Vårvinter vecka 07, 2020

Vårvinter

Kiruna Annonsblad i samarbete med:

i Kirunafjällen 2020

BILAGA I KIRUNA ANNONSBLAD | ONSDAG 12 FEBRUARI 2020

Ett fjällräddnings uppdrag Bästa tiden på året är här!

När isen brister

Långfärdsskridskor i Kiruna

Fjällsäkerhet och information

2

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Innehåll Vårvinter i Kirunafjällen Sid 2

Kiruna Fjällsäkerhetskommitté

Sid 4-5

När isen brister

Sid 6

Snöskoterturism

Sid 7

Om du blir sjuk

Sid 8-9

Ett fjällräddningsuppdrag

Sid 11

Lavinprognosen

Sid 12

Notiser

Sid 13

Vad är snöblindhet?

Sid 13

Tips för färd på is med skoter

Sid 15

Långfärdsskridskor i Kiruna

Sid 16

6 tips för en trygg vinterfjälltur

Sid 4-5

Sid 15

Redaktion Vårvinter i Kirunafjällen SÄLJARE: Åke Tapani, Maria Salonen REDAKTIONELLT MATERIAL: Roine Norström (där ej annat anges) ANNONSPRODUKTION: Kiruna Annonsblad ANSVARIG UTGIVARE: Peder Gidlund, tel: 0980-60 000, e-post: peder.gidlund@gratistidning.com Vårvinter i Kirunafjällen är en annonsbilaga som produceras av Kiruna Annonsblad i samarbete med Kiruna Fjällsäkerhetskommitte, Fjällsäkerhetsrådet och Naturvårdsverket.

Bilagan följer med Kiruna Annonsblad 12 februari 2020. www.gratistidning.com/kiruna/

Sid 6

Sid 8-9

Vårvinter i Kirunafjällen 2020

Arbetet i Kiruna Fjällsäkerhetskommitté Kommittén består av cirka 10 representanter från skilda typer av verksamheter men tanken är att vi ska arbeta med turism, fjäll, vildmark eller liknande och helst ha ett genuint intresse för ­fjällen!

Kebnekajses ”nya” torpstuga som uppfördes 2016.

Den ersatte den gamla slitna stugan från 1962.

Kiruna Fjällsäkerhets­kommitté Roine Norström Anders Bergvall Anders Burman Anders Morell Anders Nyström Gabriella Hugosson Göran Johansson Louise Bonthron Mattias Nilsson Monica Risenius Åsa Säfström Åsa Redin

ordförande ständig sekreterare kassör

Kiruna Fjällsäkerhetskommitté

I Kiruna har vi täckt upp kunskapsbanken bra då vi representeras av: • Polisen/Fjällräddningen • Länsstyrelsen • Fjällanläggningarna • STF Fjällstugor • Kiruna kommun • STF Lokalavdelning • Vinterstadens skoterförening • Bergsguiderna • Kiruna Lapland – ekonomiska förening • Turistentreprenörer

Vi arbetar främst som observatörer! Tar emot tips och gjorda iakttagelser samt påverkar lämpliga aktörer som verkar i fjällen med förslag på åtgärder. Vi är även remissinstans kring fjällsäkerhet i kommunen. Alltså, vi är ingen myndig­het utan enbart representanter för verksamheten i fjällen. Vi är heller inte operativa utan påverkare!

Bilaga i Kiruna Annonsblad

3

Multiverktyg

Gäller så långt lagret räcker

För maxat äventyr i naturen

795 kr Grim Balder Spade Yxa Rycka Wrecking Bar Kniv Rör Skruvmejsel Eld sten Säkerhetshammare

NU ÖPPNAR KIRUNAS UTFLYKTSPÄRLA FÖR SÄSONGEN - Välkommen till Ädnamvaara!

495 kr

695 kr

Semla och valfri liten kaffe

Loke

Öppet lördag-söndag 15/2-19/4 kl. 11.00-15.00 Påsköppet: Långfredag och Påskafton

30 kr

Friluftsskolan Vargen, åk 7 med föräldrar, håller stugan varm och serveringen erbjuder värmande Ädnamsoppa, varmkorv, mackor, drycker och gott fika.

Skidspår är draget när stugan är öppen och det är skyltat från parkeringen vid Norgevägen.

Vid otjänligt väder är stugan stängd och skylt uppsatt på anslagstavlan vid parkeringen.

OKQ8 Kiruna och Vittangi Kiruna Österleden 10, 981 38 • 0980-123 05 Vittangi Gästisvägen 5, 980 10 • 0981-101 75

I samarbete med:

Välkommen till Gallerian

Möt vårvintern i Gallerian!

BÄSTA MIXEN MITT I STAN!

Öppettider

När du handlar lokalt bidrar du till ett levande centrum, tack!

Facebook.com/ GallerianKiruna

Gallerian

Måndag-fredag 10.00-19.00 Lördag 10.00-16.00

Instagram: @Galleriankiruna

Avvikande öppettider från ovanstående gäller för Systembolaget och The Bishops Arms

4

Bilaga i Kiruna Annonsblad

När isen brister - gamla spår blev falsk trygghet

Ingenting skvallrade om isens p ­ lötsliga svaghet.

Foto: Privat

Daniel Rosenfors ber familjen kliva av skotern och vänta medan han testar isen. Solen skiner och kylan biter på lill-Nordanjaur. Extra­svängen ger honom svaret han vill ha: Isen håller.

Inte ens en minut senare ligger tre av fyra familje­medlemmar i det iskalla vattnet.

– Man tror man har koll men allt kan hända, säger ­Daniel ­Rosenfors.

Ingenting skvallrade om isens ­plötsliga svaghet. Inga varningsskyltar, inga ­skuggor, inga ljud. Ändå visste Daniel ­Rosenfors direkt när skoterns bakände sjönk att det var på allvar.

Det är en tidig morgon i mars när familjen Rosenfors lämnar lägenheten i Riksgränsen med siktet inställt på att åka skidor i backarna.

