Svensk Framtid 3/08 by Svensk Ungdom

svensK framtid svensk ungdoms politiska tidskrift nr 3 2008

ig l g un

g a d va r

svensk

svensk framtid

framtid nr 3 2008

innehåll

nr 3 2008

CHEFREDAKTÖR peter ”poppe” sjöholm peter.sjoholm@su.fi formgivning adverbi pärmbild bolshakov

Ansvarig utgivare Oscar Ohlis oscar.ohlis@su.fi medverkande Oscar Ohlis Mats Löfström Hannes Wallin Stephanie Lindberg Antonia Boström Janna Ranta Anna Juntunen Minna Lindberg Redaktionen SIMONSGATAN 8 A 00100 HELSINGFORS Telefon (09) 693 072 47 Fax (09) 693 19 68 E-post sf@su.fi Tryckeri Hufvudstadsbladets tryckeri, Vanda Upplaga 6 000 ISSN 078-4427

ledaren

kommunalval

övervakning

faces

provinssirock

profilen Stephanie Lindberg

presidentvalet i usa

nepal

Med livet som insats ledare

meddela adressändringar till

Svensk Ungdom är sfp:s ungdomsförbund. Vår grundidé bygger på humanism, en ekologisk helhetssyn, socialt ansvar och medmänsklighet. De äldre generationerna

Om Svensk Ungdom

emma@su.fi

chefredaktör peter ”poppe” sjöholm peter.sjoholm@su.fi bloggen.fi/poppe

är inte allvetande – de unga ska höras i beslutsfattandet. Om du är intresserad av su:s verksamhet, gå in på www.su.fi. Där hittar du diskussionsforum, uttalanden, politiska program med mera.

Att cykla i landets huvudstad kan vara något av ett äventyr. Hörnet av Mannerheimvägen och Simonsgatan (mitt i

centrum, utanför SU:s kansli) har varit uppgrävt en tid, på grund av att staden lägger spårvagnsskenor. Såväl fotgängare som bilister och cyklister berörs av bygget. Ibland känner jag nästan lite medlidande för bilisterna som ringlar fram i köerna. Nästan. Säga vad man vill om vägtullar, men bilarna är definitivt ett problem i kärncentrum. Även om nuvarande trafikkultur är bätt-

re än vad den är i många sydligare land, finns det ännu mycket att förbättra. Farliga situationer uppstår varje dag, eftersom många bilister inte verkar inse att det finns situationer då cyklister har förkörsrätt. Det är sist och slutligen inte för mycket man kan göra som cyklist, om det kommer en bil med hög hastighet. Då gäller det bara att se till att man inte är i vägen, hur mycket lagen än är på ens sida. Samtidigt verkar det behövas människor som kastar sig framför bilarna, bara för att lära bilisterna en läxa. Kom ihåg hjälmen, bara... Cykelvägarna i centrum har aldrig varit speciellt mycket att hänga i julgranen. För att ta mig 2,3 kilometer till jobbet finns det två hack, där cykelvägen försvinner för att bli fotgängarområde. Det finns utmärkta cykelvägar i Helsingfors, men då måste man ta sig utanför kärncentrum. Samtidigt är det speciellt i kärncentrum som cykelvägarna måste vara i skick för att uppmuntra människor att cykla till arbetet. Det skulle också vara intressant att se siffror på hur mycket dyrare det blir med uppvärmda cykelvägar på vintern. Uträkningar av hur de kunde påverka koldioxidutsläpp kunde också intressant, med tanke på alla faktorer som finns med (uppvärmning mot underhåll, cykel mot motordrivna fordon, och så vidare). Vem utreder?

svensk

framtid nr 3 2008

Regeringsperioden - en framgång för SU mats har ordet

förbundssekreterare mats löfström lofstrom.blogspot.com

Regeringen slog den 28 augusti fast sitt andra budgetförslag för regeringsperioden. Där

fanns en rad för SU viktiga frågor – igen. Efter ett lyckat riksdagsval för Sfp i allmänhet och SU i synnerhet så lyckades Sfp få igenom många av sina målsättningar vid förhandlingsbordet i Ständerhuset under regeringsförhandlingarna för ett och ett halvt år sedan. SU fick i riksdagsvalet av väljarna ett mandat för att

jobba för att höja studiestödet och inkomstgränserna, SU fick också ett mandat för att jobba för en minskad ungdomsarbetslöshet, större satsningar på miljön och för att avskaffa behovsprövningen av bostadstillägget. Bland annat dessa frågor lyftes upp på den lista av viktiga frågor som SU gav Sfp innan regeringsförhandlingarna inleddes. Redan i regeringsförhandlingarna bestämdes att studiestödet liksom inkomstgränserna skulle höjas. Det var därför roligt då studiestödsminister Stefan Wallin kunde meddela att så också sker. Från och med 1 augusti höjdes studiestödet med 15 %. Den första höjningen på 15 år. I årets budgetria 26-28 augusti beslöts också en rad andra positiva förbättringar ur SU:s synvinkel. Den föråldrade behovsprövningen av bostadstillägget avskaffas för studerande vars make, maka eller sambo jobbar. Det gör att man får bort de absurda exempel då Folkpensionsanstalten begärt ritningar på lägenheter och ställt frågor om man delar tandkrämstuber med andra då FPA satt lika med tecken mellan att dela lägenhet och att ha ett förhållande. Det är roligt att Finlands mest studeran-

devänliga minister kommer från Svenska folkpartiet. Men inte bara studierelaterade frågor har gått SU:s väg. Beslutet att sänka inkomstskatterna med 0,8 miljarder gör att människor får mer pengar i handen. Det behövs i tider av stigande priser. Stigande priser som också gjort att statens inkomster växt. På grund av högre priser så har statens momsskatter växt med dryga 2 miljarder de senaste åren som vi alla betalar extra. Utrymme finns minsann att sänka inkomstskatterna och på så vis föra tillbaka pengar till människor och dessutom sända ut en stark signal om att det lönar sig att arbeta. Det blir också miljösatsningar på kollektivtrafik. Fem miljoner euro satsas på kollektivtrafiken i storstäderna. Den är nödvändig för att bryta bilberoendet i städerna. Lägg till elektrifieringen av järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki så har vi fått en till bra miljö- och nationell trafiksatsning. Nuvarande regeringsperiod visar på att den enskilda SU:arens aktivitet och motioner på kongressen också får inverkan på regerings politik. Alla ovanstående saker har SU gått inför på kongressen. Nu är det också införda i hela landet.

Anna Bertills ny sfp-vice Anna Bertills, SU:s tidigare förbundsordförande valdes till vice ordförande för Svenska folkpartiet på partidagen. Totalt kandiderade fyra

SF: Hur syns det att du är SU:are på vice ordförandeposten? Anna: Jag tror själv att jag fortfarande har en stark SUprägel och det är jag stolt över. Frågor som berör unga i dagens FInland står fortfarande högt på min politiska agenda och vill därför också fortsätta stöda den politiska ungdomsrörelsen med det jag kan.

personer för de tre posterna vice ordförandeposterna. Bertills var röstkung med 992 röster mot 535 för Christel Liljeström och 606 för Nils Torvalds. Anna Bertills är 28 år, politices magister, och hemma från Vörå. Hon var förbundsordförande för SU 2005 till 2007 och är för närvarande ordförande för sfp i Vörå. Under partidagen lyfte SU speciellt upp vikten av att unga är med på alla nivåer av beslutsfattandet. SU lyckades väl med sina motioner. Bland annat godkändes motioner om studerandepåverkande, homosexuellas rätt att donera blod och rättvisemärkt porr.

SF: Vilka är de viktigaste frågorna inför kommunalvalet? Anna: Kommunalvalets utmaningar ter sig förstås olika beroende på kommun men en sak har alla kommuner i gemensamt just nu: förändringar gällande servicestrukturer. Där ligger också den största frågan just nu. Detta tycker jag att fört med sig en ännu större fråga: hur bevarar vi närdemokratin med allt större enheter? Hur får vi människor, unga som gamla, att engagera sig i de lokala frågorna om det plötsligt känns allt avlägsnare? Svenska språkets ställning i större enheter är också en av de viktigaste frågorna i kommunalvalet. Så är också rösträttfrågan för 16-åringar, energifrågor och arbetskraftsbristen viktigt. Så skall man inte heller glömma kommunernas utmaningar vad gäller satsningar på förebyggande åtgärder vad gäller hälsa och motion. Valfrågorna varierar - kommunalvalet handlar också mera om konkreta frågor, dvs. mera ”här och nu”.

ny sfp-viceordförande

svensk

framtid nr 3 2008

Demokratin måste demokratiseras förbundsordförande

förbundsordförande oscar ohlis

bloggen.fi/ohlis

illustration christa björkstam Om mindre än två månader är det kommunalval. Många viktiga frågor inom kommunen är viktiga för

oss unga. Inom kommunen lyfts lokala frågor upp och de beslut som fattas berör den enskildes vardag. Det är sådana frågor vi inom Svensk Ungdom skall fokusera oss

på. I dagens samhälle har de unga inte det inflytande och den makt de är förtjänta av. Många vuxna försöker styra de unga och göra sina önskningar till deras. Medan de unga faktiskt är dynamiska och nytänkande med drömmar, visioner och idéer. För bättre förutsättningar för ett ungt livskraftigt samhällsengagemang krävs det därför att de äldre beslutsfattarna stöder de yngre och ger dessa en ärlig chans. Vi måste därför göra politiken mer lättbegriplig för att få flera unga samhällsengagerade och använda sin rösträtt i kommunalvalet. Demokratin måste demokratiseras. Hotet mot demokratin ligger inte i ungas påstådda ointresse och misstro mot demokratin. De ligger i att de äldre låter unga växa upp utan att få redskap att agera i en demokrati. De unga tillåts inte att vara delaktiga på riktigt och många tror att ungdomar inte kan ta ansvar och fatta beslut. Varje gång en ung människa lämnas utanför beslut som berör henne och bara förväntas göra som hon blir tillsagd kommer hon ett steg längre från att ha valet och möjligheten att vara en

medborgare som är aktiv i demokratiska processer. Genom att som ung medborgare delta i diskussioner, vara med och fatta beslut ges en demokratisk bildningsnivå som gynnar all demokrati. De ungas åsikter borde lyftas fram mer ofta. Därför tycker Svensk Ungdom att det i varje kommun skall finnas ett ungdomsråd/ungdomsfullmäktige. Dessa bör höras i alla frågor som berör unga av kommunens samtliga beslutande organ samt ha tillgång till en egen budget och tillgång till tjänstemän. Kommunen ska trygga förekomsten av ungdomslokaler, kulturoch idrottsutrymmen för alla, samt tillräckligt med personal för ungdomssektorn. Svensk Ungdom vill lyfta upp frågor som berör de ungas vardag. Dagens unga måste få tänka själva och ges en möjlighet att utveckla ett intresse för samhällsengagemang och stödas i tron på sina egna visioner. Det inkommande kommunalvalet är ett ypperligt tillfälle för de unga väljarna att bestämma hur politiken skall utvecklas i framtiden. Ett ungt politiskt engagemang är viktigt för demokratin.

