1. Samhällsekonomin
Diagram 9 • Arbetsmarknadsgap och löneökningar åren 2001–2015 Procent 2
6
1
5
0
4
–1
3
–2
2
–3
1
–4
0
Arbetsmarknadsgap (vänster) MI timlön (höger)
Procent
NR timlön
Hög arbetslöshet har snabbt pressat ner löneökningarna. När arbetsmarknaden går mot balans sker en successiv ökning från runt 2 procent till upp mot 4 procent.
–5 Jan -01
–1 Jan -03
Jan -05
Jan -07
Jan -09
Jan -11
Jan -13
Jan -15
Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.
En ökande andel av den skattefinansierade kommunala verksamheten köps från privata entreprenörer. Om vi lägger till dessa arbetstimmar så finansierar kommuner och landsting totalt något fler timmar än 2006. Sektorns kostnader har dock ökat snabbare än antalet arbetstimmar. Att kostnaderna för personal ökar långsammare än övriga kostnader är inget nytt fenomen. Det är en trend som funnits sedan 1990.
Löner och priser Det svaga arbetsmarknadsläget har bidragit till att påtagligt dämpa löneutvecklingen. Arbetsmarknadsgapet – skillnaden mellan antalet arbetade timmar och potentiella timmar – har stor inverkan på löneökningstakten. Positivt gap, som under högkonjunkturerna 2000–2001 och 2007–2008, innebar löneökningar på över 4–5 procent per år (diagram 9). Negativa gap med hög arbetslöshet har å andra sidan pressat ned ökningstakten till klart under 4 procent. De löneavtal som slöts under 2010 innebar avtalade löneökningar på runt 1,7 procent per år (2 till 2,5 procent inklusive löneglidning), ett resultat av den höga arbetslösheten som överskuggade förutsättningarna för avtalsrörelsen. I takt med att arbetsmarknaden förbättras och arbetslösheten minskar mot sin jämviktsnivå närmar sig löneutvecklingen återigen den långsiktiga nivå som bestäms av näringslivets prisökningar och produktivitet. Som framgår av diagram 9 och tabell 5 uppmäts i Nationalräkenskaperna timlöneökningar på så lågt som noll till en procent under 2010. Skillnaden mot den av Medlingsinstitutet redovisade löneökningstakten förklaras till viss del av industrins krisavtal under 2009 med arbetstidsförkortningar som
Löneutvecklingen har dämpats påtagligt sedan högkonjunkturen på arbetsmarknaden runt årsskiftet 2008. I år är det en oförklarligt stor skillnad mellan statistikkällorna.
Tabell 5 • Löneökningar enligt olika källor åren 2008–2013 Procentuell förändring
Medlingsinstitutet Nationalräkenskaperna
2008
2009
2010
2011
2012
2013
4,3 4,4
3,4 2,8
2,2 1,0
2,3 2,9
2,8 3,3
3,3 3,6
Källor: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån.
20 Ekonomirapporten. December 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi