Page 1

Kostnad per brukare Jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning – utfall 2012


Kostnad per brukare Jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning – utfall 2012


Upplysningar om innehüllet: Camilla Eriksson, camilla.eriksson@skl.se Š Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN: 978-91-7164-991-1 Fotograf: Thomas Henrikson Produktion: Kombinera Tryck: LTAB, oktober 2013


Förord Kostnad per brukare (KPB) är ett instrument för kommunens uppföljning av verksamhet och kostnader inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. I den här rapporten redovisas några av de nyckeltal som används inom KPB. I databasen Kolada och i kommunens eget material från KPB finns fler nyckeltal. KPB bygger på individrelaterad kostnadsredovisning där de olika insatserna har kostnadsberäknats och kopplats till den enskilda brukaren. Därmed skapas goda möjligheter att följa upp kostnadsutvecklingen och jämföra olika enheter. För att få en helhetsbild av verksamheten bör de olika kostnadsmåtten kombineras med indikatorer på kvaliteten. Vad får man ut av de resurser som stoppas in i verksamheten? Eftersom denna rapport endast redovisar kostnadsuppgifter är indikatorerna färglagda i olika nyanser av lila istället för rött, gult, grönt som är mer traditionellt vid rangordning. Syftet med denna rapport är att underlätta spridning och tolkning av olika nyckeltal. Rapporten syftar även till att ge nya infallsvinklar för att stimulera en bredare användning av data från KPB. Rapporten har utarbetats av Camilla Eriksson (SKL), Peter Nilsson (SKL) och Yvonne Thorell (SKL och Leksands kommun). Ensolution AB och Prodacapo AB har bidragit med underlag till rapporten. Ett särskilt tack riktas till alla de kommuner som vid olika tillfällen under året, så som seminarier, konferenser och referensgruppsträffar, bidragit med sina kunskaper och erfarenheter och därmed medverkat till att utveckla de analyser som görs med hjälp av KPB. Stockholm i oktober 2013 Stefan Ackerby Ordförande i styrgruppen för KPB


Innehåll 5 Kapitel 1 Jämförelserapport för KPB 7 Kapitel 2 Översikt 10 Kapitel 3 Jämförelser mellan kommuner 12 Ordinärt boende 16 Särskilt boende 19 LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 28 Sammanfattande slutsatser 29 Sammanfattande tabell 34 Kapitel 4 Analys av KPB-data 34 KPB:s analyshandbok 34 Boxanalyser 36 Effektivitetsanalyser 37

Kapitel 5 Egna jämförelser med hjälp av Kolada


KAP ITEL

1

Jämförelserapport för KPB Bakgrund

Analysstöd

Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2006 årligen givit ut en jämförelserapport för Kostnad per brukare, KPB. Rapporten är ett underlag för jämförelser på nationell nivå. Sedan 2011 är det möjligt att lägga in nyckeltalen från KPB i Kolada (se kapitel 5) och göra egna jämförelser, så numera ska rapporten i första hand ses som ett komplement till dessa.

Intresset för analyser av nyckeltal och jämförelser med andra kommuner är stort. Samtidigt är det ett dilemma att mängden tillgänglig statistik är svår att överblicka. Därför har SKL utvecklat ett stöd för analys som hjälper till att ge en översikt över och sortera den stora mängden data inom verksamhetsområdet äldre och funktionsnedsättning. Under 2013 har flera utbildningstillfällen i analysstödet anordnats av SKL, för mer information se kapitel 4 och www.skl.se/kpb.

Nyckeltal Här redovisas ett antal nyckeltal från KPB som belyser kostnader inom verksamheterna äldre och funktionsnedsättning, tillsammans med ett urval kommentarer om nyckeltalen. Kostnader är bara en sida av myntet. Det blir allt vanligare att koppla kostnader till kvalitet för att åskådliggöra vad brukarna får ut av verksamheten.

Rapportens disposition Rapporten inleds med en översikt som beskriver hur många kommuner som arbetar med KPB, inklusive ett avsnitt om könsuppdelad statistik. Inom KPB finns nämligen stora möjligheter att redovisa statistik uppdelad på kön. I kapitel 3 redovisas jämförelser tillsammans med tips för vidare analys. Några analysverktyg presenteras i kapitel 4. Det avslutande kapitlet innehåller skärmdumpar som visar hur Kolada kan användas vid en jämförelse av KPB-data mellan olika kommuner.

Jämförelserapport KPB 5


Kapitel 1. Jämförelserapport för KPB

Kort om KPB

SKL:s roll

KPB är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och koppla kostnaderna till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och omsorg för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. KPB är en efterkalkyl och bygger på helårsresultat där samtliga kostnader för den aktuella verksamheten i en kommun ingår. Det främsta användningsområdet för KPB är uppföljning, analys och styrning i den egna kommunen. Uppgifterna är uppdelade på enhetsnivå vilket möjliggör jämförelser mellan olika enheter i kommunen. Det är också möjligt att koppla ihop dessa uppgifter med annan typ av data, t.ex. kvalitetsdata som resultat från brukarundersökningar. En helhetsanalys av kostnader och kvalitet ger kommunen möjlighet att se både vad verksamheten kostar och vad brukarna anser om den. På det sättet får kommunen ett bra underlag för uppföljning. För mer inspiration se kapitel 4. Eftersom KPB bygger på en gemensam metod är det också möjligt att jämföra den egna kommunens nyckeltal med andra kommuners.

Sveriges Kommuner och Landstings roll inom KPB är att underhålla och vidareutveckla metoden inom verksamheterna äldre och funktionsnedsättning. Ett viktigt stöd i detta arbete är en referensgrupp med representanter från ett tiotal kommuner som har infört och arbetar med KPB. SKL arbetar för att förbättra och stödja kommunernas möjligheter till jämförelser och för att bidra till en fördjupad analys, bland annat genom att presentera data och skapa arenor för möten. Läs mer om hur KPB beräknas på www.skl.se/kpb och klicka på Länk till mer information om metoden.

6 Jämförelserapport KPB


KAP ITEL

2

Översikt KPB är ett frivilligt samarbete mellan ca 90 kommuner. I denna rapport redovisas jämförelser för de 63 kommuner och 10 stadsdelar i Göteborg som har levererat data för 2012 per den 20 juni 2013. Kommu-

nerna är både större och mindre, och de är spridda över hela landet. De aktuella kommunerna utgör sammantaget ett stort material. Tillsammans har de ca två miljoner

figur 1. Kommuner som är med i KPB Alingsås Alvesta Bengtsfors Boden Bollebygd Bollnäs Borlänge Borås Båstad Dals-Ed Eslöv Falkenberg Falun Flen Forshaga Gagnef Gislaved Gotland Grästorp Gällivare Gävle Göteborg Hallsberg Hallstahammar Hammarö Heby Hällefors Härryda Högsby

Jokkmokk Kalmar Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kungälv Laholm Lekeberg Leksand Lindesberg Ljusdal Ludvika Luleå Lysekil Mellerud Mora Mullsjö Munkedal Nybro Ockelbo Orust Oskarshamn

Oxelösund Pajala Partille Ronneby Simrishamn Skara Skurup Sotenäs Strömstad Säffle Tierp Tingsryd Trosa Uddevalla Ulricehamn Vansbro Vara Varberg Vimmerby Vindeln Vårgårda Växjö Åmål Älmhult Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Örebro Östersund

Jämförelserapport KPB 7


Kapitel 2. Översikt

figur 2. Fördelning av kostnader mellan olika verksamhetsområden LSS - lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade Ordinärt boende Särskilt boende

Öppen verksamhet

1%

27 %

39 %

33 %

invånare, vilket motsvarar ca 20 procent av Sveriges befolkning I alla de aktuella kommunerna fördelades kostnaderna år 2012 mellan verksamheterna enligt figur 2. Under senare år har andelen särskilt boende fortsatt att minska medan andelen ordinärt boende har ökat. Materialet kan även redovisas uppdelat på kvinnor och män. Ett syfte kan vara att synliggöra eventuella skillnader i hur resurser fördelas. Figur 3 illustrerar skillnader i KPB mellan kommunerna för insatser till personer över 80 år. Det är nästan enbart insatser enligt socialtjänstlagen (SoL). Sambandet mellan kön och kostnader är inte absolut, i vissa kommuner har männen högre medelkostnad än kvinnorna. Skillnaden i medelkostnad mellan könen är olika stor. Medelkostnaden varierar också mycket mellan kommunerna.

8 Jämförelserapport KPB


figur 3. Medelkostnad per brukare över 80 år Medelkostnad per brukare, män över 80 år (SoL & LSS) Medelkostnad per brukare, kvinnor över 80 år (SoL & LSS)

Knivsta Gällivare Pajala Gagnef Kristianstad Kalmar Trosa Vindeln Munkedal Vansbro Boden Mora Uddevalla Bengtsfors Oxelösund Kungsbacka Luleå Orust Gotland Karlskrona Växjö Hammarö Dals-Ed Örebro Leksand Ängelholm Mullsjö Östersund Ljusdal Heby Bollnäs Gislaved Katrineholm Bollebygd Gävle Älmhult Härryda Mellerud Ludvika Vårgårda Säffle Kumla Karlskoga Laholm Vimmerby Tierp Hällefors Älvkarleby Ockelbo Forshaga Vara Kristinehamn Båstad Karlstad Eslöv Skurup Skara Varberg 0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

Jämförelserapport KPB 9


KAP ITEL

3

Jämförelser mellan kommuner I detta kapitel jämförs kostnader mellan kommuner genom ett antal nyckeltal. Inledningsvis görs en jämförelse av fördelningen av kostnader mellan olika verksamhetsområden och hur fördelningen ser ut med avseende på antal dygn i särskilt boende och antal timmar hemtjänst per invånare. Detta för att åskådliggöra skillnader i struktur mellan kommuner. Därefter följer en jämförelse av produktivitet och ytterfall. Produktivitet definieras som den produktionsvolym som åstadkoms med de resurser som används, mätt i kostnader, till exempel hur mycket det kostar att producera en timme hemtjänst. Med ytterfall avses brukare vars insatser under ett år kostnadsmässigt överstiger ett visst belopp. Genom att analysera ytterfall kan kommunen se om den har rätt balans mellan sina verksamheter. En hög andel ytterfall inom ordinärt boende kan t.ex. vara en indikation på att kommunen behöver bygga fler platser inom särskilt boende. Ytterfallsanalyser syftar därmed till att undersöka om kommunen har satsat på rätt verksamhet. För att underlätta jämförelserna har olika prestationsnivåer valts. Nivåerna skiljs åt med hjälp av färger. Metoden bygger helt och hållet på en relativ skala. Ljus lila färg innebär att kommunens värde på indikatorn hör till de 25 procent som har lägst kostnader i förhållande till de andra kommunerna i jämförelsen. Mörk lila markerar de 25 procent av kommunerna som har de högsta värdena medan lila är den grupp om 50 procent av kommunerna som

