SF N°3 / 2013

20

10

0

-1 0

№ 3 2013

SVENSK FRAMTID Svensk Ungdoms politiska tidsskrift T E M A / E KO N O M I

— IK LIT

ON EK 30

PO

OM

I—

40

№ 3 / 2013

SVENSK FRAMTID

CHEFREDAKTÖR Joachim Hesthammer joachim@su.fi +358 (0)45 7731 0276

FORMGIVNING

ANSVARIG UTGIVARE

Ida Wikström www.idawikstrom.com

Niklas Mannfolk

SVENSK FRAMTID № 3/2013 INNEHÅLL

Ledare � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 SU i media � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4

MEDVERKANDE

— Politik — Emma Bodman Beata Björkvall Maria Henriksson Anna Abrahamsson Cosmo Mether Johan Hultkrantz Pia Backman Krista Brunila Sandra Grindgärds Christa Blomberg Andrea Nyberg Joachim Hesthammer Niklas Mannfolk Maisa Lindqvist

3

TRYCKERI KSF Medias tryckeri Mårtensbyvägen 11 B 01 620 Vanda

REDAKTIONEN

UPPLAGA

Simonsgatan 8 A 00 100 Helsingfors (09) 693 072 47 sf@su.fi www.su.fi

№ 3/2013 � � � � � � � � � � � � � ca 4000

70 år med samma namn – Svensk Ungdom � � � � � � � � � � � � � 6 Screw it – let's do it � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 9 Tack för din ansökan � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 10 Ärade +30-åringar � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 12 Challenge accepted � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 13 SU möter unga sannfinländare � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 14 KOLUMN / Jämnställdhet på arbetsmarknaden! � � � 14 Afrika och Europa tog ett steg närmare varandra � � 15 SU i spetsen för substansen � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16 I Strasbourg med ungas rättigheter på agendan � � � � 18 Modernt slaveri � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 19 KOLUMN / Mer än Bryssel � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 19

ISSN 078-4427

— Ekonomi — TEMA / Ekonomi � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 20 Din privatekonomiska läkare � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 20 Hur bygger jag upp en placeringsportfölj? � � � � � � � � � � � � � � � � � 24 SU är positiv till negativ inkomstbeskattning � � � � � � � � � � � � 26 Kolumn / Modigt och förnyande my @$$ � � � � � � � � � � � � � � 26 I Venezuela är hamburgaren dyrast � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 28 Fem kufiska tecken � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 28

— Politik igen— #vemfrågardig � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 30 KOLUMN / Hur ser din kommun ut i framtiden � � � 30

LEDARE

JOACHIM HESTHAMMER, chefredaktör

FRÅGA DIN EKONOMIPROFESSOR . . . Ä R E KO N O M I ett teoretiskt spel eller ett personligt läroämne som går djupt in i hjärtat och visar vilka vi är som människor? Behöver mänskligheten ett paradigmskifte inom den ekonomiska vetenskapen?

Nästa generations ekonomer har en given uppgift: att kalkylera och internera alla kostnader vårt sätt att idka handel på skapar.

Sedan kunde de skapa en global marknad där priset på varje produkt visar den eko-

logiska sanningen. Man kunde till exempel fråga sig vad den verkliga kostnaden är för en container leksaker från Hong Kong till Helsingfors, eller hur mycket en låda äpplen odlade på Nya Zeeland som sedan fraktas till Nordamerika egentligen kostar. För att inte glömma den sanna kostnaden för ditt kylskåp som surrar på dygnet runt i köket. Ett annat sätt att uttrycka saken på; hur otroligt det är att vårt samhälle har nått en punkt där det är lättare att extrahera olja ur marken, frakta oljan till ett raffinaderi, göra om den till plast, formge den korrekt, frakta den vidare till en affär, köpa den och hämta hem den, än att ägna den tid det tar åt att diska skeden efter att du använt den.

Det pågår just nu en tektonisk förändring inom vetenskapen om ekonomi, men du har ingen aning om skiftet så länge du följer det Martin Wolf, Paul Krugman, Andrew Sorkin, Lawrence Summers, Jack Lew, Ben Bernanke, Dominique Strauss-Kahn, Christine Lagarde eller de flesta ekonomiprofessorer runt om i världen lär ut. Den gamla skolan består av utövare av neoklassisk nationalekonomi som har fastnat i det förflutna, bevandrad i endast ett språk: (rena och) skära pengar.

I takt med att oljefyndigheterna minskar och klimatet förändras upprepar tidigare omnämnda ekonomerna ord som en oändlig likviditet, stimulans, derivat, obligations-

marknad, statsskuld, AAA-kreditbetyg och bankmannens investeringsbonusar. De nämner aldrig ett ord om smältande glaciärer, eroderande korallrev, stigande havsnivåer eller om metanet som bubblar ur den arktiska tundran. Liksom de medeltida teologer som argumenterade i oändlighet om hur många änglar som ryms att dansa på ett knappnålshuvud, argumenterar dagens ekonomer oavbrutet om hur ekonomisk tillväxt kan upprätthållas för evigt på en planet med begränsade resurser.

Femhundra år sedan, efter att astronomen Ptolemaios utvecklat sin geocentriska modell av universum, slet han sitt hår i sina försök att förstå sig på sina egna beräkningar om hur solen, månen och stjärnorna rör sig ovanför oss på natthimlen. Det var först då Kopernikus påpekade att vi inte är universums mittpunkt - solen kretsar inte kring jorden, utan snarare tvärtom - som alla de invecklade beräkningarna magiskt föll på plats.

Idag sker något snarlikt inom den ekonomiska vetenskapen. Ekonomer och lekmän inser att vår penningekonomi är en del av jordens större bioekonomi. Under de närmaste åren, tack vare detta monumentala paradigmskifte, kommer all ekonomisk, ekologisk och finansiell galenskap från den industriella eran att avdunsta och ett nytt hållbart sätt att driva vårt planetariska hushåll faller magiskt på plats.

Detta sker emellertid inte förrän vi kräver att politiken slutar använda sig av eufemismer inom bland annat vapenhandeln. Låt oss kalla en spade för en spade, en pistol en pistol, en missil en missil, en klusterbomb en barnamördare och en pansarbil för ett sätt att brutalt förtrycka civilbefolkningen då den distribueras av saudierna för att stödja den odemokratiska regeringen i Bahrain.

Nästan ett halvt sekel senare, efter andra världskriget, krigar vi fortfarande, och medan allt berättigas av det förbryllande fenomenet "humanitär hjälp" och "logistiskt stöd" är det bakom dessa eufemismer som vi västerlänningar har visat oss mest lingvistiskt kompetenta.

Ett perspektivskifte sker inte innan majoriteten har förstått vad som står i boken Modern Money Mechanichs, som förklarar hur pengar skapas och hur banker får låna ut 90 % mera än sin likviditet. Det finns en förklaring till varför allt blir dyrare hela tiden, men svaret är inte det du tror.

När vi har vaknat upp ur den västerländska psykosen, i vilken vi gråter av glädje då vi har vunnit en skönhetstävling men ignorerar medmänniskan utan hem på gatan.

Då en studerande har fler förmåner än en fängslad kriminell, då det lönar sig för ett företag att ta ansvar och då vi närmar oss civilisation typ 1 enligt Kardasjevskalan – då har jag gjort mitt.

4

SVENSK FRAMTID

№2

SU I MEDIA

VN 30.4

Alla var eniga om att vi måste göra någonting för vårt välfärdssystem och bland annat få bort så kallade flitfällor där folk straffas för att de jobbar. Det här är en form av medborgarlön, men med den skillnaden att det är en fungerande modell. Det är ett radikalt förslag, men vem om inte vi skall våga vara det? / NIKLAS MANNFOLK

om Kongressens beslut att godkänna motionen om negativ in-

komstbeskattning.

BBL 26 . 4 / Det handlar dels om att följa ungdomslagen, dels de andra ungdomsförbunden. Vi är det enda politiska ungdomsförbund som har en så hög medlemsålder som 35. Ungdomslagen säger att man inte är ungdom längre efter 29 och de andra förbunden drar gränsen vid 29 eller 30 år. / NIKLAS MANNFOLK

om planerna på att sänka medlemsåldern.

Raseborg riskerar snart att klassificeras som kriskommun. Det är varje fullmäktigeledamots ansvar att få ekonomin i balans. Att yrka på att stadsstyrelsen ska överta varje ärende som är obekvämt är inte hållbart. Inkomsterna kommer inte att öka i samma takt som utgifterna inom en snar framtid, det betyder att vi måste se över utgifterna och fatta beslut som upplevs tråkiga.

VN 1 5. 5 /

/ FREDRIKA ÅKERÖ

om att anpassningsbehovet är stort i Raseborg.

VBL 15.5

LÅT DE UNGA HÖRAS SVENSK UNGDOM I ÖSTERBOTTEN, Ungdomsfullmäktigearbetsgruppen

S V E N S K U N G D O M U P P M A N A R alla kommuner i Österbotten att ge ungdomarna verkliga påverkningsmöjligheter genom fungerande ungdomsfullmäktigen.

Vi har undersökt läget i de svenskösterbottniska kommunerna och av dessa 14 kommuner saknar 6 för tillfället ett ungdomsfullmäktige. Dessa kommuner är: Kronoby, Larsmo, Nykarleby, Vörå, Korsholm och Kaskö. Ungdomslagen förutsätter att unga ska höras i frågor som berör dem, och vi anser att ett ungdomsfullmäktige bäst förverkligar detta. Det går inte att sitta

och vänta på att ungdomarna själva ska skapa detta forum, när de kanske inte ens vet att möjligheten existerar.

Det är de lokala beslutsfattarna som har ansvaret.

För att ett ungdomsfullmäktige ska fylla sin funktion bör det ha en egen handledare och eget budget. Mötesarvoden kan med fördel utbetalas för att visa att man värdesätter ungdomsfullmäktiges arbete. Medlemmarna borde också erbjudas närvaro- och yttranderätt i fullmäktiges nämnder.

MED HOPP OM FRAMSTEG.

VN 28.5

Vi har en ytterst liten invandring till Finland. Problemet i Stockholms förorter som Katainen hänvisar till, beror inte på antalet asylsökanden eller andra invandrare, utan på hur vi hanterar invandringen och integrationen. Visst behövs en debatt om invandringen i Finland, men den bör handla om hur vi gör Finland mer attraktiv för utländsk arbetskraft.

Finland behöver 150 000 nya arbetstagare inom de kommande tion åren. / NIKLAS MANNFOLK

om Katainens asylkommentarer.

/ 2013

SVENSK FRAMTID

HBL 30.5

FOKUS PÅ KVINNOR OCH UNGA KAN RÄDDA VÄRLDEN NIKLAS MANNFOLK, Förbundsordförande för Svensk Ungdom

D E N 2 7- 2 9 A P R I L fick vi läsa om katastrofekvationen 3-6-9 i HBL och den 23 maj skriver HBL att forskare varnar oss för att världens ekosystem inte klarar av vår ohållbara livsstil. Ekvationen handlar om utmaningar världen står inför gällande klimatförändringen, miljön och befolkningstillväxten. Siffrorna härstammar från att vi närmar oss en tre graders uppvärmning under det här århundradet, att den sjätte vågen av massutdöende är här, samt att jordens befolkning når nio miljarder år 2050.

För att tackla dessa problem behövs det fokus på kvinnor och unga, dvs. de som både drabbas allra värst av ekvationen, men som även representerar en väsentlig del av lösningen. Kvinnor är till en stor del ansvariga för resursanvändningen i hushållet, och är särskilt utsatta då naturkatastrofer inträffar.

85 % av världens minderåriga är bosatta i utvecklingsländer, dvs. i de delar av världen som drabbas allra mest av katastrofekvationen, samtidigt är det de unga och de kommande generationerna som måste leva med konsekvenserna av en ohållbar klimatpolitik.

Därför måste vi fatta beslut och föra en politik som är hållbar även på lång sikt, och som inkluderar kvinnor och ungas synpunkter.

Att satsa på kvinnor och unga är en långsiktig investering i samhället.

Enligt FN organet UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) betyder en satsning på kvinnor i klimatfrågan att de både kan höja sin egen livskvalitet och motståndskraft inför förändringar och katastrofer, men även sina familjers livskvalitet, varigenom hela samhället påverkas positivt. Om kvinnor ges lika möjligheter till mark, teknologi, kunskap, rättigheter och beslutsfattande har FN:s jordbruksorgan, FAO, räknat ut att 150 miljoner människor kunde räddas från svält. Likaså leder det till bättre utbildade barn – som i sin tur representerar framtidens beslutsfattare.

I artikelserien i HBL poängteras att dagens politiker är karriärpolitiker som kommer med kortsiktiga lösningar för att bli återvalda. Svensk Ungdom efterlyser mer långsiktighet och vill att alla politiker skall vakna upp och inse de katastrofscenarier som världen står inför. De här utmaningarna behöver välgenomtänkta, rättvisa och långsiktiga lösningar. Klimatförhandlingar måste involvera kvinnor och unga. Det betyder inte bara att ett genus- och åldersperspektiv beaktas, utan att kvinnor och unga är delaktiga i förhandlingarna och att deras röster hörs.

5

Fullmäktige har inte befogenhet att öronmärka pengar för ett visst ändamål. Dessutom har fullmäktige även godkänt det åtgärdsprogram, där det står skrivet, att bildningssektorn skall spara 1,2 miljoner euro år 2014. Detta är högst antagligen ett av de lättare besluten vi tvingas ta för att nå upp till det. Åldern på bildningsnämndens ordförande är i detta fall helt ovidkommande.

VN 15. 5 /

om hur kostnaderna är för höga och varför man beslöt om att stänga Harparskogens daghem.

/ F I L I P B J Ö R K LÖ F

S U . F I 1 4 . 5 / Folktingets styrelse har på sitt konstituerande möte valt SU:aren Benjamin Ellenberg till ordförande för deras ungdomsutskott. Ellenberg är aktiv inom Svensk Ungdom och har tidigare varit verksam som generalsekreterare för Finlands Svenska Skolungdomsförbund och är medlem i Helsingfors ungdomsnämnd.

Folktinget har en lagstadgad uppgift att bevaka den svenskspråkiga befolkningens intressen och ställning. För att effektivera sitt arbete har Folktinget fyra utskott, varav ungdomsutskottet är det nyaste. Ungdomsutskottets uppgift är att bevaka frågor som är viktiga för de finlandssvenska ungdomarna.

— Det är viktigt med ett partiöverskridande organ som har en klar uppgift att bevaka svenskspråkiga intressen. Framförallt i dessa tider av stora strukturomvandlingar är det viktigt att de språkliga aspekterna inte glöms bort, därför känns

det extra bra att få komma med och göra en insats, säger Ellenberg.

Svensk Ungdoms förbundsordförande Niklas Mannfolk är nöjd med Folktingets beslut.

— Benjamin har gedigen erfarenhet av både nationell politik och ungdomspolitik. Folktinget kunde inte ha valt en bättre person till att bevaka de språkliga rättigheterna ur ett ungdomsperspektiv, säger Mannfolk.

