Vinter vecka 02, 2019

n o s s n a h o J s u Rasm ing r e c a l p p p o t å p siktar A S U i s e m a G X under

NORRBOTTEN 2019 ONSDAG 9 JANUARI

Vi ses i fjäll

en i vår!

Sofies rookieår över förv äntan

Jokkmokks Marknad den 414:e upplagan 7-9 februari

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

2

Innehåll Sid 3 Digital produktbank Sid 4 Sofie Gidlunds rookieår Skifix Sid 5 Sid 5 Äventyrsbutiken Hägglunds Sid 5 Boktips Sid 6 Kontex Krönika Greta Meldgaard Sid 6 ICA Nära Riksgränsen Sid 7 Sid 8 Lavinsäkerhet Sid 9 Abisko Mountain Lodge Katterjokk Turiststation Sid 9 Sid 10-11 Rasmus Johansson Sid 12 Kiruna Fjällsäkerhetskomitté

Sid 13 Kebnekaise Fjällstation Sid 13 Svenska Turistföreningen Kebne Sid 14 Säker på is Sid 15 Renar och snöskotertrafik Sid 15 RiBo Apartment Sid 16 Jokkmokks Marknad Sid 17 Jokkmokks kommun Sid 18 Tekniska Verken informerar Sid 19 Varm choklad Sid 19 Snöskobutiken Sid 19 Staffare Sid 20 Snöfestivalen 2019

Redaktion

Sid 10-11

SÄLJARE: Åke Tapani, Maria Salonen, Monica Stubé och Robert Anglöw PRODUKTION: Norrbotten Gratistidning ANNONSPRODUKTION: Kiruna Annonsblad ANSVARIG UTGIVARE: Peder Gidlund tel: 0980-60 000, e-post: peder.gidlund@gratistidning.com Vinter är en annonsbilaga som produceras av Norrbotten Gratistidning.

Bilagan följer med Norrbottens Gratistidningar vecka 2 2019.

Sid 16 Sid 4

GRATISTIDNINGEN - KAN DU LITA PÅ!

GER EFFEKT. HÖG RÄCKVIDD.

NORRBOTTEN 2019

BOKA ANNONS BOKA@GRATISTID NING.COM BOKA.GRATISTIDN ING.COM

Erik, en snögolfande ”hardhitter” från Boden på besök i Kirunafjällen.

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

3

Foto: Peter Rosén

Swedish Lapland presenterar Sveriges första helt digitala produktbank Som första destination i Sverige lanserade Swedish Lapland under hösten en helt digital produktbank. Tidigare har regionens utbud tillgängliggjorts för turoperatörer och researrangörer genom tryckta eller statiskt nedladdningsbara produktmanualer, ett arbete som nu helt har digitaliserats.

– Lösningen är skräddarsydd efter företagens behov, till­ sammans äger vi plattformen och kan utveckla den över tid.

Genom att flytta produktma­ nualerna från tryck och ned­ laddningsbara statiska pdf:er till en webbaserad lösning frigör vi också resurser på det lokala ­planet, säger Johanna Ögren, marknadschef på Swedish ­Lapland Visitors Board.

Tack vare att företagens boen­ den och aktiviteter presenteras i en digital produktbank kan man i säljsammanhang enkelt sätta ihop destinationens utbud utefter olika teman och önske­ mål, som vandring, äventyr eller skidåkning.

– Vi ser en resemarknad som förändras i snabb takt, där rese­ närens drivkraft och nischade behov i allt högre utsträckning sätter spelplanen för både oss

som destination och för tur­ operatörer och reseagenter.

Viljan att delta och lära om till exempel den samiska kulturen, våra matupplevelser eller mer fart­fyllda naturaktiviteter – saker som är spridda över hela regio­ nen – är vad som styr resandet idag. Där kan vi genom en digital lösning bättre svara upp på önskemål om skräddarsydda resor i destinationen. Turopera­ tören kan enkelt söka ut alla företag som erbjuder boenden, transfer eller aktiviteter inom exempelvis fiske eller skidåkning och sätta ihop attraktiva färdiga erbjudanden till sina kunder och våra slutkunder, förklarar Johanna.

nationer gjorde det. Manualerna med ett sammanhållet grafiskt uttryck visade internationella turoperatörer destinationens kvalitet och unika ­samarbete.

Produkt­banken tar vid det arbetet och visar marknaden att Swedish Lapland ligger i fram­ kant, både vad gäller upplevelser Produktbanken produceras som försäljning och bearbetning (precis som de traditionella av resemarknaden. produktmanualerna) för att – Tack vare att destinationens möjliggöra turoperatörer och företag lärt sig förpacka sitt reseagenters arbete. De är en utbud i produktmanualer har sammanställning av regionens arbetet med produktbanken gått produkter och upplevelser och smidigt.

Företagen vet hur viktig används vid införsäljning av produktbanken är för att deras företagens boenden, transfers utbud ska nå resemarknaden vid och aktiviteter. Den utgår från mässor, workshops och andra turoperatörernas behov av införsäljningstillfällen berättar information där varje produkt presenteras med pris (netto och David Wellborg, Affärs- och marknadscoach för Destination pris ut till slutkund), säljande Arbetet med att utveckla Piteå. ­produktbanken har skett till­ ingress och bilder tillsammans Han fortsätter: med fakta om tidsomfattning, sammans med reklambyrån In – Vi sparar både tid för oss säsong, behov av utrustning, the Cold med hemvist i Piteå. och företagen och pengar i form vilka språk guiderna talar, vilken – Vi på In The Cold har lagt av tryckkostnader.

Resurser vi stort fokus på användarvänlighe­ nivå av färdighet på deltagaren istället satsar på att bredda kon­ som ställs, måltider, dryck och ten för alla parter. Produktban­ taktnäten och öka försäljnings­ kens långsiktiga framgång kom­ säkerhet. Dessutom möjliggör mer vara lika starkt beroende av den att företagen kan sälja varan­ ytorna. Dessutom möjliggör det för nya företag och produkter dra och sampaketera. att turoperatörerna känner att Inom föregående strukturfond­ att hela tiden ansluta sig till pro­ det är kul och enkelt att använda sig av verktyget som att det fung­ sprojektet gick Swedish Lapland duktbanken och det är möjligt att göra ändringar i utbudet. erar att administrera produk­ från att bara två destinationer – De turoperatörer och rese­ producerade produktmanualer terna på ett bra och säkert sätt agenter som jag har träffat och till att samtliga tolv lokala desti­ för Swedish Laplands företag.

Att Swedish Lapland vågar vara i framkant på området tror vi kommer ge dem ett försprång både innehålls- och kunskaps­ mässigt, säger Malin Hollström, projektledare och produktions­ chef på In The Cold.

presenterat produktbanken för har varit imponerade, vi ligger i framkant här. Att de dessutom ordnat egna inlogg och börjat använda webblösningen är det bästa betyg vi kan få, samman­ fattar David.

