Analysrapport
Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg Kostnad Per Brukare (KPB)
Analysrapport Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg Rapporten har författats av Bengt André, och Yvonne Thorell, Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Andreas Johansson, Ensolution AB.
1
2
Innehållsförteckning Sammanfattning...............................................................................................................4 Inledning...........................................................................................................................6 Bakgrund
6
Syfte
6
Aktuella frågeställningar där KPB-information kan användas
6
Vad är kostnad per brukare (KPB)?
7
Övergripande metodbeskrivning
7
Analysmodell.....................................................................................................................9 Resultat från deltagande kommuner.............................................................................10 Inledning till analyserna
10
Brukarmixanalys Ordinärt och särskilt boende LSS
11 11 14
Produktivitetsanalys Kostnad per hemtjänsttimme Kostnad per dygn i särskilt boende Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad
16 16 17 19
Konsumtionsanalys
20
Resultatanalys.................................................................................................................26 Sammanfattande analys................................................................................................ 29 Diskussion.......................................................................................................................32 Kontaktpersoner............................................................................................................33
3
Sammanfattning Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldreoch handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren eller grupper av brukare. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och funktionshindrade. Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig bild av metoden och att redovisa vissa jämförande analyser för de kommuner som tillämpar KPB. Rapporten bygger på 2006 års KPB-data från 31 kommuner. De jämförande analyserna tar sin utgångspunkt i en analysmodell som innefattar följande delar: • Brukarmix som innebär att olika typer av brukare beskrivs utifrån olika resursbehov. Vidare beskrivs variationen av insatser och kostnader. • Produktivitet där jämförelser görs utifrån kostnad per hemtjänsttimme och boendedygn inom äldre och handikappomsorg. • Konsumtion där jämförelser görs utifrån hur olika åldersgrupper i befolkningen får olika typer av service samt kostnaderna för denna. • Resultat – Kvalitet. I rapporten presenteras ett arbetssätt där resultatet av brukar/personalenkäter kan kopplas till kostnader. Materialet visar på en stor variation mellan kommunerna. Exempelvis varierar kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme mellan 285 kr och 567 kr mellan olika kommuner. Kostnaden per dygn i särskilt boende varierar mellan 1 227 kr och 1 787 kr. I rapporten beskrivs också olika orsaker till skillnaderna mellan kommuner. Orsakerna har har definierats genom t.ex vid processgenomgångar eller i samband med detaljerade analyser i vissa kommuner. Orsakslistorna kan användas som underlag
4
för diskussioner i den enskilda kommunen om hur man kan gå vidare i ett förbättrings- och förändringsarbete. Orsaker till att kommunen har en relativt sett högre andel resurskrävande brukare (s.k. ytterfall) kan t.ex. vara • Vilket strategiskt val kommunen har gjort när det gäller avvägningen mellan antal platser i särskilda boenden och hur stora insatser som ges till enskilda brukare i hemtjänst. • En låg produktivitet • En relativt sett äldre befolkning Orsaker till skillnader i enhetskostnad för enskilda hemtjänstgrupper eller olika enheter inom särskilt boende kan t.ex. vara • Skillnader i personaltäthet • Skillnader i brukarnas vårdtyngd Det kan också handla om skillnader när det gäller • Ledarskap • Rutiner för planering • Hur kontaktmannaskapet är utformat • Hur kommunikationen mellan olika yrkeskategorier fungerar Genom att inom varje område analysera variationerna kan en kommun få underlag för att värdera vilka områden som bör prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete. Inom dessa kan kommunen behöva göra fördjupade analyser, där ett arbetssätt kan vara att utgå från de orsaker till variationer som tidigare har presenterats. Ett exempel som redovisas i rapporten är från Falu kommun, där konsumtionsanalysen har använts i kombination med en befolkningsprognos för att simulera olika scenarier och resursbehov för vården och omsorgen framöver. I det avslutande analysavsnittet sammanfattas de olika delarna i analysmodellen till ett s.k. totalindex för varje kommun. Syftet är att presentera en enkel och överskådlig bild av varje kommuns resultat.
Bilden visar att samtliga kommuner som ingår har något eller några områden med utrymme för förbättring. Man kan också se vissa samband mellan olika delar – om en kommun t.ex. har en hög dygnskostnad för särskilt boende så ökar sannolikheten för att andelen ytterfall inom särskilt boende ökar. En hög genomsnittskostnad per brukare i kombination med en låg kostnad per invånare kan t.ex. bero på att kommunen är mer restriktiv med att ge insatser eller att behovet är lägre än genomsnittet. Det behöver således inte ha ett samband med produktiviteten.
Det finns goda möjligheter att fortsätta utvecklingen av Kostnad Per Brukare. Indikatorerna kan kompletteras med ytterligare indikatorer t.ex. när det gäller insatser inom handikappomsorg (personlig assistans, daglig verksamhet etc.). Metoden kan också utvecklas för att kunna göra uppföljningar av specifika målgrupper (t ex. demens, psykiskt funktionshindrade m.m.). Detta kräver tydliga definitioner av respektive målgrupp vid registrering av beslut. De flesta kommuner saknar uppgifter om brukarnas konsumtion av hemsjukvård, vilket främst beror på bristande registrering. Detta är ett ytterligare utvecklingsområde för att skapa underlag för bättre uppföljning.
5
Inledning Bakgrund Betydande insatser görs för att utveckla system som kan ge bättre information om prestationer, kostnader och resultat inom den kommunala vården och omsorgen för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Kostnaderna för olika brukargrupper kan med fördel kopplas till kommunernas olika kvalitetsredovisningar. Under åren 2001–2004 genomfördes InfoVUprojektet (Informationsförsörjning och Verksamhetsuppföljning) på uppdrag av regeringen. I uppdraget lyftes verksamhetsuppföljning byggd på individuppgifter fram som särskilt viktigt för att beskriva vårdprocesser och verksamheter samt dess kostnader och resultat. Inom ramen för InfoVU utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg(Kostnader per brukare i kommunal vård och omsorg, brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg, Socialstyrelsen, 2005). Projektet har rönt stort intresse bland kommunerna vilket lett till vidareutveckling och spridning av metodiken. I rapporten redovisas jämförande analyser för 31 kommuner avseende utfall år 2006. I dagsläget är 53 kommuner med i projekt och fler ansluter sig kontinuerligt. Syfte Syftet med rapporten är att redovisa jämförande analyser mellan de kommuner som använder Kostnad per brukare (KPB). Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning.
6
Aktuella frågeställningar där KPB-information kan användas Följande utvecklingsinriktningar i omvärlden påverkar behovet av bättre beslutsinformation och där individbaserad information utgör ett kraftfullt verktyg.. Kundval och Lagen om valfrihet, LOV Det pågår i dagsläget ett omfattande initieringsoch införandearbete i flertalet kommuner för att införa ett kundvalssystem. I korthet innebär detta att brukaren själv kan välja leverantör av serviceoch omvårdnadstjänster. Då är det viktigt för en kommun att kunna följa upp och styra sina egna kostnader. Upphandlingsunderlag Fler och fler kommuner väljer att lägga ut en större andel verksamheter på entreprenad. För att åstadkomma ett bra underlag inför en sådan upphandling krävs god detaljinformation om insatskostnader och deras påverkbarhet. Öppna jämförelser – ökad fokus på kvalitet Både Socialstyrelsen och SKL presenterar olika jämförande analyser av diverse nyckeltal. I dessa jämförelser ges ökat fokus på kvalitet. För att utvidga jämförelserna även med kostnader är information från KPB ett bra komplement. Förändring av antalet vård platser i sjukvården – ökat tryck på korttidsvårdplatser Hälso- och sjukvårdens neddragning av slutenvårdsplatser och ändrade arbetssätt ger ett ökat behov av korttidsvårdsplatser. Detta medför i sin tur att risken att tyngden på brukarna i korttidsvården ökar, d.v.s. att den genomsnittliga tiden ökar och produktiviteten inom korttidsvården minskar. Analys av data och rätt incitament för att minska den genomsnittliga tiden är viktigt.