När de ser att liftarna står still packar de istället skotern och pulkan och planerar för en kortare fisketur på Nordanjaur.

Det är en fin dag, soligt och kallt, lite drygt 15 minusgrader och snö har fallit under natten. Daniel och hans fru sätter sig på skotern, deras två barn, 6 och 10 år gamla, tar plats i pulkan.

De har gjort turen ut på sjön förut.

Daniel följer gamla skoterspår ut på lill-­ Nordanjaur, den nedre delen av sjön. Han vet att passagen förbi bäcken som förbinder Nordanjaur med intilliggande Inganjaur kan vara en svag punkt på den annars stabila ismassan.

– Jag tittade att det var säkert att köra mellan sjöarna där bäcken går, sen vände jag och åkte tillbaka för att hämta familjen.

Jag har kört där förr med personer med kunskap om området, de brukar göra en väldig lov runt där.

Han följde gamla spår 30-40 meter utanför mynningen när han känner hur bakänden på skotern plötsligt sjunker.

– Jag skrek till barnen att hoppa ut. Man blir väldigt... tydlig i sin kommunikation i det läget. De uppfattade allvaret, säger Daniel Rosenfors.

I ögonvrån ser han dottern kasta sig åt ena hållet, och sonen åt det andra.

Hon landar där isen fortfarande bär, men på pojkens sida har den gnistrande ytan på ett bara ett ögonblick förvandlats till grynig vit sörja.

Daniel Rosenfors tvekar inte att slänga sig i vattnet. Pojken håller sig hjälpligt över ytan. Overallerna och de många lagren ­kläder har ännu inte hunnit fyllas med vatten till den grad att de tynger allt för mycket.

– När min fru närmar sig kanten för att hjälpa till spricker den och hon faller också i. Jag vet inte vad jag tänkte. Jag hade den ena handen på skoterskidan, och med den andra lyckades jag grabba tag i pojkens jacka och kasta upp honom över kanten.

Sen rullade vi upp på nåt sätt, min fru och jag.

De är ensamma på Nordanjaur den här morgonen. Vattnet har letat sig ända in på skinnet och minusgraderna gör sig brutalt påminda. De behöver hjälp men den första mobilen de kontrollerar har en procents batteri och platsen saknar täckning.

– Av någon anledning är min frus mobil torr, så vi stoppar den innanför kläderna på dottern och sen börjar vi gå, säger Daniel.

Daniel vet att där finns stugor längre fram, och gör några snabba överväganden: – Jag funderade på hur länge man klarar sig blöt i kylan, skulle vi gå eller vänta. Jag tänkte på hur man slår sönder en ruta för att komma in och hur man kan göra eld. Vi gick så fort som vi kunde i det läget, samtidigt som man manar framåt gäller det att hålla sig lugn så ingen hamnar i chock. Jag tänkte hela tiden att snart kommer hjälp.

Efter några hundra meters promenad dyker ett större sällskap upp på isen. De är norrmän som genast förstår allvaret och kommer för att hjälpa. En av dem kör med

skotern rakt ut på sjön för att få täckning och larmar där 112.

Familjen får hjälp med torra kläder och de får värma fötterna på skotrarnas kylare.

– Det visade sig senare att jag kunde vrida ur kalsongerna, så blöt var jag, men det stod snart klart för oss att vi var alla förhållandevis okej. I det läget handlade det mest om att hålla stämningen uppe.

En timma efter larmet dyker räddningstjänsten upp med först bandvagn och sedan ambulanshelikopter. Daniel ­Rosensfors sexåriga son packas i värmepåse och flygs till Gällivare för kontroll. Kroppstemperaturen visar sig så småningom vara i det närmaste normal.

Under tiden bärgar räddningstjänsten skotern.

– Den hade sjunkit som ett V, huven stack fortfarande upp över ytan när de kom till platsen.

Den körs till ett varmgarage och ­familjens tillhörigheter – allt från matsäck till renskinn – hängs på tork.

Senare samma dag kör några vänner till familjen till platsen. De tar sig ända fram till hålet.

– De kunde hoppa på kanten, så tjock var isen där. Vad vi råkade ut för vet jag faktiskt inte, en virvel, en ström, en kall­ källa? Det blev som ett slukhål för oss, säger Daniel Rosenfors.

Ett år senare har han tänkt mycket på händelsen, och om de kunnat göra något annorlunda.

– Egentligen inte. Men det är klart att i fortsättningen kommer jag åka med en lina runt ryggen. Kanske också åka senare på dagen när det inte är så kallt, och om det går ta två skotrar om en skulle gå sönder.

När jag åkt ensam har jag alltid skidor med för att kunna sätta mig i säkerhet, men med familjen ska man då ha med fyra par?

Sånt har jag funderat på.

Familjen har fått hjälp att bearbeta ­händelsen, men har inte varit ute några längre turer sen dess.

– Det var mars, det hade varit kallt länge.

Inte i min vildaste fantasi hade jag kunnat tro att det var tunt, men allt kan uppen­ barligen hända.

TEXT: EMMA LINDBERG

Namn: Daniel Rosenfors Ålder: 40 Yrke: Inköpschef på SSC Bor: Stockholm Familj: Fru och två barn, 7 och 11.

Skoter: Lynx Ranger 49 Fjällvana: Måttlig till god Smultronställe: Bergforsbäcken

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Sonen packades i värmepåse och flögs till Gällivare sjukhus.

Foto: Privat

5

6

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Experience Arjeplogs guider var den första gruppen i Sverige som diplomerats i pilotprojektet.

Branschorganisation Snöskoterturism Vintersäsongen 19/20 har börjat bra bland medlemmarna trots ett vädermässigt bakslag efter nyår. Nu rapporteras det äntligen om rejäla mängder snö på många ställen längs fjällkedjan. Boknings­ läget ser mycket bra ut för våra medlemmar för den resterande delen av vintern.