Arbetet med att ta fram produktbanken har skett gemensamt i regionen och inom sturkturfondsprojektet ­Business Capacity Development in Swedish Lapland. Swedish ­Lapland Visitors Board har projektlett arbetet med fram­ tagandet av kravspecifikation och teknisk lösning, medan de lokala destinationerna har ­kommit med inspel och åter­ koppling löpande. De lokala de­ stinationerna har även gjort ett stort arbete i att arbeta nära sina företag för att hjälpa dem med övergången från produktmanu­ alerna till produktbanken.

– Det här är ett lagarbete, helt klart! Företagen och de lokala projektmedarbetarna har sett till att verktyget verkligen används, utan innehållet är verktyget i sig lite värt, avslutar Johanna Ögren. n Källa: Swedish Lapland Visitors Board

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

4

Några ögonblicksbilder från Sofie Gidlunds rookiesäsong (Instagram: @sofiegidlund).

QR-kod: videoklipp (Facebook) från Audi quattro Winter Games på Nya Zeeland.

Efter en fartfylld och lärorik säsong 2018 är Sofie Gidlund taggad att forsätta resan mot Världstouren i friåkning.

Sofies rookieår över förväntan

I bilagan Vårvinter, vecka 7, 2018 gick det att läsa om Kirunatjejens Sofie Gidlunds satstning mot Freeride World tour (Världstouren i friåkning). Bosatt i Verbier under skidsäsongen spenderar hon tiden med att åka runt på olika kvaltävlingar och att åka så mycket skidor det bara går. Vid vår senaste pratstund höll hon på att rehabilitera en knäskada efter en krasch vid ett klipphopp i Les Arcs. Vi tar en uppföljande pratstund för att få en summering av vad som hänt sedan sist och kollar läget inför säsongen 2019.

Det är jul i Verbier, och snön har inte – som på många platser i Sverige – fastnat i trädtopparna.

Detta tog för Sofie Gidlund bort en del av julkänslan, men det var inget som sill, julmust och pepparkaksdeg (importerade från IKEA i Geneve) och ett julfirande med arton personer inte kunde fixa.

– Vi lagade julbord och ­bakade julfika, vilket höjde stämningen, berättar Sofie.

Förutom några nya ansikten bor hon med ungefär samma personer som förra året, dock i en större lägenhet mer centralt i byn.

Vid vår förra pratstund höll Sofie på att rehabilitera sitt knä efter kraschen i Les Arcs.

Hur mår knäet nu?

– Rehaben gick superbra och

jag kunde åka skidor igen efter bara tre veckor. Nu mår knäet bra och är starkt, precis som jag känner mig; har tränat mycket under hösten och ska försöka hålla igång även nu under vintern, trots att mycket tid spenderas uppe på berget, säger hon.

Har du blivit mer försiktig?

– Nej, jag analyserar och bedömer åk eller linjer, och kör så hårt som förhållandena ­tillåter.

Jag tror att man skadar sig lättare ifall man håller tillbaka och tvekar.

Efter tävlingen i Les Arcs fortsatte en händelserik säsong.

Hon spenderade ytterligare tre månader i Verbier och tävlade fler tävlingar med fler förvånansvärt bra resultat, sju pallplatser på elva tävlingar.

Det blev månader fyllda med

det bästa pudret hon någonsin åkt och sköna häng med härliga människor. Sedan bar det iväg mot NM på hemmaplan i Riksgränsen, där hon plockade hem tredjeplatsen bakom Hedvig Wessel från Norge och Caroline Strömberg från Frösön.

– Otrolig upplevelse att få tävla där man som barn alltid tittat på alla duktiga åkare, och även att hänga med nya skidvänner i ens hemtrakter. Väldigt roligt att dela pallen med Hedvig och Carro också, säger Sofie.

Nya Zeeland Även en tripp till andra sidan planeten hann Sofie med under 2018. Hon beskriver skidkulturen på Nya Zeeland som lite mer avslappnad, och tyckte om att friåkningen fick så mycket uppmärksamhet under Audi quattro Winter Games-tävling-

arna där hon lyckades ta en tredjeplats och viktiga poäng inför kommande säsong.

– Överlag var det som en dröm att åka runt i landets skiftande natur, och rent ­tävlingsmässigt betydde tredjeplatsen där nere mycket för mitt självförtroende, säger Sofie.

Har du utvecklats under året?

– Känns som att man lärt sig något nytt varje tävling. Att reka är nog det jag utvecklats mest i. Känner mig otroligt lyckligt lottad att vara omgiven av så fina människor. Vi växer tillsammans.

Under 2019 vill Sofie fortsätta utveckla sin skidåkning, lära sig mer trick och öka förståelsen för stora berg.

I mitten av december fick hon och fyra friåknings-tjejer från

Skandinavien delta i ett Lavinsäkerhetsläger i Vebier, som anordnades av MM Rapaport Hargin och ISTA education.

– Det var extremt lärorikt, säger Sofie.

Vad händer närmast?

– Närmast väntar en tenta i ­Miljö- och naturresurser 18 januari (har börjat en treårig distansutbildning mot Mitt­ universitetet i Östersund). ­Tävlingspremiären blir 26 ­januari i franska Vars och sedan, i början av februari, får jag ta revansch i Les Arcs i den första fyrstjärniga tävlingen för ­säsongen, skrattar Sofie ­Gidlund, som är taggad att fortsätta sin resa mot skid­glädje. n Instagram: @sofiegidlund www.facebook.com/sofie.gidlund www.sofie-gidlund.com

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

HYR SKIDOR MEDAN DINA BARN VÄXER!

Tel: 0921-108 08

5

BOKTIPS!

Visst vill man vara ute så mycket det bara går när vårvinter kommer. Fram tills dess passar det gott med en bok, en fåtölj och en kopp te. Eller varför inte med en tallrik gröt?

Längtan efter midnattssolen Ännu vilar vintermörkret över Norrbotten och vad passar väl bättre då än att bläddra i en fotobok och längta till sommarens ljusa nätter? Fotografen Peter Rosén gav i december ut boken Midnattssol över Lappland med ett bildmaterial som föflyttar en till de där magiska, ljusa sommarmånaderna i vår fina fjällvärld.

MIDNATTSSOL ÖVER LAPPLAND

av Peter Rosén och Lisa C. Q. Holmström Ju mer jag tränade, desto mer tur hade jag...” Det var i lågstadiet i Tärnaby, som den fräknige grabben från lilla Joesjö skrev i en uppsats att han skulle bli skidåkare på heltid. Och jag ska bli bäst. ”Det kan man inte leva på”, sa lärarinnan inför hela klassen.Men skidåkare blev han – och bäst i världen också.