Nappar valfångst i ankdammen? åskledare

Vice ordförande Hannes Wallin

Nu är val-säsongen inledd igen. SU som känner till

de unika särförhållandena i kustområdenas kända vatten bäst av alla, har gett sig in i valfångsten med stor passion, och är väl rustat därtill. Hur stor är efterfrågan på val överhuvudtaget bland de som bebor kustlandskapen nuförtiden? Vad väcker intresset för val denna säsong? Valdeltagandet i senaste kommunalval för fyra år sedan var under 60% i medeltal i hela landet. Historiskt har andelen av befolkningen som släpar sig till röstningsbåset varit hög då stora förändringar varit på gång. Som få kunnat undgå, pågår som bäst en diskussion om hur bl.a. kommunerna och regionerna skall sköta sina hushåll framöver och vem som vill gifta sig

med vem(vänner och ovänner av kommunal- och servicestrukturreformer emellan även kallat KSSR). Senast som omfattande strukturförändringar var aktuella, med åtskilliga kommunsamman-slagningar som följd, var på 1960-70-talet. Då steg röstningsaktiviteten till över 75%. Folk brukar alltså tendera att vilja säga sitt då det händer saker. I en del kommuner har det redan skett en hel del t.ex. i Åboland och västra Nyland, men reformtakten fortsätter. Det viktiga nu fram till kommunalvalet i slutet på oktober är att alla inser att det är nu det händer igen, med sällan skådad fart! Kommunerna står för den allra största delen av den offentliga servicen som vi använder i vardagen. Behovet av ökat sammarbete mellan kommunerna denna gång beror bl.a på svårigheterna att med nuvarande finansieringsbas kunna garantera kvaliteten och kostnadseffektiviteten på och tillgängligheten av den kommunala servicen i en situation då medelåldern blir allt högre i landet. Samtidigt sker flyttrörelser som påverkar såväl de orter som avfolkas, som de som växer. Omvärlden förändras och ökar behoven av handlingskraftiga, starka enheter som dessutom står sig i en internationell konkurrens. All de reformer som nu processas innebär förutom en gigantisk hög papper och en del nya kartor, även att det kanske inte är samma lucka du vänder dig till nästa gång du behöver t.ex. hälsovård eller annan service.

Huvudsaken är dock att du får din service där och då du behöver den, att den är kvalitativ och att du får den på ditt modersmål. Det är inte bara kommunerna som förändras, även t.ex. tingsrätterstillhörigheten ändras. På väntelistan för omstöpning står landskapen och den statliga förvaltningen och valdistrikten. Det finns knappt något område av den offentliga verksamheten i vårt land i framtiden som inte påverkas av de val som görs den närmaste tiden och i en central roll står de förtroendevalda i kommunerna, och alltså du som väljare eller kandidat och de val som du gör! Att de förändringar som vi är med om att godkänna inte inverkar negativt på oss finlandssvenskar är ingen självklarhet. Vid varje förändring skall vi i dagens läge kämpa för att inte den språkliga aspekten skall glömmas bort. Tvåspråkigheten är inte ett kvalitetskriterie bland andra kriterier då konsekvensbedömningar görs av förändringarna som våra kära sammarbetspartier ofta verkar uppfatta situationen, utan en subjektiv och grundläggnade rättighet som vi som samhällsbärande befolkning aldrig ger en tum avkall på. För att se gynnsamma resultat även i framtidens för oss finlandssvenskar behöver vi varje röst och varje kandidat till vår organisation. Fångstlyckan består endast om vi kan behålla och stärka de finmaskiga näten i svenskfinland. United we stand, divided we fall!

svensk

framtid nr 3 2008

Kunglig vardag kommunalval

Till höstens kommunalval går SU under sloganen ”Kunglig vardag”. Vi anser att alla har en rätt att vara kungar i sin vardag. Målet är att få åtminstone två invalda SU:are i alla kommuner där vi ställer upp kandidater. SU lyfter specifikt upp tre teman inför valet – ung och samhällsengagerad, ung och klimatsmart samt ung och företagsam. Samhällsengagerad – Vi vill att alla ungdomar ska få möjlighet att utveckla intresse för samhällsengagemang. Ett viktigt steg är att införa ungdomsfullmäktigen i alla kommuner. De beslut som fattas i dag ska vi också leva med i framtiden. Klimatsmart – Klimatfrågorna är ytterst viktiga också kommunal nivå. Kommunerna kan se över sin egen energianvändning och erbjuda sina invånare förnyelsebara energialternativ. Många energibolag ägs av kommunerna. Också små metoder kan bidra till en bättre miljö. De åtgärderna ska uppmuntras. Företagsam – Finland behöver fler företagare och företagsamma medborgare. Kommunerna kan göra mycket för att uppmuntra den verksamheten. Små och medelstora företag utgör den del av företagsvärlden som har den bästa möjligheten att råda bot på arbetslösheten. Andra viktiga frågor är de ungas välmående, föräldrarnas ställning och utbildning. Mera information om valet och SU:s kandidater finns på www.SU.fi. Tidtabell för valet 5.9 Rösträttsuppgifterna slås fast 10.9 Rösträttsregistret upprättas 16.9 Deadline för kandidatansökan 25.9 Kandidatuppställningen klar 15-21.10 Förhandsröstning i Finland 15-18.10 Förhandsröstning utomlands 26.10 Valdag

ig l g un

g a d va r

svensk

framtid nr 3 2008

Storebror övervakning text Peter ”Poppe” Sjöholm foto Emmar & davescunningplan

Den som ger bort frihet för att köpa temporär säkerhet, förtjänar varken frihet eller säkerhet är ett känt citat från Benjamin Franklin. I

dag ser man fler och fler skolor som installerar övervakningskameror. På flygfälten förekommer allt mer överdrivna säkerhetskontroller och i Sverige driver riksdagen igenom lagar som gör att all internet-trafik kommer att övervakas. SU förespråkar frihet under ansvar. Det innebär att vi tror på individen och hennes förmåga att se skillnad på rätt och fel. Ser skolorna ett behov av övervaka eleverna med kameror har något gått snett för länge sedan. Kamerorna kommer alltid att vara ett substitut för närvaro. Med kameror i taket kan lärarna fly in i lärarrummet på rasterna. Stämningen i skolorna är fel om det behövs kameror. Då är inte lösningen att ytterligare höja på säkerheten. Risken är också stor att eleverna, väl medvetna om var kamerorna finns, bara flyttar på mobbningen – till toaletter och omklädningsrum. En undersökning från brittiska lärarfacket ATL visar att nästan tio procent av skolorna har installerat kameror på toaletterna. Två tredjedelar av de utfrågade lärarna är inte heller medvetna om hurdana riktlinjer skolan har gällande övervakningen. Samtidigt uppger lärarna att kamerorna inte bara används för säkerhet och att förebygga vandalism. Över hälften av lärarna noterar att kamerorna också används för att övervaka eleverna beteende och närvaro. - Vi har inte skaffat kamerorna för att hålla koll på eleverna, säger ändå Janika Wagner, högstadierektor i Helsinge skola till Hbl. London är troligen världens mest övervakade stad. Med 250 miljoner euro har ministeriet Home Office finansierat 10 000 kameror. Utöver det finns det många övervakningskameror som har finansierats med privata medel – den totala siffran torde ligga kring en halv miljon kameror. Samtidigt uppger Londonpolisen att bara tre procent av alla gatustölder löses med hjälp av kamerabilder. Undersökningar visar också att kamerorna inte

Kamouflerade kameror i Helsingfors.

