__MAIN_TEXT__

Page 1

PhotoNatura #2


PhotoNatura #2


001/ Venuspassage framfรถr solen. 002/ Mรฅnen.


000 KAPITELNAMN


003/ Grod채gg, vanlig groda, Jonstorp, Sk책ne.

000

KAPITELNAMN


004/ Ă…n Assman, SimlĂĽngsdalen, Halland.


005/ Marsvinsholm, Sk책ne.


006/ Tallskog, Lรถnsboda, Skรฅne.


PN #2

När PhotoNatura bildades av några ambitiösa entusiaster i slutet av 1980-talet kändes det som att allt var möjligt inom naturfotografin. De etablerade, stela bildstilarna skulle bort och ersättas med ett nytt, fräscht och spännande bildspråk där naturen tolkades och visades på nya sätt. Inte många stenar lämnades ovända i jakten på intressanta bilder och trenderna avlöste varandra i snabb takt. Fotograferna i PhotoNatura tillhörde de mest progressiva och förde livliga diskussioner där bilder och idéer nagelfors på gott och ont. Det formades en kultur där den fotografiska naturbilden stod i centrum och där det öppna debattklimatet sporrade och inspirerade. 2013, när PhotoNatura fyller 25 år, är det fortfarande den kreativa samvaron på föreningens möten som känns viktig. Mycket har hänt sedan starten 1988, både med tekniken och med bildseendet, men kanske är naturfotografin nu på väg tillbaka till några av sina rötter: svartvit fotografering är populärare än på länge och den utpräglade och färgglada estetik som den digitala tekniken förde med sig börjar kännas uttjatad och opersonlig. Är det dags för en retrotrend? Vad väntar runt hörnet? Boken har titeln Nära. Vi vill slå ett slag för att söka sina fotografiska motiv i närmiljön, i kontrast till energislukande fotoresor över halva jordklotet. Vi tycker att det är ett tema som ger intressanta perspektiv och som ställer relevanta frågor. Vad vill vi med vårt fotograferande? Vad är det som är viktigt? Att tillhöra en aktiv förening med ett stort antal mycket duktiga fotografer är en oerhörd resurs och styrka, något vi i PhotoNatura är väl medvetna om. Förhoppningsvis märks den styrkan när du bläddrar i boken. Jämte bilderna bjuder Nära på en handfull intressanta texter i dialogform mellan några av våra medlemmar där tankar, idéer och realiteter i en naturfotografs vardag diskuteras. Förutom att vänta, fotografera, vänta lite till och kanske flytta oss en bit så tänker vi nämligen en hel del där ute i naturen också.

Trevlig läsning! 12


007/ Lodjur, Stensjön, Nybro, Småland. Lodjur (Lynx lynx) på en skogsväg i Småland. Det mytomspunna, skygga och synnerligen svårfotograferade kattdjuret trivs bäst i brant och otillgänglig skogsterräng. På senare år har arten långsamt etablerat sig allt längre söderut i Skandinavien och därmed successivt återtagit sina gamla jaktmarker. Lodjuret minskade kraftigt i antal runt förra sekelskiftet då jakttrycket på deras huvudsakliga byten – älg, hjort och rådjur – ökade. 1925 fanns bara ett hundratal individer kvar i Sverige. Idag, efter tidvis fridlysning, är antalet omkring 1300 men att stöta på ett vilt lodjur är fortfarande mycket ovanligt. Att också kunna fotografera det stannar för de flesta fotografer vid en dröm. 13


008/ Stackmyra, Jonstorp, Sk책ne.


