SF N°2 / 2013

SVENSK UNGDOMS POLITISK A TIDSSKRIFT /

Jubileumsnummer

:

N O 2 / 2013

№ 2 / 2013

SVENSK FRAMTID

CHEFREDAKTÖR Joachim Hesthammer joachim@su.fi +358 (0)45 7731 0276

FORMGIVNING

ANSVARIG UTGIVARE

Ida Wikström www.idawikstrom.com

Niklas Mannfolk MEDVERKANDE

Anna Bertills Bruno Ekman Krista Brunila Danica Vihinen Daniel Jaakkola Hanna Enlund Erik Kaunismäki Sandra Grindgärds Patrick Eriksson Nora Azémar Christa Blomberg Joachim Hesthammer Emma Portin Niklas Mannfolk Charlott Lihnell Ida Wikström Matilda Holmström Per Stenbäck Maisa Lindqvist Patrik Gayer Elin Blomqvist Richard Printz Veronica Björklund Elisabeth Rehn

SVENSK FRAMTID № 2/2013 INNEHÅLL

Ledare �������������������������������������������������������������������������� 3 SU i media ������������������������������������������������������������������� 4 Anslagstavlan ������������������������������������������������������������� 5 — Politik —

3

TRYCKERI KSF Medias tryckeri Mårtensbyvägen 11 B 01 620 Vanda

REDAKTIONEN

UPPLAGA

Simonsgatan 8 A 00 100 Helsingfors (09) 693 072 47 sf@su.fi www.su.fi

№ 2/2013 ������������� ca 6000

ISSN 078-4427

Politikerskolan 2013 ������������������������������������������������ 6 LYMEC i Helsingfors ���������������������������������������������� 7 Kolumn / Se helheten, demonstranter! ���������� 7 SU:s 70-årsutställning ��������������������������������������������� 8 Misstag och lärdomar ������������������������������������������� 10 En kräsen ungdom söker jobb ��������������������������� 13 Tema / Få övertag, bilda företag! ��������������������� 14 En kreativ syateljé – Ett virrvarr �������������������������������� 15 Unga och erfarna ������������������������������������������������������� 16 Kolumn / Uskalla yrittää – Våga försöka ���������������� 16 Empati, sällskap och rehabilitering ���������������������������� 17

God bless Finland ��������������������������������������������������� 18 SU:s motioner 2013 ����������������������������������������������� 20 Kolumn / Panta rei ��������������������������������������������� 20 Kolumn / Hållbarhet i tillväxttänkandet ���� 21 — Ekonomi —

Bisarra skattefria premier för grekerna ��������� 22 — Popkult —

Minister 5 ����������������������������������������������������������������� 24 Ny historik på kommande! ��������������������������������� 26

LEDARE

Joachim Hesthammer, chefredaktör

Den inre krigaren visar vägen

K ä rt b arn har många namn, speciellt när det handlar om ära, framgång, makt och pengar. Innan vi kommer in på kärnan av ledaren gör vi en liten avstickare.

Då jag studerade germanistik vid Umeå universitet tittade vi i en kurs på skillnaden mellan semantik och pragmatik. Vi föreställde oss att någon yttrade ”det är kallt här inne i rummet”. Semantikern skulle tolka meningen som att det personen uttryckte var att temperaturen i rummet understeg det normala, medan pragmatikern skulle tolka det som att någon borde stänga fönstret.

När en telefontillverkares reklam förmedlar nya funktioner kombinerat med bättre teknik och oändliga användarmöjligheter, filtrerar mitt cyniska filter fram ett budskap i stil med ”vi vill ha dina pengar, ge dem inte till någon annan, du finner mest glädje hos oss” istället för att jag skulle förbli i semantikerns hypnos. Tanken är väl att övertyga mig om att ”välja rätt” och det är i och för sig precis som det skall vara på den fria marknaden. Olika tillverkare profilerar sina produkter på sitt sätt och marknaden bestämmer tillverkarnas respektive framgångar som antingen blir bestående eller går i vågor. Inget nytt under himlen med andra ord, och dessutom hjälper vi oss själva varje gång vi bidrar med att stimulera ekonomin. I alla fall har någon viktig person sagt så – eller? Den privata handelsmarknaden, där produkter och tjänster säljs, lever sitt eget liv och t.o.m. EU:s metod att bevara fred är genom att idka handel –

ett mycket kraftfullt verktyg med andra ord.

Men inom politiken då? Vi har inte produkter och tjänster på samma sätt, men däremot politiska program och kandidater. Liksom telefontillverkaren profilerar vi oss och är marknadskraften nådig, och dessutom hjälper vi oss själva varje gång vi bidrar med att gå och rösta. Det har väl någon viktig person sagt – eller?

Inom SU säljer vi politik, nej vänta, det låter helt fel. Inom SU gör vi politik och det är upp till oss aktiva att bestämma och visa vad SU står för. SU säljer inget, förutom mös�sor, sångböcker och halarmärken, men en SU-aktiv kan däremot sälja allt mellan himmel och jord. När SU säger att samkönat äktenskap borde juridiskt jämställas med hetero äktenskap, menar vi precis vad vi säger. Ändå kan jag inte låta bli att undra hur det är i Riksdagen och hur många av oss som bara säger för att hålla god ton med fältet, för när det kommer till kritan verkar det vara väldigt tungt att stiga upp och försvara det man tidigare ”tyckt” med all sin prakt. Är krigarens tid över, finns det inget utrymme för heroism eller är det något vi inte sett på länge och därmed gått miste om instinkten? Nu har jag tur som är SU:are och har de facto fått se inspirerande insatser av vissa av våra egna, och det har varit oförglömligt.

Vill vi varandra väl? Inom politiken kan det hetta till och gå så långt att det blir ”fult spel” innan vi samlas vid röstningsurnan. Så kan det gå till, och då är det en darwinistisk

”Dina värderingar definieras av vad du är villig att tolerera när du ser det göras mot andra.”

W illiam G reider

gallringsprocess vi får finna oss i. Bemöter vi varandra ens med respekt trots åsiktsskiljaktigheter? Det vore ju konstigt ifall vi inte gjorde det men ändå förespråkade liberalism, jämlikhet och respekt. Var går gränsen till dubbelmoral och hur kan det bli konkurrens om att få arbeta för dessa fina värderingar? Därför min vän, är politik så intressant och serier som Borgen och House of cards tar fasta på just detta.

Jag talar positivt för invandring. Men gör jag något för integrationen på riktigt? Då menar jag inte att skriva lagförslag, utan huruvida jag är i kontakt med invandrarna och bjuder hem dem, för att lära mig om deras kultur. Det som på riktigt betyder något, den mänskliga kontakten. Vad jag försöker säga är; det är lätt att påstå att man är för något, men när det kommer till kritan, vad är man villig att göra? Det behöver inte ens gå så långt, det kan handla om en helt vanlig tillställning där människor möts. Antagligen har pragmatikern inom mig för höga förväntningar på vad löftet om ”att vara liberal” innebär. Därför är det skönt att lyssna på och exekvera vad den inre krigaren har att säga från gång till gång.

4

SVENSK FRAMTID

№2

SU I MEDIA ÖT 5.3

— De talar om att vi behöver bättre språkkunskaper, medan de vill samtidigt slopa undervisningen i svenska. Vi förstår inte logiken. Ju fler språk man lär sig, desto lättare är det att lära sig ytterligare språk. Dessutom är svenska språket en dörröppnare till Norden och det nordiska samarbetet som är viktigt för Finland. / N iklas M annfolk om Samlingspartiets- och Sannfinländarnas ungdomsförbunds samt

Finskhetsförbundets medborgarinitiativ om att göra svenska språkundervisningen frivillig.

BBL 20.3

Kampen om de mänskliga rättigheterna fortsätter Robert Byggmästar & Elin Blomqvist Vice ordförande för Svensk Ungdom & ordförande för Liberala Studerande

D en 4 j uli 1 7 76 förklarade sig 13 nordamerikanska kolonier självständiga från det Brittiska kungariket. I självständighetsdeklarationen, som till stor del författades av Thomas Jefferson, stod det att ”Vi ser dessa sanningar som självklara”, ”alla människor är skapade jämlika” och att alla ”tilldelats vissa oförytterliga rättigheter och att rätten till liv, frihet och strävan efter lycka finns bland dessa”.

Under hela den moderna historien har man kämpat för mänskliga rättigheter och vi har ännu mycket arbete att göra. I 6 § i Finlands grundlag står det att ”Alla är lika inför lagen” och att ”Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas”. Trots detta särbehandlar vi människor p.g.a. deras kön och sexualitet. Idag får inte samkönade par gifta sig, de ges inte samma familje- och arvsrättsliga rättigheter.

Svensk Ungdom och många andra har under en lång tid förespråkat en jämlik äktenskapslag, var man inte

gör skillnad på personers kön eller sexualitet. Mycket har sagts om lagförslaget, dock har ingen ännu lyckats presentera något hållbart argument som skulle rättfärdiga en fortsatt diskriminering.

Däremot finns det mycket som talar för en jämlik äktenskapslag, enligt den senaste statistiken stödjer även en majoritet av Finlands befolkning lagförslaget.

Vi kan inte längre diskriminera människor på grund av deras kön eller sexualitet och vi instämmer med Thomas Jefferson att alla människor har rätt att söka sin egen lycka i livet. Det är dags att vi även i Finland får en jämlik äktenskapslag. Från och med den 19 mars kan man skriva under medborgarinitiativet för en jämlik äktenskapslag och vi hoppas att även du är villig att visa ditt stöd genom att skriva under medborgarinitiativet.

För mera information kan man gå in på nätsidan www.tahdon2013.fi.

VN 23.3 — Det är viktigt att vi funderar på hur vi ska undervisa. Att ha kompetens i mer än ett nordiskt språk öppnar fler dörrar, men vi måste börja agera nu, inte bara producera rapporter om hur något borde vara. / S il ja Borgarsd óttir S andelin om sko-

lans roll när UNR utmanar Norden med tio teser om ett framtida Norden.

HBL 6.3 — I en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd 2011 upplever 8 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna i grundskolan medelsvår eller svår depression. Enligt pensionsskyddscentralen var det rekordmånga ungdomar som sjukpensionerades 2011 på grund av instabil mental hälsa. I ett litet land som Finland med en liten population är det nödvändigt att sänka dessa siffror för att ha en stark arbetskraft, och jag påstår att vi inte gör det om vi använder oss av ”maratonloppsmentaliteten”. om hur livet inte är ett maratonlopp och överdrivna arbetsinsatser.

/ E rik K aunism ä ki

VN 26.3 — För fyra år sedan gjordes en likartad enkät, som besvarades flitigt. Svaren som kom in fungerade som ett utmärkt stöd när Raseborg utarbetade sin första strategi. Nu upprepas processen, men frågorna är förstås annorlunda den här gången. om hur kommuninvånarna tas med i arbetet för att skapa en ny strategi för Raseborg.

/ F redrika Å ker ö

/ 2013

SVENSK FRAMTID

HBL 22.2

De unga måste få pusta ut efter tolv år Niklas Mannfolk, Förbundsordförande för Svensk Ungdom

U t b ildning F ilosofie li c entiat Peter Elg tar (Hbl 17.2) upp ett ämne som är lika gammalt som mänskligheten själv, nämligen att dagens ungdom inte duger något till. Denna knivskarpa samhällsanalys baserar han på en enkät – vars vetenskapsvärde skarpt kan ifrågasättas – för abiturienter, och låter därav förklara en hel generation moraliskt förtvinad. Trovärdighetsfaktorn gör det svårt att ta hela insändaren på allvar.

I tider av ekonomisk kris är det både vanligt och oerhört populistiskt att försöka hitta syndabockar. I sådana fall är det enkelt att peka på de svagare i samhället. Med tanke på att de skulder som i dag tas av samhället i framtiden betalas av oss unga, och att ingen av oss i debatten motsatt sig en höjd pensioneringsålder, är det uppenbart att det är dagens ungdom, inte de vuxna, som tar sitt ansvar för att framtidens Finland alltjämt ska kunna kallas ett välfärdssamhälle.

