Boden Gratistidning vecka 39, 2022

FÖRVARING PREMIUM

Tvätt

Kontroll krockpelare och sensorer

Kontroll genomföringar chassi

Kontroll rengöring laddbleck

Kontroll lager skyddsdisk

Kontroll lager i framhjul

Byte knivar och fästskruvar

Mjukvaru uppdatering

Funktionstest via autocheck

Byte tätlister

Vinterförvaring Hämtning och utkörning med igångsättning och funktionskontroll på tomt (stats nära) 3895:-

Nu

det dags för

Krisberedskapsveckan 2022

Den 26 september – 2 oktober är det åter dags för Krisberedskapsveckan. En nationell aktivitet som visar hur man kan hantera sin vardag vid exempelvis varubrist, energibrist eller långa elavbrott.

MSB leder kampanjen och årets tema är mat.

Pandemin, invasionen av Ukraina och förra årets it-attack mot en butikskedja har aktua-

liserat behovet av svensk livsmedelsberedskap. Enligt MSB behö ver fler privatpersoner skaffa sig en hembered skap för en vecka och bland de privatpersoner som har stärkt eller planerar att stärka sin hemberedskap är det vanligast att man bunkrar extra mat.

Under veckan pågår ett flertal aktiviteter på olika platser i länet.

I Boden arrangeras det bland annat kvällsföre läsningar och en miniutställning i Unbyn.

Samtliga aktiviteter som är planerade under veckan finns i Boden kommuns evenemangs kalender.

Källa: Länsstyrelsen

redaktion@gratistidning.com

Gudstjänster

Söndag 2 oktober Den helige Mikaels dag Gudstjänst för små och stora

10.00 Mariakyrkan

Dopängelutdelning Mariakyrkans barnkör Rebecka Folkesten, Julia Magnusson

”Änglarna”

Högmässa

11.00 Överluleå kyrka

Ivar Sundström, Carl Anders Markström

Gudstjänst

11.00 Edefors kyrka Åsa Jarblad, Helena Mörk, Andreas Printz

Mässa

Gudstjänst med nattvard för alla åldrar

10.00 Rörvikskyrkan

Luisa Landewall, Samuel Folkesten, Kjell Sandberg

11.00 Gunnarsbyns kyrka Erik Ziewersson, Wille Dahl

Matteusgudstjänst

12.00 Matteuskyrkan Anna Ahlström-Nilsson, Julia Magnusson

Lunchmusik

Onsdag 5 oktober 12.15-12.45 Överluleå kyrka Kyrkomusikerna i Svenska kyrkan i Boden underhåller. Soppa serveras från 11.30, pris 50:-

Orgelkonsert

Söndag 2 oktober 16.00 Överluleå kyrka Carl Anders Markström och Andreas Printz spelar musik av bl.a. Johann Sebastian Bach Fri entré

Öppna kort

Möten och samtal kring de existentiella frågorna.

Att leva i en föränderlig värld är inte alltid lätt. Genom att dela tankar om sådant som lycka, lidande, ensamhet, mening, tomhet kan det bli mer hanterbart.

”Öppna kort” är en del av en modell för att inbjuda till samtal om de stora allmänmänskliga frågor som berör oss alla.

Dagledig?

gånger

Internationell andakt med café Rörvikskyrkan

Måndagar 13.00-15.00

Kyrkans syförening Församlingsgården, Boden Tisdag 18/10, 15/11, 6/12 13.30-15.00

svenskakyrkan.se/boden

facebook.com/svenskakyrkanboden

Veckomässa

med bibelsamtal

Onsdag 5 oktober 19.00 Mikaelskyrkan

Eugen Brudal, Andreas Printz

”Vi har oerhörda utmaningar”

Under septembernovember har du möjlighet att delta i föredrag och efter följande samtalstillfällen under rubriken ”Tro, miljö ochklimat”. Initiativtagare till denna föredrags serie som hålls i Luleå, Boden och Gammelstad i ett samarbete mellan Svenska kyrkan i Luleå och Svenska kyrkan i Boden är Stig Sörlin, idag diakoniassistent i Svenska kyrkan i Boden men tidigare miljö konsult och gruppchef på Vattenfall.

konsult, ofta med stora komplicerade tillstånds projekt både när det gäller gruvor, vägar och järnvägar och därav ca 15 yrkesår som chef och ledare började Stig Sörlin att studera till diakon på halvfart i Lund hösten 2021. Under våren 2022 fick han en tjänst i Luleå domkyrkoförsamling och idag är han anställd som diakoniassistent i Svenska kyrkan i Boden.

Tid, Inledande informationsträff: 19 oktober, 18.00, därefter 9 tillfällen (ca 1,5 tim/ gång).

Plats: Matteuskyrkan, Spikvägen 15 A Kostnad: Ingen kostnad och vi bjuder på fika.

Anmälan senast 17/10 till: Stig Sörlin 0921-775 28 eller stig.sorlin@svenskakyrkan.se

Miljöfrågor har alltid engagerat mig, säger Stig Sörlin. Jag fick tidigt lära mig av min mormor och morfar som var småbönder att vi måste värna naturen och vad den ger. Har vi inte den tanken med oss är vi ute på farligt vatten. De tankarna och den omsorgen var också väg ledande för mig när jag valde utbildningsväg

– Vi i kyrkan måste också arbeta med frågorna och göra vad vi kan för att upprätta och förvalta Guds skapelse, förklarar Stig Sörlin.

Biologisk mångfald Vad som också är väl digt kritiskt just nu är utdöendet av arter anser Stig Sörlin:

Eftermiddag i Församlingsgården, Boden Onsdagar 13.00-15.00

Vardagsrummet Mariakyrkan, torsdagar 13.00-14.30

Flitiga fingrar Matteuskyrkan, torsdagar 14.30-16.00

Efter studier i mikrobiologi och biologi vid Umeå universitet under sent 80 tal och tidigt 90 tal så talade han och studiekamraterna om hur miljön kommer påverkas i framtiden.

– Vi talade redan då, för över 30 år sedan, om det som håller på att hända klimatet nu, tyvärr lyssnade bara vi insatta, fortsätter Stig Sörlin.

Förvalta Guds skapelse Efter 26 år som miljö­

– Vi har oerhörda utmaningar på miljöområdet. Det är svårt att peka ut något som är mest akut. Om jag skulle få rangordna så är såklart utmaningarna på klimatområdet väldigt prioriterade, kan vi inte få bukt med temperaturökningen på jorden så står världen inför stora och förödande konsekvenser. Förutsätt ningarna för mänskligt liv på planeten kommer att påverkas negativt. Låglänta kuststräckor blir översvämmade, floran och faunan kommer inte att hinna anpassa sig. Skördar kommer att slå fel, öken breder ut sig och här uppe kommer somrarna och vintrarna att ”flyta ihop”. Vi kommer att se alltmer olika typer av extremväder och så vidare.

