Kapitel 3. SKL’s roll för de regionala FoU-miljöerna
som ska svara på frågeställningar som rör hela landet. SKL kan också vara med att påverka den regionala och nationella samverkan som finns och stödja de regionala perspektiven, så att frågorna kommer från regionerna och lyfts upp till en nationell nivå. Skapa legitimitet Kommunernas och landstingen/regionernas satsningar på långsiktig kunskapsutveckling har som beskrivits i denna och tidigare rapporter vuxit och utvecklats de senaste decennierna. Långsiktiga satsningar måste alltid försvaras när mer kortsiktiga behov finns på den politiska agendan. En långsiktig kunskapsuppbyggnad med en icke kristallklar nytta i framtiden kan ha svårt att hävda sig i en diskussion om t ex nya vårdplatser. För att försvara behovet av såväl de mer kortsiktiga satsningarna utan att man för den skull kastar ut barnet i form av FoU med badvattnet, behöver de relativt små FoU-miljöerna ett stöd och en legitimitet genom SKL. Det kan vara i form av t ex en kunskapsteoretisk diskussion som SKL har fört i sina två senaste forskningsstrategier. Det kan vara i form av synliggörande av dessa FoUmiljöer bl.a. genom den typ av kartläggningar som föreliggande rapport är ett exempel på. Det kan också, som SKL redan gör, ske genom stöd till nationella konferenser där frågor om hur kommunerna och landstingen/regionerna kan trygga sin långsiktiga kunskapsförsörjning står högt på agendan. Finansiering En annan fråga som tas upp är vad som kommer att hända i efterdyningarna av Kerstin Wigzells utredning (SOU 2008:18). FoU-miljöerna efterfrågar strukturer för att kunna få finansiering direkt eller indirekt från SKL. Många FoU-miljöer är förhållandevis små och tvingas leva med korta avtalstider där externa medel utgör en stor andel av finansieringen. Det försvårar ofta rekrytering och innebär att mycket tid och kraft måste läggas ned på att söka projektmedel. I stället för att i lugn och ro och med långsiktiga målsättningar utveckla verksamheten så känner man sig pressade att återkommande ”bevisa” sitt existensberättigande för ledningen. Kortsiktighet och konkurrenssituationer är inte enbart positiva drivkrafter. Stabila spelregler är nog snarare en förutsättning för att den utvecklingskraft som finns inbyggd i FoU-arbetet ska kunna släppas loss. Ett visst mått av oberoende är nödvändigt om man ska kunna lyfta perspektiven och också fungera som en kritisk granskare av verksamheten. Och oberoende fordrar i sin tur långsiktighet och något så när trygga villkor.
16 FoU i kommuner, landsting och regioner – Delrapport tre från IKA-projektet
Det är mot bakgrund av detta som Sveriges Kommuner och Landsting menar att det är rimligt att staten tar ett visst ekonomiskt ansvar för de regionala FoU-miljöerna (SKL 2008). Till viss del har en del av dessa FoU-miljöer tillkommit genom statliga stimulansbidrag vilka har varit av avgörande betydelse för den lokala/regionala viljan att ekonomiskt stödja förekomsten av dessa FoU-miljöer. Det statliga intresset för sådana stimulansbidrag markerar att FoU inom offentlig sektor inte bara är en angelägenhet för kommuner och landsting/regioner. Det finns dock ett fortsatt behov av långsiktigt stöd. Staten har ett omfattande engagemang för de olika industriforskningsinstituten med koppling till näringslivet. Samtidigt kan man konstatera att det saknas ett motsvarande engagemang för forskningsinstitut för den offentliga sektorn som finansieras med kommunala, landstingskommunala och regionala medel. En idé kan vara att SKL får en roll motsvarande den som holdingbolaget IRECO15 har för industriforskningsinstituten genom att årligen avsätta en summa som SKL (eller ett holdingbolag som SKL bildar) förmedlar till de ovan nämnda branschforskningsinstituten för den offentliga sektorn. Precis som för näringslivet branschforskningsinstitut bör krav ställas på motfinansiering. SKL skriver i sin forskningsstrategi (SKL 2008): ”SKL noterar också statens engagemang för de olika industriforskningsinstituten med koppling till näringslivet, bl. a. Den arbetsgrupp som bildats för att ta fram en handlingsplan utifrån rapporten Ny institutssektor (Ds 2007:39). SKL saknar ett motsvarande engagemang för de offentligt finansierade verksamheterna.” SKL som forskningspolitisk aktör SKL:s roll som forskningspolitisk aktör lyfts fram av flera som en mycket viktig del av SKL:s verksamhet när det gäller frågor om kompetensförsörjning. Erfarenhetsmässigt tenderar frågor som rör det offentligas verksamhet att blekna i forskningspolitiska propositioner till förmån för de näringslivsrelevanta frågorna. Det finns en kvardröjande mental bild av att Sveriges försörjning och långsiktigt hållbara utveckling bärs upp av det privata näringslivet. Att den samhälleliga infrastruktur som kommuner, landsting och regioner bygger är minst lika viktig behöver ständigt påpekas gentemot de departement som berörs. Här har SKL det senaste decenniet verkat med viss framgång och ett fortsatt arbete i den riktningen efterlyses av FoU-miljöerna.