Vårt samhälle präglas i dag av en inflation på utbildning. De som gått i skola på 1940-talet har velat se sina barn få det bättre än de själva hade det, och lösningen har varit utbildning. De som i sin tur varit de första – och ofta de enda – i sin släkt att högskoleutbilda sig, vill ge alla sina barn samma möjlighet. Detta leder till att samhället kräver en så hög utbildningsnivå som möjligt.

Om magisterexamen blir norm måste man utbilda sig till dubbelmagister eller doktor för att stå ut ur mängden, ergo studera ännu längre.

Svensk Ungdom efterlyser bättre studiehandledning och yrkesvägledning i gymnasiet, då en bidragande orsak till att man inte börjar studera genast efter studentexamen är att man helt enkelt inte vet vad man vill. Då samhällets signal samtidigt är att man snabbt ska studera färdigt och komma ut i arbetslivet känns det inte som att byte av studieinriktning uppmuntras.

Det handlar inte alltid om att man inte vill eller orkar studera utan att man är osäker på vad man vill göra med resten av sitt liv – det är ju inga små val abiturienterna dagen efter bänkskuddardagen står inför.

Problemet är inte, som Elg framför, att dagens finländska ungdom saknar ambition. Problemet är snarare att vi har för mycket ambition, och att det då alla så snabbt som möjligt ska utbildas till så hög nivå som möjligt inte blir någon kvar att sköta grovjobben.

Har man presterat i tolv år för att få bästa möjliga betyg i världens bästa utbildning förstår jag att man väljer att pusta ut en stund innan man ger sig in i en femårsutbildning som inte garanterar ett arbete. Det är däremot inte ungdomens fel, utan de vuxnas.

Inklusive filosofie licentiat Peter Elgs.

5

Fakta : U ngdomsgaranti

Ungdomsgarantin garanterar alla som ännu inte fyllt 25 år och nyutexaminerande som är yngre än 30 år jobb, studieplats, praktikplats eller en plats i arbetsverkstad eller rehabilitering inom loppet av tre månader sedan de blivit arbetslösa.

— Alla som gått ut grundskolan garanteras en utbildningsplats.

— Ungdomsgarantin ingår i den nuvarande regeringens program och trädde i kraft vid årsskiftet.

— Den är avsedd att förebygga marginalisering av ungdomar genom att hålla dem sysselsatta. / Hbl 3.4

Staten kräver inte Novia-Arcada-fusion

Novia och Arcada kan fortsätta som självständiga yrkeshögskolor trots att SFP:s fullmäktige stöder en fusion, skriver Vasabladet.

Direktör Anita Lehikoinen på Undervisnings- och kulturministeriet säger i Vasabladet att en stark yrkeshögskola i Svenskfinland vore bra, men att ministeriet inte kräver det.

— Ett frihandelsavtal skulle direkt gynna alla företag som i dag idkar handel över atlanten i och med slopade tariffer och tullavgifter. En gemensam transatlantisk marknad skulle även ge tillväxtföretag tillgång till en nästan dubbelt så stor kundkrets som vad EU ensamt kan erbjuda. om hur frihandel är en ekonomisk motor och hur ett frihandelsavtal mellan USA och EU skulle gynna alla parter.

/ Patrik Gayer

/ Y le 2 5 . 0 3

I nget b iter på långa studietider

Försöken att förkorta tiden för studierna i högskolor har misslyckats, trots en mängd olika försök att få de högskolestuderande snabbare ut i arbetslivet. Studietiden för högre högskoleexamen har inte förkortats alls under de senaste 10 åren, visar statistik från Undervisnings- och kulturministeriet.

— Det dåliga ekonomiska läget leder till stress och mentala problem. Då orkar man inte studera, säger Elin Andersson som sitter med i styrelsen för studentkåren vid Helsingfors universitet. / Y le 2 6 . 0 3

Carl H aglund tr ä ffade Ban K i - moon

Haglund träffade generalsekreterare Ban Ki-moon och Hervé Ladsous, som är undergeneralsekreterare för FN:s fredsbevarande operationer. De diskuterade aktuell krishantering och frågor som gäller fredsbevarande aktiviteter. / Y le 2 8 . 0 3

/ Vbl 2.2 Farliga kemikalier i HYGIENPRODUKTER akademiker ARGA över arbetslösheten

Ungdomsarbetslösheten ökade under förra året. Av alla unga under 30-åringar gick 58 000 utan jobb under 2012. Ökningen syns också då man ser på siffrorna för nyutexaminerade, akademiskt utbildade unga. I mitten på förra året var 1 850 högutbildade unga utan jobb, det är en ökning på 20 procent jämfört med året innan.

— Det som kanske är mest frustrerande är att jag har gjort allt så att säga enligt systemet.

Jag blev klar magister som 23-åring och har samlat på mig värdefull arbetserfarenhet.

Nu frågar jag mig vad man egentligen gör med en högre utbildning när det ändå inte tycks ta mig framåt, säger Janina Mackiewicz. ( M AC K I E W I C Z b loggar om ar b etslö -

HBL 17.2

som grundat Twitterkontot. Nu har han emellertid ändrat sig.

sa akademiker ) / Y le 4 . 4

Falsk J ö rn D onner polisanm ä ls

Författaren Jörn Donner har polisanmält ett Twitterkonto som någon annan grundat i hans namn. Twitterkontot avslöjades som en förfalskning för två veckor sedan. Över 2 000 personer följde med uppdateringarna på kontot. Inlägg av den falske Jörn Donner citerades också i pressen. Till en början ansåg Donner att han inte tänkte vidta juridiska åtgärder mot den eller dem

Den europeiska konsumentorganisationen BEUC har hittat farliga kemikalier i många vanliga hygienprodukter, så som tandkräm, schampo och tvål.

Enligt BEUC använder många människor ett tiotal sådana här produkter varje dag, och då kan kemikalierna belasta kroppen för mycket. Kemikalierna i produkterna påverkar hormonfunktionerna. Bland annat hittades triklosan, ett bakteriedödande medel, och propylparaben, ett konserveringsmedel. / Y le 0 5 . 0 4

f ö r eutanasi o c h med b orgarlö n

Helsingin Sanomat har undersökt vad finländare anser om frågor som drivs genom medborgarinitiativ. Fyra initiativ har stöd av folkets majoritet. Gallupen visar att majoriteten, 57 procent av finländarna, skulle stödja initiativet för en könsneutral äktenskapslag. Ännu mer populärt är dock initiativet för att tillåta eutanasi: 74 procent skulle stödja det.

Majoriteten, 54 procent, vill slopa den obligatoriska svenskundervisningen och göra svenskan frivillig på alla skolnivåer.

53 procent vill införa en medborgarlön, som skulle betalas till alla vuxna som har sin stadigvarande bostad i Finland. / H S 7. 3

№ 2 / 2013

POLITIK

6

Svensk Framtid

POLITIKERSKOLAN 2013 Politikerskolan ordnades parallellt i Vasa och Helsingfors. Den sista träffen var gemensam för samtliga och ordnades i Helsingfors. Under våren har deltagarna bekantat sig med varandras åsikter, tagit del av seminarier och studiebesök och besökt Riksdagen och försvarsministeriet. Hör vad två av deltagarna har att säga.

TEXT & FOTO/ Joachim Hesthammer

— Kan ni placera er på den politiska kartan, hurudana värderingar tilltalar er?

M atilda : Jag känner mig så ung ännu att det kommer säkert att hinna ändra många gånger. Men helt klart hittar jag många saker jag stödjer inom liberalismen.

R i c hard : Det finns partier som kör många vettiga saker men alltid finns det något som jag inte håller med om. Därför skulle jag önska mig en kombination av vissa värderingar som hittas hos olika partier.

— Hur fick du reda på politikerskolan?

Jag är ordförande för vår elevkår och vi blev till en början bjudna av SU på en elevkårsträff. Där berättades det om politikerskolan.

R i c hard : Vår samhällslärare berättade om inbjudan till politikerskolan och sade att det är en allmänbildande kurs och att det kan löna sig att ta chansen.

M atilda :

— H ar ni b livit er b j udna någon kurs

— H ar ni några egna am b itioner om

f ö r att ni deltar ?

att gå med i politiken , om ni har det

M atilda : Antagligen får jag en kurs för att ha deltagit. Det är x antal timmar man måste uppfylla och kanske skriva en uppsats för att få en kurs.

R i c hard : Jag tror att vi får en kurs och det borde räcka med att man har deltagit på alla tillfällen.

vad skulle ni vil ja uppm ä rksamma ?

/ Matilda Holmström studerar vid Vasa gymnasium, och har liksom Richard Printz, studerande vid Sibbo gymnasium, deltagit i Politikerskolan 2013.

M atilda : Jag har planer på att studera statskunskap, men jag tycker det är sjukt att riksdagsledamöter ska få bestämma vem som får gifta sig med vem.

R i c hard : Eventuellt kunde det vara intressant, det finns många småsaker som kunde förbättras men i regel har vi det bra i Finland.

— Vad har ni varit med om under de tr ä ffar som ordnats ?

Första gången hade vi Niklas Mannfolk, Anna Bertills och Marcus Beijar med oss som berättade om deras väg in i politiken och hur det är att vara ung i politiken. Vi hade en träff med Vasabladet där det var meningen att vi skulle tala om relationen mellan politiker och media. En träff handlade om kultur i samhället och på den sista träffen i Vasa fick vi bekanta oss med The Switch, vindkraftsparker. Nu under vår sista träff i Helsingfors har vi besökt riksdagen och kvar har vi ännu att besöka försvarsministeriet och få träffa Carl Haglund. Träffen med svenska Riksdagsgruppen var såpass bra att den skulle ha fått pågå längre.

R i c hard : Vi har besökt musikhuset varpå vi träffade minister Wallin och diskuterade hur kultur och politik går ihop. Vi gjorde också M atilda :

— S kulle er syn på S U ä ndras om kon -

ett studiebesök till en energiproducent där vi fick en djupare inblick i vad som krävs för att försörja en stad med el. Det som har varit intressant att se är hur många människor som arbetar bakom politikerna.

— Vad ä r det som kan få politik att

gressen v ä l j er att byta namn på f ö r b undet ?

M atilda : Det beror på vad man skulle ändra namnet till men antagligen inte.

R i c hard : Namnet har sist och slutligen inte så stor betydelse, det är vad man står för som är viktigt.

verka ointressant / intressant ?

M atilda : Saker blir ointressanta när de blir invecklade och obegripliga. Men det som få politiken att förbli intressant är vetskapen om att jag kan gå och besluta om saker som påverkar mitt dagliga liv.

R i c hard : Nog måste man vara ganska insatt för att förstå helheter, därför kan säkert folk tro att politik är invecklat. Men jag tror också att det finns en stor del som inte upplever att politik ändrar på någonting. Det kan ta bort intresset.

— V ill ni rikta några allm ä nna ö nske mål till de olika politiska ungdoms f ö r b unden ?

Jag visste inte egentligen vad SU var förrän ett år sedan, det skulle jag önska att få mera information och gärna redan som ung.

R i c hard : Man borde hitta något sätt att få alla engagerade istället för att man, så som jag fick reda på om SU, ordnar en obligatorisk morgonsamling var en lärare berättar kort om SU. M atilda :

7

LYMEC I HELSINGFORS Ett kallt men soligt veckoslut i mars ordnade SU:s europeiska takorganisation LYMEC ett träningstillfälle i Helsingfors med temat liberal kampanj.

TEXT / Danica Vihinen & Veronica Björklund FOTO / Joachim Hesthammer

deltagarna anlände fredagen den 15 mars, och evenemanget inleddes med hälsningsord av SU:s ordförande Niklas Mannfolk och Johan Ekman, ordförande för SFP i Helsingfors. Lymec-presidenten Jeroen Diepemaat hälsade även han deltagarna välkomna. Kvällen inleddes med en gemensam middag på restaurang Zetor och fortsatte i Bildningsförbundets utrymmen med ”kulturkväll”. Alla deltagare hade tagit med sig mat och dryck (främst godsaker) från sina hemländer till ett slags internationellt knytkalas.