Föreningen har nu 41 medlemmar, tre sponsorer/samarbetspartners och fem kommuner i Jämtland Härjedalen som finansierar verksamheten. Arbetet finan­ sieras genom projektstöd under 2020 från Länsstyrelsen i Jämtland Härjedalen.

Konsumentverkets ”Vägledning till guidade turer med snöskoter” hänvisar till att snöskoterguiderna ska ha genomgått en guideutbildning för att kunna erbjuda tjänsten. Faktum är dock att det inte finns någon sådan guideutbildning på markna­ den. Idag räcker det med att ha ett vanligt förarbevis för snöskoter för att genomföra guidning på snöskoter.

När branschorganisationen för hållbar Snöskoterturism etablerades i sept. 2019, bildades därför en arbetsgrupp med några av Sveriges mest kompetenta snöskoter­ guider. Under hösten har de tillsammans med projektledaren Andreas Edholm på Jämtland/Härjedalen Turism arbetat fram en guideutbildning med diplomering som utgår från de kriterier som branschen själv ställer på sina guider samt utifrån Konsumentverkets riktlinjer.

De första utbildningsomgångarna har genomförts med några utvalda guide­ företag som är representerade inom ­arbetsgruppen i Arjeplog, Sälen och Saxnäs. Dessa kommer nu att utvärderas och till säsongen 20/21 ska alla med­ lemsföretag i Branschorganisationen för

hållbar Snöskoterturism ha möjlighet att diplomera sina snöskoterguider utifrån den standardiserade utbildningen för snöskoterguider. Utbildningen kommer att omfatta 2-3 dagar med bl.a. säkerhets­ arbete, riskanalys, första hjälpen/HLR, ledarskap och värdskap.

Medlemskap i branschorganisationen Kontakta projektledaren Andreas Edholm för mer information kring medlemskap.

På agendan • Framtagning av förslag på avtalsmall för uthyrning/guidning.

• Framtagning av lista för vilka utländska körkort/förarbevis som är giltiga som för snöskoter i Sverige.

• Snöskoterrådets arbetsmöten i februari och mars. Vårkonferens och årsmöte planeras till mitten av maj. Återkommer med inbjudan och program.

TEXT: ANDREAS EDHOLM PROJEKTLEDARE JÄMTLAND HÄRJEDALEN TURISM TELEFON: 070-209 02 31 E-POST: ANDREAS.EDHOLM@JHT.SE

Stig Strand i Hemavan är styrelseledamot i Branschorganisationen och Joakim Armgren i Arjeplog är en av de som ingår i arbetsgruppen som tagit fram guide­ utbildningen med diplomering.

Bilaga i Kiruna Annonsblad

7

KATTERJOKK T U R I S T S TAT I O N

Samhällets räddnings- och sjukvårdsresurser ska i första hand användas till de som hamnar i akut nödläge. Foto: Wille Carlsson

Om du blir sjuk eller s ­ kadad under din fjällvistelse i ­väglöst land Nästan som hemma

Samhällets resurser

Om du blir sjuk eller lättare skadad i fjällen så gäller i princip samma regler som ­hemma - du får själv kontakta lämplig vårdinrättning. Det kan innebära att du får stanna ett extra dygn där du befinner dig eller själv anlita och bekosta lämpligt transport­medel.

Stugvärdar och turistanläggningar kan hjälpa dig med detta.

Polisen ansvarar via Fjällräddningen för räddningsinsatser inom fjällområdet medan regionen ansvarar för sjukvården. Både regionen och Fjällräddningen samarbetar inom fjällområdet och beroende på typen av händelse så larmas den ena eller ibland båda till en hjälpsökande.

Vid allvarlig sjukdom eller olycksfall Kontakta polisen via hjälptelefon eller ring 112 om det finns telefontäckning.

Var beredd att svara på följande frågor: • Vad har hänt?

• Var är sjukdoms- eller olycksplatsen?

• Hur många är drabbade?

Efter medicinsk bedömning och prioritering fattas beslut om och i så fall vilken typ av räddnings- och/eller sjukvårdsinsats som ska göras.

Tänk på att...

Samhällets räddnings- och sjukvårdsresurser ska i första hand användas till de som hamnar i akut nödläge. Sjukdom, lättare skador, dålig utrustning eller dåligt väder som innebär att hemresan från fjällturen försenas är problem som du förväntas lösa på egen hand.

Ha en trevlig fjällvistelse!

REGION NORRBOTTEN

Alla äventyr har en Base Camp Information och bokning på

www.katterjokk.se

8

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Kebne station vid avfärden mot Singivagge på natten.

Ett fjällräddningsuppdrag Den 15:e februari 2019 fick Fjällräddningen i Kiruna ett larm om några tyska turister var i nöd vid leden mellan Singistugan och Kebnekaise fjällstation. Larmet kom klockan 19.04.

Larmtext: vilse, fryser och dåligt väder, ingen skadad i nuläget.

Det var ganska knapphändig information som jag fick från räddningsledningscentralen RLC. Det var fyra tyska ungdomar som var på en skidsemester i Kiruna fjällen. Deras mål var att gå på tur efter Kungsleden med start från Abisko till Nikkaluokta.

En mycket fin sträcka att åka skidor/ vandra på när vädret tillåter. Eftersom det var vinter så var det skidor som gällde.

De hade planerat att färdas sträckan på sju dagar och hade för avsikt att övernatta i STF-stugorna efter leden, för att sedan med flyg ta sig hem till Tyskland.

Vi var nio fjällräddare från Kiruna­ gruppen som antog uppdraget.

När vi lämnade Kiruna ungefär vid 19:40 tiden så var det ingen av oss som visste vad som vi hade att vänta oss.

Vädret i Kiruna var en ganska normal vinterdag med cirka minus 8 grader.

På vägen ut mot Nikkaluokta så fick vi

mer information om ungdomarna.

Ungefär klockan 16 så befann sig ungdomarna hos stugvärden i Singi­stugorna.