10 Jämförelserapport KPB

ligger däremellan. Jämförelserna är relativa och ett ljust lila resultat behöver inte vara bra. En fördel med den färgsatta jämförelsemodellen är att det är lätt att få en överblick över resultaten. De relativa jämförelserna är också användbara så länge det inte finns några exakta och överenskomna målvärden för de enskilda indikatorerna. Det är varje kommuns ansvar att definiera vad den anser vara sin relevanta målnivå. Skillnader i fördelning av kostnader mellan olika verksamhetsområden Figur 4 visar den procentuella fördelningen av de totala kostnaderna i KPB-analysen mellan särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL), insatser inom ordinärt boende enligt SoL, insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och öppen verksamhet. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är inkluderad. Uppgifterna gäller både egen och privat regi och samtliga brukare. I diagrammet åskådliggörs hur balansen ser ut mellan de olika verksamheterna. I det egna jämförelsearbetet bör varje kommun observera fördelningen. Diagrammet visar att det är stora skillnader i hur kommunernas kostnader är fördelade mellan olika verksamhetsområden. I en kommun står särskilt boende för 56 procent, medan samma verksamhet i en annan kommun motsvarar 27 procent. En förklaring till de stora skillnaderna mellan kommunerna är deras olika struktur. Kommuner i


figur 4. Fördelning av kostnader mellan olika verksamhetsområden i procent Särskilt boende

Ordinärt boende

Öppen verksamhet

LSS

Skara Östersund Vara Örebro Kumla Kalmar Vimmerby Hammarö Forshaga Härryda Säffle Kungsbacka Dals-Ed Karlskoga Tierp Båstad Bollebygd Karlstad Gotland Vårgårda Eslöv Växjö Mora Katrineholm Orust Bollnäs Varberg Laholm Boden Kristinehamn Knivsta Mellerud Ockelbo Kristianstad Skurup Ängelholm Luleå Leksand Uddevalla Gävle Bengtsfors Heby Gagnef Älvkarleby Karlskrona Munkedal Oxelösund Vansbro Trosa Mullsjö Ludvika Hällefors Älmhult Vindeln Ljusdal Gällivare Pajala Gislaved 0%

20 %

40 %

60 %

80 %

100 %

Andel av totalkostnad

Jämförelserapport KPB 11


Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

norra Sverige har ofta långa avstånd, och då kan det vara mer effektivt att lägga en större andel insatser på särskilt boende än på ordinärt boende. Likaså ger en högre andel äldre i befolkningen ett större behov av särskilt boende. Skillnaderna mellan kommunernas insatser kan dock inte bara förklaras av strukturen utan också av tradition eller av en medveten satsning på en högre andel av någon insats.

figur 5. Antal dygn i särskilt boende per invånare 80+ och antal timmar hemtjänst per invånare 80+1 Särskilt boende

Hemtjänst

Båstad Karlstad Forshaga Älvkarleby Ludvika Dals-Ed Karlskoga Skara Vimmerby Kalmar Kumla Säffle Bollnäs Vara Katrineholm Ronneby Varberg Örebro Falun Tierp Hammarö Kristinehamn Mora Orust Gotland Heby Ockelbo Skurup Gagnef Oxelösund Kungsbacka Härryda Vårgårda Karlskrona Eslöv Älmhult Kristianstad Mullsjö Ängelholm Laholm Mellerud Vindeln Östersund Gävle Bengtsfors Växjö Bollebygd Leksand Munkedal Uddevalla Vansbro Gislaved Knivsta Luleå Boden Trosa Gällivare Ljusdal Pajala

Omfattning per invånare Figur 5 visar omfattningen per invånare 80 år och äldre. Med omfattning avses antalet timmar hemtjänst respektive antalet dygn inom särskilt boende. För att möjliggöra en jämförelse mellan olika kommuner har antalet timmar respektive dygn relaterats till den grupp som har störst behov av omsorg (80 år och äldre). I diagrammet framgår skillnader mellan kommunerna i deras omfattning av äldreomsorg. Genom att jämföra antal dygn i särskilt boende med antal timmar hemtjänst går det också att se om en kommun har en annan strategi i fördelningen mellan hemtjänst och särskilt boende än andra kommuner. För att förstå dessa skillnader är det viktigt att analysera olikheter i förutsättningar och prioriteringar. Det rör sig bland annat om utbud, satsningar på öppen verksamhet, geografiska förutsättningar och riktlinjer för biståndsbedömning. Diagrammet visar att kommunerna skiljer sig mycket åt i fråga om omfattning. Skillnaderna speglar kommunernas val av strategi.

Ordinärt boende Vid analys och jämförelse av verksamheten ordinärt boende går det med fördel att använda sig av nyckeltalen kostnad per hemtjänsttimme och ytterfall. Det kan även vara intressant att jämföra antalet beviljade timmar med andra kommuner. I tabell 1 redovisas kostnad per beviljad timme i egen regi exklusive delegerad hälso- och sjukvård och boendestöd för samtliga brukare2. Kostnad per hemtjänsttimme mäter produktiviteten inom hem-

Not 1. Inom hemtjänsten ingår insatser för boende utan heldygnsomsorg (ibland benämnda servicehus), i både egen och privat regi. Inom särskilt boende ingår kostnader för hälso- och sjukvårdspersonal men inte boenden för psykiskt funktionshindrade.

0

12 Jämförelserapport KPB

50

100

150

200 Tusental

Not 2. Kostnaden per hemtjänsttimme inkluderar kostnader för administration.


tabell 1. Kostnad per beviljad hemtjänsttimme, antal beviljade timmar3 och ytterfall Ljus lila innebär att kommunens värde på nyckeltalet hör till de 25 procent som har lägst kostnader i förhållande till de andra kommunerna i jämförelsen.

Mörk lila markerar de 25 procent av kommunerna som har de högsta värdena.

Kommun

Kronor per timme

Beviljade timmar/ månad

Ytterfall ordinärt boende %

Lila är den grupp om 50 procent av kommunerna som ligger mellan de andra två.

Kommun

Kronor per timme

Beviljade timmar/ månad

Ytterfall ordinärt boende %

Växjö

301

28

2,1

Skara

435

17

1,9

Hammarö

334

25

1,6

Knivsta

439

40

4,2

Karlskrona

346

27

2,5

Vansbro

444

28

3,3

Gotland

353

36

2,5

Eslöv

445

34

1,5

Karlskoga

354

3,4

Munkedal

447

36

1,4

Kalmar

355

32

3,4

Vindeln

464

32

1,2

Östersund

365

34

3,4

Kristinehamn

464

18

1,9

Ronneby

367

25

1,8

Bengtsfors

471

14

2,3

Tierp

367

22

0,7

Heby

475

13

0,8

Luleå

370

41

1,6

Ängelholm

483

19

3,5

Gällivare

374

50

3,2

Ljusdal

486

17

1,2

Karlstad

376

22

0,8

Örebro

495

19

3,5

Uddevalla

376

22

2,0

Vimmerby

504

16

3,1

Laholm

377

24

0,8

Säffle

509

21

2,0

Älvkarleby

378

35

1,1

Vårgårda

522

17

1,5

Gävle

386

25

2,0

Gagnef

523

20

3,4

Orust

386

26

1,4

Ludvika

540

18

1,3

Mora

387

25

2,7

Gislaved

540

10

0,7

Bollebygd

387

24

1,1

Dals-Ed

570

16

0,5

Varberg

388

18

1,1

Kumla

588

11

1,8

Vara

398

34

1,7

Leksand

605

16

3,1

Boden

400

31

3,6

Ockelbo

685

18

3,0

Kungsbacka

404

27

3,6

Kristianstad

14

3,5

Forshaga

405

17

2,5

Mellerud

17

1,2

Katrineholm

407

32

2,1

Hällefors

17

1,1

Skurup

410

13

1,6

Bollnäs

25

3,8

Trosa

414

16

0,6

Pajala

39

2,9

Falun

419

33

Medel

434

Oxelösund

423

27

1,4

Härryda

426

13

2,5

Älmhult

428

19

0,9

Mullsjö

430

17

0,8

Båstad

431

20

1,2

Not 3. Uppgifterna om beviljade timmar kommer från Socialstyrelsens individstatistik. De ska tolkas med försiktighet eftersom de avser en enskild månad, oktober 2012. Från och med 2014 får kommunerna tillgång till jämförelser av beviljade timmar på månadsbasis. Se faktaruta nedan.

Fakta beviljade timmar/månad Beviljade timmar bygger på den statistik som kommunerna rapporterar in till Socialstyrelsens mängdstatistik för oktober 2012. Den avser samtliga brukare inom hemtjänsten oavsett regi. För vissa kommuner skiljer sig Socialstyrelsens statistik väsentligt från deras egen. Det beror främst på två faktorer, nämligen definitionen av brukare och det faktum att statistiken endast gäller oktober månad. Det kan finnas

en variation över året som påverkar kommunens statistik. I dagsläget finns vissa brister med mätningen men styrkan är att den är nationellt jämförbar för alla kommuner. Från och med år 2013 rapporterar kommunerna in uppgifter månadsvis till Socialstyrelsen, vilket gör att statistiken kommer att förbättras. Kommunerna kommer då att ha tillgång till ett bra jämförelsematerial per månad.

Jämförelserapport KPB 13


Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

tjänsten. I tabell 1 visas även antalet beviljade timmar per månad och brukare samt andelen ytterfall (resurskrävande brukare) inom ordinärt boende. Ytterfall mäts som procentandelen brukare inom ordinärt boende med insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) vars årskostnad överstiger 600 000 kronor. Det gäller både egen och privat regi och samtliga brukare. I tabell 1 åskådliggörs den stora spridningen av kostnad per beviljad timme inom hemtjänsten. Spridningen i ytterfall ligger mellan 0,5 och 4,2 procent. Spridningen är också stor vad gäller antalet beviljade timmar. För att få fram totalkostnaden för hemtjänsten multipliceras antalet beviljade timmar med kostnad per timme. En liten ökning i antalet beviljade timmar per månad och brukare får därför stort genomslag på de totala kostnaderna för hemtjänsten. En ökning från 20 till 21 timmar i genomsnitt i en

kommun med 200 brukare där kostnaden per timme är 435 kr innebär en kostnadsökning med totalt 1 044 000 kr per år. I tabell 1 framgår att en kommun kan ha en hög andel ytterfall trots låg kostnad per timme. Kommuner som har lägre kostnad per timme verkar enligt samma tabell bevilja fler timmar, och kommuner med en hög kostnad per timme tycks bevilja färre timmar. Betyder det att det finns stordriftsfördelar i verksamheten? Eller har kommuner med få beviljade timmar en högre andel kortare insatser och mer kringtid? Och har kommuner med fler beviljade timmar fler insatser hos samma brukare och därmed mindre kringtid och en lägre kostnad per timme? Det är viktigt att ha kontroll på totalkostnaden för hemtjänsten och inte enbart känna till kostnaden per timme och andelen ytterfall. Skillnaden mellan kommunerna kan också bero

figur 6. Spridning av kostnad per hemtjänsttimme inom varje kommun exkl. nattgrupper Högsta Lägsta

Medel beviljad hemtjänsttimme. Blå triangel visar medel i de kommuner som använder beviljad tid för att beräkna nyckeltalet.

