Issuu

/ MA

älldhet och fem Jämst inis m

4 2014



Svensk Ungdoms politiska tidskrift



"För mig är rättvisan rättesnöret i livet. Därför blev jag också intresserad av samhällsfrågor. Feminismen är ett verktyg för att analysera skadliga strukturer och skapar ett rättvisare samhälle." Karin palmén om feminism och Faboless. Se sidan 18

№ 4 / 2014

SVENSK FRAMTID

CHEFREDAKTÖR Fredrik Westblom fredrik@su.fi +358 (0)45 7731 0276

FORMGIVNING

ANSVARIG UTGIVARE

Ida Wikström

Ida Schauman MEDVERKANDE

Ida Schauman Sandra Grindgärds Benjamin Ellenberg Alexandra Back Pia Backman Jose Forslund Andrea Karlsson Veronica Välimäki Maria Flemmich Karolina Lång Julia Wickholm Maria Henriksson Nanette-Marie Forsström Anna Abrahamsson Christel Sourander

SVENSK FRAMTID № 4/2014 INNEHÅLL

Ledare � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 SU i media � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4 Anslagstavlan � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 5 — Politik —

TRYCKERI KSF Medias tryckeri Mårtensbyvägen 11 B 01 620 Vanda

REDAKTIONEN

UPPLAGA

Simonsgatan 8 A 00 100 Helsingfors (09) 693 072 47 sf@su.fi www.su.fi

№ 4/2014 � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 000

ISSN 078-4427

Tack för ert jobb, Ville och Jose! � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 6 "Det politiska intresset har vuxit hela tiden" � � � � � � � � � � � � � 7 "Jobben är det viktigaste av allt" � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 8 SU till riksdagen � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 10 Debattävlingen är här igen � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 11 "Något galet ska vi väl göra?" � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 12 kolumn / Det krävs målmedvetet arbete � � � � � � � � � � � � � � 12 Samarbete sökes � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 14 tema / Jämställdhet och feminism � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 15 Vadå intersektionalitet? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16 kolumn / Den lyckliga horan � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16 Trakasserier och studier – En verklighet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 17 Fabulösa Faboless motarbetar könsnormerna � � � � � � � � � � � � 18 För en bättre sexualundervisning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 19 Till militären, marsch marsch! � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 20 kolumn / Rakt fram � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 20 Utan unga, ingen jämställdhet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 22 kolumn / Jämställdhet my ass � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 22 JA! � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 23

— Utrikes — På Västbanken inget nytt � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 24 På säkra vatten � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 26 Vad handlar TTIP egentligen om? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 27 — Ekonomi— Liberal Praktik öppnar dörren till världen � � � � � � � � � � � � 28 — Popkult — #Gamergate � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 30 KAJ fick årets Svenska Natten-medalj � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 31 LEDARE

Fredrik Westblom, chefredaktör

Riktiga män skadar samhället är en riktig karl. Hur ofta har du inte hört det uttrycket? Du, som identifierar dig som man, du som identifierar dig som kvinna eller du som identifierar dig som något annat – hur ofta har du inte hört det sägas åt antingen dig eller någon i din närhet? V i s a att d u

Är du en man eller en mus? Uttrycket betyder att du ska visa att du är en riktig man. Att du är stark, tuff, hård. Att du inte visar dina känslor offentligt. Att du har kontroll över situationen. Och i förlängningen är uttrycket en väldigt skadlig fråga: Är du normal? Är du en riktig man? Män, män, män. Ständigt dessa fördömda män. Män är normen i vårt samhälle. De sitter på makten i bolagsstyrelser, i politiken och i kulturen. Nästan alla huvudpersoner i storsäljande datorspel är män, likaså i nya böcker eller filmer. Vi har en enda kvinnlig partiledare i detta land och ironiskt nog styr hon det värdekonservativa partiet Kristdemokraterna. Männen får därför också stort utrymme i medierna och det är snarare regel än undantag att föreläsare på seminarier till största delen är män. Det finns också en mörkare sida av myntet. Män har kortare medellivslängd än kvinnor. Män är oftare inblandade i våldsamheter, vilket innebär att de inte bara är förövare utan ofta också offer för våld. Tre fjärdedelar

av alla som begår självmord i Finland är män. Då har vi ännu inte ens gått in på våld i parrelationer, sexuella övergrepp eller trakasserier. Det finns något ruttet i vårt mansideal. Något som inte bara gör att männen förväntas vara de som agerar – de som tar makten, de som tar till knytnävarna – utan som också innebär något outsägligt mycket skadligare för samhället och för männen själva. Något som undantrycker vår mänsklighet. Du, man. Nu talar jag rakt till dig. Har du någon gång känt dig obekväm med den roll samhället tvingar på dig? Har du någon gång önskat föra ett öppet och ärligt samtal med dina vänner och verkligen förklara hur du känner dig men hindrat dig själv för att inte verka omanlig? Har du varit tvungen att visa dig tuff, stark och i kontroll då du egentligen inte varit det? Och har du känt du att du måste skratta åt sexistisk, nedvärderande eller våldsam humor trots att det inte är du? Vårt mansideal tvingar oss män in i roller vi inte vill spela. Det här leder i förlängningen till problem för samhället i formen

"Du, man. Nu talar jag rakt till dig. Har du någon gång känt dig obekväm med den roll samhället tvingar på dig?" av oskäligt fördelad makt, våldsdåd och såväl män som kvinnor som mår psykiskt dåligt. Det här leder till att vi fortfarande i dag, efter alla dessa år, inte har ett jämställt samhälle. Jag beskyller inte män här. Jag beskyller de omedvetna normer samhället tvingar på oss. Detta är normer vi måste bryta, för jag vill inte att folk ska sluta vara män. Jag vill bara att vår definition av vad en ”riktig” man är ska förändras i grunden.

SVENSK FRAMTID

№4

SU I MEDIA hbl, 30.10

Studieavgifter får skarp kritik. Regeringens förslag om terminsavgifter för utländska studerande är på remissrunda. Enligt förslaget skulle universiteten ta en avgift på minst 4000 euro per termin av studerande från länder utanför EU- och ETA-området. Det är främst Samlingspartiet som har stött planen på terminsavgifter. ... Svensk Ungdom kritiserar förslaget. — I stället för att skapa fler hinder måste vi skapa system som attraherar utländska studerande och som får dem att stanna i Finland, säger förbundsordförande Ida Schauman. Cosmo Mether omvaldes till kretsordförande. Svensk Ungdom i Nyland har på sitt höstmöte den 11 november omvalt 22-åriga Lovisabon Cosmo Mether till ordförande. Mether valde att ställa upp på nytt för att leda kretsen i det kommande riksdagsvalet och kandiderar även själv på SFP:s lista i Nyland. — Det kommande valet är mycket viktigt och vi måste se till att det även i framtiden är attraktivt att bo i Nyland. Detta innebär fungerande infrakstruktur och kollektivtrafik, närdemokrati och jämlik service för alla nylänningar. Den tanke om centralisering som just nu finns på statsnivå är mycket skrämmande, se nu bara på hotet mot Borgå BB! säger Mether. / Sven s k Un g do m i Nyland 12 .11 Pressm eddelande /

Vbl 1 6 .1 , ÖT 17.1 0, Sydin 1 8 .1 0

Rätt sorts morot för studerande Insändare av Kretsstyrelsen för Svensk Ungdom i Österbotten Under den s ena s te tiden har våra nyheter tapetserats av kritiska studerande. Rynkorna i pannan beror på att kombinationen av studier och arbete bromsas

samhället. Ett antal studerande river och sliter sig i håret då slutet av skatteåret närmar sig. På allas läppar finns osäkerheten – kommer jag att klara mig under den snäva inkomstgränsen eller inte? ɝɝ Om en studerande väljer att sysselsätta fritiden med arbete på kvällar och helger, bör hen vara beredd på att snart gå miste om studiepenningen. Problemet är ofta att ifall man jobbat flitigt under sommaren kommer inkomstgränsen snabbare emot som ett hårt slag i magen. Ett

Finlands kommuntidning Fikt, nr 8

Unga vindar på kommunkongress Henrik Wickström från Ingå representerade unga finländare på Europarådets kongress för kommunala och regionala myndigheter. Höstens kongress var den 27:e i ordningen. Det som var avvikande den här gången var att även unga samhällspåverkare hade blivit inbjudna att delta. Det var första gången unga hade en möjlighet att påverka sessionen och europeisk lokalpolitik. Jag hade själv den stora äran att få representera unga finländare under kongressen. Det var upp till Europarådet att välja vem som fick representera landet och alla politiska ungdomsorganisationer hade möjlighet att ställa upp en kandidat för uppdraget. / R ik s dag s val s kandidat

Henrik Wickström

åtgärdsförslag för denna problematik skulle exempelvis vara att studiepenningslösa månader exkluderas från årsinkomstgränsen. SU beslöt därför under årets kongress att arbeta för ett studiepenningssystem likt den åländska stödmodellen. På Åland räknas endast de inkomster man förtjänar under månaderna som studiepenning lyfts. Detta anser vi, SU i Österbotten, att skulle gagna ett mer rättvist system för studerande som arbetar mycket under sommarmånaderna.

/ 2014

San n fi n l än darna s partisekreter are

1 11

Fokusera på sakfrågorna

Riikka Slunga-Poutsalo avskyr feminism. Hon menar att feminismen leder till att vi blir så jämställda att kvinnorna börjar se ut som män. Susanna Koski, ordförande för Samlingspartiets ungdomsförbund, menar i sin tur att löneskillnaderna mellan könen beror på att kvinnorna arbetar mindre än männen. Det finns bevisligen fortfarande en

del typer som inte har förstått det här med feminism. Det finns också en del typer som ägnar alltför mycket tid åt att diskutera definitioner i stället för sakfrågor. När någon säger att den inte är feminist, men för ett jämställt samhälle, kan man sannerligen ifrågasätta logiken i det resonemanget, med tanke på att feminismen kämpar för att samhället ska bli jämställt. Man kan verkligen tycka att det är fånigt att inte kunna kalla sig feminist fast man helt klart har feministiska åsikter. Det är ungefär som att inte äta kött men vägra kalla sig vegetarian. Men det kan väl inte heller vara det som är feminismens syfte – att tvinga folk att sätta en titel på sig själva? / V b l , 0 1 .1 1

27.1 0 Demo Finland

Ungas röst avgörande för hållbar fred Riksdagsvalskandidat Anna Abrahamsson

av konflikter har varit en prioritet inom finländsk utvecklingspolitik och en av Finlands satsningar inom Förenta Nationerna. Medling och konfliktlösning är många gånger centrala för FN:s verksamhet, för att stöda fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling. Konfliktsituationer hotar alla av dessa internationella samfundets grundvärden. ɝɝ Även ungas roll inom fred och konflikter har lyfts upp allt mer under de senaste åren. Flera FN-rapporter har understrukit att unga ofta drabbas oproportionerligt hårt under väpnade konflikter. Förutom att bli offer kan unga engageras som stridande parter, då omständigheter som arbetslöshet, fattigdom och utanförskap kan göra det till enda sättet att överleva. ɝɝ Enligt en undersökning från Dag Hammarskjöld Foundation (2014) är fredsbevarande arbete är helt beroende av inkluderingen av unga. Enligt undersökningen stärks förutsättningarna för en bestående lösning då unga ges möjlighet att påverka fredsarbetet, medan en exkludering undergräver resultatet. F red s fr ä m j ande o c h lö s nin g

Svenska Yle , 27.1 0 /

SU ryter till om skärgårdstrafiken Svensk Ungdom i Åboland kritiserar NTMcentralens planerade nedskärningar i skärgårdstrafiken. NTM-centralen vill minska på särskilt nattrafiken mellan Pargas och Nagu och istället satsa resurser på veckosluten. ɝɝ Jag har otroligt svårt att förstå NTMcentralens tankegång bakom förslaget. Lagen kräver att skärgårdsbor ska få smidiga förbindelser till fastlandet, säger Ville Forss, ordförande för SU i Åboland.

6 11

Finland är ett tvåspråkigt land

F i n l a n d ä r ett tvåspråkigt land. Men vad betyder det, i grund och botten? Vi är vana vid en ständig debatt om den obligatoriska svenskan i grundskolan. En del finländare anser att svenskan borde vara ett helt valfritt skolämne. Andra tycker att alla måste kunna förstå och kanske prata båda språken åtminstone litegrann. Det gäller både finska och svenska. Men är det så, att vi samtidigt glöm-

Brinn papperstidning, brinn!