Enligt operatören på RLC som hade talat med stugvärden i Singi så hade ungdomarna för avsikt att fortsätta sin tur mot Kebnekaise fjällstation på grund av att de annars inte skulle hinna med flyget som skulle avgå två dagar senare. Singi till fjällstationen är en sträcka på cirka 15 kilometer. Enligt stugvärden så hade han varnat ungdomarna för att ge sig ut, då vädret skulle bli mycket sämre än vad det redan var. Men dom ignorerade hans varningar och begav sig ut efter leden mot fjällstationen. Då var klockan lite efter 16. Strax efter att dom lämnat Singi så ringde stugvärden polisen med hjälp av nödtelefonen som finns i stugan, för att berätta om ungdomarnas beslut trots vädervarningen.

Strax före klockan 19 så fick polisen in ett samtal från en man från Tyskland som

Fjällräddare i stormen.

talade om att hans son med tre kamrater som befann sig i Kirunafjällen hade hamnat i nöd och att dom behövde hjälp.

Enligt mannen så hade dom hamnat i ett otroligt dåligt väder. Dom var blöta och kalla men inte skadade på något vis och

dom hade svårt att fortsätta sin färd mot Kebnekaise fjällstation.

Det visade sig att det var de fyra tyska ungdomar som hade lämnat Singistugan några timmar innan. En operatör på

Bilaga i Kiruna Annonsblad

9

RLC fick kontakt med en av ungdomarna via telefon som kunde berätta om deras situation och med hjälp av mobiltelefonen kunde man få en ungefärlig position om var sällskapet befanns sig, vilket underlättade mycket för oss fjällräddare.

Att kunna knappa in koordinaten på sin GPS är en stor fördel, än att ha hela vägen mellan Singi och Fjällstationen som sökområde.

När fjällräddargruppen hade kört halvvägs till Nikkaluokta så började vindarna tillta ordentligt från väst. Den smala gropiga vägen började att driva igen och sikten blev obefintlig genom vindrutan på bilen. Jag uppmanade mina kollegor via Rakelradion att köra försiktigt efter vägen. Fjällräddarna började att anlända Nikkaluokta strax före klockan 21 och då rådde full snöstorm. Alla Fjällräddare ­anländer med säkerhet till ”Nikka” och alla var beslutsamma att undsätta de ­f rusna ungdomarna efter leden. Det vi vet är att dom befinner sig max fem meter från leden liggandes i sina sovsäckar i ett ouppslaget tält och bakom ett stort stenblock men framförallt har vi en GPS-­ position till hjälp. Det är bara vädrets makter som kan sätta stopp för oss att nå vårt mål med insatsen.

I Nikkaluokta så har ­fjällräddningen ett litet garage som vi förvarar vår räddnings­pulka och annat material som kan behövas vid insatser. Vi lyckas skotta fram portarna så pass att vi får ut pulkan.

Med hjälp av snöskotrar så först till ­Kebnekaise fjällstation. En sträcka på 18 kilometer som man normalt kör på cirka 50 minuter. Klockan hinner nästan bli 22 innan vi kommer iväg med skotrarna.

Vi kör i kolonn i ett extremt dåligt väder mot vårt första mål. Det är mörkt, det är storm och motvind.

I samlad trupp anländer vi till fjällstationen och det har nästan hunnit bli midnatt. Vi tar oss in i personalboendet för att kunna äta och ta igen oss innan vi ska ut på eftersöket av ungdomarna. Det råder strömavbrott i stora delar mellan Kiruna och Nikkaluokta vilket troligen beror på det stormiga väder som råder. Även fjällstationen var utan ström. Men med hjälp av pannlampor går vi igenom de alternativ på kartan som vi kan möta.

Enligt dom koordinater som RLC gett oss så är det knappt fyra kilometer till platsen där ungdomarna ska befinna sig.

Jag delar in fjällräddarna i två grupper, där första gruppen ska försöka ta sig till dom nödställda och den andra ­gruppen ska vara standby på fjällstationen. ­Klockan 01:10 meddelar jag RLC hur vår plan lyder och att första gruppen i detta nu lämnar Fjällstationen för att ta sig dom fyra kilometrarna mot ungdomarna.

Med hjälp av Rakelradion så kan jag höra radiokommunikationen från gruppen. Stormen har tydligen tilltagit och att det är nu extrema förhållanden.

Själv så sitter jag kvar på fjällstationen för att kunna få uppfattningar om hur deras situation är. Som insatsledare så har man ansvar för sin gruppen, och jag känner en oro över hur det skulle kunna sluta. Jag anropar gruppen för att höra en lägesrapport. Går det att fortsätta eller måste vi vända? Gruppen tycker att de ska göra ett försök att fortsätta mot de nödställda. Klockan har hunnit bli 02:05 och de har bara kört cirka 800 meter efter leden. Efter ett antal fastkörningar och vältningar efter leden så välter räddningspulkan på grund av vinden, men med gruppens krafter lyfter de pulkan på rätt köl igen. En stund senare så tappar jag förbindelsen med gruppen då de har

Den lämnade skotern efter stormen!

kommit i radioskugga. Då är det bara att sitta och vänta på att något ska höras från gruppen.

Klockan 04:50 hör jag anrop från gruppen igen. Till vår stora glädje så har gruppen lokaliserat ungdomarna och ännu större glädje är att dom är välbehållna men mycket blöta och frusna.

Ungdomarna sitter nu i räddningspulkan med varma sovsäckar.

Strax efter klockan 05.50 så hörs det via Rakel att skotern som drar räddningspulkan har kört ner i en grop och fastnat.

Alla i gruppen gör allt för att få loss ekipaget men blir tvungna att koppla lös pulkan från skotern. Några försök att få loss skotern görs innan dom bestämmer sig för att lämna skotern i gropen och

hämta den vid ett annat tillfälle. Minuter senare så fastnar nästa skoter som de sliter med. Jag frågar på radion om de behöver assistans av gruppen som sitter vid fjällstationen. Eftersom gruppen är totalt utmattad så förbereder den andra gruppen för att åka och hjälpa till.