– Den biologiska mångfalden håller på att utarmas i väldigt snabb takt. Biologisk mångfald kan beskrivas som variationen mellan och inom arter, alla arter på jorden. Förlus ten av denna mångfald äventyrar ekosystemets förmåga att rena vatten och luft, pollinera grödor, skapa stabila populatio ner av organismer som bryter ner organiskt material och därmed gör jorden bördig. Utan fungerande ekosystem kollapsar vår försörjning av mat och vår ekonomi. De saker jag nämnt här är nog de två som jag just nu ser som vikti gast. De utmaningarna påverkar förutsättning arna för mänskligt liv och är såklart en väldigt viktig del av Guds ska pelse.

– Jag hoppas att föredragsserien med miljö och klimatkunniga föreläsare från Svenska kyrkan, Länsstyrelsen och Naturskyddsföreningen kan få fler att engagera sig.

Text: Alexandra Nyman Källa: Svenska Kyrkan

redaktion@gratistidning.com

Stig Sörlin, diakoniassistent i Svenska kyrkan i Boden. Foto: Camilla Arvidsson

Hedra en bortgången vän.

om dem som

DEN HELIGE MIKAELS DAG

ÄNGLARNA

Med en väldig smäll gick stroppen av som traktorföraren höll uppe med sin långarm för att föra betongformen på plats. Jag stod på ena sidan och hängde, jag försökte med min tyngd vicka formen på plats. Då brast stroppen och jag föll handlöst med formen en bit innan jag slog min rygg i en byggställning. Formen strök förbi över mitt bröst och med ett ljudligt brak landade den några meter ifrån mig.

Det här hände för ca 45 år sedan när jag under en kort tid var med och byggde Mejeriet i Umeå. Efter den olyckan blev jag sjukskriven ungefär ett år på grund av mina ryggsmärtor som jag då ådrog mig. Min läkare rådde mig att söka ett annat arbete eftersom min rygg inte skulle klara av att utsättas för fler påfrestningar därför påbörjade jag mina teologiska studier.

När jag tänker tillbaka på den olycks dagen tycker jag mig se hur Gud sände en ängel till mitt beskydd. Jag kunde likaväl ha dött och följt med formen ner i backen. När jag tittar i backspegeln så inser jag att den olyckan ledde mig in på den prästerliga banan.

Jag tror inte Gud vill det onda men han kan vända det onda till att bli något gott. Så vill jag se det som hände mig där vid mejeribygget.

När jag tittar tillbaka på mitt sjuttiotvååriga liv ser jag hur Gud har sänt sina änglar mig till hjälp många gånger

Våra kvällstidningar skriver nu och då på sina löpsedlar om änglavakt i samband med någon trafikolycka eller arbetsplats olycka. Ordet änglavakt använder media när någon mirakulöst blivit räddad.

Men vet du att den mirakulösa rädd ningen har hänt med dig och mig att Jesus Kristus har lyft av alla våra bojor och fört oss ut från självdestruktionens fängelse till att leva ett liv i frihet.

Änglasång som ger frihet och glädje

sjunger många av våra svenska artister. Ted Gärdestad sjunger ”Jag ska fånga en ängel”. Dansbandet Lasse Stefanz sjunger, ”Sju av himmelens änglar”. Lisa Ekdahl sjunger om ”Jag tror han är en ängel”. Sedan har vi TV-serien om två hantverkare som hjälper människor med sitt boende i Sofias änglar.

Änglar omnämns i nästa alla bibelns 66 böcker. Det är en speciell änglaaktivitet när Jesus föds hit till denna världen.

Då läser vi om hur änglarna gläds och lovsjunger människans lycka att de har fått en frälsare från himlen.

De lovsjunger Jesus som är himmelens och jordens största hemlighet. I himlen är den känd men på jorden är de flesta okunniga om det namnet.

Den kristna kyrkan har alltid trott på änglar och änglars närvaro i vår vardag.

Alla våra åtta barnbarn har fått en tavla att hänga vid sin säng. Det är en bild av en stor ängel som beskyddande håller sina armar om två små barn som är på väg att gå över en skraltig bro, där vattnet hotande forsar fram. En vacker bild av trygghet mitt i oron.

I helgens texter kan vi läsa om hur Jesus tillrättavisar sina lärjungar när han säger, ni ska inte glädjas över att andarna lyder er utan; ”Gläd er över att era namn är upptecknade i himlen”.

Astrid Lindgren skriver om Emil i Lönneberga att ”Guds änglar skulle klappa i händer åt detta”. Emil hade bjudit fattigjonen på mammas julmat vilket medförde ett tacksamt jubel från de inbjudna. Vet du att Jesus och hans änglar bjuder in oss till ett jättekalas. Inbjudningskortet har gått ut med ett OSA, om svar anhålles.

En skön helg

Allt gott Gösta Degerman

AKTUELLT

BODEN

FÖRSLAG TILL

Bodens kommun vann årets IT-serviceinitiativ

VATTENSKYDDSOMRÅDE

Förslag till nytt vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Kusöns grundvattentäkt finns utställt för samråd.

Bodens kommun nominerades nyligen ett pris för årets IT-serviceinitiativ 2022. Vid konferensen ITSMF-expo, september 2022, tilldelades Bodens kommun första pris för arbetet med den digitala elevassistenten Bodil till kommunens elever. Den digitala assistenten Bodils mål är att förenkla kontakten med kundservice IT. Den tar sitt avstamp i elevernas behov.

21 OKTOBER - 10 NOVEMBER Stadshuset, medborgarservice vardagar 08.00-17.00. Stadsbiblioteket, under ordinarie öppettider.

Läs hela artikeln här: https://www.boden.se/nyheter/2022/bodens-kommunvann-arets-it-serviceinitiativ

Snart är saneringen av vägg löss på Å-centers trygghets

Handlingarna finns även tillgängliga på kommunens webbsida. Eventuella synpunkter på förslaget vill vi ha skriftligen senast den 10 november 2019 till Bodens kommun. Märk skrivelsen med ”vattenskydd Kusön”.

boende över

Efter tre års uppehåll Garnisonens dag är tillbaka

Arbetet med sanering av vägglössen på Å-center har varit lyckat. Den 13 och 14 september genomfördes en ny genomsökning av hela Å-center med hundar. Under söket gjordes inga markeringar av hundarna så hyresgästerna kan nu succesivt börja flytta tillbaka till sina lägenheter.

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN 961 86 Boden teknisk_forvaltning@boden.se.

– Det fanns inga spår av levande vägglöss någonstans. Hundarna markerade ej. Så den gedigna saneringen har lyckats, vi är så glada för att det fungerat säger Anne-Lie Fant och Olivia Johansson, enhetschefer för Å-center.