17 10

Medier förtj ä nar i b land en skogsbrand. Och branden är redan här. Det går inte en dag utan att medier ropar efter hjälpinsatser för att branschen skall överleva. Ungefär så formulerade sig journalisten och twitterprofilen Emanuel Karlsten i en krönika i Dagens Nyheter nyligen. Också här i Finland är elden lös. De dystra nyheterna från det finlandssvenska mediefältet har knappast undgått någon. KSF Media sparkade nyligen var femte anställd och Svenska Yle är mitt uppe i samarbetsförhandlingar. Journalistikprofessor Tom Moring blev nyligen klar med en ödesmättad rapport om den finlandssvenska journalistikens framtid. Det var ingen munter läsning för en journalist. ɝɝ Kanske är det så att en starkare journalistik växer fram ur askan? Och i en skogsbrand klarar sig väl sig rötterna rätt oskadda, eller hur? Efter en brand gäller det dock att hålla sig framme. Det gäller att ta för sig av det utrymme som skapats. Så ring, journalist, ring! / Sven s ka Yle s t w itter b lo g g

mer det viktigaste? Det finns ju skillnader mellan finskspråkiga och svenskspråkiga. Men när vi tittar under ytan är vi likadana. Vi är finländare, oberoende av vårt modersmål. Därför kan även världens äldsta finskspråkiga tidning Keskisuomalainen skriva sin ledare på det andra inhemska språket. Det är första gången i tidningens 143-åriga historia. /Keskisuomalainen

En tid vi helst ska glömma som vår tid kommer att bli ihågkommen för? De stora krigen har gått om, industriella revolutionen är ett minne blott och det börjar vara några år sedan Kolumbus åkte på sin resa till Indien. Så vad är det som utmärker tiden vi lever i just nu? George Manbiot på The Guardian frågade sig det i en kolumn för knappt två veckor sedan, och han hade också svaret. Ensamhet. ɝɝ På arbetsplatserna blir det då inte heller bättre, som en evig inhoppare eller vikarie på olika firmor är det svårt att bli en del av arbetsgemenskapen. Hur kan man bli en i gänget när gänget byts ut var och varannan månad? Och plötsligt är det inte så svårt att förstå att allt fler känner sig ensamma. Förr var det mycket tal om utbrändhet och att gå in i väggen, då låg fokus på att hoppa av ekorrhjulet och ta ett steg åt sidan. Nu har vi plötsligt en generation som står i kö för att hoppa in i hjulet, där varje annan person i kön är en konkurrent. Aldrig har så många kämpat för att få en chans att springa i hjulet, skuldsätta sig och kämpa för ett "vanligt" liv. Vad ä r det

/ V ä s tra N y land

24 10

SVENSK FRAMTID

№4

Tack för ert jobb, Ville och Jose! Kretsarna är grunden för Svensk Ungdom. Det är där framtidens politiker formas och det är via dem medlemmarna får kontakter med övriga förbundet. I centrum för verksamheten står kretstjänstemannen och kretsordföranden. Möt tidigare kretsordförande Jose Forslund, Helsingfors, och Ville Forss, Åbo.

 Jose Forslund (t.h.) tillsammans med Erik Kaunismäki och Veronica Välimäki.

Text / Jose Forslund Foto / SU

höstmötestider, vilket innebär att det är dags för många nya vindar i Svensk Ungdom. Efter två år som ordförande för Svensk Ungdom i Helsingfors har det nu blivit min tur att tacka Er. Jag blev aktiv i SU eftersom jag ville veta hur ett politiskt förbund fungerar samt för att kunna vara med och jobba för de värderingar som jag än idag står för. Därför kändes SU, ett liberalt politiskt ungdomsförbund, som ett naturligt val för mig. Då jag hösten 2012 ställde upp som ordförande visste jag att jag kommer att få uppleva mycket och möta olika utmaningar. En ordförande är dock ingenting utan sin kretsstyrelse. Vi har haft en aktiv och engagerad styrelse med många spännande och livliga möten. Tillsammans har vi skrivit och godkänt en hel del motioner, vilket tycks vara fallet även i år, till Svensk Ungdoms årliga kongress. Med kretsen har vi ordnat roligt program för våra medlemmar som bland annat teaterbesök och brunch, men även utbildningar inom viktiga frågor som till exempel ett seminarium om ekonomi. Alldeles nyligen på hösten ordnade vi även D et ä r i g en

"Även i vårt förbund finns det människor med olika åsikter och det är alltid trevligt med nya inblickar. Är dock nöjd att avsluta med Helsingfors kvar som vår huvudstad."

tillsammans med kretsen Nyland en aftonskola om den kommande metropolförvaltningen. Dessutom har vi tagit ställning i många viktiga frågor som berör Helsingfors som till exempel Guggenheim, tornhotellet på Busholmen och MTV Push. Som ordförande har jag även fått representera kretsen på SU:s förbundsstyrelseträffar en gång i månaden, där jag lärt känna många roliga och trevliga människor från olika delar av Finland. Jag har även suttit på SFP i Helsingfors kretsstyrelsemöten och deltagit i SFP:s fullmäktigegrupps

träffar i Helsingfors, där jag har fått träffa flera inflytelserika människor. Förra året deltog jag även på Svensk Ungdoms 70-årsjubileumsfest – ett evenemang som jag kommer att minnas väldigt länge. Det finns mycket positivt att säga om Svensk Ungdom och mycket jag skulle vilja lyfta fram. Några av de viktigaste sakerna är ändå att man genom att lyssna och diskutera kan lära sig mycket av andra. Även i vårt förbund finns det människor med olika åsikter och det är alltid trevligt med nya inblickar. Är dock nöjd att avsluta med Helsingfors kvar som vår huvudstad. Ett stort tack till de två politiska sekreterarna jag fått arbeta med, Christa Blomberg och Veronica Välimäki, som skött det löpande arbetet i Helsingfors så smidigt. Jag vill även tacka förra förbundsordförande Niklas Mannfolk och nuvarande Ida Schauman för det fina samarbetet och hela Svensk Ungdom som gör förbundet till det som det är.

Svensk Ungdom i Helsingfors valde på sitt höstmöte riksdagsvalskandidat Emma Tcheng till ny ordförande.

/ 2014

POLITIK

”Det politiska intresset har vuxit hela tiden” F u l l s t ä n d i gt n a m n :

Karl August Vilhelm Forss. Å l d e r : 24 år. F r å n : Tammerfors. G ö r : Studerar femte året marknadsföring vid Hanken i Åbo. G ö r h e l s t på fritiden: Jag tycker om att segla, åka snowboard, festa och vara med vänner och familj.

Kort om Ville

D e t ta s k u l l e jag a l d r i g g ö r a :

Skaffa mig ett husdjur. Ä t e r h e l s t: Biff. O m jag va n n på lo t t o s k u l l e jag :

Köpa en båt och ge pengar till Cancerfonden. D ä r f ö r b o r d e Å b o b l i h u v u d s ta d i g e n : Haha, ja alltså det finländska samhället är ju uppbyggt här och alla gamla anor och traditioner härstammar från Åbo.

Kongress i Åbo, politiska afterworks, motionsskrivarkväll och lillajulssitz. Och dessutom ett helt gäng av nya SU-medlemmar från Kimito. Det är några av de saker den 24-åriga Tammerforsaren Ville Forss är mest nöjd med under sitt tvååriga ordförandeskap i Åbolands kretsstyrelse. Text / Andrea Karlsson

Ville Forss utbyte i Frankrike för två år sedan som han blev övertalad till att ställa upp som kretsordförande för Åboland efter Beata Björkvall. Ett erbjudande som till en början var lite skrämmande, förklarar han. ɝɝ Beata var en väldigt duktig ordförande så det lite läskigt att ta över efter henne, men samtidigt är det en sak jag tycker om med SU, att man får utrymme att utvecklas och att man får bestämma själv hur mycket arbete man vill lägga ner. ɝɝ I början var det mycket att lära sig hur allt går till och det tar ju ett litet tag att bli varm i kläderna, men jag har fått mycket hjälp av både kretsstyrelsen och av Maisa (Åbolands politiska sekreterare Maisa Lindqvist, reds. anm.). Att vara en ledare som syns och tar mycket plats har aldrig tilltalat Ville, men han tycker ändå att ledarskapet är en roll han vuxit in i under sina två år som ordförande. ɝɝ Det har varit kul att koordinera och fatta beslut och det är ju roligt när man ser att man får något till stånd, men jag är kanske inte den ledaren som alltid vill vara synlig, säger han och lutar sig tillbaka på stolen i Hankens matsal i Åbo. Han har svårt att nämna någon speD et var u nder

"... även om jag i början aldrig trodde att jag skulle bli så här aktiv inom förbundet. "

Var d u redan då intre s s erad av

p olitik ?

ɝɝ Nej, kanske inte. Jag var nog mer samhällsintresserad och tyckte att det var roligt att delta i SU:s olika evenemang och träffa trevliga människor. Men det politiska intresset har vuxit hela tiden, även om jag i början aldrig trodde att jag skulle bli så här aktiv inom förbundet. ɝ Är p olitik nå g ot d u s k u lle vil j a j o b b a m ed i fra m tiden ?

cifik sak som han är extra nöjd med i sitt arbete och är noga med att poängtera att kretsstyrelsen har åstadkommit allt tillsammans. Många evenemang, både mer seriösa och mer avslappnade, har dock hunnits med. ɝɝ Ja, vi har gjort allt möjligt. I våras ordnades ju kongressen här i Åbo och vi har haft alla möjliga trevliga events här så som motionsskrivarkväll, afterworks och lillajulssitz. Och så har det varit väldigt lyckat att få med många nya Kimitobor i verksamheten, säger han. Ville minns själv när han gick med i SU i Tammerfors som 16-åring. Han och en kompis återupplivade lokalavdelningen där och efter ett tag gick Ville även med i Helsingfors kretsstyrelse och började pendla till och från huvudstaden till mötena.

ɝɝ Jag studerar ju marknadsföring och det är nog det jag vill jobba med i framtiden, helst internationellt så att jag får resa mycket och upptäcka olika kulturer. Men jag skulle gärna vilja ha kvar politiken vid sidan om. Snart ger Ville ordförandeklubban vidare till Cecilia Fredriksson men släpper inte SU helt och hållet, utan fortsätter som ordinarie medlem i SU i Åbos styrelse. ɝɝ Jag tror att det är en lokalavdelning som behöver utvecklas och som behöver synas mera och det vill jag gärna vara med och arbeta för, säger han och konstaterar att det egentligen gäller hela Åboland. ɝɝ Nu kommer ju riksdagsvalet snart och då måste vi jobba för att få större synlighet och få medias uppmärksamhet. Det är en av våra stora utmaningar.

SVENSK FRAMTID

 1, 2, 3, jobb! Hela Storsamlingen 2014 har samlats framför kameran.

"Jobben är det viktigaste av allt" SU hjärta jobb. 1–2 november ordnade Svensk Ungdom sin Storsamling i Helsingfors. Temat var arbetsmarknadspolitik och under helgens gång fick deltagarna lära sig allt om jobb, företag och arbetsmarknadsorganisationer.

№4

/ 2014

POLITIK

Carl - Wilhel m Sten m an , 2 0 år

Varför kom du på

Larsmo

Storsamlingen?

ɝɝ Det verkade vara ett intressant evenemang. Dessutom passar det som hand i handske med min utbildning. Jag studerar till klasslärare i Vasa. Jag är annars väldigt nöjd. Det här är dessutom det första SUevenemanget jag deltar i! ɝɝ Att få unga ut i arbetslivet, kort och gott. ɝɝ Jag vill att SU ska erbjuda stöd åt nyutexaminerade. Unga behöver få nya tankar kring hur de ska gå till väga för att få jobb efter avslutade studier.

— Vilken är den största arbetsmarknadspolitiska utmaningen för

Carl - O s c ar Bei jar , 2 0 år

Jakobstad

tillfället?

ɝɝJag har länge varit intresserad av att aktivera mig i SU. Storsamlingen verkade därför vara en bra möjlighet att göra det. Dessutom tycker jag temat är intressant. Det här är mitt första SU-evenemang och jag är jättenöjd. ɝɝArbetslösheten. Den måste åtgärdas så fort som möjligt. ɝɝJag har inte hunnit tänka så mycket på den saken. Men ett system som erbjuder praktik vore bra.

— Hur vill du ATT SU ska lösa detta?

V eroni c a B j örkl u nd , 2 3 år

Ekenäs/Vasa

ɝɝ Det är ett intressant tema. Jag vill lära mig mer om arbetsmarknaden för jag är inte så insatt i ämnet. Jag tycker helgen var bra och lärorik, för vi fick höra en hel del om just sådana saker jag annars inte skulle lärt mig. ɝɝ Att skapa jobb. Det här gäller särskilt unga. Vi måste låta dem få foten in i arbetslivet! ɝɝ Vi måste påverka våra egna beslutsfattare och få dem att arbeta för den här saken. Det här gäller speciellt Svensk Ungdoms egna riksdagsvalskandidater. Vi måste föra en politik som syftar till att skapa nya arbetsplatser.