Klockan halv sju på morgonen kan jag meddela RLC att alla är åter Kebnekaise fjällstation och att alla är välbehållna.

Uppdrag av den här kalibern är ganska få, men när det väl händer så gäller det att vara väl förberedd. Att vara förberedd mentalt är minst lika viktigt som att ha rätt utrustning med sig. Dom fyra ungdomarna var väldigt nöjda med att få komma in i värmen, men framför allt att ha livet i behåll.

När alla fått mat, värme och lite sömn så kunde vi i dagsljus och god sikt återvända till Nikkaluokta med våra skotrar, för att sedan åka hem till Kiruna. Insatsen varade i 19 timmar och tyskarna kunde flyga hem dagen efter.

TEXT: SVEN-ERIK FRÅNBERG STF INSATSLEDARE FJÄLLRÄDDNINGEN KIRUNA

10

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Ät gott på fjällturen Får vi fresta med några enkla och goda recept till utflykten i vårsolen?

Recepten har vi lånat från arla.se och ica.se, där hittar du smarriga recept i samma genrer. Smaklig spis!

VÄRMANDE SOPPA MED PIZZATOAST

GRILLAD BANAN MED CHOKLAD & NÖTTER

Ingredienser

Ingredienser

SOPPA: 1 l Kelda® Mild tomatsoppa 2 st chorizo 2 dl majskorn

4 bananer 50 g mörk choklad 1 dl cashewnötter

TOAST: 4 skivor bröd 2 msk tomatpuré 2 tsk oregano 3 dl riven ost

Gör så här:

Gör så här:

Ta med soppan i en termos, bar a att server a!

Skiva korven. Lägg i korv och majs i soppan och värm den. Bred tomatpuré på brödskivorna. Strö över oregano och ost. Grilla toasten på grill eller direkt över elden.

LITE LYXIGARE VARM CHOKLAD Ingredienser

1 dl vispgrädde 60 g söt mörk choklad 5 dl mjölk malen kardemumma

Varm choklad med det lilla extra!

Gör så här:

Vispa grädden. Hacka chokladen och fördela den i två koppar. Koka upp mjölken och häll den över ­chokladen. Rör tills chokladen smält. Klicka över grädden och toppa med lite kardemumma eller muskot.

Klassikern!

Skär en skåra längst med bananerna genom skalet. Ställ bananerna på en bit aluminium­ folie. Hacka chokladen och ­nötterna grovt. Fördela nötter och choklad i bananarena.

Linda in bananerna i folie och lägg på grillen eller direkt i elden, låt dem stå cirka 10 minuter tills chokladen smält och bananerna blivit varma.

Servera genast med en liten sked att gröpa ur med.

VARM CHOKLAD MED HAVREDRYCK Ingredienser

Gör så här:

75 g mörk choklad Bryt chokladen i bitar.

Värm havredrycken i en 4 dl havredryck kastrull.

Lägg ner chokladen och låt den smälta under omrörning.

Laktosfri

Renar och snöskotertrafik När du kör snöskoter kan du komma nära renar. De strövar fritt i hjordar ­eller mindre grupper. Renarna är inte vilda utan har ägare. Det är mycket lätt att skingra en renhjord med snöskoter men det är ett hårt och ­tidskrävande jobb att samla hjorden igen.

Respektera samernas arbete och renarnas hälsa! Här är några tips och fakta om renar som är viktiga att känna till för dig som skoterförare:

Renar behöver skyddas av tillfälliga skoterförbud av flera skäl: • För att renkorna (vajorna) har betesro före och under kalvningen som sker i slutet av april/slutet av maj.

• För att renarna inte skall skingras i samband med vårflyttningen upp till fjället.

• För att renar (t ex på grund av svåra vinterbetesförhållanden) kan vara i dålig kondition.

• För att renarna skall få betesro på vinterbeteslandet i skogsområdet.

Så här gör du om du närmar dig en renhjord: Sakta ned eller stanna. Då går renarna oftast av skoterspåret, speciellt om det finns rentramp på sidan. Kör lugnt förbi.

Om de inte går av spåret kan det bero på att de känner sig stressade eller att de inte hittar något lämpligt ställe att gå av på. Stanna, slå av motorn och vänta en stund.

Om renarna inte kliver av spåret. Kör sakta bakom dem eller vänd. Om ni kommer till en öppning i skogen, en myr eller liknande. Stanna skotrarna. En av skotrarna kör sakta en omväg runt renarna och ställer sig på leden en bit längre fram, vilket gör att renarna oftast går av spåret. Vänta till alla renar har gått av spåret, de följer efter varandra.

Om det finns svarta plastsäckar upp­satta efter skoterspåret betyder det att det finns ren i området. Kör extra lugnt där!

Var rädd om renarna!

Bilaga i Kiruna Annonsblad

11

13-14 mars • Ferrumparken

Kirunas stora utehelg med lek, spel och tävlingar för snöfantaster i alla åldrar!

Andra evenemang som kommer under våren Gå in på

www.stadslivkiruna.se

för att se hela programmet för Våryran 2020

World Poetry Week

16-21 mars

Påskfirande i Kiruna

10-19 april

Lokala handelns dag

25 april

Cykelpremiär

1-7 maj

Internationella dagen mot homo- och transfobi 17 maj

Kiruna TILLSAMMANS FÖR ETT LEVANDE KIRUNA OCH EN GLADARE STAD

www.stadslivkiruna.se

StadslivKiruna

Har du läst lavinprognosen? Är du skoteråkare, skidåkare, isklättrare och vistas i brant terräng? Att bedöma om en sluttning är säker att färdas på är otroligt svårt, och om du startar en lavin kan det i värsta fall leda till att du eller någon av dina åkkamrater skadas eller dör. En av fyra som hamnar i en lavin omkommer!