LSS, personlig assistans – ökade kostnader
Vite – särskilt boende och LSS-platser
Kostnaderna för insatsen personlig assistans har ökat de senaste åren. Brukarinflytandet, försäkringskassans regler och förändringar av målgrupper m.m. leder alla till ett behov av att se över produktiviteten och brukarmixen inom gruppen.
I flera artiklar kan vi läsa om att kommuner inte kan erbjuda någon plats inom särskilt boende eller att länsstyrelsen har utdömt vite. Detta kan leda till att en kommun väljer att fokusera på att öka utbudet av särskilt boende platser i en alltför stor utsträckning. För att undvika felaktiga beslut är det viktigt för en kommun att ha goda beslutsunderlag inom detta område.
Psykiatri – tvångsvård Kommunerna ska kunna erbjuda tvångsvård inom ordinärt boende. Hur utformas en sådan ny typ av insats? Vilka kostnader medför detta? Lågkonjuktur – minskande skatteunderlag Vid lågkonjukturer medför detta ett ökat tryck på kommunernas ekonomi. Om behovet finns att spara och skära ner i verksamheter är det av yttersta vikt att detta görs med hjälp av faktabaserat underlag. Endast i verksamheter där det finns potentialer bör sådana åtgärder initieras så att risken minimeras för att inte brukarna ska bli drabbade.
Behov av bättre resursfördelningssystem Ökade inslag av prestationsbaserade resursfördelningssystem diskuteras i flera olika kommuner. Att styra resurser efter hur behov förändras är viktigt för att åstadkomma en produktiv verksamhet. En god grundinformation om kostnader och prestationer är nödvändigt för ett resursfördelningssystem.
Framtidens boende – trygghetsplatser En del kommuner erbjuder trygghetsplatser utan biståndsbeslut. Här finns intressanta frågor man kan ställa sig. Hur många bör dessa platser vara? Hur utnyttjas de? Finns det ett behov av platser i kommunerna? Hur påverkar det kostnaderna?
7
Vad är kostnad per brukare (KPB)? Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäk-ning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv.
Övergripande metodbeskrivning Följande bild beskriver metodens olika steg och vilka termer och begrepp som används. Definitioner
Kontoutfall Ekonomisystem
Indentifiera verksamheten och insateser inom vård och omsorg
Skapa översättningstabell från redovisningen
Verksamheten kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart
Förs till
Allokeras till Sammanställda kostnader per insats
Sammanställda kostnader för gemensamma verksamheter
Förs till Allokeras till Volymer, Kostnad beräknad insats brukaruppgifter Förs till Förs till Kostnad per brukare
Verksamhetssystem
Steg i KPB-metoden Här följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-metoden. 1. I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom äldre- och handikappomsorg. 2. I steg två hämtas ekonomisk information för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet. 3. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter • Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats (t ex. hemtjänst). • Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t ex. enhetens administration). • De gemensamma verksamheterna fördelas som ett påslag på olika insatser.
8
Validering
Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brkarrelateras
4. I steg fyra sammanställs beräkningen av insatserna, dvs. en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas med total volym i kommunen, t.ex. antal hemtjänsttimmar eller antal vårddygn. Resultatet blir en kostnad per insats. 5. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare. 6. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats rätt.
Analysmodell Utifrån erfarenheterna i arbetet med KPB i de olika kommunerna har en analysmodell utvecklats.
Brukarmixanalys (Uppdelat på LSS och ordinärt särskult boende)
Analys av produktivitet (insatsjämförelse)
Analysmodell för KPB
KOSTNAD PER BRUKARE - Räkenskapssammangdrag - Individrapportering - Nyckeltal - Benchmarking - Indikatorer
Konsumtionsanalys (Medelkostnad per individ och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp)
Analys av produktivitet (Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat)
Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser. • Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt rätt kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bl.a. följande delar analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan ordinärt och särskilt boende? • Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på?
• Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är bl. a. att jämföra kostnaden per invånare, dvs. relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser till brukarna än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet? • Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna?
9
Resultat från deltagande kommuner • Kalkylen innefattar ca 63 000 brukare
Följande avsnitt visar några exempel på hur data kan användas utifrån de olika perspektiven i analysmodellen.
För att underlätta analysen är kommunerna indelade i olika grupper efter storleksordning i invånarantal. Det går givetvis att göra andra grupperingar om behov finns.
Inledning till analyserna I denna rapport finns jämförande analyser för 32 kommuner för utfall 2006. I dagsläget är över 50 kommuner med i projektet och fler väntas att ansluta under året. Detta medför att följande övergripande information kan summeras från materialet: • Den totala summan kostnader som redovisas på brukarnivå är ca 13 miljarder • Det totala invånareantalet som kalkylen berör är ca 1,1 miljoner invånare vilket motsvarar ca 12 % av Sveriges befolkning
Gruppindelning: 1. Kommuner med invånarantal under 20 000 invånare 2. Kommuner med invånarantal mellan 20 000 – 50 000 invånare 3. Kommuner med invånarantal över 50 000 invånare Följande kommuner är med i analysen:
Bengtsfors Bollebygd Borlänge Dals-Ed Enköping Falun Gotland Hammarö Herrljunga Härnösand Högsby Höör Jönköping Karlstad Katrineholm Kumla
Lindesberg Malmö Stad, VIN Markaryd Mellerud Nordansting Robertsfors Sandviken Skellefteå Säffle Umeå Vansbro Varberg Åmål Älmhult Örebro Östersund
Sammansättningen av kommuner i analysen utgörs av både större och mindre kommuner, både storstad och landsbygd. Kommunerna som redovisas i analyserna är spridda över hela landet.
10
Brukarmixanalys inom olika Syftet med brukarmixanalysAndel är attbrukare undersöka om kostnadsintervall. procentuell fördelning kommunen har valtJämförande rätt kostnadseffektiv strategiav brukare (brukarmix) inom ordinärabrukarna. och särskiltHur boende för de insatser som erbjuds ser uppdelat enligt kommunstorlek. brukarmixen ut? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Hur ser balansen ut mellan ordinärt och särskilt boende?
Ordinärt och särskilt boende Medel Mellerud Bollebygd Herrljung Dals-Ed Åmål Bengtsfors
Kommuner under 20 000 inv.
Nordansting Högsby Robertsfors Markaryd
0 - 50 000
Vansbro
400 000 - 600 000
Höör
Över 600 000 SEK
Säffle Hammarö Härnösand Enköping Älmhult Katrineholm
Kommuner 20 000-50 000 inv.
Kumla Lindesberg Borlänge Jänköping Örebro Gotland Varberg
Kommuner över 50 000 inv.
Skellefteå Umeå Karlstad Östersund 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Andel brukare inom olika kostnadsintervall. Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom ordinära och särskilt boende uppdelat enligt kommunstorlek.
11
Valet av de två nivåerna 0-50 000 kr och över 600 000 kr som nivåer har gjorts av två skäl. • 0-50 000 kr illustrerar de brukare som har få insatser, t.ex. serviceinsatser inom hemtjänsten eller trygghetslarm. Hur behålls dessa brukares behov av insatser på en låg nivå? Vilka satsningar på förebyggande insatser? Hur underlättas biståndsbedömningen för dessa grupper så att de administrativa kostnaderna minskas per brukare? En hög nivå av mindre kostnadskrävande brukare tyder på en mer fördelaktig brukarmix. • Nivån över 600 000 kr indikerar de s.k. ytterfallen, d.v.s. brukare som är mycket resurskrävande. Nivån är vald efter en hög kostnad för ett dygn i särskilt boende, omfattande hemtjänstinsatser eller kombination av olika insatser såsom hemtjänst, korttidsvård eller särskilt boende. En hög andel brukare över 600 000 kr kan både indikera en låg produktivitet (t ex. hög kostnad per dygn i särskilt boende) och ofördelaktig brukarmix eller en icke optimal mix mellan insatser i ordinärt och särskilt boende.
Frågeställningar:
Diagrammet på föregående sida visar:
• Hur arbetar man på ett tidigt stadie med att förebygga ytterfall? Arbetar biståndsbedömmare aktivt med detta? Är man innovativ? • Hur ser utbudet av boendeplatser ut? Styr det vilka insatser som ges? • Hur ser prognosen ut?