Text och foto / Fredrik Westblom

ɝɝ

Jo b b en är det viktigaste av allt. Det säger Ida Schauman, Svensk Ungdoms förbundsordförande, under inledningen av Svensk Ungdoms Storsamling 2014. Vi arbetar under största delen av vårt liv och största delen av våra personliga och också statens inkomster kommer från just arbetet. Därör är temat för Storsamlingen 2014 "SU hjärta jobb". På programmet står bland annat företagsamhet, startups och arbetsmarknadspolitik. En stor del av helgen ägnas åt trepartssamarbetet som definierar vår ar-

betsmarknadspolitik. Det handlar om samarbetet mellan fackförbund som representerar arbetarna, arbetsgivarorganisationer som representerar arbetsgivarna samt beslutsfattarna, det vill säga riksdag och regering. En utmaning med trepartssamarbetet är att beslutsfattarna inte har tillräckligt mycket att säga till om eftersom det mesta som rör arbetsmarknaden bestäms av arbetsmarknadsorganisationerna, menar statssekreterare Marcus Rantala, en av helgens talare. ɝɝ Det är självklart problematiskt ur demokratisk synvinkel att politikerna, som ju är de som ska fatta beslut här i landet, inte har något att säga till om då de viktigaste förhandlingarna äger rum.

"Tack vare samarbetet har vi fått en lång räcka framgångsrika industrier och, än viktigare, arbetsfred." Marcus Rantala, talare under Storsamlingen.

I dag är det främst unga högutbildade kvinnor som ligger illa till på arbetsmarknaden. Detta måste åtgärdas men ett stelt system hjälper inte. Trepartssamarbetet är till stor del uppbyggt för en tid då industrin dominerade marknaden och inte som nu då små- och medelstora företag står i fokus. Trepartssamarbetet ska däremot inte skrotas helt eftersom det fortfarande gett oss mycket gott, menar Rantala. ɝɝ Tack vare samarbetet har vi fått en lång räcka framgångsrika industrier och, än viktigare, arbetsfred. Det finns ett mervärde av att arbetsmarknadsparterna får träffas, diskutera och komma överens. Men beslutsfattarna borde få mera att säga till om, säger han.

SVENSK FRAMTID

KER DU AT YC

.. T.

... Samhället ska satsa på unga istället för att skjutsa dem från lucka till lucka?

... Finland ska ha världens bästa städer med fungerande lokaltrafik som körs på förnyelsebar energi?

№4

... Flyktingar och asyl sökande ska tas emot i människovärdiga förhållanden?

SU TILL RIKSDAGEN Den 19 april 2015 har vi riksdagsval i Finland. Men brukar du ha svårt att veta vem du ska rösta på? Kolla här!

N :o

... Miljömedvetenhet måste bli en del av vardagen och att en klimatmässigt sund energimarknad där kol inte längre skulle vara det billigaste energialternativet för kraftverken i Finland borde skapas?

... Ungdomsgarantin ska få tillräckliga resurser för att kunna genomföras i praktiken?

Svensk Ungdoms superba kandidater. Mera ... Högskoleutbildningen ska vara avgiftsfri och att alla ska få möjlighet att studera?

information om dem, om kampanjen och om hur Svensk Ungdom vill göra för att förbättra Finland kan du läsa på vår hemsida i februari.

... Skolan ska finnas nära till hands, i mindre enheter, också då administrationen blir mera centraliserad?

Svensk Ungdom — ditt fria val.

... Finland ska ha en levande landsbygd, att Finland ska bli mera självförsörjande och att förutsättningarna för ekologiskt jordbruk ska bli bättre? ... Vi också i framtiden ska ha en ren skärgård där man kan bo och verka, samt att vi ska stoppa nedsmutsningen av Östersjön? ... En marknadsekonomi som gynnar företagsamhet är grunden till ekonomisk stabilitet och tillväxt?

Håller du med åsikterna ovan? Det gör också

... Finland ska vara en aktiv och initiativtagande internationell aktör som modigt vågar uttala sig i svåra frågor?

I skrivande stund är följande kandidater nominerade:

Nyland 26 år från Raseborg 19 år från Esbo A nna A b raha m s s on , 24 år från Sibbo F ili p B j örklöf, 23 år från Raseborg H enrik Wi c k s trö m , 20 år från Ingå E lin Blo m q vi s t, 27 år från Borgå Co s m o Mether , 22 år från Lovisa A nki Bender ,

N i c hola s K ujala ,

Helsingfors Patrik Gay er ,

28 år

Ben ja m in E llen b er g , E m m a T c hen g ,

22 år

20 år

Österbotten A nna - K a j s a Blo m q vi s t,

26 år från

Kristinestad

Åbo I da S c hau m an ,

25 år från Åbo

... Finland borde utreda en modell för negativ inkomstbeskattning?

/ 2014

POLITIK

Debattävlingen är här igen

 Debattävlingen är i full gång i Helsingfors. Laget från Borgå tävlar mot laget från Prakticum med SU:s ordförande Ida Schauman som moderator. Laget från Prakticum vann deltävlingen och gick vidare till final.

I fjol ordnade SU för första gången en debattävling för andra stadiets skolor tillsammans med Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Då deltog tio skolor och då vann Ekenäs gymnasium. I år ordnar vi tävlingen igen.

Text / Fredrik Westblom Foto / Veronica Välimäki

I år s t ä ller 14 skolor upp i debattävlingen. Enligt Ida Schauman, Svensk Ungdoms förbundsordförande, är tävlingen till för att öka debattkunskaperna bland de finlandssvenska eleverna. ɝɝ På finskt håll finns det en tradition av debattävlingar, men inte hos oss. Mig veterligen är det här den första tävlingen i finlandssvensk kontext, säger hon. Jämfört med övriga länder har Finland förhållandevis lite retorikundervisning. Våra prov är sällan muntliga utan fokuserar på att uttrycka sig i skrift. Det här vill Schauman ändra på och därför erbjuder SU och FSS nu skolor att delta i debattävlingen. ɝɝ Dessutom planerar vi att ordna debattworkshoppar i skolorna nästa år. Oberoende av vad man vill åstadkomma i livet är retorik en bra färdighet. Du kommer långt om du kan tala för din sak och argumentera, säger hon. Tävlingen går till på följande vis. Två lag ställs mot varandra i varje omgång. Lagen får poäng beroende på hur bra de samarbetar och hur väl de kan argumentera för sin sak.

"Oberoende av

Då tävlar vi:

vad man vill

i Vasa 2 5 .1 1 i Helsingfors 2 6 .1 1 i Åbo 2 1 .1 Final i Helsingfors

åstadkomma i livet

1 8 .1 1

är retorik en bra färdighet. Du kommer långt om du kan tala för din sak och argumentera." ida schauman, förbundsordförande för Svensk Ungdom

Fyra lag går till final – ett från varje region plus en joker, som kan komma från vilken region som helst. ɝɝ Jokern är det lag som fått nästhögst poäng. Vi vill på så vis jämna ut tävlingen och verkligen få med de duktigaste debattörerna, säger Schauman.

Ser d u u tm anin gar m ed att arran g -

era t ä vlin g en ?

ɝɝ Jo, det är alltid svårt att göra något nytt. Ju mer bekant evenemanget blir för skolorna desto enklare blir det att arrangera. Dessutom var vi som nu står för arrangemanget inte med ifjol då tävlingen ordnades första gången. Allmänt sett har ändå mottagandet varit mycket positivt och vi har definitivt planer på att fortsätta ordna debattävlingen, säger Schauman. Alla deltävlingar har domare från såväl SU som FSS. Dessutom kommer bland annat Ted Urho från Yle, Jens Berg från Hbl och tidigare chefredaktör Torbjörn Kevin från Åbo Underrättelser fungera som domare under de olika deltävlingarna.

SVENSK FRAMTID

№4

 L a s s e " M c H o gan " M ä ki - H okkonen ,

ekon.mag., pol.kand., mångsysslare som gillar nya utmaningar. Vardagarna går åt till PR-arbete på Miltton, nätterna till fritid och Verkus.

 A le x andra Bac k , har haft ålderskris sedan hon var 16, studerar allt och ingenting (snart pol.mag). Vill ha en boxer, lägger ner väldigt mycket tid på träning och älskar känslan av att få öppna en nyinköpt bok.





A nna N y lu nd

studerar till klasslärare i Vasa och hemma från Esbo. Mångsysslare som ständigt söker efter nya utmaningar, man lär så länge man lever! Har sju stekpannor och älskar doften av nybakat.

Pia Bac k m an , jobbar för SU i Österbotten och fungerar som sekreterare för Verkus, utvecklingspsykolog med journalistbakgrund och en förkärlek för chips, film och att planera roliga happenings.





ekon.mag., pol.kand. F.d. IU-ordförande, kulturnämndsmedlem (Pedersöre), Christina Gestrins riksdagsassistent, politisk sekreterare Mittengruppen (Nordiska Rådet). Faster, vardagskock/50s housewife, reissunainen.

V erk u s ordförande Maria F le m m i c h , en pol.kand. som snart tar sin ekonomie magister examen. Jobbar med digital brand kommunikation på Parcero, upptäcker havet på dykarkurser och älskar mörkrostat espresso samt hot yoga. Har ständigt resfeber.

L ena H ö g lu nd ,

KOLUMN

Det krävs målmedvetet arbete för Studenthälsan Benjamin Ellenberg, Vice ordförande D en pågående Soterefor m en har väckt stora känslor, förståeligt nog. Det diskuteras passionerat om de små sjukhusens överlev-

nad, om bristande inflytelse i beslutsfattandet av mindre kommuner och hur de språkliga rättigheterna kan förverkligas i de nya strukturerna. En fråga har dock blivit alltför mycket i skymundan; nämligen frågan om Studenthälsans, som är en stiftelse, fortsatta verksamhet i de nya strukturerna som är väldigt dominerade av det offentliga. Det behövs explicita skrivelser och beslut om att Studenthälsan ska kunna fortsätta och bli finansierad även i framtiden, men den diskussionen har lyst med sin frånvaro.

Ungdoms- och studentorganisationer, med positiva undantag av SU och några andra föreningar, har varit beklagligt tysta. Man kan ju fråga sig, vem är det som ska stå upp för Studenthälsan om inte ungdomsorganisationerna, studentorganisationerna och studentkårerna? Studenthälsan har lyckats utmärkt med det som är många andra har haft svårt med – att nå unga personer med skräddarsydda tjänster, framförallt unga som just flyttat långt bort hemifrån och som bor i sin första egna lägenhet. Det

är inte en lätt uppgift men en otroligt viktig sådan, såväl med tanke på studerandes välmående och som på folkhälsan överlag. Dessutom är det ett bra arrangemang för kommunerna. För de stora universitetsstäderna innebär det en värdefull handuträckning till att ordna tjänster för en stor grupp invånare (i Åbo finns det över 30 000 högskolestuderande). Det ger även långsiktighet. Studerande är, utan att mena något illa, en usel grupp skattebetalare. Hoppet om att kommunerna eller distrikten effektivt

/ 2014

POLITIK



från solskens Vasa. Statskunskaps studerande i mina bästa år. Aktiverar mig gärna i ting där jag får ordna ditt och datt. Brinner för att spexa i vardagen. Dyrkar vintersporter och väntar därmed på ett massivt snötäcke.

Son ja R od é n



förbundsstyrelsens representant i Verkus. En liberal kaffe-beroende tradenom som jobbar mer än heltid med B2Bförsäljning och spenderar fritiden med politik. Drömmer om att nån dag simma med vithajar.

R i c hard SUnd m an ,

F R Å N VA R A N D E

”Något galet ska vi väl göra?”

E m ilia J u s lin , jobbar med högskolepolitik

och organisation på SU och bistår Verkus inför riksdagsvalet. Nästan färdig magister i offentlig förvaltning, nybliven Helsingforsbo, fritidsseglare och aktiv scout.

Verksamhetsutskottet, eller Verkus, är utskottet som fungerar som förbundets idémotor. Vi jobbar för att skapa en mångsidig helhet med många idéer och vara som stöd för förbundsstyrelsen, kretsarna och lokalavdelningarna. Utskottet skapar idéer för kampanjer, seminarier, jippon och andra evenemang för att utveckla förbundet. För detta verksamhetsår ligger vikten på Riksdagsvalet. Vill du vara med i Verkus?