Lördagmorgonen inleddes med en genomgång av ingredienserna för en lyckad liberal kampanj tillsammans med Matti Mönttinen, varefter vi under ledning av Daniel Tanatahoe från Alde gick igenom mer och mindre lyckade liberala kampanjer i olika länder.

Samma föreläsare talade senare under dagen om ny media och sociala medier som kommunikationsredskap, och D e drygt 3 0

lyfte fram en del valida poänger om hur sociala medier är som ett instrument: då man vet hur man ska spela åstadkommer man vacker musik, men kan man inte spela blir slutresultatet mindre lyckat.

Dagens mest informationsspäckade del stod Marley Morris från den brittiska forskningsgruppen Counterpoint som bland annat fokuserat på forskning kring populism. Vi fick en snabb genomgång av vad ”reluctant radicals” är och hur vi som liberaler kan fokusera på dessa för att undergräva populisternas frammarsch. Vi fick även analysera populistiska uttalanden och öva oss i att besvara denna retorik utgående från George Laffkos ”rambaserade svar” som går ut på att vara respektfull, inte enbart neka, sätta nya ramar för diskussionen och slutligen att föra fram sin sak via historier i stället för statistik.

Eftermiddagens program handlade mer om att vi skulle presentera, och diskutera, läget för liberalismen i våra egna länder. Under vissa länders lägesuppdatering blev det mer debatt än vid andras, och länder som repre-

senterades av flera än en organisation blev det så klart en del diskussion mellan organisationerna om vad det aktuella läget slutligen är. Något som kom fram i många talturer var ungdomsarbetslösheten i Europa och olika sätt att försöka tackla den. Avslutningsvis hölls en workshop där vi i mindre grupper skulle fundera på hur man når ut till sin kärnmålgrupp med sitt budskap.

Som helhet var träningstillfället ett bra evenemang där man lärde sig en hel del nytt, men träningen kunde ha fokuserat mer på att lära sig av varandra, benchmarking och information om god praxis. Nu vet vi bland annat att D66 i Nederländerna gjorde ett fint EU-val år 2009, eftersom de lyckades branda sig som det europeiska partiet. Men vi vet inte hur de gjorde detta - vilket skulle vara väldigt nyttigt med tanke på vår egen kampanj som småningom ska börja planeras.

Efter dagens intensiva workshopar fick deltagarna en guidad rundvandring till fots i centrum av Helsingfors, innan det var dags för avslutande middag och utdelning av diplom till deltagarna.

FAKTA / LYMEC

Tassarna b ort från studiestödet, röt stu-

har alla studerande möjlighet att lyfta studielån, ett lån som är förmånligare än något annat lån du kommer få lyfta i ditt liv. Genom att lyfta studielån investerar du i din egen framtid. Din utbildning är en av de viktigaste investeringarna i ditt liv, varför inte betala för den då?

Ett system som i större grad betonar studielånet skulle också skapa mer incitament för studerande att slutföra sina studier inom utsatt tid och således komma ut i arbetslivet tidigare. Fortfarande har alla möjlighet att välja på vilket sätt man finansierar sina studier, t.ex. genom jobb vid sidan, studielån eller kanske pappa betalar.

Oberoende om man vill eller inte så har Finland en statsskuld på ca 43 %. Denna försvinner inte utan åtgärder, och stora så-

dana. Vi studerande kan bidra med att i alla fall börja betala en lite större del av våra studier. Jag tittar på FPA:s statistik från 2012 gällande nordiska högskolestuderandes studiestöd och konstaterar att i Finland har endast 37 % av de som lyfter studiestöd lyft studielån. Med våra 37 % ligger vi i botten av den nordiska jämförelsen. Exempelvis Sveriges motsvarande procent ligger på 71 %.

Jag hoppas att alla ni som deltog i demonstrationen för studiestödet tänker till och ser till helheten, inte bara till er egen vinning. Visst är det roligt att få studierna betalda och leva skuldfri tills man tagit en eller flera högskoleexamina men realistiskt är det inte. Vi har ett unikt system, men det är dags att ta ansvar.

——LYMEC = European Liberal Youth.

——Alde-partiets och Alde-parlamentsgruppens ungdomsorganisation.

——Samlar ca 210,000 medlemmar från 58 organisationer i 33 europeiska länder.

——Grundades år 1976 som “Liberal and Radical Youth Movement of the European Community”.

——LYMEC:s centrala målsättning är att skapa ett liberalt och federalt Europa.

——Redrafting Europe: How to Construct and Promote Liberalism for the Young Electorate ordnades i Helsingfors i samarbete med European Liberal Forum (ELF), Movimento Liberal Social MLS och Think tanken e2, stödda av Europaparlamentet.

KOLUMN

MALIN HENRIKSSON, förbundsstyrelsemedlem

se helheten, demonstranter!

derande som demonstrerade för studiestödet i Helsingfors den 20 mars. Budskapet som kommunicerades till beslutsfattarna var att behålla studiestödets inriktning på studiepenningen och inte förflytta den till studielånet.

Ett resonemang som inte känns hållbart eller realistiskt i dagens ekonomiska situation.

Jämfört med de andra nordiska länderna har endast Danmark högre bidragsandel av studiestödet än Finland. Samtidigt har alla andra länder ett betydligt högre lånebelopp tillgängligt för studeranden. Alla som deltar i denna debatt borde minnas att studiestödet inte är tänkt som belöning, utan just som ett stöd. Studiebidraget som ges idag ger alla en jämlik ekonomisk bas att stå på. Utöver det

SU:s 70-årsutställning SU har grävt i arkivet och hittat spännande saker från forna tider. En 70-årsutställning har låtits tillverkas och har premiär på kongressen i Raseborg. Efter det kommer de fem roll-up:arna att turnera i Svenskfinland. De olika planscherna tar fasta på SU:s centrala värderingar genom åren, hur SU i olika omgångar drivit miljöpolitik, SU:s samarbetspartners internationellt, tidigare logotyper och mycket annat. turnétidtabell 26.4 7–9.6

Öppning på kongressen SFP:s partidag (Borgå)

1–31.8 1–30.9 1–31.10

Nyland Åboland Österbotten

1–30.11 16.11

Helsingfors SU:s jubileumsfest

SU:S LOGOTYPER

Svensk Ungdom

Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f.

De fyra ringarna märke är egentligen ett mycket vackert ting i jämförelse med det mesta man kan få se i fråga om förenings- och organisationsmärken, en prydnad för ett rockuppslag – och för att inte glömma bort damerna – minst lika prydligt på en blus eller jumper.

Den estetiska synpunkten borde sålunda redan ge Svensk Ungdoms medlemmar anledning att bära sitt märke i långt större utsträckning än vad som nu är fallet – och inte endast vid våra samlingsdagar utan även i vardagslivet.

Som vi vet betecknar ringar – i synnerhet gyllene sådana – på symboliskt språk gemenskap. De fyra ringarna betyder gemenskapen mellan de fyra svenska landskapen i detta land och innefattar även den idégemenskap som sammanbinder vår organisation.

Svensk Ungdoms

Vårt märke borde alltså vara ett 70 ÅR AV GEMENSKAP kännetecken för oss alla som omfattar samma mål och ideal. Men, I nfö r sitt 70-årsfirande har de fyra ringarna bör också vara Svensk Ungdom låtit formge en ett kännetecken i en mera prak- jubileumslogotyp (uppe till väntisk mening. Helt enkelt så att vi ster). Vår grafiker utgick från kan känna igen varandra då vi en stilisering av de fyra ringmöts eller då vi kommer till en an- arna i SU:s allra första symbol nan ort i det svenska Finland. När samt SU:s högaktningsvärda ålvi träffar någon som bär samma der. Fonten är hämtad från pärmärke som vi själva, så är och bör men på första numret av Svensk vi inte vara främlingar utan gamla Framtid, utgiven år 1948 (se bild goda vänner, fastän vi aldrig sett i tidningspärmscollaget ovan till varandra tidigare. höger). Logotypen är således en Allt detta borde ju vara själv- moderniserad version av SU:s allklart utan några högtravande och ra tidigaste formspråk. Cirklarna invecklade utredningar om sym- är slutna. bolspråk och idégemenskap. Vi skall rätt och slätt bära vårt märke i medvetandet om att vi hör ihop, fraserna kan vi spara till andra tillfällen.

Svensk Framtid Nr 2/1952 -lm

NR 5/1985

NR 1/1948

NR 3/2002

NR 2/2012

NR 3/1959

NR 1/2007

NR 1-2/1978

NR 1/2013

NR 1/1999

SU:S POLITISKA PROGRAM 1958/

1976/

— Finlands frihet och oberoende

— Den decentraliska rörelsen — Närsamhället – grundenheten i vårt samhällsbyggande — Regionerna — Det nationella samfundet — Det internationella samfundet

— Utbildning — Social- och hälsovård — Flyktingar — Familjen — Miljö och hållbar utveckling — Den Europeiska Unionen — Biståndspolitik

1989/

2002/

— Ung och finlandssvensk — Människan i centrum — Vårt globala ansvar — Makt och demokrati — Vår ekonomi

— Individen och friheten — Individen och samhället — Näringslivet — Regionernas Finland — Utbildning — Social- och hälsovård — Flyktingar och invandrare — Familjen — Miljö och hållbar utveckling — Utrikes och säkerhetspolitik

— En stärkt nordisk gemenskap — Freden som villkor för den mänskliga samlevnaden — Individens rätt och en human människouppfattning — Folkväldets utbyggande och kamp mot alla slag av odemokratiska strävanden — En demokratisk kultursyn — Aktning för de religiösa värdena — Trygghet mot nöd och sjukdom — Ett fritt näringsliv som grundval för välståndsutvecklingen

1996/

— Friheten i samhället — Näringslivet — Den individuella friheten

2012/

— Vi är framtiden — Liberalism — Jämlikhet — Demokrati — Individen — Utbildning — Tredje sektorn, civilsamhället och deltagande — Miljö — Energi och infrastruktur — Primärnäringar och industri — Utrikes- och säkerhetspolitik — Förvaltning — Invandring och integration — Europeiska Unionen — Ekonomi — Sysselsättning — Social rättvisa och hälsovård

10

SVENSK FRAMTID / POLITIK

Mi sst a g o ch lär Människors handlingskraft är en ovärderlig resurs. Den finns hos alla, men kan, som allt annat, uppmuntras eller stävjas. Rädslan att göra fel kan begränsa och inskränka en människas handlingskraft och självtillit. Om du är osäker på vad som förväntas av dig, på vilket mandat du har eller är orolig för negativ kritik, kan det leda till att du ständigt vill stämma av med andra, gardera dig, ”hålla ryggen fri” och att inte ta några risker.

Det hämmar utveckling och kan till och med leda till passivitet. Detta är mycket värre än att något blir fel emellanåt!

Anna Bertills, Per Stenbäck och Elisabeth Rehn har även de upplevt fadäser, fel beslut och pinsamheter men vägrat låta det stå i vägen för nya utmaningar.

do

D et finns en del som gått snett under åren. Det charmiga med politiska sammanhang är ju just att man aldrig riktigt kan förutspå resultatet! Under åren som SU:s ordförande gjorde jag och min kollega Mats Löfström mycket galet, roligt var det också! Men det jag kanske mest ångrar är de kraftiga politiska utspel som jag gjorde som kunde ha sårat andra. Vi gick hårt på, ibland lite väl hårt.

En sak som jag trots allt kommer att minnas som en ”svår sak” var kanske EU-valet 2009 och min egen kampanj – jag var höggravid mot slutet. Och min mage förorsakade mera debatt än jag kunnat ana. Jag ville prata politik, inte graviditet. Frågorna som kom under vissa debatter kunde plötsligt handla om amning, ansvar som mamma, hur jag tänkt ordna vardagen osv.