Medel utförd hemtjänsttimme. Röd triangel visar medel i de kommuner som använder utförd tid för att beräkna nyckeltalet.

Kronor per timme 1 200

1 000

800

600

400

200

Växjö Hammarö Karlskrona Gotland Karlskoga Kalmar Östersund Ronneby Tierp Luleå Gällivare Karlstad Uddevalla Laholm Älvkarleby Gävle Orust Mora Bollebygd Varberg Vara Boden Kungsbacka Forshaga Katrineholm Skurup Härryda Älmhult Mullsjö Båstad Skara Mellerud Knivsta Vansbro Eslöv Pajala Kristinehamn Bengtsfors Heby Ängelholm Ljusdal Örebro Vimmerby Säffle Vårgårda Falun Ludvika Gislaved Kumla Bollnäs Leksand Kristianstad

Växjö Hammarö Karlskrona Gotland Karlskoga Kalmar Östersund Ronneby Tierp Luleå Gällivare Karlstad Uddevalla Laholm Älvkarleby Gävle Orust Mora Bollebygd Varberg Vara Boden Kungsbacka Forshaga Katrineholm Skurup Härryda Älmhult Mullsjö Båstad Skara Mellerud Knivsta Vansbro Eslöv Pajala Kristinehamn Bengtsfors Heby Ängelholm Ljusdal Örebro Vimmerby Säffle Vårgårda Falun Ludvika Gislaved Kumla Bollnäs Leksand Kristianstad

0

14 Jämförelserapport KPB


på hur schabloner för olika insatser har utformats, om kommunen är givmild eller restriktiv i biståndsbedömningen när den beviljar hemtjänst och hur beslut följs upp och korrigeras efter brukarnas behov. Kommuner som registrerar utförd tid får ett säkrare nyckeltal genom att beräkna kostnaden per hemtjänsttimme utifrån utförd tid i stället för beviljad tid. I dagsläget är det dock ganska få kommuner som har säkra uppgifter för utförd tid, se tabell 2. I figur 6 åskådliggörs kommunens genomsnittliga kostnad per beviljad hemtjänsttimme av den blå triangeln och strecket visar spridningen i kostnad för hemtjänstgrupperna inom kommunen. I diagrammet har även kommuner som registrerar utförd tid inkluderats. Jämförelsen mellan beviljad och utförd tid är inte helt korrekt eftersom den utförda tiden tenderar att vara lägre än den beviljade. Därför är kostnaden per utförd timme vanligtvis högre än per beviljad timme. Kommunerna med utförda timmar har trots detta inkluderats i spridningsidagrammet, men med avvikande färg. Den genomsnittliga kostnaden varierar från 301 kronor till 627 kronor per timme. Spridningen, representerad av ett lodrätt streck, sträcker sig från 197 kronor per timme i den kommun som har enheten med den lägsta kostnaden per hemtjänsttimme till 1 103 som är den enhet i en annan kommun med den högsta kostnaden per timme. Specifika nattgrupper har exkluderats från spridningsdiagrammet för en mer homogen jämförelse. Det är ett tiotal kommuner som har specifika nattgrupper. Genomsnittskostnaden per timme för nattgrupperna är ca 1 200 kronor.

tabell 2. Kostnad per utförd hemtjänsttimme Kommun

Kronor per timme

Gävle

420

Mellerud

438

Pajala

453

Kristinehamn

471

Hällefors

521

Falun

525

Dals-Ed

599

Bollnäs

604

Heby

609

Kristianstad

627

Kumla

631

Örebro

663

Trosa

686

Medel

558

Boendestöd Boendestöd är ett stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper, bland annat personer med psykisk funktionsnedsättning. Stödet kan vara både praktiskt och socialt, och syftet är att stärka förmågan hos dessa målgrupper att klara vardagen i bostaden och ute i samhället. Socialstyrelsen har märkt av en ökning av personer som vårdas för psykisk ohälsa, och motsvarande ökning märks i de kommuner som arbetar med KPB. Tabell 3 visar kommunernas kostnad per timme med boendestöd i egen regi, samtliga brukare. Kostnaden för boendestöd varierar från 207 kronor per timme till 1 120 kronor per timme. Ordinärt boende – tips för vidare analys Här ges exempel på några faktorer som kan hjälpa till att förklara varför ett nyckeltal är högt eller lågt och vad som går att analysera vidare för att förstå vad som ligger bakom. Hemtjänsten är en särskilt personalintensiv verksamhet. För en produktiv verksamhet är det av stor betydelse att mycket av personalens tid är direkt brukartid. Det är således extra viktigt hur kommunen organiserar, planerar, bemannar och lägger schema samt följer beviljad tid, utförd tid, planerad tid, arbetad tid och tid hos brukaren liksom restid och övrig kringtid. Dubbelbemanning och personalens rätt till heltidstjänst har också betydelse för kostnaden. Stora variationer i antalet beviljade timmar per brukare och handläggare kan vara ett tecken på att det finns skillnader mellan handläggarna i följsamhet till kommunens riktlinjer (eller motsvarande). Det kan därför vara bra för kommunen att följa hur antalet beviljade timmar fördelar sig på handläggarna och hur utvecklingen ser ut över tid. Det ger underlag för att diskutera och säkra arbetsmetoder och därigenom också minska eventuella skillnader i bedömningarna. Antalet beviljade timmar varierar med brukarens behov och med de schablontider som finns i kommunens riktlinjer för insatserna som beskriver hur lång och ofta en insats ska vara. Det gäller även att följa hur många timmar som har beviljats totalt och hur de stämmer med brukarens behov, det vill säga beslut ska uppdateras och följas upp. En hög andel ytterfall inom ordinärt boende indikerar att det finns många brukare med omfattande vård- och omsorgsbehov. En hög andel ytterfall kan vara ett resultat av kvarboendeprincipen eller bero på lång väntetid till särskilt boende. Kommunen bör närmare analysera denna grupp av brukare. Går det eller hade det gått att ge någon annan insats

Jämförelserapport KPB 15


Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

tabell 3. Kronor per timme med boendestöd Kommun

Kronor per timme

Kommun

Kronor per timme

Heby

207

Tierp

408

Mellerud

243

GBG, Västra Hisingen

412

Älvkarleby

246

Karlskoga

413

GBG, Askim Frölunda Högsbo

248

Ängelholm

432

Karlskrona

255

Varberg

432

Båstad

265

Munkedal

437

Laholm

285

Leksand

466

Kalmar

295

Trosa

469

Karlstad

309

Kungälv

473

Gagnef

312

Ockelbo

495

Mullsjö

314

Orust

503

Knivsta

328

Bollnäs

515

GBG, centrum

338

Kungsbacka

536

Vansbro

343

Mora

537

Örebro

344

Hammarö

562

Göteborg

345

Eslöv

624

Luleå

345

Katrineholm

647

Uddevalla

348

Hällefors

651

GBG, Västra GBG

360

Vårgårda

657

GBG, Lundby

365

Vara

681

Gotland

368

Bengtsfors

693

Gävle

373

Forshaga

737

Kristinehamn

375

Bollebygd

746

Älmhult

378

Pajala

883

Gällivare

383

Oxelösund

Säffle

387

Medel

för att minska behoven eller kostnaderna? Behöver antalet platser inom särskilt boende ses över? Behöver kommunen arbeta mer med förebyggande insatser? Utan en fungerande planering är det svårt att öka den direkta brukartiden och minska kringtiden. En viktig utgångspunkt för effektiv planering är att utgå från vilka insatser som ska utföras snarare än från tillgänglig personal.

449

Särskilt boende Vid analys och jämförelser av särskilt boende med hjälp av KPB används nyckeltalen kostnad per dygn, dvs. kostnaden per verkställt dygn inom särskilt boende enligt SoL och HSL i egen regi 4 samt andelen ytterfall. Ytterfall visar procentandelen brukare inom särskilt boende med insatser enligt SoL och HSL med en årskostnad som överstiger 600 000 kronor. Det gäller både egen och privat regi och samtliga brukare. För att få en bättre bild av verksamheten är det en fördel att även titta på beläggning och omsättning. Beläggningen visar hur stor andel boendedygn inom särskilt boende som har utnyttjats under ett år, medan omsättningen visar antalet personer per plats inom samma verksamhet under ett år. I tabell 4 redovisas uppgifter för dessa fyra nyckeltal. Tabellen visar att spridningen mellan den lägNot 4. Boende för psykiskt funktionshindrade och boende utan heldygnsomsorg (servicehus) ingår inte.