• Variationen mellan kommunerna skiljer sig från lägst andel brukare med en kostnad över 600 000 kr ca 1-2 % till högst andel ca 20 %. • Inget samband kan ses mellan storlek på kommun och andel ytterfall (resurskrävande brukare)
Har kommuner med en hög andel ytterfall valt rätt strategi? Hanteras de kostnadskrävande brukarna på rätt sätt? Naturligt för kommuner med hög andel ytterfall är att se över om de har satsat på rätt typ av insatser för de kostnadskrävande brukarna. Påverkar produktiviteten i kommunen även andelen ytterfall? Är man alltför generösa i biståndsbedömningen? Vad är en rimlig nivå? En rätt strategi med balans mellan insatser inom ordinärt och särskilt boende samt på en satsning med brukare med troliga kommande behov borde resultera i en mix med ytterfall under 5 procent. Om samtliga kommuner skulle nå denna nivå skulle det medföra avsevärda förbättringar inom äldre- och handikappomsorg. För att nå dit behövs även satsningar på en förbättrad produktivitet inom särskilt boende. Se avsnittet om produktivitetsanalys inom särskilt boende. Andra frågor som kommunen bör ta ställning till i brukarmixanalysen är:
En fördjupande analys av materialet kan vara att specifikt analysera olika ytterfall och vad de kostar. Nedan följer två exempel från Borlänge kommun där de 10 dyraste för utfall 2006 analyseras med vad de kostar 2007.
Kommentarer:
• Produktiviteten påverkar antalet ytterfall • Strategiskt val av insatser i ordinärt och särskilt boende påverkar andelen ytterfall • Ytterfallen kan uppstå i både ordinärt och i särskilt boende De kan 10 påverka dyrasteandelen ärenderna 2006 • En äldre befolkning ytterfall • I små kommuner kan enstaka individer slå igenom i andelen ytterfall
och vad de kostade 2007
2 500 000 kr 2 000 000 kr
2006 2007
1 500 000 kr 1 000 000 kr 500 000 kr 0 kr
1
2
3
4
5
6
7
De 10 dyraste ärendena 2006 och vad de kostar 2007 i Borlänge kommun
12
8
9
10
Fem av tio av de dyra ärendena 2006 blev ännu dyrare under 2007. Dock minskade även insatserna för en del ärenden. Detta beror oftast på av att brukare har avlidit. Fortsätter vi analysen med de 10 dyraste utfall 2007 och vad de kostade 2006 får vi en annan De 10 dyraste ärenderna bild:
2006 och vad de kostade 2007
2 500 000 kr 2 000 000 kr
2006 2007
1 500 000 kr 1 000 000 kr 500 000 kr 0 kr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
De 10 dyraste ärendena 2007 och vad de kostade 2006 i Borlänge kommun
Bilden visar att flertalet av de dyraste ärendena 2007 inte var dyra ärenden 2006. Lärdomen av denna analys är att ytterfall kan uppstå under ett år och inte nödvändigtvis gradvis. Kommunen behöver ett arbetssätt som är proaktivt och som på ett tidigt stadium förebygger behov av omfattande insatser. Detta gäller specifikt insatser för brukare i kostnadsintervallet 100 000 – 300 000 kr/år. Där har brukarna en större andel insatser utan att sticka ut. Dessa brukare befinner sig i ”riskzonen” för att under kommande perioder bli ytterfall.
13
LSS Nedanstående diagram visar brukarmixen inom LSS.
Medel Mellerud Bollebygd Herrljung Dals-Ed Åmål Bengtsfors
Kommuner under 20 000 inv.
Nordansting Högsby Robertsfors Markaryd Vansbro
0 - 50 000
Höör
50 000 - 400 000
Säffle Hammarö
400 000 - 600 000
Härnösand
Över 600 000 SEK
Enköping Älmhult Katrineholm
Kommuner 20 000-50 000 inv.
Kumla Lindesberg Borlänge Jänköping Örebro Gotland Varberg
Kommuner över 50 000 inv.
Skellefteå Umeå Karlstad Östersund 0%
10%
20%
30%
40%
Andel brukare inom olika kostnadsintervall. Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom LSS uppdelat enligt kommunstorlek
14
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Diagrammet visar • Att variationen är från 10 till 55-60% andel resurskrävande brukare över 600 000 kr. • Det finns ett samband mellan storlek på kommun och brukarmix • Flertalet kommuner har hög andel av kostnadskrävande brukare inom LSS i jämförelse med äldreomsorgen • Små kommuner har (med några få undantag) en större andel av mindre kostnadskrävande brukare. En orsak till detta kan vara utbudet av insatser
Förklaringar till att en del kommuner har högre andel kostnadskrävande brukare: • ”Brytpunkt” mellan LSS-boende och personlig assistans. Den insatsmix som kommunen har valt påverkar andelen ytterfall • Utbud av servicebostäder i kombination med personlig assistans eller gruppboende för vuxna påverkar andelen ytterfall • Brukarmix inom personlig assistans. En större andel äldre påverkar antalet timmar • Skillnad i bedömning inom Försäkringskassan för personlig assistans. Flertalet kommuner menar att bedömningen av antalet timmar skiljer sig åt mellan kommunerna och därigenom kan vissa kommuner innehålla fler kostnadskrävande brukare
• Produktivitet inom personlig assistans. Hur effektivt verksamheten planeras har betydelse för nettotimkostnaden och därmed antalet ytterfall • ”Insatspaket” för LSS-insatser driver totalkostnaden. Har brukarna i genomsnitt ett högre antal insatser per brukare påverkar detta totalkostnaden • I mindre kommuner kan enskilda individer i högre utsträckning påverka materialet och därigenom antalet ytterfall • Kommuner som av historiska skäl haft många vårdhemsplaceringar på orten, exempelvis före psykiatrireformen • En hög andel externa placeringar och avtalens utformning påverkar andelen ytterfall
Frågeställningar: Har kommuner med en hög andel ytterfall valt rätt strategi? Hanteras de kostnadskrävande brukarna på rätt sätt? Naturligt för kommuner med hög andel ytterfall är att se över om de har satsat på rätt typ av insatser för de kostnadskrävande brukarna. I denna rapport har samma ytterfallsgräns (600 000 kr) valts för LSS som för ordinärt och särskilt boende. Denna gräns kommer i framtiden att förändras till ett högre belopp för att erhålla en mer likformig värdeskala för ytterfallsgränserna.
15
Produktivitetsanalys
Tabellen visar:
Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på?
Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per beviljad hemtjänsttimme.
Tre urval av mått har valts ut: kostnad per hemtjänsttimme, kostnad per dygn i särskilt boende och kostnad per dygn i LSS boende för vuxna. Det finns totalt ca 70 olika insatser som skulle jämföras mellan olika kommuner.
Kostnad per hemtjänsttimme Enhetskostnad för hemtjänsttimme, egen regi per kommun, exklusive delegerad hemsjukvård, anhörigvård och boendestöd Hemtjänstkostnad /timma Kommun Falun Borlänge Hammarö Skellefteå Katrineholm Älmhult Nordanstig Karlstad Herrljunga Robertsfors Malmö Stad, VIN Umeå Markaryd Gotland Jönköping Varberg Sandviken Mellerud Vansbro Östersund Lindesberg Enköping Dals-Ed Höör Bengtsfors Örebro Säffle Åmål Högsby Bollebygd Kumla Medel
16
2006 Enhetskostnad totalt 285 323 326 327 335 336 356 362 363 364 374 378 383 385 395 396 397 399 404 410 439 446 453 454 463 463 464 482 519 567 560 407
Kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme varierar från 285 kr till 567 kr/timme för olika kommuner.
Grönt = Timkostnad under 350 kr/timme Gult = Timkostnad på 350-400 kr Rött = Timkostnad över 400 kr Kostnaderna per hemtjänstimme inkluderar kostnader för administration.