12

PN#2

18

Ulf Malm & Jarl von Schéele – Med perspektiv på trenderna

26

Uppströms

52

Jaana Peterson & Anders Henriksson – Där millimetrarna är stora

60

Gläntor

86

Stefan Hage & Jukka Lausmaa – Med flaxtid i naturen

94

Stamställen

118

Marie Kantermo & Thorsten Klint – På jakt efter fler dimensioner

126

Strandfynd

152

Tobias Dahlin & Magnus Wallón – På var sin sida gränsen

160

Photo Natura

161

Medlemmar

165

Tekniska specifikationer PN#2


PN

#2


Specifikationer kollage se sidan 165


Ulf Malm & Jarl von Schéele

MED PERSPEKTIV PÅ TRENDERNA 2013 fyller PhotoNatura 25 år. Inom föreningen och för naturfotografin i stort har trender och bildstilar växlat regelbundet och de bilder som vid en tidpunkt ansetts som progressiva och nyskapande har efterhand bleknat till vardagsmat. Det beror inte bara på den ökande tekniska kvaliteten som den digitala tekniken fört med sig utan kanske mer på en förändrad bildsyn: idag är betydligt fler sätt att tolka ett motiv med kameran accepterade och förfinade än vad som var fallet för 25 år sedan. Två fotografer som varit med ett tag och på nära håll upplevt naturfotografins många olika faser och trender är Ulf Malm och Jarl von Schéele. Jarl började som fågelskådare men gled i början av 1980-talet mer och mer över till naturfotografering med fåglar som specialitet och Ulf gick vägen via svartvit fotografering och mörkrum innan deras vägar korsades på ett PhotoNaturamöte i början av 1990-talet. De är båda mycket aktiva i diskussioner kring bilder, bildspråk och alla möjliga dilemman som en naturfotograf ställs inför. Åt vilket håll utvecklas naturfotografin? Är det estetiken som kommer att vara det dominerande? Och vad kan en naturbild egentligen förmedla?

UM: Din vidvinkelbild på stararna från början av 1990-talet är en ovanlig fågelbild för den tiden. Perspektivet känns oväntat fräscht. Min lika gamla bild på bokskogen är ett exempel på naturfotografi som var vanlig innan vi började experimentera. Skir bokskog när den är som vackrast, tagen en lite disig dag. JvS: Bokskog är generellt ett svårt motiv för mig. I din bild förnimmer jag en antydan till rörelse i delar av det grönt skira. För mig blir känslan av nyutslagen bokskog mycket närvarande. Det är en bild som fortfarande har stora kvaliteter. UM: Det fanns en tid då vi tittade på mängder av bilder med rapsfält, med eller utan träd, och allt skulle vara sockersött. Det fanns såklart andra bilder med ett annat innehåll som visade en annan verklighet men ofta kom de inte med på utställningar. Det är ju den klassiska kritiken vi naturfotografer får, att vi är lite väl…

026/ Starflock, Utvälinge, Skåne. 18


JvS: … estetiskt inriktade! Ofta hängde vi upp oss på teknik och konstnärliga detaljer. UM: Just det! Vi kunde diskutera ett grässtrås existens om det stack in i bilden istället för att se till innehållet. Fick man med en telefontråd var bilden kasserad. En annan vanlig kritik är att naturfotografer är duktiga på komposition och form men betydligt sämre på att förmedla känslor. Alltför sällan frågade vi oss vad vi egentligen ville med bilderna. JvS: Många naturfotografer är också naturromantiker och för dem är estetiken en viktig komponent. Men det betyder samtidigt att det kan vara svårt att komma vidare i fråga om bildsyn. Vi blir lätt inlåsta i ett begränsat synsätt. UM: Ett stort steg framåt var när vi började med rörelseoskärpa och kunde skapa helt andra typer av bilder. Där fick vi främst inspiration från Norge och Finland som låg långt före oss på det området. Din bild på lappugglan är ett synnerligen lyckat exempel på när rörelseoskärpa och panorering skapar en härligt dynamisk effekt. Ett helt nytt bildspråk blev tillgängligt.

alla möjliga och omöjliga tekniker och bildlösningar. Första hälften av 1990-talet var en kreativ period som i grunden förändrade synen på naturbilden hos många av medlemmarna. Därefter har trendpendeln långsamt svängt fram och tillbaka och nya stilgrepp har poppat upp för att försvinna igen eller för att i någon form stanna kvar som en etablerad teknik. UM: Jag har mer och mer börjat intressera mig för den så kallade vardagliga skogen. Jag tycker att det till synes oansenliga kan vara både spännande och vackert. Även en risig, ogästvänlig skog, som i min bild, är värd fotografisk uppmärksamhet. Kanske ännu mer än en för ögat omedelbart tilltalande. JvS: Din skogsinteriör är en bild som går åt det monokroma hållet men har en väldig dynamik. Det är som om grenverken rör sig mot betraktaren. Det är svårt att fotografera skog men i den här bilden tycker jag du lyckas med att bredda perspektivet i en stram komposition.

