Svensk Framtid 5/07

sf

svensK framtid svensk ungdoms politiska tidskrift nr 5 2007

2

svensk

svensk framtid

framtid nr 5 2007

innehåll

nr 5 2007

TF CHEFREDAKTÖR CHRISTINE SMEDBERG christine.smedberg@abo.fi formgivare whyprint pärmbild staffan sundström Rädda Radio Extrem!

Demonstration utanför Yle i Böle den 27 november.

Ansvarig utgivare minna lindberg minna.lindberg@su.fi medverkande MATS BISTRÖM HELLEKE HEIKKINEN MARIA HELSING MINNA LINDBERG MATS LÖFSTRÖM MARKUS LÖVHOLM SEBASTIAN NYBERG EMMA PORTIN PETER SJÖHOLM ANNA SUNDSTÉN STAFFAN SUNDSTRÖM JULIA WITTING

02

06

10

12

16

17

18

20

ledaren

RÄDDA RADIO EXTREM

LSK I DAG OCH FÖR 50 ÅR SEDAN

SU-ÅRET I BILDER

KAMPANJ RECLAIM RESPECT

KAMPANJ HEMMA I EU

profilen armi murto

DUMAVALET I RYSSLAND

Med delaktighet kommer också respekt ledare

Redaktionen SIMONSGATAN 8 A 00100 HELSINGFORS Telefon (09) 693 072 47 Fax (09) 693 19 68 E-post sf@su.fi

Svensk Ungdom är sfp:s ungdomsförbund. Vår grundidé bygger på humanism, en ekologisk helhetssyn, socialt ansvar och medmänsklighet. De äldre generationerna är inte allvetande – de unga ska höras i beslutsfattandet. Om du är intresserad av su:s verksamhet, gå in på www.su.fi. Där hittar du diskussionsforum, uttalanden, politiska program med mera.

Om Svensk Ungdom

Tryckeri Hufvudstadsbladets tryckeri, Vanda Upplaga 6 000 ISSN 078-4427

förbundsordförande MINNA LINDBERG minnalindberg.blogspot.com foto Sebastian Lindberg illustration christa björkstam Vad betyder respekt för dig?

Behövs det mera respekt i vårt samhälle?

De här frågeställningarna ingår i kampanjpresentationen Reclaim Respect som SU utför i gymnasie- och högstadieskolor runt om i Svenskfinland. Det är också en diskussion som välkomnas speciellt av lärare – det finns ett behov av att diskutera och problematisera värderingar och åsikter. För var annars får vi det som vi så fint kallar för moral?

Att det sedan i dagspressen debatteras att tragedin i Jokela berodde på respektlöshet och är inspirerad av ungdomskultur och heavy metalmusik är absurt. Jag tror det finns ett behov av värderingsdiskussioner i allmänhet, där fallet Jokela skall ses som ett enskilt fall, och inte som något som generaliserar alla ungdomar.

Dessutom är det inte endast unga som behöver fundera på respekt i vårt samhälle – det är lika mycket ”de

vuxnas” sak. Behovet av den debatten blir tydlig efter både vårdkonflikten och hotet om nedläggning av Radio Extrem. Respektlöshet – både mot sig själv och omgivningen är en av orsakerna till att många unga faller ur systemet och hamnar utanför hela samhällsmaskineriet.

Vart tar då dessa unga vägen? Det är oroande att läsa olika undersökningar som visar att unga mår allt sämre i dag, vilket sedan leder till andra problem. Man kanske skippar skolan eller blir utan arbete. Man har inte lust att komma vidare i livet och man kan heller inte på egen hand hitta lösningen till problemen.

I november publicerades en ungdomsbarometer som visar att flertalet unga mår helt okej, men att den grupp av unga som mår allt sämre växer hela tiden. Barometern visar också att ungdomar i större utsträckning har tappat förtroendet för sin utbildning.

Knappast beror det på att man är skoltrött. Det handlar snarare om att man helt enkelt inte får jobb som nyutexaminerad.

Det är alltså nödvändigt med ordentliga stödåtgärder för att dels få ner ungdomsarbetslösheten, men också för att matcha utbildningsplatser med arbetsmarknadens behov. Samma undersökning visar också att ungdomarna tror allt mer på demokrati och möjligheten att påverka i samhället.

Ett ypperligt sätt att påverka sin omgivning, och på den vägen bli mer delaktig i hela samhället, är ungdomsfullmäktigen. Och då alltså inte bara lekklubbar för högstadie- och andra stadiets elever utan Riktiga Ungdomsfullmäktigen som hörs av kommunfullmäktige och som har en egen budget som de själva kan bestämma över. De skall ha makt helt enkelt!

Genom att vara aktiv i samhället är risken för utslagning mindre, det säger sig självt. Och det är politikerna som nu ska införa stödåtgärder i samhället.

Det är också vi som nu ska föra diskussionen om våra värderingar. Vi börjar med respekten.

svensk

framtid nr 5 2007

Peter Sjöholm ny infosekreterare

SU:s skuggmedalj till Matilda Hemnell

Det blir Peter ”Poppe” Sjöholm som efterträder Ted Urho på posten som Svensk Ungdoms informationssekreterare och chefredaktör för medlemstidningen Svensk Framtid. Peter är 24 år och bosatt i Helsingfors, där han studerar journalistik vid Svenska Social- och kommunalhögskolan. Han har tidigare jobbat med bland annat online-journalistik på Yle. Peter Sjöholm tillträder tjänsten vid årsskiftet.

I skuggan av Folktingets Svenska Dagen-medalj vill SU lyfta fram den yngre generationen samhällspåverkare och delar därför varje år ut en egen medalj åt en ung finlandssvensk. I år tilldelas SU:s skuggmedalj Matilda Hemnell.

Med den modiga och gripande pjäsen ”Bara lite (till)?”, som handlar om att bryta anorexins onda cirkel, har Matilda Hemnell lyft fram ett känsligt men viktigt tema i samhällsdebatten, anser SU. Ungas illamående och känslan av att hela tiden behöva vara bäst är ett problem i vårt samhälle som behöver diskuteras.

Med sitt personliga uttryckssätt visar Matilda Hemnell vad anorexi egentligen handlar om, och hennes budskap är tydligt och påtagligt. Enligt SU har hon genom att visa pjäsen i skolorna också nått den viktigaste målgruppen, de svenskspråkiga skoleleverna.

Matilda Hemnell har länge varit en aktiv samhällspåverkare och bland annat arbetat som generalsekreterare för Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Hon har också fungerat som vice ordförande för Svensk Ungdom och

Svensk gruppering på tre av sextio delegatplatser i Helsingfors Vid Helsingfors Universitets delegationsval lyckades den enda svenskspråkiga grupperingen behålla sina mandat. Svenska Nationer och Ämnesföreningar sitter även nästa två-årsperiod på tre av sextio delegatplatser.

Codex-Thorax, Soc&kom och Ämnesföreningarna fick en plats var. Storvinnare i valet var Ämnesföreningarnas valring. De ökade med fem mandat till 17. Totalt röstade 10 702 personer. Valdeltagandet blev 33,2 procent.

vicepresident för Nordiska Centerungdomens förbund samt varit ledamot i styrelsen för Svenska Kulturfonden.

Minna Lindberg i UNR:s presidium På Ungdomens Nordiska Råd (UNR) i Oslo i slutet av oktober valdes Lisbeth Sejer Götzsche från Danmark till ny president. Sejer Götzsche representerar Konservativ Ungdom. Minna Lindberg från Svensk Ungdom representerar Nordiska Centerungdomens Förbund (NCF) i UNR:s presidium. Hennes suppleant är Johan Pettersson, från Centerpartiets Ungdomsförbund i Sverige och president för NCF. NCF:s generalsekreterare Matilda Flemming sitter också med i presidiet som representant för Föreningarna Nordens Ungdomsförbund.NCF:s toppmöte hålls 14-17 februari 2008 i närheten av Villmanstrand i samband med Keskustanuorets förhandlingsdagar. Temat för toppmötet är centerideologi. Repskapet kommer att hållas i Bergen, Norge i augusti. Temat är då bistånd och utveckling.

3

På nya poster Christian Sjöstrand fungerar sedan början av oktober som ny generalsekreterare för Svenska riksdagsgruppen. Sjöstrand, 29 år, är politices magister från Åbo Akademi och uppväxt i Korsnäs. Han efterträder Mats Nyman som nu övergått i Akavas tjänst som näringspolitisk ombudsman. I början av oktober tillträdde också Carl Haglund sin nya tjänst som ministergruppens specialmedarbetare. Haglund, 28 år är ekonomie magister och hemma från Esbo. Johanna Sandberg fungerar sedan oktober som assistent åt riksdagsledamot Christina Gestrin. Sandberg är 26 år, hemma från Helsingfors och studerar statskunskap vid Åbo Akademi.

Hon efterträder Karolina Vidberg på posten.

Maria Guseff har valts till suppleant i FNförbundets styrelse.

MOTIONERA I TID! Motionsdeadline för vårens kongress är den 25 januari. Alla motioner riktas till förbundskansliet. Kongressen ordnas den 18-20 april i Borgå.

4

svensk

framtid nr 5 2007

Betalar pappa också det här kalaset? mats har ordet

de sig och sina kontor utomlands i stället, och så har vi inga skatter att fördela.

Mer pengar kvar i fickan

förbundssekreterare mats löfström lofstrom.blogspot.com

Sjukvårdskonflikten fick för en tid sedan sin upplösning och sjukskötarna får nu ett ordentligt lönelyft. Det är bra, men en fråga är ännu

obesvarad: Vem betalar priset för hela höstens avtalscirkus och den snöbollseffekt denna konflikt nu satt igång?

Avtalscirkusen har gjort att nästan alla yrken får ett lönelyft på 8–12 procent på två år. Det är trevligt, men det är också någon som ska betala dessa löneförhöjningar. Om kommunerna inte har råd är det staten som måste rycka in, men både staten och kommunen finansierar sina verksamheter mestadels med skatter. Många insändarskribenter har i tidningarna skrivit att de är beredda att betala högre skatter. Men i ett land där vi redan nu har något av världens högsta skatter är detta inget reellt alternativ. De som finansierar dagens välfärdstjänster är våra företag, vår utlandsexport och våra privata anställda. Dessa grupper är inte direkt välvilligt inställda till högre skatter, för då flyttar

Sjukskötarna bör få mer pengar i fickan. Men det får man nödvändigtvis inte med löneförhöjningar. Många av de euron som alla nu får i löneökningar kommer de facto att behöva betalas tillbaka i skatt. Om de höjda lönerna dessutom kommer att resultera i kommunala skattehöjningar blir ju situationen oförändrad eller förvärrad i praktiken.

Man får mer i lön, betalar mer i skatt och får slutligen lika många, eller i vissa fall till och med färre, euron i handen än innan. SU vill att människor ska få mer pengar i handen och skulle därför hellre ha sett en sänkning av inkomstskatten i allmänhet och för dem med lägst löner i synnerhet. Det skulle ge människor mer pengar i handen på riktigt. Dessutom skulle man ha kunnat justera lönerna uppåt för vissa utvalda yrken (som sjukskötarna) utan att alla nu ska få helt orimliga löneökningar som ingen vet hur de ska finansieras.

Studenterna och barnfamiljer betalar priset för dessa löneförhöjningar En skattesänkning för låglöneyrken skulle vara mer rättvis.

Nu får många anställda högre löner, men till exempel en privatföretagare som driver en städfirma får inte en cent mer i handen. Han får i stället se sin köpkraft minska då löneförhöjningarna sätter fart på inflationen och priserna stiger.

För man skall inte tro att buss- och spårvagnsbiljetter och annan offentlig service hålls till oförändrat pris då inflationen sätter fart. De priserna kommer också att höjas och då är det studenterna och barnfamiljerna som får betala priset för löneförhöjningarna, då studiestöd och barnbidrag inte justeras i samma takt som levnadskostnaderna ökar.

