Pajala Gratistidning vecka 51, 2022

POSTADRESS

Pajala Gratistidning

Att: Kiruna Annonsblad Geologgatan 7A 981 31 KIRUNA

Boka: boka@gratistidning.com Manus: annons@gratistidning.com Tipsa: tipsa@gratistidning.com Webb: pajala.gratistidning.com

ANSVARIG UTGIVARE

Peder Gidlund, 070-590 95 69 peder.gidlund@gratistidning.com

PRIVATANNONSER - GRATIS

Webb: pajala.gratistidning.com SOCIALA

Facebook: @PajalaGratistidning

Instagram: #PajalaGratistidning

Reklamationer: Reklamationer beträffande annonser skall göras inom 3 dgr beträffande fakturor inom 10 dgr. För fel annonser är tidningen utan ansvar för eventuell skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande

eller fördröjda annonssvar. Pajala Gratistidning ansvar är begränsat till högst annonskostnaden. Org. nummer: Pajala Gratistidning ges ut av Svenska Civildatalogerna AB, 556348-5928.

Copyright: Observera att

Gratistidning innefattas

Copyright (upphovsrätt). Får ej införas i annat media utan tillstånd. För mer information/tidningen på nätet: www.gratistidning.com.

annonser Pajala

av

Jag hörde en liten julberättelse för många år sedan som jag vill delge Gratistidningens läsare. Jag kommer inte ihåg var eller i vilket sammanhang jag hörde den, men jag ska försöka återberätta den ur mitt fragmentariska minne. Den påminner om Tage Danielssons Karl-Beril Jonssons Julafton, som blivit en självklar del av vårt TVtittande under Julen.

Det var en gång en liten grabb, vi kan kalla honom för Kalle. Han kröp till sängs glad över att i morgon var det julafton och då skulle han få sina julklappar som låg under granen i vardagsrummet.

Men innan han somnade, tänkte han, att egentligen var det ju för att Jesus föddes som vi firade jul. Han låg och tänkte att det kunde väl inte vara rätt att roffa åt sig alla dessa julklappar och all den goda julmaten utan att dela med sig.

Han somnade och drömde att han var på vandring till Jesus barnet.

Han hade med sig sin plånbok med 5 ovikta hundralappar som han skulle ge till det lilla Jesus barnet.

Där han vandrade mötte han en pojke som grät. Hans mor var sjuk och de hade inga pengar till mat och julklappar. Kalle plockade fram sin plånbok och gav honom en av sina ovikta hundralappar.

Lite längre fram mötte han några som

slogs. Kalle förebråde dem och sa. ”Vet ni inte om att till jul då ska vi alla vara vänner?” ”Jag ska ha tillbaka mina pengar först” svarade en av slagskämparna.

Kalle gav två hundralappar till honom och betalade den andres skuld. Mannen knycklade ihop sedlarna och stoppade dem i fickan.

Kalle fortsatte sin färd och såg en kvinna som rotade i en soptunna. På kalles fråga svarade kvinnan. ”Vi har inget att äta. Barnen är hungriga där hemma.”

Kalle plockade fram sin plånbok och gav kvinnan sina sista slantar.

När han stod där med sin tomma plånbok, tänkte han att nu är det ingen ide att jag går till Jesus barnet eftersom jag inte har något kvar att ge.

Men då stod där plötsligt en Ängel framför honom. Ängeln tog honom i handen och förde Kalle till stallet där Maria och Josef och Jesus barnet låg. Med stora förvånade ögon såg han att i krubban låg tre ovikta hundralappar och två hop knycklade hundralappar.

Men sa han halvhögt för sig själv; ”det är ju mina pengar som ligger där.”

Men hur har detta gått till undrade han. Ängeln förklarade för honom. ”Allt det du gjort för människorna på vägen det har du gjort för Jesus. Därför ligger pengarna där i krubban”.

En liten söt julberättelse till eftertanke.

Jul Gösta Degerman

Vädjan om att undvika besök på våra äldreboenden

PAJALA Med anledning av den ökande smittspridningen på kommunens boenden för äldre avråder Pajala kommun anhöriga från att besöka kommunens äldreboenden.

Julledigheter och firande med våra nära och kära närmar sig.

Vi har nu tillsammans kämpat med coronaviruset en tid och allmänna restriktioner har släppts för ett tag sedan. Det har

gett oss alla en möjlighet att besöka våra nära och kära på våra boende enheter. Gett oss en värdefull tid att umgås igen så som vi så gärna vill.

Nu nås vi av information om att spridningen av inte bara coronavirus utan även säsongsinfluensa och vinterkräksjukan ökar i oroväckande takt, så även inom Pajala kommuns boende för äldre. Vi vill därför rikta en

speciell uppmaning till er alla att undvika besök på våra boende enheter. Hör gärna av er till aktuell enhet om ni ändå tänker besöka era anhöriga.