— Ungdomsutskottet är ett relativt nytt organ och Folktinget har gjort klokt i att tillsätta ett sådant. Många frågor som berör specifikt ungdomar har att göra med till exempel ungdomsarbete och fritidstjänster, då är det viktigt att det också finns ett organ som kan slå vakt om dessa sektorer. De glöms alltför lätt bort då de varken är lagstadgade uppgifter eller ekonomiskt tunga. Här hoppas jag på att kunna göra en insats för Folktinget, avslutar Ellenberg.

Det finns många samhällsengagerade ungdomar på Kimitoön, men det kan kännas svårt att aktivera sig politiskt i och med att de flesta politiker är både äldre och mer erfarna. Kimitoön behöver fler unga samhällsaktiva, och med hjälp av SU-verksamheten vill vi sänka tröskeln för unga att delta.

ÅU 1 . 6 /

/ JA N N I L I N D H O L M

om att återuppliva Svensk Ungdom på Kimitoön

№ 3 / 2013 6

POLITIK Svensk Framtid

70 ÅR MED SAMMA NAMN – SVENSK UNGDOM

7

SU höll sin 70:e Kongress i Raseborg med rekordmånga förstagångens deltagare på plats. Seminariet fokuserade på Finlands framtid och ekonomi. Bland andra Angry Birds-profilen Peter Vesterbacka deltog och ekonomi diskuterades ur både politikens och näringslivets synvinkel.

TEXT & FOTO / Joachim Hesthammer

svar för hur välfärdssamhället ska se ut i framtiden.

Kongressen vill se att en modell för negativ inkomstbeskattning utarbetas. Ett nytt ekonomiutskott tillsattes och får i uppgift att vidareutveckla SU:s ekonomiska linje.

— Med detta beslut sätter SU sig i spetsen för debatten om hur vi ska finansiera vår välfärdsstat i framtiden. Vi vill bygga ett system som uppmuntrar till arbete och kringgår de inaktiverande eftergifterna som dagens behovsprövade system skapar. Samtidigt är vi ärliga inför att det inte är konstruktiv användning av resurser att ge samma klumpsumma åt alla oberoende inkomst och livssituation, säger Niklas Mannfolk.

På kongressen togs också beslut om att sänka medlemsåldern för förbundet från 35 till 30. Därmed var det den sista kongressen för många som medlem, bl. a partiordförande Carl Haglund. Även ett byte av förbundets namn diskuterades.Resultatet blev att man fram till nästa kongress för en diskussion om namnförslag på finska, svenska och engelska.

Ett flertal kandidater konkurrerade om posterna till förbundsstyrelsen. Linda Niemi (Helsingfors), och Beata Björkvall (Åbo) valdes genom val till vice ordförande. Till den nya förbundsstyrelsen valdes Erik Kaunismäki (Helsingfors), Anna-Kajsa Blomqvist (Kristinestad), Ida Schauman (Åbo), Danica Vihinen (Borgå) och Maria HenriksU N D E R KO N G R E S S E N S Ö K T E S

son (Vörå), Niklas Mannfolk återvaldes till ordförande.

Ett gemensamt budskap från alla gäster på kongresseminariet var att Finland behöver ett gynnsamt företagsklimat där nya jobb skapas och vars produkter främjar exporten.

Marknadsförings- och kommunikationschef Kaisa Hernberg berättade om Cleantech och hur de erbjuder nätverk för företag som söker innovativa energilösningar. Patrik Gayer, specialmedarbetare och inhoppare för försvarsminister Carl Haglund, gav insikt i hur regeringen arbetat för att skapa det eftertraktade företagarklimatet genom att sänka företagsskatten. Bergsrådet Stig Gustavsson underströk vikten av specialkompetens och hur det kommer att bli allt mera konkurrens på arbetsmarknaden när allt fler företag letar efter kompetens över hela världen. Europaparlamentariker Nils Torvalds påminde om vad EU är från början; ett fredsprojekt som upprätthålls av gemensam handel och fast man talar om en finanskris måste man komma ihåg att EU projektet inte är färdigt ännu. Rovio, företaget som ligger bakom spelet Angry Birds, gestaltades av marknadsföringschef Peter Vesterbacka. Rovios framgång uppstod inte under en natt utan efter ett antal försök och misstag innan spelet Angry Birds utvecklades.

Marknadsföringen har varit essentiell för den explosiva uppmärksamhet och försäljning Rovio uppnått. Vesterbacka påminde även om vikten att ha ett mångsidigt team som bara kan uppnås genom att föra samman kunniga människor från hela världen.

T I L L V Ä N S T E R / Mitt under supén gjorde två gröna varelser med gasmask entré. De var nyfikna på gästerna

och gick från bord till bord för att på deras sätt bryta isen. Ingen vet varifrån de kom eller vad de ville, men de lyckades implicit påminna gästerna om hur framtiden kan se ut om vi inte tar hand om vår planet.

OVA N / Emma

Bodman (överst) berättar om historiken som skrivs inför jubileet. Beata Björkvall presenterade SU:s nya utställning.

Mer information kommer snart.

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

9

SCREW IT – LET’S DO IT

Entreprenörerna Malena och Kalle har båda hunnit vara rädda och är det stundtals fortfarande.

Men de delar inställningen att rädsla är till för att utmanas.

TEXT / Pia Backman FOTO / Tanja Myntti — I U S A är det inte så farligt som här att gå i konkurs. Har man en konkurs bakom sig är det mera som att man har en massa erfarenhet och har lärt sig av sina misstag.

Det hävdar Kalle Ulff som står framför oss i ett auditorium i Åbo Akademi i Vasa.

Han har just fyllt 18 och den företagsgrupp som han är VD för, Middag Creative Group, fyller 6 i höst. You do the maths. Men han tycker inte att det är särskilt dramatiskt. Enligt Kalle kan vem som helst bli företagare.

Han blev det som 8-åring, tillsammans med kompisarna Victoria och Oscar. Första projektet var en egen tidning.

— Vi funderade på hur man på ett snabbt sätt kunde få ihop pengar till någon radiostyrd pryl. Det skulle ha kunnat vara en helikopter...

Reklam och marknadsföring blev så småningom företagets huvudsyssla och en hemsida för ett laximportföretag var det första ”riktiga” jobbet. Verksamheten rul�lade på och Middag vann titeln ”Finlands bästa UF-företag 2011”. UF står i det här sammanhanget för Ung Företagsamhet, och har som syfte att andra stadiets studerande ska få pröva på att driva egna företag. Nu var ju kompisarna redan företagare när tävlingen satte igång, och Kalle och gänget var glada över att få jobba med företaget också på skoltid. Lokala medier fick nys om dem, och efter en radiointervju hörde en större kaffekedja av sig och föreslog samarbete kring en reklamkampanj.

— De tyckte antagligen att vi lät roliga och lillgamla, skrattar Kalle.

Malena Björndahl hade egentligen aldrig tänkt börja blogga. Hon hade dyslexi och att skriva var inte riktigt hennes grej. Men hösten 2005 – Malena sätter alltid upp nya målsättningar för sig på hösten – blev hon irriterad på sig själv.

— Fy vad tråkigt, inga riktiga utmaningar, tänkte jag och rev listan. På den nya listan bestämde jag bland annat att jag ville segla över Atlanten fast jag inte kunde segla.

Strax därefter berättade Malenas mamma att Jakobstadsföretaget Baltic Yachts skulle segla över en båt som de hade sålt till andra sidan Atlanten och Malena såg till att få följa med på färden. Under resan startade hon sin första blogg, mest för att berätta för dem där hemma att hon var vid liv. Hon kom hem från sin resa, och mamma började uppmuntra henne att satsa stort på bloggandet. I dag är Malenas ”lifestyleblogg” en av Svenskfinlands mest lästa och hon har vunnit pris för den flera gånger om. Sponsorerna är ivriga att få samarbeta med henne, och hon har avtal med såväl en känd smyckesdesigner som ett stort inredningsföretag.

Så hur gick hon till väga?

— Jag satte upp tydliga mål för min blogg.

Lade mycket tid på att kolla upp statistik med Google analytics för att ta reda på vem som läste den. Jag tryckte också upp egna visitkort och gick med dem till olika butiker, berättar Malena.

En stor del av bloggen handlar om estetik, och Malena har alltid satsat stort på inspirerande och vackra bilder. Hela tan-

ken med bloggen är att den ska följa titeln ”Guldkanter i vardagen” och ge det där lilla extra till läsarna.

— Jag är självlärd vad gäller fotograferandet. Faktiskt har jag också lärt min man fotografera, det tar jag credits för.

Malena och Kalle har det gemensamt att de inte ursäktar sig för att de är framgångsrika. Tvärtom utmanar de den nordiska Jantelagen med glimten i ögat. Om man ska komma något vart behöver man utmana sina rädslor, och rädda har de varit många gånger.

— Jag blev mobbad som yngre. Så visst var jag rädd för att ge mobbarna något att gotta sig i. Men mest rädd var jag nog för att risken fanns att jag skulle satsa så helhjärtat på bloggen att detta faktiskt skulle bli något stort, säger Malena.

Och det var ju precis vad det blev. För Kalles del har de också varit uppförsbackar och nerförsbackar om vartannat. Alla har inte sett med blida ögon på att han hoppade av gymnasiet för att bli företagare på heltid, och det har inte varit lätt att gå på affärsmöten och vara tvungen att be någon skjutsa för att man varken har bil eller körkort. Men Kalle har bestämt sig för att gå sin egen väg.

— Visst har det hänt att jag har tänkt ”Nä, nu lägger jag ner det här”.

Men lagt ner, det har han inte gjort. Snarare tvärtom. Favorituttrycket ”Screw it, let’s do it” är lånat från ett flygbolags reklamslogan och Kalle påminner: — Man måste våga göra bort sig.

Malena håller med.

— Det är ok att vara rädd. Man ska göra det man är rädd för.

SIDA

TIDNING

AVDELNING

1 0

SVENSK FRAMTID

Politik

NUMMER №3

TEXT A N N A

A B R A H A M S S O N

”TACK FÖR DIN ANSÖKAN. TYVÄRR FÖLL INTE VALET PÅ DIG DEN HÄR GÅNGEN.” Kan entreprenörskap och geografisk mobilitet bryta trenden för ungdomsarbetslöshet?

Den 4 maj arrangerade Nordjobb tillsammans med Ungdomens Nordiska Råd och Föreningen NORDENs Ungdom en politisk konferens om ungdomsarbetslöshet, med fokus på geografisk mobilitet och entreprenörskap.

Konferensen i Folketinget i Köpenhamn inleddes av Malin Sahlén, som berättade om de problematiska samhällsstrukturer som ungdomsarbetslöshet både producerar och är en produkt av. Siffrorna är klara som ett slag i magen: Unga befinner sig på arbetsmarknaden på helt andra villkor än övriga befolkningen, i hela Norden. I alla – även de länder med väldigt låg arbetslöshetsgrad – är ungdomsarbetslösheten mångdubbelt högre för personer under 25, vilket tyder på strukturella fallgropar. Forskningsresultat talar för att ungdomsarbetslöshet kan innebära livslång försämring av den drabbades lönekurvor och sysselsättningsutsikter. Även risken för bidragsberoende och mental ohälsa ökar, vilket är oroväckande också eftersom sjukfrånvaro, socialbidragsmottagande och utbildningsval visat sig tendera gå i arv. Undersökningar i Sverige visar också att det där blivit allt mer avgörande att ha rätt kontakter för unga för att få anställning – i synnerhet då betygen är låga. Detta aktualiserar frågan om ”klass”, och antyder att statistiken inte blint väljer sina offer.

Kan geografisk mobilitet erbjuda lösningar för ungdomsarbetslösheten? José Pérez Johansson och Lisa Elsbøll presenterade sitt jobb inom projektet Jobbresan, ett nytt verksamhetsområde inom det nordiska sysselsättningsprogrammet Nordjobb, respektive Arbejdernes Oplysningsforbund, ett bildningsförbund anknutet till arbetarrörelsen i Danmark – bägge ämnade att förmå arbetssökande och arbetstillfällen att lättare finna varandra, oberoende geografiskt läge. Bådas verksamhet riktar sig till unga långtidsarbetslösa, som inte annars förväntas söka jobb utanför den egna kommunen. Sikte ligger på Norge, där efterfrågan på arbetskraft är stor. Projekten erbjuder sina deltagare både en intensivkurs i norsk kultur och arbetsmarknad, samt en periods vistelse i landet för att söka arbete. Jobbresans första omgång var en framgång, då majoriteten av deltagarna fick jobb – och en del av dem som inte fick det har senare åkt tillbaka på eget initiativ.

Att lyfta fram entreprenörskap som ett botemedel mot arbetslöshet är ingen ny tanke – genom att bli sin egen arbetsgivare är man inte beroende av någon annans anställningsvilja.

Ingemar Holm från Centrum för Publikt Entreprenörskap förklarade hur företagsamhet kan öka ungas möjligheter på marknaden. Centrum för Publikt Entreprenörskap stöder samhällsentreprenöriella initiativ genom att erbjuda vägledning, rådgivning och nätverk.

Bland annat har de hjälpt förverkliga projekt för att hjälpa dem som har svårt att få anställning på den traditionella marknaden genom att bl.a. utbilda rörelseförhindrade personer till tillgänglighetskonsulter. Just nu stöds bl.a. ett Klädotek-projekt samt olika integrationsoch sysselsättningsinitiativ.

Den politiska panelen, som bestod av representanter från Svensk Ungdom, Grön Ungdom i Sverige, Socialistisk UngdomsFront i Danmark, Moderata Ungdomsförbundet i Sverige och Danmarks socialdemokratiske Ungdom, var alla överens om att geografisk mobilitet och entreprenörskap som sådana är välkomna verktyg för att förbättra de ungas situation, även åsikterna i många andra avseenden gick isär. Att flytta utomlands för ett jobb ska inte vara ett krav, men kan i större utsträckning marknadsföras som ett alternativ. Att endast ”exportera iväg” ungdomsarbetslöshet påverkar heller inte de bakomliggande strukturerna som problemet bottnar i, och är på så vis inte ett långsiktigt alternativ för samhället, även om det för individen kan vara en livräddare.

Entreprenörskap har redan länge framställts kunna vara en mirakelkur för arbetsmarknaden – att förverkliga det i praktiken har visat sig svårare. Steget från arbetslös till entreprenör kan kräva stora personliga resurser. På många håll i Norden tycks även förekomma en allmän kultur där man hellre inte försöker alls, framom riskerar att misslyckas. Ett annat hinder är byråkratin företagande ofta för med sig – ungdomar kan ha svårt att hinna anamma de redskap som behövs för bärande företagsamhet. För att främja den allmänna attityden och förutsättningarna till entreprenörskap kunde ämnet i högre grad integreras i fler stadier av alla utbildningar.