Skattesänkning skapar fler jobb En bieffekt av en sänkning av skatterna för låglöneyrken skulle dessutom vara att arbete skulle löna sig bättre och man skulle få fler motiverade att arbeta. Samtidigt skulle företagen, då löneökningarna inte skulle stiga lika snabbt, kunna anställa fler människor. Fler i arbete betyder fler som betalar skatt och bidrar till att finansiera välfärden.

Jag är glad att sjukvårdarna nu får mer pengar i handen och hoppas att inte skatten äter upp hela deras löneökning.

Men samtidigt är jag mycket oroad över vilka ekonomiska konsekvenser denna avtalscirkus för med sig. Många andra yrkesgrupper sitter nu med fingret på avtryckaren och vill också ha lika mycket som Tehy fick. En sådan snöbollseffekt vet ingen hur man finansierar och därför är den farlig.

Vi måste få ett större helhetstänkande då man funderar på samhällets finansiering och dessa enorma allmänna löneökningar. Att vi har en finansminister som lovar 500 euro hit och dit, men i slutändan inte vet hur han ska finansiera det är oroväckande. Samtidigt måste vi komma ihåg vad vi jobbar för. SU jobbar för att människor ska få mer pengar i fickan, men enorma löneförhöjningar är nödvändigtvis inte det som i praktiken ger bäst resultat.

Med hårt arbete når vi resultat åskledare

har jag listat de bästa politiska besluten från år 2007, bara för att påminna er om att det lönar sig att jobba hårt, det är då man når resultat!

Radio Extrem räddades

Vice ordförande oscar ohlis

Tack vare massiva protester från såväl ung som gammal fick vi behålla Extrem. Förslaget att slopa femtio procent av det svenskspråkiga kanalutbudet var absurt! Kanske borde Jungner fundera på sin avgång?

Året börjar lida mot sitt slut och jag tror att de

Studiestödet

flesta av oss verkligen ser fram emot lite lugnare stunder för att kunna pusta ut och samla ny energi inför det kommande året. Kommunalvalet infaller hösten 2008 och vi har redan börjat jobba för att vinna valet!

När vi tänker tillbaka på det gångna året är det många politiska beslut som fattats, både bra och dåliga. Nedan

Att studiepenningen höjdes med femton procent var verkligen på tiden. Höjningen av inkomstgränserna var också på sin plats – varför skall man straffas för att man är flitig och jobbar samtidigt som man studerar? Nu skall vi fortsätta jobba för att inkomstgränserna skall slopas helt!

Höjningen av vårdarlönerna Vårdarna förtjänade verkligen sin löneförhöjning. Det jobb de gör är ovärderligt. Det var tur att man kom fram till en lösning, det höll ju på att spåra ur lite, om vi säger som så…

Rökförbudet på krogarna Trots att jag själv är rökare så välkomnade jag rökförbudet med öppna armar. Varför döda andra långsamt när man förgiftar sig själv?

Det var det. Trots många goda beslut fattades ju även sämre beslut. Bland annat frågan om ett svenskt polisdistrikt gick ju inte riktigt som vi ville. Att elektrifieringen av Vasabanan heller inte gick igenom är också ett sämre beslut. Trots motgångar så skall vi forsätta att jobba som det goda team vi redan är för att nå de mål vi vill nå!

Avslutningsvis vill jag önska Er alla en Fridfull Jul och ett riktigt Gott Nytt År!

svensk

framtid nr 5 2007

5

Liberalism och liberalism, två perspektiv – två skilda saker? liberalism TEXT MARIA HELSING FOTO Antonia Boström Journalisten Bertel Nygård på Vasabladet har ett antal gånger uttryckt starka åsikter om SU som ett extremt höger och nyliberalt politiskt förbund. Måndag 12 november möttes för-

bundsordförande Minna Lindberg och Bertel Nygård för att diskutera liberalism utifrån deras synpunkter, samt för att reda ut frågor kring SU: s politik.

Minna definierar liberalism med orden frihet, fri rörlighet av varor och människor samt ”mindre stat, mera människa”. Bertel håller med om att liberalism betyder frihet, men även socialt engagemang. Han framhåller att staten ska spela en stor roll i samhället.

Vilken roll spelar politiska ungdomsförbund?

– Ett politiskt ungdomsförbund borde mera än i dag ifrågasätta samhället och även våga ifrågasätta sitt eget moderparti, säger Bertel.

Minna förnekar inte Bertels resonemang, men hon tillägger bestämt att ungdomsförbund borde tas mer på allvar. Hon beskriver SU som ett engagerande förbund, som samlar finlandssvenska unga och för en aktiv politik i Svenskfinland. Enligt Bertel spelar SU inte rollen som motrörelse i dagens läge. Han anser att SU borde ifrågasätta mera. Bertel skulle vilja att 1970-talets politiska vindar kom tillbaka.

SU – ett extremt nyliberalt politiskt förbund Bertel anser att SU:s politik i vissa aspekter är helt klart nyliberal. Han nämner frågor som privatisering av offentlig service, lägre inkomstskatt, att den politiska makten ska inskränkas och att SU har en snäv inställning till facket.

– Facket har en viktig betydelse som intresseorganisation, men facket ska inte delta i den samhällspolitiska debatten, säger Minna.

Bertel konstaterar däremot att facket helt klart ska få vara med i den politiska debatten och påverka. Vidare anser Bertel att det inte går att ha kvar välfärdsstaten och samtidigt sänka inkomstskatten, vilket SU arbetar för.

– Visst vill SU bevara välfärdsstaten, det är en trygghetsfaktor, säger Minna.

Hon konstaterar att hon och Bertel definierar libera-

lism på olika sätt. Enligt Minna är SU absolut inget nyliberalt förbund. Hon anser däremot att SU är ett liberalt förbund med socialliberal förhållning i en del frågor.

Det som Minna anser vara liberalt, anser Bertel dock vara nyliberalt, till exempel sänkning av inkomstskatten och privatisering.

Minna menar att nyliberalism förknippas med begreppet ”nattväktarstat”. Bertel motsätter sig denna definition och menar att den är förenklad.

– Det finns stråk av nyliberalism i SU, liksom i alla andra partier, ni borde ”ligga mer på bromsen”, säger Bertel.

Minna poängterar att SU förespråkar liberalism – att alla människor ska ha samma möjligheter.

Problem med dagens välfärdssamhälle och arbetsmarknad Bertel säger att skattesänkningar medför stora problem för välfärdssamhället i dag. Han menar att skattelättnaderna belastar kommunerna för mycket. Minna anser å sin sida att det största problemet i vårt välfärdssamhälle är att allt fler människor faller utanför samhället. Hon håller för att stödåtgärder bör införas för att hjälpa de mest utsatta.

– Det största problemet med arbetsmarknaden är den höga ungdomsarbetslösheten. För att motverka detta

borde det bli lättare för företag att anställa genom att reducera avgifterna för nyanställningar, säger Minna.

Enligt Bertel är det största problemet med arbetsmarknaden den höga andelen visstidsanställningar.

Minna kontrar med att visstidsanställningar är ett problem, men att det även uppfyller en viss funktion i dagens moderna samhälle.

Slutligen konstaterar Bertel och Minna att de definierar liberalism väldigt olika. Minna betonar den klassiska definitionen av liberalism, medan Bertel anser att SU:s definition av liberalism låter mer som hans definition av nyliberalism.

fr ågor

Bertel Minna

Kärnkraft? Nej Nej Rätt för homopar att adoptera?

Ja Ja Är jämställdhet mellan könen uppnådd? Nej Nej Kvarkenbro?

Ja Ja Regional energiförsörjning?

Ja Ja Storföretag framom småföretag? Nej Nej Lägre inkomstskatt? Nej Ja Ekologiskt märkta produkter Ja Ja

6

svensk

framtid nr 5 2007

Ska vi ha public service i framtiden eller inte?

Public service TEXT mats löfström FOTO STAFFAN SUNDSTRÖM

Den pågående diskussionen om Rundradion

handlar inte bara om de svenska och finska nyheternas eventuella sammanslagning utan om hela vår public services framtid. Det är helt uppenbart att en del i Rundradions förvaltningsråd och andra krafter nu arbetar för att montera ned Rundradion – både på svenska och finska. Ett nedmonterande av Rundradion, framförallt i det tysta som det nu sker, är ansvarslöst. Men det är den vägen man börjar vandra om förvaltningsrådet den 18 december godkänner sparkrav på 10 miljoner.

De inbesparingskrav som nu presenteras är så stora och föreslås dessutom drabba själva kärnan i det traditionella public service uppdraget - nyheterna. Det i en organisation som redan nu har sparat väldigt mycket – både på svenska och finska.

En illa skött digitalisering är säkert en av orsakerna till att människor har slutat betalat sin TV-avgift. Men det ska inte behöva betyda att hela Rundradion över en natt står i gungning, så kortsiktigt kan inte ett bolag tänka och handla. Klart att Rundradions ledning måste reagera på något sätt. Men att från ett möte till ett annat föreslå nya inbesparingar tagna från luften visar att det varken finns proffsigt långsiktigt tänkande eller ansvarstagande i Rundradions ledning. Att endast som nu föreslå större inbesparingar som enda åtgärd understryker bilden av det dåliga ledarskapet i Rundradion.

Varför ställer man sig inte i Rundradions ledning frågan om hur man får tillbaka de förlorade avgifterna istället. Det är pudelns kärna. Genom att direkt börja skära ned får man ett ännu sämre utbud och riskerar att kanske ännu fler människor väljer att inte betala sin TV-avgift. Resultatet blir sedan återigen en Rundradiobudget i obalans.

Vilket annat bolag som helst skulle fråga sig om man kan åtgärda budgetunderskottet på andra sätt. Kan man effektivera övervakningen? Finns det andra sätt att få in medel på? Kan man ta ett lån för att vända trenden?

Kan staten skjuta till medel? Att Rundradions ledning inte har pejl på läget är uppenbart. I en organisation som redan har sparat överallt där man kan spara finns inga enkla sätt till indragningar. Därför föreslog man en nedläggning av Radio Extrem. En nedläggning av Radio

svensk

framtid nr 5 2007

7

”Extrem det enda forum unga finlandssvenskar har” rädda radio x3m TEXT CHRISTINE SMEDBERG

Samtidigt som manifestationen i Helsingfors ordnades även stöddemonstrationer i både Vasa och Åbo. I Vasa hade ungefär ett femtiotal demonstranter sökt

Extrem skulle inte bara ha varit en halvering av det finlandssvenska radioutbudet utan en total nedläggning av finlandssvensk radio för ungdomar. Sparkravet saknade all rim och reson.

Svensk Ungdom koordinerade till förra Rundradions förvaltningsrådsmöte en manifestation utanför stora smedjan i Helsingfors, torget i Vasa och i Åbo mot planerna på att lägga ned Radio Extrem. Den kraftiga manifestationen och engagemanget visar vilken bred uppfattning det finns om behovet av en ungdomskanal på svenska i Finland.

En ungdomskanal fyller en mycket viktig funktion i samhället. Det är en informationskanal som vid sidan av föräldrar och skolor kan lyfta upp aktuella och känsliga saker ur ett annat perspektiv än vad Internet och det kommersiella gör.

Behovet av en time-out i dessa Rundradioprocesser kunde inte vara större än vad de är nu. Man kan inte på en och en halv månad, med sparkrav på tio miljoner, bilda sig en ordentlig uppfattning om vad public service skall vara i framtiden. Det behövs mer tid. Därför bör Rundradion endera ta ett lån för nästa år eller låta staten skjuta till pengarna som behövs. Staten har ett enormt allmän intresse att man nu inte börjar en nedmonteringsprocess av Rundradion utan vägkarta.

