1. Samhällsekonomin
Diagram 2 • BNP i Sverige Förändring från föregående kvartal i årstakt respektive nivå i miljarder kronor i 2012 årspriser; säsongrensade data 900
A. Miljarder kr
850 800 750 700 10 5
B. Procent
0 −5 −10 −15 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Efter fyra svaga kvartal växer svensk ekonomi i bättre takt under andra halvan av i år och under nästa år.
Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.
procent mellan 2011 och 2013 ökar industriproduktionen 2014 ungefär lika mycket. Exportens svaga utveckling och fallet i industriproduktionen bidrar till att också näringslivets investeringar backar i år. Exklusive bostadsinvesteringarna beräknas näringslivets investeringar minska med bortemot 5 procent. Andra investeringar går bättre. Kommunsektorns investeringar och investeringarna i bostäder växer (tabell 3). Tabell 3 • Fasta bruttoinvesteringar Procentuell förändring
2011 Näringslivet 10,1 Bostäder 10,4 Övriga byggnader o anläggningar 14,1 Övrigt 8,9 Kommunala investeringar 4,2 Statliga investeringar –5,8 Totalt 8,1
2012
2013
2014
3,1 –11,1 12,7 5,8 4,8 1,7 3,1
–3,2 3,4 –9,4 –3,4 3,9 0,1 -2,3
3,9 5,0 2,2 4,1 14,0 –4,0 4,3
Näringslivets investeringar utvecklas mycket svagt 2013. Nästa år ökar investeringarna i kommunsektorn påtagligt.
Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting
De förbättrade tillväxtutsikterna för svensk ekonomi och för svensk export i synnerhet drar med sig investeringarna uppåt nästa år. En relativt stark tillväxt i hushållens konsumtionsutgifter verkar i samma riktning. På plussidan finns också att kommunsektorns investeringar beräknas öka i snabb takt och att bostadsinvesteringarna fortsätter uppåt. Det gör att investeringarna sammantaget växer 4,3 procent 2014. Det kan jämföras med en nedgång på 2,3 procent i år. Bättre framtidsutsikter får hushållen att lätta på plånboken Hushållens inkomster har utvecklats ytterligt gynnsamt sedan mitten av 2000talet. Från 2005 till 2012 växte hushållens reala disponibla inkomster med i genomsnitt 3,1 procent per år. Under samma period ökade hushållens konsumtionsutgifter med endast 1,9 procent per år. Sparandet steg med andra ord
Ekonomirapporten. Oktober 2013 Om kommunernas och landstingens ekonomi 13