ÅRGÅNG

TIDNING

AVDELNING

2013

SVENSK FRAMTID

Politik

SIDA 1 1

FOTO N O R D

J O B B

GR AF / ARBETSLÖSHET

U N GDO MAR ( 1 5 –24 -ÅRI N GAR) —

(Säsongskorrigerad, Eurostat 2012)

Ö VRI G B EFO LKN I N G ( 2 5 –74 -ÅRI N GAR) —

20 %

15 %

10 %

Den definitivt mest avgörande bakgrundsfaktorn till den höga ungdomsarbetslösheten är det ekonomiska läget. En annan orsak kan vara befolkningsutvecklingen och att expansionen av välfärdssamhället stannat av – antalet personer inom arbetskraften har ökat, medan antalet tjänster i den offentliga sektorn har dalat sedan början av 1990-talet och den privata sektorn har inte lyckats täcka bortfallet arbetstillfällen. I panelen lyftes även andra trösklar för unga på arbetsmarknaden fram, exempelvis köregeln last in, first out som tillämpas inom vissa företag speciellt i Sverige och innebär att den senast anställda går först när någon måste sägas upp – med andra ord oftast en ung person. I Sverige och i Finland, där ungdomsarbetslösheten är som störst, har de redan anställda har ett mycket starkt skydd, vilket gör personalombyten svåra. Likaså är utbildningsgrad en onekligen tung faktor – majoriteten av de unga arbetslösa har en kort eller avbruten utbildning. För dessa är piska och morot är inte alltid de bästa alternativen, utan speciellt i Finland och Sverige finns utrymme att satsa mer på alternativa sätt att utbilda sig framom bakom skolbänken, såsom genom lärlingsavtal. För att motarbeta den tilltagande trenden med arbetslöshet bland utexaminerade och högutbildade borde även lärosätena i allt högre grad kommunicera med arbetsmarknaden, och att den kompetens som erbjuds är efterfrågad.

— -2 EU

LA IS

7

— D N

R A M N A D

SÅ HÄR MÄTS ARBETSLÖSHETEN

UNGDOMSARBETSLÖSHET I NORDEN

——Arbetslöshetsprocenten representerar mäng-

Mellan år 2008 och 2009 skedde ett markant

den arbetslösa i procent till hela arbetskraften

uppsving i ungdomsarbetslöshet i hela Europa,

enligt ILO:s definition. Arbetskraften är det

då medeltalet i EU-länderna steg från 15.8%

totala antalet människor som är sysselsatta

till 20.1% (22.8% år 2012).

och arbetslösa. En arbetslös är en person i

I Finland steg ungdomsarbetslösheten

åldern 15 – 74 som:

2008 från 16.5% till 21.5% år 2009. Detta

—— inte har ett arbete under referensveckan

är något förvillande eftersom siffran var excep-

—— kunde börja jobba inom två inkommande

tionellt låg 2007 och 2008. Sett i ett längre

veckor —— aktivt sökt jobb under de fyra senaste veckorna eller har hittat ett jobb att börja vid inom tre månader ——20 % ungdomsarbetslöshet betyder inte att var femte ung är arbetslös, utan att var femte aktivt jobbsökande ung inte är sysselsatt, enligt ILO:s definition.

——Även heltidsstuderande som söker jobb räknas som arbetslösa i statistiken, vilket är värt att notera i synnerhet då man jämför nordiska siffror

Eftersom ungdomsarbetslöshet tar väldigt olika skepnad beroende på om den drabbade är 15 eller 24 år – med en avbruten utbildning eller med doktorshatt – så är det även klart att åtgärderna måste vara mångsidiga och ingen patentlösning existerar. Även om ungdomsarbetslösheten i Finland har sjunkit en aning de senaste åren till samma nivå som före finanskrisen är nivån ändå på inga vis försumbar, och kan innebära ett hårt bakslag för den drabbade. Mycket tyder på att ungdomsarbetslösheten utgör sprickorna som senare djupnar till samhällsklyftor – klyftor som är betydligt svårare att överlappa senare i livet. Klyftor mellan dem som valet faller på, och dem som aldrig blir valda.

K

— E N

O

IG SV

ER

N LA N FI

RG

E

D

—

—

 I politikerpanelen deltog (fr. vänster) Anna Abrahamsson från Svensk Ungdom, Aron Jonsson från Moderata Ungdomsförbundet i Sverige, Chris Bay från Socialistisk UngdomsFront i Danmark, Jakob Gam Esmann från Danmarks socialdemokratiske Ungdom och Dennis Barvsten från Sveriges Grön Ungdom.

Moderator var Silja Borgarsdóttir Sandelin., president för Ungdomens Nordiska råd.

—

5%

med övriga europeiska länder. Mellan 50 och 70 % av de nordiska studerande jobbar – medan medeltalet i Europa endast ligger på 25%.

Det innebär att fler nordiska ungdomar söker jobb och således tas in i arbetslöshetssiffrorna.

——Siffrorna säger lite om marginalisering, eftersom de inte beaktar personer som inte ens söker jobb.

perspektiv är siffran 2012 en av de lägsta på hela 2000-talet.

Lägst i statistiken: Tyskland och Japan med en ungdomsarbetslöshet på 8.1%. Grekland toppar med 55.3%.

12

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№3

MEDDELANDE

ÄRADE +30-ÅRINGAR! SU:s kongress i Raseborg fattade den 27 april 2013 beslutet att sänka den övre åldersgränsen för medlemskap i Svensk Ungdom från 35 till 30 år. Detta beslut, som är i enlighet med ungdomslagen, gör att ett antal av våra mer erfarna medlemmar tyvärr måste lämna förbundet.

F Ö R AT T D E T politiska tomrum denna smått åldersdiskriminerande åtgärd medför inte ska göra Dig alltför deprimerad, erbjuder vi Dig möjligheten att fortsätta engagera Dig i Finlands enda svenskspråkiga liberala parti som värnar om individens rätt till bl.a. sitt eget modersmål. Svenska Folkpartiet i Finland, med SU-förbundssekreterare emeritus Carl ”Calle” Haglund i spetsen, har lovat ta hand om samtliga som faller för SU:s åldersstreck. SFP har lokalavdelningar i alla kretsar och kommuner i Svenskfinland, och ordnar mycket verksamhet för alla åldersgrupper – inklusive oss unga vuxna.

Ifall Du vill bli inskriven i Svenska Folkpartiet, hoppas vi att Du meddelar det per epost till SFP:s organisationssekreterare Maria Grundström per e-post på maria.grundstrom@ sfp.fi eller per telefon på 040-734 8677.

Samtidigt vill vi även påminna Dig om SU:s understödsförening och Din möjlighet att bli medlem där. Föreningens syfte är att ideellt och ekonomiskt understöda Svensk Ungdom, samt att utveckla och fördjupa kännedomen om finlandssvensk samhällspolitik och kulturverksamhet. Medlem i understödsföreningen blir du genom att maila SU:s förbundssekreterare Sandra Grindgärds (sandra@su.fi). Mera information om understödsföreningen fås av föreningens ordförande Magnus Öster (magnus.oster@sfp.fi) eller Sandra.

TACK FÖR DIN TID I SVENSK UNGDOM OCH DITT ENGAGEMANG!

NIKLAS MANNFOLK, förbundsordförande

MED VÄNLIG HÄLSNING,

SANDRA GRINDGÄRDS, förbundssekreterare

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

13

CHALLENGE ACCEPTED TEXT & FOTO / Joachim Hesthammer

COSMO METHER

C M : Min bakgrund inom SU, då jag gick i gymnasiet var det vanligt att SU i Lovisanejden hade möten i elevutrymmet Bunkern.

Jag började för att politik intresserade mig, men vi hade också bra typer i styrelsen. Som SU:are fick man inte bara ordna Lovisa Sitzen men man kom in gratis, vilket lockade många. Nu på vintern blev jag ordförande för SU i Lovisanejden. Innan det har jag deltagit i många av de större evenemang som förbundet ordnar. Jag har trivts väldigt bra och har haft tankar om att ställa upp på förbundsnivå, men just nu räcker tiden inte till.

——21 år, från Lovisa ——Studerar socialpolitik i Vasa ——Förtroendevald i Lovisa stadsfullmäktige ——M Å L

/

Bort med svammel från politiken

— V I L K A U P P D R AG H A R D U N U ?

Nu är jag ordinarie medlem för SU i Nyland, ordförande för SU i Lovisanejden, fullmäktigeledamot och medlem i bildningsnämnden samt bildningsnämndens svenska sektion i Lovisa.

Andersson som SU:are. Jag fick min plats i bildningsnämnden och bildningsnämndens svenska sektion som jag ville. Där kommer vi under de kommande åren att behandla intressanta saker. Det sker en skolnätsutredning och det betyder att man utreder hur man kan spara och vilka skolor som möjligtvis kan dras in. Själv tycker jag om byaskolor och att man har kort väg, men vi får se. Jag tror också att det finns en ekonomisk fördel att behålla byaskolorna. Det finns många som jobbar i Helsingfors som vill uppfostra sina barn i en trygg och idyllisk landsbygdsmiljö.

CM:

— H U R GÅ R U P P D R AG E N I H O P M E D D I N A STUDIER? C M : Det gick inte ihop när jag studerade i Vasa, dessutom fick vi ingen reseersättning då och de 70 € som blev över av studiestödet efter hyran räckte bara nästan till en tur och retur resa Vasa-Lovisa. Jag låter mig ändå inte hindras av detta eftersom jag vill påverka och har en klar bild av hur saker ska se ut, den bilden vill jag förverkliga.

— SU HAR OCKSÅ EN MOTION OM RESEERSÄTTNING FÖR FÖRTROENDE-

— V E M Ä R D U PÅ D E T P O L I T I S K A P L A N E T ?

VA L DA , H U R S P R I D E R D U VÅ R P O L I T I K ?

Min världsbild passar in i det socialliberala konsortiet men där ganska långt högerut. Det betyder att jag ser alla människor som lika värda, alla ska ha samma rättigheter och möjligheter, det betyder ändå inte att man inte ska kunna förtjäna olika löner för olika jobb. Jag tror att det skapar ett konkurrenskraftigt klimat när vissa har större köpkraft än andra. Vi behöver också flera företag i Finland. Det vad anställda får i handen jämfört med vad företagen betalar är absurt, det är inte att främja företagsamhet.

Jo, den var vi snabba med att få igenom i Lovisa. Det var egentligen det att jag började lobba för den redan innan jag blev invald på hösten. De tog upp den i gamla fullmäktigegruppen och såg det som positivt.

Det kom dessutom på tapeten att revidera rese- och arvodesstadgan så fick vi passligt in det där.

CM:

— D U H A R LYC K AT S V Ä RVA E N S TO R M Ä N G D N YA S U - M E D L E M M A R , H U R H A R D U GÅT T T I L L V Ä GA ?

Jag bjöd hem en bunt med kamrater för att se på hockey-VM, vi var ganska många och efter matchen ville ingen gå hem. Lite senare kom det människor som jag inte kände, och jag tänkte eftersom vi är i mitt hus går jag och frågar huruvida de är medlemmar i SU. ”Nja, jag har nog funderat länge på att skriva in mig men..” säger gästen. ”Men det är ju helt perfekt, här har du datorn, skriv in dig” svarade jag, och på så sätt blev nio nya medlemmar till.

— Vi har även vår berömda Lovisa sitz men jag anser det har varit för lite politik och för mycket fest. I år gjorde sångledarna väl ifrån sig och berättade mycket om SU:s verksamhet. Ett välfungerande koncept är att göra bordsplaceringar av medlemsblanketterna.

Man fyller i gästens för och efternamn färCM:

CM:

Svensk Ungdom kårar varje år den lokalavdelning som lyckats värva flest nya medlemmar. I år fråntogs Lovisa sin titlel och Helsingfors är regerande mästare.

Cosmo Mether är fast besluten om att hans lokalavdelning skall återfå titeln. Även SU:s motioner går igenom i Lovisa stadsfullmäktige efter Methers lobbande.

Hur lyckas SU i Lovisa med det här? digt på en blankett och slår flera flugor i en smäll. Som en medlemsförmån hade aktiva SU:are ett champagneglas väntandes vid deras plats. Sitzen resulterade i ett tjugotal nya medlemmar.

— PÅ D I N FAC E B O O K H A R D U E N B I L D M E D T E X T E N ” C H A L L E N G E ACC E P T E D ”, VA D MENAR DU MED DET? CM:

Jag tycker om utmaningar och har gan-

ska svårt att säga nej till en utmaning. Därför blir det ganska ofta att man antar utmaningar.

— VA D H Ä N D E R I LOV I S A S TA D S F U L L M Ä K T I G E ?

C M : Många gamla slutade, SFP hade 25 av 59 platser, 11 gamla slutade och därmed blev 11 nya invalda. I början förklarades vissa rutiner men man lär sig bara man är aktiv och ställer frågor. Med mig har jag bl.a. Otto

— ÄR DET MYCKET JOBB I STADSFULLMÄKTIGE?

Det är nog ett digert jobb, det blir många möten och tjocka handlingar att läsa igenom. Förra mötet handlade delvis om bokslut, verksamhetsberättelse och det bostadspolitiska programmet med hundratals sidor att läsa igenom. Vid sidan om ska man försöka läsa till inträdesförhör och annat. Det är nu bara att sköta det. Slöseri av min tid är nog sådant som retar upp mig ordentligt. Skulle det inte vara för onödigt tjabbel från vissa populistiska håll skulle vi spara både pengar och tid. Även då någon ställer sig vid mikrofonen och inte har ett ändringsförslag utan bara mycket vaga funderingar är det retande. En sak jag kommer att arbeta för är att vi skulle få ändringsförslagen skriftligt på en skärm. Inne i salen har vi redan nu en projektor som sällan används.

Så som man har på SU:s kongress kunde man ha i fullmäktige, bottenförslaget syns och kommer det ett ändringsförslag kan man skriva in det under bottenförslaget. Om SU:s kongress klarar av det borde väl även Lovisa stadsfullmäktige göra det.

CM:

14

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№3

SU MÖTER UNGA SANNFINLÄNDARE I SPRÅKDEBATT TEXT / Joachim Hesthammer S T YC K E T I N T I L L B E S K R I V E R situationen som kamp, krig eller annat som framkallar en väldigt aggressiv sinnesstämning. Detta är inte bra, jag är villig att påstå att samtliga SU:are i salen kände hur deras rätt att verka på sitt modersmål utmanades hårt vilket i sin tur ledde till en sinnesstämning var man låser sig och går i försvar. Det är ytterst tröttande att befinna sig i ett sådant läge och lärdomen är att mentalt kunna förbereda sig på alla de känslor som rusar igenom kroppen så att man kan bemöta debatten med ett klart huvud. Även alla krigsreferenser och metaforer är kontraproduktiva fast det ofta handlar om en human reaktion när man tar till sådan vokabulär.

Vad är problemet? Som det kom fram under debatten använder Sannfinländarnas unga sig av ett mycket svårt argument att kontra, ”vi förespråkar valfrihet, vi vill inte känna oss tvingade att lära oss svenska, detta tvång hjälper heller inte att förbättra attityderna mot svenskan”. Det är svårt att argumentera historisk hävd då svaret blir ”är det inte meningen att vi ska blicka framåt och anpassa oss efter nuläget och vad som är mest ändamålsenligt?”. Faktum är att skolsystemet har misslyckats i språkundervisningen på både svenskspråkigt och finskspråkigt håll eftersom det finns av sådana som inte kan mera än ”Hej” på det andra inhemska. Jag utmanar samtliga till att presentera för mig en person som går runt och genuint avskyr att hen talar flera än två språk flytande. Hen finns inte, därför vore det så viktigt

Den tryckta och spända stämningen går inte att ta miste på. Är det här, i detta rum i Kirjan Talo, som det ska avgöras huruvida svenskan är onödig och påtvingad? Sampo Terho, Europaparlamentariker och finskhetsförbundets ordförande inleder med att räkna upp varje argument han hört SFP:are använda sig av för att försvara svenskans ställning.