har en förebyggande effekt på brott. Flera varuhus, barer och biografer har dessutom förbjudit kepsar, mössor, hattar och tröjor med huva. Ett argument som ofta används om övervakning är att de inte är ett hot så länge man inte har något att dölja. Frågan i så fall är vad gränsen ska dras. I George Orwells roman 1984 finns det en kamera i varje hem. Det är ju inte ett problem om man inte har något att dölja. En videoförbindelse från alla sovrum direkt till polisen, då? Inte heller ett problem om man inte har något att dölja. Att missbruk skulle ske är väl också otänkbart? Samma argument har också använts när Sverige klubbade igenom den så kallade FRA-lagen. I korthet ger lagen rätt åt svenska försvaret att lyssna på all kabelburen teletrafik som passerar över Sveriges gränser. Det innebär bland annat telefonsamtal, internettrafik och e-postmeddelanden. Av den finländska e-postmeddelandena som ska till utlandet passerar kring 80 procent Sverige. Samma gäller den finländska internettrafiken. Trots protester från journalister (källskyddet), advokater (mänskliga rättigheter och skydd av kommunikation mellan jurist och klient) och svenska Säkerhetspolisen Säpo drevs lagen igenom i Sveriges riksdag. Hanne Kjöller, ledarskribent vid svenska Dagens Nyheter drar paralleller till den åsiktsregistrering som underrättelseorganisationen IB, den svenska motsvarigheten till CIA, sysslade med under 50-, 60- och 70-talet. Det arbetet drevs utan insyn och formella regler, vilket ledde till att många fullständigt oskyldiga människor

hamnade i organisationens register. New York Times kunde år 2005 rapportera att amerikanska National Security Agency, NSA hade spionerat på amerikaner utan att först ha skaffat en fullmakt för det. Nyligen beviljade det amerikanska underhuset amnesi åt de telebolag som hade möjliggjort NSA:s avlyssnande. Säkerhetskontrollerna på flygfälten blir också allt mer avancerade. Den amerikanska forskaren Bruce Schneier använder ordet säkerhetsteater, för att beskriva kontrollerna – säkerhetsåtgärder som har liten påverkan på säkerheten, men samtidigt ger bilden av höjd säkerhet. Problemet med säkerhetsteatern (frånsett att den inte leder till bättre säkerhet) är att den leder till längre köer och inskränkningar på privatlivet. Saker som beslagtas kan oftast köpas på andra sidan kontrollen. Det är inte heller ovanligt att saker råkar slinka igenom. Skribenten själv har till exempel rest med Fiskarssaxar och Red Bullburkar i handbaggaget. All utökad övervakning har en stor skadeeffekt. Det är alltid lättare att inkräkta på integritetsskyddet om ribban har sänkts. En generation som har vuxit upp med kameror i skolorna, accepterar lättare kameror på andra ställen. Rättigheter får inte offras på grund av skräck för terrorism, överfall och skadegörelse. Den amerikanska delstaten New Hampshires motto är ”Live Free or Die”. Frasen står dessutom på alla registerplåtar i delstaten. De ger inte efter för skrämseltaktik. De vill inte leva i en övervakningsstat. Vill du det?

svensk

framtid nr 3 2008

ser dig

Övervakningsstatistik Österbotten

Åboland Nyland

Skola Jakobstad Korsholm Kronoby Närpes Petalax Vasa Vasa övningsskola Vörå SYI Katedralskolan Pargas Borgå Ekenäs Grankulla Hangö

Kamera inne

Kamera ute x

Kamera planeras

Skola Helsinge Karis-Billnäs Kyrkslätt Lovisa Mattliden Sibbo Virkby

x x

Kamera inne x

Kamera ute x x

x x1

Helsingfors

Lärkan Tölö Prakticum

x x x

Sråköarna

Björneborg Kotka Tammerfors Uleåborg

x x

1) Bara i datasal

Kamera planeras

svensk

framtid nr 3 2008

Sfp vill ha rättvisa ”59. Kollektivtrafiken ska göras så lättillgänglig och smidig att den blir ett verkligt alternativ till privatbilismen – förbättra kollektivtrafiken och vi minskar utsläppen från trafiken. Kollektivtrafiken måste vara tillgänglig och fungera i hela landet.” – Klippt ur valprogrammet Då SU går till kommunalval under sloganen ”kUNGlig vardag” kör sfp med ”Rättvist”. Partiet har ett eget rättvist-märke och

vill ha rättvisa kandidater i kommunerna, som driver en rättvis politik. Enligt sfp är rättviseaspekten en genomgående grundvärdering för partiet, vid sidan om språket och liberalismen. Tanken bakom märkningen är samma som Rättvisemärkt-märket, som används Rejäl handelkampanjen använder sig av. Då man ser märket, vet man att produkten, eller i sfp:s fall, politikern och politiken är rättvis. Märkena ska ändå inte blandas ihop. Rejäl handel

drivs av en politiskt obunden organisation. Rättviseaspekten kan lyftas in i alla politiska frågor – är kommunerna rättvisa arbetsgivare, behandlar vårt vårdsystem oss rättvist och behandlar vårt utbildningsväsende eleverna rättvist, eller inte? Viktigt är också det kommunala självbestämmande. Visst är det rättvist att kommunerna får bestämma över sina egna ärenden? Sfp:s valprogram innehåller 112 teser, gällande utbildning, fritid, miljö och andra frågor som berör kommunen. Bland annat ska ungdomar garanteras rätt till gratis personlig rådgivning, gällande preventivmedel samt sex- och samlevnadsfrågor. Ungdomsfullmäktige ska också få budgetmedel och initiativrätt till kommunstyrelsen. En annan fråga som valprogrammet lyfter upp är att också yrkeshögskolestuderande ska ha rätt till fungerande hälsovård. Kampanjsången ”Ett litet stort parti”, från riksdagsvalet har också fått en uppföljare. The Party People:s sång ”Rättvist” kan laddas ner på www.rättvist.fi. Där hittar du också alla sfp:s och SU:s kandidater.

Mycket nytt i kommunalvalet Under ett år har hunnit gå sedan riksdagsvalet, men nu börjat det åter bli dags att dra sig mot valurnan. Söndagen den 26 oktober kommer

888 vallokaler att stå öppna över hela Finland. Förutom vissa undantag finns det fyra allmänna val i Finland – kommunalval, riksdagsval (senaste år 2007), presidentval (senaste år 2006) och europaparlamentsval som kommer att arrangeras sommaren 2009. Bland alla val kan kommunalvalet räknas som det viktigaste för SU:s del. Vi kommer att ha kring 150 kandidater uppställda i kring 35 kommuner. I riksdagsvalet ställde SU upp 18 kandidater, så skillnaden är påtalig. Kommunalvalet är en ypperlig chans att vara med och påverka där det verkligen beror, det vill säga de lokala frågorna. Synd är därför att valdeltagandet är lägst i kommunalvalet och högst i presidentvalet, där frågorna inte berör det lokala. Trots en liten uppgång i deltagandet år 2004 är statistiken dyster. För att hitta sämre siffror än de två kommunalval som förrättades på 2000-talet måste man gå 50 år tillbaka i tiden. Sammanslagningar I Svenskfinland är det flera kommuner som går samman i samband med valet. Bland annat Pargas, Houtskär, Iniö och Korpo går samman och samma gäller Ekenäs,

Rösträkningen 1. Partiets röster i kommunen räknas ihop. 2. Kandidaterna får ett jämförelsetal som är partiets röster dividerat med placeringen bland de andra kandidaterna på partiets lista. Fyran får t.ex. partiets röster dividerat med fyra. 3. Alla uppställda i kommunen listas enligt sitt jämförelsetal. 4. Beroende på kommunstorlek blir 13 till 85 personer invalda.

Karis och Pojo. På Kimitoön går Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samman. Karleby kommer också att växa, i och med att tre kommuner slås ihop med staden. Sedan senaste kommunalval har bland annat Vörå och Maxmo slagits ihop. Sammanslagningarna innebär att färre människor blir invalda. I hela landet minskar antalet platser i fullmäktige med kring 1500. Det kommer också att bli kommunalval nästa år. Lovisa, Pernå, Strömfors och Liljendal väljer bara fullmäktige för ett år. Kommunerna går samman 2010, och har ett nytt val före det.

En annan nyhet i årets kommunalval är elektronisk röstning. Tre kommuner – Högfors, Grankulla och Vichtis gör ett försök med elektronisk röstning. Det är ännu inte klart om systemet kommer att införas i större skala om försöket är lyckat. År 2004 var 1453 stycken av de invalda under 35 år gamla. Av dem var 95 sfp:are och en betydande andel av dem SU:are. På grund av kommunsammanslagningarna kommer antalet invalda sfp:are och SU:are att sjunka. Målet är ett betydande antal SU:are och andra unga invalda.

svensk

framtid nr 3 2008

Våga vägra marginalisering! marginalisering text Stephanie Lindberg foto Sanja Gjenero

Mitt bidrag till trenden på Ansiktsboken i Våga Vägra-trenden skulle vara: Våga vägra marginali-

sering av ungas påverkningsmöjligheter i kommunerna! Detta är ett ständigt aktuellt tema, inte minst i Österbotten. Inom projektet Barn- och Ungdomspolitik i Österbotten genomfördes ungdomsenkäten LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) i 17 högstadier under år 2007. Den påföljande rapporten visade att 23 procent av niondeklassisterna har en vilja att påverka i frågor som berör den egna kommunen. Utöver detta kan 17 procent tänka sig att sitta i ungdomsråd, eller ungdomsfullmäktige. Enligt ungdomslagens (27.01.2006/72) § 8 skall de