Som en del i förberedelserna inför en dag ute bör verktyget ­www.lavinprognoser.se vara en självklarhet att läsa vid frukostbordet.

Varje dag kommer en ny lavinprognos, för Kirunafjällen finns områdena Abisko/ Riksgränsfjällen samt Kebnekaisefjällen.

Läs hela prognosen, och lägg mest fokus på att förstå lavinproblemen. Kom ihåg att prognosen täcker stora områden och inte bedömer din enskilda sluttning, så du behöver vara uppmärksam på tecken på lavinfara även när du är ute. Färska laviner, suckande ljud (whumph-ljud), stora sprickbildningar, intensivt snödrev eller snöfall är alla tecken på att du inte ska vistas i lavinterräng just den dagen.

LavinskaLa

Gäller från och med 2013 och tills vidare.

Symbol

lavinfara

Sannolikhet för laviner

Mänskligt utlösta och spontana laviner förekommer med säkerhet.

Stora till mycket stora laviner i många områden.

Mycket farliga förhållanden. All vistelse i lavinterräng avrådes.

Det är mycket troligt att människor utlöser laviner och spontana laviner är troliga.

Stora laviner i många områden, eller mycket stora laviner i delar av terrängen.

Farliga förhållanden.

Bedöm snötäcket och terrängen noggrant.

Var mycket försiktig när du väljer var och hur du åker.

Det är troligt att människor utlöser laviner och spontana laviner är möjliga.

Små laviner i många områden, eller stora laviner i delar av terrängen, eller mycket stora laviner på enstaka platser.

2 Måttlig

Farliga förhållanden i delar av terrängen.

Bedöm snötäcket och terrängen noggrant, identifiera och undvik de farligaste platserna.

Det är möjligt för människor att utlösa laviner, men spontana laviner är osannolika.

Små laviner i delar av terrängen eller stora laviner på enstaka platser.

1 Liten

Förhållandena är säkra i allmänhet. Var uppmärksam på att snön kan vara instabil på enstaka platser i terrängen.

Mänskligt utlösta och spontana laviner är osannolika.

Små laviner på enstaka platser eller i extrem terräng.

4 stor

3 Betydande

TEXT: ??????? ????????

• Lavinfaran är en kombination av hur sannolika laviner är och hur stora de förväntas bli.

Du påverkar själv vilka risker du tar genom att välja var, när och hur du åker.

• Bedömningen gäller för områden som du kan nå genom att glida från en öppen lift, tillbaka till en öppen lift eller nedfart, om inte liftanläggningen angett annat.

• Den här liftanläggningen följer och arbetar efter SLAO:s normer för lavinsäkerhetsarbete.

»

Bär alltid RECCOreflektorer. Då blir det

Storlek och utbredning

Undvik all lavinterräng.

5 Extrem

Skoteråkning och skidåkning på snöklädda fjäll är det bästa många av oss vet.

Fjällen tar inte hänsyn till dig, så det är upp till dig att fatta kloka beslut baserade på fakta. Laviner bryr sig inte om att det är blå himmel, att GoPro-kameran rullar eller att du har lavinsäkerhetsutrustning (vilket du såklart ska ha ändå om det väl går fel). För att kunna fortsätta härliga fjälläventyr i många år till krävs att du förbereder dig inför varje ny dag, och att du har en stor portion ödmjukhet där ute.

rekommendationer

»

Utrusta dig för kamraträddning med transceiver,

»

Kunskap, omdöme och rätt utrustning är

12

Bilaga i Kiruna Annonsblad

Ladda ner Norrbottens Naturkarta för säkrare sommarturer!

Testa dig och dina kläder i Naturrum Abiksos värmekamera.

Är du lagom varm?

Ibland är det vindstilla, solsken och vita vidder. Då är det bara att vara ute på fjället och njuta.

Ibland är det blåsigt och busigt väder. Då kan du passa på att besöka naturum. Här finns mycket att lära och uppleva.

Var är lämlarna på vintern? Hur funkar det med midnattssol och polarnatt? ­Kunde de åka utför på 30-talet? Vilket datum frös Torne träsk egentligen? Och är du lagom varm? Testa dig och dina kläder i värmekameran.

Har du dåliga kläder för fjällvistelsen?

På Naturrum i Abisko finns bland annat en värmekamera där du kan se hur ­välisolerade dina kläder är!

Naturrum Abisko har öppet alla dagar klockan 14.00-18.00 (17/2-1/5).

Nyheter längs lederna i Kirunafjällen

I Länsstyrelsens vandringsapp hittar du det mesta för fjällturen. Det finns tydliga beskrivningar av de statliga sommarlederna med etappdistanser, vandringstider och service längs leden.

Dessutom får du GPS-funktionalitet och offline-läge för områden utom mobiltäckning. Appen innehåller också nyheter om ledsystemet, samt allmän information om bland annat fjäl­lsäkerhet, allemansrätten, national­ parker och naturreservat. Med hjälp av appens rapportfunktion kan brister längs lederna rapporteras in till ­Länsstyrelsen.

Appen är gratis och finns för iPhone och Android.

Prenumerera på aktuellt i fjällen På Länsstyrelsens webbplats ­publiceras aktuell information om ­sådant som berör det statliga led­ systemet i Norrbottens fjällvärld.

Om du vill kan du prenumerera på sidan och få e-post när nyheter läggs ut.

Se www.lansstyrelsen.se/norrbotten/ besoksmal/leder-och-stugor/­aktuellti-fjallen

Omdra

Vinter- och skoterleden mellan ­Katterjåkk och Unna Allakas har ändrats vid raststugan i Stuor Kärpel. Den är förflyttad från sommarleden ner på sjön 787 av säkerhetsskäl.

Länsstyrelsen har satt upp nya ledkryss längs några av vinterlederna. Det gäller lederna: Abisko Turiststation-Abiskojaurestugorna Abisko Östra-Abiskojaurestugorna

Abisko Turiststation-Kårsavaggestugan De gamla kryssen har samlats ihop på fjället och kommer att tas ner med skoter under vintern.