Han tar sig även friheten att uttrycka sin åsikt om varje argument och presenterar ett eget begrundat motargument. Det hela känns som om att det tunga artilleriet skjuter ner strategiska mål för att bana väg för marktrupperna. Jag ser på våra panelister hur de mentalt gräver ner sig djupare i sina stridsvärn för att senare ge sig in på fältet själva. att skolan lyckades i sitt uppdrag. Jag upprepar, ingen går runt och är sur över att den kan flera språk flytande.

Att sedan ha åsikter om det så kallade tvånget är en annan sak.

Efter en aningen hånande presentation, vilken Victor Bruun, Sannf. ungas medlem i Helsingfors styrelse för övrigt höll på en god svenska, blev det Benjamin Ellenbergs tur, som talade i egenskap av ordförande för Folktingets ungdomsutskott. Mr. Ellenberg lyckades vädra stämningen genom att implicit utgå ifrån att vi alla är vänner, underförstått, vi är alla finländare.

Han berättade om statistik som beskriver hur intresset sjunkit för att skriva språk i studentexamen sedan man gjor-

de svenskan frivillig. Det var en frisk fläkt som bäddade gott för rond två.

Robert Byggmästar möter Helsingfors kretsordförande Samuli Voutila i debatten om”tvångssvenska mot nyttosvenska”. Klassiska argument presenteras från båda sidorna men Byggmästar väljer att också poängtera hur hans Finland inte längre skulle vara sig likt ifall svenskan skulle falla bort.

Nej, svarar Byggmästar på frågan ifall han känner sig sårad om en finländare inte kan svenska.

Hittills hade vissa av det äldre gardet i publiken opponerat sig ett antal gånger och förorsakat ovälkommet oljud.

När Niklas Mannfolk och Simon Elo sätter sig vid panelen skärper sig

alla för att verkligen lyssna, temat är enspråkighet mot tvåspråkighet. Det märks att detta är en hjärtefråga för sannf. unga då de gillrar olika fällor och prövar sina argument. Slående är ändå att de inte med makt försöker argumentera utan gör det med välgenomtänkta frågor som till stor del förankrar en juridisk substans. Mannfolk lyckas ändå få Elo att erkänna ”bra argument, det har jag inte tänkt på” när Elo föreslår att svenskan skall få minoritetsstatus varpå Mannfolk svarar ”vilka rättigheter tycker du vi kan leva utan som inte ni kan?”.

Det hela var tämligen välarrangerat, rättvist på så sätt att båda sidorna fick lika mycket tid och utrymme, inledaren borträknad. Arrangörerna var måna om att ta reda på vår åsikt och hoppades på en ny debatt.

Man kan inte påstå att en vinnare hade kunnat koras efter denna debatt.

Det positiva är att båda fick försiktigt känna på varandra, ventilera och konstatera att det finns en vilja till att diskutera istället för att fegt gömma sig bakom media. Många svordomar kommer ännu att yttras angående möjligheten/skyldigheten att lära sig, var jag efterlyser lite perspektiv. ”Varför jag, varför måste jag leva i ett tvåspråkigt land och vara tvungen att lära mig det andra inhemska?”. De som ropar högst ska vi alla tycka lite synd om, för dessa går miste om värdefull tid som de kunde ha använt till att lära sig ett nyttigare språk. De tvingas till att aktivera delar av sin hjärna de önskar att skulle få vara ifred. De tycker synd om sig själva och behöver tröst. Aningen karikerat med en gnutta sanning.

H E J , M I T T N A M N är Maria och jag är ny förbundsstyrelsemedlem från Österbotten. Jag vill ägna min första spalt i Svensk Framtid åt en realitet som jag nyligen kravlat mig igenom och som jag upplever som mycket bekymmersam och orättvis.

För en tid sedan avslutade jag mina studier och såg framemot att börja jobba. Jag insåg dock att man inte var kvalificerad på den finska arbetsmarknaden för de jobb som den utbildning man erhållit i Finland riktat sig mot. Jag är alltså utbildad statsvetare från Åbo Akademi och har därtill en examen inom internationella relationer från St Andrews i Skottland samt andra relevanta erfarenheter och kunskaper. Däremot är jag inte fullständigt tvåspråkig och har inget språkprovsbevis på utmärkta finska kunskaper, vilket förutsätts för arbete inom de flesta statliga organ liksom ministerierna och andra myndigheter.

Visst har jag förståelse för att arbetssprå-

ket i Finland i första hand är finska oavsett sektor. Problemet är att man som exempelvis nyutexaminerad statsvetare inte är behörig i sitt eget land, utan ofta bör söka sig till grannländerna i väst. Jag upplever att detta är orättvist och oroväckande. Det är ingen hemlighet att det finns finlandsvenskar i vårt land som, genom en enspråkig hemmiljö och tyvärr ineffektiv finskundervisning i grundskolan, inte når upp till de kriterier som förväntas, trots att skolan genomförs med bravur. Enligt mig är det orättvist att unga skall straffas på arbetsmarknaden, enbart för att de växt upp i en miljö med det andra nationalspråket som bas. Samtidigt är det också oroväckande att dyrt utbildad ungdom flyttar bort och att den statliga servicen förfinskas ytterligare, på grund av att svenskspråkigas tröskel för anställning är högre. Dessutom, i takt med att myndigheternas service på svenska urholkas, försäm-

ras även förutsättningarna för näringslivet på svenskspråkiga orter. Exempelvis, är det viktigt att företagare får råd om exporttullar eller säkerhetskriterier för tillverkning av barnstolar etc. på sitt modersmål.

Mitt budskap är därför entydigt. Antingen reviderar staten konsekvent sina hårda krav på finska kunskaper hos anställda till goda kommunikativa finska kunskaper. Vilket skulle öppna upp för en betydligt jämlikare konkurrens över språkgränserna och samtidigt underbygga svensk service på nationell myndighetsnivå för framtiden. Eller så får man till stånd en finskundervisningsmodell i grundskolan som garanterar att tillräckliga/utmärkta finskkunskaper nås.

Likvärdiga utbildningar skall ges likvärdiga möjligheter i vårt land oberoende av hemkommun och unga skall på jämlik basis kunna bygga på med andra språkkunskaper och färdigheter efter grundskolan.

KOLUMN

MARIA HENRIKSSON, förbundsstyrelsemedlem

JÄMSTÄLLDHET PÅ ARBETSMARKNADEN OCH INOM NÄRINGSLIVET!

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

15

AFRIKA OCH EUROPA TOG ETT STEG NÄRMARE VARANDRA

möjligheten att delta i Africa Univeristy on Youth and Development (AUYD) som ordnades i Mindelo, på ön Sao Vicente i Kap Verde.

Cirka 100 unga påverkare och aktivister främst från Afrika men också Europa hade samlats på den lilla ön för att under en veckas tid diskutera demokratiskt medborgarskap, utveckling och samarbete mellan Afrika och Europa.

AUYD, som ordandes för femte gången, är organiserat av Europarådets Nord-Syd center tillsammans med en massa andra organisationer som jobbar med ungdomsfrågor i Europa och Afrika. Bland organisatörerna finns European Youth Forum (EYF), dit både Finlands Ungdomssamarbete Allians, LYMEC - vår europeiska takorganisation och IFLRY - vår internationella takorganisation hör. Även motsvarigheten till EYF i Afrika, Pan-African Youth Union är medarrangör. Projektet är stött av Europeiska kommissionen och Afrikanska Unionens kommission, och är ett sätt att involvera unga i förverkligandet av Afrika-EU partnerskapsprogrammet från 2007.

Universitetet byggs upp kring olika teman och består av kurser och seminarier med målsättning att stärka samarbetet mellan unga i Afrika och Europa, samt ge nya kunskaper och erfarenheter till deltagarna som de kan ta med sig hem och använda i sitt ungdomsarbete i respektive land och region. Jag hade fått möjligheten att delta i en kurs som heter Africa-Europe training course for youth organizations som nu ordnades för nionde gången. En inte helt obetydelsefull kurs, för utan denna kurs skulle AUYD inte finnas till. Tidigare års deltagare blev så inspirerade när de gick kursen och ville visa att om JAG HADE NÄM LIGEN

TEXT / Sandra Grindgärds FOTO / Anna-Maria Hass

I början på maj fick jag igen vara med om den fantastiska känslan man får när man märker hur liten världen är och hur olika men på samma gång lika vi alla världsmedborgare är. En känsla av att gränser inte spelar roll, utan fokus är på människorna och allas lika värde oberoende av bakgrund.

man vill så kan man. Så när Afrika-EU partnerskapsprogrammet utarbetades och ett toppmöte mellan statschefer i Afrika och Europa skulle hållas 2007 krävde de att också unga måste involveras i processen. Det resulterade i att ett ungdomstoppmöte ordnades innan det officiella toppmötet. Ungdomstoppmötet, som ordnas igen inför nästa Europa – Afrika toppmöte 2015, lade både grunden för dagens Africa University on Youth and Development och AfrikaEuropa plattformen som grundades 2012. Den består av ungdomsorganisationer från Afrika och Europa och IFLRY är medlem i plattformen.

Vill man så kan man, den känslan

lyckades årets kurs också förmedla. Genom att samla unga människor runtomkring Europa och Afrika fick de oss att inse att vi alla jobbar mot samma mål, en mer rättvis och hållbar värld och att en sådan värld inte är omöjlig men kräver samarbete världen över. Vi startar från olika punkter, men målen är desamma. På SU:s kongress godkändes i år en motion om FN:s milleniemål och post 2015 agendan, någonting vi också diskuterade mycket under vår intensiva vecka i Mindelo. Även ungdomsarbetslösheten som är ett lika stort problem på båda kontinenterna diskuterades och idéer för att motverka den utbyttes. Dessa frågor är också plattformens huvudfokusområden. Under kursen ledde också jag och Judith från Kenya en workshop om unga i politiken och hur vi kan jobba för att stärka dem tillsammans. Vi identifierade ungas marginalisering på den politiska arenan som en gemensam utmaning, och poängterade vikten av att stärka de politiska ungdomsorganisationerna inom partierna. Vi diskuterade hur vi kan använda detta forum för att tackla utmaningarna och tanken om ett Afrika – Europa toppmöte för unga politiker och politiska ungdomsorganisationer föddes, en tanke som vi nu försöker utveckla och förhoppningsvis förverkliga.

I Mindelo tog Afrika och Europas framtid ett steg närmare varandra och min egen övertygelse om att Afrika och Europa har mycket att lära sig av varandra stärktes. Det lärde jag mig redan när jag bodde i Tanzania förra året, och efter kursen är jag ännu mer övertygad om att utvecklingssamarbete uttryckligen ska handla om samarbete där båda parterna är lika viktiga. SU ska vara en aktiv aktör i sådana samarbeten.

16

SVENSK FRAMTID / POLITIK

SU I SPETSEN FÖR SUBSTANSEN En partidag är en perfekt blandning av socialt umgänge, debatt, ego-mätning och pladder. De senaste åren har SU haft som vana att utmärka sig med uppseendeväckande stoff. Medan andra patidagsdelegater är upptagna med att skryta eller skymfa brukar SU stå för substansen, i år igen med sina motioner om bl.a. negativ inkomstbeskattning.

TEXT & FOTO / Joachim Hesthammer KO M M I S S I O N Ä R O L L I R E H N öppnade SFP:s EU-valkampanj och medverkade i panelen tillsammans med Haglund och Torvalds på fredagens seminarium om EU. Följande dag under partidagsöppningen hade Sir Graham Watson, ledare för ALDE, anlänt. I sitt anförande kallade Watts SFP:arna för de sanna finländarna som inte motarbetar den liberala ideologin.

I år markerade SU att ”de kommer dragandes med de där jäkla homona igen” tills partiet helhjärtat omfamnar de, inte ett, två men tre partidagsbeslut som fattats för denna andemening. SU tycker inte att riksdagsledamöterna tagit tag i denna fråga i tillräckligt stor utsträckning. Under ordförande Mannfolks anförande kom förbundssekreterare Grindgärds och Åbo kret-

№3

sordförande Ville Forss dragandes på Jose Forslund som satt i en kärra. SU hade låtit trycka upp t-skjortor med en bild av en man som drar en annan och med texten ”Dras ni med homon, SFP?”. För att utrycka det milt, är inte alla inom det liberala partiet redo för samkönade äktenskap, en stor skara är det men inte alla.

SU hade flera motioner som de facto godkändes i sin helhet eller med finstilta ändringar bl.a. SHVS för alla som LSK förde fram, etiska krav på produkter, avskaffa kasseavgiften och inför reseersättning för förtroendevalda.

Efter ett negativt svar av partidagen till motionen om NIT uttrycker SU i sitt pressmeddelande sin besvikelse över det handlingsförlamade SFP. — Då individens inkomster ökar minskar den andelen av utkomsten som staten

/ 2013

står för. Naturligtvis ska statens andel och ansvar minska långsammare än hushållets nya förvärvsinkomst och ökade inkomster, för att sedan utebli helt då inkomsten blir tillräckligt hög, klargör Mannfolk. Det här uppmuntrar till arbete, eftersom man då kan ta emot jobb utan att direkt förlora sitt stöd. Det är märkligt att SFP inte vill lösa flitfällorna. Säger man nej måste man också komma fram med alternativ. Vad är SFP:s lösning på dagens situation och hur ser deras skattesystem ut, undrar Mannfolk som vill se konkreta förslag.

Partiordförande Haglund har lovat att ordna ett seminarium om flitfällor det också skall vara möjligt att diskutera NIT-modellen mer ingående med Osmo Soininvaara och Juhana Vartiainen. Seminariet torde ordnas i augusti.

SU:s ordförande Mannfolk förklarar

SVENSK FRAMTID / POLITIK

hur SU försökt arbeta för att få igenom sina motioner.

— Lobbning sköts förstås bakom kulisserna och det handlar om att tala med så många människor som möjligt och förklara vår position och våra åsikter. Vi hade skrivit ett utförligt PM om den nya socialstödsmodellen, NIT och dessutom hade vår grafiker gjort en infograf som tydligare beskrev de olika systemen.

— Vi fick mycket mediasynlighet inför partidagen för vår motion om NIT, bl.a. Torbjörn Kevin, chefredaktör för Åbo Underrättelser skrev mycket positivt om SU:s motion i sin ledare. Motionen föll med 127 röster mot 103, vilket jag tycker är utmärkt av SU med tanke på att vi hade tre riksdagsledamöter som steg upp och talade emot motionen, vilket ofta händer när ledamöterna inte är tillräckligt insatta i en motion och har förut-

fattade principiella meningar. Då är det ofta så att de delegater som inte heller är insatta i motionen röstar som riksdagsledamöterna tycker, fortsätter Mannfolk.