Då Ingemar Stenmark tävlade stannade Sverige. Så var det bara. Nu är han självbiografi här, där han berättar i ord och bild.

STENMARK – MÄSTAREN

av Ingemar Stenmark, Hasse Andersson

Skidanläggningarna i Narvik, Riksgränsen, Björkliden och Abisko är välkända – nu finns också en guide till berg som endast kan nås genom att man går upp. Det här är en uppdaterad guidebok till fjällen runt Narvik.som innehåller beskrivningar av 81 fjäll i Narvik, Skjomen, Ballangen , Efjord, dess vatten, Bogen, Rough Fjord, Gratangen, Lavangen, Dog Valley, Riksgränsen, Björkliden och Abisko.

TOPPTURER RUNT NARVIK av Mikael af Ekenstam

Bästa starten på dagen?

Gröt, så klart! Gröten är världens äldsta maträtt, ändå vet vi så lite om den.

Systrarna Jana Fröberg och Vanda Lönngren har rest land och rike runt i jakt på ständigt nya grötmål. De besöker Nävgrötsakademien i Värmland, går på VM i grötkokning i Skottland och kokar lyxgröt med bagarmästaren Jan Hedh.

Rotar i gamla kokböcker och far till Syrien efter sedan länge bortglömda recept.

GRÖT – EN FANTASTISK HISTORIA av Jana Fröberg och Vanda Lönngren

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

6

Klick sa det och mamma pratade helt plötsligt sin bredaste norrländska”

norrmän med oss Dags att boka annons i norra Sveriges största annonstidning för den norska marknaden: Velkommen til Sverige!

Du når 500 000 norska läsare från Kirkenes i norr till Namsos i söder.

KRÖNIKA Sommar, sol, bad, shopping och festivaler. Nu är det på tiden att planera sommarens Sverigeresa!

FAKTA: Velkommen til Sverige Sommar 2019 Utgivning: vecka 21 2019 Manusstopp: fredag 10 maj Upplaga: 170.000 ex

Greta Meldgaard

MANUSSTOPP 10 maj

Webbsidan igång

tilsverige.com

BOKA

Dialekter behöver inga ursäkter

Boka senast fredag 10/5

Distribution: Till alla hushåll och företag i Nordnorge, från Namsos kommun i söder till Finnmark i norr.

ning id t t is r u t a t s r ö t s Norrlands den nordnorska marknaden mot

GUIDE TILL SVERIGE! SPARA OCH TA MED!

SHÅLL NÅ ALLA HU G OCH FÖRETA E! I NORDNORG

Åke Tapani Tel. 0980-688 72 070-330 50 67 e-post: ake.tapani@ gratistidning.com

Då finns det inga genvägar

0920-25 79 80 LULEÅ | 0921-551 70 BODEN | 0970-551 70 GÄLLIVARE www.kontexkaffe.se | www.kontex.se

Även denna jul, likt många jular dessförinnan klev jag, min mamma och min lillasyster på nattåg 94 mot Kiruna och släkten. Efter mycket kånkande, bärande och svärande kunde vi äntligen sjunka ner i de hårda och välanvända sätena.

K

lick sa det och mamma pratade helt plötsligt sin bredaste norrländska, likt varje jul. Det är något speciellt med dessa norrlandståg fyllda med hemlängtande norrlänningar som får henne att känna att hon redan är hemma. Ändå har hon bott i Stockholm i 18 år vilket tydligt märks. Visst, nog kan man höra att hon inte är född här men den norrländskan som jag varje tågresa, varje jul får höra är något helt annat. Jag har inte förrän nu reflekterat över hur snabbt min mammas dialekt gått från befintlig till nästintill obefintlig. Då är det inte så konstigt att man allt oftare får höra hur dialekter försvinner, att vi mer och mer pratar likadant oavsett var vi kommer ifrån. Kan det verkligen vara så att dialekter är på väg att dö ut?

Jaja tänker säkert många, det gör väl inget om alla i Sverige pratar likadant. Där håller jag inte med, jag tänker tvärtom. Dialekter symboliserar tillhörighet och familj, likt min mamma som redan på norrlandstågen känner sig hemma trots att det är hela 120 mil och 17 timmar kvar innan tåget rullar in i Kiruna.

Kanske är jag en av dem som så gärna vill behålla dialekterna utan att själv ha någon. Troligtvis tack vare att stockholmskan sedan länge anses vara dryg och oartig, likt många andra dialekter från huvudstäder. Och att bli förknippad med något lantligt eller lokalt verkar vara det sista vi vill. Kanske just eftersom vi är så snabba på att döma folk utifrån hur de pratar. Vi kanske helt enkelt måste inse att de dialekter vi en gång haft omkring oss inte längre existerar i samma utsträckning, men samtidigt vägrar jag.

Det är charmigt med mammas norrländska ombyte på nattåg 94 och pappas härliga uppländska.

Dialekter borde inte behöva några ursäkter.

Tack vare den ökade rörligheten har dialekter blandats och bleknat, en naturlig utveckling som vi inte kan påverka. Min mormor pratade en gång i tiden bondska, en dialekt från Västerbottens inland som varken du eller jag skulle förstå. Kan du gissa vad ”fejjen” betyder? Det betyder ganska förvånande nog: glad, det skulle inte jag kunnat gissa i alla fall.

Det fanns inte en chans att en stockholmare skulle förstå mormor som liten, inte ens invånarna i granndalen.

Idag är det endast min mormors generation som kan prata bondska.

Det var till och med så att barnen inte fick prata bondska i skolan utan endast ”ren” svenska, vad det än nu är? Och återigen känns det som att man inte får vara stolt över var man kommer ifrån.

En sak är säker: jag ska inte behöva skämmas över var jag kommer ifrån eller vilken dialekt jag har utan snarare tvärtom. Det är ett arv som jag verkligen borde ta vara på och värna om. Så skit i vad folk tycker och var stolt över var du kommer från, det ska jag börja vara. Från och med nu är jag stolt stockholmare.

Precis som min mamma ska vara stolt över sitt norrländska ursprung.

På nattåg 94 är i alla fall alla välkomna, oavsett dialekt.

Greta Meldgaard 18NAD

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

7

Fjällvärldens egen kvartersbutik

ICA Nära Riksgränsen är det självklara valet i Kirunas fjällvärld. Vi är en butik med fullsortiment så du kan handla det du behöver under din vistelse till ett bra pris. Bor du på hotellet promenerar du enkelt till oss. Under skidsäsongen har vi öppet 8-20, perfekt för dig som är morgonpigg och vill handla frukost eller en matsäck innan du ger dig iväg på dagens äventyr.

Välkommen in till oss!

Pssst! Hos oss kan du alltid köpa en kopp nybryggt kaffe att ta med!