0921-620 00 • www.boden.se

Läs hela artikeln här: https://www.boden.se/nyheter/2022/snart-ar-saneringen-avvaggloss-pa-aa-centers-trygghetsboende-over

LEDIGA JOBB JUST NU

MASKINFÖRARE 2022-09-30

PERSONLIG ASSISTENT till ett barnärende, vikariat samt korttidsvikarier 2022-09-30

LÄRARE SV / SO till Brönjaskolan 2022-09-30

LÄRLINGSLÄRARE mot förskola och fritidshem 2022-09-30

KOCK Strandens förskolekök 2022-10-02

FYSIOTERAPEUT till Hemsjukvården 2022-10-02

FYSIOTERAPEUT till äldreboende 2022-10-02

UNDERSKÖTERSKOR, utb vårdbiträden och aspiranter vård o omsorg hemtjänst 2022-10-04

MILJÖARBETARE till återvinnings centralen Brännkläppen, Boden 2022-10-07

PRODUKTIONSLEDARE Tekniska avdelningen / Gatudriftenheten 2022-10-09

SKOLPSYKOLOG Elevhälsan Bodens Kommun 2022-10-09

ENHETSCHEF för legitimerad personaläldreboenden 2022-10-10

TEACHER Math and Science in Boden 2022-10-14

LÄRARE till särskild undervisningsgrupp åk 7-9 2022-10-16

LÄRARE i Matematik och Natur orienterande ämnen/teknik Brönjaskolan 2022-10-16

PROJEKTLEDARE Infrastruktur 2022-10-17

VA- INGENJÖR till Boden kommuns Utveckling och Stödenhet 2022-10-17

PRODUKTIONSLEDARE VA Service Boden kommun 2022-10-17

HUR DU KONTAKTAR BODENS KOMMUN

Stadshuset har öppet mån-fre kl 08.00-17.00. Dag före röd dag stänger vi kl 12.00. Ändrade öppettider i medborgarservice 08.00- 17.00 Stängt för lunch 12.00-13.00

E-tjänster och mina sidor Bodens kommun arbetar aktivt med att erbjuda sina tjänster på webben. På Mina sidor har du möjlighet att se dina ärenden.

Bodens kommun Besöksadress: Kyrkgatan 24.

Post: Stadshuset, 961 86 Boden

NYHETER 0921-620 00 www.boden.se

BODEN Nu pågår förberedelserna för fullt inför att Bodens garnison öppnar grindarna och bjuder in allmänheten för att ta del av Försvarsmaktens verksamhet under Garnisonens dag på lördag 8 oktober.

Det väntar en fullspäckad vecka i Bodens garnison då Försvarsmakten för första gången sedan pandemins utbrott välkomnar nära och kära samt allmänheten att besöka och få ett smak prov på verksamheten i Bodens garnison.

– Det känns bra att åter kunna bjuda in anhö riga och allmänheten att besöka oss för att bekanta sig med vår verksamhet. Syftet med dagen är att skapa förståelse, bygga förtroende och väcka intresse för Försvarsmak ten, säger garnisonschef överste Nils Johansson.

På lördagen den 8 oktober öppnas grindarna för allmänheten då det är dags för Garnisonens dag Det är både en besökshelg för anhöriga och en chans för

allmänheten att upptäcka verksamheten innanför garnisonens grindar.

Dagen inleds klockan 09.00 med garnisonsgemensam soldaterinran på A 8:s kasernområde. Därefter fortsätter dagen på I 19 där det sker allt ifrån materielförevisning till ansiktsmålning.

Klockan 14.00 är det dags för en fartfylld stridsförevisning på Pampas övningsfält precis utanför grindarna i närheten av I 19:s kasernvakt.

Dessutom finns chansen att åka på guidade vis ningar av Rödbergsfortet och Försvarsmuseum Boden vid dagens slut.

Besökare som åker bil finner parkerings platser på värnpliktsparkeringen utanför A 8

Missa inte att Livgardets dragonmusik kår framför en kostnadsfri konsert på fredagen 7 oktober klockan 19.00 på Björknäsgymnasiet i Björksalen.

För mer information om Garnisonens dag besök forsvarsmakten.se /garndag boden Varmt välkommen att besöka Bodens garnison den 8 oktober!

Källa: David Kristiansen/ Försvarsmakten

redaktion@gratistidning.com

1 000 elever får uppleva Bodens garnison

Som en del av den fullspäckade veckan i Bodens garnison arrangeras dessutom Skolornas dag.

På torsdagen bjuds över 1 000 gymnasieelever in från olika skolor i norra Sverige för att besöka I 19 och A 8 under Skolornas dag. Väl på plats kommer eleverna bland annat att få träffa värnpliktiga och personal från Norrbottens regemente, I 19, Bodens artilleriregemente, A 8, Norrlands dragonregemente, K 4,

REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com

vid Sveavägen samt längs Norrbottensvägen på I 19:s värnpliktsparkering vid kasernvakten. Parkeringsplatserna kommer att vara uppmärkta med skyltar

Norrbottens flygflottilj, F 21 och Första helikopterskvadronen som tillhör Helikopterflottiljen.

De kommer under besöket få titta närmare

på vår verksamhet och hur livet som värnpliktig under grundutbildning ser ut.

Första helikopterskvadron från Luleå kommer att delta både på Skolornas dag och Garnisonens dag.

Garnisonens dag 2019 blev en folkfest. I årets upplaga är allmänheten äntligen välkommen igen.

Dagen avslutas med en fartfylld stridsförevisning på Pampas övningsfält.

ELNÄTET FÖRSTÄRKS LÄNGS NORRLANDSKUSTEN

Svenska kraftnät förstärker transmissionsnätet längs kusten i Västerbottens och Norrbottens län för att möjliggöra den industriella energiomställningen i norra Sverige samt för att kunna ansluta nya vindkraftsanläggningar.

Stora mängder el behövs

Flera stora industrier i norr ska elektrifiera sin verk samhet och det kommer krävas stora mängder el. För att möjliggöra den industriella energiomställningen behöver ledningar och stationer byggas ut. Utbygg naden behövs även för att ansluta vindkraftsanlägg ningar till land och till havs.

Åtta projekt längs Norrlandskusten

Totalt planeras det för åtta projekt längs Norrlands kusten: två nya systemförstärkande 400 kVledningar — Letsi—Svartbyn och Högnäs—Stornorr fors; förstärkning av den befintliga ledningen Svart byn—Keminmaa; två nya 400 kV anslutningsledningar: Högnäs—Högnäs 2 och Svartbyn— Hertsön samt tre nya 400 kV-stationer: Degerträsk,

Svenska kraftnät planerar en

längs Norrlandskusten.

Hertsön och Högnäs 2. Samtliga projekt ingår i inves teringsprogrammet Fossilfritt övre Norrland (FÖN).

Dialog pågår

Svenska kraftnät för nu en tidig dialog med myndig heter, organisationer och företag för att inhämta syn punkter från de som berörs av planerna för de projekt som är först ut: Letsi—Svartbyn, Svartbyn—Hertsön samt Högnäs—Stornorrfors. Dialogen kommer fortgå under hösten med ytterligare parter.