Det hade jag inte alls räknat med och mitt beteende var väl inget jag i efterhand skulle hylla mig själv för. Jag ville envist svara enbart på politiska frågor vilket till slut verkade som om Och min mage förorsakadejag skämdes över min graviditet. Vilket jag definitivt inte gjorde. mera debatt än jag kunnat ana.

Jag ville prata politik, inte graviditet.

№2

Anna B

ertil l

Det gick ju inte illa, vare sig med valet eller graviditeten. Men som offentlig person borde jag ha tacklat det annorlunda. Att inte inse att det var en del av mig, även politiskt, var det som var illa. Idag hade jag gjort mycket annorlunda.

Valet gick bra och en månad senare föddes en liten underbar Tyra. Jag borde inte ha försökt svänga alla debatter, kanske just därför gick det ännu hetare till på webben och i kommentarerna.

De mest sårande kommentarerna jag fått någonsin hängde just ihop med att jag som ung och gravid kvinna ”täcktes” ställa upp i ett val. Jag kunde inte reparera det faktum att jag backat, verkat besvärad och delvis skamsen. Jag kunde inte reparera det faktum att jag på många sätt inte varit den förebild jag velat. Men jag kunde reparera framtiden med att visa att allt är möjligt. Och vara stolt över egna val i livet. . . . F O R T S Ä T T E R PÅ S I D 1 2 .

l

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

11

m

ar

s

El isa b et h R eh n

F ö r var j e ny riksdagsman är det ett Den gamla lärdomen är att upp bara spänningsmoment när man ska upp i tillbaka, som om man hade fallit i backtalarstolen, fast man har varit i många en ska man prova den på nytt tills man talarstolar så är den väldigt speciell. Jag klarar den. hade väntat på att det skulle komma ett Sedan fick jag klara den många ämne, det var precis i början av min tid gånger men att bli förnedrad inför Riksoch jag tror jag var den första av de nya dagen som nykomling, det var någoni min grupp som bestod av Renlund, ting förfärligt. Jag har inga andra deNorrback och jag. Jag älskar djur och taljerade minnen från den händelsen när djurskatten kom upp hade jag skri- annat än min egen förnedring. . . . F O R T S Ä T T E R PÅ S I D 1 2 . vit ett hjärtnypande anförande om hur illa det är att beskatta djur, hur viktiga de är för människan och så vidare. Men om man gör det ska man se till att det finns parker och gud vet vilken service.

Jag vandrade upp med skakande ben, fullt laddad att hålla mitt stora Jag hade knappt hunnit S U har en lång och brokig historia och anförande, mitt jungfrutal. Jag hade ibland kunde det ha gått verkligt illa. knappt hunnit börja med några mebörja med några meningar Även om SU:s historia inte är deras ordningar förrän Veikko Vennamo, som Veikko Vennamo, förandes historia, så höll det på att gå satt på första bänken, vrålade ut förrän ”ja galet när två ordföranden, den gamla ulkonäkö on parempi kuin puhe!”

Besom satt på första bänken, och den nya, samtidigt satt i förbundsnen vek sig totalt eftersom hela Riksvrålade ut dagen exploderade i skratt och de som styrelsen. skrattade värst var SFP-rävarna StenI slutet av 60-talet var det politiska ”ja ulkonäkö on parempi bäck och Taxell där i främsta raderna klimatet inflammerat: I riksdagen var kuin puhe!” det vänstermajoritet, studentungdooch jag kände att jag kommer att sjunmen revolterade, 1968 var den radikaka genom jorden, att det här är något alldeles hemskt. Det blev faktiskt ett la vågens märkesår. När jag valdes till ”huono puhe”, med skakande röst sade SU-ordförande 1967 var SU illa rustat jag snabbt, snabbt vad jag tänkte säga att möta utmaningen. SU var en landsoch lite mindre än så, slank ner från bygdsorganisation, få studenter fanns talarstolen till min plats, rodnande och och medelåldern var hög, många meltänkte ”aldrig mera jag går inte upp dit Kanske det t.o.m. hann startalan 30 och 40. Själv var jag 25 och förmera det här är för vidrigt”. fanns. rykten om linjestrider inomändringsmotstånd Därför blev jag långvarig på ordföSU:s centralstyrelse, vilket i och randeposten, hela tre år. På den tiden var ordförande oavlönad, studier och för sig inte hade varit så dumtjobb krävde sitt. Tiotals nya avdelningar med tanke på en frisk interngrundades, gamla återuppväcktes, nya teman togs fram. debatt.

Av bara farten invaldes jag i riksdagen 1970, mycket tack vare ett aktivt SU-fält och en energisk valledare vid namn Christoffer Taxell. När jag därför lämnade över ordförandeklubban till Toffe vid kongressen i Ekenäs 1970, borde alla ha varit nöjda.

Pär Stenbä Men inte riktigt. Det visade sig att det fanns en opinion som ansåg att när nu SU fått en egen riksdagsman, 28 år gammal, kunde han inte lämna SU bara sådär. Påhejad av Toffe lät jag mig därför mer eller mindre motvilligt inväljas i centralstyrelsen. Det ansågs bra för SU:s image.

Men, men. Det medlemskapet var en dumhet, både i teori och i praktik.

Toffe och jag fick oss en läxa som kunde ha haft tråkiga konskevenser om vi inte rätt snart hade insett misstaget. När jag yttrade mig, uppfattades det lätt som auktoritativt; Toffe kunde heller inte låta bli att skela åt mitt håll och vi urartade både i en dialog (läs kamratligt käbbel) mellan oss, på bekostnad av sakdebatten.

Kanske det t.o.m. hann starta rykten om linjestrider inom SU:s centralstyrelse, vilket i och för sig inte hade varit så dumt med tanke på en frisk intern debatt.

Toffe och jag löste ändå dilemmat i samförstånd så att jag höll mig borta från styrelsemötena efter jul. Något återval var det aldrig tal om. . . . F O R T S Ä T T E R PÅ S I D 1 2 .

ck

12

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№2

MISSTAG OCH LÄRDOMAR Fortsättning från föregående uppslag

ANNA BERTILLS hela tiden; både större och mindre! Det kanske inte alltid går att reparera men åtminstone lär man sig något hela tiden. Att alltid vara påläst inför en debatt är en lärdom jag tagit till mig efter den del misstag. Att aldrig gå in i en sakfråga och påstå att jag har rätt om jag inte är helt hundra på mig själv i det fallet. Rädslan för att göra misstag får aldrig hindra en från att tycka och tänka! Om man är sig själv, tror på det man gör och det man vill – så är det lättare att acceptera misstag och ”göra om”. Min far sa alltid ”den som ger sin in i leken, den får leken tåla. Tål du inte spelet, så ska du stiga åt sidan”.

M isstag g ö r man

ELISABETH REHN sig osäker inför att uppträda ska man inte ta det så seriöst, det är bara man själv som är så förfärligt viktig för en själv, men andra fäster sig inte vid sådana här fadäser, misstag och svagheter som man själv gör. Det ska man sluta upp med, alla gör vi misstag hela tiden och misstagen lär egentligen mycket mera än om det går bra hela tiden.

Kämpa på bara, framför allt ungdomar, jag tycker de har mera vägkost också då hela skolgången är lagd på ett annat sätt där man själv ska hålla föredrag och inte få ett svimningsanfall varje gång man går upp i talarstolen.

O m man k ä nner

PER STENBÄCK Jo, att när man avgår skall man vara konsekvent och hålla sig borta från de gamla domänerna.

En efterträdare skall och bör ta över från dag ett, utan att någon tittar över hans eller hennes axel. Risken för att erfarenhet går förlorad är inte en orsak för att tumma på den regeln. Risken för andra komplikationer är betydligt större.

Jag lärde mig att det skall vara lika lätt att lämna något bakom sig som att starta med något nytt. Man skall också förstå när man gjort sitt och kunna lämna utan saknad.

V ilken ä r l ä rdomen ?

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

13

En kräsen ungdom söker jobb Arbetslösheten i Finland är inte lika bedrövlig som i vissa sydeuropeiska länder, men hur ser verkligheten ut för en ungdom i gymnasieålder som söker jobb? Bruno Ekman och Daniel Jaakkola har båda aktivt letat arbete och haft lyckan på sin sida. Det beror heller inte alltid på lycka utan på ens egen inställning och insats för att landa ett sommarjobb.

Där kunde piskan vara att man tar emot det jobb som erbjuds och blir mindre kräsen.

TEXT & FOTO/ Joachim Hesthammer

Bruno var nyligen med i radio V egas

— Bruno , skall det l ö na sig att ar -

o c h X 3 M : s nyheter d ä r han uttalade sig om ungdomsar b etslö shet. Vad ä r

b eta ?

l ä get j ust nu ?

B: Ja, det ska det. Personligen upplever jag det förkastligt att blodigla på staten. Därför är det märkligt att det uppstår situationer var en som städar kan få mindre utbetalt än någon som inte gör någonting. Jag skulle hellre se att istället för att skära i arbetslöshetsunderstödet skulle man då höja städarens lön.

D : Vi i Norden har ju ändå ett fungerande system om man råkar bli arbetslös och skyddsnätet ska nog finnas kvar. Många har ändå ett visst skyddsnät inom familjen och då frågar jag mig hur nödvändigt är ett arbetslöshetsunderstöd medan de som måste stå på helt egna ben, ser jag, är berättigade till fullt stöd.

Läget är det att just nu är det fruktansvärt svårt att få jobb. Det är för svårt. Det finns en evig paradox som säger ”för att få ett jobb måste du ha erfarenhet” medan för att få erfarenhet måste du ha ett jobb. Cirkeln går bara runt, runt och det är besvärligt att det fungerar så.

B:

— K an du s ä ga vad pro b lemet ä r ? Varf ö r upplever unga att det ä r svårt att landa ett j o b b ?

B : Jag vågar inte uttala mig om vad som är problemet, jag tror det finns många saker som påverkar. En orsak kan vara att det går sämre för Europa och för Finland nu och därmed vågar inte företag eller småföretagare anställa ungdomar. En annan orsak varför det finns en viss motvilja till att anställa unga är att unga behöver läras upp för att utföra arbetet. Det kanske inte alltid finns vilja eller resurser att hämta in unga och låta dem lära sig.

— H ur skulle du b eskriva l ä get D a niel? H åller du med Bruno om att det

— Vad lö nar det sig att man t ä nker på innan man s ö ker ett j o b b ?

Bruno Ekman

Daniel Jaakkola

——18 år

——Från Närpes

——2:a året i Tölö specialiseringsgymnasium, musiklinjen.

——18 år, skrivit sin sista studentskrivning

ä r svårt att hitta j o b b o c h vem talar vi om n ä r vi n ä mner ungdomar ?

D : Om jag minns rätt räknas man som ung arbetstagare ännu som 29 åring. Det är också svårt att veta hur läget är i hela landet men min uppfattning är nog att man ska skatta sig lycklig om man blir erbjuden ett arbete.

Man får ofta söka till många ställen och det är inte alltid ens hemort har t.ex. sommarjobb att erbjuda.

Däremot har största delen av min vänkrets lyckats skaffa sig jobb på ett eller annat sätt. I Sydösterbotten är läget ändå helt okej.

Särskilt om sommaren inom livsmedelshanteringen finns det ofta arbete att hämta, som inte finns överallt i Finland på samma sätt.

——Ordinarie styrelsemedlem i FSS. ——Köksbiträde på svensk metodistförsamlingens ålderdomshem.

——Mejlade och fick komma på intervju.

——Spelar gitarr, umgås med vänner.

——Senaste bok Doktor Glas, Hjalmar Söderberg

B : Att visa framfötterna, visa att man vill ha jobbet. Ring hellre än att maila.

D : Ge inte upp med att söka. Fundera på hur du lyfter fram dina relevanta egenskaper.

— F inns det j o b b som ä r mera popu l ä ra ä n andra ?

——Ordinarie styrelsemedlem i FSS ——Vad som händer sen är oklart men flera ansökningar till högskolor är skickade.

——Jobbar inte heltid men frilansar som skribent för bl.a. Österbottniska posten och är truminstruktör för Närpes skolmusikkår.