Riksgränsvägen 2a ica.se/nara/riksgransen

Riksgränsen

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

8

Tänk på att fjällen har väldigt mycket snö i år, vilket medför ökad risk för laviner! All snö omvandlas ju efter hur väderleken är, och gör riskerna för snöras från måttlig till extremt stor. Hamnar du i en lavin är risken stor att du skadas eller dör då det är hundratals ton snö som släpper och packas upp.

Lavinsäkerhet

Lavinsäkerhet handlar nästan uteslutande om hur du tänker när du rör dig i fjällen. Hur du samlar in information, fattar beslut och vilka risker du väljer att ta. Det är inne i ditt huvud som det avgörs hur säker du och dina kamrater väljer att vara.

Här är några råd för att minska risken att hamna i en lavin: • Följ markerade vinterleder (lederna är framtagna lavinsäkert)

LavinskaLa

Gäller från och med 2013 och tills vidare.

Symbol

lavinfara

• Åk utför i skidanläggningarnas ­preparerade pister • Åk inte i eller under branta fjällsidor.

Lavinen kan starta högt uppe!

Om du ändå tänker ge dig ut så bör du vara väl förberedd • Läs lavinprognosen* - Den ger dig en föraning om vad som kan väntas, men det är du som fattar beslutet.

Stora till mycket stora laviner i många områden.

Mycket farliga förhållanden. All vistelse i lavinterräng avrådes.

Det är mycket troligt att människor utlöser laviner och spontana laviner är troliga.

Stora laviner i många områden, eller mycket stora laviner i delar av terrängen.

Farliga förhållanden.

Bedöm snötäcket och terrängen noggrant.

Var mycket försiktig när du väljer var och hur du åker.

Det är troligt att människor utlöser laviner och spontana laviner är möjliga.

Små laviner i många områden, eller stora laviner i delar av terrängen, eller mycket stora laviner på enstaka platser.

2 Måttlig

Farliga förhållanden i delar av terrängen.

Bedöm snötäcket och terrängen noggrant, identifiera och undvik de farligaste platserna.

Det är möjligt för människor att utlösa laviner, men spontana laviner är osannolika.

Små laviner i delar av terrängen eller stora laviner på enstaka platser.

1 Liten

Förhållandena är säkra i allmänhet. Var uppmärksam på att snön kan vara instabil på enstaka platser i terrängen.

Mänskligt utlösta och spontana laviner är osannolika.

Små laviner på enstaka platser eller i extrem terräng.

3 Betydande

• Förbered dig och dina medföljare på hur ni ska agera om lavinen ändå kommer.

* För Kirunafjällen görs lavinprognoser för Abisko - Riksgränsen och ­Kebnekaise. Lavinprognoserna hittar du på

www.lavinprognoser.se

• Lavinfaran är en kombination av hur sannolika laviner är och hur stora de förväntas bli.

Du påverkar själv vilka risker du tar genom att välja var, när och hur du åker.

• Bedömningen gäller för områden som du kan nå genom att glida från en öppen lift, tillbaka till en öppen lift eller nedfart, om inte liftanläggningen angett annat.

• Den här liftanläggningen följer och arbetar efter SLAO:s normer för lavinsäkerhetsarbete.

Bär alltid RECCOreflektorer. Då blir det

Storlek och utbredning

Mänskligt utlösta och spontana laviner förekommer med säkerhet.

4 stor

• Utbilda dig grundligare om var det är säkraste terrängen.

Sannolikhet för laviner

Undvik all lavinterräng.

5 Extrem

• Åk i breda öppna dalar långt ut från sluttningarna

rekommendationer

Utrusta dig för kamraträddning med transceiver,

Kunskap, omdöme och rätt utrustning är

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

9

Abisko Mountain Lodge Vårvinter i Abiskofjällen. Gnistrande snö och långa ljusa kvällar med skidor under fötterna. På topp eller på tur i nationalparken. Du skyndar in till Brasserie Fjällköket på Abisko Mountain Lodge för du vill inte missa en magisk middag.

Imorgon ska du ut igen.

Boka på 0980-401 00 eller info@abiskomountainlodge.se

brasseriefjallkoket

abiskomountainlodge

KATTERJOKK T U R I S T S TAT I O N

Näringslivstidning och näringslivssajt från Norrbotten Gratistidning Den galna renen stället som varit med och format finska Levi - sid 8-9

INDUSTRI KIRUNA

NÄSTA NUMMER KOMMER v.9 GMK Mekaniska - en pålitlig leverantör mitt i det expansiva Malmfälten sid 8-9

TURISM FINLAND

27 februari 2019

14 NOVEMBER 2018 MEDIA LULEÅ

Näringslivstidning och näringslivssajt från Norrbotten Gratistidning

NORRBOTTEN.COM DATA/IT LULEÅ Delägarduo driver InTime vidare - sid 13

Alla äventyr har en Base Camp Information och bokning på

www.katterjokk.se

MAT & DRYCK JOKKMOKK Monica Stubé till Luleå- och Norrbotten Gratstidning - sid 4 Jokkmokks Korv tog storslam på Chark-SM

2018 - sid 10

I Business Norrbotten lägger vi fokus på lokal handel, affärer, företagande & näringsliv. Det bjuds på inspirerande läsning och bra erbjudanden från våra annonsörer.

Upplagan är 100 000 ex. (fyragånger per/år)

KONTAKT

Monica Stubé Tel. 070-515 80 07 monica.stube@ gratistidning.com

- det bästa lokala räckviddsmediet

10

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

Extrema Rasmus Johansson flyger mot X Games

Rasmus Johansson reser till Aspen i januari för att delta i X Games.

Kirunasonen Rasmus Johansson har kastat in sig själv på skoteråkningens världs­ arena. Från Riksgränsens hängdrivor med de svenska och norska bergen som enda publik, till strålkastarljus och fullsatta läktare. Första steget till X Games var målsätt­ ningen att inom fem år ta sig till den spektakulära tävlingen. Tre år senare gjorde Rasmus sin debut i X Games. 2018 var han endast 1,33 poäng från bronsmedalj och nu reser han i januari mot Aspen med ett tydligt mål: pallplacering i världens mest ­prestigefyllda skotertävling för freestyleåkare.

J

ulen spenderar 24-åringen där allt började. Det är skönt att vara hemma i Kiruna, träffa familjen och kunna hoppträna i lugn och ro innan det bär iväg till USA. Utifrån sett kan Rasmus snabba utveckling i freestyle se ut som en relativt snårfri, solig framgångssaga. Men när man hör Johansson berätta om träning, skador, rädsla och inställning, inser man att vägen varit långt ifrån enkel. Man inser också att det inte är en slump att

just Rasmus tagit sig till toppen på väldigt kort tid.