Kommentarer Antalet timmar redovisas som antalet beviljade timmar med undantag från följande kommuner: Borlänge, Kumla och Gotland. Där redovisas antalet debiterade timmar. • Stor variation mellan kommunerna • Det finns inget samband mellan storlek på kommun och hög produktivitet • Fokusering på antalet timmar borde påverka produktiviteten • Politiska ambitionsnivåer påverkar kostnaderna
Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna? Vid en närmare analys förklaras skillnaden mellan kommunerna bl.a. av hur kommunerna har organiserat och planerat arbetet. Vissa kommuner kan också ha långa restider mellan brukarna. Andra förklaringar är hög kostnadsnivå (löner, rätt till heltidstjänster, vikariekostnader m.m.) eller vårdtunga brukare, variationer mellan hemtjänstgrupper liksom ledning och styrning av hemtjänstgrupperna. Skillnaden mellan beviljad och utförd hemtjänst kan också ha sin betydelse. Nedan följer en beskrivning av orsaker till skillnader: • Planering –Hur sker planeringen? Manuell? Används datastöd? Tar det lång tid, krävs mycket extraarbete? • Administration – Beställningar, personalmöten, utbildningar etc. • Geografiska förutsättningar – Restid – Tätort/landsort
• Brukarmix – Tunga/lätta brukare, krävs dubbelbemanning etc. • Dokumentation och information – Är information enkelt tillgänglig? Sker dokumentation – kontinuerligt? Används enhetliga informationskanaler • Ledarskap – Finns det ett fungerande ledarskap? • Kontaktmannaskap – Vad innebär kontaktmannaskapet i praktiken? Ett starkt kontaktmannaskap kan innebära en bra kontinuitet, men kan påverka planeringen och effektiviteten negativt • Nyckelhantering – Fungerar det bra, krävs det extra planering för överlämningar av nycklar? • Uppföljning – Sker uppföljning av beslut kontinuerligt? Fokuseras på och tillfredsställs rätt behov?
• Kommunikation – Är det enkelt att få tag på rätt person vid behov? Vad finns det för olika sätt att kommunicera, e-post, telefon, fax etc.? • Delegerade HSL-insatser – Hur mycket delegeras? • Rehabiliterande synsätt • Balans mellan heltider, deltider och timanställda • Växling av hemsjukvård – De kommuner som inte har tagit över hemsjukvården tycks ha en lägre timkostnad än kommuner med hemsjukvård • Redovisning av tid för dubbelbemanning – En hög kostnad kan också bero på att vid nedbrytning av hemtjänstgrupperna visar sig vissa enheter/grupper vara väldigt dyra vilket drar upp enhetskostnaden totalt. Jönköping hade möjligheten att redovisa sin dubbelbemanning och enhetskostnaden visade skilja sig med 50 kr/timme.
17
Kostnad per dygn i särskilt boende
Enhetskostnad per dygn i respektive kommun inom särskilt boende, exklusive boende för psykiskt funktionshindrade Särskilt boende Kommun Nordanstig Åmål Markaryd Malmö Stad, VIN Mellerud Lindesberg Säffle Bengtsfors Skellefteå Östersund Jönköping Bollebygd Örebro Vansbro Kumla Högsby Höör Sandviken Gotland Borlänge Katrineholm Falun Hammarö Älmhult Umeå Dals-Ed Herrljunga Varberg Robertsfors Karlstad Enköping Medel
18
2006 Enhetskostnad totalt 1 227 1 283 1 287 1 290 1 298 1 328 1 328 1 334 1 368 1 392 1 393 1 402 1 412 1 425 1 432 1 481 1 487 1 495 1 517 1 537 1 599 1 627 1 635 1 643 1 644 1 646 1 653 1 678 1 707 1 714 1 787 1 485
Tabellen visar:
Skillnaden mellan olika kommuner i kostnaden per dygn i särskilt boende. Variationen av kostnaden per dygn i särskilt boende är från 1 227 kr till 1 787 kr. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per beviljad hemtjänsttimme. Grönt = Dygnskostnad under 1 370 kr/dygn Gult = Dygnskostnad på 1 370-1 645 kr/dygn Rött = Dygnskostnad över 1 645 kr/dygn Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för administration och lokaler.
Kommentarer: • Stor variation mellan kommunerna • Det finns inget samband mellan storlek på kommunerna och hög produktivitet • Politiska ambitionsnivåer påverkar kostnaderna
Varför skiljer sig dygnskostnaderna? Faktorer som påverkar dygnskostnaderna är: • Personaltäthet • Personalstruktur • Ledarskap • Planering • Stordriftsfördelar i boende - boendestorlek • Beläggning/tomma dagar • Vårdtyngd • Boendeform – Specialanpassningar, dvs. demens- eller vanligt boende – Fastigheten, nya/gamla lokaler, husstruktur • Kostnad för gemensamhetsutrymmen • Nyttjande av nattpersonal • Tradition och kultur — förväntan
Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad Enhetskostnad per dygn samt i respektive kommun inom LSS boende för vuxna, gruppboende, egen regi LSS_Boende Vuxna (egen regi) Kommun Kumla Lindesberg Skellefteå Markaryd Höör Borlänge Åmål Härnösand Örebro Umeå Östersund Hammarö Katrineholm Älmhult Karlstad Säffle Dals-Ed Malmö Stad, VIN Gotland Bengtsfors Jönköping Varberg Mellerud Robertsfors Högsby Enköping Nordanstig Herrljunga Medel
2006 Enhetskostnad totalt 1 307 1 331 1 431 1 445 1 450 1 620 1 645 1 651 1 681 1 761 1 770 1 799 1 885 1 910 1 967 1 974 1 997 2 048 2 076 2 083 2 085 2 200 2 211 2 250 2 259 2 275 2 369 3 037 1 911
Tabellen visar:
En variation av kostnaden per dygn för LSS boende för vuxna, gruppboende, egen regi från 1 307 kr till 3 037 kr. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn. Grönt = Dygnskostnad under 1 645 kr/dygn Gult = Dygnskostnad på 1 645-1 918 kr/dygn Rött = Dygnskostnad över 1 918 kr/dygn Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för administration och lokaler.
Kommentarer: • Stor variation mellan kommunerna, från lägst till högst är det en dubblerad kostnad • I små kommuner slår enstaka ytterfall igenom. Ex. Nordanstig och Herrljunga. • Stor andel köp av resurskrävande platser innebär minskad kostnad för boenden i egen regi.
Varför skiljer sig dygnskostnaderna? Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses: • Personaltäthet • Äldre brukare som är ”kvar” på gruppboendet och inte är på dagverksamhet • Åldersstruktur • Vårdtyngden bland brukare • Målgruppen för LSS-boende har ökat • HSL-insatser i kommunal regi • Lokalkostnader • Tomma platser, minskat behov av vissa målgrupper/”fel” boendeform
19
Konsumtionsanalys Syftet med denna analys är att jämföra kostnaden per invånare, d.v.s. relatera kostnaderna till både invånare och brukare. Materialet ska även kunna användas till att prognostisera behovet av resurser för kommande perioder. • Ges mer insatser i enskilda kommuner i förhållande till andra kommuner? • Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra kommuner? • Beror detta på befolkningsstrukturen eller på produktiviteten? • Hur ser behoven ut i framtiden? Nedanstående tabell visar en total sammanställning för äldre- och handikappomsorg för de deltagande kommunerna.
Åldersgrupp
Antal invånare
Totalkostnad
Antal brukare
Medelkostnad
1-20 år
268 806
456 688 860
1 582
2 247
200 093
21-50 år
423 977
2 032 940 528
4 427
6 187
328 547
51-64 år
199 699
1 143 933 396
5 658
4 904
256 916
65-69 år
51 721
415 368 126
8 338
2 354
200 130
70-74 år
42 730
611 624 077
14 001
3 630
177 228
75-79 år
38 628
1 146 349 876
30 853
6 973
182 327
80-84 år
31 981
2 082 542 386
68 372
12 346
189 260
85-89 år
20 226
2 634 071 511
134 618
14 106
207 588
9 375
2 464 745 833
274 690
10 732
258 913
1 087 143
12 988 264 592
11 947
63 479
204 607
90- år
Tabellen visar: Analysen berör över 1 miljon invånare och kalkylen totalt är på nästan 13 miljarder. Underlaget till kalkylen representeras av mer än 63 000 brukare. Medelkostnaden per invånare och åldersintervall fördubblas i princip för respektive åldersintervall, d.v.s. att det finns ett tydligt samband mellan ålder och kostnad per invånare. Medelkostnaden per brukare, d.v.s. kostnaden för de insatser som konsumeras av brukare inom respektive åldersintervall, är däremot inte alls på samma sätt beroende av ålder. Det är snarare så att medelkostnaden är relativt konstant inom
20
Kostnad per inv.