unga ges möjlighet till ”att delta i behandlingen av ärenTrots den nya Ungdomslagen, trots EU:s fem grundden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på principer för styrning (öppenhet, delaktighet, ansvar, lokal och regional nivå”. Trots att det är två år sedan effektivitet och samstämmighet) som även borde tildenna lag trädde i kraft, finns fortfarande stora luckor lämpas på den kommunala nivån vad gäller ungdomsgällande kommunala frågor, upplever fortbarn- och ungdomspofarande 86 procent av ”Om ungdomarna i Österbotten vill påverka de österbottniska unglitiska program. Ofta väljer de oftast att vända sig till föräldrar eller domarna enligt LUPP:s på grund av felprioriteringar i kommunerna, lärare och hela sju av tio ungdomar svarar att undersökning att de när tjänstemännen har små, eller ganska de inte vet hur de kan påverka i samhället.” som ansvarar för ungsmå möjligheter, att domsarbetet har ett föra fram åsikter till alldeles för stort uppgiftsområde. Ofta saknas även en dem som bestämmer i kommunerna. Om ungdomarna helhetsbild av hur man bäst skulle använda de resuri Österbotten vill påverka väljer de oftast att vända sig ser som kommunerna ger åt de unga. I Österbotten har till föräldrar eller lärare och hela sju av tio ungdomar det visat sig att kommunernas resurser många gånger svarar att de inte vet hur de kan påverka i samhället. går till föreningsbidrag och ytterst få kommuner har en Detta även om hela 52 procent har svarat att de vill vara heltidsanställd ungdomssekreterare. Frågor som berör med och påverka i kommunen. ungdomar kopplas ofta ihop med fritidsnämnden, där Tyvärr återspeglas detta även i att många anser att ungdomsfrågorna enbart behandlas. politik och lokalsamhället är tråkigt. Ungdomar ses som en följd av detta oftast snarare som ett problem, än som en möjlighet. För att återigen hänvisa till Österbotten, saknas till exempel ett ungdomsråd i flera av de österbottniska kommunerna. Detta är givetvis ett problem, när ungdomsråden kunde ha en aktiv roll i att fånga upp de ungas åsikter och politiska intressen. Få av ungdomsråden har en egen budget, eller som redan tidigare nämnt en heltidsanställd tjänsteman, något som givetvis skulle vara viktigt både ur ett demokratiskt perspektiv och för medborgardelaktigheten. Så länge som de unga upplever att de inte har påverkningsmöjligheter är det rätt naturligt att intresset för politik och frågor som berör kommunen inte finns.

svensk

faces text anna juntunen Sommar och festivaler hör på något sätt ihop med varandra. Tyvärr tenderar sommaren att vara

fylld av en massa bra festivaler och allt för få lediga veckoslut. Denna sommar hade jag möjlighet att besöka två festivaler, Ruisrock i Åbo och Faces etnofestivalen i Pojo. Då veckosluten som sagt var begränsade beslöt jag mig för att hitta två från varandra helt skilda festivaler. Är ganska nöjd med mitt val. Ruisrock med sin saliga blandning av såväl heavy-, mainstream indiepop fans och några förvirrade Åbobor och sedan Faces med halva södra Finlands genuina och mindre genuina hippin. Försök hitta något annat likande (kanske Kaustby och Tuska, men det är lite väl extremt i en begränsad festivalsommar). För många hör Ruisrock och dess sandstränder, öltält och världsklass stjärnor juli-månad till. Festivalen är

framtid nr 3 2008

den äldsta i sitt slag festivalen i Europa. Från Runsalas camping område och Canned Heat har festivalen kommit väldigt långt och växt otroligt i sin storlek. Nu är det många scener och långa dagar som gäller med både internationella och inhemska stjärnor. Etnofestivalen Faces började i slutet på 1990-talet vid Raseborgs slottsruiner och har även den växt till sin storlek under åren. Numera är festivalen vid Billnäs bruk i Pojo och lockar ett rätt så stort antal besökare varje år. Området har även där växt till sig, tältområdet har lämnat den fuktiga åstranden och scenantalet har ökats. De flesta som en gång besökt Faces brukar troget återkomma år efter år för att söka den genuina samhörighet och stämning som där råder. Faces väckte en del debatt såväl på diskussionsforum som på tidningarnas insändarsidor i början av augusti. Några besökare uttryckte sin förvåning över att svenskan verkade saknas i arrangemangen kring och på festivalen. Inga dylika rubriker lyftes fram under Ruisrock. Det skall väl vara mer förståeligt att man där föredrar

skyltning på engelska framom svenska. Jag förstår den besökare som tycker att det är synd att svenskan verkar saknas bland de som arbetar på Faces men samtidigt så vill jag också ta tillfället i akt och försvara festivalen lite. Hela Faces som koncept bygger på volontärer. Problemet är egentligen att vi svenskspråkiga helt enkelt inte ställt upp i talkoarbetet kring de praktiska arrangemangen. Ja visst, hemsidorna var bedrövliga, men nästa gång går det att skicka en svensk översättning per e-post och bidra till att bevara Faces som en multikulturellfestival där alla är välkomna. En ideell organisation kan man helt enkelt påverka bäst genom att själv engagera sig i den. Små som stora, festivaler, de hör helt enkelt sommaren till. Tror ändå om du bara har möjlighet att besöka en festival nästa sommar att du skall rikta stegen mot den nya staden Raseborg och njuta av det mångkulturella musik utbud de har där. Eller om pengarna sinar i kassan, köp en biljett till Ruisrock och ställ upp som volontär på Faces.

svensk

framtid nr 3 2008

Decade Null

P ROVINSSIROCK Jannas resa till Östermyra(Seinäjoki)

provinssirock text janna ranta

Provinssirock, som arrangeras i juni varje år, är en av Finlands största rockmusikfestivaler. Festivalen pågår i tre dagar och utspelar sig på

ön Törnävä som ligger i närheten av Seinäjoki i Södra Österbotten. Provinssirock arrangerades för första gången 1979 och hade då cirka 4500 besökare. I år firade festivalen sitt 30-årsjubileum med 75000 besökare – slutsålt. Redan för ett år sedan bestämde jag mig att jag ska besöka Provinssirock och igen leva äkta campingliv bland andra människor, myggor, lera och smuts – just det som gör en festival till en festival. Måndagen före veckoslutet då jag skulle fara till Seinäjoki ringde min vän till mig och kom med dåliga nyheter, festivalen visade sig vara slutsåld. Hela min värld kollapsade för en stund – nästan åtminstone. Nu blev det att ta mig själv i nacken och utnyttja de kontakter som jag hade hunnit skapa under min karriär i Svensk Ungdom. Jag tog telefonen i vacker hand och slog en signal till Poppe. Han lovade göra sitt bästa och några dagar senare fick jag

höra att pressbiljetter hade fixats. Jag lovade honom att hålla ögonen och öronen öppna och skriva en liten politisk artikel till SF gällande det jag sett och hört, erfaren gonzo-journalist som jag är. Jag packade med mig min fina SU-t-skjorta, plojknappar, klistermärken, ett häfte samt annat viktigt för att få mig på kreativt humör och överleva ett helt veckoslut bland finska människor som säkerligen inte var medvetna om vad förkortningen SU står för – åtminstone i det skedet… Campingområdet är stort, men festivalen slutsåld. Det betyder att campingområdet är proppfullt med glada och mindre glada människor. När vi äntligen hitta några kvadratmeter ledig mark på området möter vi vår första utmaning – hur får vi upp våra tält, det finns inget utrymme att breda ut sig på. Det tar inte länge före våra grannar kommer och hjälper oss. Tälten är fast i varandra och det kräver balans och tålamod att hitta ut från tältdjungeln, men det gör ingenting, alla är på bra humör och solen skiner. Jag har på min fina SU-tskjorta vilket väcker uppmärksamhet. Det är några som vågar sig fram och frågar vad SU står för, här fick jag min chans att förklara vad vi håller på med jag tog fram min kamera och fotade ungefär 100 pressfoton – alla ville hjälpa till med min artikel och de lovade att posera

framför kameran. Under första dagen hade jag redan hittat många nya vänner som alla var snälla, hjälpsamma och pratglada. Senare på kvällen var dags att ge sig ut på festivalområdet. Över 20000 biljetter hade sålts och det märks – området är fullpackat med människor, men ingen verkar ha brottom någonstans. Alla ler och några kommer och frågar vad jag har som hänger runt min hals. Jag får svara att det är ett presskort, vilket gör att människorna genast blir mer intresserade och vill bli fotade. Stämningen är fantastisk, det känns som alla skulle tillhöra en stor familj – en stor festivalfamilj. Som Foo Fighters ledsångare Dave Grohl sammanfattade på söndagen: ”Det känns inte som om vi skulle spela framför en kritisk publik, det känns som man skulle spela framför 10000 vänner”. Och det var helt sant. På en festival är det ingen skillnad om din politiska ideologi är höger eller vänster, varifrån du kommer, vilket språk du talar eller hur mycket pengar du har. På en festival, eller i varje fall på Provinssirock fick man den äkta känslan av att du inte behöver försöka vara någon annan. Du kan vara just dig själv och hitta många nya vänner. Jag efterlyser lite mera festivaltänkande i människors vardag – hjälp grannen eller gå och bli bekant med nya människor! Livet kan vara en festival!

ara

D e t

h ä r

Djurskydd Det förebyggande arbetet är ytterst viktigt inom djurskydd. Djurskyddsbrott är underställda strafflagen och SU anser att straffen för djurskyddsbrott ska skärpas. Rätten att hålla eller sköta djur bör gå förlorad i samband med fällande dom för djurskyddsbrott.

Demokrati SU tycker att demokrati står för människans grundläggande rättigheter och friheter, bland dem rätten att uttala sig, rätten att förena sig och mötas samt rätten att ha en politisk åsikt. Makten i en demokrati kommer från folket, varje medborgare ges chansen att påverka politiskt på olika nivåer. De demokratiska rättigheterna måste tryggas också i framtiden.

Bostäder SU anser att kommunerna i första hand ska avhjälpa bostadslösheten genom att se till att det finns tillräckligt med bostäder i alla prisklasser. Också markplaneringen ska ge individen valmöjligheter. Dessutom det allmänna bostadsbidraget inte ska ha någon maximigräns för antalet kvadratmetrar i bostaden, endast en gräns för maximihyra. Inte heller husets ålder eller renoveringsår ska påverka stödets storlek.