V erk u s har tidi g are år gjort ett fint jobb med kampanjer samt evenemang och i år hoppas vi göra ett lika gott jobb. Vi bygger på vår tidigare kunskap inom SU och gör ett SUper val nästa vår tillsammans med hela förbundet. Utskottsordförande samt flera medlemmar är nya i utskottet och några till och med i förbundet. Detta använder vi till vår fördel för att kombinera nya tankesätt med visdom från tidigare år. I september pratade vi med Centerpartiets Ungdomsförbund i Sverige efter det svenska valet för att höra

tips och idéer på valkampanj. Vi gjorde också ett besök till kommunikationsbyrån Miltton i Helsingfors och träffade vice verkställande direktören Fredrik Heinonen samt lobbykonsulten Niklas Mannfolk, som också är SU:s tidigare ordförande. För övrigt ägnas hösten åt att planera våren som kommer att innehålla mycket roligt. Vi kommer att lansera Paketpaket för 2015 (namnet i samma anda som IKEAs reklam med Bookbook). Dessa underhållande helheter skickas till kretsarna för våren, sommaren och hösten. Vårens Paketpaket är fullt med idéer och tips gällande kampanj och evenemang för kretsarna och lokalavdelningarna att använda. På våren ordnas också Valchallenge med suveränt

kunde ordna skräddarsydda tjänster är litet, framförallt då studerandenas möjligheter att finansiera dem själv via god skattebetalningsförmåga är dålig. Dock är dagens studerande de kommande årtiondens samhällsbärande arbetskraft och skattebetalare. Därmed är det bra att kommunerna som inhyser studerandena får draghjälp. Dessutom är det en positiv sak för de små kommunerna därifrån studerandena flyttat in till universitetsstäderna. De små kommunerna håller gärna sina unga

inskrivna hos sig även under studietiden, vilket underlättas av hälsovårdstjänster som är baserade på studieort, inte hemkommun. Ändå talas det väldigt lite om just detta kapitel av Sotereformen, alltför lite. Risken är att Studenthälsan tar en ordentlig törn i finansiering eller uppgiftsbeskrivning då flera tjänster flyttas till större, offentligt drivna enheter. Det är dags för ungdomsorganisationerna och studentkårerna att stå upp för Studenthälsan och klart visa att vi vill ha den kvar.

text / Maria Flemmich, Verkus ordförande

pris som utdelas på Kongressen i maj. Kretsarna får i samma paket idéer för medlemsrekrytering och medlemsvård. PolitiKurs ordnas igen på våren med temat politisk marknadsföring, vilket alltid känns angeläget, speciellt i och med valet. Har du funderat på innehållsstrategier för sociala medier, hur man bäst leder ett team, vad utmärkt retorik går ut på eller vad branding egentligen är? Kom då med på PolitiKurs 2015! Man kan kalla det vi vill göra för att skapa organiserat kaos eller strategiskt planerande med kreativt förverkligande. Vi vill med skaparglädje göra SU synligt och bidra till vårt förbund med kreativa och effektiva idéer. Vad är bättre än det?

"Vem är det som ska stå upp för Studenthälsan om inte ungdomsorganisationerna, studentorganisationerna och studentkårerna?"

Verkus är ett öppet utskott och alla SUare får delta på möten, kontakta då Verkus ordförande (maria.flemmich@su.fi). Vill du vara medlem i utskottet så kan du göra det då utskotten väljs efter kongressen i maj. SU:s ordförande tar emot intresseanmälningar för nästa års utskott.

SVENSK FRAMTID

№4

Samarbete sökes Lärarutbildningen väcker starka känslor i Svenskfinland, och oavsett hur man formulerar sin åsikt i frågan tycks det vara svårt att hålla sig på god fot med alla. Faktaruta K la s s l ä rare = Pedagogie kandidatoch magistersexamen sammanlagt 300 studiepoäng, varav 140 studiepoäng pedagogik och 70 studiepoäng ämnesstudier. Undervisar främst i grundskolans årskurs 1-6. Kompletterande klasslärarutbildningen i Helsingfors är endast 120 studiepoäng i sin helhet.

Ä m n e s l ä r a r e = 60 studiepoäng pedagogik, kräver att man avlägger högre högskole-examen i ett ämne som undervisas för att kunna söka till utbildningen. Undervisar specifika ämnen i grundskolan årskurs 7–9 och i gymnasiet.

E n l i gt U t b i l d n i n g s s t y r e l s e n s

”Lärarna i Finland 2013” är 13,7% av alla lärarna( inklusive rektorer, grundskolan, andra stadiet och fri bildning) i svenskspråkiga skolor obehöriga, medan motsvarande siffror för hela landet är 6,4%. De vanligaste orsakerna är att examen som krävs för behörighet eller pedagogiska studier saknas. utredning

E nli gt s a m m a u nder s öknin g är bara 71% av lärarna och rektorerna i Nyland behöriga, medan motsvarande siffra för Österbotten är 89,5%.

 Text / Karolina Lång

E n or s ak till meningsskiljaktigheten är att den svenskspråkiga lärarutbildningen historiskt sett har haft en väldigt viktig regionalpolitisk betydelse då pedagogiska fakulteten egentligen lade grunden till vad Åbo Akademi i Vasa är idag. Genom lärarutbildningen möjliggjorde man akademisk högskoleutbildning på svenska i Österbotten, samtidigt som pedagogiska fakultetens monopol på svenskspråkig lärarutbildning delar allt flera åsikter. Den regionalpolitiska frågeställningen kring lärarutbildningen har dock på senaste tiden skiftat från Österbotten till Nyland och den stora frågan är hur man långsiktigt lyckas få fler behöriga klasslärare till huvudstadsregionen. Maktkampen mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet har resulterat i att Åbo Akademi nu erbjuder så kallad kompletterande klasslärarutbildning i Helsingfors. Samtidigt utreder Helsingfors Universitet möjligheten att starta en klasslärarutbildning i samarbete med Stockholms Universitet med särskild fokus på tvåspråkiga miljöer. Den kompletterande lärarutbild-

"Låt oss ta diskussionen om en klasslärarutbildning i Helsingfors steget vidare från 'vägen från Vasa till Helsingfors är kortare än vägen till Vasa från Helsingfors'." karolina lång, ordförande för skolpolitiska utskottet

ningen i Helsingfors som ÅA erbjuder har dock redan väckt debattstorm då bara 9 av 20 platser till utbildningen fylldes, trots 45 sökande. De outnyttjade platserna skulle först flyttas till nästa ansökningsrond i Vasa enligt Åbo Akademi. Efter häftig kritik från bl.a. partiordförande Carl Haglund bad dock Åbo Akademis rektor allmänt om ursäkt och meddelade att de 11 platserna som blev över flyttas till ansökningen i Helsingfors år 2015.

Orsaken till att dessa platser blev oanvända var att behörighetskraven var orimligt höga. Antingen krävdes ämneslärarbehörighet och 5 års arbetserfarenhet eller studierätt till PF:s klasslärarutbildning i Vasa och 5 års arbetserfarenhet. De höga behörighetskraven motarbetade utbildningens syfte: att ge obehöriga i huvudstadsregionen arbetande lärare en möjlighet att studera vidare, enligt mig. Personligen är jag dock inte säker på om en expressutbildning på 120 studiepoäng ger den yrkeskompetens som motsvarande fullständig klasslärarutbildning. Jag är även skeptisk till att den kompletterande utbildningen egentligen stänger ute möjligheten till att bedriva pedagogisk eller didaktisk forskning om man inte studerat på PF i Vasa. Jag hoppas att man för att skapa en mer hållbar lösning än den nuvarande lyckas starta upp en konstruktiv diskussion mellan Åbo Akademi och Helsingfors Universitet. Det finns helt enkelt inte ekonomiskt spelrum att konkurrera med varandra. Låt oss ta diskussionen om en klasslärarutbildning i Helsingfors steget vidare från ”vägen från Vasa till Helsingfors är kortare än vägen till Vasa från Helsingfors”.

/ 2014

TEMA

Jämställdhet och feminism Människovärdet är det viktigaste av allt. Kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, sexuell läggning eller funktionsnedsättning borde inte spela någon roll för hur du bemöts som individ. Men som det är i dag blir många illa behandlade på grund av detta. Vårt samhälle är ännu inte jämställt, men vi får inte ge upp för den sakens skull. För vi en politik som eftersträvar jämställdhet gynnar det i längden alla, såväl samhället i stort som enskilda individer. Därför lyfter Svensk Framtid upp detta som tema.

SVENSK FRAMTID

№4

Vadå intersektionalitet? Begreppet intersektionalitet myntades år 1989 av teoretikern Kimberlé Crenshaw. Detta är en feministisk term som söker att förklara hur olika maktstrukturer i samhället fungerar. Men vad innebär detta egentligen?

medan andra missgynnas på basen av dessa normer och strukturer. Att prata om människor som tillhörande olika grupper så som kvinnor, Mo b b nin g , traka s s erier , hot och hat män, finländare, invandrare, homoriktar sig oftast mot ”de andra”. Det sexuella och heterosexuella förbiär de annorlunda, de som är utanför, ser det intersektionella perspektivet de som inte passar in i normen som - två eller flera av dessa kategorier kan blir utsatta. Ju mer annorlunda och överlappa varandra vilket bidrar till utanför en person är, desto fler orsaker ett större förtryck. Detta får inte glömatt sparka neråt. Män som trakasserar mas bort. Ju fler privilegierade katekvinnor, vita som trakasserar rasifie- gorier en person ingår i, desto större rade*, heterosexuella som trakasserar chans har personen att få tillträde till homosexuella, eller trakasserier som det offentliga rummet, mer trovärdigriktar sig mot funktionsnedsatta. het, och desto mer makt. Som exempel I THL:s undersökning från septem- har en vit, heterosexuell man mycket ber framkommer det att det är främst fler möjligheter än en rasifierad, houngdomar med invandrarbakgrund mosexuell kvinna. som upplever mobbning. Trakasserier Då vi diskuterar feminism är det mot invandrare är ett exempel på hur ofta kvinnans roll i jämförelse med mannens som får störst synlighet. Vi ”vi och dom”-tänket fungerar; det som vill ha likvärdiga löner för likvärdigt inte passar in i kategorin ”vi” hamnar utanför. Ett intersektionellt perspektiv arbete och vi vill ha samma rättigheter kan hjälpa oss förstå hur de olika nor- och skyldigheter. Detta kämpar även merna i samhället fungerar, och hjälpa jag för. Men jag kämpar också för att oss att förstå hur vissa personer gynnas synliggöra de skadliga strukturer som Text / Julia Wickholm

Praktikant, Svenska Kvinnoförbundet

gör att personer har mindre tillgång till det offentliga rummet. För vissa kvinnor kanske inte en likvärdig lön är en så relevant fråga som att ha en lön överhuvudtaget. För vissa kvinnor kanske rättigheterna och skyldigheterna i samhället står utanför hennes inflytande då hon regleras av exempelvis äktenskapslagen som säger att hon inte får gifta sig med den hon älskar, om den hon älskar också råkar vara en kvinna. Skadliga normer skapar förtryck, och för att kunna synliggöra dessa är ett intersektionellt perspektiv ett mycket användbart verktyg.

O rdförklarin g ; rasifierad används för att beskriva personer som på basen av utseende tillskrivs en viss rastillhörighet och egenskaper som förknippas med den, istället för att befästa tanken om att olika ”raser” existerar.

KOLUMN

Den lyckliga horan Ida Schauman, förbundsordförande för Svensk Ungdom

Under den s ena s te tiden har prostitution varit på agendan. SFPs vice ordförande och justitieministerAnna-Maja Henriksson föreslog nyligen en förändring av lagen om sexköp. I Finland har lagen hittills förbjudit sexköp av en person som är utsatt för människohandel eller koppleri. I praktiken har det dock varit väldigt svårt att bevisa att en person har varit medveten om sådana förhållanden. Den nya förändringen kriminaliserar också situationer då en person borde ha varit medveten, trots att de inte tagit reda på. Förändringen är välkommen och kommer förhoppningsvis att öka mängden domar för sexköp. Dock kommer det fortsättningsvis att vara lagligt att köpa sex. Vissa kanske tänker att en vuxen person ska få sälja sig själva om de så vill. Att prostitution är som

vilket yrke som helst och att det då ska vara lagligt. Men är det verklig frihet som står bakom valet att bli och vara prostituerad? Om man ser på vem som blir prostituerad så är det i huvudsak kvinnor med en låg socioekonomisk bakgrund. Enligt en studie av Coalition Against Trafficking in Women International har de flesta kvinnor som blivit prostituerade inte gjort ett rationellt val att bli det. Valet är istället något som ses som en sista utväg eller det enda alternativet för att få pengarna att räcka till. Talande är också att 89 procent av prostituerade skulle vilja göra något annat och ingen av de intervjuade skulle rekommendera det som ett yrke för vänner, bekanta eller släkt. Vissa kanske tänker att det sistnämnda har att göra med att yrket i sig är tabu och stigmatiserat. Att det är samhällets normer som gör det till något skamligt eller smutsigt. Fördomar påverkar säkerligen mycket men också utan dessa så skulle prostituerade högst antagligen inte må bra. Orsaken till det är att sexet mellan en prostituerad och en kund har mera likheter med våldtäkt och våld mot kvinnor än det har med sex mellan två vuxna personer.