åldersintervallen. Det finns två åldersintervall som sticker ut i materialet, 21-50 år där brukare inom handikappomsorgen höjer medelkostnaden samt åldersintervallet över 90- år där insatser inom äldreomsorgen höjer medelkostnaden.
Kommentarer Om materialet bryts ner på enskild kommunnivå fås inte nödvändigtvis samma mönster. Den enskilda kommunens struktur, strategi och produktivitet märks i materialet. Den största variationen erhålls inom medelkostnad per brukare.
Ett exempel på en sådan variation i Hammarö kommun: Åldersgrupp
Antal invånare
Totaltkostnad
Kostnad/inv.
Antal brukare
Medelkosntad
1-20 år
4 164
10 264 492
2 465
41
250 353
21-50 år
5 298
25 743 658
4 859
67
422 027
51-64 år
2 127
22 472 610
10 565
65
345 732
65-69 år
670
6 276 780
9 368
26
241 415
70-74 år
506
12 133 099
23 978
51
237 904
75-79 år
450
14 701 359
32 670
79
186 093
80-84 år
313
20 398 880
65 172
113
180 521
85-89 år
177
30 848 460
174 285
134
230 212
84
25 035 783
298 045
82
305 314
13 789
167 875 121
12 175
652
257 477
90- år
Hammarös (en skärgårdskommun utanför Karlstad i Värmland) åldersstruktur påverkar materialet. Den större andelen unga i kommunen samt en historik med LSS-insatser medför ett annat resultat i de tidiga åldersgrupperna. Åldern är således inte den enda förklaringsvariabeln även om detta är ett faktum på aggregerad nivå. På kommunnivå erhålls andra samband och en annan variation p.g.a. de enskilda kommunernas förutsättningar. Detta är viktigt att ha i åtanke när jämförelser görs på nationell nivå. Det finns en naturlig variation på kommunnivå som inte alltid överensstämmer med den aggregerade nivån, även om givetvis flertalet kommuner följer samma mönster. Detta resonemang visar vikten av att bryta ner materialet på mer detaljerade åldersgrupper och inte enbart över och under 65 år. Detta medför ett mer nyanserat material vid jämförelser. En utveckling i det här sammanhanget är att tydligare beskriva olika målgruppers konsumtion av insatser inom svensk äldre- och handikappomsorg, t.ex. demens, stroke, psykiskt funktionshindrade, brukare i behov av palliativ vård etc. Detta skulle ge ett högre förklaringsvärde än enbart ålder och kön.
Ett annat område där konsumtionsanalysen kan användas är för att simulera olika scenarier och behovet av resurser för att bedriva vård och omsorg framöver. Eftersom materialet är nedbrutet per åldersgrupp och insatsområde (t ex. hemtjänst) kan vi sammanställa ett underlag där som vi utifrån ett konsumtionsindex kan simulera fram ett resultat i kombination med en befolkningsprognos. Denna simulering är fr.a. tillämplig för äldreomsorgen där konsumtionen följer ett tydligt samband med ålder och kostnad per invånare för respektive kommun. För handikappomsorgen är detta samband inte användbart eftersom enskilda brukares konsumtion påverkar resultatet i alltför hög utsträckning samt att hela målgruppen inom handikappomsorg inte är homogen. Det finns alltför många olika typer av brukare med olika behov för att kunna använda sig av ett generellt konsumtionsindex per åldergrupp. För handikappomsorgen bör användaren i stället göra en prognos på enskild brukar- eller målgruppsnivå för att få fram ett resultat. Detta angreppssätt är fullt möjligt att genomföra då antalet brukare är begränsat i de flesta kommuner.
21
Nedan följer ett exempel från Falu kommun. I de fyra olika tabellerna visas hur behovet av hemtjänst, särskilt boende och korttidsvård simuleras fram med hjälp av konsumtion och befolkningsprognos. I materialet tas ingen hänsyn till skillnader i strategi (t ex. satsning på kvarboendeprincip inom ordinärt boende), förändringar i produktivitet, konsumtion eller i prognos. Dessa parametrar måste beaktas i analysen efteråt Åldersgrupp Antal inv. 2006
Kostnad totalt
Antal brukare
Medelkostnad/brukare
1-20 år
14 332
21-50 år
20 416
4 439 885
217
48
92 498
51-64 år
10 901
11 081 172
1 017
118
93 908
65-69 år
2 686
15 897 391
5 919
88
180 652
70-74 år
2 107
25 992 689
12 336
149
174 448
75-79 år
1 790
49 187 666
27 479
305
161 271
80-84 år
1 615
115 725 197
71 656
547
211 563
85-89 år
979
142 244 374
145 296
618
230 169
90- år
441
139 427 279
316 162
458
304 426
55 267
503 995 653
9 119
2 331
216 214
Kostnad/inv.
Antal brukare
Medelkostnad/brukare
340
52
132 232
Åldersgrupp Antal inv. 2007
Kostnad totalt
1-20 år
13 642
21-50 år
20 247
6 876 064
51-64 år
11 036
16 000 570
1 450
128
125 004
65-69 år
2 773
14 840 989
5 352
93
159 581
70-74 år
2 135
26 368 435
12 351
155
170 119
75-79 år
1 810
54526 773
30 125
331
164 773
80-84 år
1 568
107 909 710
68 820
537
200 949
85-89 år
1 027
147 602 201
143 722
643
229 552
425
127 403 933
299 774
459
277 568
54 663
501 528 676
9 175
2 398
209 145
90- år
Kostnad per invånare och medelkostnad per brukare uppdelat per åldersintervall inom äldreomsorg inom Falu kommun för helår 2006 och 2007
22
Kostnad/inv.
Åldersgrupp
Antal inv. 2006
Antal Antal hembeslut tjänsttim.
1-20 år
14 332
21-50 år
20 416
79
15 071
51-64 år
10 901
200
20 371
65-69 år
2 686
150
14 476
Antal dygn SÄB
Antal dygn korttidsvård
Antal hem tjänst tim./ inv. 2006
Antal boended./ inv. 2006
Antal dygn (kort tids)/ inv. 2006
60
0,74
0,00
1 650
510
1,87
0,15
0,05
5 550
390
5,39
2,07
0,15
70-74 år
2 107
266
31 441
7 140
1 050
14,92
3,39
0,50
75-79 år
1 790
590
54 659
12 480
2 820
30,54
6,97
1,58
80-84 år
1 615
1 151
99 578
37 620
4 830
61,66
23,29
2,99
85-89 år
979
1 325
131 319
44 820
6 900
134,14
45,78
7,05
90- år
441
1 017
111 064
48 690
6 930
251,85
110,41
15,71
55 267
4 751
477 979
157 950
23 490
8,65
192,06
28,02
Antal dygn SÄB
Antal dygn korttidsvård
Antal boended./ inv. 2007
Antal dygn (kort tids)/ inv. 2007
Åldersgrupp
Antal inv. 2007
Antal Antal hembeslut tjänsttim.