Källa: Pajala kommun REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com

Bästa tillväxt 2022 – alla kommunernas placeringar

NORRBOTTEN NÄRINGSLIV

BUSINESS Utmärkelsen Bästa Tillväxt räknas som en av Sveriges mest prestigefulla utmärkelser inom svenskt näringsliv. Priset premierar en bred och stabil tillväxt i det lokala näringslivet i varje län, och delas ut av kreditupplysningsföretaget Syna sedan 2007.

Utmärkelsen Bästa Tillväxt går till den kommun i varje län i Sverige som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst under året. Utgångspunkten är företagens senast inlämnade årsredovisningar. På så sätt skapas ett tillväxtindex som gör att kommunerna i ett län kan jämföras med varandra och hur utvecklingen sett ut över tid.

– Den här utmärkelsen bygger på verkliga fakta till skillnad från olika undersökningar som annars ofta utgår från personliga åsikter. Därför är den så viktig och därför rankas den så högt av både näringsliv och kommuner, säger Karl Stjerna, VD på Syna.

– Det är särskilt roligt att se att näringslivet, inte minst små och medelstora företag, klarar sig bra trots flera utmanande år med pandemi, oro i vår omvärld och nu under det senaste året även höga energikostnader.

– Signalerna som jag får från många av kommunernas näringslivschefer, de om några bör ju ha kännedom om hur näringslivet ute i landet mår, är att det fortsatt finns en stark framtidstro och att det finns gott om livskraftiga företag som investerar både i ny produktionskapacitet och nyanställer, fortsätter han. – Framtiden ser därmed ljusare ut än vad man annars kan få intryck av!

Bäst tillväxt i Norrbotten

Varje år delar Syna ut priset Bästa Tillväxt till den kommun i varje län där företagen växer bäst. Syna granskar boksluten från alla svenska aktiebolag, och utmärkelsen går till den kommun som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst.

har Övertorneå kommun följt av Överkalix och Piteå.

Norrbottens län 1. Övertorneå kommun 2. Överkalix kommun 3. Piteå kommun

4. Kiruna kommun 5. Gällivare kommun 6. Älvsbyns kommun 7. Pajala kommun 8. Luleå kommun 9. Bodens kommun 10. Haparanda kommun 11. Kalix kommun

12. Arvidsjaurs kommun 13. Jokkmokks kommun 14. Arjeplogs kommun ■

på SprintAd-dagen SprintAd beskrivning av inslaget: Fredrik Hallberg (Kapero) sätter fingret på ett flertal problem i reklambranschen.

En bransch där vi hellre följer trender och skyddar vårt eget anseende än att göra det som är rätt för företaget vi representerar och/eller arbetar på. Fredrik är Sveriges främsta "Contrarian", en person som vågar gå emot strömmen och arbeta för förändring och förbättring på riktigt.

- Skanna QR-kod. Visa kli !

www.gratistidning.com *en brasklapp - notis att det sagda kanske inte gäller

Ni når inte bara de som redan är arbetssökande utan även den intressanta kategorin - de som redan har ett jobb men kan tänka sig att ”ta-nästa-steg”...

Att våra upplagor är tre till fyra gånger större än dagstidningarnas och samtidigt har lägre annonspriser är såklart en stor fördel.

Välj hur stor spridning ni vill ha En ort - se orter / tidningar längst ned

Norra 3-kanten - Kiruna, Pajala och Jokkmokk (22 000 ex)

Fyrkanten - Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn (82 000 ex)

Norrbotten - plus Kalix, Övertorneå, Överkalix och Haparanda (122 500 ex)

Bokning

Fakta

Utgivning: Varje vecka

BOKA ANNONS

eller frågor – använd formuläret via QR-koden ovan. Du är också välkommen att kontakta oss eller skicka e-post till annons@gratistidning.com

Se din annons som tusentals säljare som varje vecka besöker alla hushåll.

KRÖNIKA Åke Tapani

Se marknadsföring som en lönekostnad

Förra veckan satt jag i bilen i ett vintrigt men öde landskap mellan Kiruna och Luleå. Det blir en hel del mil i mitt jobb och jag brukar passa på att ringa och prata med kunder under vägen. Just den här gången var det med en kollega på en annan gratistidning som berättade att han nyligen hade haft ett snack med en annonsör. Företaget annonserar varje vecka och hade ökat, mer än dubblerat sin omsättning och ägaren var toknöjd. Han var också lite nyfiken på hur det kunde fungera så bra. Kollegan hade en förklaring och en liknelse som jag tycker är finurlig och beskriver det på ett lite annat sätt än vad man kanske är van vid.

”Du skall se din annons i tidningen som tusentals säljare som varje vecka besöker alla hushåll. De knackar inte bara på dörren utan släpps in och tillbringar tid med dina befintliga men även blivande kunder”, hade han berättat till kunden som hade hajat till.

När man på det här sättet ser marknadsföringen och annonseringen som lönekostnad och en del av försäljningen blir det tydligare vilka affärsrisker man tar om man drar ned eller inte marknadsför sig på rätt sätt. Ingen försäljning innebär att man i slutändan inte har några intäkter.