Förutom en time-out bör man samtidigt fundera på om Rundradions ledning faktiskt är den rätta att leda bolaget då man skött frågan om hur man skall få Rundradions ekonomi i skick på ett nonchalant och oproffsigt sätt.

sig till torget. Många hade tillverkat egna plakat med budskap som ”Mer x3m åt folket”, ”Rädda Radio Extrem” och ”Ett par rader räcker ej som motivering”.

Bland andra Saga Wallentowitz och Runa Ismark hade kommit till torget för att stödja sin favoritradiokanal. De har båda vuxit upp med först Radio X och sen Extrem.

– Radio Extrem är det enda finlandssvenska unga och unga vuxna har. Allt stöd som kanalen fått nu de senaste dagarna visar hur enormt viktig den är, säger Saga Wallentowitz.

Runa Ismark påpekar att också webbcommunityn med sina över 20000 medlemmar vittnar om Extrems enorma popularitet.

– Frågan är varför det alltid är det finlandssvenska som ska dras in, säger Saga Wallentowitz.

– Skulle Extrem läggas ner kan man ju bara fundera vad som blir nästa, säger Runa Ismark.

Förslaget om att göra Extrem till webbradio får inte mycket gehör hos Mathias Björk, Mattias Lehtosaari och Johan Nylund.

– Det är helt åt skogen. Vi lyssnar ofta på Extrem på jobbet eller i bilen. Man ska inte behöva en dator för att lyssna på radio, säger de tre.

Janne Grönroos jobbar som programledare på Radio Extrem i Vasa. Han berättar att varken han eller hans kolleger kände till nedläggningshotet innan det hela basunerades ut i de finska tv-nyheterna. Grönroos fick reda på saken via en bekant.

– Jag trodde först att det var ett skämt. Sedan såg jag i nyheterna att det stämmer. Nästa dag hade vi krismöte på jobbet där cheferna berättade hur det låg till och man insåg då allvaret, och det var en dyster stämning.

– Först kändes det nog som att hoppet var ute. Men sedan när en massa föreningar började engagera sig och det samlades in namnlistor började man inse hur stort stöd Extrem har där ute.

Enligt Grönroos är Radio Extrem så mycket mer än bara en radiokanal.

– För de finlandssvenska ungdomarna finns inget annat gemensamt forum. Klart jag och de andra först funderade vad som skulle hända med våra jobb om kanalen läggs ner, men vi insåg sen att det går mycket djupare än så. Den stora frågan är ju vad som skulle hända med lyssnarna.

Bakom demonstrationen i Vasa stod Svensk Ungdom, Svenska Österbottens Ungdomsförbund, Vasa Svenska synskadade, Norra Österbottens synskadade, M-klubbarna i Österbotten, Åbo Akademis Studentkårsavdelning (KAV), Studerandekåren vid Svenska yrkeshögskolan (SSY) samt elevkårerna vid Vasa gymnasium och Korsholms gymnasium.

8

svensk

framtid nr 5 2007

LSK

LSK

Storslam för LSK i kårvalet ÅAS kårval TEXT CHRISTINE SMEDBERG

Årets kårval vid Åbo Akademi blev en stor succé för Liberala Studentklubben. LSK, som ställde upp

med 27 kandidater, kammade hem 17 av totalt 31 platser och innehar därmed ensam majoritet i studentkårsfullmäktige under det kommande året.

Mats Biström, ordförande för LSK i Åbo och själv numera fullmäktigeledamot, är naturligtvis mycket nöjd med resultatet.

– Efter en lyckad kandidatnominering under hösten och det faktum att vi fick Vasa och Jakobstad med på samma lista, så var förväntningarna mycket höga. Vi räknade nog lite med möjligheten att till och med få ensam majoritet i fullmäktige, men trots det känns det helt otroligt nu, säger Biström.

Av LSK:s 17 fullmäktigeledamöter är sex personer invalda från Vasa och en från Jakobstad. Enligt Biström var det viktigt att i årets val få en gemensam kandidatlista med LSK i Vasa.

– Försök har gjorts även tidigare, men då har tiden ännu inte varit mogen. När det i år ryktades om att Fakula Vasa kanske inte alls skulle ställa upp gällde det att

ta chansen som gavs oss.

– Den gemensamma listan var ett stort steg framåt och även en fin inledning för det nya förbundet LSK, säger Biström.

Han menar att LSK:s ensamma majoritet ger grupperingen större möjligheter att påverka när fullmäktiges presidium samt posterna i kårstyrelsen nu ska tillsättas.

Han hoppas också att valsegern ska ha en politiserande effekt på hela fullmäktige.

– Det skulle vara på tiden att få mera politik med i kårvalet och fullmäktige. Det bör vara sakfrågorna som avgör och inte vem som har flest vänner.

Saku Rantanen, valnämndens ordförande och gammal kåraktiv, tycker ändå inte att man ännu kan säga att kårpolitiken skulle ha fått en allt mera partipolitisk prägel.

– Det är svårt att säga något konkret i det här skedet, man måste nog se det ur ett längre perspektiv och se om trenden håller i sig också i framtiden. Men vi kan ju åtminstone konstatera att Åbo Akademi för tillfället har den mest politiska studentkåren i hela landet, säger han.

Rantanen ser flera fördelar med att ett studentkårsfullmäktige består av partipolitiska grupperingar. Bland annat menar han att det stöd som grupperna får från sina politiska ungdomsorganisationer är viktigt för studentkårspolitiken.

– De aktiva ser då problemen inifrån kåren och kan, tack vare den där naturliga kontaktytan, sedan också påverka inom sina respektive organisationer.

– Sedan kan man ju dock fråga sig om det är allmändemokratiskt bra att en enda gruppering sitter på en så stor del av platserna i fullmäktige, säger Rantanen och syftar på LSK:s nya majoritetsposition.

Han påminner om att ensam majoritet också innebär ett stort ansvar, och hoppas att LSK kommer att axla det förtroende man fått på bästa sätt.

– Jag tror ändå inte att detta innebär att LSK ensamt börjar styra och ställa i fullmäktige. Alla kårens grupperingar har alltid varit mycket samarbetsvilliga och jag tror inte att det kommer att ändra i och med årets valresultat. Alla behövs, säger han.

Rantanen får medhåll av Mats Biström.

– På längre sikt blir det förstås enklare för oss att driva igenom sådana frågor som vi anser att är viktiga.

Men med tanke på arbetet inom fullmäktige under hela det kommande verksamhetsåret är det dock av högsta prioritet att samarbetet med de övriga grupperingarna fungerar smidigt och smärtfritt.

– Vi har nu i praktiken hela makten i våra händer och det medför ett enormt ansvar – ett ansvar som våra fullmäktigeledamöter utan tvekan fullt inser. Även om vi har majoritet är samarbete a och o med tanke på det kommande året och framtida val, säger Biström.

svensk

framtid nr 5 2007

9

LSK

LSK

LSK

LSK

LSK

LSK

LSK

LSK

LSK

LSK

LSK

LSK

LSK

LSK

Ida Hummelstedt årets röstmagnet Det blev Ida Hummelstedt från LSK i Vasa som skrapade ihop flest personliga röster i årets kårval. Hummelstedt fick totalt 64 röster. På andra plats med 59 röster kom Karola Kojo från Jakobstad, även hon LSK:are.

Totalt gavs i år 1486 röster. Det betyder att 27,9 procent av Åbo Akademis studenter valde att utnyttja sin rösträtt. Hela 17,8 procent av dessa röstade elektroniskt i förhandsröstningen.

– Valdeltagandet har stigit i och med den elektroniska förhandsröstningen och kommer antagligen i framtiden att stiga ännu en aning. Redan nästa år hoppas och tror jag att ännu fler röstar i kårvalet, säger valnämndens ordförande Saku Rantanen.

Enligt honom är det ur en demokratiaspekt viktigt att Åbo Akademis studentkår följer med utvecklingen och numera också ger sina medlemmar möjligheten att rösta från en dator, var de än befinner sig.

– Men även om allt fler i dag röstar elektroniskt bör man ändå bevara möjligheten och rättigheten att få rösta i ett valbås på valdagen, säger Rantanen.

Christine Smedberg

LSK

Invalda LSK:are Ida Hummelstedt (Vasa) 64 röster Karola Kojo (Jakobstad) 59 röster Sandra Grindgärds (Åbo) 54 röster Otto Andersson (Åbo) 46 röster Anna Sundstén (Åbo) 43 röster Silja Sandelin (Åbo) 42 röster Sini Sundqvist (Åbo) 39 röster Pia Backman (Vasa) 38 röster Johan Selenius (Åbo) 33 röster Markus Nisula (Åbo) 33 röster Ted Urho (Vasa) 32 röster Lucas Snåre (Åbo) 28 röster Christoffer Hällfors (Vasa) 28 röster Reettasisko Pakkala (Åbo) 27 röster Anna-Kajsa Blomqvist (Vasa) 24 röster Mats Biström (Åbo) 23 röster Sanna Sundell (Åbo) 20 röster Fördelningen av de 31 mandaten Liberala Studentklubben 17 Feministpartiet och Åbo Gröna Vänster 4 (1+3) De rättvisa 6 Åbo Socialdemokratiska Studerande 2 Akademins Samlingsstuderande 2

Universitetslagen, terminsavgifter och psykologtjänster på agendan Vilka frågor som det nya studentkårsfullmäktige kommer att driva under det kommande verksamhetsåret är ännu inte helt klart. Mats Biström nämner några viktiga problemområden: – Med tanke på den nya universitetslagen och övriga omfattande, samhälleliga omstruktureringar som är på kommande är det ett viktigt år som väntar oss, säger han.

– Studenternas påverkningsmöjligheter i Åbo Akademis beslutande organ är något mycket centralt, men de är nu hotade i och med kommande omstruktureringar. Det här bör definitivt motarbetas.

Enligt Biström är en enad studentkår inom hela Åbo Akademi ett viktigt mål för LSKgrupperingen. Samarbetet mellan enheterna på de olika orterna måste därför stärkas ytterligare.

Han anser även att såväl finländska som utländska universitetsstuderande i Finland också i framtiden ska vara befriade från terminsavgifter.

– Dessutom är tillgången till svenskspråkiga psykolog- och psykiatertjänster något som måste kunna garanteras, och därmed också en viktig sak att arbeta för, säger Biström.

Christine Smedberg

anna sundstén

anna-kajsa blomqvist

christoffer hällfors

ida hummelstedt

johan selenius

karola kojo

lucas snåre

markus nisula

mats biström

otto andersson

pia backman

reettasisko paakkala

sandra grindgärds

sanna sundell

silja sandelin

sini sundqvist

ted urho

10

svensk

Ny stark studentröst tar ton – på svenska

framtid nr 5 2007

Hur LSK blev en maktfaktor lsk

lsk TEXT MATS LÖFSTRÖM

För ett år sedan togs beslutet att grunda förbundet liberala studentklubben (LSK). Det fanns då (och finns fortfarande) en

stor politisk beställning på en organisation som kan driva de ”svenska högskoleintressena” på det nationella planet. De svenska studentkårerna har länge ganska långt på egen hand fått driva hela den svenskspråkiga intressebevakningen.

Det finns en klar beställning på en starkare studentröst på svenskt håll då stora utmaningar finns för tredje stadiets undervisning. Kommun- och servicestrukturreformen rullar vidare, samtidigt som statens effektiviseringsprogram får stora konsekvenser för statens organisering.

Detta gör att trycket på sammanslagningar, större enheter och kostnadseffektivitet också på svenskt håll blir stort. Innovationsuniversitet som grundas med Tekniska högskolan, finska Hanken och Konstindustriella högskolan är ett konkret exempel på detta och som kommer att ha konsekvenser också för den svenska undervisningen.

Dessa frågor är allt för viktiga för att lämna åt slumpen (finans- och undervisningsministeriets tjänstemän). Här måste det finnas en röst med visioner och som kan hitta modeller och lösningar för att vi också fortsättningsvis skall ha högklassig undervisning på svenska i Finland.