Barnfamiljer Enligt SU är det familjen som ansvarar för uppfostran och skapande av trygghet. Vår familjepolitik ska beakta och bejaka den mångfald av familjeformer som finns i dag. Alla kommuner bör erbjuda föräldrarådgivning. SU vill se en familjepolitik som gör det möjligt att kombinera barn och karriär. Genom modellen 4+4+4 där mamman och pappan rättvist delar på föräldraledigheten är ett steg i rätt riktning mot ett mera jämställt föräldraskap. Kommunerna har en viktig roll i att stöda barnfamiljerna och ge de den trygghet och hjälp de är i behov av.

Adoption SU anser att alla myndiga personer, över 25 år ska ha rätt att prövas som adoptivföräldrar. Homosexuella par är lika goda föräldrar som andra par och därför borde såväl intern som extern adoption tillåtas även för dem.

du ?

Jämställdhet För SU är jämställdhet är en naturlig förutsättning för att individens frihet och likvärdiga möjligheter i samhället ska förverkligas. Kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, sexuell läggning och funktionshinder avgör inte en människas värde. SU vill se lika lön för lika arbete och att arbetsgivarkostnaderna för föräldraledigheten ska fördelas jämnt mellan alla arbetsgivare så att inte unga kvinnor diskrimineras vid anställningssituationer.

Ideologi SU:s ideologi bygger på liberalism. Liberalism är enligt SU frihet under ansvar; frihet att göra sina egna val men också att ta ansvaret för sina handlingar och andras välbefinnande.

Hälso- och mentalvård SU anser att en för medborgarna förmånlig och lättillgänglig hälso- och sjukvård bör erbjudas, eftersom den utgör en viktig del av vårt välfärdssamhälle. Förebyggande arbete och vård i ett så tidigt skede som möjligt är viktigt. Det här gäller såväl sjuk-, hälso- och mentalvård som missbrukarvård. Den offentliga sektorn ska garantera produktionen av basvård, men behöver inte själv producera den.

Svensk service Tillgången till starka svenskspråkiga instanser måste säkerställas genom språklig konsekvensbedömning i samband med samtliga omstruktureringar inom stat, kommun och rättsväsende i regionerna. Detta för att trygga servicen på svenska och möjligheterna att leva som svenskspråkig i Finland i framtiden.

Studiestöd SU anser att studerande ska ha reella möjligheter att studera på heltid och att studiestödet ska vara det som gör det möjligt. Vi anser att stödet ska vara knutet till levnadskostnadsindexet och inkomstgränserna ska slopas då studerande idag måste prestera studiepoäng för att erhålla stödet. SU tycker att gammalmodigt tänkande som att stödet påverkas av sambos inkomster eller förmögenhet ska slopas, stödet ska vara beroende endast av studerandes egna prestationer.

Stad och landsbygd Vi behöver såväl en levande stadsbygd som en levande landsbygd. Det ska vara möjligt att leva i hela landet, året runt.

Religion SU anser att alla har rätt att välja vad de vill tro på. Religionsfrihet är en mänsklig rättighet. Därför måste dagens religionsundervisning skrotas och ersättas med livsåskådning. De större religiösa samfundens historia och innebörd ska behandlas i högre grad än i dagens läge för att ge en ökad förståelse för olika kulturer och livsåskådningar.

Missbruk Missbrukarvård på svenska bör vara en självklarhet. Möjlighet till gratis utbyte av sprutor ska finnas i kommunerna. I samband med utbytet ska missbrukarna också kunna få annan hälsovård och information om olika vårdformer mot missbruket som till exempel medicinering och terapi. Vi motsätter oss en legalisering av droger.

v i l l

Högskoleutbildningen För att i framtiden trygga den svenskspråkiga högskoleutbildningen ska det ske en större samordning mellan de svenskspråkiga utbildningsenheterna. Den svenskspråkiga högskoleundervisningen garanteras genom enspråkigt svenska högskoleenheter. Undervisningen och handledningen vid de tvåspråkiga högskolorna ska hålla samma kvalitet på båda språken. Svenskspråkiga studerande vid en tvåspråkig högskola ska ha tillgång till all allmän information samt tentfrågor på svenska.

vad

i framtiden mår väl. Förändringar behövs nu för att civilisationen också i framtiden ska kunna leva vidare.

v i ,

röra sig i omgivningen med t.ex. rullstol. Oavsett av handikapp ska alla ha rätt till en värdig vardag.

v i l l

Handikappfrågor SU tycker att kommunerna ska garantera hjälp som underlättar de handikappades vardag. Funktionshindrade och på annat sätt handikappade ska ha rätt till en personlig assistent. Det ska också vara lättare att

Flyktingpolitik SU stöder arbetet för ett gränslöst Europa och vill samtidigt riva de murar som byggs upp kring Europeiska unionens yttre gränser. SU ser det mångkulturella samhället som en utmanande möjlighet och inte som ett hot och kräver att Finland tar en ökad andel av det globala ansvaret för människor på flykt. Vi behöver arbetskraftsinvandring som ett medel för att rädda välfärdsstaten, när de stora åldersklasserna går i pension. Därför måste Finland göra sin arbetsmarknad attraktivare och kraftigt förkorta handläggningstider och byråkrati som rör immigrationen och godkännande av utländska examina.

Företagande Privatföretagare är grunden till att nya arbetsplatser skapas i vårt samhälle. Förutsättningarna för privat företagsamhet bör förbättras genom att göra det lättare att grunda nya företag och nyanställa. Små och medelstora företag utgör den del av företagsvärlden som har den bästa möjligheten att råda bot på arbetslösheten. Speciellt unga måste få det stöd de behöver och uppmuntras till att starta egna företag. Framtidens Finland behöver fler företagare och företagsamma medborgare.

Energi SU vill ta till vara den outnyttjade energipotentialen som finns i vårt land i t.ex. bioavfall från lantbruk, skogsbruk och livsmedelsindustri samt från vindkraft och andra utvecklingsbara produktionsmetoder. S.k. inmatningstariffer bör tas i bruk för att understöda lokalproducerad elkraft. Tillgången på energi kan även förbättras genom energieffektivitet. Det inhemska kunnandet i energisektorn ska tas till vara och stödas mer kraftfullt än i dag. Utgångspunkten i all energiproduktion ska vara ekologisk hållbarhet och etiskt godtagbara metoder. Matgrödor ska inte odlas för användning i energiproduktionen.

Elevvård Alla elever ska ha tillgång till en studiehandledare, skolkurator, hälsovårdare och psykolog. Tröskeln att besöka skolpsykologen måste göras lägre genom att skolkuratorn syns i skolvardagen och genom att alla elever besöker såväl skolhälsovårdaren som psykologen regelbundet. Antalet elever per elevvårdsteam måste begränsas till 600.

Miljö För att rädda miljön måste det ske en attitydförändring och miljötänkandet måste bli en naturlig del av vardagen för alla individer. Denna attityd ändras genom miljöfostran. De globala klimatförändringarna är vår tids största utmaning. Det är allas ansvar att se till att moder jord även

Lantbruk Levande landsbygd och lantbruk är oumbärliga i livsmedels- och virkesproduktionen. Lantbrukets viktigaste uppgift är produktionen av baslivsmedel, men näringen är också förknippad med miljö-, kulturoch landsbygdsfrågor. Vi måste satsa mer på rena och ekologiska produkter. SU anser att en god stödservice är en förutsättning för att unga ska kunna och ha vilja att jobba inom branschen.

Kärnkraft SU anser att kärnkraften bygger på en ändlig naturresurs och beroendet av kärnkraften bör avvecklas. Ifall samma mängd pengar som satsats på att utveckla kärnkraften hade satsats på alternativa energiformer skulle vi i dag ha kommit betydligt längre med den hållbara utvecklingen. Svensk Ungdom konstaterar ändå att en avveckling inte är möjlig i dagens läge. Däremot måste satsningarna på alternativa energikällor ökas kraftigt för att på sikt kunna ersätta kärnkraften.

Jag vill veta mera www.su.fi

Våld Det finns många olika former av våld och våldsamhet i vårt samhälle. Vi anser att det är en rättighet att kunna leva tryggt i vårt samhälle. SU motsätter sig våld i alla former. Samarbetet mellan olika servicenivåer och instanser bör förbättras för att motarbeta all form av våld från så tidig ålder som möjligt. SU anser att dessa problem måste lyftas upp mera i offentligheten för att sänka tröskeln till att anmäla olika former av våld.

Utrikespolitik Finland ska föra en aktiv och hållbar utrikespolitik. Det är viktigt att det goda samarbetet med Norden och EU fortsättningsvis utvecklas. Samarbetet med Baltikum måste förbättras. Finland ska vara en aktiv aktör i internationella samarbetsforum och organisationer.

Utbildning Det är en mänsklig rättighet att få utbildning. SU anser att alla ska ha rätt till likvärdig utbildning oberoende av vem man är, var man bor eller vad man har för bakgrund. Utbildningen ska hålla en hög kvalitet i både nationell som internationell jämförelse. För att garantera en hög kvalitet på utbildningen tycker att det är viktigt att klasserna inte är för stora – så att varje individ får utrymme, och att skolvägen inte blir för lång.

Ungdomsarbetslöshet SU vill att speciella satsningar genomförs för att få ner ungdomsarbetslösheten. Dels genom en förebyggande coaching för att förhindra att unga hamnar snett i början av studie- och arbetslivet, dels genom att göra det enklare att anställa personer även för kortare tider. För detta behövs mer flexibilitet på arbetsmarknaden och mindre trösklar för anställningar samt ett tryggare stödsystem vid eventuella övergångsperioder mellan olika arbetsgivare.