Förklaringen till att marknadsföringen i gratistidningen ger så bra effekt bygger på Andrew Ehrenbergs teorier kring handel – ”Köptratten” – som funnits i över 50 år och inte förändrats. I korthet beskrivs vad som leder till köp i några steg. Det första och viktigaste är att skapa kännedom genom att nå ut till så många som möjligt. Även aktuell forskning av marknadsföringsexperterna Les Binet och Peter Field påvisar att ”räckvidden”, det vill säga att ”nå ut”, är det viktigaste för att skapa tillväxt.

På senare tid har jag själv märkt att pendeln som under flera år har svängt mot det digitala börjat svänga tillbaka till de ”gamla” medierna som klarar av att masskommunicera. Annonsörerna har sett att det är svårt att skapa lönsamhet med målgruppsanpassning (“targeting”). Det har blivit lite av bakvänd marknadsföring att bara nå några i en tänkt målgrupp och till största delen har det som lagts ut digitalt och på nätet slukats upp och försvunnit i ett svart hål.

Så här i juletider är det full fart på inköpen av årets julklappar och handeln går på högvarv. Det är en av de viktigaste perioderna på året för lokala butiker och konkurrensen från näthandeln är stenhård och ökar hela tiden. Det är en stor utmaning för butikerna, speciellt på små orter och uppmaningen att handla lokalt för att ha kvar butiker och annan service är viktigare än någonsin.

Den lokala gratistidningen är populär och vi får hela tiden förslag från läsare om hur vi skall utveckla våra tidningar ännu mer. Att annonserna i sig också är omtyckta vet vi utifrån läsarundersökningar som görs och med kommentarer som denna från en läsare:

”Jag skulle vilja läsa ännu fler annonser från våra lokala butiker. De vill att man skall handla lokalt men själva syns de inte i lokala medier utan på nätet. Det är viktigt att leva som man lär”.

Jag vill avsluta med att önska alla en God Jul och Gott Nytt år och samtidigt ge ett handfast råd, handla i butikerna som syns med sina annonser i våra gratistidningar (eller något annat lokalt alternativ). På det sättet är du med och skapar lokala arbetstillfällen och en mer livskraftig ort.

Åke Tapani Norrbotten- och Gotland Gratistidning.

Pajala kommun deltar i projekt för livskraftig landsbygd

PAJALA Pajala kommun fortsätter samverka med Luleå Tekniska Universitet (LTU) kring digitalisering av landsbygden. Detta i och med att LTU fick det nya projektet Smart livskraftig landsbygd beviljat. Projektet startar i januari 2023 och pågår fram till december 2025.

Det blir en fortsättning på arbetet med digitaliseringen av landsbygden i Pajala kommun genom LTUs projekt Smart livskraftig landsbygd. Projektet syftar till att skapa smarta, attraktiva, livskraftiga och hållbara landsbygder med hjälp av befintlig digital teknik.

– Projektet är en fortsättning på DigiBy och Pajala kommun kommer fortsatt att delta som pilotkommun där man testar olika digitala lösningar i landsbygden. Det är ett strategiskt viktigt projekt som går in i nästa fas för att ge förutsättningar för samhällsservice även i glesbygdens Sverige, säger Erik Mella, näringslivsstrateg Pajala kommun. Pajala kommun är en av 20 kommuner som deltar

i projektet tillsammans med aktörer från näringsliv och föreningar. Bland de planerade aktiviteterna finns ett antal samverkanspiloter såsom digital hubb, digital galleria, mobila arbetsplatser och servicestöd via bokbussar.

– Befolkade, aktiva och växande landsbygder är viktigt för samhället och med modern teknik kan man skapa goda förutsättningar till utveckling. Genom att delta i projekt som DigiBy och Smart livskraftig landsbygd kan vi ta del kunskap om digital teknik som hjälper människor att leva ett hållbart liv. Vilket jag tror kan bidra till att fler vågar ta steget till att flytta till, bo och verka på landsbygden, säger

Fredrik Holmström, utvecklingschef Pajala kommun.

Tidigare har Pajala kommun deltagit i projektet DigiBy som avslutas i december 2022. Under projektet genomförde kommunen i samverkan med LTU pilottester för att öka kunskapen om tillämpningen av digitaliseringens möjligheter för serviceutveckling i gles och landsbygder. Bland annat startades en digital hub, dvs en arbetsplats med arbetsstationer för uthyrning, mötesplats och co-working space, i Muodoslompolo.

Källa: Pajala kommun

REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com

Sektor Teknik & Service informerar

Sopbilens turer för vecka 52 2022 kommer att påverkas med förändringar i sophämtningen.

Förändring vecka 52

Tur 1 med ordinarie tömningsdag måndag 26/12 töms tisdag 27/12

Tur 2 med ordinarie tömningsdag tisdag 27/12 töms onsdag 28/12

Tur 3 med ordinarie tömningsdag onsdag 28/12 töms torsdag 29/12

Tur 4 med ordinarie tömningsdag torsdag 29/12 töms fredag 30/12

Låt ert kärl stå ute vid vägen tills sopbilen tömt och passerat.