——Musiken är viktig, senaste album som han lyssnat på är Stockholms symfoniorkester med Alan Gilbert som framförde 9:e symfoni av Mahler.

D : De som går på yrkesskola letar oftast arbete inom sin bransch medan gymnasieelever får spana efter vad som finns.

B : Till stadens jobb brukar många söka och det kan bero på att alla känner till dem. Det är inte alltid man vet var man ska hitta arbete.

— Vad ä r ett b ra b etalt sommar j o b b ?

Stadens jobb är dåligt betalda, det ligger på 700 € i månaden. Bra betalt är t.ex. mitt eget jobb men jag har också möjlighet att arbeta veckoslut.

D : Växthusbranschen brukar betala helt bra, där kan timlönen röra sig från 7,50 till 10,50 € i timmen.

B:

— H ur lyder er slutkl ä m ?

— Vad ä r det f ö r slags j o b b en ung dom vill ha idag?

D : Det är säkert väldigt individuellt men jag tror att jobb som lokalvårdare eller liknande kan kännas mindre attraktivt och då är det inte frågan om lönen utan själva arbetet. Jag tror samtidigt att gamla fördomar lever kvar men sen har Finland också fått det mycket bättre och folk har i allmänhet blivit mera kräsna.

B : Jag håller definitivt med om det Daniel säger här och vårdbranschen är ett bra exempel. Det är en bransch var det finns ganska mycket jobb men samtidigt kan jag inte uttala mig annat än utifrån mig själv och

Ungdomarna måste vara aktiva och mindre kräsna. Ett jobb handlar också om att hitta en meningsfull aktivitet som ger arbetserfarenhet. Hela landet ska också vara med och hjälpa till så att ungdomar tas in på arbetsmarknaden. Det ska löna sig att arbeta.

B : Jag håller med om att det ska löna sig att arbeta. Till slut vill jag citera Karl Marx ”var och en efter förmåga, var och en efter behov”. En sak man kan säga åt unga är att utveckla förmågan, alla ska få efter sitt behov men alla är ansvariga att utveckla sin förmåga så att man kan hjälpa sig själv, hjälpa andra och staten.

D:

min vänskapskrets. Jag jobbade förra sommaren själv inom åldringsvården och har uppmanat mina vänner att söka. Men jag har också märkt att det finns den där specifika kräsenheten.

Om vi talar om ett drömjobb för unga så håller jag med om att det är individuellt men jag antar att det inte ska vara för mycket arbete, det får vara utomhus och ge möjlighet att umgås med andra.

— V ilka f ö r ä ndringar b orde ske f ö r att g ö ra det l ä ttare f ö r ungdomar

att hitta j o b b? Kunde staten o c h ung domarna m ö tas halvv ä gs på något s ä tt ?

D : Det kunde vara en kombination av piska och morot. Människor måste leva av någonting och i Finland finns det bra möjligheter att få diverse olika stöd från statligt håll om man inte får jobb som exempel. Man kunde kräva att den arbetslöse skulle ännu mera aktivt visa att den söker arbete. Det var också en helt fin gest av regeringen att sänka företagsskatten. Men någonting är ändå fel om man klarar sig relativt väl utan att jobba.

14

SVENSK FRAMTID / POLITIK

TEMA /

Egenföretagande

Få övertag, bilda föreTag! Vad väntar du på, den perfekta idén? Mer pengar? Många drömmer om att bli nästa Mark Zuckerberg, men det som skiljer oss från honom är inte en halvfärdig Harvardexamen. Det är inte genetiska entreprenöriella drag eller ens tur. Faktum är att Zuckerberg, som alla framgångsrika entreprenörer, inte lät sig stoppas av rädsla för att gå fullt ut och starta eget.

Väntar du på att allt ska vara perfekt? Det finns ingen perfekt tidpunkt att starta ett företag. Startar du ett företag i en lågkonjunktur utan pengar kommer du att lära dig värdefulla lärdomar om hur du handskas med dina pengar.

Skapa ett företag i en blomstrande ekonomi, galen konkurrens och höga förväntningar kommer att lära dig hur du skiljer dig från andra. Om du har en bra idé och fortsätter att hitta på ursäkter till varför du inte har satt i gång ännu, då är du skyldig!

Vi tar del av tre entreprenörer som alla vågat ta steget ut, de representerar olika branscher och ger oss en inblick in deras vardag.

№2

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

15

FOTO / Sara Bondegård

Fakta / HANNA ENLUND ——Bor i Kristinestad, hemma från Pedersöre ——Har studerat till sömmerska och till samhällspedagog ——Egen företagare på heltid sedan augusti 2012

/ Under våren har Hanna arbetat med sex modehelheter av återanvänt material, bland annat en liten kollektion av en trasmatta.

En kreativ syateljé – ETT VIRRVARR TEXT / Hanna Enlund FOTO / Pertti Teurajärvi M edan jag studerade till samhällspedagog på Novia i Åbo kände jag att jag behöver ha en kanal där jag får ge uttryck för lite kreativitet. Därmed föddes bloggen Hannas Virrvarr och fungerar nu även som ett slags skyltfönster för vad jag sysslar med.

Bloggen fungerade också som en förlängning av mitt loppisintresse där jag kunde dokumentera spännande former, färger, saker jag hittat men ändå inte ville handla.

Bloggen har hjälpt mig hitta mina starka och svaga sidor, t.ex. trodde jag en tid att jag var intresserad av inredning men nej, jag insåg att mina starka

sidor är att kläcka idéer, se nya möjligheter i gammalt och återanvändningsbart tyg, kläder material.

Själva företagandet kom igång mycket senare och i början var det bara en bisyssla som kunde gå ut på att jag höll enskilda föreläsningar. Det var helt enkelt lättare att skicka en räkning istället för att pracka på ett skattekort.

Efter att ha jobbat på posten och som tillfällig vårdare i ett år beslöt jag mig för att nu ska jag prova på att bli företagare på heltid.

Mitt företag Hannas Virrvarr är inte färdigt utvecklat ännu och det är helt okej. Min kreativitet får ta sig i uttryck genom mitt företag och jag vill behålla friheten att kunna åta mig olika projekt.

Däremot skulle det nog inte skada att

avgränsa mig lite och göra det tydligt för kunderna vad jag erbjuder.

Jag driver min kreativa syateljé, tar emot beställningar och hittar på egna roliga projekt. Utöver detta far jag runt och håller föreläsningar om t.ex. hur man kan fixa om sina kläder. Jag vill definitivt hålla kvar omväxlingen. Det är liksom där charmen ligger i att vara egen företagare. Inkomsterna varierar men det går runt i alla fall. Dessutom har jag haft nöjet att samarbeta med fina klienter som högskolor och Marthaförbundet.

Till det senaste projektet gjorde jag sex modehelheter av återanvänt material. Det blev bland annat en liten kollektion av en trasmatta, sådana projekt tycker jag är härliga, det finns så myck-

et utrymme för galna idéer. Andra beställningar som skulle vara kul att jobba med vore scenkläder för artister eller till och med en slottsklänning gjord av återanvänt material. Unika projekt är alltid roliga.

Förutom kreativa projekt syr jag också vanliga kundarbeten i min syateljé, det kan handla om att byta dragkedjor förkorta byxor och sy in kläder.

Jag tycker om att kunna erbjuda dylik service eftersom det är ett gammalt hantverk och yrke som jag vill upprätthålla, men jag vill inte ägna all tid åt det.

För att kunna förverkliga flera idéer ser jag det inte som en omöjlighet med flera personer i företaget, hör av dig om du tror dig vara rätt person.

16

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№2

Unga och erfarna De tyckte att Vasa behövde ett nytt koncept inom café- och restaurangbranschen och bestämde sig för att skapa det själva. Ungefär så beskriver Fredrik Ohls caféet/ restaurangen/ vinbistron med utsikt över Pentiks inredningsaffär.

Fakta / 1h+k ——Fungerar som café, lunchrestaurang, bistro och har A-rättigheter. Erbjuder vinprovning på beställning.

——Hyr inredningsbutiken Pentiks övervåning i Vasa sedan ett drygt år tillbaka.

——Personalen består av de tre delägarna samt fyra övriga anställda.

/ En förförande arom fyller rummet när Tamara Söderblom fyller korgarna med nybakat bröd.

varandra och det fanns ingen vidare utveckling av kaffeoch sötsakssortimentet.

Det säger Fredrik Ohls om vad som sporrade honom, Staffan Rönn och Maria Vestergård, att starta eget. Men det var inget som skedde hux-flux. Vännerna Fredrik och Staffan hade ett gemensamt förflutet som kockar på restaurangerna Il Banco och Gustav Wasa. Maria hade en bakgrund inom cafébranschen. Efter flera år av funderande gjorde de till slut slag i saken och bildade aktiebolaget Fremast. I januari ifjol slog ”Ett rum och kök” upp portarna.

— Grundtanken var ett café/bistro.

Inget krångligt, utan enkelt och välkomnande, säger Fredrik.

Tillsammans gjorde delägarna så gott som allting själva. De planerade menyerna och miljön, och byggde största delen av inredningen. Fredrik poängterar att man som ny företagare måste vara beredd på att jobba hårt, särskilt de första åren. Det innebär också att själv stå bakom disken många av dygnets timmar.

— Klart att vi har varit tvungna att lägga mycket tid på företaget, men vi har ändå jobbat så pass länge inom branschen så vi visste att det är vad som krävs. Och det har gått riktigt bra.

Inte över förväntningarna skulle jag säga, utan enligt förväntningarna.

I Ett rum och köks koncept ”att hålla det enkelt” ingår att skippa tillsatsämnen så långt som möjligt, samt att använda lokalproducerade produkter. Fisken kommer från skärgården 30 kilometer bort och surdegsbrödet

från bageriet Aroma, 15 kilometer bort.

Aroma ägs i sin tur av Ett rum och köks, numera före detta, delägare Maria Vestergård. Maria sålde sin andel till en ny delägare för att kunna satsa helt på bageriet, och samarbetet fungerar bra. Caféets nya delägare heter Jyrki Mäkelä, och har funnit sig väl tillrätta.

Hänger ni med så långt?

— Hittills har vi satsat på att få igång alla delar av verksamheten ordentligt.

Den senaste vi gjorde var att börja med kvällsöppet på vardagar också. Det kan hända att det blir fler steg, men i vilken form får vi se i framtiden.

Fredriks råd till andra unga som funderar på att följa sin dröm och starta eget är att inte ha för bråttom. Man behöver sätta tillräckligt med tid på att fundera ut sitt koncept, och skaffa sig kunskap och nätverk.

— Jag skulle nog inte ha vågat ta steget utan tidigare erfarenhet. Inte i den här branschen.

Så du rekommenderar inte att man som nyutexaminerad genast tänker tanken att starta eget företag?

— Tänka ska man absolut göra. Man måste tro på sin idé. Men erfarenhet och kontakter är viktigt.

V i finl ä ndare b eskylls ofta för att inte vara företagsamma, för att vår kultur inte omfamnar den s.k. entreprenörskapsandan, och för att vi helt enkelt inte vågar ta risker.

Då vet ju vem som helst som besökt Österbotten att detta inte stämmer. Samtidigt kan det dock konstateras att vi finländare är bra på att föreslå för andra att de ska bli egenföretagare, medan vi själva (liksom undertecknad) väljer stabilitet och säkerhet framom risktagande. Man säger sig uppskatta företagare, men vågar inte själv ge

sig in på den linjen. Förståeligt, måhända, med tanke på att det inte alltid varit enkelt att vara egenföretagare i Finland.

Regeringens rambudgetria i mitten av mars kom dock med ett antal utmärkta beslut för de finländska företagens och företagarnas framtid. Till exempel torde beskattningen av dividenderna leda till att det är lönsammare att investera i företag och utveckla deras verksamhet, vilket ökar behovet av anställda, vilket i sin tur ökar sysselsättningen i landet. Även om åtgärderna

först och främst främjar redan etablerade företag, är det en tydlig signal från regeringen att man i Finland uppskattar företagsamhet överlag, och specifikt små och medelstora företag.