Hoppning tränas åtminstone två till tre gånger i veckan och uppvisningar står ofta inskrivet i helgernas schema. Han tränar fys minst fem gånger i veckan för att ge sig själv bästa möjliga förutsättningar och hålla sig skadefri. När han åker iväg blir han ofta borta i längre perioder, vilket kan vara något jobbigt, och Rasmus berättar att logistiken kring X Games ofta blir stressig.

– Inbjudan kommer så sent och då ska man hitta någonstans att bo och träna och fixa reservdelar och få i ordning skotrar, säger Rasmus Johansson, som alldeles snart beger sig till Aspen för att försöka hämta hem en pallplacering i X Games.

Men han älskar skoteråkningen. Trots resorna, träningen och den mentala stress det kan innebära att lära sig ett nytt trick eller känna press inför ett tävlingshopp. Trots att han dragit av främre korsband och

flera menisker i höger knä, brutit skulderbladet, vänster fotled och några revben. Ja, trots hjärnskakningarna och frakturerna i en ryggkota finns det inget som får Rasmus att må bättre än när han sitter på skotern.

– Det bästa som finns är att köra skoter med polare och delta i tävlingar och uppvisningar, säger Rasmus, som tydligt älskar skoteråkning och alltid gjort det.

Skoter i blodet

Sedan barnsben har han

­ efunnit sig i närheten av b skotrar, delar och verktyg i ­pappans skoteruthyrning.

Han har spenderat mycket tid i Riks­gränsen, och började göra skoterfilmer med sina kompisar.

Filmerna ledde Rasmus till det kända skotergänget Ruffriders.

- Det var en dröm för mig att filma med dem jag idoliserat, berättar Rasmus.

Han filmade med Ruffriders i några år, sedan väntade nya utmaningar. Freestyle och X Games var kanske inte något

11

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

Foto: Linda Johansson

J­ ohansson haft som mål från första början, men han fattade snabbt tycke för det, och utvecklades snabbt.

– Jag hade bra förutsättningar och bra träningskompisar, berättar han och forsätter: – Det var vid den tiden, som 17-18-åring, som jag satte upp målet att tävla i X Games inom fem år.

Inställning

Tre år senare, efter att Rasmus Johansson från Kiruna just tävlat mot den världselit han sett på TV, och placerat sig på en sjätte­plats, insåg han att det går att lyckas om man är driven och sätter upp realistiska mål.

– Det var en sjukt mäktig känsla. Först var jag där som reserv och fick sedan plötsligt på tävlingsmorgonen veta att jag var med. Riktigt overkligt kändes det, berättar han.

I efterhand kan Rasmus tycka att han var lite väl oförsiktig då

han började med freestyle, men allt var så roligt och han körde på och utvecklades hela tiden.

– Idag när jag lärt mig allt svårare trick kör jag oftast först i en foampit eller en airbag så att jag landar mjukt.

Han svarar ja på frågan om han kan bli rädd.

– När man känner att något gått snett, säger han.

Ja, det kan inte vara så roligt hänga upp och ner i luften och inse att man inte kommer runt.

– För att prestera på topp måste man göra trick upp och ner, och det ökar skaderisken.

Han är nöjd med säsongen 2018. Inte minst med fjärde­ placeringen på X Games, men även de två vinsterna på de ­mindre tävlingarna Ylläs Mayhem och Kåbdalis freestyle.

Men inför 2019 är bågen ännu hårdare spänd.

– Jag har utvecklats trick-­

mässigt och haft bra support och känner mig definitivt ­mentalt redo att leverera två bra åk i aspen och återvända hem med medalj, säger Rasmus.

Efter X Games drar uppvisningar igång i mars, och han hoppas avsluta säsongen med härlig åkning i Riksgränsen.

– Vill passa på att flagga för en uppvisning den 15-17 mars här i Kiruna. Jag och några av Sveriges bästa freestyleåkare bjuder på en rejäl show, avslutar Rasmus, som är fokuserad inför kommande utmaningar, men också nöjd: han får fortsätta syssla med det han älskar mest av allt. n

Ögonblicksbilder från Rasmus vardag (Instagram: @rasmusjson)

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

12

L

DE

FJÄ

LS

T

SÄKERHET I FJÄLLEN

Ä KE R ETSRÅ H

6

tips för en trygg vinterfjälltur

Fjällen erbjuder många hisnande upplevelser.

Med rätt förberedelser blir vistelsen mer njutbar och dessutom säkrare. Här följer sex praktiska tips för en trygg tur på vinterfjället.

1. VÄLJ RÄTT UTRUSTNING

4. FÖLJ MARKERADE LEDER

Kläder och pjäxor ska tåla vind och väta. Kläderna bör kunna bäras i flera skikt för att enkelt anpassas efter väder och temperatur. Bra utrustning behöver inte vara dyr och en klokt packad ryggsäck bör inte vara för tung. På Fjällsäkerhetsrådets webbplats finns checklistor över lämplig utrustning för olika aktiviteter i olika typer av fjällmiljöer.

Det finns hundratals mil markerade leder i fjällen, med bland annat avståndsmarkeringar, övernattningsstugor och hjälptelefoner. De flesta gör klokt i att följa lederna, det minskar risken för att hamna i lavinfarliga områden och är ett säkrare alternativ om ni av någon anledning skulle behöva hjälp.

2. MEDDELA FÄRDVÄG OCH BERÄKNAD ÅTERKOMST Det är viktigt att någon känner till er planerade färdväg och när ni räknar med att komma tillbaka. Berätta för en vän, en släkting eller någon annan som kan slå larm om ni inte skulle återvända som planerat.

Se till att ha med en karta som är aktuell. Kompass behövs framförallt utanför markerade leder. Användning av kompass kräver dock kunskaper – instruktioner finns på Fjällsäkerhetsrådets webbplats. Använd gärna GPS, men tänk på att batterier laddas ur snabbt när det är kallt.

3. ANPASSA FJÄLLTUREN EFTER VÄDRET

6. RÅDFRÅGA ERFARNA MÄNNISKOR

Vädret kan slå om hastigt i vinterfjällen – sol och blå himmel kan snabbt övergå till hårda vindar och snödrev. Är man bara väl förberedd ska man inte behöva överraskas av vädret. Ta del av lokala väderprognoser via radion, webben eller Fjällsäkerhetsrådets och SMHI:s telefontjänst på 0771-23 11 23.

Respektera alltid utfärdade fjällvädervarningar.

Människor som ofta vistas i fjällen kan ge viktig information.

Ta kontakt och ställ frågor om vägval, vattenstånd, broar och annat som underlättar er planering. Det finns lokala fjällsäkerhetskommittéer med stora kunskaper om fjällen i sina närområden. Kontaktuppgifter finns på Fjällsäkerhetsrådets webbplats.