LSK är den rösten som från och med nästa år kommer att driva intressebevakning av regeringen, samordningsdelegationen och bland allmänheten.

I januari kommer LSK att få sin första ordförande och styrelse. LSK kommer också från och med den 7 januari att ha en politisk sekreterare för verksamheten. Under året kommer LSK att ta plats, bygga vidare på märket, utforma politiken och innehållet samt driva intressebevakning. Det kommer också att bli möten, seminarier och evenemang av mer social karaktär.

LSK kommer inte enbart att bli en nationell organisation utan skall på sikt också bli en gruppering i samtliga svensk- och tvåspråkiga studentkårer och studerandekårer, för att det skall finnas täta band mellan det lokala och det nationella.

I år tog LSK en jordskredsseger i Åbo Akademis studentkårsval och fick 17 av 31 platser. Det är en god start och visar intresset för LSK. LSK är klart för start.

TEXT ANNA SUNDSTÉN Texten är baserad på en intervju med Christer Hummelstedt I slutet av 1800-talet startade runtom i Europa många liberala strömningar, som sedan orga-

niserade sig under 1930- och 1940-talet. Under 1950talet återupptogs i Finland många projekt som under krigsåren blivit liggande. Ett av dem var Nyliberala Studentförbundet vid Helsingfors Universitet, där en av medlemmarna var juris studerande Thore Modén.

Modén fick sitt första jobb vid statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi 1957. Genast i början av sin tid vid akademin samlade han studerande inom statsvetenskapliga föreningen till en diskussionsklubb som gick under namnet Liberala Studentklubben. Man lyssnade till intressanta inledare och diskuterade samhället och världen. Klubbens möten sammanfattades i små artiklar som publicerades i Åbo Underrättelser.

LSK blir partipolitiskt Christer Hummelstedt tog studenten 1961. Han hade redan under skolåren följt LSK:s verksamhet genom tidningsartiklarna, och efter att ha påbörjat studierna vid akademin sökte han upp den liberala kretsen, där han snabbt blev medlem av styrelsen för LSK. Modén hade startat klubben som ett forum för samhällsintresserade personer vid akademin, och ansåg att den bästa verksamhetsformen var en småskalig, obunden förening där man fick träffa likasinnade. Den nya generationen i LSK med Hummelstedt i spetsen tog däremot intryck av Pär Stenbäck i Helsingfors och vänföreningen i Stockholm och ville att LSK skulle binda sig politiskt.

Nyliberala Studentförbundet i Helsingfors hade haft representanter på Svenska folkpartiets partidag och Hummelstedt tyckte att också LSK i Åbo aktivt skulle delta i val och ha möjlighet att påverka i samhällsprocessen. Hummelstedt, först sekreterare och senare ordförande, fick igenom sin linje och LSK blev partipolitiskt bundet. Dock inte till SFP direkt utan som underavdelning till Svensk Ungdom. Man beslöt att LSK skulle fungera som en akademisk lokalavdelning i Åbo och komplettera det mer allmänpolitiska SU i Åbo.

Kårpolitiken och det internationella Fram till mitten på 1960-talet valdes ÅA:s kårfullmäktige under ett stormöte. Sedan övergick man till det valsystem som ännu är i bruk. LSK var den första politiska grupperingen i fullmäktige och hade en anspråkslös början med endast några få invalda. Föreningen fungerade i övrigt som tidigare, även om de som nu anslöt sig var medvetna

om den partipolitiska stämpel de utåt försågs med.

Kontakterna till Stockholm och Helsingfors var goda under de tidiga åren och man mottog besök av Liberala Studentklubben i Stockholms ordförande Gustaf Lindencrona, senare professor i juridik samt rektor vid Handelshögskolan och hovrättspresident. LSK i Åbo fick goda idéer från den svenska klubbens program, som talade för ”Ett liberalt samhälle” där man tog ståndpunkt för bland annat abort.

Vid tiden för grundandet av LSK var det internationella lika tungt vägande som det nationella. 1960-talet öppnade upp inte bara för det finländska samhället och de ungas insteg, utan öppnade också dörrarna mot världen. Under LSK:s tidiga år deltog medlemmarna aktivt i bland annat Liberal Internationals verksamhet.

Minnen från LSK:s ungdom Kuriosa från LSK:s tidigare år är bland annat klubbens åsikt angående utnämningar inom ÅA, där man stod för ”LSK: en man - en röst”. Också i fråga om utnämningar av professorer tyckte man att såväl varje studerande som de i förtroendeorganen skulle få säga sitt. Framförallt Roger Broo var en som talade varmt för studenternas medinflytande.

LSK ordnade många kvällar på Kåren. Man tänkte populistiskt och bjöd mest in provokativa talare, bland andra Veikko Wennamo, som kritiserade Kekkonen och grundade sitt eget parti. Wennamo var en av den tidens superkändisar och drog fullt hus. Man bjöd också Sfp-högerns Ehrnrooth och Procopé, som höll eldtal med efterföljande ordet fritt. LEIRAS bjöds också till Kåren till en p-piller afton där man informerade om det promiskuösa pillret och dess vetenskapliga och biologiska fakta. Fritänkarnas förbund bjöds till en hednisk afton och vid ett tillfälle i mitten på 1960-talet inbjöds amerikanska ambassaden att komma och berätta om Amerikas försvar av de demokratiska idealen i den kommunistiska regimen Vietnam.

LSK formar partiets politik Liberala Studentklubbens motto har redan från de tidiga åren på 1960-talet varit att ha en aktiv roll då det är spännande saker i görningen. Många gånger har LSK:s röster varit vägande vid val av riksdagskandidater och EU-parlamentskandidater. Då Jan-Erik Enestam blev huvudkandidat i valförbundet 1990 var LSK-rösterna de avgörande och han blev då invald för att sitta kvar i många år. Många gamla LSK:are finns i dag på tunga poster i samhället, inte minst inom vårt eget parti. Så visst är LSK en maktfaktor.

Från dagens perspektiv kan man se att det var rätt beslut för LSK att välja att gå med i partipolitiken! Det går upp och ner men det går alltid framåt och just nu går det alldeles utmärkt!

svensk

framtid nr 5 2007

11

LSK FIRADE 50 ÅR lsk TEXT MATS BISTRÖM FOTO MARKUS LÖVHOLM

Liberala Studentklubben vid Åbo Akademi firade sitt 50-årsjubileum på Kåren i Åbo den 23 november 2007.

Festen inleddes med cocktail klockan 18 på Restaurang

Kåren, där hälsningar framfördes och gåvor överräcktes.

Därefter följde en bankett i Kårens festsal.

Välkomsttalet hölls av LSK vid ÅA:s ordförande Mats Biström. Som festtalare fungerade tidigare LSK-ordförande och nuvarande Åbo Akademis utvecklingsdirektör Roger Broo samt tidigare LSK-ordförande Matilda Hemnell.

Som sångledare fungerade stand up-komikerna och tidigare LSK:arna Anders Helenius och Samppe Karlsson.

Festdeltagarna fick njuta av ett vackert sånguppträdande av en duo bestående av Jenny Paajes från Florakören och Martin Segerstråle från Brahe Djäknar. Not So Grand Funk Jam Band bjöd på ypperlig dansmusik efter middagen.

Festen var mycket lyckad och styrelsen för LSK vid ÅA hoppas att alla festdeltagare hade en rolig och festlig kväll tillsammans på Kåren!

Stand up-komikern Anders Helenius fungerade som sångledare.

Festtalaren och tidigare LSK-ordförande Roger Broo i samspråk med Stig-Erik Björkqvist och Anders Kjellman.

Ett femtiotal personer deltog deltog i jubileumsfesten. Banketten hölls i Kårens festsal.

Jenny Paajes från Florakören bjöd på vacker sång.

Samppe Karlsson och Anna Sundstén i dansens virvlar. Bakom dem skymtar Sini Sundqvist och Magnus Hindström. För musiken stod bandet Not So Grand Funk Jam Band.

Sini Sundqvist, Anna Sundstén och Sanna Sundell hade trevligt på den lyckade 50-årsfesten.

Styrelsen för LSK vid Åbo Akademi: från vänster Petra Vilén, Sandra Grindgärds, Hans-Alexander Öst, ordförande Mats Biström, Anders Järvinen, Matilda Flemming, Hanna Lindholm, Lucas Snåre och Sara Herpiö.

På bilden saknas Malin Hermansson.

s u 책책 rr eett 22 0 0 7 0 07

14

svensk

framtid nr 5 2007

Regionalt samarbete ska rädda de finlandssvenska gymnasierna gymnasiesamarbete TEXT CHRISTINE SMEDBERG

Eleverna blir färre de kommande tio åren. Sam-

tidigt går kommuner samman och bildar färre, större helheter. Vad innebär detta för de nuvarande 36 gymnasierna runtom i Svenskfinland – kommer de alla att kunna fortsätta på samma sätt som i dag?

Jo, än så länge är det uppenbart att alla gymnasier kommer att kunna fortsätta, men deras framtidsplaner ser olika ut. För att hålla alla skolorna vid liv krävs ett ökat samarbete och helst någon form av regional samordning. Det menar Tom Gullberg, akademilektor vid Pedagogiska Fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa. Gullberg presenterade i våras utredningen ”Gymnasiets röst - om de finlandssvenska gymnasierna ur deras egen synvinkel” som han utfört på uppdrag av Svenska kulturfonden.

Enligt Gullbergs rapport hade 20 av de 36 finlandssvenska gymnasierna år 2006 ett elevunderlag på 160 eller färre. Endast fyra gymnasier hade fler än 350 studerande.

Gullberg menar att det med 100-120 elever är svårt för en skola att få till det kursutbud som varje elev är berättigad till att välja bland. Allra svårast att klara sig har de skolor där elevantalet ligger kring 100-110 eller under.

– Omläggningen av studentexamen har också gjort att det krävs mer fördjupning i samtliga ämnen, och frågan är om detta är något som alla gymnasier klarar av att erbjuda sina studerande utöver de obligatoriska kurserna, säger han.

Nedläggning sämsta alternativet Enligt Gullberg finns det i dag gymnasier som lever farligt i varje region i Svenskfinland. Han nämner bland annat Hangö och Virkby gymnasier som står utanför den nya kommunen raseborg, liksom gymnasierna i sydösterbotten tampas även dessa två med ett sviktande elevunderlag, även på kimitoön i åboland ligger elevantalet under 100.

I Helsingfors har gymnasierna andra typer av problem.

– Där är konkurrensen intensiv mellan gymnasierna och vissa specialiseringslinjer. Det kommer också en elevström utifrån som nödvändigtvis inte får något gensvar. Till exempel väljer många Vandaelever att söka sig till Helsingfors i stället för till Helsinge gymnasium, medan Helsingforseleverna inte på samma sätt söker sig till Vanda, och det blir därmed ett underskott.

– I och med att gymnasieelever har möjligheten att söka sig vart som helst är det ju också svårt för skolor-

nas upprätthållare att på förhand veta exakt hur många som sedan börjar där, säger Gullberg.

Ur finlandssvensk synvinkel vore dock nedläggning av något gymnasium en förödande utveckling.

– Lägger man ner ett svenskt gymnasium på en tvåspråkig ort är det nog ganska kört med den ortens tvåspråkiga profil, säger Gullberg.

Samarbete enda lösningen För att länge och effektivt kunna hålla liv i gymnasierna krävs därför samarbete och att verksamheten samordnas, eventuellt en överbyggnad med någon form av gemensam ledning, menar Gullberg.

Han förespråkar regiongymnasier. Det skulle innebära att undervisningen skulle bevaras lokalt och att de nuvarande gymnasierna skulle verka i sina nuvarande byggnader, men bland annat förvaltning och studiehandledning skulle samordnas.

– Här måste man dock se till olika regionala särlösningar. Till exempel i Österbotten kunde Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur vara en gemensam central upprätthållare.