Samråd planeras till 2023

Parallellt med förd dialog arbetas förslag på sträck ning fram för att kunna gå ut på samråd till berörda myndigheter och fastighetsägare. Samråden för de projekt som är först ut är planerade till 2023.

Mer information

För mer information om program och projekt: www.svk.se/fossilfrittovrenorrland.

Steget Fram – bäst i Sverige

NORRBOTTEN NÄRINGSLIV

Mars 2020 grundades projektet Steget Fram. Projektet är finansierat av Samordningsförbundet och Älvsbyns kommun och riktar sig till personer över 18 år som antingen av psy kiska, sociala eller av andra anledningar behöver särskilt stöd för att kunna gå vidare till en långsiktig lösning, antingen studier, arbete eller annan lösning.

– Vårt arbete går ut på att stötta deltagarna mot egen försörjning och en bättre hälsa, det är projektets två grunddelar. Vi arbetar genom BIP-modellen, en dansk modell som går ut på att man jobbar nära deltagarna tillsammans med varandra. Antingen genom individuella aktiviteter eller i grupp, berättar Agneta Andersson.

Företag knogar och tar kontakt med Steget Fram när dem söker arbetskraft.

Under introduktionstiden på arbetet erbjuds deltagarna stöttning om detta önskas.

– Vi jobbar utifrån Supported Employment, där vi kan följa med ut på arbetsplatsen och stötta och handleda, för att det ska bli så bra som möjligt för indi viden och för att man inte ska belasta arbetsgivaren i allt för hög utsträckning under introduktionen, berättar Boel Malmström.

Rankad som bäst i Sverige Sedan start har projektet haft 60 deltagare. Varje indi vid som deltagit i projektet har fått svara på en enkät om planeringens effekt och hur snabbt den kom i gång efter att man slutat. Samordningsförbundet, som sträcker sig nationellt, har gått igenom resultatet av enkäterna och presenterade tidigare i år Steget Fram i

Älvsbyn som bäst i Sverige 2021.

– Det är det viktigast betyg man kan få. Så det känns jättebra, speciellt då det är deltagarna själva som har sagt att har det varit bra, säger Agneta.

– Det känns att då är vi inne på rätt spår, att det vi gör här gör skillnad hos individerna. Det är det som är syftet med det här. Så det känns bra, säger Boel.

■

Projektet räknas pågå fram till slutet av 2023, men förhoppningen är att det blir en förlängning.

Källa: Älvsbyns kommun

Boel Malmström och Agneta Andersson. Foto: Robin Nilsson

Rymdindustrin etablerar sig i Boden

BODEN Det amerikanska företaget Assured Communication har byggt en satellitstation som gör det möjligt för ett sydkoreanskt bolag att hantera information från deras satellit och även påverka satellitens omloppsbana i rymden.

– Det här är vår första markstation i Sverige och vi är stolta över att kunna erbjuda den i Boden. För oss har det här varit den enklaste etableringen någonsin tack vare servicen som vi har fått från kommunen och lokala

entreprenörer, säger Joel Ogren, vd för Assured Communication.

– Vi tror att våra kunder kommer se den stora nyttan med satellit baserade tjänster. Vi tittar därför på att sätta upp fler stationer på sajten och utreder även möjligheter att bygga fler sajter, säger Joel Ogren.

För Boden är det här en helt ny typ av industri och Nils Lindh, affärsutvecklare vid Boden Business Agency är nu nyfiken att se vilka följd-

effekter som det kan föra med sig.

– Vi försöker hela tiden hitta lösningar där företag kan samarbeta för att utveckla deras befintliga verksamhet. Det här handlar om information och vi har datahallar här på Plug and Play-området också. Kanske kan det finnas synergier där, säger han.

Källa: Bodens kommun

redaktion@gratistidning.com

Björknäsgymnasiet

Björknäsgymnasiet är Bodens största tillväxthus med 850 elever fördelade på 14 program. Här växer vi, både som individer och som människor. Här öppnas dörrar och skapas möjligheter på alla utbildningar och här har vi chansen att påverka vår egen framtid. På Björknäsgymnasiet hjälps vi åt, inspirerar, stöttar och utmanar varandra hela vägen. På Björknäsgymnasiet har vi nära till allt som är viktigt, vi har nära till varandra. Vi skapar framtidens goda samhällsmedborgare.

Satellitmottagare i Boden gör det möjligt att kontrollera satelliter i rymden. Foto: Bodens kommun

gruvrymden finns inga känslor: LKAB:s girighet dödar vårt hopp

I gruvrymden finns inga känslor. Begreppet rymd har på olika sätt kunnat förknippats med Kiruna. Till exempel rymdindustrin med Esrange och IRF, eller den futuristiska arkitekturen som präglade det gamla stadshuset innan rivningen. När det byggdes pratades Kiruna fortfarande om som mönsterstaden, framtidsstaden. Idag associerar jag tyvärr begreppen Kiruna och rymd med något negativt. På grund av gruvbrytningen har Kiruna under många år alltmer vittrat sönder till att kännas som en dystopisk rymdkoloni, Månbas Alpha. I dikten Epilog skriver Tomas Tranströmer: ”December. Sverige är ett uppdraget, avtacklat skepp. Mot skymningshimlen står dess master kärvt. Och skymningen varar längre än dag.”

Den dikten får mig att tänka mer på Kiruna än Sverige, och jag är rädd att vår hemstad ganska snart bara blir ett tomt, kallt skal.

I gruvrymden finns inga känslor. Denna sorg blir extra påtaglig nu när ”nya centrum” invigs Lokala politiker, företagare och föreningar sluter upp och försöker skapa engagemang och vara positiva, men bakom leendena finns den bittra insikten att vi nu, efter många år av konflikter och olika visioner, får nöja oss med det absolut minsta möjliga i form av ersättning och kompensation för den stad som LKAB:s giriga brytning slukat underifrån. Det är en enorm snålhet och rent ut sagt ett hån mot alla vanliga människor i Kiruna. Alla duktiga gruvarbetare som år ut och år in offrar sin tid och sina kroppar för att bryta fram miljarder till statskassan. Alla barnfamiljer som trots risken att föda barn utan BB eller fungerande sjuk vård – trots bristen på utbud i form av service, omsorg och kultur – väljer att satsa på en framtid här uppe. Alla lokala handlare och företagare som får se sina livsverk söndersmulade av LKAB:s önskan om mer brytningsmark, utan en rättvis kompensation – med härskarmetoder nästintill tvingade att skriva på

ersättningsavtalen med tvång om sekretess. Och om det är någon som vågar stå emot blir de uthängda som omedgörliga snåljåpar som står i vägen för den allsmäktiga gruvnäringen. Jag har hört flera Kirunabor som berättat om hur de inte vetat bättre än att skriva på dessa ensidiga avtal.