5. TA MED KARTA OCH KOMPASS

PÅ FJÄLLSÄKERHETSRÅDETS WEBBPLATS FINNS INFORMATION OCH CHECKLISTOR På Fjällsäkerhetsrådets webbplats finns information om hur man kan förbereda sig för olika typer av fjäll-vistelser. Där kan man också få tips som är värdefulla om man skulle överraskas av dåligt väder eller någon annan besvärlig situation.

Den svenska fjällkedjan sträcker sig över 1 000 kilometer, från Treriksröset i norr till Sälen i söder. Området, som till ytan är större än Alperna, är en av Europas sista kvarvarande vildmarker med mycket höga natur- och upplevelsevärden.

FJÄLLSÄKERHETSRÅDET består av representanter för myndig- heter och organisationer med stor samlad kunskap om fjällsäkerhet. Vår uppgift är att förebygga olyckor i fjällen genom att dels informera och utbilda om fjällsäkerhet, dels stödja forskning och utveckling på området. Fjällsäkerhetsrådet arbetar under Naturvårdsverket.

www.fjallsakerhetsradet.se | www.facebook.com/fjallsakerhetsradet

A4_affisch_vinter.indd 1

2012-02-24 13.07

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

13

Kebnekaise fjällstation

En högalpin oas i den lappländska fjällvärlden Vid foten av Sveriges högsta berg ligger Kebnekaise fjällstation.

Här finner du en anrik anläggning med full service, restaurang och 220 sköna bäddar. Men framför allt ett unikt landskap som bjuder på aktiviteter och äventyr för stora och små.

Om du vill kan livet på Kebnekaise fjällstationen bjuda på riktiga strapatser med krävande toppturer, klättring på sten eller is, skidbestigningar eller glaciärturer.

Men det kan också vara en vistelse med långfärdsturer i dalgången, med yoga eller bara framför en värmande brasa, med den där sköna känslan i kroppen som man får efter en dag ute i snön.

– Det är just detta som är så speciellt och bra med Kebnekaise, Sveriges finaste, högalpina område, att det finns ett bredd och samtidigt ett unikt utbud, säger Marit Sarri, platschef vid Kebnekaise fjällstation.

Marit Sarri har varit platschef i snart tre år och har ett nära förhållande till området, eftersom hon är född och uppvuxen i Nikkaluokta och Kiruna.

– Jag ser verkligen fram emot att öppna anläggningen för säsongen och på att få vara

här uppe under, den i mitt tycke, bästa tiden på året – vårvintern.

Fjällstationen slår upp portarna den 1 mars och håller öppet till 1 maj. Under de dryga åtta veckor som vintersäsongen varar kommer man att bjuda på guidade toppturer, Houte Route-vecka, påsk- och Valborgsfirande, yogahelger och inte minst SM i skidalpinism.

– Det är häftigt att vi har ett SM här i en sport som inte bara lockar eliten utan även allt fler "vanliga motionärer", om man säger så. Det är kul att fler vill vara med och vågar utmana sig själv, det ger bredd åt tävlingen och jag tror fler och fler kommer att upptäcka att det är kul att komma till Kebne under ett sådant här event, även om man själv inte är med och tävlar, man vill uppleva stämningen och träffa andra som är intresserade av samma saker.

Marit Sarri hoppas också att fler Norr-

Än ligger Kebnekaise fjällstation i vintervila. Men den 1 mars öppnar man för vårvintersäsongen 2019.

Marit Sarri är platschef på Kebnekaise fjällstation och hälsar alla norrbottningar välkommen till Kebne i vår.

bottningar ska hitta till Kebnekaise.

– Många är stolta och glada över att vi har Sveriges högsta fjäll i länet och jag hoppas att man också kommer hit och upplever det hela.

Vi hälsar alla norrbottningar välkomna, som skidåkare, som skoteråkare och som vandrare på sommaren.

Marit tipsar om att man gärna, om möjlighet finns, ska ta tillvara på lågsäsongerna.

– Anläggningen är väldigt populär under juli och augusti, så vill man få en något lugnare upplevelse och har möjlighet skulle jag rekommendera att man besöker oss under just vårvintern, eller i början och slutet av sommarsäsongen.

För STF är det viktigt att erbjuda sina medlemmar och besökare ett miljömedvetet och hållbart sätt att turista.

Något som Marit Sarri säger att allt fler också efterfrågar.

– Vi på anläggningen arbetar aktivt med att minimera vår miljöpåverkan och ta ett aktivt samhällsansvar, till exempel använder anläggningens restaurang ekologiska råvaror.

Och med respekt för besöksmålets förut­ sättningar kommer vi långt. n

SÄSONGSPREMIÄR 1 MARS ÄVENTYR | SKIDÅKNING | KONFERENS | TOPPTURER | BASTU MIDDAG I ELSAS KÖK | HEMBAKAT BRÖD | MYSIGA RUM För mer information om turer, tips och erbjudanden - gå in på vår hemsida.

Varmt välkomna önskar Kebnekaises personal

Kontakt och bokning fjallbokning@stfturist.se • 0980-550 00 svenskaturistforeningen.se/kebnekaise

Foto: Friluftsfrämjandet

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

14

Säker på is Vinterisarna inbjuder till härliga turer: skidåkning, skridskoåkning, fiske och skoteråkning. Varje år händer många olyckor där människor går genom isen. Här kommer några tips för en säkrare tur på is!

A

tt kunna åka skridskor på en spegelblank is på en fjällsjö tillhör ovanligheterna men det förekommer ändå relativt ofta att man kan finna bra is redan från mitten av oktober och fram till snön kommer.

Med tanke på att isarna i början av vintern kan vara svaga bör du alltid tänka på att vara rätt utrustad med räddningslina, torrt ombyte, isdubbar och något att flyta på innan du ger dig iväg. Glöm heller inte att ta med en bra och lika kunnig kompis på turen.

Kom ihåg att all färd på is sker på egen risk! Utmärkta (ruskade) leder visar var isen normalt sett är säkrast men utgör ingen garanti för att den håller. Snöskotern har både hög fart och stor viktfördelande yta, därför kräver den tjockare is än vad som behövs för en skidåkare.

Motorljud och vibrationer gör dessutom att föraren inte hör isens varningssignaler. Du kan därför komma långt ut på svag is innan den brister. Glöm inte isdubbarna!

Faror på isen Exempel på områden där det kan vara tunnare is är; där vattnet under är i rörelse, där något isolerar, leder värme etc. "Vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund, vindbrunn".

Vid dessa platser skall man vara extra uppmärksam.

Innan du ger dig ut med skoter: • Planera färdvägen, lyssna gärna med ortsbefolkningen om du är osäker.

• Undvik att köra på okända vattendrag.

• Undvik mörkerkörning, på ej utmärkta (ruskade) isleder.

• Kom ihåg att tidigare "säkra" överfarter kan försämras, speciellt vid reglerade vattendrag.