Vid frågor: Kontakta oss på tel.nr: 0978-123 45

Projektet Smart livskraftig landsbygd syftar till att skapa smarta, attraktiva, livskraftiga och hållbara landsbygder med hjälp av befintlig digital teknik. Foto: Pajala kommun

God Jul & Gott Nytt År önskar

JULDAGEN JESU FÖDELSE

Wikipedia skriver om att världsfred eller fred på jorden är ett tänkt scenario där det inte längre skulle ekomma några krig eller andra våldsamma konflikter i världen, utan

I Marias och Josefs hjärtan, föddes en låga av hopp och glädje när de fick höra vad änglarna hade sjungit och berättat för herdarna om detta lilla gosse barn.

Jag tror att när de unga makarna

Välkommen till våra Gudstjänster

Med reservation för ändringar

Måndag den 26 december kl. 11.00 i Muodoslompolo kyrka Gudstjänst

Söndag den 1/1 kl. 18.00 i Pajala kyrka Gudstjänst

Fredag den 6 /1 kl. 11.00 i Pajala kyrka Gudstjänst *

Söndag den 8/1 kl. 11.00 i Pajala kyrka och kl. 14.00 i Jarhois kapell Mässa *

Söndag den 15/1 kl. 14.00 i Pajala kyrka och kl. 15.00 i Junosuando kyrka Gudstjänst

Pajala kyrka kl. 07.00

Johan Sundbäck och Karin Andersson Pajala kyrkokör

Tärendö kyrka kl. 10.00

Peder Jonson och Ulrika Esberg

Junosuando kyrka kl. 10.00

Jul i gemenskap

Lördag den 24 december kl. 12.00-14.00 Pajala kyrka

Fredag den 6/1 kl. 17.00

Muodoslompolon kirkko Muodoslompolo kyrka

Tervetuloa laulamaan kauneimpia joululauluja Välkommen att sjunga De vackraste julsångerna Medarr. Muonio – Enontekiö seurakunta

Korpilombolo kyrka kl. 07.00

Peder Jonson och Ulrika Esberg Fredrik Hangasjärvi

Johan Sundbäck och Karin Andersson Välkommen!

Laestadiusvägen 38 +46 978 758 80 pajala.forsamling@svenskakyrkan.se 984 31 PAJALA www.svenskakyrkan.se/pajala Mån. Tis. & Fre. kl. 9-12, Tor. 13-15, Ons. Stängt PAJALA FÖRSAMLING OBS! Avvikande öppettider: Måndag 26/12 och Fredag 6/1 STÄNGT!

VARJE VECKA I DIN GRATISTIDNING

Gör research och sov på saken:

Tipsa oss: tips@gratistidning.com

BOSTAD Att köpa nytt boende är ofta förenat med svåra val och kompromisser. Men för den som är långsiktig inleds vintern med lägre priser och mindre hets möjligheter till en fin affär, menar SkandiaMäklarnas vd Andreas Moritz.

Tiden då bostäder blev sålda inom loppet av några timmar är numera förbi. Dagens bostadsmarknad präglas i stället av turbulens och osäkra omvärldsfaktorer som pressar ner priserna. Trots det – eller just därför – kan de som köper en bostad i dag göra en fin affär långsiktigt. – Även om priserna går ner lite till tycker jag att den som funderar på att köpa ett nytt hem ska se det som en möjlighet. Ta god tid och tänk igenom alla aspekter väl. Nu finns möjlighet att vara extra noga kring saker som bostadens läge, värmesystem och genomförda eller nödvändiga

renoveringar, säger Andreas Moritz, vd på SkandiaMäklarna.

– Man bör också ha i åtanke att den senaste tidens prisnedgångar faktiskt ger större möjlighet till att byta upp sig, förutsatt att man köper och säljer på samma marknad. Eftersom kvadratmeterpriset nu är lägre än för ett år sedan kan man nu få större yta för pengarna, och därmed minska mellanskillnaden vid köp av ett större boende, fortsätter Andreas Moritz, vd på SkandiaMäklarna.

Tre tips från SkandiaMäklarnas för den som söker bostad i vinter:

Tänk långsiktigt och sov på saken På dagens marknad behöver köpare inte vara lika stressade över budgivningar och att drömbostaden ska säljas blixtsnabbt. Nu har du mer tid än tidigare att fundera på allt från värmesystem i villan till konsekvenser av räntehöjningar.

Även om bostadsmarknaden är orolig kan man göra en bra affär på lång sikt.

Fingranska föreningens ekonomi

För den som ska köpa en bostadsrätt är det alltid viktigt att ha koll på föreningens ekonomi. Här har många kanske slarvat tidigare. Men med dagens

högre räntor och andra kostnadsökningar är det extra viktigt att undersöka föreningens lån och renoveringsbehov samt eventuella avgiftshöjningar

Så använder du läget på bomarknaden till din fördel BOSTAD

Tänk även på området – i dag och i framtiden Hur ser kollektivtrafiken ut om fem år? Tänk om det blir svårare att pend­

la samtidigt som det blir dyrare att köra bil? Finns det närliggande skolor och sjukhus? Hur ser den framtida planeringen av byggnationer ut? Mäklaren har ofta svaret på alla dessa frågor och kan hjälpa till. n

Källa: SkandiaMäklarna

På dagens marknad behöver köpare inte vara lika stressade över budgivningar och att drömbostaden ska säljas blixtsnabbt. Sov på saken.