1-20 år
13 642
21-50 år
20 247
66
20 332
87
51-64 år
11 036
214
28 771
2 889
65-69 år
2 773
150
17 831
70-74 år
2 135
284
27 431
Antal hem tjänst tim./ inv. 2007 1,0
0,0
476
2,6
0,3
0,0
4 003
724
6,4
1,4
0,3
7 326
1 799
12,8
3,4
0,8
75-79 år
1 810
626
60 637
14 794
2 898
33,5
8,2
1,6
80-84 år
1 568
1 061
110 726
31 688
5 896
10,6
20,2
3,8
85-89 år
1 027
1 311
134 806
47 607
7 843
131,3
46,4
7,6
425
924
98 151
49 625
4 407
230,9
116,8
10,4
54 663
4 636
498 687
158 019
24 043
9,1
196,6
24,5
90- år
Konsumtion per invånare och medelkostnad per brukare uppdelat per åldersintervall inom hemtjänst, särskilt boende, korttidsvård inom Falu kommun för helår 2006 och 2007 Åldersgrupp
Antal inv. 2007
Antal inv. 2010
1-20 år
13 642
21-50 år 51-64 år
Antal inv. 2012
12 881
12 493
20 247
21 152
21 449
11 036
10 746
10 414
65-69 år
2 773
3 339
3 812
70-74 år
2 135
2 475
2 607
75-79 år
1 810
1 813
1 909
80-84 år
1 568
1 463
1 449
85-89 år
1 027
1 091
1 033
425
535
614
54 663
55 495
55 780
90- år
Befolkningsprognos per åldersintervall inom Falu kommun för helår 2007, 2010 och 2012
23
Åldersgrupp
Antal hemtjänsttimmar 2007
Antal boendedygn 2007 Antal boendedygn (korttidsvård) 2007
1-20 år 21-50 år
20 332
87
51-64 år
28 771
2 889
476
65-69 år
17 831
4 003
724
70-74 år
27 431
7 326
1 799
75-79 år
60 637
14 794
2 898
80-84 år
110 728
31 688
5 896
85-89 år
134 806
47 607
7 843
90- år
Åldersgrupp
98 151
49 625
4 407
498 687
158 019
24 043
Antal hemtjänsttimmar 2010 Antal boendedygn 2010 Antal boendedygn (korttidsvård) 2010
1-20 år 21-50 år
21 241
51-64 år
28 015
2 813
463
65-69 år
21 471
4 820
872
70-74 år
31 800
8 493
2 085
75-79 år
60 738
14 819
2 903
80-84 år
103 313
29 566
5 501
85-89 år
143 207
50 574
8 332
90- år
123 554
62 469
5 548
533 338
173 644
25 704
107%
110%
107%
Åldersgrupp
91
Antal hemtjänsttimmar 2012 Antal boendedygn 2012 Antal boendedygn (korttidsvård) 2012
1-20 år 21-50 år
21 539
92
51-64 år
27 149
2 726
449
65-69 år
24 512
2 726
995
70-74 år
33 496
8 946
2 197
75-79 år
63 954
15 603
3 057
80-84 år
102 324
29 283
5 449
85-89 år
135 594
47 885
7 889
90- år
141 799
71 694
6 367
550 367
181 732
26 402
110%
115%
110%
Framtida behov av hemtjänst, särskilt boende och korttidsvård per åldersintervall inom Falu kommun för helår 2007, 2010 och 2012
24
Tabellerna visar: Tabell för 2012 visar att givet samma konsumtion och förutsättningar blir resultatet en ökning av behovet av t.ex. dygn inom särskilt boende från 158 019 till 181 732. Detta motsvarar ett ökat behov av 23 713 dygn, d.v.s. 64 platser under perioden. Detta motsvarar i sin tur en kostnad på ca 40 miljoner. Denna typ av information är givetvis värdefull i budgetdiskussioner och planering av ev. utbyggnader m.m.
Motsvarande resonemang kan föras för strategin. Är det så att kommunen har dyra särskilda boenden eller att de flesta ytterfallen finns i särskilt boende? Då kan satsningar på kvarboendeprincipen medföra en sänkning av antalet ytterfall genom ökade satsningar på hemtjänst (kvarboendeprincip). Detta betyder i sin tur att konsumtionsindexet förbättras per åldersintervall.
Kommentarer
Likaså kan kommunen även styra konsumtionen. Detta kan ske både genom biståndsbedömningar men även genom satsningar på t.ex. rehabiliterande arbetssätt.
Ovanstående analys tar t.ex. inte hänsyn till förändringar i produktivitet. Ta hemtjänst som exempel. En kommun har en hemtjänstkostnad/ timme på t.ex. 400 kr. De producerar under ett år 150 000 timmar. Om de lyckas med en produktivitetsförbättring på 50 kr per timme (gränsen mot väl godkänt i vår analys) betyder detta 7,5 miljoner kr. Behov av ökningar i konsumtionen kan således hanteras med hjälp av produktivitetsförbättringar, t.ex. kan en ökad volym av timmar hanteras inom ramen för nuvarande verksamhet.
En fjärde parameter är prognosen som sådan. Det kan förekomma optimistiska prognoser på kommunnivå som snarare är mer visionära än realistiska. Det är väldigt viktigt att prognosen revideras kontinuerligt samt att den är trovärdig. Annars medför detta att de ingående värdena blir felaktiga och ledningen kan fatta felaktiga beslut.
25
Resultatanalys Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna?
och ekonomi kopplas ihop. I dagsläget arbetar flera andra kommuner med metoden. Metoden är applicerbar på all typ av verksamhet inom äldreoch handikappomsorg.
Det pågår i dagsläget ett omfattande arbete med att samla in olika former av nyckeltal som beskriver verksamhetens kvalitet. Ett exempel är öppna jämförelser.
Syftet med resultatanalysen ” Kompassen” är att: • Sammanställa en balanserad och lättförstålig bild av hemtjänstgruppernas produktivitet och kvalité • Skapa ett instrument för jämförelse och förbättring • Undersöka möjligheten att skapa en resurs• fördelningsmodell med inslag av resultat- och kvalitetsindikatorer
Den utarbetade modellen är av generell karaktär och gör inte anspråk på att vara heltäckande utan bör ses som ett första steg mot att strukturera individrelaterade resultatmått De flesta kommuner arbetar i dagsläget med att genomföra brukarundersökningar inom olika områden. Även på nationell nivå finns fokus på att samla in uppgifter om vilket bemötande, inflytande och trygghet som brukare uppfattar att de erhåller. Den åldrande befolkningen i kombination med allt mer servicekrävande brukare gör att individens inflytande i framtiden kommer att bli allt viktigare samt skapar ett behov för kommunerna att säkerställa att de erbjuder brukarna en god service. I resultatanalysen har de parametrar som samlas in i en brukarundersökning valts som övergripande verktyg för att beskriva verksamhetens kvalitet. Det finns fyra viktiga orsaker till valet av brukarundersökning som metod: 1. Det blir möjligt att följa både brukaren och en enskild verksamhet 2. Det är brukaren som i slutänden avgör vad som är god kvalitet 3. Det är möjligt att sammanställa olika index för olika frågor 4. Det är möjligt att ställa samma frågor till både personal och brukare och därmed se variationer i upplevd kvalitet Kostnaderna i KPB för de olika brukargrupperna kan kopplas ihop med kommunernas olika kvalitetsredovisningar i form av ett verktyg som benämns ”kompassen”. Denna modell har sitt ursprung i Borlänge kommun där styrmodellen innebär att kvalitet
26
Brukarundersökningen genomförs inom äldre- och handikappomsorgen och är riktad till brukare, anhöriga (inom särskilt boende) och personal. Undersökningen är en totalundersökning med femton enkätfrågor indelade inom tre olika områden, Trygghet, Inflytande och Bemötande. Inom respektive område finns fem olika frågor. Brukar- och personalfrågorna är synkroniserade med varandra Brukarna/personalen bedömer sin verksamhet inom en skala mellan 1-5, där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt. Varje person i arbetslaget tar enskilt ställning till frågorna. Brukare som inte själv kan fylla i enkäten får ta hjälp av en anhörig/närstående eller god man. Personalen får inte hjälpa till. Resultaten för de olika indexen bildar sedan indikatorer som färgsätts enligt intervallen rött – gult - grönt baserat på jämförande kommuner. Allt sammanfattas i en s.k. ”Kompass”. Respektive indikator delas in i tre olika nivåer som indikerar Grönt = God nivå Gult = Acceptabel nivå med utrymme för förbättring Rött = Nivå med utrymme för förbättring
Resultatet samlas in och presenteras i ett IT-verktyg som genererar resultatindikatorer och jämförande resultat. Brukarundersökningen kompletteras även med insatskostnader och ytterfall som indikatorer i de fall kommunen har en kostnad per brukare kalkyl.