— Det som efterlystes av partiordförande, som en sista åtgärd för att motionen inte skulle gå igenom var en extensiv kostnadskalkyl på vad NIT skulle betyda för Finlands nationalekonomi, och eftersom jag tyvärr inte är nationalekonom till yrket, och inte partiordförande heller, har inte SU resurser att räkna ut sådant här. Hade vi haft möjlighet att ta en ordentlig diskussion med VATTs Juhana Vartianen och fått hans utlåtande i frågan skulle motionen säkert ha gått igenom.

— Det är alltid intressant med partidagar, där nätverkar man bäst med SFP:are. SU förväntas alltid ha något jippo, och det väntas rentav med spänning på vad SU hittar

17

 På bilden syns de t-skjortor och lappar som användes för att göra kampanj med.

På t-skjortorna står det ”Dras ni med homon, SFP?”, vilket är en fråga riktad till partiet. Lapparna lyfter fram de motioner SU framförde på partidagen.

på och det är bra, vi ska fortsätta med det så mycket som möjligt. Det har inte alltid varit så här med jippon, jag tror det har blivit mera vanligt i början av 2000-talet att alltid hitta på någonting lite radikalt. Trots att det är svårt att nå ut till riksdagsledamöterna är nog partidagen det bästa sättet att få synlighet och att få genomslagskraft i sina åsikter, avslutar Mannfolk.

18

TEXT & FOTO / Joachim Hesthammer

D E LTAGA R N A S K U L L E T I T TA på vad mänskliga rättigheter är, jämföra situationen mellan olika länder och diskutera hur unga människor påverkas av kränkningar av mänskliga rättigheter och hur det kan åtgärdas.

Evenemanget hölls i Strasbourg, vid European Youth Centre, som är en utmärkt anläggning för övernattning, seminarier för att ha kul. Under evenemanget träffades Parliamentary Assembly of the Council of Europe (PACE), vilket gav deltagarna en direkt kontakt med ALDE gruppen PACE. I Strasbourg var det möjligt att bekanta sig med olika institutioner som den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och lyssna på pläderingen där eller lyssna på Tyskands förbundspresident Joachim Gaucks tala om mångfald i Palais de l'Europe.

Mane Manukyan, VD (Executive Director), för IFLRY är bekymrad över situationen i bl.a. Vitryssland, var folk deporteras för att de samlas till möten. Problematiken med de nuvarande mänskliga rättigheterna är dels att de inte följs men även att unga borde få en egen konvention. Mane tror inte att någon skulle lida av att det skulle utarbetas en egen version av de mänskliga rättigheterna för unga.

Madame Anne Brasseur, president för ALDE PACE, besökte IFLRY för att diskutera ungas situation, främst ur ett europeiskt perspektiv. Undertecknad framförde en fråga angående det alarmerande höga antal ungdomar som förtidspensioneras p.g.a. mentala

SVENSK FRAMTID / POLITIK

Jose Forslund sitter tillsammans med deltagare från Holland, Belarus, Brasilien, Danmark och Bulgarien.

I STRASBOURG MED UNGAS RÄTTIGHETER PÅ AGENDAN Detta år firas den 60:e årsdagen av ikraftträdande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. IFLRY ville uppmärksamma detta genom att organisera ett toppmöte på internationell nivå för att ta fasta på ungas möjlighet att utnyttja sina rättigheter. Medan de mänskliga rättigheterna kan tyckas vara uppenbara för vissa, är situationen någon helt annan för andra. diagnoser. Mme Brasseur hade den senaste tiden riktat mera fokus på ungdomsarbetslösheten men menade att om så är fallet att flera tusen ungdomar faller bort från arbetslivet årligen måste man påminna dem om att deras arbetsinsats är viktig.

IFLRY samlar deltagare från hela världen och gästerna med längsta hemresan var de som kom från Brazilien och Taiwan.

I sann IFLRY-anda kunde alla deltagare bekanta sig med varandra under de olika programpunkterna som ordna-

№3

des. IFLRY har som vana att arrangera olika simuleringar var man t.ex. ska leka åklagare och försvarare inför en domstol eller hitta på charader av politiska budskap. De kallar metoden för non-formal education, och är mycket effektiv istället för att arrangera föreläsningar.

SU hade Jose Forsblom, kretsordförande för Helsingfors och medlem i IU, på plats som deltagare och Maria Wahlstedt som praktikant för IFLRY i London. Senare på en middag tillsammans med ALDE PACE växte Finlands delegation ytterligare när representant Antti Kaikkonen (C) anslöt sig till sällskapet.

IFLRY-deltagarna träffade även ALDEs generalsekreterare, Jacob Rasmussen, då alla samlades för möte i Palais de l'europé. Resten av PACE gruppen var också närvarande och temat var unga som samhällspåverkare.

En till synes gentleman vid namn Mike Hancock, medlem i PACE, höll ett anförande var han skyllde på sig själv och alla andra i sin ålder för att de ungas sak inte drivs i lika stor utsträckning som andra ärenden. ”Om det inte vore för sådana som jag, som sitter på ett mandat och med all makt försöker hålla sig kvar, skulle flera unga ta plats inom politiken”.

Delta i ett IFLRY-evenemang om du har chansen. Nya vänner från hela världen är en garanti och de upplevelser man får vara med om minns man livet ut. För att lära dig mera om IFLRY har SU ett internationellt utskott som följer upp deras aktivitet och nominerar representanter som får delta på evenemang.

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

MODERNT SLAVERI Miljoner män, kvinnor och barn runt om världen tvingas leva ett liv som slavar. Även om denna exploatering inte brukar kallas för slaveri, är omständigheterna de samma. Människor säljs som föremål och tvingas arbeta för litet eller ingen lön alls och är vid ”arbetsgivarens” nåd.

19

TEXT / Redaktionen

——Slaveri existerar idag trots att det är förbjudet i de flesta länder var man utövar det. Även i den universella deklarationen om mänskliga rättigheter, 1948, och 1956 FN:s tilläggskonvention om avskaffande av slaveri, slavhandeln, samt institutioner och verksamheter besläktade till slaveri förbjuder man detta. Kvinnor från Östeuropa tvingas till prostitution, barn trafikeras mellan Västafrikanska länder och män tvingas arbeta som slavar på brasilianska odlingsmarker. Samtida slaveri tar sig an olika former och påverkar människor i alla åldrar, kön och raser.

——Gemensamma egenskaper åtskiljer slaveriet från andra brott mot mänskliga rättigheter.

VILKA TYPER AV SLAVERI

eller politiska partier och tvingas arbeta, oftast under hot om våld eller andra påföljder.

——Slaveri av härkomst är var människor är antingen födda in i slaveri eller kommer från en "grupp" som samhället ser som lämpade att användas till slavarbete.

——Människohandel innebär transport-och / eller handel av människor - kvinnor, barn och män - från ett område till ett annat i syfte att tvinga dem till slaveri.

——Värsta formerna av barnarbete drabbar uppskattningsvis 126 miljoner *barn runt om i världen, som utför arbete som är skadligt för hälsa och välbefinnande.

EN SLAV ÄR

EXISTERAR IDAG?

—— En som tvingas arbeta genom mentalt el-

——Tvångsarbete drabbar miljontals människor runt om i världen. Människor blir slavarbetare genom att ta eller luras in i att ta ett lån för så lite som kostnaden för medicinen för ett sjukt barn. För att återbetala skulden är det många som tvingas arbeta långa timmar, sju dagar i veckan, upp till 365 dagar om året. De får grundläggande mat och husrum som "betalning" för sitt arbete, men kan aldrig betala av lånet, vilket kan föras vidare i generationer.

ler fysiskt hot —— En som ägs eller kontrolleras av en "arbetsgivare", vanligen genom mentalt eller fysiskt våld eller hot om övergrepp —— En som avhumaniseras, behandlas som en handelsvara eller köps och säljs som "egendom" —— En som fysiskt begränsas eller har begränsningar på sin rörelsefrihet.

——Tidig och påtvingat äktenskap drabbar kvinnor och flickor som gifts bort utan val och tvingas in i liv av slaveri som ofta åtföljs av fysiskt våld.

——Tvångsarbete drabbar personer som olagligen rekryteras av individer, regeringar

*ILO, International Labour Organization

på en hållbar lösning. Vi har hamnat i ett brandsläckarhjul med risken att vi tappar helhetsperspektivet. Det är därför viktigt att stanna upp och fundera på vad vi vill med EU. Hur vill vi att EU utvecklas? Hur ser vårt EU ut om 10, 20 och 30 år? Det är dags att börja EU-visionera.

Under våren har jag haft möjligheten att tillsammans med 25 andra unga människor från hela Finland fundera på EU och EU:s framtid. Arbetet resulterade i en vision med 10 olika punkter som berättar om hur vi vill att EU utvecklas. Rapporten överlämnades till Europaminister Alexander Stubb, men vår målsättning med den är större än så. Vi hoppas på att rapporten kan leda in EU-diskussionen på ett nytt spår, ett mera långsiktigt sådant. Vi vill också att unga engagerar sig i den debatten. Många unga uppfattar Europa och vår gemenskap på ett annat sätt en tidigare generationer. Vi reser, flyttar runt, har vänner från hela Europa och förälskar oss i Europa. Själv hör jag

till dem som inte förstår diskussionerna om ett Finland utanför EU, för jag förstår inte vad som är så farligt med EU eller hur Finland, Europa skulle klara sig i den globala konkurrensen utan att slå ihop sina krafter gällande de frågor där det är vettigt. Därför vill jag konstruktivt diskutera hur EU kan utvecklas, för det håller jag med om, systemet är inte perfekt. I vår vision efterlyser vi ett mer demokratiskt EU där EU-medborgarna känner sig som en del av EU. Vi tror att det behövs en s.k. EU-identitet och medborgarskap för att EU ska överleva, vilket också nämns i Lissabonfördraget, men vars skapande vi upplever att inte prioriteras så högt. Vi diskuterar också hur institutionerna kunde förändras, EU:s miljöpolitiska roll och ungas position i EU, Finlands roll i EU och EU:s globala roll.

Det sprattlar i mina fingrar. Ett år en ingen tid och snart är valet här. SU kommer att göra en aktiv EU kampanj där ni alla SU:are behövs. Så kom med och visionera!

KOLUMN

SANDRA GRINDGÄRDS, förbundssekreterare

MER ÄN BRYSSEL

B R Y S S E L G Ö R , Bryssel bestämmer, Bryssel tycker, Bryssel vill. Hur många gånger har du hört talas om den där typen Bryssel som ställer till med så mycket? EU blir lätt lika med Bryssel fast det förstås handlar om något helt annat än Belgiens huvudstad. Att EU ofta inte uppfattas som något mer än avlägsna beslut och institutionsbyggnaderna i Bryssel är dess stora svaghet och utmaning.

Någonting vi måste ändra på. Om ungefär ett år är det Europaparlamentsval, som förhoppningsvis påminner oss alla om att EU inte bara är ett samarbete mellan nationalstater utan att också vi unionsmedborgare har en plats och en röst i unionen. Europaparlamentet är det enda demokratiskt direktvalda organet inom EU, vilket gör det till den viktigaste kanalen för oss EU-medborgare att påverka igenom.

De senaste åren har EU-frågor diskuterats mycket mer än tidigare, men diskussionen har varit snäv. Varje dag kan vi läsa om eurokrisen och hur den hanteras i jakt

№ 3 /2013

EKONOMI

20

Svensk Framtid

DIN PRIVATEKONOMISKA ALLMÄNLÄKARE



JOHAN HULTKRANTZ ——Född 1972 (40 år) ——Uppvuxen utanför Stockholm, kom till Helsingfors 1995.

——Ville studera på svenska men inte i Sverige.

Finland var det enda alternativet i världen....!

——Var den första tradenomen av "hankön" som blev färdig från Arcada 1998/99.

——Har varit verksam inom sparande och placering som anställd sedan 1998/99 och som egen företagare sedan 2002.

——Har skrivit böckerna Pengar för livet och Elämäsi Rahat år 2004 och 2007.

——Medverkar regelbundet i Yle Fems Min Morgon och Från morgon till kväll samt Radio Vegas Lördax.

——Skriver regelbundet i finlandssvensk media, tex Affärsmagasinet FORUM. ——Har just grundat (tillsammans med Mikael Airava) lågprisbolaget EFA Ab, Effektiv Finansiell Allokering - HELA aktievärlden till HALVA priset!

"Om du har fått hög avkastning så har du förmodligen tagit hög, högre risk, men bara för att du tar hög risk behöver det inte leda till hög avkastning."

21

TEXT & FOTO / Joachim Hesthammer

— D U H A R M E D V E R K AT R E G E L B U N D E T I

— T I D I GA R E H A R D U TA L AT O M E N F Y R K LÖ -

P R O G R A M M E T M I N M O R G O N F Ö R AT T

V E R , VA D Ä R D E T ?

U P P LY S A T I T TA R N A O M A L L M Ä N N A T I P S N Ä R D E T G Ä L L E R E KO N O M I S K T S PA R A N D E . S E N A S T TA L A D E D U O M S K I L L N A D E N M E L L A N O L I K A T Y P E R AV S PA R A N D E S O M B O S T Ä D E R , A K T I E R O C H B A N K KO N T O N .

S O M S T U D E R A N D E H A R M A N S Ä L L A N E XT R A P E N GA R M E N H U R K A N M A N S O M U N G V U X E N S PA R A ?

— Klippet du talar om hittar man på min hemsida och där kan man se exakt vad det handlade om. Exemplet vi talade om bygger på engångsinsättningar på bankkonto, bostad eller aktiemarknaden i 5, 15 och 25 år. När vi ser på 18-35 åringar så har kanske majoriteten inte möjlighet att göra insättningar som vi kan mäta på lång sikt. Men däremot löpande, regelbundet sparande skulle lämpa sig mera för det här gänget. Det jag tycker är en stor konkurrent är, när man väl blir vuxen och kommer upp i lön finns det många olika saker man vill göra i sitt liv. Man börjar jobba och känner friheten när den första lönen kommer in på kanske 2000-3000 € och tidigare har man kanske levt på 200-300 € per månad. Du får en grov förändring och för den här gruppen vore det viktigt att börja spara 10 % av sin lön och inte börja konsumera som dårar, även om det är bra för nationalekonomin.

— Det finns en par saker som sker när inkomsterna går upp från ca. 500 till 3000 €.

För det första har du för en betydligt högre beskattning, när du tidigare kanske betalade 12 % har du nu runt 30 %. När man har mera lön, finns det en stor risk att man känner sig falskt rik och börjar konsumera för mycket.

Sedan när man har ett jobb krävs det ganska mycket av en, din chef förväntar sig en prestation i utbyte mot din lön. Därför är det viktigt att man kommer i gång med sparandet genast istället för att gå runt troende att man köper sig lycka. Men det ena utesluter inte det andra.

— Jag kommer själv ihåg när jag började jobba och lönen rullade in, man fick lite glädjefnatt och blev smått euforisk. Kari Nars har skrivit boken om pengar och lycka, och Nars skriver så att har du 30-40000 tusen euro i året så når du din maximala lyckogräns.