Köparen tar sig rätten att använda andra – vars egna sexuella behov man ”köper bort”. Själva företeelsen prostitution kommer urförväntningen att den som ska tillfredsställa inte vill ha sex med köparen, annars skulle de högst antagligen ha sex utan transaktioner. Att prostitution inte är ”vanligt sex med pengar” syns också i prostituerades psykiska välmående. Prostituerade uppvisar samma psykiska symptom som offer för våldtäkt och tortyr och har en mycket hög förekomst av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Talande är att den enda yrkesgruppen som har en liknande förekomst är krigsveteraner. Prostitution kallas ibland för världens äldsta yrke. Jag ser det som en av världens äldsta former av förtryck som bör motarbetas. Bilden av den lyckliga horan finns till för att berättiga sexköp och är inte förankrad i verkligheten. En av världens längst verkande prostituerade sade en gång i en intervju att ”den dagen man tar emot pengar för sex så förändras allt, den dagen mister man en del av sig själv”. Personen i fråga hade själv valt prostitution och fick också frågan om hon skulle göra om sina val. Hennes svar var ”Aldrig i livet”.

/ 2014

POLITIK

Trakasserier och studier — en verklighet Enligt undersökningar är graden av sexuella trakasserier inom skolvärlden oroväckande hög. I högstadiet upplever över hälften av flickorna att de någon gång utsatts, och uppemot hälften av pojkarna. I gymnasiet och högskolevärlden verkar problemen främst finnas inom de aktiviteter som inte är direkt kopplade till undervisningen, men som hör studielivet till. Text och foto / Pia Backman

6 1 p ro c ent av finländska flickor i högstadieåldern har upplevt sexuella trakasserier, enligt Institutet för hälsa och välfärds årliga skolhälsoenkät. Det är en oroväckande hög siffra, vilket bland andra Katarina Källberg, kurator för Närpes högstadium, reagerade på. ɝɝ Även om statistiken för Närpes var lägre än genomsnittet för hela landet var siffrorna ändå tillräckligt höga för att vara oroande. Ungdomar utsätts idag för allt ifrån tafsande och att bli erbjudna pengar för sexuella tjänster, till att bli tvingade till sex. Så det är klart att vi måste ta det på allvar. I N ä r p e s har man tagit itu med problemen dels genom att göra skolornas personal medvetna om läget, så att mera fokus sätts på att upptäcka tecken på trakasserier. Dels samarbetar man med ungdomsportalen Decibel, som besöker skolor och informerar elever om ämnet. Eftersom det är första gången som frågan om sexuella trakasserier ställts i enkäten har man haft svårt att jämföra hur situationen ser ut nu jämfört med hur den har varit tidigare. Katarina Källberg anser att mediepåverkan kan vara en delorsak till problemen. Dels sker en stor del av kommunikationen unga emellan via sociala medier, och dels fokuserar massmedierna också mycket på sex och objektifiering. ɝɝ Exponeringen av kvinnokroppar i media gör att samhället överlag ver-

kar acceptera en viss syn på sexualitet. Att samhällets syn på sex påverkar klimatet i skolan tror också Johanna Ahlskog, gymnasiestuderande från Vasa. ɝɝ Jag upplever överhuvudtaget att skolmiljön har blivit mera utseendefixerad. Inte så att kommentarerna i allmänhet fälls ansikte mot ansikte. Oftast sker det när man pratar om någon annan inom en grupp. Johanna Ahlskog anser inte att kommentarerna är begränsade till det ena könet, utan kan fällas av både tjejer och killar, även om killars kommentarer om kvinnokroppar hörs oftare. Det är dock inte under vardagen i skolkorridoren som trakasserierna blir uppenbara. ɝɝ På de ungdomsdanser jag har varit på är trakasserier betydligt mera tydliga. Ibland blir det ett obehagligt maktspel, som när en tjej står på dansgolvet och någon kille spanar in henne och närmar sig. Det kan sluta med att hon är på gränsen mellan att dansa och att bli fasthållen på dansgolvet ofrivilligt. Son j a R od é n , som studerar statskunskap vid Åbo Akademi, håller med om att man sällan upplever trakasserier i korridorerna medan undervisning pågår. I studielivets olika evenemang suddas däremot gränserna ibland ut för vad som är okej. ɝɝ Många av lekarna och aktiviteterna på till exempel sitzar har något med sex att göra, typ att man parvis utför olika uppgifter. Ofta tas det inte i beaktande om personen har en partner eller inte, utan alla förväntas delta.

Enligt Sonja Rodén kan många ha svårt att säga till om de inte vill delta i allt som görs under studielivsaktiviteterna, även om dessa aktiviteter alltid är frivilliga. Grupptrycket finns kvar också bland högskolestuderande och man vill inte framstå som tråkig, särskilt på evenemang där alkohol är inblandat. Av den jämställdhetsenkät som Åbo Akademis studentkår gjort under 2014 framgick det att många håller med om att alkoholen spelar roll i hur man behandlas inom studielivet. Många uppgav att de upplevt sexuella trakasserier i något sammanhang under studielivet, såsom ovälkomna beröringar och kommenterar. Sa m tidi gt u p p g av v ä ldi gt få av dem som blivit trakasserade att de anmält detta till trakasseriombudet, och två tredjedelar hade inte ens hört talas om att det fanns ett trakasseriombud att vända sig till. Inte heller på Svenska Handelshögskolan, Hanken, hör många av sig angående trakasserier. ɝɝ Inga problem har kommit mig eller den övriga styrelsen till kännedom detta år, säger Filip Björklöf, som är jämställdhets- och trakasseriombud vid Hankens studentkår. På Hanken jobbar man enligt Filip Björklöf mycket med förebyggande arbete mot ojämlik behandling. Bland annat har studentkåren nyligen gjort upp en jämlikhetspolicy som ska motverka diskriminering av alla slag. ɝɝ Det finns också en klar handlingsplan över hur vi ska agera ifall trakasserier uppstår.

SVENSK FRAMTID

№4

Fabulösa Faboless motarbetar könsnormerna Hösten 2014 läste Karin Palmén en kolumn av Maria Petterson och blev arg. Texten handlade om före detta finansministern Iiro Viinanen som i sina dagböcker berättade hur han mobbat en kvinnlig minister som ammade. Det resulterade i ett inlägg i de sociala medierna som kom att starta en ny feministisk rörelse. Möt Faboless, rörelsen som kämpar mot gubbväldet.

Text / Fredrik Westblom illustration / Faboless

ɝɝ Jag ä r född till fe m ini s t. För mig är rättvisan rättesnöret i livet. Därför blev jag också intresserad av samhällsfrågor. Feminismen är ett verktyg för att analysera skadliga strukturer och skapar ett rättvisare samhälle. Det säger statsvetaren Karin Palmén, som just nu är mammaledig från sitt jobb som högskolepolitisk- och organisationsansvarig på Svensk Ungdom. Hon är också en av grundarna till Faboless. Tidigare i höst exploderade rörelsen på de sociala medierna efter att Palmén läste kolumnen om finansminister Viinanen (Saml) och hur han betedde sig mot en kvinnlig ministerkollega. Som svar skrev hon ett inlägg: "Fight the fabo power". ɝɝ Min vän, grafikern Maria Ahonen, ville rita en bild som sedermera blev vår

logo. Folk hörde i sin tur av sig till oss och ville köpa tygkassar med logon på. Så började det, säger Palmén. Hon beskriver Faboless som en pop up-feministisk rörelse som vill utmana könsnormerna och lyfta upp frågan om hur makten är fördelad. Äldre farbröder sitter nämligen på oskäligt mycket makt i samhället. För att lyckas med sitt mål behöver rörelsen hjälp av alla, även farbröderna själva. ɝɝ Det är viktigt att påpeka att vi inte vill kritisera enskilda, ljuvliga farbröder. Vi vill istället uppmärksamma samhällsstrukturerna som gör att för mycket av makten hamnar i farbrödernas händer. Då vita medelålders män blir normen blir nämligen alla andra unga, kvinnor, rasifierade - abnormer. Mottagandet blev överlag positivt. Visst fick de några negativa kommentarer men det var något grundarna förväntat sig. Överlag är Palmén nöjd med vad Faboless hittills åstadkommit.

ɝɝ Vi hade ju inte direkt något mål eftersom rörelsen bildades så spontant. Vi känner att vi har uppmärksammat problemet och hoppas få se många Fabo-kassar på stan i framtiden. Den första hypen på de sociala medierna har nu börjat lägga sig, något som Palmén bara ser som naturligt. Det krävs stora resurser för att hålla igång liknande kampanjer en längre tid. Faboless var i grund och botten en rättviserörelse och som sådan var den uppbyggd uteslutande på frivilligt arbete, menar hon. En möjlig fortsättning på Faboless vore Fight The Fabopower-ambassadörer, som själva skulle få berätta hur de bemötts av farbröders ojämnt tilldelade makt. Här skulle också farbröder som själva arbetar för jämställdhet få träda fram. ɝɝ Det viktigaste är att alla ska inse att vi inte är ensamma i den här kampen, säger Karin Palmén.

/ 2014

POLITIK

För en bättre sexualundervisning Har du frågor om sex? I dag får du högst antagligen svar på dem via skolans sexualundervisning. Suss Åhman från Folkhälsan har arbetat för en bättre sexualundervisning i mer än tio års tid och skördar nu frukterna av sitt arbete. Men samtidigt som samhället blir öppnare och du får snabbare svar på dina frågor så finns det ännu vissa tabun kvar.

Text / Fredrik Westblom Foto / Sexsnackarna

Se x u al u ndervi s nin g en ä r det viktigaste av allt. Och eftersom den i dagens läge fungerar så bra kommer Folkhälsan nu att trappa ner på sin Sexsnackverksamhet. De har arbetat i femton års tid med att lära Svenskfinlands ungdomar om sex och sånt. Då de började var skolans sexualundervisning pinsamt undermålig men i dag är den bättre än någonsin. Därför är Suss Åhman, sakkunnig i sexuell hälsa, nöjd med beslutet att trappa ner Sexsnack. ɝɝ Då jag började arbeta drömde jag om den dagen Sexsnack inte längre behövdes. Nu är den här. Lärarna har god kunskap i ämnet i dag och dessutom uppfattar de sexualundervisningen som mycket viktig. Dessutom är den i dag en lagstadgad del av hälsokunskapen, säger hon. En tid var sexualundervisningen nämligen frivillig. Lärarna var dessutom dåligt förberedda på att hålla den. Enligt Suss Åhman blev resultatet då katastrofalt. ɝɝ Allt blev sämre. Antalet aborter sköt i höjden, likaså antalet smittade av könssjukdomar. Det var därför jag började med Sexsnack. Projektet inleddes år 2000. Hon reste då runt i skolorna och berättade om sexualitet. Bland annat pratade hon om hur man säger nej, om preventivmedel och gynekologiska undersökningar, om övergrepp, om fysisk utveckling och om sexuella minoriteter. Jämfört med tidigare, då dåligt förberedda lärare höll oengagerade föreläsningar som kanske grundade sig på egna erfarenheter, var hennes undervisning revolutionerande och har nu gett upphov till en förbättrad sexualundervisning. ɝɝ Det är egentligen otroligt att det fungerade så dåligt då, lärare utan utbildning skulle berätta om ett känsligt ämne, då är det lätt hänt att man tar stoff från sina egna erfarenheter. Jämför det med att geografilärarna bara skulle berätta om sina egna resor. I dag är det mycket bättre. Visst ser jag det som positivt men lite nostalgiskt att Sexsnack inte längre behövs.

Sexuell hälsa 101 "Då jag började arbeta drömde jag om den dagen Sexsnack inte längre behövdes. Nu är den här." Suss Åhman, sakkunnig i sexuell hälsa

De kommer däremot inte sluta helt. Bland annat satsar de nu på att sammanställa undervisningsmaterial speciellt riktat åt lågstadielärare, samt på att hålla seminarier för dem. Sexualundervisningen behövs fortfarande, anser Åhman. ɝɝ Sex är inte lika tabu i dag som det var tidigare, men visst tycker många det är ett svårt ämne att tala om. Egentligen behöver alla människor undervisning i detta från vaggan till graven, men främst i livets alla brytningsskeden – tonårstiden, studielivet, efter första barnet och vid ålderdomen. Det finns fortfarande stor skillnad i hur sexualitet och känslor lärs ut till pojkar och flickor, menar Åhman. Med pojkar talar man mera om lust och aktivitet, med flickor mer om kärlek, smärta och att säga nej. Pojkar förutsätts ha ett stort sexuellt intresse och vara de som tar initiativ, flickor förutsätts vara mer intresserade av närhet och kärlek och går en balansgång mellan att visa lust och att ses som lätt på foten. I verkligheten är skillnaden mellan könen liten. ɝɝ Alla har därför ansvar att lära ut detta, såväl föräldrarna som skolan, avslutar hon.

H u r g ör ni för att m å b ra s e xu ellt ?