Redan i dag bedriver ett flertal gymnasier regionalt samarbete. Gullberg nämner Vi7-nätverket, med gymnasierna i Vörå, Korsholm, Vasa (Vasa gymnasium och Vasa Övningsskola), Petalax, Närpes och Kristinestad, där man redan kommit en god bit på vägen.

Inom Vi7 har tre olika samarbetsformer tillämpats: För det första har fortbildningsverksamheten samordnats och lärarna i kretsen träffas gemensamt kring olika frågor i ämnet. För det andra erbjuder vart och ett av de sju gymnasierna en så kallad kursbricka med tre kurser.

Det betyder att eleverna i de sju gymnasierna kan välja

bland totalt 21 olika kurser från vilken skola som helst, eftersom många av kurserna dessutom är nätbaserade.

För det tredje har Vi7 länge också haft ”vecka 8”. Då har alla skolorna gjort ett avbrott i den fjärde perioden och i stället erbjudit sina studerande möjlighet att under en vecka läsa intensivkurser vid vilket av de sju gymnasierna som helst. Även då har en stor del av kurserna gått över nätet.

– Det är det nätbaserade samarbetet som lägger grunden, säger Gullberg.

Gymnasiefrågan ännu inte aktuell Enligt Gullberg har inställningen till samarbete gymnasier emellan förbättrats betydligt, även om det är klart att skolorna anser att de mer eller mindre tvingats in i hela KSSR-processen.

Vad gäller den politiska debatten har gymnasiefrågan hittills inte fått mycket utrymme. I samband med att Gullbergs rapport presenterades i våras uppstod en viss diskussion, men sedan dess har det varit ganska tyst.

– Till exempel i Österbotten har man ju nu gått in för att först försöka åtgärda yrkesutbildningen, säger Gullberg.

Han tror att efter nästa hösts kommunalval går KSSRprocessen in i en ny fas där också gymnasiefrågan kommer att aktualiseras, och ungefär 2009 kommer saken att diskuteras aktivt i de finlandssvenska kommunerna.

– På vissa håll blir gymnasiernas framtid nog också en viktig fråga i kommunalvalet. Exempelvis i Raseborg, där det nu finns både Ekenäs Gymnasium samt KarisBillnäs Gymnasium, lär det säkert diskuteras om det i framtiden kommer att behövas ett eller två gymnasier i samma kommun, säger Gullberg.

FAK TA – Gymnasierna i KSSR-kommunerna Gymnasier Ekenäs Gymnasium Karis-Billnäs Gymnasium

antal elever 2006 243 133

förändring sedan 1998 (+ 8,5 procent) (-10,7 procent)

Står utanför Raseborg stad Hangö Gymnasium

76

(-33,9 procent)

Lovisa Gymnasium

140

(-11,4 procent)

Karleby Svenska Gymnasium Kronoby Gymnasium Jakobstads Gymnasium

204 153 291

(-11,7 procent) (-18,2 procent) (-15,4 procent)

Kimitoöns Gymnasium Pargas svenska Gymnasium

73 180

(-36,5 procent) (-10,9 procent)

Källa De svenska gymnasierna i Finland

svensk

framtid nr 5 2007

15

Svensk service får lida när större distrikt ska bildas gästen TEXT Markku Suksi Markku Suksi är professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi.

Så har då olika reformer åter ägt rum. Stats-

förvaltningen har redan under en längre tid strävat efter större förvaltningsdistrikt, främst med hänvisning till ekonomiska inbesparingar. I princip är det grundlagens 122 § 1 mom. som skall styra vid bildandet av administrativa områden, så att de båda språkgruppernas möjligheter att få service på sitt eget språk tryggas på lika grunder.

De administrativa gränserna för olika förvaltningsdistrikt är dock i regel sådana som fastslås genom interna förvaltningsbeslut eller förordningar. När det gäller polisdistrikten är det egentligen inrikesministeriet som bestämmer vilka distrikt som finns och hur deras gränser ska dras, även om det sker i en statsrådsförordning. Beslutet om administrativa gränser är, med hänvisning till förvaltningsprocesslagen, av sådan intern karaktär att det inte kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Beslut om ändring av polisdistriktens ämbetsindelning kan således inte bli föremål för domstolsprövning.

Däremot kan man tänka sig att dylika beslut blir föremål för klagomål hos justitieombudsmannen eller justitiekanslern, med hänvisning till att besluten påverkar de grundläggande fri- och rättigheterna, i detta fall de språkliga rättigheterna, eller med hänvisning till att besluten kränker internationella mänskliga rättigheter, i detta fall Europarådets ramkonvention för nationella minoriteter eller Europarådets stadga om landsdelsoch minoritetsspråk.

Finskkunskaper viktigare vid nyanställningar Det är många som felaktigt tror att språklagen utgör grund för beslut om indelning i ämbetsdistrikt, och att språklagen tryggar existensen av de distrikt som för närvarande är svenskspråkiga. Det gör den inte alls. Det som språklagen gör är att den bestämmer hur de två nationalspråken skall användas vid myndigheten eller ämbetsdistriktet efter att det etablerats.

I ett område där majoritetsbefolkningen är svenskspråkig är även polisinrättningens språk svenska. Det interna ämbetsspråket är svenska och personalen som anställs bör, beroende på behörighetskraven för tjänsten i fråga, kunna svenska på utmärkt eller god nivå, medan

kunskaperna i finska bör vara nöjaktiga eller tillfredsställande. När ett sådant polisdistrikt genom ministeriebeslut slås ihop med flera andra polisdistrikt, är det i de flesta fall fråga om att sammanslå tvåspråkiga distrikt, med svenska som majoritetspråk, med enspråkigt finska distrikt. Konsekvensen av detta blir att ämbetsspråket vid polisinrättningen ändras från svenska till finska samtidigt som språkkraven vid anställning ändras.

Den nuvarande personalen får givetvis fortsätta i sina tjänster med stöd av de språkkunskaper som den har, men när nyanställningar görs är språkkraven omsvängda: då krävs utmärkta eller goda kunskaper i finska och nöjaktiga eller tillfredsställande kunskaper i svenska.

Det säger sig självt att svenskan i ett sådant läge småningom kan försvinna som förvaltningsspråk i de få ämbetsdistrikt där svenska ännu används i dagligt arbete.

nal på kvalifikationsgrunder som utgår från finskan som det centrala språkkravet. Det är en klen tröst att man inrättar löst definierade regionala enheter i Raseborg, Åboland, Södra Österbotten och Jakobstad när den egentliga beslutanderätten i polisdistriktet ligger utanför det område som har svenskspråkig majoritet.

Svenska Österbotten utan eget polisdistrikt

Snart ingen svensk lokalförvaltning?

Den planerade ändringen av polisförvaltningen går längre än så, och berör även den grundläggande och i lag fastslagna indelningen i landskap. Landskapen är konstruerade utgående från bland annat ekonomi och pendlingsområden, men även språk. Tanken är att gränserna för statliga och kommunala ämbetsdistrikt skall sammanfalla med landskapsgränserna, så att så förnuftiga indelningar av de olika statliga ämbetsdistrikten som möjligt uppstår. Bland annat nämner lagen Österbotten som en utgångspunkt för all annan distriktsindelning, på ett sätt som avviker från den normala interna prövningen som ett ministerium kan använda sig av när det fastställer administrativa indelningar.

Tanken är att ett ministerium, när det fattar beslut om administrativ indelning, skall fastställa indelningen så att den följer landskapsgränserna. Till exempel kan man bestämma att ett landskap utgör ämbetsdistriktet för en myndighet eller att flera landskap tillsammans utgör ett ämbetsdistriktet.

Hur förfar man då i Österbotten när det gäller att bestämma gränserna för polisdistrikt? Följer man landskapsgränsen? Nej det gör man inte. I stället för att upprätthålla en enhetlig distriktsindelning, som skulle bevara en tvåspråkig polismyndighet med svenska som majoritetsspråk, kapar man av det svenska Österbotten och bildar polisdistrikt genom att slå ihop den norra respektive den södra kustremsan med det finskspråkiga inlandet, så att de nya ämbetsdistrikten får finskspråkig befolkningsmajoritet.

Med stöd av språklagen börjar dessa nya polisdistrikt sedan fungera på finska och småningom anställa perso-

Kan det här vara rätt? Nej, inte enligt grundlagen och inte heller med hänvisning till ramkonventionen för de nationella minoriteterna eller den europeiska språkstadgan. Planerna som nu tycks förverkligas fullbordas med full medvetenhet om de språkliga konsekvenserna eller åtminstone med stor ignorans därom, och därför kan man säga att de inte förverkligas i enlighet med intentioner som grundlagen etablerat eller i enlighet med de löften som Finland avgett i förhållande till de normer som uppstått inom ramen för Europarådet.

Om polisförvaltningen nu reformeras på planerat sätt finns det snart inget mera kvar på lokalförvaltningsnivån som fungerar på svenska, varefter även tingsrätterna kan reformeras på motsvarande sätt, något som redan aviserats. Därefter är den unika finska kombinationen i språkrättsligt avseende av territorialprincipen å ena sidan och individualprincipen å andra sidan ett minne blott. Kvar blir en förvaltning och ett domstolsväsende som i praktiken nästan uteslutande baserar sig på individualprincipen och där befolkningsminoritetens språkliga behov i allt ökande grad ombesörjs genom översättning från finska till svenska. Kvar blir en förvaltning som är likriktad utifrån det finska språkets centrala ställning. Även om språklagen blir kvar så försvinner stora delar av det för svenskspråkiga finländare relevanta innehållet i språklagen genom dessa administrativa reformer. De administrativa distrikten, däribland polisdistrikten, skall bli stora, och man struntar i att aktivt beakta de språkliga aspekterna. Finländarna är kända för att kunna tiga på två språk. Nu verkar åtminstone ett av språken bli ännu tystare. Staten sparar, men Finland blir fattigare.

16

svensk

framtid nr 5 2007

DAGS ATT KRÄVA MER RESPEKT! reclaim respect TEXT & FOTO CHRISTINE SMEDBERG Källa Reclaim Respects kampanjsbeskrivning

Könsdiskriminering. Miljöförstörelse. Mobbning. Rasism. Skadegörelse. Dessa är väl knappast

exempel på vad vi förknippar med respekt.

Tvärtom kan man säga att respekt i första hand handlar om tolerans och delaktighet. Respekt är dels att acceptera och uppskatta och jämlikt värdera såväl personer, som företeelser, föremål och regler. Respekt betyder också omsorg om samhället och en vilja att se sig själv som en del av ett större sammanhang.

Frågan är dock – finns det för lite respekt i vårt samhälle i dag?

- Jo, så är det nog. Det finns till exempel många som förstör saker och stjäl.

Det säger eleverna i årskurs åtta i Munksnäs högstadium i Helsingfors. De är en av 29 grupper i 13 finlanssvenska högstadie- och gymnaiseskolor som under hösten fått besök av Reclaim Respect.

Reclaim Respect är SU:s nya kampanj som riktar sig till ungdomar inom andra stadiets utbildning, men även högstadier. Syftet med kampanjen, som också är opolitisk, är helt enkelt att få respekten i samhället att öka.

Enligt SU är unga i dag nog intresserade av samhället de lever i, men trots det är det få som till exempel väljer att utnyttja rätten att rösta i val. För demokratin blir det därmed en utmaning att lyckas engagera den nya generationen medborgare med nya sätt att se på samhället och beslutsfattandet.

Målet med Reclaim Respect är att genom diskussion och engagemang få de unga deltagarna att reagera på respektlöshet och kunna agera. Man vill också uppmana unga att tänka själva, men inte bara på sig själva.

Kampanjen genomförs som en 45 minuter lång presentation i skolorna. I presentationen ingår en dvd med videosnuttar och bildspel som inbjuder till interaktivitet med diskussioner eller grupparbeten.

Vid besöket i Munksnäs är det Emma Portin och Krista Simberg som fungerar som presentatörer. Emma, som redan besökt ett flertal skolor, tycker kampanjen har varit givande.