Den sänkta samfundsskatten förbättrar också Finlands internationella konkurrenskraft, då det inte längre är lönsammare för finländska företag att ha sina huvudsäten i Sverige eller Estland. Samtidigt uteblev den fruktade momshöjningen som skulle ha gått hårt åt just små och medelstora företag.

TEXT & FOTO / Pia Backman — Caf é erna liknade

/ Fredrik Ohls en av grundarna till 1H+K

KOLUMN

Uskalla yrittää – våga försöka Niklas Mannfolk, förbundsordförande

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

17

Empati, sällskap och rehabilitering När mormor ligger på ålderdomshem, vem håller hennes hand? Medan Patricks praktikhandledare gav honom feedbacken att inte konversera så mycket med åldringarna gick han sin egen väg.

FAKTA / Patrick Eriksson ——25 år ——Hemma från Jakobstad ——Är inne på 5:e boendeåret i Helsingfors ——Utbildad fysioterapeut

/ Patricks enda egentliga verktyg, förutom patientens egna kropp är ett gummiband.

Patri c k ä r fysioterapeut och driver eget företag. För honom handlar det inte bara om att träna sina patienters fysiska förmåga utan att se till så att rehabilitering även innefattar omtanke, konversation och ibland middagssällskap.

Tre dagar efter att ha blivit utexaminerad fysioterapeut startade Patrick sitt eget företag med bolagsformen enskild näringsidkare. Det var en idé om en kontorslös fysioterapitjänst som kläcktes i början av studierna. Fast ivern var stor att sätta i gång genast står det klart i lagen att man inte får sälja sådana tjänster utan papper i handen.

På frågan om vad som är skillnaden mellan att vara egen företagare och anställd är svaret friheten.

— Ingen säger åt mig vad jag ska göra, det måste jag stå för själv. Tror jag på någonting och vill pröva på nya idéer är det ingen som står i vägen.

Men den kommer till ett pris, när andra får sin lön den sista varje månad så kommer lönen när den kommer inom Patricks bransch. Det kan hända att man t.ex. kommit överens om att fakturan skickas efter tio gånger.

— Då man på morgonen vaknar är man tankemässigt genast på jobb och samma då man kommer hem, man stänger inte bara dörren utan tanken om hur nästa dag ser ut finns där.

Branschen är till 90 % kvinnodominerad, i Patricks klass var de 25 flickor och 5 pojkar. Det här betyder att män är eftertraktade och kan ha en viss fördel, tyvärr.

Vad Patrick gör är att han besöker åldringar och får dem att må bra. Någonting som det inte finns för mycket av inom åldringsvården. Han gör hembesök och besöker också vårdhem, servicehem samt sjukhus. Beroende på kundens fysiska förmåga koncentrerar man sig på vissa muskelgrupper och gör vissa typers övningar. Målet är att rehabilitera och se till att de kan utföra dagliga sysslor i sitt hem.

— Det är fel att säga att jag bara gymnastiserar med mina kunder, jag hade det länge klart för mig att det kan inte bara handla om den fysiska förmågan utan även om det psykiska välmående.

Därför brukar Patrick bjuda på sig och skapa en ledig atmosfär samtidigt som de fokuserar på övningarna.

Klientelet består till största delen

av damer från 60 år och uppåt. I förebyggande syfte, så att man kommer sig ut när det blir sommar, brukar man träna funktionsförmågan, rygg- och benmusklerna samt balansen, detta är en typisk kund. Likaså är strokepatienter, som kräver en helt annan slags vård, en typisk kund.

Det visar sig att man mycket väl försörjer sig som fysioterapeut och speciellt om man gör det som enskild näringsidkare. Ännu skulle det finnas kapacitet för flera kunder men det kommer tids nog menar Patrick.

Många kunder önskar sig en rutin om två-tre besök i veckan. Onsdagar brukar bli korta dagar eftersom ett besök sällan görs på varandra efterföljande dagar.

— Idag har jag haft åtta patienter och en session är mellan 30 och 60 minuter. Andra dagar kan det vara endast 4 patienter.

Dagen började med en patient med demens, sessionen gick ut på att kasta boll, uppstigningar och öva gång, resultatet blev 80 meter.

— Ibland blir det ganska kul med äldre patienter som är dementa, många av de är mentalt tillbaka i tonåren. Är man

Det mest akuta hindret för företagsamhet i Finland har länge varit problematiken med att få finansiering till både nya och etablerade små och medelstora företag.

Den globala finanskrisen kopplad med lärdomarna från 90-talets lågkonjunktur gör att de finländska bankerna fortfarande undviker risker in i det sista, vilket har gjort det så gott som omöjligt för företag att beviljas banklån. Även detta problem tog regeringen ställning till genom att öka anslagen för både

Tekes och Teollisuussijoitus , så att företag som behöver kapital ska få det. Ändå borde det inte vara staten och dess investeringsinstanser som står för risken. Investeringarna borde komma från privatpersoner, och - framför allt - från utlandet. Även om statsfinanserna inte bara är en statisk kaka som kan delas upp på ett visst sätt, vore det nu läge för att ta till åtgärder som lockar ytterligare investerare till finländska företag. Åtgärder som regressiv

beskattning på investeringar eller skattefrihet för nya företags första investeringar är utmärkta exempel.

Medan vi väntar på dem kan vi konstatera att finska staten idag uppskattar företagsamhet, och att diverse instanser stöder små och medelstora företags strävan till att sysselsätta vår befolkning. Premisserna finns, nu är det upp till oss att sluta vara konsumenter och bli producenter istället.

Våga ta risken att starta eget, nu har du bättre möjligheter än någonsin att lyckas!

TEXT & FOTO / Joachim Hesthammer

inte försiktig kan de hända att de tar tag i en och försöker sig på en ”kindpuss”, förklarar Patrick leende.

Alla kunder konverserar gärna men vissa har ett större behov att få konversera än andra, ibland kan det bero på att besöket de får av Patrick är den enda vettiga och empatiska interaktionen de får på hela veckan. Kunden står i centrum och ibland händer det sig att ett besök via matbutiken blir en del av jobbet.

— Jag har en kund som hellre vill gå till ett café eller gå på restaurang än att sitta hemma och gymnastisera. Det är kundens val och som denne har uttryckt det ger det mera livskvalitet så här.

Det händer att Patrick, vintertid när han inte cyklar, får vrida i sig sin lunch i bilen under en hektisk dag.

Han funderar tillsvidare på att byta bolagsform till aktiebolag för att lättare kunna expandera och anställa men det är ännu ett kommande projekt.

G ö r dina mor- eller farföräldrar en tjänst och ge dem en provbehandling via www.helsinginkotifysio.fi. Nämn Svensk Framtid och du får ett specialerbjudande.

18

SVENSK FRAMTID / POLITIK

God försvarspolitik. stigmatiserande konkurser. den borgerliga sidan av liberalismen.

— God bless Finland.

Patrik Gayer kom ur intet och gjorde ett lysande kommunalval. I en uttömlig intervju delar han med sig av sina trix och hans resa till försvarsministeriet. Uppvuxen på Drumsö, skolad via Liberal praktik i Bryssel och University of Wisconsin – Madison önskar han att SU skulle se på båda sidorna av det liberala myntet och inte enbart fokusera på mjuka värden. Det finns en öppning på marknaden för medlemmar som inte identifierar sig med samlingspartiets ungdomsförbunds extremhöger.

TEXT / Patrik Gayer & Joachim Hesthammer FOTO / Joachim Hesthammer

ny person i kretsarna och hade snubblat in i politiken i motsats till många andra som var i motsvarande position. Jag hade inte arbetat särskilt länge för en politisk profil men det var en grej som bara hände. Vi jobbade jättehårt, jag och några kompisar, och vi får vara nöjda över resultatet i kommunalvalet. Jag vill också tro att hårt arbete bär frukt. Dock är jag medveten om att jag garanterat hade nytta av mitt nya jobb som specialmedarbetare för minister Haglund.

Det lönar sig att göra något litet annorlunda. För det första var jag en yngre person i huvudstadsregionen, jag var från vårt parti och det fanns inte alltför många med en litet mera borgerlig profil. Då hjälpte det att jag marknadsförde mig på Hankens hemsida och att jag bjöd på kaffe åt hankeniter ett par gånger efter lunchen. Små saker som är lite annorlunda, man behöver inte alltid stå och dela ut ballonger vid tre smeder. Det är inget fel på det, det gjorde jag också och det gav garanterat röster det också. Men små saker som avviker som inte skapar allt för stor cirkus är också effektiva. I min vänskapskrets finns det många som inte är särskilt politiskt intresserade och då gäller det att vara ute i god tid, för deras val av kandidat görs på väldigt lösa grunder.

Jag gjorde också vissa riktade insatser. Min mormor bor på servicehem, som jag besökte och drack kaffe och talade med damerna, och jag tror inte alls att det var en dålig insats. Som sagt fick vi vara jättenöjda med ganska jämnt 600 röster och nu sitter jag i Helsingfors revisionsnämnd och ser fram emot att arbeta där.

Jag var en

”Du lever och dör efter ditt vitsord och medeltal” sig en möjlighet att fara utomlands för att studera, så jag sökte ett stipendium och flög till USA, Wisconsin. Stipendiet utgick från en social dimension vilket betydde mycket resande. Det slutade med att jag med min norska och danska rumskamrat åkte runt till 32 delstater med bil. Att under vår resa träffa olika människor med de mest brokiga livsbakgrunderna gav en kick och var ytterst lärorikt. När man ser 21-åringar med 30-40.000 dollar i studieskuld, bara för att de gått på universitet, om man inte då blir tacksam för saker som är bra ställda i Finland så vet inte jag av vad. Det här ledde till ett fenomen som vi inte alls känner till i samma utsträckning här hemma, nämligen den otroliga pressen på att prestera. Allt i USA mäts med kvantifierbara siffror. Du lever och dör efter ditt vitsord och medeltal. Man har skalan 0-4 och t.ex. Google tittar inte på ansökningar som har lägre än 3,5. Alla kurser räknas med. Jag hade en kurs i bowling och de andra fokuserade till hundra procent för att få ett A i kursen medan jag kanske mera njöt av att fälla käglorna. Denna press ledde också till att man såg studenter på biblioteD et råkade ö ppna

№2

ket som åt ADHD-piller för att hålla sig vaken under natten. Det var helt absurda uttryck det fick och har gått alldeles för långt i det landet. Samtidigt tror jag att om man kunde hitta en medelväg var vi här hemma kunde lära oss av amerikanarnas anda att få saker gjorda skulle vi må bra.

En stor kulturell skillnad mellan USA och Finland är att man i USA inte är lika rädd för att misslyckas. Det här ser man tydligt bland entreprenörer. I Finland finns det en otrolig stigma associerad med att t.ex göra en personlig konkurs, då anses du ha misslyckats.

Annat är det om du tittar på företag och företagare som har klarat sig i USA, ta Donald Trump som exempelvis genomgått ett par konkurser. Han är kanske ingen karismatisk person men definitivt en lyckad affärsman. Det är en del av processen i USA, det är tillåtet att misslyckas, det är de facto uppmuntrat att misslyckas, du ska ta risker. Det är två sidor av samma mynt, å ena sidan har vi ett jättebra skyddsnät och samhälle som fungerar här hemma, så vi behöver inte ta risker. Men därför är vi samtidigt rädda för att ta risker. I USA har du inte samma skyddsnät, därför är du tvungen att ta mer risker.

Mångfalden som finns inom de 50 delstaterna är helt överväldigande.

Det var kanske en av de sakerna jag lärde mig mest, det är nästan lika stor skillnad mellan Wisconsin och Florida som det är mellan Finland och Italien. Största skillnaden är att de talar samma språk.

Traditionen kring ”liberal arts”, vilket innebär att man ska studera många olika ämnen välkomnar jag till Finland.

Det är helt absurt att förvänta sig att alla 17-åringar ska kunna välja sin karriärsbana. De flesta har inte tillräckligt med kunskap för att kunna fatta beslut om vad de skall göra med sina liv.