I gruvrymden finns inga känslor. Häromdagen läste jag en bra krönika i NSD, av den duktiga och unga Kirunabon August Tapojärvi. Han skriver angående framtidsutsikten och respekten för den vanliga människan i Kiruna:

”Jag jobbar och gör så gott jag kan för att min fritid ska vara så trivsam som möjligt. Jag betalar skatt och tar mitt ansvar i min lilla bubbla här i världen. Men var är mitt värde som vanlig arbetare? Var är människovärdet för alla oss som genererar miljarder till statskassan varje år? Vi ger dagligen av våra krop par och liv för att göra vinst för staten på rikedomarna vi har i vår mark. Vad mer vill ni ha av oss innan vi åtminstone kan få vettig sjukvård? Så, vem slåss för Kiruna? Vaga muntliga löften har kommit från både höger och vänsterpartier men trots det är det fortfarande dödens väg som är vår enda väg ut.”

Tyvärr hamnar ofta diskussionerna och skulden på lokala politiker, medan vi missar att rikta blicken mot de som faktiskt är ansvariga: LKAB och staten. Redan 1919 skrev Ernst Didring i sin roman Spelarna om makteliten som från styrelserummen i Stockholm drog trådarna till gruvans marionett ter. 2017 riktade riksrevisionen i sin rapport om samhällsomvandlingen skarp kritik mot LKAB och regeringen. I rapporten lyfter de fram att planeringen varit bristfällig – att LKAB underskattat kostnaderna för projektet vilket leder till att kommuner, företag och privatpersoner inte blir tillräckligt kompenserade.

Vi väljer inte var vi föds, men den platsen präglar och formar oss, och att se den bortryckt under ens fötter är som att bli fråntagen en del av sig själv. Vi

väljer inte var vi föds och nu kan vi knappt välja var och hur vi ska bo. Med LKAB och statens metoder och brist på ansvar verkar det som att de vill att alla ska flytta härifrån. Att staden blir en arbetskoloni där arbe tarna sover i plåtbaracker, matas genom en sond, och sedan går till jobbet utan att gnälla. Alla människor på en ort är viktiga för att skapa en dräglig tillvaro under den korta tid vi får här på jorden, men trots LKAB:s budskap om hållbar samhällsomvandling – gruva och sam hälle sida vid sida och så vidare – är dräglig tillvaro ett begrepp som verkar fattas i deras ordbok.

I gruvrymden finns inga känslor. Att kritisera LKAB är som att hota Kirunas överlevnad. Samma gamla visa: att ”utan gruvan är Kiruna ingenting” –trots vår fantastiska natur och våra förutsättningar för turism.

I sin bok Norrland skriver PO Tidholm: ”Kort sagt, gruvor skapar arbetstillfällen och tillväxt, men det är långt ifrån självklart att det sker på den plats där malmen finns.” Han förklarar också hur denna diskussion stannar vid en orättvis syn på norra Sverige: ”…på det stora hela är diskussionen ändå fastlåst i en gammal analys: Norrland är en koloni, en landsända där ingrepp inte kostar och där människor ska vara glada för de jobb de kan få.” Detta lyfter också en anonym skribent i ett nummer från 2013 av Tidningen Brand. Hens ord och framtidsspaningar är tyvärr idag mer sanna än någonsin: ”…samlevnaden är varken fridfull eller symbiotisk; den är en motsättning. Samma lönsamhet som möjliggör stadens fortlevnad, underminerar samtidigt densamma. Förkastningarna, kratrarna, sprickorna hotar att svälja allt. Husen och vattenledningarna och avloppen och vägarna. Men de kommer också att äta av människorna; av våra liv, våra minnen, vårt hem.”

I LKAB:s gruvrymd finns inga känslor.

Rekordstort intresse för klimatinvesteringar i länet

NORRBOTTEN Klimat klivet är ett investeringsstöd till åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Den senaste ansökningsperioden till Klimatklivet stängde den 8 september. I Norrbotten kom 18 ansökningar in och tillsammans omfatta de de ett rekordstort sökbelopp

Ansökningarna är nu under handläggning hos Länsstyrelsen för att sedan lämnas över till Naturvårdsverket som granskar och fattar beslut.

– Det värmer i hjärtat att intresset för Klimat klivet varit så stort här i Norrbotten. Vi har fått in ansökningar för både små och stora åtgärder över hela länet, vilket är jätteroligt att se, säger Arvid Boström, handläggare på Klimatklivet.

Från januari i år fram till den 20 september har 15 ansökningar i Norrbotten beviljats stöd från Klimatklivet till ett sammanlagt belopp av drygt 20 miljoner kronor. Dessa åtgärder beräknas bidra med en utsläppsminskning på 3,2 miljoner kg koldiox idekvivalenter per år. Det motsvarar utsläppen från att köra drygt 2 miljoner mil med en ny dieselbil.

Stöden under 2022 har gått till bland annat laddstationer samt olika åtgärder inom jord brukssektorn. Jordbruk tillhör ett av de prioriterade områdena inom Klimatklivet och åtgärderna som har beviljats stöd avser elek

trifiering, uppvärmning, biogasproduktion och transportminskningar inom gödselhantering.

Ansökan om stöd för publik laddinfrastruktur Funderar du på att byg ga laddstationer som är tillgängliga för allmän heten? Klimatklivets andra utlysning för publik laddinfrastruktur öppnar den 26 septem ber och stänger den 7 oktober klockan 16:30.

Du kan få stöd på upp till 70 procent av inves teringskostnaden. Läs mer om stödet och hur du ansöker på Natur vårdsverkets webbplats: naturvardsverket.se

Under första utlys ningen som hölls i april inkom 8 ansökningar i Norrbottens län. Dessa omfattar ett sökt stödbelopp på sammanlagt 11 miljoner kronor.

– Intresset för elek trifiering är en stor trend i samhället, vilket även speglar sig i våra rådgivningssamtal. Vi på Länsstyrelsen hoppas dock få in ännu fler an sökningar under nästa utlysning Etableringen av nya laddstationer är viktigt för att underlätta den gröna omställning en, särskilt i Norrbotten där avstånden är stora och möjligheterna att ladda bilen mindre. Jag hoppas verkligen att man passar på och söker stöd för detta, säger Arvid Boström.

Kiruna blir som en koloni där rikedomarna utvinns.

Källa: Länsstyrelsen

Från januari i år fram till den 20 september har 15 ansökningar i Norrbotten beviljats stöd från Klimatklivet till ett sammanlagt belopp av drygt 20 miljoner kronor.

”Jätteskalvet” bara ett av alla problem

Det som göms i snö kommer upp i tö. Nu när nya centrum invigts samtidigt som flera problem rörande infra struktur, ersättningsbostäder och säkerhet ännu inte lösts står gruvbolaget inför ett skarpt läge att visa graden av sitt ansvars tagande i samband med stadsflytten. Kirunaborna har under hösten fått ta del av två nya exem pel på gruvbrytningens påverkan (som LKAB underskattat): ett nytt

monsterskalv och sprickor som tvingar till en akut lösning för sjukhuset. Över dessa händelser svävar frågan om sprick bildningarnas risker.