16 Jämförelserapport KPB

1 120


sta och högsta genomsnittskostnaden per dygn är relativt stor, från 1 426 kronor till 2 203. När det gäller omsättning är skillnaden däremot relativt liten. Enligt tabellen har kommunerna en relativt hög beläggningsgrad, 60 procent har en beläggning om 95 procent eller mer. Tabell 4 visar samtidigt att det är stora skillnader mellan kommunerna i andelen resurskrävande brukare. Kommunen med den lägsta andelen har en procent ytterfall, medan den kommun som ligger högst når upp till 79 procent. Varje plats vid ett särskilt boende har enligt definitionen i KPB samma dygnskostnad oberoende av brukarens behov. Den faktiska kostnaden per brukare inom särskilt boende är alltså hittills helt beroende av dygnskostnaden. Därmed finns också

ett tydligt samband mellan kostnaden per dygn i en kommun och andelen ytterfall. I tabell 4 framträder inget tydligt samband mellan kostnad per dygn, beläggning och omsättning på kommunnivå. Beläggning och omsättning har dock påverkan på kostnaden per dygn. Om personalstyrkan inte anpassas vid förändring av antalet brukare kan hög omsättning och låg beläggning vara kostnadsdrivande, allt annat lika. Figur 7 visar spridningen i kostnad per dygn i särskilt boende i egen regi. Den genomsnittliga dygnskostnaden per kommun illustreras av en triangel. De vågräta strecken visar spridningen i dygnskostnad mellan olika boenden inom varje kommun. Spridningen sträcker sig från knappt 1 000 kronor till som högst drygt 3 000 kronor per dygn.

tabell 4. Dygnskostnad, andel utnyttjade boendedygn, omsättning och ytterfall i särskilt boende

Kommun

Särskilt boende kr/dygn

Beläggning %

Omsättning

Ytterfall %

Kommun

Särskilt boende kr/dygn

Beläggning %

Omsättning

Ytterfall %

Älvkarleby

1 710

93

1,4

19,9

Ludvika

1 720

97

1,4

33,2

Vara

1 426

88

1,3

14,7

Eslöv

1 441

96

1,3

5,4

Varberg

1 442

96

1,3

7,5

Örebro

1 720

95

1,6

21,5

Kristinehamn

1 484

98

1,9

1,0

Mora

1 722

99

1,8

17,5

Bengtsfors

1 488

93

1,3

12,6

Karlstad

1 727

90

1,5

18,9

Östersund

1 498

98

1,7

9,2

Skurup

1 737

94

1,3

33,1

Vimmerby

1 501

97

1,3

30,2

Härryda

1 738

94

1,3

43,1

Laholm

1 538

97

1,3

4,4

Forshaga

1 751

98

1,3

20,6

Växjö

1 548

96

1,6

21,9

Hammarö

1 753

96

1,3

33,8

Boden

1 555

96

1,2

11,8

Mullsjö

1 761

99

1,4

50,0

Tierp

1 573

97

1,3

14,1

Karlskrona

1 763

94

1,3

37,9

Vårgårda

1 576

93

1,3

16,7

Uddevalla

1 767

96

1,7

39,1

Gävle

1 589

96

1,4

17,2

Kumla

1 767

95

1,4

33,7

Luleå

1 589

94

1,3

15,8

Gällivare

1 770

96

1,5

53,2

Bollebygd

1 596

100

1,3

26,8

Trosa

1 784

93

1,2

53,1

Mellerud

1 606

87

1,2

17,2

Pajala

1 797

94

1,2

46,0

Skara

1 611

100

1,3

16,6

Knivsta

1 801

70,1

Ronneby

1 616

97

1,4

21,1

Munkedal

1 806

94

1,3

43,8

Leksand

1 620

96

1,4

18,2

Båstad

1 814

91

1,3

42,6

Ljusdal

1 621

96

1,3

23,8

Oxelösund

1 820

96

1,3

38,4

Ockelbo

1 627

100

1,5

1,9

Orust

1 879

89

1,3

28,9

Ängelholm

1 647

96

19,6

Heby

1 882

94

1,3

36,5

Vansbro

1 676

98

1,5

24,5

Kungsbacka

1 883

94

1,3

33,8

Gotland

1 677

100

1,3

25,9

Vindeln

1 896

99

1,4

40,5

Falun

1 682

100

1,9

Kalmar

1 899

94

1,6

35,9

Bollnäs

1 692

95

1,4

24,9

Katrineholm

1 914

93

1,3

42,2

Säffle

1 696

91

1,9

21,0

Gislaved

1 917

93

1,3

51,7

Kristianstad

1 698

96

1,5

31,4

Gagnef

1 971

92

1,3

51,1

Älmhult

1 700

94

1,3

42,3

Dals-Ed

2 203

79,1

Karlskoga

1 701

96

1,3

31,8

Medel

1 701

95

1,4

Jämförelserapport KPB 17


Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

figur 7. Spridning av dygnskostnaden inom särskilt boende inom varje kommun Lägsta

Högsta

Kronor per dygn

Medel Vara Eslöv Varberg Kristinehamn Bengtsfors Östersund Vimmerby Laholm Växjö Boden Tierp Vårgårda Gävle Luleå Bollebygd Mellerud Skara Ronneby Leksand Ljusdal Ängelholm Vansbro Gotland Falun Bollnäs Säffle Kristianstad Älmhult Karlskoga Älvkarleby Ludvika Örebro Mora Karlstad Skurup Härryda Forshaga Hammarö Mullsjö Karlskrona Uddevalla Kumla Gällivare Trosa Pajala Knivsta Munkedal Båstad Oxelösund Orust Heby Kungsbacka Vindeln Kalmar Katrineholm Gislaved Gagnef Dals-Ed 0

18 Jämförelserapport KPB

1 000

2 000

3 000

4 000

Särskilt boende – tips för vidare analys Här ges exempel på några faktorer som kan hjälpa till att förklara varför ett nyckeltal är högt eller lågt och vad som går att analysera vidare för att förstå vad som ligger bakom. De faktorer som främst påverkar dygnskostnaden är personaltäthet och personalens anställningsvillkor. Rätt till heltid utan sådan schemaläggning där arbetstiden delas över dagen eller mellan olika enheter leder ofta till högre kostnader. En annan faktor som påverkar dygnskostnaden är beläggningen på boendena. Stor omsättning på platserna i de särskilda boendena under ett år eller tomma platser kan ge en högre dygnskostnad. Låg omsättning tillsammans med långa väntetider till särskilt boende kan leda till högre kostnader i andra verksamheter, till exempel inom ordinärt boende. Låg beläggning kan bero på för många platser inom särskilt boende men kan också vara ett tecken på ineffektiv planering. Ett tips är att se över kommunens rutiner för in- och utflyttning. Vid hög omsättning och vid många tomma platser är det också av stor vikt att personalbemanningen anpassas. Det kan dock vara svårt att snabbt ställa om bemanningen. Snabb omställning ställer krav på planering och att verksamheten har upprättat ett tydligt regelverk kring åtgärder vid förändrad omsättning. För att hantera övertalighet eller brist på personal och underlätta omställning använder vissa kommuner sig av en bemanningsenhet. Storleken på de särskilda boendena varierar både mellan kommuner och inom kommunerna. Ofta har platsantalet betydelse för kostnaderna på så sätt att de större boendena är mer kostnadseffektiva än de mindre. Andra möjliga förklaringar till höga kostnader kan vara bemanningsproblem, organisation, ledarskap, politisk viljeinriktning, externa köp och höga fasta kostnader, till exempel lokalkostnader. Låg beläggning inom särskilt boende samtidigt som kommunen har en hög andel ytterfall inom ordinärtboende kan indikera att kommunen bör se över sin balans mellan ordinärt och särskilt boende. Kostnaden per brukare är alltså hittills helt beroende av dygnskostnaden. I och med den kommande biståndsbedömningen inom särskilt boende kan detta komma att förändras. Socialstyrelsens föreskrifter om behovsanpassad bemanning inom äldreomsorgen tydliggör vad som gäller för att leva upp till socialtjänstlagen – bland annat att det måste finnas personal dygnet runt och bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov. Individuellt biståndsbedömda insatser i särskilt boende innebär att det kan bli möjligt att följa insatser


och beviljade timmar per brukare även inom denna verksamhet. Riktlinjerna införs under 2015.

LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I detta avsnitt redovisas några av de insatser som ges till personer med funktionsnedsättning. Insatserna kan ges både inom SoL och LSS. I avsnittet fokuseras på de största insatserna inom LSS, det vill säga gruppbostad, servicebostad, personlig assistans och daglig verksamhet. Av figur 8 framgår den fördelning som råder mellan de olika LSS-insatserna bland de kommuner som arbetar med KPB. Av figur 9 framgår att det är stora skillnader mellan olika kommuners insatsmix inom LSS. Vilken insatsmix en kommun väljer beror på ett antal faktorer såsom brukarnas behov, kultur och tradition m.m. I figuren åskådliggörs hur balansen ser ut mellan de olika verksamheterna. I det egna jämförelsearbetet bör kommunen observera denna fördelning. Figur 9 visar att det är stora skillnader i hur komfigur 8. Fördelning av kostnader mellan olika insatser inom LSS, genomsnitt Fördelningen mellan insatserna avser genomsnittet för de kommuner som ingår i denna rapport.

Gruppbostad enl. LSS Servicebostad och särskilt anpassad bostad enl. LSS Personlig assistans enl. LSS Personlig assistans enl. SFB Daglig verksamhet enl. LSS Övriga insatser enl. LSS

17 % 37 %

15 %

15 %

munernas kostnader är fördelade mellan olika verksamhetsområden. Tabell 5 visar kostnaden per dygn i gruppbostad för vuxna i kommunens regi för samtliga brukare från 18 år, enligt LSS. Boende för barn, servicebostad och annat särskilt anpassat boende ingår inte. Samma tabell visar att kostnaden varierar från 1 830 kronor per dygn till 4 477 kronor per dygn. Figur 10 visar att det är stora skillnader även i spridningen av kostnaden för de enskilda gruppbostäderna inom kommunen. En stor spridning mellan olika gruppbostäder behöver inte vara negativt utan kan vara ett resultat av att det finns många olika inriktningar och behov inom verksamheten. Tabell 6 visar kostnaden per dygn i servicebostad för vuxna enligt LSS, egen regi, samtliga brukare från 18 år. Boende för barn, gruppbostad och annat särskilt anpassat boende ingår inte. Tabell 7 visar nettotimkostnaden, det vill säga kostnad per timme för personlig assistans enligt SFB5 efter avdrag för ersättning från försäkringskassan. Nettotimkostnaden gäller verksamhet i egen regi och inkluderar kostnader för de första 20 timmarna för samtliga brukare. Kommunen finansierar de första 20 timmarna varje månad. Övrig tid ersätts av försäkringskassan med 267 kronor per timme (2012). I tabell 7 visas nettot mellan kommunens kostnad och ersättningen från försäkringskassan per timme. Några kommuner har en låg kostnad per nettotimme medan andra har en betydligt högre; nyckeltalet varierar mellan 22 och 137 kronor per timme. En låg kostnad per timme kan ändå resultera i en hög totalkostnad för kommunen om antalet timmar är stort. Därför bör kommunen hålla koll såväl på antalet timmar som på vad varje timme kostar. Kostnaden för personlig assistans påverkas av personalens anställningsvillkor. De kommuner som har valt att månadsanställa personal får oftast en merkostnad för jourersättning eftersom försäkringskassan inte ersätter den fullt ut. När brukaren själv bestämmer vem han eller hon vill ha som assistent kan även detta påverka kostnaderna, eftersom kommunen kan få problem med övertalighet. För att uppfylla försäkringskassans strikta krav på redovisning av timmar och underlag krävs ett omfattande arbete för att samla in uppgifter, vilket i sin tur kräver administrativ personal.

9% 7%

Not 5. Enligt rätten om assistansersättning, socialförsäkringsbalken (SFB) 2010:110.