Bilden nedan illustrerar hur materialet kan sammanställa en balanserad bild av t.ex. hemtjänstgruppernas effektivitet. Resultatet blir en grafiskt tilltalande presentation som bryts ner på enhetsnivå. Respektive enhetschef, förvaltningschef och politiker kan visuellt och enkelt analysera de olika enheternas resultat och vilka åtgärder som har initierats. Skillnaderna mellan brukarnas uppfattning och medarbetarnas uppfattning i kombination med var enhets produktivitet stimulerar till intressant gapanalys. Kommunen kan via jämförande interna ”benchmarks” se vilka områden som bör förbättras.
Bilden visar BRUKARMIX
PRODUKTIVITET
Antal ytterfall 1,00
Kostnad per hemtjänsttimme 563,00
BRUKARE
PERSONAL
Ovanstående bild visar en hemtjänstgrupps utfall i dimensionerna brukarmix, produktivitet, brukare och personal. I det här fallet är det en grupp som har en låg produktivitet (hög hemtjänsttimkostnad på 563 kr), endast ett ytterfall (brukare med en kostnad över 500 000 kr inom hemtjänst). De givna svaren efter en skala 1-5 på frågorna under respektive indikator har genererat ett index. Notera att även personal svarar på frågor om vad de tror att brukarna anser (inte vad de själva anser).
Kommentarer Inflytande 4,24
Inflytande 3,75
Bemötande 4,63
Bemötande 4,78
Trygghet 3,87
Trygghet 3,70
Hemtjänstkompassen för en enskild hemtjänstgrupp inom Borlänge kom-mun
Bilden visar en grupp som trots en hög hemtjänsttimkostnad inte hamnar på höga resultat inom inflytande och bemötande. Brukarna har också svarat generellt högre än personalen. Vad beror detta på? Inflytande, trygghet placerar sig i intervallet gult (godkänt men med förbättringspotential). Denna enhet bör fokusera på att både förbättra sin produktivitet samt att initiera åtgärder för att förbättra framför allt tryggheten. Resultatet kan även sammanställas i en övergripande bild som sammanfattar kostnaden per hemtjänsttimme i kombination med ett totalt index för inflytande, trygghet och bemötande. I fyra olika fält presenteras resultatet tillsammans med en färgkodning.
27
Kostnad per hemtjänsttimme Omäs/Torsång
500
Natt
Mån
Romme/Tuna
Jax
Tjärna
Domnarvet
Klöver
400
Gylle/Aselby
Bullermyren gruppen Centrum
350
Hagalunds huset 12
Kramsveden
Hagalunds huset 8 Hagalund
Fossa Tjärnahuset 20
Tjärnahuset 16
Totalindex 200 3
4,50
5
Bilden visar I bilden syns en stor spridning mellan de olika grupperna. Det finns ett litet samband mellan kostnad och kvalitet men spridningen är relativt stor.
Kommentarer Notera att den hemtjänstgrupp som har den lägsta hemtjänsttimmen samt den grupp som har den dyraste hemtjänsttimmen har den bästa kvaliteten. Hur kan resultatet samt kopplingen mellan kvalitet och ekonomi användas i praktiken? - Varje enhet får ut sina resultat från mätningen samt kostnader - Varje enhet gör en egen kvalitetsredovisning/ verksamhetsplan
28
- Chef och personal analyserar tillsammans materialet - Uppföljning av förra årets prioriterade åtgärder prioriteringar inför nästa år - Nämndens arbetsutskott följer upp kvalitetsarbetet genom insynsbesök Med ”hemtjänstkompassen” får verksamheten ett enkelt instrument för att: - Effektivisera verksamheten - Se över vilka områden som behöver utvecklas - Öka medvetenheten hos enheterna - Göra jämförelser mellan olika enheter och år - Göra chefer och personal delaktiga i analys och förbättringsarbete - Ge politiker och tjänstemän bättre beslutsunderlag
Sammanfattande analys I sammanställningen sammanfattas de valda indikatorerna och ett s.k. totalindex för den enskilda kommunen räknas ut. Syftet med sammanställningen är att presentera en enkel och överskådlig bild av kommunens resultat. Detta underlättar analys och jämförelse men indikerar också områden för fortsatt analys och förbättring. Materialet i en KPB-analys är omfattande men sju indikatorer har valts för utfallet 2006. Respektive indikator delas in i tre olika nivåer som indikerar Grönt = God nivå Gult = Acceptabel nivå med utrymme för förbättring Rött = Nivå med utrymme för förbättring Nivåerna har valts utifrån följande värderingar som bygger på: • Erfarenhet • Diskussioner i expertgrupp • Resultat för enskilda kommuner där utrymmet för förbättring kan beskrivas • Flerårsanalyser • Direkt brukartid i förhållande till arbetad tid • Variation mellan kommunerna • Variation inom kommun • Analyser från andra projekt Tanken är att indikatorerna ska baseras på en ”best practice” så att t.ex. gränsen mot grönt indikerar en realistisk målnivå. Nivån för indikatorerna kommer årligen att revideras t.ex. utifrån indexreglering eller ny kunskap. Nedanstående tabell illustrerar nivåerna för de olika indikatorerna:
Indikatorerna är beskrivna i tidigare avsnitt men har följande beskrivning: Hemtjänsttimme – Kostnad per hemtjänsttimme, egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, anhörigvård, boendestöd) Särskilt boende – Kostnad per dygn inom äldreboende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade, exklusive boende utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive demensboende) LSS-boende – Kostnad per dygn, Boende för vuxna, gruppboende, egen regi % ytterfall över 600 000 kr ord/säbo – Andel brukare inom ordinärt och särskilt boende med en årskostnad överstigande 600 000 kr. % ytterfall över 600 000 kr, LSS – Andel brukare inom LSS med en årskostnad överstigande 600 000 kr. I denna rapport har samma ytterfallsgräns (600 000 kr) valts för LSS som för ordinärt och särskilt boende. Denna gräns kommer att förändras till ett högre belopp för erhålla en mer likformig värdeskala för ytterfallsgränserna. Medelkostnad – Medelkostnad per brukare för äldre- och handikappomsorg Kostnad per inv. – Kostnad per invånare för äldre- och handikappomsorg Totalindex - Totalindexet sammanställs genom att varje kommun får ett värde för utfallet i respektive indikator. Om utfallet infaller i grönt fås värdet 10, om det är gult, värdet 5 och om det är rött, värdet 0. Totalindexet är ett genomsnitt av värdena.