Gratistidningarna – då, nu och mot en ljus framtid

I den pågående konkurrensen mellan de så kallade betal- och gratistidningarna är det tuffa men också givande tider. Det börjar nu att resultera i helt nya lösningar för framtidens sätt att arbeta med papperstidningar när de traditionella betaltidningarna blir färre eller försvinner. – Det har varit, och är fortfarande tuffa tider. Men samtidigt har det stärkt oss, vi har höjt oss flera snäpp och blivit ännu mer kreativa. För våra medarbetare, kunder och gratistidningens framtid, säger Peder Gidlund, grundare av Svenska Civildatalogerna och ansvarig utgivare för de gratistidningar från Kiruna i norr till Gotland i söder som företaget äger.

1993 startade Svenska Civildatalogerna i Kiruna, som drevs och fortfarande drivs av barndomsvännerna Per-Ola Olofsson och Peder Gidlund, gratistidningen Kiruna Kometen. En annonstidning som delades ut

till samtliga hushåll i gruvstaden högst upp i Sveriges avlånga land. Några år senare, innan millennieskiftet, köpte de upp konkurrenten Kiruna Annonsblad med anor från sent 1950-tal och Kiruna Kometen lades då ned.

– Det här var under tider när de så kallade betaltidningarna fortfarande hade många prenumeranter och läsarna fortfarande accepterade att betala för sin läsning där även annonser fanns med, berättar Peder Gidlund.

Åren gick och allt fler annonsörers men också läsarnas gillande ökade med Kiruna Annonsblad. Dels vad det gällde rena annonser där Kirunas hushåll kunde hålla koll på både erbjudanden och öppettider med mera,

men också redaktionella artiklar om vad som händer och sker i deras egen kommun. Från det lilla till det större.

– Under tiden med gratistidningen Kiruna Kometen började vi publicera redaktionella artiklar, alltså väl-

skrivna artiklar precis som de betaltidningarna har med skillnaden att vi hade skribenter som enbart skrev om Kiruna, säger Peder Gidlund. Bland många annonsörer har det sedan länge varit ett stående ”måste” att synas i

Victoria Timander jobbar dagligen med företagets egenutvecklade tidningssystem. Varje vecka görs över 200 tidningssidor färdiga för tryck.

Gratistidningarna – då, nu och mot en ljus framtid

precis betaltidningarna skillnaden att som Kiruna, Gidlund. annonsedan stående i

veckans ”annonsblad”, som det i folkmun kallas. Något som Keijo Lahdenperä, ägare av Vildmarkshörnan i Kiruna håller med om. – Vi annonserar varje vecka året om och det har vi gjort i flera år, säger Keijo Lahdenperä. Kunderna refererar ofta till något de sett i annonsen och vi märker att de följer annonsbladet noga.

vad det gäller läsarnas och annonsörernas gunst. Och det gäller att vara innovativ och hitta smarta lösningar, också inom området teknik.

– Vi är ju från början ett dataföretag och både jag och Per­Ola är ju utbildade civildataloger i grunden så vi utvecklade ett eget datasystem. Det tog oss från att planera kommande tidning först på papper till stora whiteboards till att nyttja datasystemets moln där vi kunde ha all information, berättar Peder Gidlund.

Tomas Gäderblom, grafisk producent har varit med från den tiden då annonsproduktionen var med knivar och vaxmaskin i kontrast till dagens avancerade datorer och program.

– Sen är det bra att det finns samhällsinformation från Kiruna kommun i tidningen också, det gillar våra kunder också att läsa.

Egenutvecklat tidningssystem

I början av 2000­talet fortsätter Kiruna Annonsblad att utvecklas. Samtidigt pågår en hård konkurrens med betaltidningarna både

– Jag var med om genombrottet av Desktop publishing, datorstödd layout av tidningar och andra trycksaker ”utan traditionella ”klipp och klistra”­metoder”. Det här metoderna slog igenom på 1990­talet och effektiviserade tidnings­ och annonsproduktion, berättar Tomas Gäderblom på Kiruna Annonsblad som under åren blivit lite av en dataexpert utöver de grafiska kunskaperna.

Gotland Gratistidning firar 20 år

Det här stärkte Peder och gänget på Kiruna Annonsblad ytterligare i sin tro på gratistidningarna och från kontakter på Gotland fick de till och med förfrågningar om inte en gratistidning

ute på ön också kunde startas, i konkurrens till Gotlands Media (ägt av Norrköpings tidningar). Sagt och gjort, 2002 startades Gotland Gratistidning, en tidning som i år firar 20 år. Idag arbetar säljarna Roine Söderlind,

Granström och Nellie Jakobsson på kontoret i Visby och tidningen har en fast och trogen position på ön.