Polisen håller på att fasa ut de nuvarande hjälptelefoner som finns i vissa stugor efter Kungsleden. Telefonerna ersätts med Satellit­tele­f­oner och några med Rakel/­ Gateway.

Den statliga vinterleden mellan Abisko Turiststation och ­Kårsavaggestugan har dragits om vid starten i Abisko.

Leden börjar numera på västra sidan av Abiskojåkka, strax efter bron över jokken om du följer vägen mot linbanestationen.

Tack vare omdragningen behöver inte leden korsa jokken längre och färden blir säkrare.

Omdragen led mellan Abisko Turiststation och Kårsavaggestugan.

Foto: Håkan Hjort

Bilaga i Kiruna Annonsblad

13

Vårvinter i Vad är Nikkaluokta snöblindhet?

Använd solglasögon i alla väder till fjälls.

Snöblindhet kommer av att ögonen fått ta emot för mycket ultraviolett ljus, varvid små sår uppstår på hornhinnan!

Inuitskydd gjord av ben för snöblindhet.

Följ oss på Facebook och Instagram

Det är inte bara under soliga dagar på våren som man utsätts för dessa strålar. Även om det är halvmulet och disigt är strålningen intensiv i fjällen. Man kisar mindre då och släpper in mer ljus i ­ögonen!

Det bästa sättet är att förebygga snöblindhet är att använda solglasögon och helst i alla väder till fjälls. Välj en modell som klarar det ultravioletta ljuset – alla solglasögon gör inte det! Tänk på att barnen också behöver samma kvalitet på glasögonen.

Tidiga symptom på snöblindhet kan vara skav eller en känsla av att man har skräp i ögat. Såren på hornhinnan är ytliga, och läker oftast av sig själv på ungefär ett dygn. Att vila ögonen och röra dem så lite som möjligt hjälper läkningen. Smärtstillande tabletter har ganska dålig effekt, däremot kan mjukgörande salva hjälpa mot skavkänslan, man kan även lägga en fuktig handduk över ögonen för att lindra smärtan. Om besvären inte gått över efter två dygn bör man söka läkare, eftersom det då finns risk för infektion.

Säsongsöppet 22 februari - 3 maj Butik & Galleri Slöjd & hantverk Kom in och ät gott Dagens och À la carte Stugby Stuga & lägenhet Skotertaxi Dagliga turer till Nikka/Kebnekaise

Äldre variant av skyddsglasögon för snöblindhet av militär­modell.

Ett annat symptom av snöblindhet är blindhet och svårigheter att se, och oftast kommer detta i samband att det gör ont att öppna ögonen.

www.nikkaluokta.com • info@nikkaluokta.com • 0980-550 15

Fjällsäkerhetsrådets tips för färd på is för snöskoteråkaren En av de vanligaste olycksorsakerna med snöskoter är körning genom is och de flesta som omkommer i snöskoterolyckor drunknar.

Särskilda tips för snöskoteråkaren • Planera för och räkna med att du ­hamnar i vattnet. Öva.

• Isdubbarna skall hänga lättåtkomligt runt halsen.

• Ruskade leder visar var isen normalt sett är säkrast men utgör ingen garanti för att den håller. Kom ihåg att all färd på is sker på egen risk.

• Motorljud och vibrationer gör att föraren inte hör isens varningssignaler.

Du kan därför komma långt ut på svag is innan den brister.

• Snö på isen isolerar, Mycket snö gör att isen vara näst intill helt bortsmält inunder. Eller att vatten har trängt upp till oframkomligt stöp.

• Pip-is kan på våren vara mycket ­förrädisk

• Vakar på sjöar och i jokkar kan vara täckta av drivsnö.

All färd på is sker på egen risk.

• Åk inte ensam och håll avstånd så ni kan undsätta varandra

• Undvik rinnande vatten, utlopp, inlopp samt okända och reglerade vattendrag om du inte är väldigt säker.

• Kör aldrig ensam och håll ut avstånden mellan snöskotrarna.

• Har du kälke med passagerare, låt kapellet vara öppet.

• Låt gärna en lina (ca 20-30 meter) löpa, hänga efter skotern.

• Reservkläderna har du i en vattentät förpackning.

• En flytoverall eller thermounderställ med flytförmåga ökar oddsen.

14

Bilaga i Kiruna Annonsblad

norrmän med oss Dags att boka annons i norra Sveriges största annonstidning för den norska marknaden: Velkommen til Sverige!

Du når 500 000 norska läsare från Kirkenes i norr till Namsos i söder.

MANUSMANUSSTOPP STOPP 84maj maj

Sommar, sol, bad, shopping och festivaler. Nu är det på tiden att planera sommarens Sverigeresa!

FAKTA: Velkommen til Sverige Sommar 2020 Utgivning: vecka 21 2020 Manusstopp: fredag 8 maj Upplaga: 170.000 ex

Webbplats

tilsverige.com

BOKA Boka senast fredag 1/5

Distribution: Till alla hushåll och företag i Nordnorge, från Namsos kommun i söder till Finnmark i norr.

g n i n d i t t s i r u t a t s r ö t s s d n a l r r den a No n k r a m a k s r o ordn mot den n

GUIDE TILL SVERIGE! SPARA OCH TA T MED!

SHÅLL NÅ ALL A HU G OCH FÖRETA GE! I NORDNOR

Kontakta din lokala gratistidning eller

Åke Tapani Ta Tel: 070-330 50 67 e-post: ake.tapani@ gratistidning.com

Bilaga i Kiruna Annonsblad

15

Att åka långfärdsskridskor är en härlig upplevelse. Foto: Britt Hasselståhl

Långfärdsskridskor i Kiruna

Att åka långfärdsskridskor är en enorm upplevelse. Friheten på den blanka isen känns stark och du tar dig framåt i svindlande fart.