Jämförelserapport KPB 19


Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

figur 9. Fördelning av kostnader mellan olika insatser inom LSS Gruppbostad enl. LSS

Personlig assistans enl. SFB

Servicebostad och särskilt anpassad bostad enl. LSS

Daglig verksamhet enl. LSS

Personlig assistans enl. LSS

Övriga insatser enl. LSS

Vansbro Trosa Älmhult Bollebygd Alingsås Vårgårda Båstad Pajala Gotland Karlstad Gagnef Ludvika Eslöv GBG , Angered Ängelholm Heby Varberg GBG, Norra Hisingen Kalmar Härryda GBG, Lundby Dals-Ed Vimmerby Kungsbacka Laholm Ljusdal Munkedal Skurup GBG, Örgryte Härlanda Medel Gävle Kristianstad Mullsjö GBG, Västra GBG Vara Ockelbo Göteborg Kristinehamn Katrineholm Kungälv Älvkarleby Oxelösund GBG, Västra Hisingen GBG, centrum Leksand Skara Karlskrona Gislaved Bollnäs Tierp Forshaga GBG, Majorna-Linné Östersund Vindeln Hammarö Knivsta Luleå Örebro Mellerud Gällivare Orust Mora Boden GBG, Östra GBG Växjö GBG, Askim Frölunda Högsbo Bengtsfors Uddevalla Karlskoga Kumla Säffle Hällefors 0%

20 Jämförelserapport KPB

20 %

40 %

60 %

80 %

100 %


8000

7000

6000

5000

4000

3000

Högsta

1000

0

Lägsta

2000

figur 10. Spridning av kostnad per dygn på enhetsnivå inom gruppbostad för vuxna, enligt LSS

Kronor per dygn

Medel Hällefors GBG, centrum Kristinehamn Ängelholm Forshaga GBG, Majorna-Linné Gotland Gagnef Karlskoga Kumla Kristianstad Bollnäs Luleå Bengtsfors Skurup Kungälv Mora GBG, Norra Hisingen Alingsås Säffle Karlskrona Oxelösund Hammarö Uddevalla GBG, Askim Frölunda Högsbo Växjö Karlstad Eslöv Boden Ockelbo Katrineholm Örebro Älvkarleby GBG, Östra GBG Ljusdal Göteborg Älmhult Orust Gävle Vara Gislaved Skara Kungsbacka GBG, Lundby Munkedal Pajala Mellerud Tierp Vimmerby Ludvika Vindeln Kalmar Mullsjö GBG, Västra GBG GBG, Västra Hisingen Leksand Laholm GBG, Örgryte Härlanda Gällivare Östersund GBG, Angered Dals-Ed Heby Vårgårda Båstad Härryda 0

2 000 4 000 6 000 8 000

Jämförelserapport KPB 21


Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

tabell 5. Kostnad per dygn i gruppbostad för vuxna, enligt LSS Kommun

Kronor per dygn

Kommun

Kronor per dygn

Hällefors

1 830

GBG, Östra GBG

2 562

GBG, centrum

1 915

Ljusdal

2 564

Kristinehamn

1 918

Göteborg

2 568

Ängelholm

1 997

Älmhult

2 578

Forshaga

2 058

Orust

2 605

GBG, Majorna-Linné

2 069

Gävle

2 617

Gotland

2 088

Vara

2 619

Gagnef

2 090

Gislaved

2 623

Karlskoga

2 142

Skara

2 628

Kumla

2 173

Kungsbacka

2 631

Kristianstad

2 208

GBG, Lundby

2 645

Bollnäs

2 243

Munkedal

2 654

Luleå

2 267

Pajala

2 691

Bengtsfors

2 305

Mellerud

2 700

Skurup

2 311

Tierp

2 716

Kungälv

2 338

Vimmerby

2 735

Mora

2 351

Ludvika

2 742

GBG, Norra Hisingen

2 357

Vindeln

2 765

Varberg

2 361

Kalmar

2 803

Alingsås

2 380

Mullsjö

2 818

Säffle

2 388

GBG, Västra GBG

2 832

Karlskrona

2 418

GBG, Västra Hisingen

2 917

Oxelösund

2 433

Leksand

2 932

Hammarö

2 451

Laholm

2 938

Uddevalla

2 463

GBG, Örgryte Härlanda

3 069

GBG, Askim Frölunda Högsbo

2 470

Gällivare

3 164

Växjö

2 483

Östersund

3 172

Karlstad

2 488

GBG, Angered

3 178

Eslöv

2 501

Dals-Ed

3 276

Boden

2 530

Heby

3 361

Ockelbo

2 532

Vårgårda

3 377

Katrineholm

2 533

Båstad

3 726

Örebro

2 547

Härryda

4 477

Älvkarleby

2 554

Medel

2 595

22 Jämförelserapport KPB


tabell 6. Kostnad per dygn i servicebostad för vuxna, enligt LSS Kommun

Kronor per dygn

Kommun

Kronor per dygn

Hammarö

716

Mellerud

1 364

Karlskoga

733

Alingsås

1 412

Bollnäs

787

Örebro

1 441

Tierp

828

GBG, Örgryte Härlanda

1 479

Bengtsfors

851

Pajala

1 512

Ljusdal

887

Kungälv

1 519

Gotland

947

Dals-Ed

1 522

Ludvika

975

Heby

1 552

Vara

991

GBG, Östra GBG

1 557

Vimmerby

1 015

GBG, Lundby

1 585

Gävle

1 034

Kungsbacka

1 665

Eslöv

1 037

Luleå

1 704

Boden

1 038

Göteborg

1 706

Mora

1 067

Gagnef

1 707

Laholm

1 097

Älmhult

1 760

Östersund

1 117

GBG, Angered

1 807

Varberg

1 124

Gällivare

1 863

Forshaga

1 139

GBG, Västra Hisingen

1 877

Växjö

1 151

Trosa

1 954

Karlstad

1 185

Härryda

1 954

Katrineholm

1 198

Älvkarleby

1 960

Orust

1 233

GBG, Norra Hisingen

1 992

GBG, Västra GBG

1 238

Munkedal

2 005

Kristianstad

1 257

Båstad

2 024

Ängelholm

1 287

GBG, Askim Frölunda Högsbo

2 112

Karlskrona

1 295

Leksand

2 428

Uddevalla

1 318

Bollebygd

2 800

Gislaved

1 327

Medel

1 419

Kalmar

1 357

Jämförelserapport KPB 23


Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

tabell 7. Nettotimkostnad för personlig assistans, enligt SFB Kommun

Kronor per timme

Kommun

Kronor per timme

Kumla

22

Gällivare

79

Hällefors

29

Ängelholm

79

Vårgårda

35

Kristinehamn

80

Mellerud

35

Karlstad

81

Bengtsfors

36

Kristianstad

81

Vindeln

38

Ludvika

82

Mullsjö

40

Östersund

82

Ockelbo

41

Bollnäs

82

Skurup

44

Båstad

83

Alingsås

44

Katrineholm

85

Gagnef

46

Karlskrona

86

Trosa

51

Hammarö

86

Eslöv

52

Älvkarleby

86

Uddevalla

54

Knivsta

87

Örebro

55

Pajala

89

Oxelösund

56

Härryda

89

Tierp

56

Mora

92

Orust

57

Kalmar

93

Boden

59

Luleå

95

Vansbro

62

Kungälv

96

Bollebygd

63

Dals-Ed

100

Karlskoga

63

Leksand

106

Gävle

65

Vara

112

Vimmerby

67

Säffle

113

Heby

69

Kungsbacka

114

Ljusdal

70

Växjö

115

Gislaved

74

Munkedal

121

Varberg

74

Älmhult

129

Gotland

74

Laholm

137

Forshaga

78

Medel

Tabell 8 visar kostnad per dag med beslut i daglig verksamhet enligt LSS. Nyckeltalet omfattar egen regi och samtliga brukare från 18 år. Tabellen visar att kostnaden per dag med LSS-beslut varierar mellan 129 och 1 028 kronor. Även variationen mellan kommunernas egna enheter skiljer sig mycket åt Kommunernas förutsättningar varierar mycket över landet, mellan storstad och mindre orter samt mellan glesbygd och tätbebyggda regioner. En del kommuner har valt att organisera verksamheten i små grupper med individuella lösningar vilket tenderar att fördyra den dagliga verksamheten. De specifika lösningarna för vissa brukare är ofta kostsamma. Dock har inte alla kommuner möjlighet att erbjuda all den typ av daglig verksamhet som önskas. En del kommuner stöder brukarna för att de ska få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. En sär-

24 Jämförelserapport KPB

74

skilt utbildad stödperson, jobbcoach, stödjer brukaren att hitta och behålla ett arbete. Hanteringen av kostnader för brukarnas resor till och från den dagliga verksamheten varierar mellan kommunerna. Vissa kommuner räknar in kostnaderna för transporter i kostnaden för daglig verksamhet. Andra kommuner väljer att placera dessa kostnader inom färdtjänsten. Valet får effekter på kostnaderna för daglig verksamhet. De kommuner som räknar in transportkostnaderna i daglig verksamhet har ofta en högre kostnad, dvs. ett högre nyckeltal för den dagliga verksamheten än de som väljer att låta färdtjänsten bära kostnaderna för resorna. Beräkningar visar att det kan påverka nyckeltalet med ca 30–40 kr/dag. Den summan förklarar med andra ord inte den stora kostnadsvariationen mellan kommunerna utan den


tabell 8. Kostnad per dag med beslut om daglig verksamhet enligt LSS Kommun

Kronor per dag

Kommun

Kronor per dag

Vara

129

Laholm

482

Ockelbo

218

Växjö

492

Mora

230

Knivsta

503

Tierp

273

Alingsås

505

Boden

285

Kristinehamn

507

Karlskoga

304

Munkedal

516

Båstad

331

Säffle

529

Älvkarleby

331

GBG , Angered

548

Bollnäs

339

Heby

551

Mullsjö

339

Ängelholm

553

Oxelösund

349

GBG, Majorna-Linné

557

Gotland

358

Gagnef

561

Östersund

364

Kungälv

570

Kumla

374

Gislaved

596

Skara

376

Vimmerby

600

Pajala

377

Uddevalla

607

Bengtsfors

380

Leksand

610

GBG, Östra GBG

389

Vårgårda

622

Dals-Ed

390

GBG, Norra Hisingen

634

Älmhult

394

Ljusdal

640

Ludvika

400

Orust

656

Eslöv

410

GBG, Västra GBG

668

Hällefors

416

Kungsbacka

683

Varberg

426

Vindeln

685

Karlskrona

441

Göteborg

686

Karlstad

442

Gävle

696

Skurup

446

GBG, centrum

765

Örebro

446

GBG, Lundby

780

Hammarö

448

Bollebygd

796

Kristianstad

450

GBG, Västra Hisingen

839

Forshaga

456

GBG, Örgryte Härlanda

840

Kalmar

465

GBG, Askim Frölunda Högsbo

845

Katrineholm

467

Härryda

855

Luleå

468

Gällivare

Mellerud

472

Trosa

Vansbro

476

Medel

har andra orsaker. Enligt ett PM från SKL:s avdelning för juridik (2006-10-19) finns ett rättsfall (RÅ 1996, mål nr 4165-1995) där det framgår att en kommun inte har skyldighet att utföra transporter till och från daglig verksamhet och att dylika transporter därför inte kan anses utgöra en del av insatsen daglig verksamhet. Av PM:et framgår också att det genom färdtjänstlagen finns möjligheter för en stor del av de personer som omfattas av transporter till och från daglig verksamhet att få färdtjänst för detta ändamål. En-

957 1 028 516

ligt detta resonemang ska kostnaderna för brukares resor till och från daglig verksamhet falla under färdtjänsten. Tabell 9 visar procentandelen brukare med LSSinsatser med en årskostnad som överstiger en miljon kronor. Procentandelen avser samtliga insatser enligt LSS i både egen och privat regi och samtliga brukare. Anledningen till att gränsen för ytterfall inom LSS är högre än för särskilt och ordinärt boende inom SoL är att insatserna i denna verksamhet generellt sett är mer kostnadskrävande.