När Roine Söderlind började hette tidningen Gotland Annonsblad och kontoret var på

baksidan på Stora Coop vid Österport (nu är kontoret på Mejerigatan 11 vid Söderport). Från början var det i huvudsak annonser i tidningen och det var i en tid då de flesta av gotlänningarna hade någon av

Alexandra

Peder Gidlund och Per-Ola Olofsson, delägare i Svenska Civildatalogerna AB.

Keijo Lahdenperä, ägare av Vildmarkshörnan i Kiruna.

Tomas Gäderblom, annonsproducent Kiruna Annonsblad.

Gratistidningarna – då, nu och mot en ljus framtid

betaltidningarna Gotlands Allehanda eller Gotlands Tidningar. Idag är det andra tider med starkt vikande upplagor även på Gotland och ägarna Norrköpings Tidningar har lagt ner tidningstryckeriet på ön i höstas.

– Vi har följt trenden med mindre intresse av att prenumerera på dagstidningarna genom åren. Men vårt huvudfokus har varit att utveckla Gotland Gratistidning och göra den än mer lokal och omtyckt, berättar Roine Söderlind.

En av de större annonsörerna är Harry Carlssons med varumärkena Elon och EM Home. De håller till i Flexhuset och

nuvarande VD Jonathan Carlzon tycker att annonseringen i Gotland Gratistidning ger bra effekt.

– Vi tycker det är otroligt bra respons och även räckvidd på tidningen! Varje vecka kör vi två helsidor och det ger resultat i form av ökade antal köp, något vi vet säkert eftersom vi har bra lösningar för att mäta det.

– Dessutom märker vi att tidningen blir tjockare och tjockare för varje nummer, med fler annonser och bättre läsning, och det ser vi som att fler och fler läser. Och det är positivt för alla.

Ett exempel på ett lokalt samarbete är med fotbollsföreningen P18 IK där representationslaget spelar i division 1. Föreningen kommer under 2023 att synas frekvent i Gotland Gratistidning och presentera olika delar i sin verksamhet, från dom allra yngsta till nyheter om de olika lagen.

– Det känns jättespännande att P18

IK är med och att de samtidigt är aktiva med att komma med ideér och sätt att fler företag kan bidra och sponsra och stötta det viktiga arbetet föreningen gör här på ön, säger Alexandra Granström.

”Trevlig läsning” Idag driver Svenska Civildatalogerna med säte i Kiruna gratistidningar i Kiruna, Jokkmokk, Luleå med Fyrkanten (Fyrkanten är ett samlingsbegrepp för kommunerna Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn i sydöstra delen av Norrbottens län) och Gotland.

Luleå Gratistidning med systertidningarna i Boden, Piteå och Älvsbyn startade 2010 och efter bara några år hade tidningarna nått högst räckviddstal och gått om dagstidningarna vid mätningar av Kantar/SIFO En som annonserar i Fyrkanten är bland andra Åströms Ur & Optik som finns i Piteå.

– Vi upplever att kunderna tycker det är mycket trevlig läsning och att de verkligen ser

våra annonser, säger Daniel Åström, ägare. Det blir ”mun till mun” alltså att de pratar med varandra och oss om vad de sett och läst i annonserna.

– Vi arbetar mycket med profilskapande marknadsföring, att inte vara som alla andra utan mer med handpåläggning på varje kund, som var och en är unik. Vi jobbar med hög kvalitet och unika stilar, och de får vi ut i vår information till kunderna sedan vi började annonsera för drygt sju år sedan.

En av de senaste i raden är att gratistidningen kommit till Tornedalen, Pajala Gratistidning.

– När gruvan åter öppnade 2018 i ny regim med Kaunis Iron, kunde vi inte bara se förbi hela Tornedalen och deras potential. Vi märker att näringslivet och handeln frodas där och att både läsare och annonsörer upplever oss positivt. Läget i Malmfälten och Pajala är ganska likt i Västerbotten med stora industrisatsningar och där startade vi upp

Skellefteå Gratistidning under 2022, säger Peder Gidlund.

Skev konkurrens 2014 invigdes ett ”mediehus” i Kiruna av dåvarande Norrbottens Media (idag Norr Media) som ägs av Norrköpings Tidningar. I mediehuset skulle tidningarna NSD och Norrbottens Kuriren husera tillsammans med en lokal tvstation som kallades 24 Norrbotten, med sändning över Kiruna och Gällivare, samt gratistidningen Nya Kirunabladet. Två år efter den pampiga premiären lägger de ner Nya Kirunabladet, tv­satsningen och mediehuset minskar sin närvaro i Kiruna (nyligen gav Norr Media besked om att deras två sista gratistidningar Extra Luleå och Extra Boden också lägger ned efter årsskiftet).

– På andra sidan gatan öppnade en ganska likvärdig konkurrent till oss, enda skillnaden var att de varje år hade tiotals miljoner i presstöd

Daniel Åström, ägare Åströms Ur & Optik i Piteå.

Lina Appelgren, P18 IK och Roine Söderlind, Gotland Gratistidning (#domarenroine) blickar framåt mot ett givande samarbete.

Jonathan Carlzon, vd på

Harry Carlssons i Visby.