• Kör aldrig ensam och håll ut avstånden mellan snöskotrarna. Har du pulka kopplad, låt kapellet vara öppet.

• Låt en långlina (ca 30 meter) med flöte löpa efter snöskotern vid färd på is.

Det kan vara räddningen.

• Ha lyset på även dagtid.

• Ha hjälm på och reservkläder med.

• Isdubbarna skall självklart sitta runt halsen, inte ligga i verktygslådan. Ta med flythjälp och räddningslina.

Tips för snöskoteråkaren Snöskotern tar dig enkelt och smidigt fram på isen. Många gånger så utgör de isbelagda vattendragen den snabbaste och rakaste färdvägen, men inte alltid den säkraste. En av de vanligaste olycksorsakerna med snöskoter är körning genom is och de flesta som omkommer i snöskoterolyckor drunknar.

Isdubbar Det är säkert självklart för de flesta att man skall ha isdubbar med sig ut på isen. Men det räcker inte att "bara" ha dessa med sig, utan att de sitter rätt är minst lika viktigt. Isdubbarna skall sitta stadigt runt halsen, högt upphissade under hakan och utanför kläderna. Då är de lätta att få tag på och man skadar

Färgen på isen Mörkare färg tyder oftast på tunnare is, ljusare färg kan tyda på snöis (som är mindre bärkraftig än kärnis). Snö på isen isolerar, ligger det snö på isen skall man hålla utkik efter gråa stöpfläckar vilket tyder på underfrätning. Tjockare drivor måste alltid undersökas, under dem kan isen vara näst intill helt bortsmält.

sig inte på dem när man ramlar i.

Det är även viktigt att veta hur man skall använda isdubbarna. Prova dubbarna, lossa dem med handskarna på, lägg dig ner och dra dig fram på isen. Då behärskar du greppen bättre om det blir allvar. Men det är inte självklart att man klarar att ta sig upp ur vaken även om man har isdubbar. För att kunna ta sig upp med isdubbar krävs: • en tillräckligt stark iskant • väl inövad teknik, vattenvana och armstyrka samt viss sinnesnärvaro.

Ett annat bra hjälpmedel som kan göra skillnaden, är säkra och bra "flytkläder”.

Det finns numera flytplagg i form av thermounderställ med extrem flytförmåga liksom större overaller.

Om isen brister: • Andas lugnt. Det hjälper dig att tänka klart. Slappna av, ligg still i vattnet och träng tillbaka paniken. Håll dig i iskanten.

• Vänd dig åt det håll du kom ifrån, där höll ju isen alldeles nyss.

• Lossa isdubbarna med vantarna på.

Utan vantar blir händerna snabbt stela av köld.

• Ropa eller vissla på hjälp.

Det är inte säkert att du klarar dig upp utan hjälp utan åk alltid med en kompis.

• Arbeta långt fram med isdubbarna och hjälp till med simbentag.

• Hasa, åla eller kryp långt iväg till säker is innan du ställer dig upp. På så sätt fördelar du din vikt över ett större område så länge isen är svag och inte bär för en stående person.

Källor: www.fjallsakerhetsradet.se och www.friluftsframjandet.se

Tänk på: Ha alltid sällskap på isen. Barn ska alltid ha sällskap av en vuxen.

Håll avstånd till den som färdas först. Det minskar risken för att alla samtidigt går igenom isen.

Hög fart ökar risken att komma långt ut på svag is. Ta det lugnt.

Isdubbar: Isdubbar ska sitta stadigt runt halsen, högt upphissade under hakan, utanför kläderna. Då är de lätta att få tag på och man skadar sig inte på dem om man ramlar i.

Ryggsäck: Ryggsäcken ska innehålla det vattentätt packade ombytet, förstärkningsplagg och matsäcken.

Den fungerar som flythjälp om du plurrar och huvud­skydd om du skulle råka fall bakåt.

Livlina: Livlinepåsen placeras utanpå ryggsäcken så att den går att nå den även då man ligger i vattnet. Den lösa änden fästs i ryggsäckens midjerem med hjälp av ett förlängningsband.

Bandet löper framför kroppen och kan med fördel fästas i ryggsäckens axelrem på ett sätt så att den inte är i vägen men ändå lätt kan tas loss.

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

15

Renar och snöskotertrafik När du kör snöskoter kan du komma nära renar. De strövar fritt i hjordar eller mindre grupper. Renarna är inte vilda utan har ägare.

Det är mycket lätt att skingra en renhjord med snöskoter men det är ett hårt och ­tidskrävande jobb att samla hjorden igen.

Respektera samernas arbete och renarnas hälsa! Här är några tips och fakta om renar som är viktiga att känna till för dig som skoterförare:

Renar behöver skyddas av tillfälliga skoterförbud av flera skäl: • För att renkorna (vajorna) har betesro före och under kalvningen som sker i slutet av april/slutet av maj.

• För att renarna inte skall skingras i samband med vårflyttningen upp till fjället.

• För att renar (t ex på grund av svåra vinterbetesförhållanden) kan vara i dålig kondition.

• För att renarna skall få betesro på vinterbeteslandet i skogsområdet.

Så här gör du om du närmar dig en renhjord: Sakta ned eller stanna. Då går renarna oftast av skoterspåret, speciellt om det finns rentramp på sidan. Kör lugnt förbi.

Om de inte går av spåret kan det bero på att de känner sig stressade eller att de inte hittar något lämpligt ställe att gå av på. Stanna, slå av motorn och vänta en stund.

Om renarna inte kliver av spåret. Kör sakta bakom dem eller vänd. Om ni kommer till en öppning i skogen, en myr eller liknande. Stanna skotrarna. En av skotrarna kör sakta en omväg runt renarna och ställer sig på leden en bit längre fram, vilket gör att renarna oftast går av spåret. Vänta till alla renar har gått av spåret, de följer efter varandra.

Om det finns svarta plastsäckar upp­satta efter skoterspåret betyder det att det finns ren i området. Kör extra lugnt där!

Var rädd om renarna!

)HHO OLNH KRPH ZKHQ \RX WUDYHO

ZZZ ULERDSDUWPHQW VH

5,%2

$SDUWPHQW

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

16

Jokkmokks Marknad 2018.

Nedräkningen har börjat!

Nu är det bara några veckor kvar tills vinterns största folkfest drar igång i ­Jokkmokk.

2019 års upplaga av ­Jokkmokks Marknad kommer, som alltid, att locka tiotusentals besökare från hela världen - och årets program är fyllt av hundratals upplevelser och aktiviteter där det finns något för precis alla som besöker Jokkmokk under marknadsveckan.

Det blir konserter, konstutställningar, föreläsningar, matupplevelser och mycket mer, och många av programpunkt­ erna kretsar omkring 2019 års marknadstema: ”Värme i kylan”.