Jämförelserapport KPB 25


Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

tabell 9. Andel ytterfall inom LSS Kommun

Procentandel brukare

Kommun

Procentandel brukare

Gagnef

1,1

Katrineholm

13,1

Karlskoga

2,2

Ludvika

13,1

Ängelholm

4,6

Mellerud

13,2

Älmhult

4,8

Oxelösund

13,3

Kristinehamn

5,0

Vårgårda

13,6

Gotland

5,3

Örebro

13,9

Mora

6,0

Varberg

14,3

Bollnäs

6,4

Bollebygd

14,3

Bengtsfors

6,7

Mullsjö

14,3

Eslöv

6,8

Trosa

14,5

Älvkarleby

7,7

Gislaved

14,6

Ockelbo

7,8

Karlskrona

15,3

Tierp

8,7

Göteborg

15,7

Hällefors

8,8

GBG, Norra Hisingen

15,7

Karlstad

9,0

Östersund

15,9

Skurup

9,1

Växjö

16,2

Båstad

9,1

Kalmar

16,5

Forshaga

9,2

Kungälv

16,6

GBG, Lundby

9,3

Säffle

16,7

9,6

Dals-Ed

GBG, Västra Hisingen

16,9

Skara

10,0

Vimmerby

17,1

Kristianstad

10,1

Härryda

18,1

GBG, Östra GBG

10,5

Uddevalla

18,2

GBG, Majorna-Linné

11,3

Laholm

19,1

GBG, Angered

11,3

Vindeln

19,2

Kumla

11,3

Knivsta

19,4

Vara

11,3

GBG, Örgryte Härlanda

19,5

Alingsås

11,3

Kungsbacka

21,6

Pajala

11,3

Gällivare

22,2

Gävle

11,5

Hammarö

24,6

GBG, centrum

12,0

GBG, Västra GBG

24,6

Heby

12,2

GBG, Askim Frölunda Högsbo

25,1

Ljusdal

12,4

Munkedal

26,6

Vansbro

12,7

Leksand

27,5

Luleå

12,7

Orust

32,0

Boden

12,9

26 Jämförelserapport KPB


Tabell 9 visar att spridningen mellan kommunerna är stor, från 1,1 procent som lägsta andel ytterfall till 32,0 procent i kommunen med den högsta andelen. LSS – tips för vidare analys Här ges exempel på några faktorer som kan hjälpa till att förklara varför ett nyckeltal är högt eller lågt och vad som går att analysera vidare för att förstå vad som ligger bakom. Personer med funktionsnedsättning som tillhör LSS personkrets har rätt till stöd och service om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. LSS har en stor betydelse för den enskildes möjlighet att vara fullt delaktig i samhället, att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och att kunna leva som andra. Brukarnas olika behov av omsorg förklarar till stor del varför spridningen i kostnader är så stor. Inom denna verksamhet är brukarnas behov väldigt olika och därför är skillnaden stor när det gäller personaltäthet, det vill säga vilken bemanning som behövs för att möta brukarnas behov. Ett antal kommuner använder sig av så kallad vårdtyngdsmätningar för personer som bor i bostad med särskild service enligt LSS. Huvudsyftet är att få fram uppgifter som beskriver behovet av tillsyn för en rättvis fördelning av de tillgängliga resurserna. Brukarens individuella behov bör återspeglas i fördelningen och resurserna bör följa brukaren. Vårdtyngdsmätningen bör vara utformad så att den är lätt att använda och följa upp, samtidigt som den ger en så heltäckande bild som möjligt. Resursfördelningen omfattar ofta gruppbostäder, boendestöd i daglig verksamhet och korttidsvistelse. Vissa kommuner uppvisar en minskning av kostnaderna för gruppbostäder. Den kan tillskrivas arbetet med att planera tillgängliga resurser bättre, vilket främst har genererat ett minskat användande av vikarier med lägre kostnader för personal som följd. För att nå ett högre resursutnyttjande utökar vissa kommuner antalet platser inom gruppbostäderna. Om antalet platser ökar från fyra eller fem till sex ges möjlighet till effektivare planering och

personalbemanning liksom ett bättre utnyttjande av lokaler och gemensamhetsytor. Kostnaderna inom grupp- och servicebostad förklaras av brukarnas behov och vilken bemanning som behövs för att möta behoven. Storleken på boendena förklarar också variationen i kostnader. En stor andel boenden med få platser ger en högre dygnskostnad än det omvända. Vissa boenden har äldre brukare som inte har möjlighet att lämna gruppboendet för daglig verksamhet vilket kan påverka bemanningen och därmed ge högre kostnader. Tomma platser påverkar också dygnskostnaden. Andra faktorer som har inverkan på kostnadsskillnader mellan kommunerna är hur verksamheten är organiserad, hur effektivt resurserna utnyttjas och vilka politiska ambitioner som finns. Likaså varierar kostnaderna för löner och lokaler mellan kommunerna. Inom många kommuner ökar insatserna inom LSS-verksamheten för brukare över 65 år. Allt fler brukare med LSS-beslut blir allt äldre och drabbas av åldersrelaterade sjukdomar och nedsättningar snarare än nedsättningar relaterade till funktionsnedsättningen. En del kommuner har därför valt att inrätta särskilda avdelningar eller gruppbostäder för de äldre brukarna inom LSS. En översyn över blandningen av brukare inom gruppbostäderna ger förutsättningar för att skapa homogena boendealternativ som innebär möjlighet att samordna specifika insatser och skapa samhörighet mellan de boende. En del kommuner har en effektiv bemannings- och planeringsmodell och samordnar resurserna mellan boenden, daglig verksamhet och personlig assistans, vilket kan ge sänkta dygnskostnader. Kostnadsskillnaderna mellan olika kommuners dagliga verksamhet beror främst på skillnader i gruppstorlek och personaltäthet. Kostnaden påverkas också av specialanpassade lösningar och inriktningar. Kommuner där många kan erbjudas daglig verksamhet på en arbetsplats utan handledare från kommunen har ofta en lägre kostnad.

Jämförelserapport KPB 27


Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

Sammanfattande slutsatser Det finns stora skillnader mellan de olika kommunernas kostnader för äldre och för personer med funktionsnedsättning, vilket åskådliggörs i KPB. Skillnaderna har många orsaker varav de vanligaste presenteras här. Strukturella faktorer En stor del av kostnadsskillnaderna beror på att behovet av vård och omsorg skiljer sig åt mellan kommunerna, ofta på grund av strukturella faktorer som kommunen inte kan påverka. Exempel på sådana faktorer är åldersstruktur, yrkesbakgrund, andel utomnordiskt födda, civilstånd, könsfördelning och glesbygd6. Vårdtyngd och ytterfall Det finns stora skillnader i kostnader för enskilda brukare, både inom en kommun och mellan kommunerna. Ytterfall är brukare som har ett mycket stort behov av omsorg och ibland behöver personal dygnet runt, vilket blir kostnadsdrivande. Till exempel står de 20 procent av brukarna med den högsta kostnaden i KPB för ca 60 procent av kommunernas totalkostnad för vård och omsorg. Det är därför viktigt för en kommun att identifiera och följa upp kostnaderna för dessa brukare. Andelen ytterfall är till stor del ett resultat av dels kommuninvånarnas behov av äldreomsorg, dels de strukturella faktorerna. Men kommunerna kan i många fall påverka andelen genom val av insatser och god planering och uppföljning. Prioritering, styrning och ledning Kommunen har stora möjligheter att utforma verksamheten för äldre och personer med funktionsnedsättning. Olika politiska ambitioner bestämmer prioritet och resurser. Höga kostnader kan vara resultatet av en medveten politisk strategi. Det finns också skillnader i hur kommunerna väljer att utforma verksamheten, i fråga om både organisation och arbetssätt.

Not 6. För mer information rekommenderas http://www.skl.se/web/Kommunalekonomisk_utjamning_2008_Utjamningssystemet_Publikationer. Not 7. Räkenskapssammandraget 2012.

28 Jämförelserapport KPB

Ledning och styrning En kostnadseffektiv verksamhet ställer höga krav på chefer och ledare i socialtjänsten. För att planera verksamheten och fatta korrekta beslut krävs ett bra underlag för verksamhetens kostnader. De kommuner som har infört KPB har fått ett bättre beslutsunderlag än tidigare och har i flera fall kunnat minska sina kostnader. Organisationskultur Även om strukturen är likartad kan konsumtionen skilja sig åt mellan kommuner. En kommun kan vara generösare med att bevilja hemtjänstinsatser än en annan. Det behöver inte vara en medveten strategi utan kan bero på tradition, lagtillämpning, arbetssätt och ekonomistyrning. Hur biståndsbedömningen görs kan också förklara skillnader i konsumtion. Personal Personalkostnaderna står för ca 75 procent av kommunernas totala kostnader7 för äldreomsorgen. Faktorer som lönenivå, rätt till heltid, kompetensnivå och framförallt personaltäthet, det vill säga antal årsarbetare per brukare, får därför stor betydelse för kostnaden per brukare. Hög personaltäthet kan vara resultatet av ett stort behov hos brukarna men det kan även vara en medveten kvalitetssatsning eller resultatet av dålig planering. Arbetssätt Skillnaderna i kostnader mellan kommuner kan bero på olika arbetssätt i fråga om planering, dokumentation, kontinuitet hos brukarna, organisering av kontaktmannaskap och nyckelhantering. En effektiv omsorg förutsätter att personalens tid planeras efter brukarnas behov.