Ett federalt Europa, yea or nay?

Jag har pro b lem med diskussionen om ett federalt Europa för att den har fått styras av populisterna i Europa. Det är otroligt farligt. För tio år sedan hade vi modiga diskussioner om EU:s konstitution, som den kallades då, och begreppet federalism spökade nästan inte alls som det nu gör. Det är ett otroligt svartvitt sätt att se på EU-projektet som egentligen är en kontinuerlig process av integration. EU-projektet är inte färdigt, och det var aldrig meningen att det skulle vara färdigt ännu. Vad slutresultatet blir kan jag inte förutspå men Finland har förpliktigat sig, när vi gick med i EU, att arbeta för djupare integration. Det står inskrivet i alla fördrag.

Det som många missförstår är att EU är ett pågående projekt, inte en produkt som är färdig eller inte färdig. Är det verkligen så vi ser på EU, hur mycket vi får in och hur mycket kostar det? Man måste se det på lång sikt, går det bra för EU går det bra för Finland. Precis som USA från början bestod av 12 delstater och sedan växte till att vara 50 idag har också EU vuxit från att vara sex länder till 27, snart 28 medlemsländer.

/ 2013

Jag tror att det definitivt finns en gräns på hur stort EU kan vara, jag tror inte EU kan växa hemskt mycket mera men det finns några grannländer som ännu kan komma med. Är tanken om federalism död? Det tror jag inte. Det handlar om att hitta effektiva beslutfattningsmekanismer på, kalla den, federal nivå som vi ännu inte har. EU i sin nuvarande struktur kan inte bli ett ”United States of Europe”. Det är ändå viktigt att inse att man inte får blanda ihop kortsiktiga problem med det långsiktiga målet. EU har utan tvekan varit den största succén i Europas historia. I modern historia har Europa aldrig haft så här lång tid av fred, ökad välfärd och kontinuerlig ekonomisk tillväxt. Alla mår bättre i Europa som ett resultat av EU. I stället för att tala om ja eller nej mot EU ska vi tala om hur vi kan förbättra EU.

Ett borgerligt SU – är vi för långt till vänster?

O rdet b orgerligt har tyvärr aningen negativa konnotationer för mången i Finland. Jag tycker det är viktigt för partiet och för SU att anamma båda sidorna av liberalismen. Liberalism handlar inte bara om sociala värderingar. Det är definitivt också fråga om det dvs. tron på ett öppet samhälle, men liberalism i den ekonomiska formen, en klassisk anglosaxisk liberalism handlar ju också om en liberalistisk ekonomioch finanspolitik. Det handlar om att ge samma frihet som SU ger till mjuka värderingar, t.ex. samkönat äktenskap, men till den ekonomiska sidan. Man minimerar statens roll, som ett hinder

SVENSK FRAMTID / POLITIK

och skapar de bästa förutsättningarna för företagare och individer att fatta egna beslut. Jag är helt fast vid tron att staten inte är den bästa aktören att välja vinnare och förlorare på marknaden.

Det vore viktigt för SU att lyckas profilera sig på ett bredare plan på ett liknande sätt som moderpartiet har lyckats den senaste tiden. Jag är rädd för att SU för många ser ut att vara aningen endimensionerat, det finns mycket att vinna på att också försöka förklara den andra sidan av liberalismen när man försöker få nya medlemmar.

SU har alltid talat för ett företagarvänligt samhälle, men det har kanske inte varit en lika stor fokus på det. För många studenter blir hägringen av SU att vi håller oss långt till vänster därför att fokus ligger på de mjuka värderingarna, vilka jag har absolut inget emot, men det finns en öppning på marknaden för någonting som inte är samlingspartiets ungdomsförbunds extremhöger, nämligen en rationell liberal ekonomisk politik.

Vem försvarar du?

S om spe c ialmedar b etare f ö r försvarsministern följer jag förutom försvarsministeriet, vilket tar upp en väldigt stor del av min tid, även utrikes-, jordoch skogsbruks- och kulturärenden.

Det betyder en hel del läsning av rapporter, propositioner, en hel del möten och förhandlingar om deras innehåll, med försvarspolitiken blir det lite resor ibland, hjälper försvarsministern med diverse olika tal och kolumner och annat bakgrundsarbete och de otaligt

/ För bara ett par år sedan var Patrik en student som inte riktigt visste vad han skulle göra. Han studerade statsvetenskap på Soc & kom och hade ingen desto större vision om vad som skulle hända efter studierna. Patriks föräldrar samt storebror är alla ekonomer.

– Att börja studera statsvetenskap var min lilla rebelliska akt, säger han.

"Jag har problem med diskussionen om ett federalt Europa därför att den har fått styras av populisterna i Europa.

Det är otroligt farligt.

För tio år sedan hade vi modiga diskussioner om EU:s konstitution, som den kallades då, och begreppet federalism spökade nästan inte alls som det nu gör. " "Ordet borgerligt har tyvärr aningen negativa konnotationer för mången i Finland. Jag tycker det är viktigt för partiet och för SU att anamma båda sidorna av liberalismen."

19

många mailen som tillkommer. Jag jobbar en hel del men vill inte överdriva, jag hinner med annat också. Jag har en förstående chef som jobbat med samma sak och inser att ingen vinner på att man jobbar varje kväll till midnatt.

Samtidigt får man vara i evig beredskap och vara villig att sätta ölstopet åt sidan och springa till datorn.

Försvarsministeriet producerar förhållandevis lite lagförslag i jämförelse med andra ministerier. Det är också mitt jobb att se på de rapporter och lagförslag och sedan hitta sådant som har potential att bli politiskt intressant.

Diskussionen om att Finlands försvar endast håller 15 minuter grundar sig i den svenska överbefälhavarens kommentarer. Alla som är lite insatta förstod att det var en provokation från hans sida och ett sätt att få en större försvarsbudget. Diskussionen har ingen verklighetsförankring utan väcker enbart rädsla hos människor som fortfarande ser på försvarspolitiken på samma sätt som den såg ut på 40-talet dvs. skyttegravskrig.

Finland idkar en välfungerande pragmatisk utrikespolitik och genom handel med våra närmaste grannländer finns det få incitament för konflikt.

Man skall heller inte vara naiv, vilket man ser alldeles för mycket av. Det finns en massa människor som frågar sig varför vi behöver ett försvar. Jag är definitivt lite socialiserad av huset jag jobbar i och av experterna och tjänstemännen man träffar men det finns en massa dåliga människor där ute med en massa dåliga intressen. Försvarets syfte är att vara tillräckligt starkt för att det aldrig skall behöva användas. Det syftet är lika viktigt idag som tidigare.

20

SVENSK FRAMTID / POLITIK

SU:s motioner 2013 Behandlas på Kongressen i Raseborg

№2

2.

1.

3.

Kustbana Åbo – Vasa

Utlys SU till område fritt från diskriminering!

Etiska krav på produkter

Kongresshandlingarna finns att ladda ner i sin helhet på www.su.fi

8.

9.

10.

11.

Namnbyte för förbundet

Begränsa den subjektiva rätten till dagvård!

Beskattningen av privatpersoner

Inför elektroniska kvitton vid konsumentköp med kort

18.

16.

Bättre mentalhälsa för studerande

24.

Presidentens rätt att benåda fångar ska slopas

17.

Flytta motionsdeadlinen!

Finska arbetsmarknadens flexibilitet

25.

Reseersättning för förtroendevalda

19.

Förbättra skolgångsbiträdenas ställning

26.

27.

Elektroniska hastighetstavlor

Väganvändningsavgift för transportföretag

fram för fylla vår globala världs behov. Jordens befolkning har t.o.m. tredubblat sen dess och tack vare dagens teknik är världen idag mycket mera sammankopplad. Det har även gjorts enorma vetenskapliga framsteg.

Samtidigt som vi fortsättningsvis måste kämpa för de mänskliga rättigheterna och se till att alla människor ges lika möjligheter i livet står vi inför nya utmaningar. En allt större global befolkning och en högre levnadsstandard har lett till en ökad konsumtion.

Den ökade konsumtionen gör att vi i en allt snabbare takt förbrukar jordens begränsade naturtillgångar. Redan idag överbelastar vi naturen och dess ekosystem, något som kan få allvarliga följder för kommade generationer. Bevarandet av ursprungsmiljöer, den biologiska mångfalden och den globala uppvärmningen är saker som måste tas på allra högsta allvar. När det gäller Finland och vårt

välfärdssamhälle är det även nödvändigt att vi hittar ekonomiskt hållbara lösningar.

För att verkligen kunna ta itu med de problem som en ständigt föränderlig värld för med sig är det viktigt att även vi anpassar oss till världen omkring. Vi måste anpassa vår organisation och arbetssätt för att bemöta de utmaningar vi står inför. Visst är det viktigt att man inte helt förlorar kontakten eller förståelse för det som varit men samtidigt måste vi vara tillräckligt modiga och inse att den flod vi en gång steg ner i inte längre är den samma.

Det krävs nu en uppriktig vilja att försöka hitta lösningar på de utmaningar vi står inför. Det krävs mod att vara ärlig och våga göra det som man tror att är bäst. Därtill krävs det samarbete och att man ger människor en möjlighet att delta och påverka samhället.

KOLUMN

Herakleitos som levde ca 500 f.Kr. konstaterade redan då att att "Man kan inte två gånger stiga ned i samma flod". Herakleitos, som även är även känd för uttrycket Panta rei "Allting flyter", ansåg att allting omkring oss förändras konstant och att det enda som verkligen är konstant är förändringen själv. Man behöver inte se tillbaka många hundra år för att konstatera att man då hade andra samhällsproblem jämfört med de problem vi står inför idag.

Det räcker egentligen att man endast ser tillbaka några tiotals år för att komma till den insikten.

Världen idag ser annorlunda ut än för 70 år sen när Svensk Ungdom inledde sin verksamhet. År 1943 när Svensk Ungdom inledde sin verksamhet var världens nationer i mitten av andra världskriget. Sen dess har internationella institutioner gradvis vuxit D en grekiske filosofen

Robert Byggmästar, vice ordförande, Svensk Ungdom

Panta rei

/ 2013

SVENSK FRAMTID / POLITIK

21

5.

4.

Ojämlik värnplikt

7.

6.

Kongress i Lapplands eller Norra Ett fungerande system Österbottens landskap för studerandes sjukdagpenning

Slopa omotiverade ålderskrav på nämndemän i tingsrätterna!

12.

13.

14.

15.

Förkorta uppsägningsskyddet för statligt- och kommunalt anställda

Gemensamt bonuskort

Avskaffa ”kassettavgiften”

Samma sopsortering till hela landet

22.

23.

Höj anslagen för mentalvård

Understöd motion och idrott

21.

20.

Sluta slänga mat!

Inför strängare straff på våldtäkt!

29.

30.

Ge motionsrätt åt utskotten!

Inför en progressiv medborgarlön i Finland

V i lever i ett samhällssystem som vill ha mer och mer och mer för att upprätthålla sig själv.

Allt bygger på den magiska tillväxten och utan den spindeln blir det inget samhällsnät.

Vi behöver tillväxt som skapar arbetsplatser för att upprätthålla vårt välfärdssystem. Jag håller med, vi behöver tillväxt men vi måste fundera på vilka premisser så att vi inte spelar in oss själva i ett hörn. Jag ser två orosmoment som handlar om välmående och miljö.

Vi kan inte växa oss trötta och stå där utan ork och naturresurser. Vi måste bygga in de här faktorerna i systemet.

Vårt system leder till en känsla av otillräcklighet. Vi jobbar inte tillräckligt, vi producerar inte tillräckligt och framförallt inte tillräckligt billigt för att kunna konkurrera med övriga världen. Samtidigt blir allt fler unga människor i Finland utbrända. Arbetar vi ihjäl oss fast vi inte arbetar tillräck-

ligt mycket? Eller fördelas arbetsmängden ojämlikt mellan oss finländare? Eller är vi helt enkelt för få som försöker upprätthålla vårt system? Vi behöver absolut en arbetskraftinvandring, men vi behöver också arbetstagare som mår bra och orkar, och som måste orka jobba längre än vad som görs idag.