- Det har varit roligt att träffa eleverna och diskutera med dem. De har varit mycket mer öppna för diskussioner än vad jag hade trott. Mottagandet från lärarna har också varit jättepositivt, säger hon.

Munksnäseleverna är på de flesta punkterna ganska överens om vad som är respekt och vad som inte är det, när frågorna i presenationsvideon börjar avlösa varandra.

- Är det respekt att kalla någon CP eller gay?

- Nej, det är det inte, säger en samstämmig klass bestämt.

Att kalla någon som äter kött för mördare är heller inte respekt, tycker de.

- Är det respekt att låta bli att rösta i val? Nu har ni ju ännu inte rösträtt i riksdagsval, men i till exempel elevkårsval, undrar Krista.

Svaret på den frågan är inte lika självklart. Är det respektlöst att inte rösta?

- Jag tycker nog att man borde rösta i presidentvalet, det är ju ändå ett ganska viktigt val. Har man inte röstat kan man ju heller inte klaga på att presidenten gör ett dåligt jobb, säger en flicka till sist. Är det respekt att medvetet skräpa ner i naturen? Är det respekt att släppa ut minkar? Är det respekt att säga att man inte bryr sig om samhället? Frågorna är många. Men hur definierar eleverna själva ordet respekt?

- Det är att respektera varandra – alla är vi olika, och det är helt okej.

- Respekt är att bry sig om varandra och att inte mobba eller förstöra andras egendom.

Varför behövs respekt?

- För att vi alla ska trivas i samhället, konstaterar någon, och de övriga nickar instämmande.

-När ni går ut ur det här klassrummet, vad kan ni göra för att öka respekten och delaktigheten i er skola och i samhället?

- Inte tala illa om andra. Vi måste respektera att människor är olika och har olika bakgrund.

- Säga tack.

- Tänka på att det inte är respekt att sitta och tala när någon annan, till exempel läraren står och berättar något.

Sagt om respekt ”Respekt är för mig tre saker.

Lojalitet, lyhördhet och tålamod.”

Fredrik Furu, artist

”För mig är respekt att ta hänsyn till alla och respektera dem som de är.”

Karolina Henriksson, Finlands Lucia 2006

”Man ska kunna leva ut sin rättigheter utan att inkräkta och trampa på andra människors rättigheter. Man ska kunna tycka, tänka och se ut som man vill och samtidigt ta hänsyn till andra människor omkring sig”.

Li Andersson, fd generalsekreterare för Finlands Svenska Skolungdomsförbund

Reclaim Respect fortsätter under vårterminen. Mer information finnspå webbplatsen www.reclaimrespect.fi

svensk

framtid nr 5 2007

17

Gallup reclaim respect TEXT & FOTO CHRISTINE SMEDBERG

inte prata illa om andra.

Det som sades i filmen om att man ska respektera sina lärare var en bra sak.

Namn Valter Öhman Ålder 14 år

Vad är respekt för dig?

Lärde du dig något nytt under den här lektionen?

Namn Caroline Farneman och Natalia Tiainen Ålder 13 och 14 år

Respekt är att respektera andra människor så som de är. Respekt är också att lyssna när någon pratar och att

Respekt är att behandla andra på samma sätt som man själv vill bli behandlad. Det är inte respekt att mobba och säga fula saker åt varandra.

Från och med nu ska jag börja komma ihåg att tacka min mamma för att hon tar hand om mitt byke varje dag.

Namn Richard Ruohonen, Johannes Gylling och David Karlsson Ålder alla 14 år Respekt är att alla får vara med, att alla är lika värda.

Respekt är också att man visar hänsyn och att man inte

hemma i eu TEXT CHRISTINE SMEDBERG FOTO NINA WESTER & AMANDA ENBERG

Europeisk Ungdom utlyste tidigare i år en tävling bland de politiska ungdomsförbunden i Finland. Tävlingsuppdraget var att på ett positivt sätt

presentera Europeiska Unionen.

mobbar andra.

- Att respekt också betyder att vara artig och säga hej till dem man känner, och att de regler som finns i samhället inte bara finns där för att störa utan faktiskt är till för oss.

SU:s Internationella utskott bestämde sig för att anta utmaningen och deltar i tävlingen med den virtuella fotoutställningen Hemma i EU, som nu finns på webbplatsen http://hemma-i.eu - Vi ville lyfta fram fördelarna med EU på ett lättförståeligt och roligt sätt. Hemma i EU är också ett bra namn, eftersom EU ju är allas vårt hem, säger Internationella utskottets ordförande Matilda Flemming.

- Vi har också tryckt upp klistermärken med samma tema som nu finns uppsatta lite överallt i stan, säger hon.

I november hölls också två seminarier om Romfördraget som i år fyller 50 år.

svensk

framtid nr 5 2007

19

Armi Murto – Stora utmaningar väntar profilen text PETER SJÖHOLM foto Staffan Sundström

Stora förändringar väntar Armi Murto. Fram

till årsskiftet fungerar hon ännu som ordförande för Arcadas studerandekår Ask, men sedan blir det SAMOK för hela slanten. Svensk Framtid träffade Murto över en kopp glögg i samband med SU:s julfest.

SAMOK må vara en intetsägande och okänd bokstavskombination, men föreningen har ett stort ansvar.

Den representerar Finlands 130 000 yrkeshögskolestuderande. Det är också en rätt ung förening – bara i tolv år har SAMOK existerat. På agendan 2008 står flera stora frågor; yrkeshögskolelagen ska förnyas och yrkeshögskolestuderande har ännu svårt att få hälsovård.

För Armi Murto är hälsovården ett stort problem.

– Arcada har visserligen en egen läkare tillsammans med yrkesskolan Prakticum, men det räcker inte, säger hon.

Läkaren ansvarar för flera tusen studerande. Jämfört med universiteten är situationen bedrövlig.

De högskolestuderande har Studenternas Hälsovårdsstiftelse SHVS som servar dem för en billig årlig avgift. Något motsvarande existerar ännu inte för yrkeshögskolorna. Den kommunala vården är inte heller alltid medveten om att studerande har rätt att få vård där de bor och inte bara i den kommun där de är skriva.

Murto anser att mer information är viktigt, både till hälsovården och till de studerande.

Gällande yrkeshögskolelagen är det mesta ännu öppet. Frågan ska behandlas under år 2008.

SAMOK i tankarna Ordförandevalet visade sig bli ytterst jämnt. I den andra omgången slog Murto ut yrkeshögskolan Diacors Timo

Kontio med tre röster.

– Jag tror att min tvåspråkighet hjälpte, säger Murto.

Beslutet om att söka ordförandeskapet i SAMOK mognade under en längre tid.

– Jag funderade på att söka redan 2006, då var jag aktiv inom det socialpoltiska. Jag valde ändå att stanna kvar i Asken och bygga upp den egna kåren, säger Murto.

Askens egna hus, Cor-huset, blev klart i december 2006 och invigdes månaden efter. Byggprojektet och att få i gång verksamheten har varit ett stort projekt.

Det finns ett bar-kafé i huset, som kåren driver med frivilliga krafter.

Trots att Murto redan har byggt hus och varit djupt involverad i studentpolitiken är allt inte gjort. Ännu ska hon hinna med mycket.

– Det här är bara början! Jag fyllde just 24 år, säger hon.

Vid sidan av Asken har Murto också haft tid att jobba deltid vid Veritas. Hon har också hunnit sköta undan några kurser och dessutom ha ett socialt liv. De flesta av hennes nya vänner är ändå andra föreningsaktiva. Hennes drivkraft är att se andra aktiva.

– Det är en form av interaktion. Samtidigt känns det bra få göra något för andra. Nog är det också en bra erfarenhet för en själv, men det är inte hela poängen, menar Murto.

ter ändå inte som vd i företaget.

– Det skulle bli för många intressekonflikter, säger hon.

Med många bollar i luften kan det vara svårt att hålla sig organiserad. Murtos tips är enkelt.

– Jag skriver in allt i en Excel-fil som jag förvarar i min e-postlåda. Jag kommer åt den överallt och kan skicka den vidare till människor som undrar hur mitt program ser ut. Det här med papperskalender försöker jag komma bort från, säger hon.

Murto är inte medlem i SU för tillfället.

– Som ordförande för SAMOK vill jag vara politiskt obunden. Sedan får man se, säger hon.

profil Namn Armi Ålder 24 Familj Mamma,pappa och två syskon Bor i Tölö Kör en Jopo Dricker vatten Äter Ceasarsallad Reser för sällan

Allt i Excel Målet är att bli klar från Arcadas program i International Business år 2009, vilket skulle betyda en studietid på fyra år. Efter det lockar fortsatta studier. Politik är en tanke, men ekonomi på Hanken lockar också. För 2008 ser det ändå lite dåligt ut med att hinna studera.

Ekonomi-intresset har också lett till en styrelseplats i det företag som Asken driver. Eftersom kåren sysslar med en hel del försäljning visade det sig vara enklare att flytta över den verksamheten till ett företag. Murto sit-

Läser dagligen dagstidningarna via internet Lyssnar på radio x3m Viktigast just nu att jobba med studerandehälsovårdskampanjen Sjukt Bra Vård. (www.sairaanhyvahoito.fi)

SAMOK

SAMOK ÄR INTRESSEORGANISATIONEN FÖR 131000 YRKESHÖGSKOLESTUDERANDE I FINLAND. DE STUDERANDE ANSLUTER SIG DOCK INTE DIREKT TILL SAMOK UTAN TILL DEN EGNA STUDERANDEKÅREN, SIN TUR HÖR TILL TAKORGANISATIONEN SAMOK. SAMOK BEVAKAR DE STUDERANDES INTRESSEN SÄRSKILT I SOCIAL- OCH UTBILDNINGSPOLITISKA FRÅGOR, INTERNATIONELLA FRÅGOR SAMT TUTORVERKSAMHET. SAMOK ÄR MED OCH UTVECKLAR YRKESHÖGSKOLEUTBILDNINGEN OCH PÅVERKAR UTVECKLINGEN AV DET ALLMÄNNA STUDIESOCIALA SYSTEMET. ETT VIKTIGT MÅL ÄR ATT BEFRÄMJA IDENTITETEN BLAND DE STUDERANDE I YRKESHÖGSKOLOR. FÖRBUNDSMÖTET VÄLJER ÅRLIGEN SAMOK:S STYRELSE SOM ARBETAR HELTID PÅ KANSLIET I HELSINGFORS.

STYRELSEN FÖR 2008 ORDFÖRANDE ARMI MURTO, VICE ORDFÖRANDE TIMO KONTIO, SOCIALPOLITISKT ANSVARIGA JENNY BJÖRK OCH SAILA PAKARINEN, UTBILDNINGSPOLITISKT ANSVARIGA SARIANNA NIEMINEN, MIKKO VIELTOJÄRVI OCH NINA VIITANEN. (KÄLLA: SAMOK.FI)

20

svensk

framtid nr 5 2007

Milisen övervakade vallokalerna, på bilden en milis och valurnan.

Kommer Putin att stanna kvar vid makten i Ryssland? valet i ryssland TEXT MINNA LINDBERG &

JULIA WITTING

I hela valet blev valdeltagandet lägre än i det senaste valet, då det stannade på drygt 60 procent vilket är ett tecken på att fler stannade hemma i protest i stället för att rösta.

Oppositionen kritisk i DET RYSKA DUMAvalet ställde elva partier upp kandidater men endast fyra av dem fick platser i duman efter valet den 2 december. Det ena-

de Ryssland, det vill säga Putins parti nådde upp till den magiska gränsen av två tredjedelars majoritet och kan alltså med detta ändra på grundlagen på egenhand.

Enligt preliminära resultat fick också tre andra partier platser i duman. Liberaldemokraterna, den populistiska Vladimir Zhirinovskys parti med 8,4 procent, det kommunistiska partiet med 11,7 procent och Rättvisa Ryssland med 8 procent finns representerade i duman.