De fyra pionjärer som startade PhotoNatura - Staffan Andersson, Anders Borggren, Terje Hellesø och Ola Olsson - var tidigt inne på att utveckla den konstnärliga naturfotografin. De fick snart sällskap av fler hungriga entusiaster och det experimenterades friskt med

027/ Lappuggla, Skummeslövsstrand, Halland. 028/ Hallandsåsen, Skåne. 21


UM: Det tog mig 20 år att gå från den skira bokskogen till den risiga tallskogen. Det är en lång tid och alla håller nog inte heller med om att den resan gått åt rätt håll. Men jag blir mer och mer fascinerad av bilder som inte är självklara och som man inte läser på en sekund. De kräver mer av betraktaren men passar mindre bra på nätet där det ofta behövs en lättläst och färgglad tumnagel.

JvS: Jag tycker själv att bilden är kul med kråkan som följer efter örnen. Ringmärkt örn mot icke ringmärkt kråka. Tid och plats kan och måste man alltid välja som fotograf men sedan utspelar sig scenen utan vår påverkan. Den här typen av bild går inte att planera. Men planerad slump tycker jag är ett bra uttryck för dessa händelser. Ju mer man fotograferar målmedvetet ju mer hjälper man slumpen på vägen.

JvS: Jag tror att till exempel din bild på den risiga skogen är ett resultat av att ha ett fåtal fotoplatser som man ständigt återvänder till. Jag gör likadant och jag är säker på att det gynnat mig i mitt fotograferande.

UM: Det kan jag hålla med om. Min röda bild var omöjlig att förutse helt – det är vatten som sköljer in över sand under sex eller sju sekunder – och är ett exempel på tidigt experimenterande. Jag har gjort en triptyk där denna bild är den första och sista och ett grått och disigt Öresund är mittbild. Jag har kallat den You only live twice. Once when you are born and once when you die.

UM: Samtidigt tycker jag att den är en reaktion på alla perfekta bilder som sköljer över oss: storslagna landskap med få detaljer, tagna i varmt morgon- eller kvällsljus. JvS: Jag tänker på moderna fotoappar där man förvränger bilden för att få ett resultat som liknar en gammal lådkamerabild med dåligt ljus och oskarpa detaljer. Är inte det intressant? Det om något är en reaktion mot det högestetiska. Sämre blir bättre! UM: Din Örn på promenad är en bra bild med komiska inslag. Kråkan och rovfågeln tagna mitt i steget. Det ser ut som om de är på väg någonstans tillsammans – på marsch mot samma mål.

029/ Havsörn och kråkor, Sövdesjön, Skåne. 030/ Skummeslövsstrand, Halland. 23


UM: En annorlunda fågelbild är din ladusvala, en bild jag är väldigt förtjust i. Den sticker ut och ställer närmast existentiella frågor. Fågeln är genomlyst av kvällssolen vilket gör den extra vacker. Kontrasten mellan fågeln och stadsmiljön skapar en spänning i bilden som känns fräsch. JvS: Det finns andra element som också bidrar till att göra en bild intressant. I din bild med den lyftande starflocken är det ganska tomt i vänsterkanten. Det blir en väldig kontrast mellan stillhet och tomhet och mängd och rörelse. Det är en oväntad bild! UM: Jag är mycket bekant med platsen och har i åratal varit fascinerad av det blåaktiga kvällsljuset som närmar sig svartvitt. I skymningen finns det en magi som tilltalar mig. Jag gillar bilder med starka kontraster och tycker att de vardagliga träden och den uppdykande starflocken som stör ordningen skapar ett

motsatsförhållande. Lyckas man fånga det oväntade på bild är man ofta något på spåren. JvS: Generellt provocerar och utmanar naturfotografin för lite. Vi ska helst ha torrt under fötterna med bilder som det jublas kring och där allt stämmer. Det är inte vanligt att folk sticker ut hakan men vad som i slutändan uppfattas som en bra bild är väldigt subjektivt. Tittar man på historiska bildikoner är det många som inte hade en perfekt komposition men istället något annat: De var nyskapande, något som jag är säker på fortfarande uppskattas. UM: Att hitta något nytt i det vardagliga och bekanta är besvärligt och en utmaning värdig vilken fotograf som helst. Att utmana det etablerade är alltid fruktbart även om det långt ifrån alltid är den rakaste vägen att vandra.