Kommunikationer Fungerande kommunikationer är en grundsten för välmående regioner och av yttersta vikt för att möjliggöra en kontinuerlig utveckling av hela landet. Med kommunikationer avses både väg-, tåg- och flygförbindelser samt lokaltrafik. För att uppmuntra till miljövänligt tänkande ska kollektivtrafik vara billigare än att åka bil en motsvarande sträcka. Kultur Det ska vara möjligt att ta del av olika former av kultur i alla regioner. Kommunerna ska i mån av möjlighet stöda kulturverksamheten genom att upprätthålla olika verksamhetsformer såsom musik- och bildkonstskolor, bibliotek och lokaliteter för kulturevenemang.

Ung i kommunen SU anser att de ungas åsikter borde lyftas fram mer ofta. Därför tycker vi att det i varje kommun ska finnas ett ungdomsråd eller -fullmäktige. Dessa bör höras i alla frågor som berör unga av kommunens samtliga beslutande organ samt ha tillgång till en egen budget och tillgång till tjänstemän. Kommunen ska trygga förekomsten av ungdomslokaler, kulturoch idrottsutrymmen för alla, samt tillräckligt med personal för ungdomssektorn.

Kollektivtrafik SU tycker att kollektivtrafiken ska göras mera lockande för att få medborgarna att använda sig av den i större grad. I tätorter ska kollektivtrafiken vara så heltäckande och förmånlig som möjligt för att minska privatbilismen. Vi tycker att det är viktigt att det även i glesbygderna finns en fungerande kollektivtrafik. Där priserna blir oskäliga bör de subventioneras så att kollektivtrafiken kan vara ett verkligt alternativ även på glesbygden.

Aalto-universitetet tar sitt namn av arkitekt Alvar Aalto som bland annat har skapat Tekniska högskolans campusområde. Det är ännu oklart om Aalto-universitetet får ett gemensamt campus och var det i så fall placeras. foto Tor Lillqvist

svensk

framtid nr 3 2008

svensk

framtid nr 3 2008

En intressant höst inom högskolepolitiken LSK Ordförande Förbundet Liberala Studentklubben Otto Andersson Den kommande hösten är en intressant tid inom högskolepolitiken och för studerande.

Regeringens proposition till ny universitetslag kommer att behandlas på hösten. Den nya lagen medför, utan att överdriva, de största reformerna inom det finska högskoleväsendet sedan förstatligandet av hög-skolorna i början av 80-talet. Från att vara statliga ämbetsverk förvandlas nu högskolorna till offentligt rättsliga juridiska personer eller alternativt till privaträttsliga stiftelser. Majoriteten av högskolorna torde välja den offentligt rättsliga modellen. Den nya Aalto-högskolan (bildas av Tekniska högskolan, Konstindustriella högskolan samt Helsingfors handelshögskola) kommer dock att vara en privaträttslig stiftelse. Trepartsmodellen hotad Angående den aktuella reformen är det ur studerande synvinkel på sin plats att lyfta upp studentrepresentationen i högskolornas beslutande organ. Hittills har beslutsfattandet inom högskolorna fungerat enligt den så kallade trepartsmodellen. I denna modell finns representation från tre grupper: studerande, personal och professorer. Dessutom har vissa högskolor, till exempel Åbo Akademi, anlitat från högskolan utomstående representanter i sina styrelser. Under beredningen av den nya universitetslagen har det tydligt framkommit att undervisningsministeriet i framtiden vill se flera utomstående medlemmar i högskolornas styrelser. Det här medför givetvis att tillökningen sker på någon annan grupps bekostnad. En stor fråga är därför i vilken utsträckning studentrepresentationen finns i framtiden. Kommer det överhuvudtaget att finnas studentrepresentanter? Förstå mig inte fel, utomstående styrelseledamöter har en klar beställning i högskolornas styrelser. De medför sannolikt ett helhetstänkande för högskolans bästa. Något som kanske ibland saknas i dagens styrelser. Samtidigt är det helt klart att ingen annan än vi studerande vet hur det är att studera vid en högskola och vilka behov som finns. Anmärkningsvärt är också att det ofta sägs att studerande är den grupp som är minst benägen ”att dra hemåt” och istället ser på helheterna. Av stor vikt är också att den forskande och övriga personalen finns representerad i de organ som gör de stora linjedragningarna inom högskolorna. Det här är tyvärr ingen självklarhet, vilket klart kan ses i sammansättningen i den nyligen utnämnda styrelsen för Aalto-högskolan. Alla styrelsemedlemmar är från högskolan utomstående

Det är oskäligt att studerande genom besvär tvingats doktorer. Lite tvivelaktigt är det att högskolans studeutreda sin sexuella läggning och sitt privatliv. Grunden rande representeras av en annan högskolas professor. till dessa problem har varit ett antagande att den ekoObservera att detta inte är kritik mot denna person, nomiskt mer starka sambon skall försörja den mindre utan mot den totala urvattningen av trepartsmodellen. bemedlade sambon. Ett liknade tankesätt var rådande På initiativ av Förbundet Liberala Studentklubben (LSK) i 1700-talets patriarkaliska samhälle, men hör definitivt uttalade sig landets samtliga politiska studerandeförinte hemma på 2000-talet. bund för att denna modell Så det finns verkligen skäl inte skulle följas av de öv”Det är oskäligt att studerande genom att vara nöjd över att beriga högskolorna. Då det kommer till den besvär tvingats utreda sin sexuella lägg- hovsprövningen nu slopas! Det är en stor vinst för oss offentligt rättsliga modelning och sitt privatliv.” studerande. len ser läget bättre ut. EnEn annan fråga vi fört ligt utkastet till regeringens vidare till riksdagsgruppen är studentlunchens prishöjproposition till ny universitetslag kan högst hälften av ning. De av läsarna som är studerande har säkert märkt styrelsemedlemmarna utgöras av professorer, personal ändringen i lunchpriset. FPA har beslutat att prisen höjs och studerande. På sfp:s partidag lyckades LSK och SU på grund av de ökade allmänna kostnaderna i samhäldriva igenom en motion enligt vilken partiet ska jobba let. Det här betyder att en betydande del av den länge för att alla grupper, d.v.s. utomstående, professorer, längtade studiepenningshöjningen bokstavligen äts upp personal och studerande ska vara lika representerade av lunchprishöjningen. Situationen är ohållbar då stui högskolornas styrelser. Det blir intressant att se hur dentlunchen för många studerande är den enda varma den slutgiltiga formuleringen ser ut efter riksdagsbemåltiden under dagen. handlingen. Avslutningsvis utrycker undertecknad sin besvikelse över att social- och hälsovårdsministeriet i sitt budgetBehovsprövningen slopas förslag inte har beaktat det stora behovet av tilläggsresurser till yrkeshögskolestuderandes hälsovård. Trots Trots att hösten ännu är ung har den redan bjudit på många vackra ord syns inga konkreta förbättringsåtglada nyheter. Vid budgetrian förde partiordförande gärder. Förslagsvis kunde en del av de resurser som Wallin på ett framgångsrikt sätt fram tanken om att riktas till den allmänna hälsovården riktas till studeslopa behovsprövningen vid beviljande av studiestödets randehälsovården. Det är obegripligt att studerande bostadstillägg. Detta är något som även LSK fört fram fortfarande sätts i olika ställning beroende på var de på sfp:s partidag i juni och till svenska riksdagsgruppen studerar. En fungerande hälsovård är en grundrättigpå hösten. Den gamla modellen var ohjälpligt föråldrad. het som tillhör alla! Det här en fråga som med fördel I dagens samhälle kan man inte automatiskt utgå ifrån kan och skall lyftas upp i det kommande kommunalatt personer som bor tillsammans är makar på grund av valet. Inte bara staten utan även kommunerna måste att de är av motsatt kön och i samma ålder. Med tanke ta sitt ansvar i ordnandet av yrkeshögskolestuderandes på personers privatliv kan man starkt ifrågasätta de hälsovård. utredningsätt som FPA tillämpat i behovsprövningen.

svensk

framtid nr 3 2008

Stephanie är ny Antonia profilen text & foto peter ”poppe” sjöholm

profil Namn Stephanie Junia Alexandra Lindberg Ålder 25 (född 83) Familj mamma, pappa och hunden Luddwig (född på Runebergsdagen) Bor Vasa (egen lägenhet) Kör Saab & cykel Dricker vin, cider, skumpa, mjölk, vatten Äter försöker äta hälsosamt Reser mest till Nagu. Men annars gärna till de grekiska öarna pga den historiska inblick de erbjuder. Läser allt! boknarkoman. Surfar Facebook, hbl, vbl, åu Lyssnar På det mesta. Uppvuxen med 60-tal och klassiskt. Smultronställe Nagu. På havet & hästryggen. SU är glädje, nya vänner, en chans att aktivt få vara med och påverka. Viktigast just nu Att väcka intresset för politik hos unga och inte minst få fler aktiva unga kandidater till kommunalvalet.

Ett vaktombyte har nyligen skett på SU:s Österbottenkansli. Antonia Boström flyttar ner till Helsing-

fors och blir riksdagsassistent för Mats Nylund. Ny politisk sekreterare för Österbotten blir Stephanie Lindberg. Stephanie erkänner att hon är rätt ny inom SU. Hon skrev in sig 2007, i tiderna kring riksdagsvalet. Till slut blev det Sara Eklunds valkampanj som fick Stephanie att ta steget fullt ut. Samtidigt var det ett beslut som hade mognat en längre tid. Politiken har alltid legat nära hjärtat. – Jag studerade i sex år och hann sitta ett av dem i Politivas styrelse som kassör, säger Stephanie. Politivas, det vill säga samhällsvetarnas ämnesförening vid Åbo Akademi i Vasa är också ett bra ställe att lära känna människor. I samma styrelse satt också SU:s nuvarande förbundsordförande Oscar Ohlis. Bologna-processen var något av en spark i baken för Stephanie. Våren 2008 blev det 45 studieveckor avlagda (motsvarande kring 70 studiepoäng) och magisterspapper i statskunskap. – Det gäller att stänga av telefonen och isolera sig. Man behöver definitivt självdisciplin och förmågan att välja bort saker, säger Stephanie. Samtidigt var hon övertygad om att ett ytterligare år av studier inte hade varit bra. – Jag märkte tydligt att de yngre förmågorna var på kommande, säger hon.