Hemtjänsttimme Särskilt boende LSS boende Under 350 = grönt Under 1 370 = grönt Under 1 643 = grönt 350-400 = gult 1 370-1 643 = gult 1 643-1 917 = gult Över 400 = rött Över 1 643 = rött Över 1 917 = rött % ytterfall över 600 000 kr, LSS Medelkostnad Kostnad per inv. Under 30% = grönt Under 180 000 = grönt Under 12 000 = grönt 30-35% = gult 180 000-222 000 = gult 12 000-14 000 = gult Över 35% = rött Över 222 000 = rött Över 14 000 = rött
% ytterfall över 600 000, ord/säbo Under 5% = grönt 5-9% = gult Över 9% = rött Totalindex Över 6,4 = grönt 4,2-6,4 = gult Under 4,2 = röt
29
Sammanfattande analysen av deltagande kommuner. Produktivitet
Htj-timme kostnad per timme
LSS boende per dygn
Ytterfall ord/säbo andel i %
Ytterfall LSS Medelkost. andel i % per brukare
Konsumtion
Totalindex
Kostnad per invånare
Totalindex
Bengtsfors
463
1 454
2 220
1,85%
14,29%
210 181
15 492
Bollebygd
567
1 304
Saknas
5,70%
3,85%
196 484
7 952
5,83
Borlänge
323
1 537
1 620
5,49%
20,16%
171 269
9 922
8,57
4,29
Dals-Ed
453
1 646
2 120
21,67%
25,00%
243 727
13 877
2,14
Enköping
446
1 795
2 275
17,93%
28,40%
307 166
10 679
2,86 5,00
Falun
285
1 864
Saknas
16,95%
Saknas
216 214
11 087
Gotland
385
1 517
2 076
3,58%
37,60%
221 909
12 711
3,57
Hammarö
326
1 635
1 799
3,93%
36,50%
257 477
12 175
5,00
Herrljunga
363
1 809
3 322
17,10%
14,06%
243 862
14 142
2,14
Härnösand
Saknas
Saknas
1651
Saknas
25,56%
Saknas
Saknas
Saknas
519
1 581
2 259
0,79%
33,33% 244 805
16 799
2,86 6,43
Högsby
30
Säba kostnad per dygn
Brukarmix
Höör
454
1 487
1 450
5,27%
16,28%
188 557
9 468
Jönköping
350
1 393
2 085
1,90%
29,10%
220 099
12 063
6,43
Karlstad
362
1 914
2 141
6,94%
17,94%
197 751
9 701
5,00
Katrineholm
335
1 307
1 885
0,11%
38,34%
249 111
14 902
5,00
Kumla
589
1 677
1393
4,60%
32,35%
151 228
12 156
4,29
Lindesberg
439
1 328
1331
0,76%
9,55%
215 939
12 952
7,14
Malmö Stad, VIN
374
1 290
2 048
1,94%
Saknas
138 555
13 836
6,67
Markaryd
383
1 323
1468
1,78%
20,00%
231 340
13 693
7,14
Mellerud
399
1 286
2 211
4,95%
49,00%
218 390
17 997
4,29 5,00
Nordanstig
356
1 227
2 639
0,42%
35,94%
194 737
12 486
Robertsfors
364
1 784
2 414
17,23%
23,53%
239 106
18 524
2,14
Sandviken
397
1 495
Saknas
2,19%
Saknas
Saknas
Saknas
6,67
Skellefteå
327
1 368
1431
0,48%
29,56%
227 731
14 360
6,43
Säffle
464
1 328
1 974
5,09%
17,48%
250 069
13 589
4,29
Umeå
378
1 765
1 765
19,15%
29,18%
280 090
10 868
4,29
Vansbro
404
1 438
Saknas
3,28%
27,12%
277 179
19 529
4,17
Varberg
396
1 678
2 200
4,70%
15,93%
211 418
10 792
5,71
Åmål
442
1 420
1 766
0,69%
33,01%
252 883
15 452
4,29
Älmhult
336
1 643
1 910
6,98%
46,67%
251 660
11 692
5,00
Örebro
463
1 412
1681
1,90%
34,76%
188 465
10 728
6,43
Östersund
410
1 392
1 770
0,77%
47,44%
161 502
12 651
5,00
Medel
405
1 519
1 961
6,00%
27,31%
221 963
13 076
4,97
Tabellen visar: Tabellerna visar att det finns en stor variation mellan de olika kommunerna både inom varje indikator och totalt. Exempelvis varierar andelen ytterfall inom ordinärt och särskilt boende mellan 0,11% - 21,67% och medelkostnaden varierar från 151 228 kr (Malmö Stad, VIN exkluderas) till 307 166 kr. Kostnaden per invånare varierar från 7 952 kr till 19 529 kr.
Kommentarer Samtliga kommuner har något eller några områden med utrymme för förbättring. Det finns även samverkande faktorer mellan olika indikatorer. Har en kommun t.ex. en hög dygnskostnad för särskilt boende ökar sannolikheten för att andelen ytterfall inom ordinärt och särskilt boende. En hög medelkostnad i kombination med en låg kostnad per invånare kan t.ex. visa att kommunen är mer restriktiva med att ge insatser (ger en högre medelkostnad) eller att behovet är mindre
i kommunen. Samtidigt behöver detta inte alls ha ett samband med produktiviteten. En kommuns arbetssätt behöver inte påverkas av ett större eller mindre behov av insatser. Det är viktigt att inom varje område analysera variationen för att få ett perspektiv på sin egen kommun. Exempelvis har ålderstrukturen stor påverkan på kostnaden per invånare. Vid denna analys bör variationen mellan de olika indikatorerna analyseras. Beror vår höga andel ytterfall på t.ex. en hög kostnad per hemtjänsttimme? Genom att studera andra kommuner kan den enskilda kommunen lära av andra kommuner. Det ger ett underlag för att värdera vilka områden som ska prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete. Samtliga kommuner behöver arbeta vidare med ett fördjupat analysarbete inom prioriterade områden. Ett arbetssätt kan vara att studera de orsaker till variation som tidigare har presenterats i rapporten.
31
Diskussion Denna rapport visar exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Materialet visar på stor variation mellan kommunerna. Det finns en stor potential i äldreoch handikappomsorgen genom att använda materialet i ett förbättrings- och förändringsarbete. Eftersom metoden Kostnad per brukare både arbetar med jämförbarhet och kvalitetssäkring av grunddata på individnivå utgör analysmaterialet en god bas för både insamling och annan analys. Som exempel kan nämnas Öppna Jämförelser och Jämförelseprojektet. Utvecklingen av metoden för kostnad per brukare kommer att fortsätta. Indikatorerna kommer att kompletteras ytterligare med t.ex. insatser inom handikappomsorg (t.ex. personlig assistans och daglig verksamhet) Metoden kan även utvecklas för att kunna göra en tydligare uppföljning av specifika målgrupper (t ex. demens, psykiskt funktionshindrade m.m.). Om kommunerna skulle påbörja en definition av olika målgrupper vid registrering av beslut skulle dessa uppgifter kunna användas i analyser, jämförelser och prioriteringar.
32
Inom hemsjukvården saknas för de flesta kommuner uppgifter om brukarnas konsumtion. Det beror på en brist i registreringen som kommunerna behöver utveckla för styrning och uppföljning av hemsjukvården. Ett utvecklingsarbete inom individ- och familjeomsorgen har påbörjats inom ett dussintal kommuner. Redan nu finns pilotresultat från flera kommuner som inte presenteras i den här rapporten. Arbetet inom individ- och familjeomsorgen kommer att fortsätta. Tillgång till individrelaterade uppgifter om insatser, kostnader och resultat är en förutsättning för att kunna följa upp de samlade insatser, som den enskilde får från kommun och landsting. Sammanställningar av individrelaterade uppgifter är dock inte möjlig enligt lagstiftningen utan medgivande från brukarna. Det är angeläget att möjligheterna till gemensam individuppföljning mellan huvudmännen förbättras. Individrelaterad uppföljning förbättrar möjligheterna för kommuner och landsting att samverka inte bara i vården av den enskilde utan också genom att parterna får en nyanserad bild av varandras verksamhet.
Kontaktpersoner Bengt AndrÊ Sveriges Kommuner och Landsting E-post: bengt.andre@skl.se Mobil: 08-452 77 05 Yvonne Thorell Sveriges Kommuner och Landsting samt Borlänge kommun E-post: yvonne.thorell@borlange.se Tel: 0243-74 570 Andreas Johansson Ensolution AB E-post: andreas.johansson@ensolution.se Mobil: 0709-90 00 30
33
Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och funktionshindrade. I rapporten ges en översiktlig bild av metoden och en jämförande analys mellan deltagande kommuner. Syftet med rapporten är att redovisa gemensamma jämförelser. Utöver detta syftar rapporten till att visa på exempel på analyser från enskilda kommuner som kan leda till förändringsoch förbättringsarbete. Resultatet i rapporten avser 31 kommuner för utfall helår 2006. De jämförande analyserna tar sin utgångspunkt i en analysmodell som bygger på följande områden: • Brukarmix som innebär att studera hur blandningen av olika typer av brukare ser ut utifrån olika resursbehov och beskriver variationen av insatser och kostnader. • Produktivitet där jämförelser görs utifrån kostnad per hemtjänsttimme och boendedygn inom äldre och handikappomsorg. • Konsumtion där jämförelser görs utifrån befolkningsnivån hur olika åldersgrupper får olika typer av service och hur kostnaderna ser ut. • Resultat – Kvalitet. I den här rapporten presenteras ett arbetssätt där resultatet av brukar/personalenkäter kopplas till kostnader. Rapporten har författats av Bengt André och Yvonne Thorell, Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Andreas Johansson, Ensolution AB Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs på www.skl.se eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. isbn 978-91-7164-409-1
118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se