ɝɝ Alla parter ska vara med på det som görs. ɝɝ Om ni är osäkra – kolla med den andra parten att allt är okej! ɝɝ Ni ska inte skada varandra. ɝɝ Smitta inte varandra med könssjukdomar. ɝɝ Är ni en man och en kvinna som inte vill ha barn? Skydda er så slipper ni oönskade graviditeter. ɝɝ Viktigaste av allt – ingen ska ha morkkis efteråt.

Vanli ga m y ter

ɝɝ Att kvinnor måste använda en dildo för att kunna onanera. Detta är falskt - de använder oftast händerna och smeker klitoris. ɝɝ Att kvinnor inte har lika mycket lust som män. Detta stämmer inte - skillnaderna mellan män och kvinnor är mindre än vad man kan tro. ɝɝ Att det är farligt att onanera. Speciellt unga män tror att sädesvätskan tar slut eller att det är farligt att onanera ofta. Gamla, felaktiga myter lever ännu kvar.

H ar d u fråg or ?

ɝɝ Kolla bland annat decibel.fi eller umo. se på nätet. ɝɝ Lyssna på Sex & Sånt på Radio X3M, går att skicka in egna frågor. ɝɝ Behöver du individuell rådgivning? Det finns också sexualrådgivare eller terapeuter, men de är ofta privata och kostar en hel del. Kommunens och församlingarnas familjerådgivare kan också hjälpa med många frågor som gäller sex och sexualitet, gratis.

SVENSK FRAMTID

№4

Till militären, marsch marsch! Tufft, utmanande och roligt. Det tror Linn Alice Wilhelmsson militärtjänstgöringen kommer bli. Hon är en av ett tiotal kvinnor som rycker in som frivilliga vid Nylands Brigad nästa sommar och hon förbereder sig nu för livet i det militära.

Text och foto / Fredrik Westblom

ɝɝ D et ä r delvi s av själviska orsaker jag väljer att göra detta. Jag vill se om jag klarar av militärtjänstgöringen. Men visst tror jag att jag kommer ha nytta av den här erfarenheten. Dessutom tycker jag det är dumt att det som nu bara är män som tvingas rycka in. Det säger Linn Alice Wilhelmsson, 26 år från Vasa. Hon har länge tänkt göra frivillig militärtjänstgöring och förra sommaren gjorde hon slag i saken. Då sökte hon till speciallinjen för elektronisk krigsföring vid Signalregementet i Riihimäki. Hon slapp däre-

mot inte in och bestämde sig därför för att söka till Nylands Brigad i Dragsvik, vilket lyckades. Hon rycker in nästa sommar och gör sig nu redo för militären. Träningar och samtal med vänner som gjort militärtjänstgöringen står på agendan. ɝɝ Jag har inte bestämt vapenslag ännu. Jag siktar på antingen eldledare eller militärpolis. Jag vill ju inte komma undan alltför lätt heller. Lite utmaning ska det vara, säger hon. Finland har fortfarande frivillig militärtjänstgöring för kvinnor, till skillnad från exempelvis Norge som nyligen införde könsneutral värnplikt. Wilhelmsson tror inte Finland kommer

införa samma men skulle ändå välkom- de. Gör jag något fel är det inte för att na det i jämställdhetens namn. jag inte kan utan för att jag är kvinna. ɝɝ Däremot tror jag inte att alla skulle Militären har traditionellt varit mansvara intresserade av det, säger hon. dominerad och när nu kvinnorna kommer in och klarar sig bra – kanske till ɝ Vad har d u för förv ä ntnin gar ? ɝɝ Jag förväntar mig att det ska vara och med bättre än vissa män – kanske tungt och att det kommer att vara några blir sura, säger hon. mycket väntande. Sedan förväntar jag ɝ H u r har din o m g ivnin g reag erat ? mig också att jag ska lära mig en hel del ɝɝ Nästan alla har reagerat positivt. och träffa trevliga människor. "Oj, vad du är tuff, jag skulle inte klara Enligt Nylands Brigad är kvinnorna av det", säger de. Hemskt få har varit som rycker in mycket motiverade och kritiska och då är det mest i stil med vill verkligen göra militärtjänstgöring- "men nej, tänk om det blir krig då du är en. Det här ser Wilhelmsson som något där". Men alla andra har varit positivt vissa personer kan reta sig på. inställda. Speciellt manliga bekanta delar gärna med sig av skräckhistorier ɝɝ Visst tror jag det finns en risk att jag blir behandlad som en utomståen- från milin, säger Wilhelmsson.

däremot vara svår att greppa och krokighetens omfattning svår att identifiera. För mig blev vägens krokighet uppenbar för ett antal år sedan när jag gjorde en studie om kvinnor och ledarskap. Efter att ha intervjuat kvinnliga chefer insåg jag att Rosabeth Moss Kanters teorier från 70-talet om hur mansdominerad representation inom ledarskapspositioner lätt reproducerar sig fortfarande stämmer. För mig var det en skrämmande aha-upplevelse. Jag hade naivt trott att vi kommit längre. Det finns orsak till förbättring gällande kön, repre-

sentation och beslutsfattande och det är någonting man medvetet måste jobba med i varje val och vid alla utnämningar. Både här hemma, i Europa och globalt. I den nyligen utsedda EU kommissionen är 10 av 28 kommissionärer kvinnor. För tillfället är enbart 25,9 procent av alla riksdagsledamöter runtom i Europa kvinnor. I Europeiska Centralbankens direktion finns inte en enda kvinna. Av Finlands riksdagspartier leds för tillfället enbart ett parti av en kvinna. Kvinnor på offentliga poster granskas också på ett helt annat sätt än män, vilket vi den

KOLUMN

Rakt fram Sandra Grindgärds, förbundssekreterare

sedan fick jag frågan vad som gör mig arg på morgonen när jag stiger upp. Mitt självklara svar var kön. Att jag som kvinna inte kommer att ha lika möjligheter som män bara på grund av mitt kön och att vägen till ett jämställt samhälle ännu är så krokig. Kartan med könsstrukturer kan F ör en tid

"För mig var det en skrämmande aha-upplevelse. Jag hade naivt trott att vi kommit längre."

POLITIK



"Jag har inte bestämt vapenslag ännu.

Jag siktar på antingen eldledare eller militärpolis. Jag vill ju inte komma undan alltför lätt heller." Linn Alice Wilhelmsson blivande rekryt vid Nylands brigad

senaste tiden sett många exempel på inom politiken. När Sanni Grahn-Laasonen blev utnämnd till miljöminister intervjuades hennes pappa kring hur det känns. När Federica Mogherini från Italien skulle nomineras till EU:s höga representantför utrikesfrågor och säkerhetspolitik, ifrågasattes hennes erfarenhet direkt. Partierna spelar en nyckelroll för att främja kvinnors politiska deltagande och representation. Det är partiet som nominerar kandidater i val och gör upp politiska strategier och stödsystem för kandidater.

Om vi tar EU-kommissionen som exempel vet vi att följande EU-kommission ska utses 2019 och att nationella regeringar har stor makt i nomineringen av nya kommissionärer. I många länder kommer man inom regeringen överens om vilket parti som får nästa post. Alla partier och regeringar vet också att det har funnits en brist på kvinnliga kandidater till kommissionen. Varför inte försöka ändra det genom att på alla nivåer främja kvinnors politiska karriär? Det finns en uppsjö av åtgärder att vidta, frågan är om politisk vilja finns.

I april har vi riksdagsval här hemma. Partiernas kandidatlistor inför valet är avgörande för hur könsfördelningen kommer se ut i nästa riksdag och regering. Förutom nomineringen är det också avgörande huruvida partier och kandidater väljer att lyfta upp jämställdhetsfrågor på agendan som en av de viktigaste valfrågorna. Jag hoppas innerligt att vårt val likt det svenska tidigare i år, blir ett feministval och att fler krokar kring jämställdhet rätas ut under nästa regeringsperiod.

SVENSK FRAMTID

№4

Utan unga, ingen jämställdhet Feministiskt Forum ordnades för andra året i rad den 8 november i Helsingfors. På programmet stod bland annat diskussioner om sexköp, profeministisk manlighet samt normkritik. Svensk Ungdoms förbundsstyrelsemedlem Maria Henriksson deltog i evenemanget. Här är hennes berättelse.

Text / Maria Henriksson

F e m ini s ti s kt F or u m har redan många år på nacken i flera av de nordiska städerna och är ett etablerat evenemang. Hemma hos oss har forumet inte blivit vardagsmat ännu och jag skulle våga påstå att den finska feminismen inte kan jämföras med den i våra nordiska grannländer. I Finland har feminismen inte fått samma genomslagskraft och har därför inte lika stor påverkan på samhällsdebatten som i Sverige, Norge och Danmark. Något som arrangörerna och deltagarna i FemF förstås vill ändra på! I år deltog Svensk Ungdom i programmet med en workshop kring temat Unga behövs i arbetet för jämställdhet. Det kändes viktigt att fokusera på de unga, samt ta fasta på att många unga

är ointresserade av jämställdhetsfrågor och feminism. Något som klingar illa med tanke på att jämställdhetsarbetet är långt ifrån klart i Finland, och än mindre fulländat i världen. Det är emellertid ingen överdrift att framhålla Finland och Norden som viktiga pådrivare i det globala jämställdhetsarbetet. Få länder, likt de nordiska, har jobbat med jämställdhet i över 40 år. Därför är det viktigt att arbetet fortsätter och att dagens unga, morgondagens beslutsfattare, informeras, motiveras och involveras i processen som återstår i Finland och i världen. Med det här som bakgrund var det speciellt roligt att ett 15-tal unga intresserade deltog i SU:s workshop. Syftet med workshoppen var att diskutera vilka strategier som behövs för hemmet, skolan, och det offentliga rummet för att involvera unga i arbetet mot de

jämställdhetsbrister finns i det finska samhället. Nämligen, könsroller och könsstereotyper, sexism och sexuella trakasserier samt könsrelaterat våld. Utgående från diskussionerna ansåg deltagarna att hemmet, genom uppfostran, har ett stort ansvar för att fasa ut könsroller och köns stereotyper. I hemmet är det viktigt att praktiska sysslor sköts likvärdigt av föräldrarna. På detta sätt får unga redan från början en naturlig förhållning till jämställdhet. En annan aspekt som togs upp var att lärarutbildningen borde ta mer fasta på jämställdhet. Lärare ska på ett bättre sätt kunna motverka könsstereotyper, gällande elevers val av utbildning men även i själva skolmiljön. I dagens läge är det tyvärr likriktning som gäller, eftersom rädsla för mobbning gör att unga inte vågar avvika från könsnormerna. Även förbättrad lagstift-

ning beträffande löneskillnader och moderskapsledighet lades fram som en strategi. Gällande sexuella trakasserier och könsrelaterat våld konstaterades åter att hemmet bör vara en grundpelare i det förebyggande arbetet med könsroller och genusmedvetenhet. Likaså ska hemmet erbjuda stöd och hjälp, reagera och ta sexism på allvar. I skolmiljön borde nolltolerans råda och jämställdhetslära skulle tas in i läroplanen. Medvetna lärare, information och tillgång till vuxna människor att anförtro sig till i skolan lyftes även fram. Slutligen efterlyste deltagarna en öppen diskussion om sexism och könsrelaterat våld, både i skolan och i det offentliga rummet. Budskapet var tydligt; skammen relaterad till dessa frågor måste överkommas. Vi måste kunna tala om allt, också om frågor som är känsliga.

H ör j a g ett till ”jämställdheten har gått för långt” så skriker jag. För nej mina vänner, det har den inte. Jag behöver bara ta en titt på de sociala medierna eller varför inte de traditionella för att inse att vi fortfarande plågas av diverse inrutade normer, strukturer och stereotyper. Hela familjer som gråter ut i olika tidningar på grund av att föräldraledigheten kommer att förändras. Mammorna ska tidigare ut i arbetslivet, men har någon tänkt på papporna med eget företag? De kan absolut inte ta ledigt, frågan är alltså vem som ska ta hand om lille Eddie när mamma måste jobba och pappa verkligen vill vara ledig, men inte kan? Ja, hur ska det gå för dem? Jag måste medge att jag är förvånad över att till synes inte en enda kvinna gråter av samma anledning. För, trots att det kan låta absurt har jag svårt att tro att egenföretagande kvinnor på något sätt har det enklare när det gäller att balansera företaget och föräldraledigheten. Men eftersom det är självklart att kvinnan

föder, så lyfts det inte heller på ögonbrynen om hon lägger sin firma på is, dubbelarbetar eller blir tvungen att sälja. När det gäller papporna, förstår väl var och en att de knappast kan göra det samma, någon måste försörja familjen, även om de hemskt gärna skulle vara lediga. Av samma anledning vill jag dunka huvudet i väggen av frustration när mammor anser att de är bättre på att gå på uppföljningskontroller, klä barnen eller se än barnens behov. Klart som korvspad att det tar en stund att lära sig nya saker eller rutiner. Att underminera pappornas roll främjar inte barnet (eller jämställdheten för den delen). Ja, papporna kanske måste öva på att ställa frågor vid kontrollerna och ja, det går kanske snabbare om någon som vet hur det ska göras gör uppgifterna. Men det gynnar ingen, även om kvinnan kan (låtsas) triumfera över att åtminstone ha makten i den privata sfären. Forskning visar på att jämställda par, vanligtvis inte längre är så jämställda efter att ett

barn har anlänt. Antalet kvinnor som dubbelarbetar (förvärvsarbetar samt tar hand om hushållet) är fortsättningsvis betydligt högre än männen och kvinnors löner är enligt upprepade undersökningar fortfarande lägre än männens. Ja, jag må låta rabiat, men jag blir bara så trött på vi i den här farten (enligt WEF:s senaste rapport) kommer att vara jämställda först 2095. Strukturerna är fortfarande problemet och en delad föräldraledighet är ett steg i rätt riktning. Blir mannen tvungen att lära sig ta ansvar för hushållet, så sår vi kanske ett frö för att en förändring i kommande generationer. Hur vi än vrider och vänder på det, så är det varken rätt eller jämlikt att kvinnor ska få bättre kontakt med sina barn, lägre pension och lägre lön eller utföra hushållssysslor i större utsträckning.