LKAB:s brist på tydliga besked och flyktiga svar lugnar minst sagt inte befolkningen, som har färskt i minnet bolagets tidigare felaktiga uttalanden om riskläget.

I fredags (den 23 september) skedde ett jätteskalv i gruvan som tvingades stänga under tiden området säkrades.

Kirunaborna vittnade på sociala medier om hur de kände kraftiga skakningar. Flera märkte till och med skalvet i nya centrum och på Lombolo. På LKAB:s egen skala nådde magnituden upp till 2,2. Lyckligtvis kom ingen person till skada. Men allt kraftigare skalv är inte gruvjättens enda huvudbry.

Beskedet om sprickorna som tvingar fram en brådskande lösning för sjukhuset skapar också oro. Ett forcerat sjukhusbygge kan innebära högre kostnader enligt kommunalråd Gunnar Selberg, som säger till SVT att han inte alls är förvånad över LKAB:s brist på kontroll över de ökande sprickbildningar som drabbar staden:

– Jag är inte förvånad. LKAB har inte kontroll över deformationerna.

Det senaste året har det framkommit flera fall av byggnader som spruckit snabbare än LKAB:s prognoser. Det började med akutevakue ringen av fastigheten på Biblioteksgatan, tätt följt av höghuset Tempohuset. Även i Bolagsskolan och i Hjalmar Lundbohmsskolan har sprickorna

visat sig så stora att LKAB tvingats agera. Alla dessa exempel till trots är det först nu, i samband med rapporterna om sprickor vid Kiruna sjukhus, som LKAB erkänner att gruvbrytningen är orsaken till sprickorna. I samband med den första akutevakueringen, på Bilblioteksgatan, meddelande LKAB till exempel att det hade med den specifika fastighetens konstruktion att göra, och att det inte fanns någon oro för andra byggnader. Bara några månader senare fick LKAB äta upp de orden. Felaktiga prog noser och sedan dessa falska försäkringar om att det inte finns anled ning till oro, har skapat just det. Lokala media har tidigare rapporterat om svårigheten för Kirunaborna att inte känna oro trots LKAB:s upprepade mantra: att bolaget har kontroll över situationen.

Höghus rasade i Miami Sprickor i bärande husdelar kan få allvarliga konsekvenser. Den närmsta och mest upp märksammade händelsen i svenska medier är höghuset som rasade i

Miami, USA. I juni 2021 kollapsade ett tolvvåningshus i Surfside, Miami, med följd av ett 20 tal personer dog och över 100 personer för svann i rasmassorna. Det som var extra anmärk ningsvärt med händelsen var att ingenjörer redan tre år innan raset hade rapporterat om struktu rella skador på byggna den. Trots att skadorna var små var det viktigt att reparera dem i tid, menade ingenjörerna. Bland annat hade pelare, och balkar och väggar i parkeringshuset under huset ”rikliga” sprickor.

Ingenjörerna uttryckte aldrig att byggnaden kunde rasa, men under strök att renovering var nödvändigt. Byggnaden rasade precis innan renoveringen hann på börjas. Fastighetsägarnas advokat, Kenneth S.

Direktor, menade att allt hade hade kunnat hanteras annorlunda om bristerna hade bedömts som ett allvarligt hot, rapporterade Aftonbladet i juni 2021. De bilder som dokumenterats på Miami byggnadens skick innan raset har vissa likheter med de bilder som nu cirkulerar på de sprick drabbade byggna derna i Kiruna.

Kampen mot klockan blir tydlig i många avseenden, inte bara gällande säkerhet. Till exempel har NSD rapporterat om att Fritidsbanken tvingas hålla stängt i väntan på en ny lokal. Det innebär att personer med behov av fritidsutrustning tvingas gå tomhänta under obestämd tid.

Klockan klämtar för LKAB:

Gropen äter sig hela tiden närmare staden och skalven oroar många Kirunabor.

LKAB är pressade att fixa en snabb och säker lösning för de delar som ännu inte är klara i stadsflytten. Det nya jätteskalvet och beskedet om sprickorna i sjukhuset är de senaste av många orosmoment i kampen mot klockan och de ökade deformationerna.

– LKAB har ingen kontroll, säger kommunalråd Gunnar Selberg.

Ett höghus kollapsade i Miami i juni 2021 med förödande konsekvenser.

Kiruna Sjukhus är starkt påverkat av de ökade sprickbildningarna.

redaktion@gratistidning.com

VARJE VECKA I DIN GRATISTIDNING

BOSTAD Att jobba i bostadsbranschen som, på sätt och vis, berör i princip alla innebär ofta många frågor vilket är kul! Att kunna hjälpa till eller åtminstone hänvisa vänner, bekanta och kunder till olika experter för att de skall få bästa möjliga hjälp är berikande.

En av de frågor som jag ofta får handlar om radon. Vad är radon egentligen? Är det farligt? Hur tar man reda på om det finns radon i huset, lägenheten eller byggnaden som man bor eller befinner sig i? En del av dem kan jag svara på men oftast, för att de skall få experthjälp, så ger jag dem numret till min kollega Malin som är expert.

Så för att ge er den bästa informationen kring radon – låt mig presentera och redogöra för vad min goda kollega Malin har att säga i och om ämnet!

Radon vad är det Radon är en radioaktiv gas som både är osynlig – och luktfri och som bildas som naturligt när ämnet

Uran -238 sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar. Radondöttrar är radioaktiva metallatomer som fastnar i våra luftvägar vid inand ning. När detta sönderfall sker avges strålning från radondöttrarna som kan skada cellerna i våra luft vägar och lungor. I värsta fall kan de orsaka cancer

Radon och radondöttrar Radon och radondöttrar följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas Lungorna kan därför skadas och det kan i värsta fall leda till lungcancer. Ju längre tid du tillbringar i ett radon hus och ju högre halter du utsätter dig för, desto större är risken. En människa behöver exponeras dagligen och kontinuerligt för höga halter radon under en mycket lång tid (för att radonet ska utgöra en hälso risk). Rökning i kombina tion med radonstrålning ökar risken avsevärt. Även familjemedlemmar och andra som utsätts för passiv rökning har högre risk att drabbas av lungcancer från radon. Mer information om

hälsorisker med radon finns på Strålsäkerhetsmyndig hetens hemsida.

Radon i bostaden För att ta reda på om det finns radon i bostaden kan man låta göra antingen en korttidsmätning eller en långtidsmätning. Korttids mätning kan utföras med både radondosor och/eller en logger. Med en logger kan man tydligare se radon haltens variation timme för timme Med radondosor får man endast ett medelvärde.

Skillnad mellan kort tidsmätning och långtidsmätning En korttidsmätning kan göras när som helst under året och används framför allt för att få en indikation

på om det finns radon i fastighet. Detta sker ofta då man inte har möjlighet att göra en långtidsmätning på grund av, exempelvis, att det är fel tid på året eller tidsbrist. Långtids mätningen skall göras under den så kallade eldnings säsongen som är mellan den 1a oktober till och med den 30e april och mätningen pågår då under minst två månader Långtidsmätningen är mer exakt än en korttidsmätning då den pågår under en längre period.