SFP:s samarbetsorganisation liberala Jabloko fick 1,6%.

Dumavalskampanjen har också stött på kritik från både Dumans oppositionspartier och partier som inte klarade av spärren. Kampanjens synlighet har kritiserats av både folk på gatorna och också av oppositionspartierna. De små partierna har inte synts speciell mycket i gatubilden ibland annat Petrozavodsk och de har inte heller fått lika mycket sändningstid i tv som Det Enade Ryssland-partiet. Nämnas bör också att största delen av valkampanjerna i Ryssland förs i tv-debatter, medan det blir mindre av direktkontakt med folket på gatorna.

Speciellt kommunistiska partiet, som väntat sig ett

betydligt större understöd, har anmält valet till högsta domstolen för att kontrollera valens riktighet. Ett exempel på misstänksamt valresultat fick man i Tjetjeniens huvudstad Groznyj där röstningsprocenten var över 99 procent och Det enade Ryssland fick så gott som alla röster. Liknande tendenser visade valresultatet i delstaterna i Kaukasien och Ossetien.

Och vad händer sen?

Tiden mellan dumavalet och presidentvalet i mars blir avgörande för hur den ryska politiken kommer att gå vidare och det spekuleras mycket kring vad Putin kommer att göra. Det mest troliga är att han blir statsminister för ett år och sedan fortsätter som president, eftersom den ryska grundlagen tillåter att man ställer upp för återval om man varit borta en period.

svensk

framtid nr 5 2007

21

Gallup valet i ryssland TEXT MINNA LINDBERG & JULIA WITTING foto Antti Mulari

Personerna är intervjuade i Petrozavodsk på gatan. Vi hittade ingen – varken ung eller gammal som

skulle rösta på något annat parti än Det enade Ryssland, förutom en som skulle rösta på Putins stödparti liberaldemokraterna. Vad det beror på kan vara olika; man kanske inte vill säga till pressen något annat eller så har Det enade Ryssland partiet gjort bra ifrån sig under både regeringsperioden och valkampanjen.

Namn Julia Ålder 30 Har du röstat i dumavalet? Ja, på Det enade

Ryssland.

Varför valde du det partiet? De hade bra re-

klam i kampanjen, syntes allra mest och är ett pålitligt parti.

Det enade Ryssland. Man måste rösta för att påverka.

Varför valde du det partiet? För de andra partiernas vallöften är in värda någo t. Dessutom vill vi rösta på Putin. I kampanjen på stan har nog Det enade Ryssland synts allra mest.

Namn Victor Ålder 56

Namn Svetlana Ålder 21 Har du röstat i dumavalet? Ja, jag röstar på det

Har du röstat i dumavalet? Ja, på Det enade

Ryssland.

Varför valde du det partiet? De erbjuder sta-

bilitet, bra arbete och bra grundlön och ett vallöfte om allmän social trygghet för invånarna. Det fanns inte heller riktigt något annat alternativ, speciellt vill jag inte att kommunisterna ska få makten.

Namn Dimitri och Anton Ålder 22 och 19 Har du röstat i dumavalet? Ja, och vi röstade båda på

Enade Ryssland.

Namn Andrei och Alexandr Ålder 16 och 17 år Har du röstat i dumavalet? Nej, vi har inte rösträtt.

Varför valde du det partiet? Det viktigaste

Vi tycker att man kunde sänka rösträttsåldern till 16 år.

Om vi fick rösta skulle vi rösta på Det enade Ryssland.

Alexandr: Jag skulle nog rösta på Liberaldemokraterna (LDPR) för jag har jobbat i deras valkampanj också.

Varför valde du det partiet: För Zhirinovsky!

har varit den ekonomiska tillväxten under Putins tid vid makten och jag vill att det fortsätter. Dessutom har Det enade Ryssland synats allra mest under kampanjen.

1 Centralförbundets kampanjmaterial inför valen, ”Ryssland, Rösta fram Duman”. 2 En röstberättigad får hjälp med registreringen av valkommissionen. 3 Gruppen på karelsk traditions restaurang. 4 Familjer röstade tillsammans också barnen fick aktivt delta i proceduren, på bilden en lokal familj från Petrozavodsk. 5 Milisens specialstyrkors bil parkerad strax utanför en av vallokalerna. foto JULIA WITTING.

FAK TA Den ryska makten är fördelad på tre instanser; presidenten, överhuset och underhuset. Överhuset består av guvernörer med endast en formell roll. Underhuset, det vill säga Duman, väljs av folket i val.

Under- och överhuset inrättades år 1993. Duman har 450 platser som fördelas på alla olika federala republiker. För att få en plats i duman måste ett parti ha minst 7% av rösterna i hela landet.

Platserna fördelas i duman mellan största partiet Det

enade Ryssland, Liberaldemorkraterna (LDPR), Kommunistiska partiet och Oikeudenmukainen Venäjä.

Den ryska federationen består av 89 olika förvaltningsområden.

Partier uppställda i hela valet Jedina Rassija / Enade Ryssland Agrar partiet

Kanslaisten voima Demokraterna Kommunisterna (KPRF) Oikeistovoimien liito (SPS) Sosiaalisen oikeudenmukaisuuden liitto (pp-pss) Liebraldemokraterna (LDPR) Oikeudenmukasuuden puolue Ryska patrioter Jabloko

22

svensk

framtid nr 5 2007

SU startar två nya praktikplatser i London och Bryssel liberal praktik

Svensk Ungdom har i samarbete med Svenska kulturfonden under två års tid haft en praktikplats

på Liberal Internationals kansli i centrala London. Samarbetet har varit så framgångsrikt att man nu beslutat att utvidga det till ytterligare två samarbetsorganisationer; European Liberal Democrats och International Federation of Liberal Youth. Praktikplatserna är lediganslagna för perioden 1 februari – 30 juni 2008.

Sex frågor om praktikstipendierna till SU:s förbundssekreterare Mats Löfström, som tillsammans med Svenska kulturfondens Christina Fraser, förhandlat fram samarbetsavtalen under hösten.

Varför satsar SU och Svenska kulturfonden på de här praktikplatserna?

Globaliseringen har gjort internationella kontakter och erfarenheter ovärderliga. Politiken och samhället blir allt mer internationaliserat. För SU:s del är det därför viktigt att ha en hög internationell svansföring. SU skall vara den politiska ungdomsföreningen i Finland med bäst internationella kontakter. Det är också viktigt att ur ett finlandssvenskt perspektiv kunna garantera återväxten

av unga som är intresserade av internationell politik.

Praktikplatserna ger en erfarenhet som man kan ha stor nytta av om man sedan vill blir aktiv i Nordiska Rådet, EU, FN, WTO eller i vår egen utrikesförvaltning. Vi behöver ständigt en finlandssvensk återväxt och intressebevakning i internationell politik, utrikesförvaltning och diplomatkår.

Hur vanliga är sådana här praktikarrangemang bland andra ungdomsförbund?

Våra praktikplatser är helt unika. Jag vet inte någon annan ungdomsorganisationen som har ett sådant här praktiktarrangemang satt i kontinuerligt system. Därför är vi jättestolta över det här samarbetet som har blivit möjligt i och med Svenska kulturfondens finansiering.

Vad är praktikanternas arbetsuppgifter?

Praktikanterna är direkt underställda värdorganisationernas generalsekreterare. Detta för att garantera att arbetsuppgifterna är betydelsefulla och varierande så att det blir en lärorik praktik. Arbetsuppgifterna kan vara allt från att göra research och hålla kontakt med medlemsorganisationer till att skriva artiklar och vara med och organisera stora kongresser. I praktikantavtalen garanteras också att praktikanten får delta i de stora evenemang som organisationen ordnar utomlands.

Vad krävs för att bli praktikant?

Ett internationellt intresse och ett samhällsengagemang är det viktiga. Till LI hade vi en gång en praktikant som inte tidigare varit SU-aktiv men som hade ett stort internationellt intresse och massor med kunskap. Hon gjorde ett ypperligt arbete och är nu aktiv inom SU.

Hur stora är stipendierna och var bor praktikanterna?

Svenska kulturfonden står för stipendierna. I Bryssel är stipendiesumman 1 100 euro per månad och i London 1 500 euro per månad. Anledningen till att Londonstipendierna är större är att levnadskostnaderna där är så mycket högre. Värdorganisationerna hjälper också till med tips om var man hittar bostad.

Först började man med ett stipendium i London, nu är de plötsligt tre till antalet. Kan man vänta sig fler praktikplatser?

Vi måste först utvärdera de här platserna och se om vi har kapacitet att skicka sex praktikanter per år till Bryssel och London. Men min dröm är att vi skall lyckas knyta ett samarbetsavtal med endera demokraterna eller republikanerna i USA och få en praktikplats inom senaten eller kongressen, något som exempelvis danska staten har. De transatlantiska kontakterna blir allt viktigare och borde vara nästa steg.

LIBERAL PRAKTIK I LONDON ELLER BRYSSEL NÅGOT FÖR DIG? SVENSKA KULTURFONDEN LEDIGANSLÅR ETT PRAKTIKSTIPENDIUM VID EUROPEAN LIBERAL DEMOCRATS KONTOR I BRYSSEL ELDR är en europeisk samarbetsorganisation för politiska partier med gemensamma liberala, demokratiska och reformistiska ideal.

ELDR är Svenska folkpartiets europeiska parti, och hit hör de flesta av de liberala europaparlamentarikerna, bland andra Henrik Lax. Partiet är viktigt för att utforma EU-politik och knyta kontakter. På ELDR-kongressen i Berlin kunde man träffa såväl statsminister Anders Fogh Rasmusson, Olli Rehn och Siim Kallas vid sidan av alla europarlamentariker.

I praktikantens arbetsuppgifter ingår förberedelserna av internationella politiska evenemang och forskning kring internationell politik. Stipendiets storlek är 1 100 euro per månad. Praktikanten står själv för resekostnader och hyra, men ELDRs sekretariat står till förfogande med en lämplig bostad åt praktikanten. Praktikperioden är 5 månader och den inleds preliminärt den 1 februari 2008 och avslutas den 30 juni 2008.

SVENSKA KULTURFONDEN LEDIGANSLÅR ETT PRAKTIKSTIPENDIUM VID LIBERAL INTERNATIONALS KONTOR I LONDON Liberal International är en världsomspännande takorganisation för liberala partier och Svenska folkpartiets globala samarbetsorganisation. Organisationen firade nyss 60-års jubileum i samband med dess generalförsamling i Hamburg. LI jobbar med mänskliga rättigheter, demokrati och ideologiska frågor och hörs av bland annat FN. I praktikantens arbetsuppgifter ingår förberedelserna av internationella politiska evenemang och forskning kring internationell politik. Stipendiets storlek är 1 500 euro per månad. Praktikanten står själv för resekostnader och hyra, men Liberal Internationals sekretariat står till förfogande med en lämplig bostad åt praktikanten. Praktikperioden är 5 månader och den inleds preliminärt den 1 februari 2008 och avslutas den 30 juni 2008.

SVENSKA KULTURFONDEN LEDIGANSLÅR ETT PRAKTIKSTIPENDIUM VID INTERNATIONAL FEDERATION OF LIBERAL YOUTHS

KONTOR I LONDON International Federation of Liberal Youth, IFLRY är en världsomspännande takorganisation för liberala och radikala ungdomsorganisationer. IFLRY är Svensk Ungdoms globala samarbetsorganisation, som arbetar med demokrati, handelsfrågor, mänskliga rättigheter och globala miljöhot.

Partiet är vid sidan av det europeiska samarbetet en viktig länk för SU över Atlanten till bland annat liberalerna i Kanada och demokraternas ungdomsorganisation i USA, Young Democrats of America.