KOLUMN

Alexandra Back, förbundsstyrelsemedlem

Jämställdhet my ass

ɝɝ Skribenten är väl medveten om att det finns hundra olika familjekonstellationer och att detta inte är norm.

/ 2014

POLITIK

JA! Nu får alla gifta sig i Finland. Riksdagen beslutade den 28 november att godkänna medborgarinitiativet om en jämlik äktenskapslag med rösterna 105–92. Svensk Ungdom var på plats vid kärleksdemonstrationen utanför riksdagen där känslorna svallade då beskedet äntligen kom.

№ 4 /2014

UTRIKES

Svensk Framtid



Kontrasten är stor. Beväpnade soldater å ena sidan, barn med skolväskor på andra. Varje dag måste de passera den bemannade vägspärren. Stressen tär hårt på barnen, säger Nanette-Marie Forsström.

"Jag låg raklång på marken tillsammans med skolbarnen och försökte bara andas. Ironiskt nog var det barnen som lugnade mig." Nanette-Marie Forsström, internationell människorättsobservatör

På Västbanken inget nytt Fanatiska bosättare som hotar palestinier. Beväpnade soldater som genomsöker skolväskor. Och ett trettiotal internationella människorättsobservatörer som försöker hålla koll på situationen. En av dem är Nanette-Marie Forsström från Helsingfors. Här är hennes historia.

Text / Fredrik Westblom Bild / Nanette-Marie Forsström

D e s tod på skolgården, Nanette-Marie Forsström och ett sextiotal barn. Hon hade nyligen bevittnat hur soldater hade arresterat palestinska barn, de yngsta mellan sju och åtta år gamla. Stenkastning, hade armén sagt, även om det i efterhand visade sig att barnen var oskyldiga. Hon var där på en "school run", en av människorättsobservatörernas viktigaste uppgifter under tiden på Västbanken. De var där för att agera skyddande närvaro och se till att de palestinska skolbarnen kom tryggt fram till skolan utan att någon trakasserade dem. Plötsligt tårgasar den israeliska armén skolan. Halsen svider, hon tror hon kommer kvävas. Och det gör ont, överallt. ɝɝ Då var jag verkligen rädd. Jag låg raklång på marken tillsammans med skolbarnen och försökte bara andas. Ironiskt nog var det barnen som lug-

nade mig. De var så vana vid den här situationen så de visste hur man skulle göra för att klara sig, säger NanetteMarie Forsström. Hon deltog i höst som frivillig människorättsobservatör på Västbanken för det det internationella programmet EAPPI – Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine and Israel – som i Finland koordineras av Kyrkans Utlandshjälp. Från augusti till november befann hon sig i staden Hebron, den näststörsta staden på Västbanken och samtidigt en av de mest utmanande platserna för människorättsobservatörer att vara på. ɝɝ Mitt i den här palestinska stadens centrum finns nämligen en stor israelisk bosättning. Många är dessutom extremt aggressiva fanatiker som är beväpnade med automatvapen. De är cirka 700 stycken och de beskyddas av dubbelt så många israeliska militärer. Den palestinska lokalbefolkningen är däremot inte under den israeliska militärens beskydd. Dessutom lyder

de under militär lag medan bosättarna lyder under civil israelisk lag. ɝɝ Det betyder att en tolvårig pojke som kastat sten kan tillbringa flera år i fängelse. ɝ H u r s er folket i H e b ron på s it u a tionen ?

ɝɝ De har inga ljusa framtidsutsikter. De tror inte på någon lösning. Det är svårt att se hur tvåstatslösningen skulle fungera eftersom Israel har planer på att aggressivt expandera sina bosättningar och tvångsförflytta lokalbefolkningen. Det finns alltså knappt någon mark att grunda Palestina på längre. Den andra möjliga lösningen vore att hitta ett sätt att fredligt leva sida vid sida, men det är svårt. ɝ H u r to g s ni e m ot av de i s raeli s ka s oldaterna ?

ɝɝ Ganska många ville inte ha oss där och försökte jaga bort oss. En del var trevliga att tala med. Några var aggressiva. Nästan alla var unga människor som beväpnas och tvingas vara i armén flera år av sina liv.

V e m s fel ä r det att s it uationen s er

ut så här?

ɝɝ Ganska många har gjort ganska mycket fel längs med vägen. Ett stort problem är ju att staten Israel grundades på ett område där det redan bodde människor. Tro inte att jag är emot Israels existens, det är jag inte, men de sitter på makten i det här förhållandet. Därför är människorättsobservatörernas uppgift så viktig – vi måste rapportera om det som sker så det internationella samfundet kan pressa på så att Israel och Palestina kan hitta en lösning, säger hon.

Bosättningarna klassas som olagliga av såväl EU som FN och ett flertal människo rättsorganisationer. Under sin tid i Hebron bloggade Nanette-Marie Forsström för Svenska Yle på adressen http://svenska.yle.fi/blogg/ pa-vastbanken.

SVENSK FRAMTID

№4

På säkra vatten Östersjöproblematiken handlar inte längre bara om miljöfrågor. Sedan Ukrainakrisen blivit en allt mer inflammerad fråga mellan världsblocken har det internationella säkerhetsläget även kommit att återspeglats på det nordiska innanhavet. Rapporterna om oanmälda stridsplan och ubåtar har blivit allt fler. Världspolitiken har återvänt till våra närområden.

Text / Anna Abrahamsson, ordförande för

Internationella Utskottet

kring Östersjön. Under största delen av min uppväxt har ”Östersjöpolitik” handlat om miljöproblem. ”Ett av världens mest förorenade hav” är en mindre smickrande devis som levt kvar. De senaste månaderna har dock problemen kring Östersjön fått en annan karaktär. Utsläpp är inte längre det enda oroväckande elementet omkring Nordens innanhav. År 2014 överskuggas de av militär närvaro. Och oroade blickar söker sig mot öst. Under mitten av oktober månad inledde svenska försvarsmyndigheterna ett stort pådrag i Stockholms skärgård. Det stod klart att en oidentifierad – för att fastställa nationalitet hade det krävts att få upp den till ytan – undervattensbåt rört sig i Sveriges vatten, och blickarna och tidningsrubrikerna riktade sig rätt snabbt mot Ryssland. Det må te sig som överdriven skrämselpropaganda eller skuldutpekande då några definitiva bevis aldrig kommit till offentligheten. Sett i sin kontext är dock antagandena om landet i öst kanske inte så godtyckliga eller forntida. V i har p ro b le m

D en b ritti s ka tanke s m edj an European Leadership Network publicerade i november en rapport över hur luftrumskränkningar och ”nära ögat”-situationer mellan Ryssland och väst ökat sedan annekteringen av Krim-halvön. De visade på 40 fall av territoriala överträdelser, närkontakt i luftrum och till havs samt andra riskfulla eller aggressiva möten.Bland de mest kritiska situationerna räknades nästan-kollisionen mellan ett SAS-plan och ett ryskt övervakningsplan, kidnappningen av en estnisk skyddspolis samt den svenska ubåtsincidenten. Ett ökande antal allvarliga militära kränkningar av luftrum och vattenområden har ägt rum i Finland och också i Sverige, Danmark och Baltikum.

"Utsläpp är inte längre det enda oroväckande elementet omkring Nordens innanhav. År 2014 överskuggas de av militär närvaro. Och oroade blickar söker sig mot öst."

E n s na b b till b aka b li c k i ett större perspektiv: Relationerna mellan Ryssland och väst har varit svalnande redan sedan en tid tillbaka. Krisen med Georgien år 2008 orsakade redan spänningar, liksom händelseförloppet i Libyen efter upproret i samband med den arabiska våren år 2011 och Gaddafis död. Främst har schismen måhända uppstått mellan Ryssland och USA, vilket stärktes ytterligare i och med Rysslands skydd av Edward Snowden. Få hade dock kunnat vänta sig händelserna 2014. Krisen i Ukraina markerade hur stora skillnaderna mellan Rysslands och västs syn på världspolitiken vuxit. Den fick även många europeiska länder att omvärdera sin uppfattning av Rysslands politik.

Å r 2 0 1 4 g ä ller Östersjöproblematiken även säkerhetsmiljön. President Sauli Niinistö kommenterade i början av november att relationerna mellan Ryssland och väst inte varit så spända sedan kalla kriget. Enligt honom återspeglar läget på Östersjön det globala säkerhetsklimatet sedan Ukrainakrisen. Niinistös uppmaning var att hålla fast vid det egna, och citerade ryska talesättet ”Kosacken tar allt som sitter löst.” Trots det något starka uttalandet ligger det en sanning i att väst och Finland bör revidera sin säkerhetspolitik. Även om något direkt hot inte ser ut att föreligga på hemmaplan är det relevant att se över landets egen roll, också genom EU, i världspolitiken. De internationella spelreglerna och metoderna blir dem vi tillåter och ger exempel för. Balansen mellan att lägga grund för en positiv utveckling och konstruktiva relationer och samtidigt ta avstånd och visa en tydlig linje mot internationella överträdelser blir av yttersta vikt. Finland befinner sig inte i något vakuum, även om vi i några årtionden kunnat vänja oss med att världspolitikens arenor legat på bekvämt avstånd. Vi och våra närområden är också delar av de globala händelserna, vare sig det tar uttryck i form av Putinostar i mataffärerna eller ubåtsspaningar nära Sverigebåtarna. N e j , miljöproblemen i Östersjön har inte minskat eller försvunnit någonstans. Tillsammans med säkerhetsfrågorna skulle de behöva mer samarbete, kommunikation och förståelse mellan parterna.

/ 2014

POLITIK

Vad handlar TTIP egentligen om? TTIP är än en gång på tapeten. USA och EU, två av världens största ekonomier, handlar för två miljarder över atlanten varje dag och TTIP ska underlätta detta. Men kritiken är stor och någon opartisk information om handelsavtalet finns inte. Svensk Framtid försöker här reda ut begreppen.

Text / Christel Sourander

Gr u ndid é n b ako m T T I P, eller det transatlantiska handels- och investeringspartnerskapet, är att få bort tulltaxor, minska byråkrati och förenkla investering. Det skulle innebära att större företag inte längre skulle behöva producera och testa enligt två olika system och göra det enklare för små och medelstora företag att komma ut på den amerikanska marknaden. Det skulle ge billigare priser, ökad handel och lyft åt våra ekonomier. Så varför ä r h ä lften av alla sidor man hittar när man googlar TTIP upprättade för att stoppa det? För att det finns så många risker. Något som fått mycket uppmärksamhet är ISDS, investerarstat tvistelösning. ISDS ger en investerare rätt att stämma en stat om de blir orättvist behandlade. T.ex. om en stat bryter ett investeringsavtal eller diskriminerar företag. Problemet är att ISDS i dagens läge har orsakat problematiska stämningar, t.ex. när Rumänien stämdes för att de började följa EUs lagar när de gick med i unionen, eller att Kanada stäms för att de förbjöd fracking. Fracking är en mycket miljöskadlig process för att utvinna naturgas som är laglig i USA och eftersom Kanada gick med i ett handelsavtal vilket inkluderade ISDS, så fick amerikanska företag stämma den kanadensiska staten för att de ville skydda sig från miljöförstöring. TTIP förhandlarna har sagt att ISDS är en viktig del av avtalet och kan inte avlägsnas, men EU har sagt att de skall se till att man inte kan stämma för legislering som skyddar miljön och människor.

"I slutänden handlar det bara om en sak: hur mycket litar vi på våra politiker? Kan de se till att TTIP blir bra för konsumenter och stater eller kommer de låta företagen ta kakan?"