— Man ska inte satsa på pensionssparande, för att där är det mycket regler och otydligheter med hög pensionsålder och dolda kostnader. Istället ska man satsa på helt vanligt sparande som är flexibelt. Gör hellre ett avtal med sig själv om att dessa är dina pensionspengar än att göra det med en bank eller försäkringsbolag. Många försäkringsbolag har slutat sälja en dylik produkt. Därför kan man ha helt vanligt fondsparande som substitut, man kan också ha direkta aktier eller fastigheter men jag tycker att fondsparande är en enkel grej.

— Ja, man kan ha en fyrklöver, fem- eller treklöver men man kan väl säga så att vi har en viss värdestegrings förväntan från ränte-, aktie-, boendemarknaden och sedan har vi något som kallas för alternativa placeringstillgångar, som kan vara specialfonder eller hedgefonder som inte bör följa de allmänna trenderna och svängningarna i samhället utan kan gå sin egen väg. Ett exempel på det här kan vara Estlanders Freedom som kan tjäna pengar oavsett om det regnar eller är solsken. Men i princip handlar klövern om att man har olika riskprofil, om man skulle behöva ta ut pengar pga. arbetslöshet eller en skilsmässa ska man kunna ha ett ställe som inte bör beröras för mycket av fluktuationer i samhället eller aktiemarknaden, då kan man ha en multiräntefond eller nånting med kapitalskydd så att inte allt är kopplat på samma sätt.

— Vissa menar att för lite pengar på konto är inte så smart men heller inte att ha för mycket pengar på kontot. Många funderar hur mycket man ska ha på kontot och där brukar jag säga någonstans mellan ett till två kvartals konsumtion. Konsumtion behöver inte vara samma sak som månadslön, förhoppningsvis är månadslönen, efter skatt, högre än konsumtionen. Detta är din reservbuffert och när den är i skick kan man börja titta på den övriga treklövern.

"Här handlar det om att du går till din läkare som tar en första titt på dig som sedan skriver recept eller ger en remiss.

Ofta behöver man en specialist inom ett område som kan bota din andnöd.

Det är inte jag, däremot är jag specialist inom allmän medicin så jag kan en relativt djup diskussion kring t.ex. en fyrklöver.

— D U S Ä G E R AT T D U Ä R M I N P R I VAT E KO F Ö R V Ä N TA M I G?

— Här handlar det om att du går till din läkare som tar en första titt på dig som sedan skriver recept eller ger en remiss. Ofta behöver man en specialist inom ett område som kan bota din andnöd. Det är inte jag, däremot är jag specialist inom allmän medicin så jag kan en relativt djup diskussion kring t.ex. en fyrklöver. Jag har inte den legitimiteten av finansinspektionen att producera de tjänster,” göra ett ingrepp på lungorna”, som Garantum eller Odin har. Men allmän rådgivning och se helheten i situationen, att kunna ta pulsen på kunden och vara penningterapeut.

— O M J AG Ä R V I L L I G AT T TA E N O R M R I S K

— VA D H A R D U A N N AT PÅ GÅ N G?

— D U H A R S K R I V I T E N B O K ” P E N GA R F Ö R

Ä R B O K E N R I K TA D T I L L?

— Tillsammans med min medförfattare Björn Masalin skrev vi boken och den är riktad till gemene man, alla från 18 år och uppåt som känner ansvar för sin egen ekonomi. Det är en allmän ekonomisk guide för varje hem. Läsaren får en helhetsöverblick

S A K I N O M S PA R A N D E T, M E N D U E R B J U D E R A LT E R N AT I V ?

M E N F Ö R V Ä N TA R M I G E N 2 0 0 - 4 0 0 % Ö KN I N G PÅ M I N T S M Ö J L I G T I D , D Å K A N D U

F I N N S PÅ F I N S K A ” E L Ä M Ä S I R A H AT ”, V E M

TA R , H Y R B I L E N , F R U KO S T E N E T C . S A M M A

— Tid är din bästa vän. Om du sätter in en klumpsumma och det går dåligt i början pga. en it-bubbla eller en fastighetskris men sparar långsiktigt så brukar det repa sig efter några år. Har du satt in pengarna på en normalnivå får du även större avkastning med ränta på ränta på lång sikt. Tiden är din bästa vän, dels för att minimera fiaskon men även för att nå framgång. Det stora problemet i dagens samhälle är att man ser för kortsiktigt på sparande, 20-30 månader. Man ska ha en livslång inställning till sparandet där man talar om 20-30 år bortsett från tidsbestämda värdecertifikat.

tillskillnad från de flesta andra böcker inom området som brukar vara väldigt nischade på en av fyrklövern, som vi talade om tidigare. I ”Pengar för livet” hittar du 15 olika fyrklöver som beroende på din situation passar dig. Boken är lättläst och har kapitel som behandlar aktier, bostäder, skog konst etc.

Vi har varningstrianglar i boken som betyder avancerad läsning, drick en kopp kaffe innan du läser så du är skärpt.

I N T E H J Ä L PA M I G E L L E R ?

L I V E T ”, O C H E N U P P D AT E R A D V E R S I O N

P E R E N PA K E T LÖ S N I N G M E N K U N D E N FÅ R I N T E T I L L G Å N G T I L L VA D H O T E L L E T KO S -

— Precis, dels handlar det om priset och dels om transparensen, att man vill se hur många hundralappar kostar flygstolen, hyrbilen, maten, man vill gu gärna veta vart pengarna går. Jag var nyligen på Åland och flög med Flybe och betalade 40 €, på deras sida kunde man klicka och få fram exakt hur mycket bränslet, skatter, flygavgifter, försäkringar och hur mycket allt annat kostar. Det kändes fräscht och ärligt. Det som gör mig vansinnig i min bransch, om man går till en bank eller försäkringsbolag, är att inte veta exakt vad det kostar att placera eftersom de talar om procentuella kostnader och avgifter.

Det vi gör inom EFA är att vi uppsöker den absolut billigaste möjliga produkten, det kan vara indexförvaltning. Skillnaden är där att kunden kan betala 0,4 % för den passiva indexförvaltningen. Sedan skickar man en faktura skilt för själva rådgivningen eller kartläggningen, den kostnaden separerar man från själva produkten. Det innebär i princip att du går till läkaren, betalar skilt för läkaren och får ett recept och betalar skilt till apoteket. Man separerar på rådgivning och förvaltning och inte bakar ihop det till skillnad från andra aktörer. Många förmögenhetsförvaltare bjuder på biljetter och på fina tillställningar var man klär upp sig och minglar men varifrån kommer pengarna?

Många placerare tycker att det är osmakligt.

Det är ju dina pengar som används till detta.

Om man inte vill springa på vinprovningar och träffa andra utan vill enbart ha förvaltning och allokering så finns det ett alternativ.

Se det som att när du flyger så har du tagit med dig din egen frukt istället för att du köpt en dyrare biljett var frukt ingår. Vi står som fristående konsulter och söker det förmånligaste alternativet. Om vi erbjuder ett brand så är det schyst att sätta med rabatter. Lite mera win-win.

— VA D B E T Y D E R T I D N Ä R M A N S PA R A R ?

N O M I S K A A L L M Ä N L Ä K A R E , VA D K A N JAG

— DU BRUK AR HÄNVISA TILL PROBLEMET M E D R E S E A R R A N G Ö R E R VA R M A N K Ö -

— Okej, om man vill göra sådant måste man handla med varranter och optioner där du kan bli av med allting men pengarna kan dubbleras väldigt snabbt. Det är derivatinstrument man måste använda sig av. Det här kan man göra istället för att spela på hästar och lotto-spel det kan vara mera intressant men är man intresserad av sport och hästar så gör man det istället. Men man måste vara inställd på att gå miste om sin insats.

— Jag är med i ett nätverk som heter Mun talous där Setelementti och Nuori Suomi också är med. Dessa organisationer försöker bygga upp privatekonomiskt tänkande i skolan redan från årskurs 6 som sedan fortsätter i högstadiet och gymnasiet. Man tar upp placeringssparande, hur man undviker skuld berget och det här är ett nytt initiativ för att bättre förbereda barnen på vad som väntar. Läroplanen kommer att förändras 2016 och nu vill man på allvar få ekonomi redan i grundskolan. I Sverige heter motsvarande initiativ Gilla din ekonomi.

22

SVENSK FRAMTID / EKONOMI

№3

HUR BYGGER JAG UPP EN PLACERINGSPORTFÖLJ JUST FÖR MIG? SAMMANSTÄLLNING / Joachim Hesthammer

O

KÄLLA / www.seligson.fi/svenska/sijoitustietoa/sijoitustietoa_muistilista/

Ingen kan förutspå de kommande rörelserna på marknaderna. Därför lönar det sig att koncentrera sig på de saker som man på riktigt kan påverka.

Det finns inte heller allmänna lösningar när det gäller placeringar, utan besluten beror på placerarens målsättningar, förhållande till risktagning och placerarens ekonomiska ställning och livssituation.

I denna lista har vi samlat principer för förnuftigt placerande. Vi är övertygade om att det lönar sig att fundera på dessa aspekter åtminstone då man lägger upp sin egen placeringsplan.

1.

Lägg upp en placeringsplan som lämpar sig för just dig Målsättningarna varierar från placerare till placerare. Många sparar för sämre tider: pengarna skall kunna tas snabbt i bruk ifall något tråkigt skulle hända. Då finns det orsak att vara försiktig: det är viktigare att trygga det placerade kapitalet än att sträva efter maximal avkastning. Andra sparar igen för bättre tider: om allt går väl, kan jag till exempel ta ett sabbatsår. Då kan det vara motiverat att ta till och med ordentliga risker om den eftersträvade avkastningen så kräver. Även om det skulle gå dåligt och riskerna realiseras, händer det nödvändigtvis inget värre än att målsättningarna skjuts framåt. Det är dock bara placeraren själv som vet sina egna målsättningar — och därmed kan ingen annan definiera den rätta risknivån. Det lönar sig utan vidare att lägga upp en placeringsplan. Om man inte har en placeringsplan utgående från sina egna behov, händer det lätt att man väljer sina placeringsmål på basen av externa influenser såsom mode, media och marknadsföring.

2.

Börja med allokeringen Fundera först ut allokeringen mellan olika tillgångsslag och marknader och välj först därefter de enskilda placeringsmålen. Allokeringen definierar den största delen av risken och den långsiktiga avkastningen, då det är frågan om en väldiversifierad portfölj. När man börjar med allokeringen, är det också lättare att inse effekten av kostnaderna. Om man vill placera t.ex. 30 % av sin portfölj i europeiska aktier, varför skulle man vilja betala mera för det än nödvändigt? Men om man i stället börjar planeringen genom att jämföra enskilda fonder och andra placeringsmål glömmer man ofta det väsentliga och placeraren börjar lätt leta efter framtida vinnare på basen av historiska avkastningar.

$

Placera långsiktigt

4.

Kom ihåg förhållandet mellan avkastning och risk

Tiden är din bästa vän: du får ränta på ränta och risken för förluster minskar. Placera kan man enbart långsiktigt, annat är spekulation med dagliga kursfluktuationer. I varje affär finns alltid både en köpare och en säljare, och båda tror sig naturligtvis göra en god affär. En långsiktig aktieplacerare kommer förr eller senare att kunna ta del av den tillväxt som skapas då ekonomierna växer, teknologiska framsteg förbättrar produktiviteten och flitiga och intelligenta människor gör framsteg i sina karriärer och stöder därmed utvecklingen i sina företag.

Då man strävar efter högre avkastningar, hämtar det alltid med sig en större risk för förluster. Risk behövs dock: utan risktagning kan man inte komma upp till högre avkastningar än kontoräntor eller penningmarknadsavkastning. För att anpassa ordspråket: risk är en god dräng men en dålig husbonde. Man måste emellertid förstå vilka riskerna är och man kan även kontrollera dem med hjälp av diversifiering (se nästa punkt). Det lönar sig att komma ihåg att risken i en väldiversifierad portfölj minskar med placeringstiden (se föregående punkt).

3.

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

23

5.

Koll på kostnader Kostnaderna för placerandet är alltid bort från den avkastning som placeraren får. Förvaltningskostnaderna kan verka låga, eftersom dessa rapporteras som procenttal av hela förmögenheten. Om man ser på kostnaden som en andel av avkastningen är t.ex. en kostnad på 2 % faktiskt en fjärdedel av en totalavkastning på 8 %. Placerarna lägger ofta märke till tecknings– och inlösenprovisioner som debiteras en gång. För en långsiktig placerare har dock de löpande avgifterna ofta en större betydelse.

Förutom förvaltningsprovisionen finns det ofta många andra kostnader som inte rapporteras, t.ex. kostnader som uppstår vid värdepappershandel. Dessa kostnader betalas dock från fondens medel och sänker således på avkastningen. TERtalet (Total Expense Ratio) används allmänt i Finland, men innehåller trots sitt namn inte kostnaderna för värdepappershandel.

9.

7.

Timing lyckas inte Generellt sett klarar inte ens experterna av att gissa rätt de kortsiktiga rörelserna på marknaderna. Koncentrera dig istället på att diversifiera över tid och placera hellre med regelbundna intervall. Då minskar avsevärt risken att du skulle köpa till ett högt och sälja till ett lågt pris.

Diversifiering över olika tillgångsslag och på olika marknader är det effektivaste sättet att minska på risken. Det är också bra att diversifiera över tid, dvs. att inte placera allt på en gång. Månadssparande är alltid ett fungerande sätt för en långsiktig placerare att diversifiera över tid.

Grundidén med diversifieringen är att det kan gå hur som helst med enskilda aktier eller även med hela marknader — historien är full av varnande exempel på detta. Å andra sidan är de olika aktiemarknadernas långsiktiga avkastningsförväntningar huvudsakligen mycket nära varandra. Därför får man verklig nytta genom diversifiering: en lägre risk utan att minska på den förväntade avkastningen.

Det lönar sig dock att diversifiera kärnan i sin placeringsportfölj i sådana objekt som genererar genuin avkastning: t.ex. i aktier, räntor, fastigheter, skog ...

8.

10.

Historisk avkastning är redan historia

Håll dig till planen

Den historiska avkastningen är redan historia, och de produkter som toppar statistiken just idag är ofta morgondagens förlorare. Välj inte placeringsmål på basen av historisk avkastning — den är redan i någon annans ficka. Höga historiska avkastningar har redan gynnat dem som i tiderna valde den ifrågavarande fonden på andra grunder än historisk avkastning. I stället för att granska kortsiktiga avkastningar lönar det sig att syna portföljförvaltarens arbete på längre sikt. Har avkastningen genererats på ett vettigt sätt som är hållbart även i framtiden? Har handlingarna motsvarat det som portföljförvaltaren sagt att hon ska göra? Är avkastningen i linje med den avkastning som borde genereras med den placerings politik som fonden beskrivs följa? Om inte, finns det vettiga och förståeliga orsaker till avvikelserna, och har man informerat öppet om dessa?

Balansera tidvis din placeringsportfölj enligt den ursprungliga planen, men gör ändringar i planen enbart ifall din egen situation eller dina målsättningar förändras.