Gränsvärde

Radon, vad är det och hur påverkar det oss? BOSTAD

I Sverige är gränsvärdet för radon 200 Bq/m3. Det vill säga att får man högre värden än det så bör man utreda orsaken till den

höga radonhalten och få ett åtgärdsförslag till vad som behöver göras i just den bostaden för att kunna minska värdena.

Kostnad för radonåtgärd Kostnaden för en radonåtgärd varierar så klart beroende på vad det är för typ av bostad och även storleken på den. Men från uppskattningsvis 10 000 kronor upp till 150 000 kronor. Kostnaden är beroende på vilken åtgärd som behövs i fastigheten. Det kan vara allt från några enkla tätningslösningar till ett nytt ventilationssystem. n

Källa: Raksystems

Radon är en radioaktiv gas som både är osynlig – och luktfri.

Tipsa

VARJE VECKA I DIN GRATISTIDNING

Sifo: Varannan skulle rata elbilen om bonusen försvann

MOTOR Elbilsbonusen

är avgörande för varannan bilköpare. Det visar en Sifoundersökning från bilförmedlaren Kvdbil. Samtidigt finns planer på att fasa ut stödet.

Redan nästa år sänks bonusen från 70 000 till 50 000 kronor.

Sedan den 8 juli i år betalas ingen bonus ut för elbilar med ett pris över 700 000 kronor, och från nästa år kommer bonusen minska från 70 000 till 50 000 kronor. Flera partier har dessutom aviserat att man vill se en utfasning av bonusen. Men utan bonus så blir det ingen elbil. Det

fortsätta att subventioneras och i så fall vad bonusen ska ligga på, men jag kan konstatera att bonusen alltjämt är ett viktigt incitament för många att ens överväga elbil. Om vi inte bara ska upprätthålla takten i omställningen utan också accelerera så kommer det vara otroligt viktigt att utfasningen sker i balans med marknaden, säger Daniel Odsberg, försälj ningschef Kvdbil.

Äldre och låginkomst tagare påverkas mest I svaren syns också klara demografiska skillnader. Bland 56-79-åringarna är det nästan sex av tio (59 %) som inte skulle

Om undersökningen Undersökningen genom fördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 16-19 mars 2022. Totalt intervjuades 1145 personer i åldern 18-79 år Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel. ■

Elbilsbonusen är avgörande för varannan bilköpare.

MOTOR Undvik onödiga anmärkningar på besiktningen. För att göra din besiktning enklare och undvika onödiga anmärkningar så har vi samlat ihop checklistor på saker som du enkelt kan kontrollera själv innan du åker in på bilbesiktning.

Checklista för personbil, lätt lastbil och lätt buss.

Kom ihåg att kontrollera innan besiktningen:

• Fungerar vindrutetorkare och spolare?

• Sitter batteriet fast?

• Signalanordning, blinkers och belysning runt om hela bilen (glöm inte positions ljusen).

• Skyltlyktan bak, intill registreringsskylten.

• Däckens mönsterdjup, minst 1,6 mm. Är de hela utan skador och sprickor?

• Att backspeglarna (och glaset) är hela och sitter fast.

• Bilbältena, även bak (koppla gärna ihop bältena i baksätet).

• Att det finns varningstriangel i fordonet. Lägg gärna fram varningstriangeln synlig.

• Om bilen har avtagbar dragkrok, ta med dig denna samt eventuell nyckel till besiktningen.

• Kontrollera även oljenivån i motorn (se fordonets instruktionsbok).

Källa: Opus Bilprovning

BODEN Barn och ungdomar ska kunna känna trygghet inom idrotten – det är tanken med Samspel, ett färskt projekt inom norrbottnisk idrott.

– Trygghet för barn är en ledstjärna för oss, säger Thomas Folkesson, kommunikationschef hos LF Norrbotten, som startat projektet tillsammans med Rädda Barnen och RF/Sisu som ligger bakom projektet i Norrbotten.

I Samspels programförklaring står det: ”Samspel är en satsning med syfte att skapa en trygg och inkluderande tillvaro för barn och unga när de idrottar/ägnar sig åt föreningsverksamhet.

Genom Samspel samverkar sponsorföretag, Rädda Barnen region Nord, RF-SISU Norrbotten och idrottsföreningar i länet”.

Föreningar kan ansöka om att bli en samspelande förening och få möjlighet att söka sponsorstöd hos de företag, som är med. RF-Sisu och Rädda Barnen gör en analys av vad föreningar behöver i form av handlingsplaner

och utbildningar.

BBK Fotboll är en av föreningarna som är med.

– Vi är stolta och glada över att vara med i Samspel. Deras tankar går i linje med vår verksamhet och vi är bevisligen duktiga, säger Magnus ”Moltas” Carlsson, klubbchef.

Thomas Folkesson rosar också klubben.

– BBK är en stor förening, som gör ett fantastiskt arbete på ungdomssidan. Fotbollen har i många år gjort stora insatser med integration och det har man ju också uppmärksammats för.

Det var i februari, som BBK Fotboll fick ta emot pris som ”Årets idrottsförening” vid Eldsjälsgalan i Stockholm och motiveringen till priset var just det fina integrationsarbetet.

De företag som går med i Samspel finansierar verksamheten. Samtidigt ställs krav på föreningslivet att fokuserat arbeta med att skapa den trygga och inkluderande tillvaron våra barn och ungdomar har rätt till.

– Vi tror att projektet ska väcka stort intresse, säger Thomas Folkesson. Ju fler företag som går

med, desto bättre förutsättningar får våra barn och ungdomar.

Idag är följande företag klara: Länsförsäkringar, Coop Norrbotten, Luleå Energi, Norrmedia och Formsmedjan.

Idén med Samspel kommer ursprungligen från LF i Västerbotten.

Den 1 september lanserades Samspel i Norrbotten efter ett initiativ från LF Norrbotten. Projektet drivs i samverkan av Rädda Barnen och RF-SISU.

Mera om LF: när de öppnade ett kontor i Boden 2019 tog man också beslut att stötta ungdomsidrotten under tre år. ”Bodenmiljonen” sjösattes och är inne på andra året.

– Vår inriktning med sponsorverksamheten är barn och ungdom. Det känns bra, säger Thomas Folkesson.

”Bodenmiljonen” innebär att LF delar ut en miljon varje år. 37 föreningar fanns med förra året. BBK Fotboll var en.

v.

Vinn trisslotter

Bland de rätta lösningarna drar

en vinnare:

Vinst: 1 trisslott (Värde 30 kr)

Vinnaren redovisas i Boden Gratistidning vecka 40

Vi vill ha din lösning senast måndagen den 3/10 kl. 12.00.

Välkommen till oss eller skicka hela korsordet till:

Gratistidning

vara minst

tävla.

Lycka till!