NAFTA, ett liknande avtal i nordamerika, är en annan orsak att folk är oroliga, handelsavtalet utlovades ge mycket åt länderna, men hade tyvärr många negativa konsekvenser. Det positiva med NAFTA är att vi kan använda det för att undvika att begå samma misstag och ta vara på det som lyckades. E tt annat p ro b le m är att TTIP-förhandlingarna sker bakom stängda dörrar. Det är strategiskt sett nödvändigt, men innebär bristande transparens. Man ska inte tro blint på de fina framtidsvisioner som förhandlarna ger oss. Vilket leder till en annan kontroversiell fråga, nämligen att över 90% av rådgivarna är lobbyister. Det är förståeligt att man vill ha företagens åsikter vid ett handelsavtal, de har bättre grepp om vad som behöver åtgärdas. Däremot representerar företagen väldigt mycket pengar, de är ofta kampanjsponsorer och korruption finns tyvärr i alla länder. Lobbyister har mycket makt, speciellt i USA, och de representerar företagens, inte konsumenternas, staternas eller miljöns intressen.

Planer på en friare re g lerin g har lett till oro att vi ska släppa in amerikanska produkter med mycket sämre reglering och standard på den europeiska marknaden. De största klagomålen gäller hormoner i kött, klorsköljd kyckling, GMO, förbjudna ämnen i smink och bekämpningsmedel. Dessa orosmoment är till största delen obefogade och bara skrämseltaktik. EU har entydligt uttryckt att regleringar gällande skadliga behandlingar och ämnen i bl.a. livsmedel, agrikultur och smink inte är upp för förhandling. Förhandlingarna riktar sig till de regleringar som redan är väldigt likadana, som bilsäkerhet och kemikalieindustrin. Skillnaderna rör sig i de flesta fall om onödiga småsaker, som hur krockdockor ska sitta i testen, vilka orsakar stora byråkratiska problem. TTIP vill göra sig av med det här och att framtida regleringar ska förhandlas om tillsammans. Per s onli g en s er jag TTIP som en god möjlighet med orosmoment att akta sig för. Finland har många företag och industrier som kunde dra nytta av TTIP och jag skulle gärna ha en bättre ekonomi i landet. Jag oroar mig över saker som patentering i den farmaceutiska industrin och staternas rätt att skydda miljön från företag. Däremot skulle min vardag bli trevligare om städmedel, barbequesås och Ben & Jerry’s blev billigare. I slutänden handlar det bara om en sak: hur mycket litar vi på våra politiker? Kan de se till att TTIP blir bra för konsumenter och stater eller kommer de låta företagen ta kakan? Följ med i diskussionen och påverka där du kan.

№ 4 /2014

EKONOMI

Svensk Framtid

Praktikant — kosta vad det kosta vill

har i dag erfarenhet av obetald praktik. Är det ett bra sätt att få arbetserfarenhet eller ett sätt för arbetsgivaren att utnyttja de unga som billig arbetskraft? I ett par nummer har Svensk Framtid granskat den obetalda praktiken. Serien avslutas med Liberal Praktik som till skillnad från tidigare fall erbjuder stipendier för att täcka praktikanternas dagliga kostnader. M å n ga u n ga

Liberal Praktik öppnar dörren till världen Är du ung och svenskspråkig med intresse för att jobba internationellt? Liberal Praktik fungerar som språngbräda ut i den stora världen. Målet är att erbjuda meningsfull praktik med goda möjligheter till fortsatt arbete – och praktikanterna får ersättning i form av stipendier.

Text / Fredrik Westblom Foto / Nils Torvalds stab

ɝɝ Jag har b ara goda minnen av min praktikperiod. Arbetsuppgifterna var väldigt varierande och jag välkomnades genast med i gänget på kontoret, säger Katarina Dahlman, nuvarande medarbetare för Europaparlamentariker Nils Torvalds, om sin praktikperiod. För fyra år sedan fick hon nämligen en praktikplats vid dåvarande Europaparlamentariker Calle Haglunds stab i Bryssel via Liberal Praktik. Liberal Praktik är ett finlandssvenskt praktikprogram som erbjuder ett tiotal praktikplatser per år vid internationella organisationer, partier och tankesmedjor. Förutom att erbjuda praktikanterna en fot in i det internationella arbetet fungerar också Liberal Praktik som ett finlandssvenskt skyltfönster mot världen.

ɝɝ Det finns få finlandssvenska organisationer som ordnar praktik utomlands. Självklart är det bra reklam för Svenskfinland, men vårt mål är ändå att se till att våra praktikanter får en givande och värdefull praktikperiod, säger projektkoordinator Mats Löfström. Grunden till det som skulle bli Liberal Praktik lades 2001 då det ordnades en praktikplats för finlandssvenskar vid Liberal International i London. Men det var först då Calle Haglund blev vald till Europaparlamentariker som organisationen Liberal Praktik tog fart. I år har Liberal Praktik elva lediganslagna platser för 2015 i Kapstaden, London, Bryssel, Washington och Berlin. ɝɝ Vi ställer krav på praktikplatserna och ser till att de följer våra kriterier. Målet är att praktikanterna ska lära sig om internationellt arbete, inte att de ska stå och koka kaffe, säger Löfström.

En av platserna som Liberal Praktik erbjuder är vid Europaparlamentariker Nils Torvalds stab i Bryssel. Torvalds ser det som en otroligt viktig uppgift att som handledare ge de unga praktikanterna en möjlighet att förverkliga sig själva under praktiktiden. ɝɝ Praktikanterna är en otroligt viktig tillgång. De har sin givna plats i laget och deras insatser är viktiga för arbetet i Europaparlamentet, säger Torvalds. Många som söker platserna har tidigare erfarenhet av föreningsarbete. En stor del har varit SU-aktiva och samarbetet mellan Svensk Ungdom och Liberal Praktik ses av Löfström som väldigt viktigt. Många får också fortsatt arbete som exempelvis specialmedarbetare. ɝɝ Min tid som praktikant har definitivt hjälpt mig i karriären. Jag är verkligen glad att jag fick den här chansen, säger Dahlman. ɝ L i b eral Praktik er b j u der s ti p en -

dier åt p raktikanterna för att t ä c ka de vardag li ga ko s tnaderna . Varför ?

ɝɝ Så att de ska ha råd att göra praktiken. Annars skulle bara de med en personlig förmögenhet ha den här möjligheten. Dessutom skulle det kännas etiskt fel att skicka iväg folk för att vara gratis arbetskraft, säger Löfström. ɝ T ror d u folk ä r m er m otiverade att u tföra s in p raktik o m de får er s ä ttnin g?

ɝɝ Det kan jag inte svara på. I Finland har vi ju av tradition sett till att ersätta praktiken på något sätt, men internationellt kan det till och med hända att unga måste betala för praktikplatsen. Då måste de verkligen vara säkra på att praktikperioden är till nytta för deras karriär. Vi inom Liberal Praktik har däremot inte ens diskuterat möjligheten att erbjuda obetalda praktikplatser. Vi fortsätter ge våra praktikanter stipendier, säger Löfström.



"Praktikanterna är en otroligt viktig tillgång. De har sin givna plats i laget och deras insatser är viktiga för arbetet i Europaparlamentet." nils torvalds, Europaparlamentariker



"Vi ställer krav på praktikplatserna och ser till att de följer våra



"Jag har bara goda minnen

kriterier. Målet är att

av min praktikperiod.

praktikanterna ska lära

Arbetsuppgifterna var

sig om internationellt

väldigt varierande och jag

arbete, inte att de ska

välkomnades genast med

stå och koka kaffe."

i gänget på kontoret." Mats Löfström, projektkoordinator för Liberal Praktik Katarina Dahlman, nuvarande medarbetare för Europaparlamentariker Nils Torvalds

№ 4 /2014

POPKULT

Svensk Framtid

gamergate

Kåseri / Fredrik Westblom

V i b ehöver g ran s ka de etiska problem spelbranschen står inför. På den punkten håller jag med den vilda massa som kallar sig själva gamergate. Men det är, av mycket förståeliga skäl, också den enda punkten jag håller med dem om. Har du hört talas om gamergate? Har du läst artiklarna om skandalen, eller har du sett twitterflödet? Om inte, tur för dig. Om fallet är det senare – det var illa. Allt började i augusti 2014 då det dök upp en bloggpost på nätet. Det var, kortfattat, en ilsken ex-pojkvän som anklagade sin före detta flickvän, en känd speldesigner, för att vara otrogen mot honom med en speljournalist. Hade situationen varit den omvända, att en kvinna hade varit upprörd över sin pojkväns påstådda otrohet, hade reaktionen högst antagligen uteblivit. Men nu, eftersom målet för ilskan var en kvinna som redan var opopulär i vissa kretsar, tog det hus i helvete.

En granskning av datorspelbranschens bristande etik eller mordhot, misogyni och mansgrisar? Hösten 2014 exploderade nätet då spelsentusiaster världen över började sin kamp mot korrupta journalister – och mot kvinnor. Fenomenet hette gamergate.

Deltagarna i skandalen som snabbt fick namnet gamergate sade sig kämpa mot korruptionen inom datorspelsjournalistiken. Men det blev snabbt tydligt att det de verkligen kämpade mot var kvinnor som hade mage att syssla med datorspel, antingen som speldesigners, speljournalister eller – Gud förbjude – ivriga spelare själva. "Hur vågar de", skrek de. "Hur vå-

gar kvinnorna komma hit och ta vår hobby från oss?" Strunta i faktumet att nästan hälften av alla världens spelare är kvinnor. Strunta i faktumet att spelbranschen i dag fokuserar orimligt mycket på män, då all marknadsföring riktar sig till män, då alla genast tänker på den genomsnittliga spelaren som en man och då så gott som alla huvudpersoner i storsäljande tv-spel har manli-

ga huvudkaraktärer (Assassin's Creed, det är dig jag tittar på här). Strunta i att kvinnliga spelare dagligen möter trakasserier, sexism, svordomar och mordhot, något höstens skandal verkligen visade oss. Zoe Quinn. Anita Sarkeesian. Brianna Wu. Det är bara några av de som råkat ut för trakasserier på nätet. Motiven varierar, men det som förenar dem alla är att de är spelintresserade, och att de är kvinnor. Det räcker för att vissa spelare ska säga "stopp där, nu har jämställdheten gått för långt". Vi behöver granska spelbranschen. Vi behöver granska dess snedvridna förhållande till kvinnor. Ett bevis för det är att det är en man som skrivit den här texten. Jag är spelintresserad. Jag är en man. För spelbranschen är jag normen medan kvinnorna fortfarande inte hör till den Det betyder att jag kan skriva det här – samma sak som kvinnor sagt länge – utan risk för trakasserier. Hade en kvinna skrivit texten hade situationen varit en annan.

Humorgruppen KAJ fick årets Svenska Natten-medalj Den 6 november firades traditionsenligt Svenska Dagen. Svensk Ungdom delade återigen ut Svenska Natten-medaljen för att uppmärksamma ung finlandssvensk kultur. I år fick humorgruppen KAJ medaljen.

Text / Svensk Ungdom Fot0 / Fredrik Westblom

K A J har b idra g it till att skapa en positiv bild av dialekter och på så vis lyft fram hur rikt det svenska språket är. Deras musik och humor har spritt sig runt hela Svenskfinland och KAJ bidrar till att bygga broar mellan olika regioner. Svensk Ungdom vill lyfta fram hur viktig dialekternas roll inom det svenska språket är, ett budskap som även KAJ förmedlar med sin dialekthumor. ɝɝ Svenska språket i Finland är rikt på dialekter och det är viktigt att de bevaras och att deras status höjs. Vi borde bli bättre på att använda och utveckla våra dialekter i Svenskfinland, säger förbundsordförande Ida Schauman.

ɝɝ Att vi skulle uppträda och skriva låtar på dialekt var aldrig någonting vi diskuterade. Det bara blev så, det var naturligast eftersom dialekten är vårt modersmål. Det är en ära att få motta Svenska Natten-medaljen. Det känns stort att det vi gör uppfattas som en del av något större, som en insats för svenskan och dialekterna i Finland, säger Axel Åhman från humorgruppen KAJ. Svensk Ungdom har delat ut Svenska Natten-medaljen sedan 2003. Medaljen tillkom för att uppmärksamma unga personer eller projekt och föreningar som berör unga och som gör en insats för det svenska i Finland. Tidigare har bl.a. Mikaela Ingberg, André Wickström, Tuomas Enbuske, Regnbågsankan och Dream Academy Finland blivit tilldelade medaljen.

Humorgruppen KAJ består av Kevin Holmström, Axel Åhman och Jakob Norrgård.

OFFICIELL WEBBPLATS / su.fi

—

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook, twitter och instagram! — fb.com/svenskungdom @svenskungdom