Sammanfattande tabell I tabell 10 sammanfattas nyckeltalen för alla kommuner som ingår i rapporten. Syftet är att ge en överblick och underlätta analys och jämförelse. Nivåer För att göra det lättare att jämföra kommuner med varandra har olika prestationsnivåer valts. Nivåerna skiljs åt med hjälp av färger. Metoden bygger helt och hållet på en relativ skala. Ljus lila färg innebär att kommunens värde på nyckeltalet hör till de 25 procent som har lägst kostnader i förhållande till de andra kommunerna i jämförelsen. Mörk lila markerar de 25 procent av kommunerna som har de högsta värdena medan lila är den grupp om 50 procent av kommunerna som ligger däremellan. Jämförelserna är relativa och ett ljust lila resultat behöver inte vara bra. En av fördelarna med den färgsatta jämförelsemodellen är att det är lätt att få en överblick över resultaten. De relativa jämförelserna är också användbara så länge som det inte finns några exakta och överenskomna målvärden för de enskilda nyckeltalen. Det är varje kommuns ansvar att definiera vad den anser vara sin relevanta målnivå. För vissa kommuner saknas en del nyckeltal av olika anledningar, t.ex. att bara nyckeltal för äldreomsorgen är sammanställda, att data saknas eller att insatsen inte utförs.

Jämförelserapport KPB 29


Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

tabell 10. Sammanfattande tabell

Produktivitetsmått

Kommun

Kostnad boendestöd, egen regi, kr/timme

Alingsås

2 380

1 412

44

Bengtsfors

471

693

1 488

2 305

851

36

Boden

400

1 555

2 530

1 038

59

Bollebygd

387

746

1 596

2 800

63

Bollnäs

515

1 692

2 243

787

82

Båstad

431

265

1 814

3 726

2 024

83

Dals-Ed

570

2 203

3 276

1 522

100

Eslöv

445

624

1 441

2 501

1 037

52

Falun

525

1 682

Forshaga

405

737

1 751

2 058

1 139

78

Gagnef

523

312

1 971

2 090

1 707

46

Gislaved

540

1 917

2 623

1 327

74

Gotland

353

368

1 677

2 088

947

74

Gällivare

374

383

1 770

3 164

1 863

79

Gävle

420

373

1 589

2 617

1 034

65

GBG, Göteborg

345

2 568

1 706

GBG , Angered

3 178

1 807

GBG, Askim Frölunda Högsbo

248

2 470

2 112

GBG, centrum

338

1 915

GBG, Lundby

365

2 645

1 585

GBG, Majorna-Linné

2 069

GBG, Norra Hisingen

2 369

1 832

GBG, Västra GBG

360

2 832

1 238

GBG, Västra Hisingen

412

2 917

1 877

GBG, Örgryte Härlanda

3 069

1 479

GBG, Östra GBG

2 562

1 557

Hammarö

334

562

1 753

2 451

716

86

30 Jämförelserapport KPB

Kostnad särskilt boende, egen regi, kr/dygn

Kostnad gruppboende LSS för vuxna, egen regi, kr/dygn

Kostnad servicebostad LSS för vuxna, egen regi, kr/dygn

Nettokostnad personlig assistans, SFB, egen regi, kr/timme

Kostnad hemtjänst, egen regi, kr/beviljad timme

Heby

475

207

1 882

3 361

1 552

69

Hällefors

651

1 830

29

Härryda

426

1 738

4 477

1 954

89

Kalmar

355

295

1 899

2 803

1 357

93

Karlskoga

354

413

1 701

2 142

733

63

Karlskrona

346

255

1 763

2 418

1 295

86

Karlstad

376

309

1 727

2 488

1 185

81

Katrineholm

407

647

1 914

2 533

1 198

85

Knivsta

439

328

1 801

87


Ytterfall

Kostnad daglig verksamhet LSS, egen regi, kr/dag

Ytterfall ordinärt boende, andel brukare (%)

Ytterfall särskilt boende, andel brukare (%)

Ytterfall insatser inom LSS, andel brukare (%)

Kostnad per invånare

Medelkostnader

Kostnad insatser inom SoL/HSL och LSS, kr/invånare

Kostnad insatser inom SoL/HSL och LSS, kr/brukare

Kommun

505

11,3

Alingsås

380

2,3

12,6

6,7

17 667

240 268

Bengtsfors

285

3,6

11,8

12,9

19 147

278 551

Boden

796

1,1

26,8

14,3

10 814

238 943

Bollebygd

339

3,8

24,9

6,4

16 647

234 621

Bollnäs

331

1,2

42,6

9,1

12 297

195 746

Båstad

390

0,5

79,1

9,6

15 447

269 893

Dals-Ed

410

1,5

5,4

6,8

12 702

221 181

Eslöv

Falun

456

2,5

20,6

9,2

13 860

217 434

Forshaga

561

3,4

51,1

1,1

15 561

280 722

Gagnef

596

0,7

51,7

14,6

14 308

238 172

Gislaved

358

2,5

25,9

5,3

14 935

241 626

Gotland

957

3,2

53,2

22,2

20 880

333 268

Gällivare

696

2,0

17,2

11,5

13 119

240 493

Gävle

686

15,7

GBG, Göteborg

548

11,3

GBG , Angered

845

25,1

GBG, Askim Frölunda Högsbo

765

12,0

GBG, centrum

780

9,3

GBG, Lundby

557

11,3

GBG, Majorna-Linné

634

15,7

GBG, Norra Hisingen

668

24,6

GBG, Västra GBG

839

16,9

GBG, Västra Hisingen

840

19,5

GBG, Örgryte Härlanda

389

10,5

GBG, Östra GBG

448

1,6

33,8

24,6

11 882

280 497

Hammarö

551

0,8

36,5

12,2

14 223

241 834

Heby

416

1,1

8,8

17 428

217 481

Hällefors

855

2,5

43,1

18,1

10 916

260 141

Härryda

465

3,4

35,9

16,5

16 260

307 292

Kalmar

304

3,4

31,8

2,2

14 364

214 097

Karlskoga

441

2,5

37,9

15,3

16 061

268 707

Karlskrona

442

0,8

18,9

9,0

12 079

213 859

Karlstad

467

2,1

42,2

13,1

17 240

250 176

Katrineholm

503

4,2

70,1

19,4

10 096

356 239

Knivsta

Jämförelserapport KPB 31


Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner

Produktivitetsmått

32 Jämförelserapport KPB

Kostnad särskilt boende, egen regi, kr/dygn

Kostnad gruppboende LSS för vuxna, egen regi, kr/dygn

Kostnad servicebostad LSS för vuxna, egen regi, kr/dygn

Nettokostnad personlig assistans, SFB, egen regi, kr/timme

Kommun

Kostnad hemtjänst, egen regi, kr/beviljad timme

Kostnad boendestöd, egen regi, kr/timme

Kristianstad

1 698

2 208

1 257

81

Kristinehamn

464

375

1 484

1 918

80

Kumla

588

1 767

2 173

22

Kungsbacka

404

536

1 883

2 631

1 665

114

Kungälv

473

2 338

1 519

96

Laholm

377

285

1 538

2 938

1 097

137

Leksand

605

466

1 620

2 932

2 428

106

Ljusdal

486

1 621

2 564

887

70

Ludvika

540

1 720

2 742

975

82

Luleå

370

345

1 589

2 267

1 704

95

Mellerud

243

1 606

2 700

1 364

35

Mora

387

537

1 722

2 351

1 067

92

Mullsjö

430

314

1 761

2 818

40

Munkedal

447

437

1 806

2 654

2 005

121

Ockelbo

685

495

1 627

2 532

41

Orust

386

503

1 879

2 605

1 233

57

Oxelösund

423

1 120

1 820

2 433

56

Pajala

883

1 797

2 691

1 512

89

Ronneby

367

1 616

Skara

435

1 611

2 628

Skurup

410

1 737

2 311

44

Säffle

509

387

1 696

2 388

113

Tierp

367

408

1 573

2 716

828

56

Trosa

414

469

1 784

1 954

51

Uddevalla

376

348

1 767

2 463

1 318

54

Vansbro

444

343

1 676

62

Vara

398

681

1 426

2 619

991

112

Varberg

388

432

1 442

2 361

1 124

74

Vimmerby

504

1 501

2 735

1 015

67

Vindeln

464

1 896

2 765

38

Vårgårda

522

657

1 576

3 377

35

Växjö

301

1 548

2 483

1 151

115

Älmhult

428

378

1 700

2 578

1 760

129

Älvkarleby

378

246

1 710

2 554

1 960

86

Ängelholm

483

432

1 647

1 997

1 287

79

Örebro

495

344

1 720

2 547

1 441

55

Östersund

365

1 498

3 172

1 117

82


Ytterfall

Kostnad daglig verksamhet LSS, egen regi, kr/dag

Ytterfall ordinärt boende, andel brukare (%)

Ytterfall särskilt boende, andel brukare (%)

Ytterfall insatser inom LSS, andel brukare (%)

