ka varianter på måttet, framför allt med avseende på vilka diagnoser som ska ingå. Sverige deltar för närvarande i ett projekt inom OECD för att fastställa ett mått som alla länder kan enas om. I diagram 7 redovisas antalet personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per 100 000 invånare, år 2009. Det faktiska antalet personer med undvikbara slutenvårdstillfällen var drygt 110 000, något fler män än kvinnor. Uppgifterna är åldersstandardiserade. Generellt ligger männen högre, vilket troligen beror på att det är vanligare att män drabbas av några av de stora sjukdomsgrupper som ingår, snarare än att männen ges sämre insatser i öppen vård. Resultatet för 2009 kan jämföras med motsvarande värde för 2004, som återges i en skuggad parallell stapel. Antalet undvikbara vårdtillfällen har för riket som helhet minskat något under perioden. Till skillnad från utvecklingen för män, kan ingen positiv utveckling ses hos kvinnorna. Till höger i diagrammet anges antalet vårddagar för undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare, cirka 10 300 för kvinnor och knappt 10 900 för män. I riket som helhet motsvaras detta av nästan en miljon vårddagar eller cirka 2 700 vårdplatser. Omfattningen av undvikbar slutenvård i landstingen påverkas även av att förekomsten av vissa sjukdomstillstånd skiljer sig åt mellan olika landsting och genom att diagnossättning och registrering kan variera. Även tillgången på platser i sluten vård spelar sannolikt in. Om slutenvårdsplatserna är många, är trösklarna för att skrivas in vid sjukhus lägre, och vice versa. Dessa potentiellt undvikbara inläggningar kommer aldrig helt att kunna undvikas; dock tyder skillnaderna mellan landstingen på att det finns förutsättningar till ett förbättrat omhändertagande i den öppna vården.
8
Riktad provtagning vid upptäckt av MRSA
Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot de medicinska landvinningarna och därigenom folkhälsan i Europa. Antibiotikaresistens är ett samlingsnamn för en rad problem där olika bakterier förändrats så att antibiotika inte längre behåller sin ursprungliga verkan. Idag är MRSA en av fyra sorters resistenta bakterier som betraktas så allvarliga att de är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen: • MRSA är stafylokocker som inte längre kan behandlas med stafylokockpenicilliner. MRSA-problematiken har länge varit koncentrerad till sjukvård och i viss mån äldreomsorg men är numera vanligast ute i samhället bland personer som ej haft vårdkontakter. • ESBL är tarmbakterier som bildar betalaktamaser med utvidgad effekt (”Extended Spectrum Beta-Lactamases”) och bryter ner många av våra vanliga antibiotika som därmed blir ineffektiva.
48
ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010