Gratistidningarna – då, nu och mot en ljus framtid

Collage med tidningsframsidor från olika årtal. Den äldsta tidningen är Kiruna Annonsblad som firade 60-årsjubileum 2019.

Svenska Civildatalogerna har även utvecklat systemet Magneto – en plattform som samlar ihop lokala nyheter från nätet och lägger upp dem på Gratistidningens lokala webbplatser. Ett urval av dessa publiceras även i själva print-tidningen och här finns stora möjligheter för lokala aktörer till exempel idrott och kultur som vill nå ut.

Gratistidningarna – då, nu och mot en ljus framtid

något som vi inte hade rätt att få. Det kändes orättvist och jättetufft! säger Peder Gidlund.

Specialtidningar Utöver gratistidningarna som nämnts ovan har under årens lopp även några specialtidningar sett dagens ljus inom företaget. Business Norrbotten och Glad Sommar är två som kommer ut i Norrbotten där länets näringsliv får chansen att visa upp sig i både redaktionella artiklar och annonser.

I den senare tidningen, Glad Sommar, lyfts sommarens höjdpunkter upp som en bilaga för besöksnäringen att dela ut både till ”hemestrande” inom länet men även de besökande från övriga Sverige. En ”Norgetidning” finns också och den delas ut i norra Norge med artiklar och annonser från norra Sverige för att informera norrmännen som åker till Norrbotten för att handla.

Lokala nyheter viktigt – Under vår resa har vi också märkt hur viktigt det är att bjuda in våra lokala hjältar och deras nyheter, berättar Peder Gidlund. Det är inte enbart journalister som ska få bestämma vem och vad som ska publiceras, utan även den lilla föreningen i stan eller

det nystartade bageriet på landet ska få berätta om sina nyheter och om vad som händer hos dem.

– Även om vi nu, när vår roll stärks och gratistidningarna ser en ljusare framtid, planerar att anställa journalister för att hålla en hög standard på artiklarna, ska även våra lokala röster fortsatt få höras hos alla våra tidningar ute i landet.

I höstas kom det rubriker vad det gäller betaltidningarnas liv och leverne i Norrbotten. ”Två papperstidningar i Norrbotten kan vara borta om fyra år”, så löd rubriken på Sveriges Televisions webb i oktober. Även på Gotland har det debatterats bland annat på Sociala medier om huruvida pappersversionerna av Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar kommer att finns kvar.

– Det kan ske innan dess och efter dess men det är prognosen, ska Norr Medias vd Mats Ehnbom sagt enligt källor till Sveriges Television, SVT. Det var 2007 som Norrbottens Kuriren och NSD blev ett i samma koncern, Norrbottens Media. Bolaget ägs av Norrköpings tidningar som också köpte upp tidningarna på Gotland i början av millenniet.

De senaste uppköpen av Norrköpings Tidningar var de lokala dagstidningarna Piteå Tidningen och Norran i Skellefteå under 2019. Sedan många år tillbaka har tidningsupplagorna tappat prenumeranter och sålt färre lösnummer.

Viktig demokratifråga En ny ”Mediestödsutredning” presenterades i slutet av juni och den innehåller förslag som förändrar mediestödet i grunden. Endast två av de sex nuvarande kategorierna som stödet

omfattar behålls. Syftet är att tydligare främja lokal journalistik via ett behovsanpassat redaktionsstöd istället för stöd till tidningstitlar. Vid ett godkännande ska det nya stödet börja gälla från och med 2024. Kartan över mediestöd ritas om i grunden och går från fokus på mångfald till fokus på demokrati.

– Vi välkomnar det verkligen och det är en mycket viktig demokratifråga, säger Peder Gidlund. Aldrig tidigare i modern tid har det varit viktigare

att nå ut till alla människor med korrekt information som motverkar falska nyheter och åsiktsbubblor som vi ser i bland annat sociala medier.

En annan stor förändring meddelades av PostNord i september då besked kom att man slutar dela ut reklam under våren 2023. Det innebär att företaget tar bort möjligheten för bred masskommunikation via oadresserad direktreklam (ODR) till hushållen. I och med det får gratistidningarna en ännu viktigare roll då

de fortsätter att delas ut till alla hushåll.

– I dagsläget använder vi PostNord i Kiruna, Pajala, Jokkmokk och på Gotland. I Fyrkanten går vi över till Svensk Direktreklam med helgutdelning. Luleå och Boden är redan igång och under våren hakar Piteå och Älvsbyn på, säger Peder Gidlund.

Framtiden Åren har gått sedan Peder och Per-Ola och deras företag Svenska Civildatalogerna köpte deras första gratis-

Åke Tapani och Maria Salonen visar upp de populära specialtidningarna; Glad Sommar och norgetidningen Velkommen til Sverige.

De första tidningarna som börjat med helgutdelning med SDR är Luleå- och Boden Gratistidning.

Gratistidningarna – då, nu och mot en ljus framtid

tidning. Vägen har delvis varit upp och ner, väldigt bra och riktigt svår. Men med facit i hand är det ingenting de ångrar, och framtiden ser trots allt väldigt ljus ut.

– Visst har vi haft det tufft, med tung konkurrens från sveriges största dagstidningskoncern, pandemi och oenigheten med LKAB gällande Pekinghuset, vårt huvudkontor i Kiruna som måste

flyttas på grund av stadsomvandlingen.

– Enligt ett expropieringsbeslut från Bergsstaten måste vi vara ute ur lokalerna innan sommaren. Vi gör allt vi kan för att hitta en bra lösning när det gäller den påtvingade flytten.

– Vi har varit med på en resa där vi utvecklat tidningarna från renodlade annonsblad till lokala gratistidningar där man som

läsare får en bra mix av annonser, samhällsinformation lokala nyheter. Vår prognos är ljus, samtidigt ser vi ödmjukt hur vår läs­ och kundkrets stadigt ökar runt om i landet, avslutar Peder Gidlund. ■

Tack till alla medarbetare, annonsörer och läsare! Utan er ingen tidning. God Jul och Gott Nytt År tillönskas er alla.

Faktaruta –

Specialtidningar

BUSINESS NORRBOTTEN – Näringslivstidning

I näringslivstidningen Business Norrbotten lägger vi fokus på lokal handel, affärer, företagande & näringsliv. Det bjuds på inspirerande läsning och bra erbjudanden från våra annonsörer. Upplagan är 104 500 ex.

VELKOMEN TIL SVERIGE – Norgetidning

Velkommen til Sverige är en populär tidning som har getts ut i Nordnorge sedan 1998 och de norska gästerna i länet har ökat från år till år. Våra norska grannar spenderar i dag omkring smått fantastiska 18 miljarder på handel i Sverige. Med en annons i Velkommen til Sverige når man norska läsare i NordNorge. Utgivning i slutet av maj.

GLAD SOMMAR

–

Turisttidning inför sommaren

I Glad Sommar har du möjlighet att annonsera dina erbjudanden till semestrande norrbottningar, turister och besökare i hela länet. Upplagan är på hela 115 000 ex. och delas ut till alla hushåll samt tidningsställ på utvalda turist samlingsplatser runt om i Norrbotten.

Norrköpings Tidningar har köpt upp dagstidningarna i Norrbotten (NSD, Kuriren och Piteå Tidningen) och på Gotland (Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda). Nu är det osäkert vilka som kommer finnas kvar i print-version.

Paradbyggnaden Pekinghuset från 1922 på Meschplan i Kiruna. LKAB ansökte om exproprieringar till Bergsstaten som beslutade i frågan.

God Jul, Norrbotten!

Alla stora industrisatsningar gör att vi lämnar 2022 med högt orderläge medarbetare under gångna året och kommer att fortsätta med det.

Den här julen är ovanlig för många i Europa. Läget i Ukraina är allvarligt, och därför väljer vi i år att stötta Ukrainas barn via UNHCR med en julgåva. Låt oss tillsammans göra det vi kan. Med det vill vi hälsa alla medarbetare, leverantörer, kunder och norrbottningar en riktigt god jul och ett gott nytt år.

I Norrbotten fortsätter GMK-koncernen genom Rönnquist & Wettainen, GMKAB och GMK Mekaniska att stärka sin position som en naturlig samarbetspartner till gruvnäringen och som en av regionens viktigaste arbetsgivare. Hela koncernen har under 2022 gjort bra resultat och vi ser fram emot ett lovande 2023.

2022 har varit bra för hela NMV-koncernen. Alla avdelningar går bra och vi har fulla orderböcker. Det är extra glädjande att se att intresset för våra specialfordon är stort. Vi levererar en SH60-slaggtruck per år just nu vilket är rekord – ett arbete som engagerar alla våra orter.

Intresset för virkestorkar är också stort vilket ger mycket jobb för NMV Luleå.NMV Piteå går också starkt och de är en viktig leverantör till fyrkanten och malmfälten. Dessutom är vi involverade i stadsomvandlingen i Kiruna. Ska vi klara alla utmaningar i Norrbotten så är engagemanget för skolor och fritids-verksamhet ett naturligt val för oss.

Vi behöver duktig lokal arbetskraft! Sök gärna jobb hos oss. Läs mer om NMV Group som arbetsplats på vår hemsida och ansök.

2022 har varit en milstolpe för Kiruna Wagon. Vi har tecknat avtal med LKAB för tillverkning av 100 nya malmvagnar samt ombyggnation

av våra större projekt under senare tid. Vårt projekt i Egypten ökar även med lokal licenstillverkning av 300 st sidotippande malmvagnar. Dessutom har produktionen av 22 stycken Side Loader XL påbörjats för Södra Cell Värö. Underhållssidan jobbar starkt med våra viktiga kunder som Boliden och Kaunis Iron. Vi har fått förnyat förtroende att fortsätta utvecklas tillsammans med världsledande teknik. Järnvägen är en spännande och viktig bransch som växer hela tiden!

Sök gärna jobb hos oss via vår hemsida. Tack för ännu ett givande år!

MekaniskaAB Vi önskar alla nya och gamla medarbetare, kunder och leverantörer God Jul & Gott Nytt År!