Det brukar sägas att man kan besöka vintermarknaden tiotals gånger och ändå alltid hitta något nytt som man inte har hunnit uppleva tidigare, och det ligger mycket sanning i det påståendet.

Faktum är att själva gatumarknaden med alla dess ­knallar och upplevelser bara utgör en liten del av en mycket större helhet, där många av marknadsupplevelserna inte ens har med de många programpunkterna att göra. Marknadsveckan kan exempelvis bjuda på norrsken, spännande matupp­levelser, gnistrande vackra ­vintermiljöer, möten med fantastiska människor, riktig kyla och som sagt, många ­olika sorters värme i ­kylan. Vi ses i vimlet! n

Här är några bilder från förra årets vintermarknad.

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

17

UTSTÄLLNINGAR • FÖRELÄSNINGAR • KONSERTER • TEATER • MATUPPLEVELSER • DANS • VARMA MÖTEN • FILM

Varmt välkommen till

Jokkmokks marknad 7 -9 februari 2019

414:e marknaden Invigning - Snöscene onsdag 6/2 kl. 17.30n

FOTO: CARL-JOHAN UTSI

RENRAJDEN Varje marknadsdag går renrajden, ledd av Per Kuhmunen med familj, genom marknadsområdet. En av marknadens absoluta höjdpunkter.

RENRACE

MARKNADSOMRÅDET

Traditionellt Renrace torsdag, fredag och lördag kl. 14.00. Missa inte den spännande, fartfyllda tävlingen med deltagare från när och fjärran.

På marknadsområdet finns allt från godis, hantverk, skinn, renkött och ostar till bastutält, husbilar, sågverk och minireningsverk. Öppet 10.00-18.00 torsdag - lördag.

7-9 FEBRUARI 2019

ÅRETS TEMA: VÄRME I KYLAN

Läs hela programmet på www.jokkmokksmarknad.se eller beställ ett tryckt program från Jokkmokks turistinformation 0971-22250, e-post: visit@jokkmokk.se

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

18

CH FRÅN O 16 ÄR 0 2 1 1/ MED Å ATT P DET LAG M VID L Ä J H BÄRA NÖS FÄRD PÅ R E T O K S

Hej alla ni som kör snöskoter!

Visst är det skönt att vintern är här och att man kan vara ute i fjällvärldens vackra snölandskap och njuta av vidderna. Det är något som vi uppskattar. För dig som kör skoter i Sverige är det extra viktigt att tänka på att visa hänsyn till natur, djur och andra människor som vistas ute på till exempel skidor.

• Varje förare har stort ansvar för att vi ska kunna behålla våra möjligheter till skoteråkning i naturen.

Vi hoppas att ni och vi, genom att vi alla tar vårt ansvar, kan få fortsätta njuta och ta oss ut på ett för många bekvämt och smidigt sätt.

Det vill säga med skoter. Kör försiktigt, ansvarsfullt och visa hänsyn.

På det sättet behåller vi förutsättningarna för att vistas ute i naturen med hjälp av skotern som färdmedel.

• Visa hänsyn till alla andra som vistas i fjällvärlden: hundspann, skidåkare med flera.

För mer information om förbudsområden se: www.kiruna.se/skoterleder www.tekniskaverkenikiruna.se Vid frågor: kontakta Anders Burman, 0980-707 82, anders.burman@tvab.kiruna.se

• Kör efter markerad skoterled och följ de lagar och riktlinjer som finns för skoteråkning.

• Respektera de förbudsområden som gäller.

• Högsta tillåtna hastighet vid körning med skoter i Sverige är 70 km/tim där inget annat anges.

• Ta hänsyn till betande och vandrande renar, träffar ni på renar, kör försiktigt förbi så renarna inte skingras.

• Skoterkörning är förbjuden på rekreationsområden, längs efter gångvägar och skidspår.

• Se upp för lavinfaran i fjällen. Ta det extra försiktigt på sjöar och vattendrag.

ÅLDERSGRÄNSEN FÖR ATT KÖRA SNÖSKOTER ÄR

16

ÅR

• Håll koll på vädret och på allmänna förhållanden, speciellt i fjällterräng.

• Stäng grindar i viltstängsel när ni har passerat.

Annars är risken stor att viltet leds upp på exempelvis järnvägen med förödande utgång.

Vinter - bilaga i Norrbotten Gratistidning

19

Varm choklad

7-9 FEBRUARI 2019

När vi idrottar behöver vi fylla på med vätska och den bästa kombinationen är när drycken även ger oss de näringsämnen vi behöver när vi tränar. Varm choklad innehåller både protein och kolhydrater och är optimalt att dricka en kall vinterdag med skidorna på.

Ta med i termos och njut av den varma drycken efter en dag i backen.

Varm choklad med det lilla extra!

Recept på riktigt god varm choklad

UPPLAGA

40 000 ex BOKA NU!

UTGIVNING

6 FEBRAURI

1 dl vispgrädde 1 msk strösocker 2 msk kakao 4 dl mjölk Servering: 0.5 dl vispgrädde 0.5 tsk kakao Laktosfritt Ta laktosfri mjölk och vispgrädde.

2019

JOKKMOKKS MARKNAD SPECIAL

JokkmokkGratistidning

Det bästa lokala räckviddsmediet

Var med och annonsera i Jokkmokk Gratistidnings tidning ”Jokkmokks Marknad Special” som kommer ut onsdag den 6 februari.

Testa den nya ute-mo�onen Du kan välja 2 olika möjligheter gå in på vår hemsida och välj.

Utgivning: Onsdag 6:e februari 2019 Upplaga: 40 000 exemplar. Jokkmokk, Boden, Kiruna och Pajala. Når alla hushåll, företag och föreningar. Även de som tackar NEJ TILL REKLAM. Bokningsstopp: 1 februari, 2019.

Hälsningar från Monica Stubé och Andreas Viklund, Gratistidningen på Jokkmokks Marknad 2018. #jokkmokksmarknad #jokkmokkgratistidning

Alt 070-6605588 Bosse Beställning skickas omgående med DHL frak�ri�

EN STARK PARTNER Wacker Neuson ET65 Micke 070-554 99 00

HUDDIG 1260D

Henrik 070-247 22 00

Massey Ferguson 7726 Isak 070-617 99 00

TUSEN TONER PRESENTERAR

KIRUNA LAPPLAND | 23-27 JANUARI 2019

r u t p l u k s snö Snölyftet/Kraftsport tävling Festivalrock Hantverksmässa

Hundspann

Snöslungerace

***

Festivalprogram

snofestivalen.com på vår webb

***

Välkommen!

SNÖFESTIVALEN ÄR ETT ARRANGEMANG AV TUSEN TONER I SAMARBETE MED

MEDIAPARTNER