031/ Starflock, Krankesjön, Skåne. 032/ Ladusvala, Ängelholm, Skåne. 033/ Mellbystrand, Halland. 24


UPPSTRÖMS


Föregående uppslag: 034/ Padda, Hultasjön, Västergötland. 035/ Flytöar, Store Damm, Gustavsborg, Skåne. 036/ Näckrosblad, Perstorp, Skåne. 037/ Bäver, Lärjedalen, Västergötland.

Den svenska bävern utrotades 1870 men återinfördes de första decennierna av 1900-talet från Norge. Den bygger sina karakteristiska hyddor av trädstammar och grenar i vattendrag med ingången i regel placerad under ytan. En vuxen individ kan fälla ett halvmetertjockt träd under en natt. Är träden tjockare nöjer sig bävern med att gnaga av dem till drygt hälften, sedan får nästa storm göra resten av jobbet.

28

»


038/ Ismรถnster, Trรถnninge, Halland.

30


039/ Kungsbackafjorden, Halland. Flyghรถjd 400 m.

31


040/ Hägrar, Råstasjön, Uppland. 041/ Trana, Hornborgasjön, Västergötland. Nästa uppslag: 042/ Immeln, Skåne.

»

32

Den välkända trandansen varje vår vid Hornborgasjön i Västergötland är en stor begivenhet, även för människor. Rekordnoteringen från 3 april 2012 är 26 500 fåglar. Sjön, som under 1990-talet genomgick en omfattande restaurering efter flera tidigare sänkningar, fungerar som tranornas spel- och rastplats på väg till häckningsplatserna längre norrut.


000 KAPITELNAMN


KAPITELNAMN

000


043/ Vit stork, Viby, Skåne. 044/ Knölsvan, Nyhamnsläge, Skåne. 045/ Svanfjädrar, Trelleborg, Skåne.

Fjädern är fåglarnas kännetecken. Funktionerna är flera: de styr luftflödet och skapar lyftkraft vid flygning, de kan burras upp i syfte att imponera och de skyddar mot sol, vind, kyla och vatten. En körtel utsöndrar ett oljeaktigt sekret som fågeln stryker ut över fjäderdräkten för att öka den vattenavstötande förmågan.

36

»


38


046/ Ätlig groda, Trelleborg, Skåne. 047/ Krokån, Knäred, Halland.

»

Den ätliga grodan har sitt huvudsakliga svenska utbredningsområde i sydvästra Skåne. Den är relativt stor och är egentligen ingen egen art utan en så kallad fertil hybrid mellan gölgroda och sjögroda. På menyn står förutom sniglar, maskar och ödlor även fågelungar och möss. Namnet till trots är den inte mer, eller mindre, ätlig än flera andra grodarter.

39


048/ Gr채s채nder, Karlshamn, Blekinge.

40


049/ Sรถdra Hoka, Blekinge.

41


PhotoNaturas andra gemensamma bok Nära innehåller bilder tagna i medlemmarnas respektive hemmamarker i södra Sverige. Den visar ett urval av naturens och livets olika skeden: en suggestiv stjärnhimmel, nära djurmöten, ett grodäggs första celldelning, kaos och ordning i en snårskog, abstrakta mönster, stilla stunder och tilltalande landskap. Det är en bok med stora skönhetsvärden som också för en diskussion om naturfotografins villkor och tillstånd.

Profile for Swelo

PhotoNatura #2 - Nära  

Provläs inledningen av PhotoNaturas andra gemensamma bok - Nära, som innehåller bilder tagna i medlemmarnas respektive hemmamarker i södra S...

PhotoNatura #2 - Nära  

Provläs inledningen av PhotoNaturas andra gemensamma bok - Nära, som innehåller bilder tagna i medlemmarnas respektive hemmamarker i södra S...

Profile for swelo
Advertisement