Att ständigt byta placeringsmål genererar väldigt sällan vinster åt placeraren utan gagnar först och främst dem som debiterar en provision för bytestransaktio­ nen.

6.

Placera inte i sådant som du inte förstår dig på Enkelt är effektivt: komplicerade produkter gynnar mest de som säljer produkterna. Försäljarna och emittenterna har oftast erfarenhet och maskineri för att räkna ut priset och villkoren på produkten så att de säkert får sin del av kakan.

Det lönar sig också att fundera på varför någon som uppfunnit en så gott som riskfri placeringsprodukt är så ivrig att sälja produkten till just dig. Varför samlar inte försäljaren själv ihop alla pengar som han/hon lyckas skrapa ihop, investerar i produkten i fråga och håller sedan tyst om det hela? Genom att använda sig av enkla och klara produkter är det lätt att följa med vad man har placerat i samt vilken är kostnads– och risknivån i den egna placeringsportföljen.

Kontroll genom diversifiering

SVENSK FRAMTID / EKONOMI

№3

TEXT / Niklas Mannfolk

N M E ST GA SK T S I AT V U P T O

SI

TI

V

TI

LL

24

IN

KO

SU har nu tagit ett tydligt ställningstagande gällande sin ekonomiska politik. På sin 70:e kongress fattades beslutet om att utarbeta en modell av negativ inkomstbeskattning i Finland Detta skulle innebära synnerliga förändringar så väl för dig och staten, flitfällorna bort och byråkratin enklare.

Vad är NIT? N E G AT I V I N KO M S T B E S K AT T N I N G E L L E R

Negative Income Tax (NIT) är en socialskyddsmodell, som uppmuntrar till arbete. Den utgår, precis som Finlands nuvarande socialskyddssystem, från att ingen ska behöva leva utan en viss grundtrygghet.

I dagens Finland garanteras varje finländare grundtrygghet genom en behovsprövad arbetslöshetspenning, som kompletteras med en mängd olika tilläggsstöd. Denna grunddagpenning blir man dock av med så fort man skaffar ett jobb, vilket leder till sk. flitfällor, där det ekonomiskt lönar sig att leva på stöd snarare än ta emot lågavlönat jobb.

Modellen för negativ inkomstbeskattning utgår från samma stödsummor, men ser till att den arbetslöse får behålla stödet tills det progressivt beskattas bort i takt med att inkomsterna stiger. Stödet minskar proportionellt ju mer man tjänar, men den passiverande flitfällan uppstår aldrig, då det alltid lönar sig att ta emot jobb.

I modellen varierar statens insats per individ beroende på individens inkomster. För en person utan någon som helst inkomst ger staten en minimisumma som ingen ska behöva leva under. Då individens inkomster ökar minskar den andelen av utkomsten som staten står för. Naturligtvis ska statens andel och ansvar minska långsammare än hushållets nya förvärvsinkomst och ökade inkomster, för att sedan utebli helt då inkomsten blir tillräckligt hög och inkomstöverföringen upphör.

Modellen uppmuntrar till arbete och kringgår de inaktiverande flitfällorna som de behovsprövade stöden till en viss mån skapar. Samtidigt är det inte konstruktiv användning av resurser att ge samma klumpsumma åt alla oberoende inkomst och livssituation.

O AV S E T T H U R M A N ser på deras medborgarlön- eller grundinkomstmodeller, förlorar antingen staten eller den lågavlönade på systemet. Om man inte har en utjämnande beskattning på modellen och ger samma summa pengar åt samtliga konsumenter oberoende inkomstnivå, leder det ceteris paribus till en makroekonomisk förhöjning av prisnivån. (Först ökar efterfrågan på produkter, varefter marknaden ser till att utbudet kommer ikapp.)

Förutom att staten inte har råd att skyffla ut pengar åt höger och vänster, leder detta inte till ett önskat slutresultat. Snarare resulterar en allmän förhöjning av den finländska prisnivån i en inflationsspiral inom landet, och en försämring av vår, redan dåliga, globala konkurrenskraft. Kvaliteten på utbudet blir inte bättre, men priset höjs.

Väljer man sedan att ta med beskattningsaspekten i de Grönas eller Vänsterungas modeller, ska man inte kalla dem för medborgarlön eller grundinkomst.

I förnyandets tecken är ett återkommande tema i fighten mot de soinianska nej-sägarna vädjan om konkreta alternativ och ändringsförslag. Säger man nej måste man också komma med alternativ, heter det.

Nu hade vi då en partidag med ett konkret förslag på lösning av ett ofta diskuterat socio-ekonomiskt problem i dagens Finland, nämligen de flitfällor som uppstår då en arbetslös får mer pengar i understöd än hen

skulle få i lön. Detta passiverande system gör att en arbetslös inte uppmuntras till att söka arbete, då det lönar sig att istället stanna hemma.

Svenska folkpartiet valde att inte omfatta motionen om negativ inkomstbeskattning, eftersom motionen inte innehöll en extensiv kalkyl för hur modellen påverkar nationalekonomin, och för att tanken bakom påstods vara för vänstervriden.

Nu kan man undra huruvida en modell

Varför inte Vänsterungas eller Grönas förslag?

KOLUMN

MODIGT OCH FÖRNYANDE MY @$$ NIKLAS MANNFOLK, förbundsordförande

PÅ PA R T I DAG E N I Borgå i början av juni efterlyste partiordförande Haglund modighet och förnyelse av sitt parti, och i kommunalvalet ifjol gick partiet ut med hopp om respekt.

Dessa är alla dagsaktuella nyckelord när det gäller att profilera sig som motpol åt de inåtvända, rasistiska och ärkekonservativa rörelserna i vårt land. Näthatet och kampanjandet emot svenskspråkiga finländare visar ju på att behovet finns, och SFP gör rätt i att visa mod inför detta.

/ 2013

SVENSK FRAMTID / EKONOMI

25

Hur skulle NIT vara bättre än dagens system?

I D A G E N S S Y S T E M är det svårt för den arbetslöse att veta vilka stöd hen är berättigad till, då det finns väldigt många olika stöd, samt en mängd olika instanser som beviljar stöd. Därutöver blir den arbetslöse genast av med så gott som allt stöd då hen tar emot ett arbete, oavsett hur lågavlönat. Detta skapar en sk. flitfälla, där det inte lönar sig att ta emot arbete.

Systemet vi har idag leder till att om en ensamstående tvåbarnsmamma som bor i Åbo och hinner delta i sysselsättningsfrämjande åtgärder vill arbeta, måste hon hitta ett jobb som betalar minst 2 200 € i månaden, för att (efter skatt) komma upp till samma nivå som bidragen.

I SU:s förslag till modellen för NIT skulle denna person få 600 euro av staten, plus barnbidrag och bostadsstöd, samt få behålla 75 – 90 % av det hon tjänar i ett arbete. Oavsett om hon jobbar låg- eller högavlönat, heltid eller deltid. Beskattningen gör systemet rättvist, dvs. ju mer du tjänar desto mer beskattas du, men samtidigt får du också behålla mer pengar.

Bör även tilläggas att i en modell med 600 € / månad i bidrag betalar alla som tjänar 2400 € / månad eller mer in pengar i statskassan. Då medellönen i Finland år 2011 enligt Statistikcentralen var 3109 € / månad, går modellen alltså på plus. Det alltså utöver de ca.

2,2 mrd € / år som staten budgeterat för arbetslöshetsstöd.

D E T K R Ä V S D E N politiska viljan att fatta omfattande reformsbeslut kring vårt socialskyddssystem. Samtliga politiker är överens om att nuvarande system med sina passiverande flitfällor inte är bra, men få vågar komma med konkreta förslag på vad som bör göras. Gränslös tillväxt är inte något som per definition ska eftersträvas, men om vi ska lösa problematiken med hållbarhetsunderskottet kan vi inte ha ett system där det lönar sig för våra medborgare att leva på statligt stöd snarare än att jobba. Alla ska ha möjlighet och incentiv att delta i utvecklandet och upprätthållandet av vårt samhälle och välfärdsstat.

För att få riksdagen att fatta rätt beslut i frågan krävs att SFP:s representanter i riksdag och regering samt ute på fältet sätter sig in i vad denna modell betyder, och förbättrar den vid behov.

Samtidigt krävs tydliga uträkningar på vad denna modell skulle innebära för den finländska ekonomin. De uträkningar föreslår jag dock görs av yrkesekonomer på t.ex. Statens ekonomiska forskningscentral (VATT).

"Nu kan man undra huruvida en modell presenterad av en av den moderna tidens främsta förespråkare av marknadsekonomi kan vara alltför för vänstervriden för det socialliberala partiet SFP."

presenterad av en av den moderna tidens främsta förespråkare av marknadsekonomi, nobelpristagaren i ekonomisk vetenskap Milton Friedman, kan vara alltför för vänstervriden för det socialliberala partiet SFP. Samtidigt är det oklart varför just denna motion krävde en kostnadskalkyl, då samtliga andra klarade sig utan. Jag vet t.ex. inte heller vad en EU-standard för etiska produkter eller reningen av allt avfallsvatten i Finland kostar. För att inte tala om en reform av hela

Vad krävs för att NIT skulle tas i bruk?

Problem med dagens system U T Ö V E R D E T O VA N nämnda exemplet med tvåbarnsmamman i Åbo för vilken det inte lönar sig att jobba om inte lönen är minst 2 200 € / månad, beskriver följande exempel problematiken med dagens system: Två tvillingsystrar går ut gymnasiet samtidigt, och vill fortsätta studera.

Den ena kommer in på yrkeshögskola, men den andra blir utan studieplats.

Hon som studerar får sitt studiestöd med bostadsbidrag på 450 € / månad (minus skatt) om hon studerar flitigt minst fem dagar i veckan. Hon som är utan studieplats och dessutom arbetslös får (efter skatt) 640,1 € / månad + bostadsbidrag om hon deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder några gånger i veckan.

Fortsätter på följande sida ...

vårt skattesystem som motarbetar flitfällor, vilket partidagen nog kunde omfatta.

Nå, nu har partiet lovat att börja arbeta för detta minst sagt ambitiösa, men samtidigt flummiga mål. Det är utmärkt, men vi på SU bör se till att arbetet både framskrider och får önskat slutresultat. Vem vet, kanske NIT blir en del av den skattepolitik partiet utarbetar.

För NIT är ju, trots allt, fortfarande en HIT.

26

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№3

TABELL 1 / Negativ inkomstbeskattning med 25% skatt.

—

— M K

O

M O K

A

TE

N

S

IN

IN

TO ET

ST

N

ST

—

ST

—

G A

N B

ID

R

Ö

D A N

Å M

25

%

SK

SL

A

TT

—

OBS / Reell skatt räknad på bruttoinkomsten.

1000

1000

1000

-1 0 0 0

-1 0 0 0

-1 0 0 0

MÅNADSLÖ N / 0 € S kat t / 0%

MÅNADSLÖ N / 5 0 0 € S kat t / 2 5% (re ell skat t 1 1 , 4%)

1000

1000

-1 0 0 0

-1 0 0 0

MÅNADSLÖ N / 1 2 0 0 € S kat t / 2 5% (re ell skat t 1 6 , 7%)

MÅNADSLÖ N / 2 4 0 0 € S kat t / 2 5% (re ell skat t 20,0%)

MÅNADSLÖ N / 3 1 0 9 € S kat t / 2 5% (re ell skat t 2 1 ,0%)

* “ B RE AK EVEN ”

* M ED ELLÖ N , STATISTI KCENTR ALEN 2 0 1 1

1000

1000

1000

-1 0 0 0

-1 0 0 0

-1 0 0 0

MÅNADSLÖ N / 5 0 0 0 € S kat t / 2 5% (re ell skat t 2 2, 3%)

MÅNADSLÖ N / 1 0 0 0 0 € S kat t / 2 5% (re ell skat t 2 3 , 6%)

MÅNADSLÖ N / 2 0 0 0 0 € S kat t / 2 5% (re ell skat t 24 , 3%)

/ 2013

SVENSK FRAMTID

27

TABELL 2 / Negativ inkomstbeskattning med progressiv skatt.

-1 0 0 0

-1 0 0 0

MÅNADSLÖ N / 0 € S kat t / 0%

MÅNADSLÖ N / 5 0 0 € S kat t / 1 0% (re ell skat t 4 , 5%)

MÅNADSLÖ N / 1 2 0 0 € S kat t / 1 5% (re ell skat t 1 0%)

1000

1000

1000

-1 0 0 0

-1 0 0 0

-1 0 0 0

MÅNADSLÖ N / 2 4 0 0 € S kat t / 20% (re ell skat t 1 6%)

MÅNADSLÖ N / 2 727 € S kat t / 2 2% (re ell skat t 1 8%)

MÅNADSLÖ N / 3 1 0 9 € S kat t / 2 5% (re ell skat t 2 1%)

* “ B RE AK EVEN ”

* M ED ELLÖ N , STATISTI KCENTR ALEN 2 0 1 1

1000

1000

1000

-1 0 0 0

-1 0 0 0

-1 0 0 0

MÅNADSLÖ N / 5 0 0 0 € S kat t / 3 0% (re ell skat t 26 , 8%)

MÅNADSLÖ N / 1 0 0 0 0 € S kat t / 35% (re ell skat t 3 3%)

K

O

MÅNADSLÖ N / 2 0 0 0 0 € S kat t / 4 0% (re ell skat t 3 8 , 8%)

—

M

ST

— M S N TE A

N

IN

IN

K

O

R ID

B

TO

N Å

ET

ST

A

ST

—

G A

N

— -1 0 0 0

Ö

TT

SL

A 1000

D

SK V SI 1000

M

ES R G O PR 1000

—

OBS / Reell skatt räknad på bruttoinkomsten.

28

SVENSK FRAMTID / EKONOMI

№3

EN HAMBURGARE I VENEZUELA ÄR DYRAST Big Mac-index är ett index som första gången publicerades av tidskriften The Economist den 6 september 1986 och som ger en uppskattning av ett visst lands prisnivå. Tidningen The Economist gör regelbundet en egen prisjämförelse med en ”varukorg” som är förbluffande enkel: Hamburgaren, inte måltiden, Big Mac på McDonalds.

GRAF /

Över- respektive undervärdering mot dollarn (&)

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

C O ST

K

LO

R

O

TU

C

A R

T /

A / 0

4%

%

,7

%

11

%

/

,2

,6

,1

ET

12

%

%

,7

11

D

/

18

,5

%

9%

%

,3

%

,7

29

24

/

9,

IA

IC

B Å

/

23

/

/

,1

7,

%

%

10

,5

63

74

EN

R

LI

K

/

Y

M

M

O

IE

O

A

R

A

/

/

EN

Z

A

A

D

U

LI

R

M

A

G

ST

N

N

R

U

A

A

EU

A

D

K

SI

EI

E

/

,6

A

79

EL

/

U

E

IG

G

W

U

A

H

R

EZ

ER

R

R

U

B

SC

SV

O

EN

N

V

%

FEM KUFISKA TECKEN FÖR ATT EKONOMIN ÄR PÅ UPPSVING Glöm bostadsmarknaden och konsumenternas förtroendeindex. Istället för att gå igenom det överflöd av ekonomisk data där ute, titta dig omkring och du kommer att hitta oväntade tecken på ekonomisk återhämtning överallt.