Kostnad per invånare

Medelkostnader

Kostnad insatser inom SoL/HSL och LSS, kr/invånare

Kostnad insatser inom SoL/HSL och LSS, kr/brukare

Kommun

450

3,5

31,4

10,1

15 868

278 810

Kristianstad

507

1,9

1,0

5,0

14 531

201 997

Kristinehamn

374

1,8

33,7

11,3

12 417

225 493

Kumla

683

3,6

33,8

21,6

11 722

263 186

Kungsbacka

570

16,6

Kungälv

482

0,8

4,4

19,1

13 656

232 135

Laholm

610

3,1

18,2

27,5

17 160

259 385

Leksand

640

1,2

23,8

12,4

18 878

246 488

Ljusdal

400

1,3

33,2

13,1

17 804

241 397

Ludvika

468

1,6

15,8

12,7

14 483

267 130

Luleå

472

1,2

17,2

13,2

21 374

251 589

Mellerud

230

2,7

17,5

6,0

17 724

270 465

Mora

339

0,8

50,0

14,3

12 561

240 659

Mullsjö

516

1,4

43,8

26,6

17 226

283 109

Munkedal

218

3,0

1,9

7,8

17 895

228 073

Ockelbo

656

1,4

28,9

32,0

15 307

263 850

Orust

349

1,4

38,4

13,3

15 711

253 635

Oxelösund

377

2,9

46,0

11,3

26 074

303 183

Pajala

1,8

21,1

376

1,9

16,6

10,0

12 901

192 368

Skara

446

1,6

33,1

9,1

9 959

195 979

Skurup

529

2,0

21,0

16,7

15 915

233 138

Säffle

Ronneby

273

0,7

14,1

8,7

13 874

215 283

Tierp

1 028

0,6

53,1

14,5

11 642

253 717

Trosa

607

2,0

39,1

18,2

17 352

284 671

Uddevalla

476

3,3

24,5

12,7

19 040

283 054

Vansbro

129

1,7

14,7

11,3

15 277

213 923

Vara

426

1,1

7,5

14,3

11 676

203 187

Varberg

600

3,1

30,2

17,1

13 544

222 637

Vimmerby

685

1,2

40,5

19,2

22 170

301 549

Vindeln

622

1,5

16,7

13,6

12 647

247 336

Vårgårda

492

2,1

21,9

16,2

14 031

282 287

Växjö

394

0,9

42,3

4,8

13 324

224 789

Älmhult

331

1,1

19,9

7,7

12 816

207 320

Älvkarleby

553

3,5

19,6

4,6

15 398

240 362

Ängelholm

446

3,5

21,5

13,9

13 631

254 685

Örebro

364

3,4

9,2

15,9

17 610

264 866

Östersund

Jämförelserapport KPB 33


KAP ITEL

4

Analys av KPB-data Det finns idag ett stort antal nyckeltal som mäter kostnader och kvalitet inom omsorgen om äldre. För att få en helhetsbild och bättre förståelse vid analyser av data från KPB bör fler datakällor tas med. Den stora mängden data gör dock att det kan vara svårt att få den överblick som krävs och en analys kan vid första anblicken verka komplicerad. Därför introduceras här de verktyg som SKL har tagit fram för att stödja kommunerna i analysarbetet. Verktygen finns att ladda ner på www.skl.se/kpb.

KPB:s analyshandbok Analyshandboken ger stöd för en fördjupad analys av resultaten från KPB. Handboken visar hur man kan komma igång med en analys och vad man ska tänka på, från att kvalitetssäkra dataunderlaget till att ta fram förbättringsförslag. För varje steg finns en checklista med frågor att ställa sig innan man går vidare till nästa steg. En översikt av de fem stegen redovisas i figur 11. KPB:s analyshandbok bygger på den analyshandbok som SKL tagit fram för Öppna jämförelser socialtjänst, se www.skl.se/vi_arbetar_ med/oppnajamforelser/socialtjanst.

Boxanalyser Syftet med boxanalysen är att hjälpa till i analysarbetet med att göra en initial analys och prioritering

34 Jämförelserapport KPB

av indikatorer som kommunen vill analysera vidare (steg två i analyshandboken, figur 11). Boxanalysen ger en överblick av de indikatorer som är relevanta vid en analys av verksamheten. Utöver indikatorer från KPB bör även annan befintlig statistik som t ex Öppna jämförelser och räkenskapssammandraget analyseras för en helhetsbild av resultatet för verksamheten. Indikatorerna delas in i analysområden för att sätta in dem i rätt sammanhang och för att ställa rätt frågor till analysen. I figur 12 visas ett exempel från boxanalysen med uppgifter från en fiktiv kommun. Exemplet visar vilka nyckeltal som är intressanta att ta med i en analys av omfattning och balans mellan ordinärt och särskilt boende inom äldreomsorgen. Boxarna i orange visar kostnader och de grå visar förklarande faktorer. Grön färg på resultatet innebär låga kostnader eller låg kostnadsdrivande faktor i förhållande till andra kommuner, röd är det omvända. Boxanalysen >>ger en överblick av de indikatorer som är relevanta vid analys av kostnader inom äldreomsorgen >>strukturerar indikatorer i olika analysområden >>hjälper till att hitta förbättringsområden >>hjälper till att ställa rätt frågor till indikatorerna. SKL fortsätter att erbjuda utbildningar i boxanalysen så håll utkik på www.skl.se/kpb för mer information!


figur 11. Exempel från analyshandboken

Process för att tolka och använda informationen från KPB KPB-resultatet1 färdigt

1

2

Initial analys och prioritering av indikatorer

Förberedelser

a. Jämför resultat a. Inhämta kunskap med liknande om prioriterade kommuner och indikatorer tidigare uppnådda b. Identifiera vad resultat som påverkar resultatet för b. Identifiera och indikatorn genomför initial c. Välj ut ev. prioritering av indikatorer för förbättringsvidare analys områden

a. Kvalitetssäkra dataunderlaget b. Förbered mottagande och ev. kommunikation av resultat1

1

3

Fördjupad analys

4

Ta fram förbättringsförslag

a. Identifiera förbättringsförslag

5

Beslut, genomförande och uppföljning av förbättringar

a. Besluta om förbättringsförslag

b. Prioritera b. Genomför och följ upp förbättringsförslag inom valda förbättringsarbete områden för att nå uppsatta mål c. Kommunicera uppnådda resultat

Med resultat menas det material som kommunen väljer att presentera när KPB-arbetet är färdigt. Det kan t.ex. vara de nyckeltal som presenteras i KPBs jämförelserapport eller egna sammanställningar av KPB-data.

1

figur 12. Exempel på boxanalys från en fiktiv kommun

Övergripande indikatorer För fullständigt indikatornamn och källhänvisning se sid 32. Utförlig förklaring av symboler på sid 31.

Äldreomsorg SoL Omfattning

LSS Kostnad per brukare

Omfattning

Kostnad per brukare

(1) Kronor/ invånare (65+)

(8) Avvikelse från std. kostnad

(2) Kronor/ brukare

(4) Kronor/ invånare (0-64)

(11) Avvikelse från std. kostnad

(5) Kronor/ brukare

56 363

-2,7 %

236 475

7 087

9,2 %

564 701

(10) Andel 80+ i befolkningen

(9) Andel inv 65+ med insats

(3) Ytterfall

(12) Andel inv 0-64 med insats

(6) Ytterfall

7,2 %

17,5 %

4,0 %

0,58 %

25,8 %

Kostnadsindikator från KPB

Hög kostnad/kostnadsdrivande faktor. 25 % av kommuner

Kostnadsindikator från annan källa

Medel kostnad/kostnadsdrivande faktor. 50 % av kommuner

Förklarande indikator

Låg kostnad/kostnadsdrivande faktor. 25 % av kommuner

1

Jämförelserapport KPB 35


Kapitel 4. Analys av KPB-data

Effektivitetsanalyser Genom att mäta effektivitet får kommunen en uppfattning om vilket resultat den får för de pengar som läggs på verksamheten. Effektivitetsanalyser kan sägas ingå i det tredje steget i analyshandboken, fördjupad analys (se figur 11). SKL har tillsammans med några kommuner utvecklat ett verktyg8 för att mäta effektivitet inom äldreomsorgen. Verktyget kan användas av alla kommuner som arbetar med KPB. Våren 2013 anordnade SKL ett seminarium med ett antal kommuner som hade analyserat effektiviteten inom hemtjänst och/eller särskilt boende. Kommunerna fick under seminariet möjlighet att

jämföra sina resultat med varandra samt utbyta erfarenheter. Jämförelserna visade stor spridning mellan enheter både i kostnader och i brukarupplevd kvalitet. Under 2013 pågår en studie vid SKL för att utreda vilka faktorer som kan förklara spridningen och identifiera vad som kännetecknar de enheter som är mest effektiva. Resultatet av studien ”För en effektivare äldreomsorg” går att ladda ner på www. skl.se/oppnajamforelser/socialtjanst, eller beställas på webbutik.skl.se. Våren 2014 kommer SKL att anordna ytterligare seminarium om effektivitet för de kommuner som har beställt 2013 års nationella brukarundersökning på enhetsnivå.

figur 13. Analys av kostnader från KPB och resultat från brukarundersökningen för olika hemtjänstgrupper, ett exempel

Kommun 1 550 Kostnad per timme med hemtjänst

Kommun 2

Kommun 3

D

B

C

A

500

450

400 Fälten är uppdelade efter medianen på respektive indikator. Enligt denna metod kommer de mest effektiva enheterna att ligga i det nedre gröna högra fältet (A) med både låga kostnader och bra resultat. I fälten B och C finns det fortfarande förbättringspotential, antingen i fråga om kostnaderna eller kvaliteten. I det övre vänstra hörnet (D) som är rödmarkerat, är kostnaderna höga och kvaliteten låg. Här finns stor förbättringspotential med avseende på både kostnad och kvalitet.

350

300

250 60

65

70

75

80

85 Brukarnöjdhet

Not 8. Se ”Kostnad per brukare, Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning – utfall 2010” för mer information om verktyget.

36 Jämförelserapport KPB

90


KAP ITEL

5

Egna jämförelser med hjälp av Kolada figur 14. Fri sökning i Kolada Gå in på www.kolada.se 1. Klicka på knappen Fri sökning mitt på sidan. Här måste du göra tre val: nyckeltal, kommun och år.

a) Sök nyckeltal genom att skriva in sökord i sökfältet för nyckeltal, eller sök dig fram via Bläddra > Särskilda nyckeltalsamlingar kommun > Kostnad per brukare (KPB). Lägg till nyckeltal i ditt urval genom att klicka på nyckeltalsnamnet.

b) Sök kommun genom att skriva in namnet i sökfältet eller via knappen ”Bläddra…” till höger om sökfältet. Lägg till kommunen i ditt urval genom att trycka på Enter eller genom att klicka på namnet.

c) De senaste åren är förvalda. För att ändra årtal, skriv önskad årtalsserie (till exempel 2009–2012) i sökfältet och tryck på Enter.

Jämförelserapport KPB 37


Kapitel 5. Egna jämförelser med hjälp av Kolada

figur 15. Tabeller, diagram och export från Kolada

2. Verkställ! Du får först se dina data i en tabell. Du kan ändra inställningar för tabellen, eller välja att visa diagram.

3. Du kan sedan exportera tabell och diagram till Excel, presentationer eller dokument.

Kolada ger möjlighet till ett stort antal analyser och jämförelser. Om du vill veta mer eller behöver hjälp med hur du använder databasen kontakta Rådet för kommunala analyser (RKA) på rka@rka.nu eller telefon 08-452 71 51.

38 Jämförelserapport KPB


Kostnad per brukare Jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning – utfall 2012 Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och service för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grund för uppföljning ur olika perspektiv. Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder KPB. Syftet är också att visa exempel som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsuppföljning, förbättringsarbete och resursfördelning i den egna kommunen.

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se

isbn 978-91-7164-991-1

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

7164 991 1  

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-991-1.pdf

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you