I praktikantens arbetsuppgifter ingår förberedelserna av internationella politiska evenemang och forskning kring internationell politik. Stipendiets storlek är 1 500 euro per månad. Praktikanten står själv för resekostnader och hyra, men IFLRYs sekretariat står till förfogande med en lämplig bostad åt praktikanten. Praktikperioden är 5 månader och den inleds preliminärt den 1 februari 2008

och avslutas den 30 juni 2008.

Så söker du en pr aktikpl ats

Ansökningstiden för alla tre praktikplatserna går ut den 4 januari. Alla ansökningar skickas per e-post till praktik@su.fi.

I din fritt formulerade ansökan hoppas vi att du berättar varför just du skulle vara rätt person att få åka till London eller Bryssel och vilka erfarenheter du har som skulle stöda dig i arbetet. Bifoga gärna en meritförteckning.

Tilläggsinformation om stipendierna ges av Mats Löfström på telefonnummer 0457-3798878 och per e-post mats.lofstrom@su.fi.

svensk

framtid nr 5 2007

23

Kretshälsningar Julgatan i Helsingfors öppnades åter i ösregn, radio Extrem hotades av nedläggning och SAD vill höja biljettpriset för studerande. Ibland känns hösten och början av vintern (Läs: slask, slask och slask) verkligen ganska dyster. Det är då det är bra att det finns folk som man kan kämpa tillsammans med.

Svenska dagen till ära valde SU i Helsingfors en ny styrelse och jag, Julia, fick äran att axla ansvaret för ordförandeposten. Jag ser verkligen fram emot att ta tag i påverkandet i Helsingfors, för vi har ju ett kommunalval på kommande i oktober 2008 och siktet ställt på att göra de ungas röst hörd i stan.

Mycket har hänt under hösten, både Tehy-konflikt och extrema nedläggningshot. På SU fronten har vi varit med och påverkat på flere plan – talat med stadsstyrelsen, ordnat diskussionstillfällen och demonstrationer. Vi tog också tillsammans med de andra politiska ungdomsförbunden i staden ställning för att Helsingfors stads ungdomscentral skall se till att ungdomarna som ockuperat hus under den senaste tiden skall få ett hus att inhysa sitt social- och kulturcentrum i.

På samarbetsfronten ser det också bra ut för SU i Helsingfors. Inför kommunalvalet kommer vi nämligen tillsammans med de övriga politiska ungdomsförbunden i staden att ordna en kampanj för att de unga skall synas och höras i staden. Det hela kommer att avslutas med en festival i september och jag tror att det kommer att bli superbra.

Inför våren hoppas jag att många nya medlemmar vill aktivera sig och komma med i verksamheten. Det behövs också unga kandidater inför kommunalvalet så är du intresserad av att ställa upp själv eller om du vet någon bra typ som du skulle vilja se i stadsfullmäktige så ta kontakt!

Jag ser fram emot våren då vi igen, utvilade efter jullovet, tar tag i verksamheten. Jag önskar er en skön jul och ett gott nytt år 2008!

Hälsningar; Julia Witting Den nya styrelsen består också av följande personer: Ordinarie Suppleanter Daniela Holm (vice ordf.) Livia Zakowski Kimmo Heikkinen Niklas Mäklin Julia Kilpelä Tina Salvén Ville Forss Valter Söderman Mary Moring Veli-Pekka Vuori Styrelsen har haft ett lyckat konstituerande möte och jag ser fram emot vad den nya styrelsen skall hitta på. P.S. kom ihåg att läsa SU i Helsingfors blog på www.suhelsingfors.blogspot.com.

God jul och grått nytt hår!

Hälsningar från min sida av hela den nyvalda kretsstyrelsen. Jag heter Icca Krook, är 21 år gammal, hemma från Esbo och nyvald kretsordförande för Nyland. Jag är tredje årets studerande vid Ekonomisk-Statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi, med privaträtt som huvudämne.

Det händer som bara den i Nyland just nu, främst inom kommun- och servicestrukturreformen. I skrivande stund har Pernå, Liljendal, Lovisa och Strömfors preliminärt besluta att gå ihop till Stor- Lovisa, medan Lappträsk tills vidare håller sig utanför.

Ingå slåss mellan att ansluta sig till antingen Lust (social- och hälsovårdssamarbete i Västnyland) eller Lisa/Lost (social- och hälsovårdssamarbete med Lojo). Hangö håller sig ännu också utanför staden Raseborg och antagligen ställer de sig även negativa till Kongressen kommer att ordnas nästa vår i Nyland, närmare bestämt i Borgå. Kongressen är ju årets absoluta höjdpunkt, så jag hoppas att vi alla senast syns där!

Icca

Styrelsen 2007-2008 Ordförande Icca Krook Ordinarie Fredrika Lund Ann-Katrin Bender Anna Bergman Sofia Portin Jannie Rehnström Suppleanter Ann-Charlott Bender Niklas Granroth Krista Simberg Enni Grundström Hanna Nordenswan

Ett nyårslöfte jag vet att vi håller SU fortsätter kämpa för viktiga värderingar Under hösten har det för mig igen blivit så tydligt att jag hör hemma i SU. Jag känner starkt att det är för det här förbundet jag vill jobba, det är för de här frågorna jag vill ge av min tid.

SU lanserade under hösten en kampanj som heter Reclaim Respect som går ut till skolorna i Svenskfinland. Kampanjens huvudtema är att det är viktigt att respektera sin omgivning. Oftast är vi omgivna av väldigt många olika sorters människor, men alla ska behandlas vänligt och rättvist. Genom att respektera förtjänar vi respekt. Viktigare är att genom att visa respekt så visar man också att man ser den andra människan och att man tycker att den är värd att respekteras, som människa.

Alla människor borde få känna att de har ett människovärde och att de är värda lika mycket.

Nyligen fick vi en fruktansvärd påminnelse om hur det kan gå då någon inte blivit tillräckligt uppmärksammad och sedd. Det är skrämmande att så många mår så illa utan att vi vet det.

Om jag får hoppas på en liten och enkel sak, så är det att vi alla skulle se varandra lite mer under 2008. SU fortsätter med kampanjen och vi jobbar också under året för att psykvården för unga ska uppmärksammas, få mer resurser och skötas bättre.

Ett utmärkt sätt att se mer av sina närmaste är att i år ge en julklapp som innebär att man gör något tillsammans i stället för att ge bort en sak. Aktivitetspresenter är det nya svarta, jorden behöver inte mer skräp. Vill man göra något för människor som har det sämre än vi på andra ställen på jorden så finns det också många alternativa julklappar hos till exempel Kyrkans Utlandshjälp. Osjälviskhet är julens huvudbudskap, att göra saker för andras välmående är vad det handlar om.

Julfrid och julfred från Åbo och Åboland, ordförande Anna SU i Åbolands kretsstyrelse 2008 Ordförande Anna Sundstén Ordinarie: Personlig suppleant Mats Biström Markus Nisula Richard Siivonen Samuel Karlsson Ida Schauman Hanna Engblom Cecilia Fredriksson Josefin Sundblom Heidi Jern Johanna Taxell Axel Ramberg Sandra Grindgärds

SU i Österbotten har haft ett livligt verksamhetsår med många engagerade människor som jobbat med bland annat kampanjer, seminarier och uttalanden. Vårvintern präglades av riksdagsvalet med framgångsrikt och synligt kampanjarbete för kretsens fyra SUkandidater. I september fick kretsen en ny politisk sekreterare i Antonia Boström och på kansliet blåser det överlag många nya vindar.

Under hösten har ett flertal teman lyfts upp genom diskussionscafé och seminarier om att bo och leva miljövänligt, infrastruktur och kommunikation samt EU-frågor. Målet för det kommande året är att i verksamheten beröra de teman som SU i Österbotten anser vara viktiga för landskapets framtid, frågor som kretsen även kommer att lyfta fram i nästa hösts kommunalval.

Till dessa frågor hör förutom de redan nämnda även utbildnings- och sociala frågor, regional utveckling och arbetslivsfrågor med mera. De så kallade ”svenska frågorna” i alla dess former är mer aktuella än någonsin i dessa reform-tider, och där skall SU i Österbotten vara på hugget för vårt kära landskaps framtid!

Så god jul på er bara, och snart är år 2008 här!

Kretsordförande Hannes Wallin På kretsens höstmöte17.11 valdes en ny styrelse bestående av: Ordförande Hannes Wallin, Närpes Ordinarie Karolina Isaksson, Nykarleby (vice ordförande) Sofia Wik, Pedersöre Kristoffer Wiik, Nykarleby Anna-Kajsa Blomqvist, Kristinestad Maria Helsing, Vörå Oona Ristimäki, Korsholm Marcus Beijar, Korsholm Runa Ismark, Korsnäs Sonja Sandbacka, Kronoby Jonathan Wiik, Vasa Harald Grönstrand, Vasa (Kyrkslätt) Suppleanter Johanna Söderbacka, Nykarleby Ulrika Forss, Oravais Pia Backman, Korsholm Oscar Ohlis, Vörå Victor Ohlis, Vörå Rhea Rantanen, Tammerfors Sebastian Kåla, Karleby Tina Holms, Vörå Gallina Sandås, Vasa Jenny Strandberg, Närpes Linda Backlund, Vörå

politisk sekreter are Svensk Ungdom, www.su.fi, engagerar unga människor i politisk verksamhet och bedriver en omfattande utbildnings- och informationsverksamhet. Svensk Ungdom är ett liberalt politiskt ungdomsförbund med ca 4500 medlemmar i hela Svenskfinland. Vi söker en politisk sekreterare till Helsingfors krets Tjänsten blir ledig den 1 februari då vår nuvarande medarbetare återvänder till studierna. Heltidstjänsten på SU:s förbundskansli i centrum av Helsingfors är tidsbegränsad till två år med möjlighet till förlängning. Jobbet ger dig enastående erfarenheter av verkligheten i en modern finlandssvensk politisk ungdomsorganisation i stark utveckling. Under perioden kommer du ha en tung roll då det gäller att vinna kommunalvalet 2008.

Mer information om tjänsten kan Du läsa på www.su.fi/rekrytering Din fritt formulerade ansökan med meritförteckning vill vi ha senastVARFÖR den 4 januari GÅ MEDunder I SU? adressen: Svensk Ungdom, PB 430, 00101 Helsingfors eller till mats@su.fi.

8 VILL DU GARANTERA ATT DINA BARN SKALL F G I SVENSK SKOLA? Märk kuvertet ”Politisk sekreterare”. Du förutsätts kunna börja jobba i början av februari 2008.

8 DR MMER DU OM EN RENARE OCH MILJ V NLIGARE FRAMTID?

Tilläggsuppgifter får du av vår förbundssekreterare Mats Löfstöm, 8 TROR DU P INDIVIDENS R TT ATT BEST MMA SJ LV? 8 R DU MELLAN 14-35 R GAMMAL? 0457-379 8878, mats@su.fi

JAG VILL MED! Medlemskapsalternativ

SVENSK UNGDOM R.F. SVARSFÖRSÄNDELSE AVTAL 5005588 PB 430, 00003 HELSINGFORS

SVENSK UNGDOM HAR INF RT TRE NYA MEDLEMSKATEGORIER. SKRIV G RNA I FORMUL RET VILKEN DU TYCKER AT DU SJ LV PASSAR B ST I.

AKTIVIST!

Namn

Jag vill synas och h ras genom SU. Jag vill anordna kampanjer, debatter och skolbes k och eventuellt aktivera mig i SU:s utskottsarbete.

E-post

PROMOTER

F delse r

Jag vill i en lite mindre skala j mf rt med aktivisten b rja engagera mig i SU. Jag gillar att vara lite mer i bakgrunden, men vill g rna vara med och sprida SU:s budskap. Vi ger tips p hur man kan sprida SU:s id er utan att beh va st l ngst fram i rampljuset.

Telefonnummer

SUPPORTER Jag hinner f r tillf llet inte engagera mig men jag vill g rna st dja SU:s id er med mitt medlemskap.

Adress

SU BETALAR PORTOT