1.

M Ä N K Ö P E R N YA U N D E R K L Ä D E R . Även den förre amerikanske centralbankschefen Alan Greenspan följer detta. Under tuffa tider tenderar män att hoppa över köpandet av nya underkläder. När ekonomin gick ner under 2009 minskade försäljningen av boxers och underkläder med 2,5 procent. Men idag har försäljningen av underkläder stigit.

2. År 2007 förutspådde husbilstillverkarna att den amerikanska ekonomin var på väg mot en recession när de noterade försäljningen av husbilar hade minskat för första gången på sex år. Antalet sålda husbilar minskade också innan föregående recessioner i början av 80-talet, tidigt 90-tal och 2001. Trots höga priser på bensin har husbilsförsäljningen blivit bättre, dels för att människor tenderar att resa kortare sträckor och med mindre planering – en trend som bekräftas av de ökande flygresorna.

A N TA L E T S Å L DA H U S B I L A R .

/ 2013

SVENSK FRAMTID / EKONOMI

29

TEXT / Joachim Hesthammer

KÄLLA / The Economist

B I G M A C E N Ä R överallt där den säljs (i princip) identisk och tillverkas av (i princip) samma ingredienser. Utgångsvärdet är priset på en Big Mac i USA. Länder där burgaren är dyrare än i USA, omräknat till dollar, anses ha övervärderade valutor, och i länder där guldpucken är billigare anses valutorna vara undervärderade. Skämtsamt kallas mätmetoden Burgernomics och Economist publicerar purchasing-power parity (PPP).

Big Macen är ett perfekt exempel på en såld vara som borde prissättas på samma sätt i de länder den säljs. I det långa loppet fluktuerar valutorna så att en jämvikt skapas.

Enligt Economists senaste Big Macindex är nu den venezuelanska bolivaren den mest övervärderade valutan mot dollarn. En Big Mac i Caracas kostar över nio dollar, 6,69 €. Det är en övervärdering på 108 procent – en ökning med 25 procentenheter på bara ett halvår.

Norge ligger tvåa med en 80-procentig övervärdering, också det en rejäl uppgång från 63 procent i mitten av förra året.

En finsk Big Mac kostar 3,75 euro och är eurozonens dyraste. Men det var den redan innan valutaunionen startade 1999.

Grekland var inte med i valutaunionen från början, men när landet kom med år 2001 kostade en Big Mac 2,11 euro. Den grekiska Big Macen var då EU:s billigaste. Idag har priset ökat till 2,30 euro.

Prisutvecklingen för en Big Mac inom de olika euroländerna visar också att prisökningen sker snabbare i lågprisländer som Grekland och Portugal och långsammare i Tyskland och Frankrike. Eller att priset är stabilt som i Finland.

Det är också det som är meningen med EMU. Med den gemensamma valutan blir det lättare att jämföra pri-

ser, och därigenom väntas priserna i de olika länderna anpassa sig mot en gemensam nivå.

Nu är det nog knappast ett gemensamt pris på hamburgare som är målet för valutaunionen. Syftet är istället att neutralisera kostnaderna för att producera varor och tjänster i de olika länderna, det vill säga att eliminera låga löner och svaga valutor som konkurrensmedel.

Med en gemensam marknad har lågprisländerna inledningsvis fördelar med låga löner som lockar företag från högprisländer att investera där.

Men med en gemensam valuta går det lättare att jämföra löner och priser mellan länderna.

Det har också blivit tydligare att de grundläggande ekonomiska villkoren skiljer sig mellan olika delar av Europa, vilket i längden kan det leda till en utjämning av pris- och lönenivåerna.

FÖ R EN A D E A

ST

R O

A FR IK

N

IN

O

A

K

R

G

D

N

K

A

G

A

N

D

/

/

/

/

/

/

–5

–4

–4

–4

–4

9,

3,

8

6

2

,6

5,

5

6

4,

8

1

1,

–4

1,

%

%

%

%

%

%

%

%

—

—

—

—

—

—

—

—

E LP RO D U C E N T E R N A F Ö R LO R A R S I N A bästa kunder. Ett rekordstort antal amerikanska husägare och företag installerade solsystem under 2011 och var mer benägna att göra det om de hade högre elräkningar än genomsnittet.

TE

N

N –4

—

—

ett lyft. Ingen behöver egentligen en ansiktslyftning, därför kan vi räkna detta som ett överflödigt kosmetisk ingrepp. Och när tiderna är tuffa väljer färre människor att gå under kniven. Men om fler skulpterar sina näsor och skaffar sig rynkfria ansikten är det ett tecken på en förbättrad ekonomi, är vi på väg i rätt riktning?

U

P

LA

Y

SS

/ 1

%

%

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5.

A N S I K T S LY F T FÅ R

EG

Y A

A 1,

,6

5

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

—

4.

SY

H

R IW

IN

6

4,

0

1

2,

8

–4

–3

–3

9,

2

3,

5,

9

–3

–2

–2

2

4,

–2

5

,6

9,

6

8

6

4,

2,

6

,5

,4

,7

–1

2,

0

–2

/

–1

–1

–1

–1

–1

–1

–8

/

–2

–3

/

/

/

/

/

/

/

/

A

A

SI

K

Y

N

N

D

N

N

IE

A

TA

K

LA

A

ES

IL

IS

TA

A

N

A

K

IL

O

M

SR

D

TH

PA

N

EN

TE

U

A

TA

IR

/

/

/

/

/

/

/

/

EA

D

R

N

O

N

E

N

N

A

U

R

PA

K

LA

D

JA

PO

IE

ER

K

G

A

TT

LI

EM

LE

G

SY

N

EC

N N

R

EL

N

D

–%

,5

/

–0

SA

/

N

E

U

F L E R PA R S P L I T T R A S . Enkelt uttryckt, skilsmässa är dyrt. När ekonomin tog en vändning till det sämre, ökade olyckliga pars tålamod inför varandra. Alla uppgifter tyder på att fler människor anhåller om skilsmässor i takt med att ekonomin vänder.

IN

B

SI TJ

U

TI

PE

IE

LA

IL

A

N

EE

H

R

N

IS

A

Z

EN

IT

YA

G

R

R

B

A

R

A

O N C

3.

30

SVENSK FRAMTID / EKONOMI

№3

ÄR DET OK ATT BLI TVINGAD ATT TA LÅN FÖR ATT KUNNA STUDERA?

#vemfrågardig SKA VI HA EN BRO ÖVER KVARKEN?

#vemfrågardig

#vemfrågardig Enligt Ungdomslagen ska unga höras i ärenden som berör dem. När har någon beslutsfattare senast frågat dig vad du tycker om ärenden som berör dig?

Vi på Svensk Ungdom vill försäkra oss om att alla kommuner i Finland följer Ungdomslagen, och att just din röst hörs i kommunen. Kampanjen #vemfrågardig ger dig möjligheten att enkelt och snabbt ge uttryck för dina åsikter om vad som kunde förbättras i din skola, hemkommun eller i Finland.

TEXT / Joachim Hesthammer

Att delta i kampanjen #vemfrågardig är väldigt enkelt och består av en 3-stegs v-t-f modell, varseblivning – twitter – framsteg.

VA R S E B L I V N I N G – Du lägger märke till något som får dig att tänka ”varför har ingen åtgärdat detta?” Som exempel kunde det vara cykelvägen du väntar på som borde byggas eller skateboardrampen som borde GÖR SÅHÄR /

repareras. Människors rätt att få köpa alkohol på en söndag eller om spårvagn borde införskaffas till din stad.

T W I T T E R – Ta bild på fenomenet, skriv ett mail eller twittra om saken med hashtagen #vemfrågardig, samma gäller för instagram.

F R A M S T E G – SU och alla andra ser detta och kan reagera på det genom att skriva utlåtanden, föra ärendet vidare till beslutsfattare eller låta tillverka snygga planscher och flyers som beskriver problemet.

När Finland står inför att spara pengar och göra stora nedskärningar finns det många som anser att det vore vettigt att ändra studiestödet till allt mer eller helt lånebaserat, vilket skulle frigöra stora summor i statens budget. Detta betyder i praktiken att man inte längre skulle få ett studiestöd, utan skulle lyfta lån som staten skulle gå i borgen för. Efter att man utexaminerats skulle man sedan betala tillbaka sitt lån. Enligt den modell vi har idag är lånet en del av studiestödet, men varje studerande kan själv bestämma huruvida man vill lyfta det.

Förbindelsen över Kvarken mellan Umeå och Vasa är av mycket stor betydelse för såväl Sverige som Finland. Förbindelsen är likaså oerhört viktig för näringslivet eftersom många tillverkande företag har stora tunga transporter av gods. Som exempel kan nämnas produktionen av lastbilshytter i Umeå och den finska och ryska marknaden som finns inom denna sektor. En alltmer växande frakttrafik visar på att näringslivet behöver en tvärgående trafikled, vilket en Kvarkenbro skulle utgöra. Detta skulle naturligtvis också vara ett lyft för turismen, samarbetet mellan universiteten, högskolorna och hälso- och sjukvården och för arbetskraftsutbyte. Ur ett ekologiskt perspektiv är broar och tunnlar att föredra framom färjor.

Åbo stads långsiktiga visioner om kollektivtrafiken börjat se på alternativa lösningar till busstrafiken. Ett av alternativen är utvecklingen av ett spårvagnsnätverk. De senaste utredningarna har visat att Åbo skulle ha stor nytta av spårvagnstrafik i och med minskade koldioxidutsläpp och bättre konkurrenskraft.

V I L L D U H A S PÅ R VAG N I Å B O ?

Förbindelsen över Kvarken mellan Umeå och Vasa är av mycket stor betydelse för såväl Sverige som Finland. Förbindelsen är likaså oerhört viktig för näringslivet eftersom många tillverkande företag har stora tunga transporter av gods. Som exempel kan nämnas produktionen av lastbilshytter i Umeå och den finska och ryska marknaden som finns inom denna sektor. En alltmer växande frakttrafik visar på att näringslivet behöver en tvärgående trafikled, vilket en Kvarkenbro skulle utgöra. Detta skulle naturligtvis också vara ett lyft för turismen, samarbetet mellan universiteten, högskolorna och hälso- och sjukvården och för arbetskraftsutbyte. Ur ett ekologiskt perspektiv är broar och tunnlar att föredra framom färjor.

S K A V I H A E N B R O Ö V E R K VA R K E N ?

V I L L D U H A M E R A GÅ N G - O C H C Y K E LV Ä GA R I S I B B O? Människan är en del av naturen. Vi har ett

ansvar för biodiversiteten och att vi agerar på ett hållbart sätt. Vi ska bevara miljön för vår egen och framtida generationers överlevnad. Vi ska proaktivt driva miljöfrågor internationellt och vara en föregångare i til�lämpningen av nya lösningar som gynnar miljön. Ett enkelt sätt att minska ens personliga koldioxidutsläpp är att använda cykel och apostlahästar när det är möjligt. På kommunens ansvar ligger att möjliggöra detta. Ä R D E T O K AT T B L I T V I N GA D AT T TA L Å N F Ö R AT T K U N N A F I N A N S I E R A S T U D I E R N A ? När Finland står inför att spara pengar och göra stora nedskärningar finns det många som anser att det vore vettigt att ändra studiestödet till allt mer eller helt lånebaserat, vilket skulle frigöra stora summor i statens budget.

Detta betyder i praktiken att man inte längre skulle få ett studiestöd, utan skulle lyfta lån som staten skulle gå i borgen för. Efter att man utexaminerats skulle man sedan betala tillbaka sitt lån. Enligt den modell vi har idag är lånet en del av studiestödet, men varje studerande kan själv bestämma huruvida man vill lyfta det.

hittar du mera information. Hashtagen #vemfrågardig levererar ditt svar till flödet här, och sedan vidare till respektive beslutsfattare.

PÅ W W W. S U . F I

KOLUMN

BEATA BJÖRKVALL, vice ordförande

HUR SER DIN KOMMUN UT I FRAMTIDEN?

H A R D U F U N D E R AT på vilka tjänster en kommun erbjuder? Skolor och hälsovård är de självklara som ofta tänks på till först.

Visste du att det är på kommunens ansvar också är att transportera bort övergivna bilar från vägrenarna, övervaka fritidsbåtshamnarnas avfallshantering och internationell adoption?

På den kommunala sektorn händer det för tillfället väldigt mycket och stora beslut står inför många kommuners dörrar. Kommun- och servicestruktursreformen har pågått sedan 2005, samtidigt som social- och hälsovårdsreformen tar sin form.

Vid årsskiftet inledde de nya förtroendevalda i kommunerna sin mandatperiod.

Beslutsfattarna drar upp riktlinjer för hur kommunen ska se ut i framtiden, hur utmaningar ska tacklas och med vilka åtgärder

kommunen kan bli mer attraktiv. De gör alltså upp kommunens strategi. I många kommuner har invånarna frågats vad de vill ha av sin kommun och av sin omgivning. Jag har själv varit med i Åbos strategiarbete och det är inga små eller lätta frågor. I Åbo har strategiarbetet utgångspunkt i de centrala samhälleliga, ekonomiska och lagstadgade förändringar, samt de centrala förändringar som sker i Åbo stad. Stadsfullmäktige och nämnder har alla funderat på vilka möjligheter och utmaningar de här förändringarna kan föra med sig och hur Åbo ska utnyttja möjligheterna och tackla utmaningarna.

I grannkommunen Pargas meddelade kommundirektören om sparkrav för kommunen, där de största målen för besparingar skulle ske inom utbildningen och hälsovården. Dessa två områden slukar stora delar

av den kommunala ekonomin. Jag tycker inte att utbildning är den punkten som kommuner ska spara på. En god utbildning och fungerande förebyggande arbete leder till invånare som mår bättre och är friskare.

Men med det samhälle vi har idag har vi inte råd med vårt nuvarande välfärdsamhälle. Vi har däremot inte heller råd att vara utan välfärdssamhället. Faktum är att allt inte kommer att kunna fungera lika som idag, förändringar måste ske.

Därför är det många stora frågor som nu måste ställas och som vi måste våga ge svar på. Hur vill du att din kommun ska se ut?

Vad vill du att kommunen ska erbjuda? Finns det något du kan tänka dig att betala lite mer för? Eller finns det till och med något som du helt kan tänka dig att avstå ifrån? Twittra på #vemfrågardej vad du anser.

VILL DU HA MERA GÅNG- OCH CYKELVÄGAR I SIBBO?

#vemfrågardig Människan är en del av naturen. Vi har ett ansvar för biodiversiteten och att vi agerar på ett hållbart sätt. Vi ska bevara miljön för vår egen och framtida generationers överlevnad. Vi ska proaktivt driva miljöfrågor internationellt och vara en föregångare i tillämpningen av nya lösningar som gynnar miljön. Ett enkelt sätt att minska ens personliga koldioxidutsläpp är att använda cykel och apostlahästar när det är möjligt. På kommunens ansvar ligger att möjliggöra detta.

OFFICIELL WEBBPLATS /

su.fi

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook och twitter! fb.com/svenskungdom, @svenskungdom