Kulturfestival på Folkets Hus 2-8 oktober: Höstglöd – en vecka med överdrivet mycket kultur

BODEN Kan en vecka verkligen innehålla överdrivet mycket kultur? Tveksamt, det kan väl aldrig bli för mycket av dans, teater, film, musik och annat som sätter guldkant på vår vardag? Just därför arrangerar den ideella kulturföreningen BodenArr årligen en vecka med kulturinslag av olika sort.

2020 utsåg vi en tävling under arrangemanget som då hette Kulturveckan där vi sökte efter ett nytt namn. Vi fick in flera fina förslag och de var två som stack ut, vi kunde inte välja vilken av dem som skulle vinna så vi tog båda. ”Höstglöd” och ”En vecka med överdrivet mycket kultur”. Kan ju inte bli mer passande namn till vår veckolånga festival!

BodenArr har i 10 års tid försett bodensarna med kulturarrangemang med lokala, regionala, nationella och internationella utövare. Med åren har vi vuxit till att bli en väsentlig del av det lokala kulturlivet då vi arrangerar ca 20 evenemang varje år. Även om vi gör de flesta arrangemangen själv så är vårt ändamål att hjälpa andra att skapa aktiviteter med vår

kunskap och kontaktnät som stöd. Vi vill visa att det går att utöva kultur professionellt i Boden och Norrbotten, och att drömmen om att slå stort i en större stad inte alls behöver vara ett måste för att få bli en del av scenen. I alla våra arrangemang värnar vi om artisternas möjlighet att se sitt utövande som ett jobb –med god arbetsmiljö, bra bemötande, och att få skäligt betalt.

Nytt för i år är att vi kommer ha flera av våra arrangemang på Folkets Hus i Boden, en organisation som delar vår värdegrund och hjälper oss att nå våra mål om ett rikt, jämställt och mångkulturellt kulturliv. Tillsammans blir vi ambassadörer för Boden – för de artister som besöker oss vill oftast komma till-

baka, år efter år (vi fick till och med införa en tvåårsprincip, artister får bara uppträda hos oss en gång vartannat år!). Och snart öppnar vi upp dörrarna till Forumsalen på Folkets hus för årets upplaga av ”Höstglöd –en vecka med överdrivet mycket kultur”.

Vi presenterar stolt ett program med namn som Charlotte Lindmark, The Meänland, White Birches, Dan Swärdh, Anna-Mi Svedjekrans och många fler. Vi erbjuder en upplevelse av musik, konst, komik, film med mera. Verkar det överdrivet? Välkommen att se, lyssna, uppleva så får du själv avgöra om en kan få för mycket av det goda!

Källa: Boden Arr

Under Höstglöd kan publiken bland annat uppleva musikkväll med Sofia Härdig och White Birches.

Anna-Mi Svedjekrans känd från Idol uppträder under Höstglöd.

Landsbygdsupproret, ett musikaliskt manifest

Harads 9 oktober Landsbygdsupproret, ett musikaliskt

manifest med nyskriven musik för våra landsbygder. Upphottad lokalpolitik som utmanar den urbana normen. En show fylld av folkbild ning, folkrörelse och folkmusik Uppror. Resning. Revolt. Att förverkliga en gemensam idé om något annat, att sträva mot en utopi. Det är det mani fest som folkmusikern och landsbygdsaktivisten Samantha Ohlanders har skapat. Tillsammans med musikerna Staffan Jonsson, Emil Skogh, Ebba Wigren och Maria Dahlin omdefinierar de begreppet ”uppror” i en rörelse som utmanar den urbana normen.

Under hösten åker de på en exklusiv turné till 41 landsbygdsorter på bygdegårdar och samlingslokaler, runtom i landet tillsammans med Riksteatern.

– Landsbygdsupproret är inte till för staden. Det här riktar sig direkt till oss i periferin. Ett slags samhälleligt tankeexperiment där landsbygden med dess berättelser och erfaren heter får stå i centrum. I denna föreställning är platsen helt avgörande Upproret blir till i mötet med publiken. Därför har det varit viktigt att alla delar av showen utgår från rurala erfarenheter, från val av repplats och research till faktiska turnéstopp.

Genom musiken kan vi skapa samtal. Koppla ihop trådarna. Brodera ut. Väven växer. Väcker aktion. Och en vilja att ta makten över sin tillvaro, säger Samantha Ohlanders, folkmusiker och skapare av Lands bygdsupproret.

Landsbygdsupproret är en föreställning om drömmar och utopier. Om byråkrati och ratio nalitet. Om hopp och att våga tro på något. Och om att vi, som befolkar Sveriges landsbygder, har en avgörande roll att spela i en rörelse framåt.

– Vi som bor på landsbygd har på många sätt redan tagit kliv i en annan riktning. Bort från den ekono miska tillväxtivern. Vi har valt platser som ur samhällets synvinkel inte betraktas som lönsamma. Vi har valt andra värden än det rationella. Vi kanske till och med tror på något annat än pengarna. Jag tror att dessa värden kommer att vara avgö rande i en framtid där vi måste bygga vårt samhälle mer hållbart och lämna grundpremissen om den eviga tillväxten, säger Samantha Ohlanders

Rörelsen var redan igång innan uppsätt ningen sattes upp. På digitala syjuntor samlades engagerade runt hela landet för att brodera på en bit tyll, det som uttryckte deras förhoppningar om hem

bygden. Därefter sattes tyllbroderierna ihop till den utopiklänning som Ohlanders bär i föreställ ningen. Broderiet blev en metafor för hur man kan bygga ett samhälle.

Landsbygdsupproret är en samproduktion mellan Folkteatern Gävleborg och Riksteatern. Under våren har den turnerat med Folkteatern i Gävleborgs län och nu väntar en höst med turné runt om hela Sverige tillsammans med Riksteatern.

Lokala arrangörer är Bodens riksteaterfören ing och Harads byaförening

– När Riksteatern presenterade sitt utbud för turnéperioden hösten 2022 i oktober i fjol och Samantha presenterade den här föreställningen såg jag den framför mig på scenen i Edeborg. När jag ringde Berthel och frågade om de ville arrangera tillsammans med oss var svaret tvek löst ja. Det hade jag förväntat mig, då vi arbetat tillsammans under många år och Harads byaförening är verkligen en möjliggörare för att scenkonst ska nå till alla. Säger Linnéa Byberg, verkställande ledamot i Bodens riksteaterförening

Källa: Riksteatern

Bodenförfattaren

Andrea Lundgren

i samtal med Kerstin Wixe

Bodens stadsbibliotek

Tisdag 4 oktober kl 18.00

Begränsat antal platser. Föranmäl dig till biblioteket@boden.se, tel. 0921-624 80 eller kom in till oss på biblioteket.

Fri entré

REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com

PABLO CASTILLA

1/10 - 13/11 2022

Vernissage lördag 1/10 kl 13

Fri entré

Ingång Försvarsmuseet Granatvägen 2

Författarbesök

Landsbygdsupproret är en föreställning av Samantha Ohlanders.

Skagen