Politik Österbottens krets står inför många utmaningar. Det ryktas om många kommunsammanslagningar, bland annat i Vasatrakten. Stephanie är ändå inte övertygad och svarar nja på frågan om det behövs ett Storvasa. – Kommunsammanslagningar är bra i teorin, men i praktiken blir det svårt att bevara servicen. Det gäller både för Österbotten och Åboland, säger Stephanie. Hon konstaterar också att flera av de sammanslagningar som har diskuterats skulle leda till otroligt stora geografiska områden. Stephanie tror inte på terminsavgifter för utländska studerande och kan tänka sig att sänka åldern för rösträtt. Dessutom anser hon att Finland borde vara självförsörjande med livsmedel. – Trots att livsmedlen blir dyrare i handeln, får inte bönderna mera i handen. Det är ett klart problem, säger Stephanie. I kretsen hoppas hon att få mera aktivitet inom lokalavdelningarna. De unga vuxna som har slutat studera, kommer också att vara ett område som kunde utvecklas. – De unga vuxna riskerar lätt att falla mellan systemen. SU:s medlemsålder går ändå upp till 35, säger Stephanie. För de minderåriga, som har krogar att gå på, önskar hon flera aktiviteter. – Politiskt räknar jag mig själv till mitten, men lite till höger därifrån, säger Stephanie.

Barn av västkusten Stephanie är född i Åbo, men uppväxt i idylliska Rimal i Korsholm, där hon fick sköta om får och kor. Vasa är också välbekant, bland annat från studietiden. Lokalkännedomen sträcker sig över stora delar av västkusten. I Nyland finns det också en del släktingar,. I Österbotten uppskattar Stephanie speciellt de sociala kontakterna och nätverken. – Man träffar hela tiden bekanta på stan. Samtidigt är kretsarna ändå rätt så små, säger hon. I Åboland är det speciellt sommarparadiset Nagu som känns familjärt. – Min farfar har byggt en stuga där och så älskar jag att hyra hästar, säger Stephanie.

Antonia tackar En ny tjänsteman innebär samtidigt en avgående tjänsteman. Antonia går vidare, men tackar för den tid hon han jobba med kretsen. – Det finns en otrolig drive just nu, en massa nya personer som är kunniga och intresserade. Jag hoppas att de aktiverar sig ännu mera, säger Antonia. Samtidigt noterar hon att det finns mycket att ta i, ur ett ungdomligt perspektiv – barndagvård, skolorna, ungdomsråd och ungt näringsliv. – Jag hoppas att jag har tillfört något till kretsen och tror nog at jag kommer att vara med i framtiden, på ett sätt eller annat, hälsar Antonia.

Kommunalval 26.10 – Rös ta!

svensk

framtid nr 3 2008

A na lys av de t am er i kanska pr e si den t va l e t

Pr e si den t

är helt Presidentvalet i USA text mats löfström foto Mccain wigwam jones foto obama jack thielepape Att Obama blir USA:s nästa president så är helt självklart om man får tro finländsk eller nordisk media. Men trots att media synligheten såväl

här som i USA domineras av Obama så är utgången i allra högsta grad oviss då marginalerna alltid är små i det amerikanska presidentvalet. Det är lätt att förenkla det amerikanska presidentvalet genom att lyssna på mannen på gatan i New York (New York), San Francisco (Kalifornien), Chicago (Illinois) eller Seattle (Washington), som av tradition är starka fästen för demokraterna. Men om man lyssnar på dem lär man dock få en gravt förenklad och felaktig bild av hur valet kommer att gå. För det är inte väljarna i de städerna eller delstaterna som kommer att avgöra presidentvalet. Det spelar nämligen ingen roll om en miljon fler amerikaner väljer att rösta på Obama i stället för McCain, då det är delstaterna och deras elektorer som väljer president. Så är det i ett valsystem där ”the winner takes it all” i de femtio olika delstaterna. Valet kommer därför som vanligt i stället att avgöras i bland annat Columbus (Ohio), Pittsburgh (Pennsylvania), Detroit (Michigan) och Des Moines (Iowa), stater som är så kallade ”swing states”. Obama vinner antagligen Florida (som också klassas som en ”swing state”) men enbart Florida kommer inte att räcka. Obama behöver nog åtminstone de

stora delstaterna Ohio och Pennsylvania för att ha vinsten bärgad, och i de delstaterna är det alltjämnt ovisst. Delstaten Iowa brukar också trots sin ringa storlek vara av stor strategisk betydelse. Bush vann senast, i den delstat som oftast brukar visa vägen för hela landet, med mycket liten marginal. Efter att ha spenderat en av sommarmånaderna i USA skulle man kunna tro att nästa president skulle vara republikan och heta Ron Paul, i alla fall om man ser till antalet skyltar längs de amerikanska vägarna. Att frifräsaren Paul har så stort aktivt understöd längs vägarna, trots att han bara fått ett par procent av rösterna i republikanernas primärval sänder en klar signal: Ett stort flertal är trötta och uppgivna på både det demokratiska och republikanska partiet. Det stora flertalet amerikaner som jag själv han träffa under bilresan från Portland (Oregon) via Seattle (Washington) och Helena (Montana) ned till Denver (Colorado) säger att de upplever att inget av partierna håller vad de lovar. Man är trött på etablissemanget. Hur upplevs då kandidaterna i USA? McCain är ingen folkkär favorit men många upplever honom till skillnad från Obama som en mer erfaren och rutinerad kandidat. Obama upplevs på många ställen som för orutinerad att leda landet (det är därför ingen slump att det är där McCains kampanjgrupp nu sätter in stöten i hans kampanj). Samtidigt frågar sig amerikanerna som hela tiden verkar vara ute efter ”change” eller förändring vad McCain och Obama står för som inte tidigare kandidater stått för. Som Joe, en medelålders man från den liberala delen av Texas (Austin) uttryckte det till mig:

”They doesn’t bring any new to the table”. Joe konstaterade att han skulle vilja se en oberoende kandidat, som han trodde kunde vara riktigt framgångsrik i ett val då väljarna är trötta på både demokraterna och republikanerna. Problemet för en oberoende kandidat är dock att de amerikanska partierna finansiellt är så starka. Det är svårt att konkurrera med dem. Michael Bloomberg kunde vara en oberoende kandidat (som dessutom skulle ha råd med en kampanj) men han kommer knappast att kandidera. Därför blir det ena Obama eller McCain som blir varld i höst. Men oberoende kandidater är helt klart på frammarsch (och kommer bli framgångsrika i kongressvalet i höst) i USA. Vem som är vicepresident har en stor betydelse. John Edwards som skulle vara en dröm vicepresident för Obama tackade nej och Hillary Clinton var antagligen aldrig med i leken heller. Istället valde Obama Joe Biden, ett gammalt säkert kort som kan framställa demokraternas och Obamas kampanj som mer erfaren och rutinerad och på så sätt punktera republikanernas värsta smutskastning. Ännu viktigare är det dock för McCain att hitta rätt vicepresidentkandidat. Yrsa Grüne skrev på ledarplats i Hbl för några veckor sedan att Condoleezza Rice skulle vara det som den republikanska kandidaturen skulle behöva för att bli framgångsrik. Dels för att hon som kvinna skulle symbolisera förändring och dels för att hon är känd i Europa. Jag delar inte analysen och tror inte heller att hon kommer bli vicepresidentkandidat. Rice skulle kanske appellera till väljare i Kalifornien och New York (och andra klassiska demokratiska fästen), men de delstaterna har McCain ändå ingen chans att vinna.

svensk

framtid nr 3 2008

va l e t i USA

ovisst

I mellanvästern där valet kommer att avgöras väger dessvärre religionen tyngre än jämställdhet och man bryr sig inte heller om vad Europa tycker (se bara på Bush de senaste åtta åren). Att hon dessutom associeras med en impopulär Bush administration är spiken i kistan för hennes chanser. McCain är långt mer värdeliberal (och vänster) än Georg W. Bush, vilket hittills har varit ett problem för honom. Bush:s chefsstrateg Karl Rove har de senaste 10 åren flyttat republikanerna långt mer högerut i det framgångsrecept som förenat kristna och konservativa (och som gjorde att Bush blev vald till president). I bland annat Ohio (där potentiellt den tuffaste fighten kommer bli) upplever många republikaner jag hunnit träffa att McCain är på tok för liberal. De hade i det republikanska primärvalet i stället röstat på mormonen Mitt Romney. Romney kan på många sätt vara nyckeln för McCain till det konservativa västra Pennsylvania, Ohio och resten av mellanvästern där han nu upplevs vara för liberal. Trots att Obama nu har ett försprång i opinionen så kan man ännu nämna att den uppgivenhet som finns mot både demokraterna och republikanerna troligtvis drabbar demokraterna hårdare. Lägg sedan till oberoende kandidater som bland annat Raplh Nader som även om han inte kommer att dra lika mycket röster som i tidigare presidentval ändå kommer dra en del demokratiska röster från Obama och ställa till det för Obama på samma sätt som han gjorde för Al Gore. Sammanfattningsvis kan man därför säga att utfallet i det amerikanska presidentvalet i allra högsta grad kommer vara helt ovisst fram till valdagen.