Framför allt är upplevelsen stark i vår vackra fjällvärld. Att ­komma åkande och plötsligt ser en fisk som simmar helt oanandes om ­någon däruppe!

Stenar i olika storlekar, trädgrenar och andra lämningar blir till en ovanlig upplevelse och ett äventyr just den dagen.

Men man måste även vara försiktig! Isar är förrädiska och vi måste kunna läsa isens bärighet. En gång stod vi några stycken lite för nära varandra och isen började svaja och knaka.

Håll alltid avstånd till varandra! Allra helst om isen är tunnare på vissa ställen vilket är väldigt vanligt i strömmande vatten.

Vistas är en superupplevelse med sandbankar och det känns som man står på stranden. Dessutom bjuder den på cirka en mil lång hisnande färd. En perfekt dagstur.

Tyvärr är skridskosäsongen ofta för kort. Ungefär tre veckor är ganska vanligt men kan även bli lite längre. Det skiljer sig från år till år.

I Kiruna finns det en sida i Facebook ”Långfärdsskridskor i Kiruna” där man hittar information och likasinnade Utrustning Pjäxor och långfärdsskridskor Man kan prova sig fram vad som känns bäst. Finns flertalet typer att välja mellan.

Exempelvis pjäxa och skridsko där pjäxan även går att använda till turskidåkning med öppen häl.

Längfärdsskridsko till vandringskänga (mkt vanligt)- Ej öppen häl.

Ryggsäck Minst 45 liter med grenrem. Vattentäta innersäckar.

Foto: Britt Hasselståhl

Räddningsutrustning Isdubbar, räddningslina och ispik + ­visselpipa.

Isdubbarna skall sitta nära halsen!

Räddningslinan skall vara lättillgänglig, helst utanpå ryggsäcken.

Ispiken används ju för att kolla isens tjocklek.

Skydd Hjälm/knä och armledsskydd. Vid skrovlig is kan det vara lätt att falla.

Kläder Helt ombyte kläder i vattentät påse.

Bekväma som fungerar i rörelse. Övrig utrustning Stavar - finns speciella för skridskoåkning.

Mobil i vattentätt fodral.

Isens tjocklek Isen bör vara minst 5 centimeter när det gäller sötvatten.

Våris och saltvatten minst 8 centimeter.

OBSERV

Åk aldrig

ERA!

ensam.

Fina ställen att åka på nära Kiruna Luossavaarasjön Altajärvi Ylilombolo Sautusjärvi Mot fjällvärlden finns även där flertalet fina sjöar som är nära att ta sig ner på.

Rensjön Abisko Torneträsk - fryser ju väldigt sent Baktajaure Vassijaure Kaalasjärvi Vistas - bra långtur

TEXT: BRITT HASSELSTÅHL

Långfärdsskridskor i Kiruna

Foto: Anette Andersson

Bättre fÜrberedd ger dig en tryggare upplevelse

Tänk pü lavinfaran!

Dagliga prognoser pĂĽ www.lavinprognoser.se

Fjällen erbjuder münga hisnande upplevelser. Med rätt fÜrberedelser blir vistelsen mer njutbar och dessutom säkrare.

Här fÜljer sex praktiska tips fÜr en trygg tur pü vinterfjället.

6 TIPS FĂ–R EN TRYGG VINTERFJĂ„LLTUR VĂ„LJ RĂ„TT UTRUSTNING

4. FĂ–LJ MARKERADE LEDER

Kläder och skor ska tüla vind och väta. Kläderna bÜr kunna bäras i flera skikt fÜr att enkelt anpassas efter väder och temperatur. Bra utrustning behÜver inte vara dyr och en klokt packad ryggsäck bÜr inte vara fÜr tung. Pü Fjällsäkerhetsrüdets webbplats finns checklistor Üver lämplig utrustning fÜr olika aktiviteter i olika typer av fjällmiljÜer.

Det finns hundratals mil markerade leder i fjällen, med bland annat avstündsmarkeringar, Üvernattningsstugor och hjälptelefoner. De flesta gÜr klokt i att fÜlja lederna, det minskar risken fÜr att hamna i lavinfarliga omrüden och är ett säkrare alternativ om ni av nügon anledning skulle behÜva hjälp.

MEDDELA FĂ„RDVĂ„G OCH BERĂ„KNAD Ă…TERKOMST

5. TA MED KARTA OCH KOMPASS

Det är viktigt att nügon känner till er planerade färdväg och när ni räknar med att komma tillbaka. Meddela en vän, en släkting eller nügon annan som kan slü larm om ni inte skulle ütervända som planerat.

ANPASSA DIN FJÄLLTUR EFTER VÄDRET Vädret kan slü om hastigt i fjällen. Ta del av lokala och aktuella väderprognoser via radion eller webbplatsen www.smhi.se. Vädertjänster erbjuds även som applikationer fÜr mobiltelefoner. Ta även del av aktuell information om lavinfara pü www.lavinprognoser.se.

Respektera alltid utfärdade fjällvädervarningar och anpassa din tur efter lavinfaran.

Se till att ha med en karta som är aktuell. Kompass behÜvs framfÜrallt utanfÜr markerade leder. Användning av kompass kräver dock kunskaper – instruktioner finns pü Fjällsäkerhetsrüdets webbplats. Komplettera gärna med GPS eller mobila applikationer vilka erbjuder mÜjlighet till att kunna orientera sig, men tänk pü att batterier laddas ur snabbt när det är kallt.

6. RĂ…DFRĂ…GA ERFARNA MĂ„NNISKOR

Människor som ofta vistas i fjällen kan ge viktig information. Ta kontakt och ställ frügor om vägval, vattenstünd, broar och annat som underlättar er planering.

Det finns lokala fjällsäkerhetskommittÊer med stora kunskaper om fjällen i sina näromrüden. Du hittar kontaktuppgifter till dem pü www.fjallsakerhetsradet.se

Tips och information:

www.fjallsakerhetsradet.se

www.facebook.com/fjallsakerhetsradet