102 Att analysera hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet
Landsting med sämre geografiska förutsättningar har även lägre teknisk effektivitet i produktivitetshänseende. Om denna faktor främst verkar på input- eller outputsidan är dock svårt att avgöra, eftersom faktorn samvarierar med både högre kostnader och högre åtgärdbar dödlighet. En tolkning är att faktorn både fångar yttre förutsättningar i form av geografi och skillnader i patientsammansättning. En relativt högre andel köpt vård från andra landsting och antalet läkare i primärvård visar sig vara två organisatoriska aspekter som samvarierar med den tekniska effektiviteten. Det är dock svårt att avgöra om skillnader i teknisk effektivitet utifrån andelen köpt vård i relation till såld vård i sin tur beror på ersättningsnivåerna i de bilaterala avtalen mellan landstingen eller på skillnader i intern resursuppbyggnad inom landstingen.
Kvalitativ DEA-modell Även vid den kvalitativa DEA-modellen, där fyra medicinska indikatorer på systemnivå utgör outputmått, är en tyngre patientsammansättning associerad med lägre teknisk effektivitet. Sämre geografiska förutsättningar verkar även i denna riktning, även om faktorn inte har en signifikant påverkan. En ytterligare faktor som kan tillskrivas en viss positiv betydelse för den tekniska effektiviteten är antalet vårdplatser i den specialiserade vården. Ökade resursinsatser i specialiserad vård har därmed större betydelse vid en modell som ser till hälsorelaterade resultat än vid modellen över kvantitativa prestationsmått. Antalet läkare i primärvård ökar även förklaringsgraden vid denna modell och tendensen för den tekniska effektiviteten är dessutom i positiv riktning.
Sammantaget resultat Ett tydligt resultat är att landsting med en tyngre patientsammansättning faller ut sämre i produktivitet- och effektivitetsjämförelserna, trots att vi sökt korrigera för dessa aspekter, antingen på input- eller outputsidan. Motsvarande tendens gäller även för landsting med relativt sett högre merkostnader för hälso- och sjukvård i glesbyggd, även om faktorn inte är signifikant i den kvalitativa DEA-modellen. Sammantaget fångar dessa faktorer de strukturella förutsättningarna inom landstingen. Resultatet kan tolkas på olika sätt. Ett är att de nyttjade input och outputmåtten inte i tillräckligt stor utsträckning fångar strukturella skillnader, vilket om så är fallet i sin tur medfört att variationen i den tekniska effektiviteten är mindre. En ytterligare tolkning är att faktorerna samvarierar med andra faktorer som medverkar till att dessa landsting är mindre effektiva. En möjlighet är att utjämningssystemet kan verka som en mjuk budgetrestriktion där de sämre förutsättningarna påverkar beteendet genom att faktorerna kan åberopas i resurshänseende. Denna tolkning är dock spekulativ och kräver ytterligare fördjupade analyser. Framförallt understryker betydelsen av dessa faktorer i förklaringsmodellerna vikten av att utveckla mått på hälso- och sjukvårdens resultat som avspeglar landstingens skilda förutsättningar, både avseende resursinsatser och resultat.