Mitt andra orosmoment är miljön och hur vårt tillväxtsystem inverkar på den. Vi glömmer ofta bort på vems villkor vi lever och vi behöver en bättre balans mellan oss människor och miljön. Många har på ett ohållbart sätt distanserat sig från naturen och glömt bort att vårt samhälle faktiskt är uppbyggt på och integrerat med, dvs. vårt ekosystem, som ger oss bland annat rent vatten, mat och ett klimat vi kan leva i. Men hur oändliga är dessa resurser? Vi behöver en tillväxt, en grön tillväxt, som också tar miljö och vår miljöpåverkan i beaktande. Grön

28.

Pappersmängden inom offentliga sektorn

31.

Ge inte upp på Millenniemålen!

KOLUMN

Sandra Grindgärds, förbundssekreterare

Hållbarhet i tillväxttänkandet - tack

tillväxt innebär att man stöder ekonomisk tillväxt och utveckling, men på ett sådant sätt att det inte lämnar större avtryck på miljön. Det vill säga att vi använder naturtillgångar på ett sätt så att de fortsätter att ge resurser som vårt system bygger på. Och hur gör man det? Jo, bland annat genom investeringar och innovationer som stöder en hållbar tillväxt. Vi måste också fundera på hur vi prissätter varor, tar vi överhuvudtaget miljökonsekvenser med i priset? Vi har nått dit där vi är idag genom innovationer, nu måste vi kanalisera innovationstänkandet på grön tillväxt. Speciellt Finland borde ha en viktig och utvecklande roll inom det här området. På kongressseminariet som i år handlar om ekonomi och samhällsutveckling kommer bland annat det här att diskuteras.

Jag ser framemot givande diskussioner med er kloka SU:are!

№ 2 /2013 22

EKONOMI Svensk Framtid

Bisarra skattefria premier som grekerna njutit av – Allt var bättre förr

KÄLLA / Handelsblatt SAMMANSTÄLLT / Joachim Hesthammer

Det finns mera mellan himmel och jord än vi anar och förr eller senare kommer det att komma fram bisarra premier vissa lyckligt lottade finländare har haft, men än så länge tar vi bara en titt på vad våra vänner i Grekland haft för sig.

Halvfärdiga egnahemshus och utomhussimbassänger är bara början på hur man har kunnat undvika olika skatter i Grekland. Så länge du håller på att renovera ditt hus, t.ex. bygger en tredje våning, har man kunnat undgå fastighetsskatten. Efter en flygrazzia över Aten med helikopter, visade det sig att det fanns 16974 simbassänger istället för de 324 registrerade. Ta en titt på hur grekerna varit duktiga på att ta hand om varandra.

23

1.

3.

5.

8.

I det varma Grekland har man som anställd vid det delvist privatiserade telefonbolaget OTE fått ett månatligt bidrag för uppvärmning av officiella fordon om 25 € per månad.

Hade du varit budbärare eller assistent för en politiker på ett ministerium hade du tidigare fått 290 € per månad i tillägg - om du burit på dokument. #assarehardetbra

Hipphurra för nöjda busschaufförer! Vid det statligt ägda transportföretaget i Aten började busschaufförens arbetsdag när hen stängde dörren till sitt hem och dagen slutande när den åter öppnades. Kom man dessutom i tid till jobbet blev man belönad med 310 € extra i månaden.

Tandläkarna inom statens pensionsfond IKA får ersättning för resor. Ersättningarna betalas ut även om de aldrig lämnat sin station. #pepsodentsmile

2.

4.

Särskilt intressanta förmåner har erhållits av lokförare på den statliga järnvägen OSE, vars löner uppgått till 7.000 € i månaden.

Lokförarna hade en bonus för varje avverkad kilometer, och deras lediga dagar har inte 24 timmar utan 28 timmar. Dessutom kommer ett tillägg för handtvätt på 420 € per månad. Det senare tillägget åtnjöt tidigare nästan en fjärdedel av de anställda.

VR:s personalavdelning kunde ju fundera på något liknande för att höja moralen efter en lång vinter.

Du vet när datorn eller kopieringsmaskinen inte samarbetar? Många av de anställda hos grekiska myndigheter har fått en bonus för att ha använt en kopieringsmaskin. Även de som hade kunskap att använda en dator fick en välförtjänt bonus.

6.

Domarna inom domstolsväsendet får en bonus om de fäller sin dom "snabbare".

7.

Många anställda inom det grekiska kulturministeriet beviljades så kallade klädesersättningar.

9.

Statliga tjänstemän får en bonus om de är på jobb i "god tid" - vilket inte nödvändigtvis innebär att de måste vara "punktligt på plats".

№ 2 /2013 24

POPKULT Svensk Framtid

MINISTER 5 Den dumma mannen För några månader sen berättade en kollega på ett socialt forum på nätet om hur hon blivit sexuellt trakasserad av tonårspojkar på en högstadieskola när de varit på turné med en teaterföreställning. Pojkarna hade vart ganska påträngande, fält ”MILF 1 ”-kommentarer och stått utanför en av skolans toaletter, där min kollega satt, och bankat på dörren. Hon hade tagit ganska illa vid sig av hela upplevelsen.

Folk börjar kommentera hennes inlägg med ”Fy fan!” och ”Är du ok?”, vilket ju var ganska omtänksamma och normala reaktioner, men sen kom kommentaren som, för mig, ändrade tonen på hela diskussionen – ”Boys will be boys”.

?!

25

TEXT / Charlott Lihnell / ministerfem@gmail.com stannade upp. Jag förstod inte kommentaren, eller rättare sagt, jag förstod inte vad han som skrivit kommentaren riktigt menade med den. Var det meningen att det skulle vara roligt? Är det roligt med sexuella trakasserier nu? Förstod han ens vad den här kommentaren indikerade och vad han därmed sa till min kollega med det här uttalandet?

Jag vill påpeka att killen som uttalade sig såhär plumpt inte är någon hemsk person, vilket ofta är fallet i sådana här situationer. Helt vanliga trevliga typer som inte menar något illa alls.

Jag gissar att han ville ge henne någon form av skämtsam tröst, typ: ”tyvärr kan du inte förvänta dig mer av tonårspojkar, ta det inte så allvarligt”.

Vad han inte verkade tänka på var att han samtidigt, med de här orden, ursäktade tonårspojkarnas beteende och samtidigt bagatelliserade hela händelsen och därmed även min kollegas upplevelse av händelsen. ”Du blev ju bara lite sexuellt trakasserad, ta det inte så hårt, de är ju bara pojkar!”. Dessutom gjorde han en väldigt grov och stereotyp generalisering av sitt eget kön, som är av en väldigt nedvärderande natur.

Själva uttrycket ”Boys will be boys” syftar till att män förväntas bete sig oansvarigt, otrevligt, bullrigt, tanklöst, våldsamt, hotfullt och att människorna i deras omgivning inte kan klandra dem för sitt dåliga beteende eftersom de just är, ja, män!

S j ä lva uttryc ket ”Boys will be boys” syftar till att män förväntas bete sig oansvarigt, otrevligt, bullrigt, tanklöst, våldsamt, hotfullt och att människorna i deras omgivning inte kan klandra dem för sitt dåliga beteende eftersom de just är, ja, män!

Så när män kör mot rött, fäller sexis-

U ttryc ket talar o c kså indirekt för att dessa beteenden är något som vi andra ska anpassa oss till, hitta strategier och förhållningssätt till.

Forskning pekar på att det är större skillnad mellan individer än mellan kön2, vilket dessutom talar för hur lite sanning det finns i det här uttrycket.

A llt omkring mig

tiska kommentarer om tjejen som råkar befinna sig i samma rum, super skallen full och ylar som en hund på stan, runkar på bussen, slår till någon snubbe för att han sa fel saker, brottar ner sin tjejkompis och ligger med henne fast hon ropar ”nej!”, kan vi bara enkelt säga Boys will be boys och saken är biff! Vi har härmed accepterat fenomenet person med snopp = efterbliven. Eller? ”För det är ju såhär pojkar är från födseln, det är väl inget de får lära sig när det växer upp. Det kan väl, gud förbjude, inte vara något som jag som förälder undermedvetet lär mina söner, att det är ok att bete sig som en lobotomerad gorilla?”

ILLUSTR ATION / Nora Azémar Vad som heller inte är speciellt överraskande är att det inte finns något motsvarande uttryck för kvinnor med samma ursäktande indikation.

De uttryck som kommenterar kvinnors dåliga beteenden har för det mesta att göra med ett påförande av skuld och skam. Surprise!

H ar ni någon gång frågat er själva varför det är så? Jag har sällan hört en man i Finland protestera mot den här nidbilden av män som grupp, så jag ställer nu en öppen fråga till alla ni män som läser detta just nu: Tycker Du att det är ok att bli nedvärderad, ursäktad och särbehandlad med sådana här generaliseringar? Eller önskar du att omgivningen förväntade sig mer av dig som individ, som människa, som man?

F ö rstod du inte frågan? Förlåt, jag glömde bort... snopp = efterbliven...

Jag ska omformulera mig.

Vill du bli sedd som en intelligent och reflekterande människa eller vill du bli sedd som en lobotomerad gorilla?

Om ditt svar är lika självklart för dig som det är för mig, kan vi inte bara här och nu ta död på det här banala uttrycket en gång för alla, sluta ursäkta våra dåliga beteenden med sådan här idioti och gå vidare?

Tac k !

1 – M other I ’ d L ike to F u c k 2 – www. forskning . se - Är po j kar o c h fli c kors h j ä rnor olika ?

/ Hösten 2011 grundades Minister 5 som en teatergrupp, vars huvudagenda är att göra fysisk, genusnyfiken teater. Minister 5 består av Nora Azémar och Charlott Lihnell.

26

SVENSK FRAMTID / POLITIK

№2

Ny historik på kommande!

Svensk Ungdom fyller 70 år i år och det kommer att firas med bland annat en jubileumskongress, -utställning samt -fest. Dessutom kommer en historik att ges ut under hösten.

Vad kallades SU:s bil? Vem är Magnus Öster? Vilken är den konstigaste motionen som behandlats på en kongress?

Hur grundades egentligen Finlands bästa politiska ungdomsförbund? Alla dessa frågor plus många andra kommer du att få svar på i Svensk Ungdoms kommande historik!

/ SU i Jakobstad erhöll en ordförandeklubba som gåva den 12 juni 1953.

är att göra en intressant och snygg bok, säger Emma Bodman som ansvarar för projektet. Den skall vara rolig och intressant att läsa för både nuvarande och gamla SU medlemmar. Dessutom hoppas jag att den blir ett snyggt och imponerande visitkort för alla som inte är med i SU, vänorganisationer eller andra intresserade.

Senast Svensk Ungdom gav ut en historik fyllde organisationen 50. Den gamla historiken har alltså 20 år på nacken och känns inte så aktuell mera. Årets version kommer att koncentrera sig på de senaste 20 åren, men även ta upp höjdpunkter från de tidigare åren. Man kommer att kunna läsa om hur organisationen ser ut och fungerar idag, hur ungdomsförbundet har mött 2000-talet och vad SU förverkligat under sin långa historia.

— Jag hoppas att så många som möjligt kommer med och skriver! Man behöver inte ha gjort något liknande tidigare och man får vara exakt så delaktig som man vill. Det behövs inte bara skribenter utan även till exempel illustratörer och fotografer, säger Emma.

— M itt mål

Vill du vara med och skriva historiken? Har du en helt sjukt bra idé som borde finnas med? Finns det roliga SU bilder i dina gömmor hemma? Eller vill du på något annat sätt vara delaktig i skrivandet och förverkligandet av historiken?

Hör då av dig till Emma Bodman på historik@su.fi!

Den pinfärska historiken kommer att presenteras på Svensk Ungdoms jubileumsfest i Helsingfors den 16 november.

O ffi c iell we b b plats

su.fi Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook och twitter!

fb.com/svenskungdom @svenskungdom