På kartan syns alla delstater, samt antalet elektorer. Färgerna visar hur staterna röstade i senaste presidentval. De röda staterna röstade på republikanernas George W. Bush och de blåa på demokraternas John Kerry. Demokraterna är rätt långt koncentrerade till de folkrika delstaterna på kusten. Bush tog hem valet med 286 elektorer, mot Kerrys 251. Winner takes it all USA:s valsystem är indirekt där folket väljer elektorer till ett elektorskollegium. Valet sker samtidigt i USA:s 50 delstater (+ District of Columbia). Den kandidat som vinner i delstaten får rätt att utse samtliga elektorer i den delstaten. Så om Obama vinner delstaten Florida med endast 100 rösters marginal får ändå Obama i så fall samtliga 27 elektrorer från den delstaten. Elektorer Den presidentkandidat som kontrollerar 270 av de 538 elektorerna blir USA:s president. Hur många elektorer som finns per delstat fastställs på basen av delstatens befolkning. Kalifornien med

störst befolkning (36,5 miljoner invånare) har flest elektorer (55 stycken) medan bland annat Alaska, Montana och Wyoming med liten befolkning endast har 3 elektorer vardera. Swing states Potentiella slagfält mellan kandidaterna betecknas som swing states, delstater där opinionsundersökningarna är mycket jämna och där partierna bedömer att de kan få majoritet. Potentiella swing states upplevs i alla fall vara: Ohio, Pennsylvania, Michigan, Colorado, Florida, Wisconsin och Iowa.

svensk

framtid nr 3 2008

Vägen från hindum nepal text minna lindberg foto markus koljonen

Republiken Nepal föddes i maj 2008, efter en lång

väg fylld av konflikter, rebeller, politiska kriser, blodbad i kungafamiljen men också demokratiska val och utvecklande av samhället. Vägen från att vara den sista hinduiska monarkin till en republik tog 239 år. Den 14 april i år ordnades för första gången egentliga, verkliga, demokratiska val i Nepal. Valet blev framflyttat flera gånger men äntligen i april fick folket gå till urnorna och rösta. Man röstade om ett konvent, Constitutional Assembly, vars uppgift är att skriva grundlagen i den nya republiken. Själva valet var enligt den nepalesiska valkommissionen rättvist och demokratiskt. Trots det kommer man inte undan att det de facto skedde en hel massa som inte kan räknas inom ramen för rättvist val. Det fanns maoister som kontrollerade hela byar där man antingen röstade på maoister eller fick smaka på

kulan och det fanns röstningsställen som måste stängas på grund av skottlossningar. Men det fanns också röstare som glatt berättade att man röstat för t.ex. släktingar som bor utomlands. Alla kunde inte heller i praktiken rösta, trots att de hade rösträtt. För att rösta krävdes nämligen identitetsbevis men väldigt många fattiga och personer i de lägre kasten har inga ID bevis och kunde därmed inte rösta. Hotelser, försvinnanden och dödsfall kom man inte heller undan. Men trots det, ansågs valen vara med tanke på omständigheterna, giltiga. Valet förrättades och till mångas förvåning, framför allt i västvärlden, fick de tidigare militära rebellerna, Communist party of Nepal (maoist), överlägset mest platser i CA. Nepali Congress, som under de senaste årtionden varit kungens stöd och fungerat i olika interima regeringar, förlorade stort och har jobbat hårt för att hitta ett sätt att samarbeta med maoisterna. Det man i alla fall inom de 25 partier som blev invalda i CA kunde enas om, var att kung Gyendra ska ut och landet ska reformeras stort. Idag leds landet av president Ram Baran Yadav och statsminster Prachanda (maoist). Trots att övergången till republik gick enligt

många experter mycket smidigare och fredligare än väntat, så fanns det också de som protesterade. Bland annat bombade monarkister byggnader i huvudstaden Kathmandu. Man räknar också med att trots att fredsavtalet efter inbördeskriget mellan maoisterna och nepalesiska staten (kungen och nepali congress i praktiken) undertecknades för över två år sedan, beräknas nästan 1000 personer fortfarande vara försvunna. Allt det här betyder ju att det finns många sår som måste läkas innan republiken kan fungera som den ska. Mycket av arbetet måste också göras utanför huvudstaden. Skolor, vägar och brunnar måste byggas också ute på landsbygden och i de små byarna i bergen. Det måste finnas arbetsplatser och utbildade människor som har mat på borde och tak över huvudet, för att skapa den trygghet för att freden ska hålla. Och just nu har Nepal alla förutsättningar att lyckas. Finlands bistånd- en droppe i havet eller en räddande ängel? En stor del av det finländska biståndet till Nepal går till

svensk

framtid nr 3 2008

1. Jari-Pekka Kaleva från SDP unga får en välkomst tika av Demo Finlands koordinator och översättare Basu. 2. På Batan square står ståtliga tusentals år gamla hindutempel. Varje morgon går hinduerna till templena, bl.a. de röda färgen som man får av vissa blommor, bringar lycka 3. På besök i ett samhälle för de kastlösa, daliterna. En del av barnen var blyga för utomstående och utlännignar men med såpbubblorna glömde de sin blyghet 4. På gatorna i Katmadu var det fart och stoj. De var fyllda med trafikanter i de mest olika farkoster, tuk-tukar, bilar, mopeder och egna konstruktioner. Gatukök och små affärer och massor människor. Många av gatora var inte asfvalterade och dammade därför något oerhört 5. Den finska och nepalesiska delegationen vandrar i Dukuchhap på väg till byn Danuwar. På vägen möttes vi av kvinnor som arbetade på fältet och som förvånades av den samlade troppen som vandrade i stekande hettan 6. Äntligen framme i Danuwar, en av bergsbyarna i Dukuchhap. Skolan hade flere klasser, alla försedda med pulpeter och en krittavla. På gården finns utrymme för barnen att leka och springa av sig på rasterna. Idag kunde de dock inte koncentrera sig då hela hopen av främlingar besökte lektionerna.

onarki till republik projektet Education For All (EFA). Målet är att alla barn i Nepal ska få möjligheten att gå i grundskola och få utbildning efter det – antingen en yrkesutbildning eller fortsätta till högskolor. Många barn börjar de facto i skolan redan nu, men drop out procenten är förskräckligt hög. En del av barnen slutar skolan redan efter första eller andra året, eftersom de behövs i arbetet så att familjen ska kunna livnära sig. Projektet som Finland är med och finansierar tillsammans med bland annat världsbanken, den danska och australiensiska staten samt europeiska kommissionen, ger familjerna ekonomiskt möjlighet att ge sina barn ens baskunskaper som att kunna läsa och räkna. EFA projektet understöder också skolorna och utvecklandet av dem. Eftersom ungdomsarbetslösheten är oerhört stor i landet vill man också satsa på yrkesinriktad utbildning och ett system för läroavtalsutbildningar. En av de stora utmaningarna i det nepalesiska skolsystemet är mångspråkigheten. Ibland måste eleverna tillverka sina skolböcker själva, eftersom det inte finns på deras modersmål. I Nepal bor det nästan 30 miljoner människor, vilka delas in i 126 olika etniska grupperingar och det finns mellan 30

och hundra talade språk. Så utmaningarna är stora för skolan att erbjuda undervisning för eleverna på sitt eget modersmål! Det som ändå är ur finländskt perspektiv mest oroväckande just nu, är att vår utrikeshandels- och biståndsminister vill rikta biståndet till att bekämpa klimatförändringen. Det i sig är ju självfallet inte illa, men för EFA projektet betyder det flere miljoner euro mindre pengar om Finland drar sig ur. (under de tre senaste åren har Finland bidragit med drygt 5M€ till EFA projektet). Finland har de senaste åren visat sin styrka i speciellt frågor kring skola, undervisning och utbildning och därför skulle det vara synnerligen beklagligt om vi minskar vår andel i att sprida den kunskap och erfarenhet vi har av lärarutbildning och undervisning. Intryck av det vackra men förorenade landet Nepal beskriver jag bäst utgående från mina erfarenheter i landet med några adjektiv; Fascinerande – kulturen och religionens närvaro var påtaglig, vackra och

färggranna kläder och fantastisk natur. Trafiken i Kathmandu placerar jag nog också i kategorin fascinerande. Smuts och förorening var något som ingen av oss kunde undvika att märka. Sophantering och partikelfilter är för många främmande begrepp och för andra en ekonomisk omöjlighet. Fattigdomen och hungersnöden var påtaglig. De små byarna i bergen har hårda levnadsvillkor, precis som också de kastlösa Daliterna har (trots att kastsystemet är förbjudet i lag). Men den gästvänlighet som jag upplevde har jag inte sett någon annanstans. Vi möttes alltid av ett leende, välkomstgåvor, te, joghurt eller blommor – en gäst bjöds alltid in till hemmet. Jag ser fram emot ett svarsbesök till Finland av en delegation nepalesiska ungdomspolitiker. Då hoppas jag att få gengälda den gästfrihet och de erfarenheter jag fick av att tillsammans den finska delegationen som besökte Nepal i maj i Demo Finlands regi. Jag välkomnar också redan nu alla som är intresserade att komma med i programmet som sedan ordnas – ett möte med en politiker från en annan kultur är lärorik och givande!

svensk

framtid nr 3 2008

Vy över huvudstaden Katmandu från det största buddhist templet Bouda.

De största invalda partierna är följande Till Constitutional Assembly (CA) valdes 601 delegater Communist party of Nepal (maoisterna) CPN-M 220 platser/601 platser CPN-M grundades år 1994 och var också de som år -96 startade ”Nepalese peoples war”. De hade länge kontroll över landsbyggsorter. De strävar efter en socialreform i nepal, decentralisering av makten och monarkin. CPN-M beräknas ha stora militära styrkor, trots att man inte längre godkänner våld som ett maktmedel. Man räknar med att CPN-M har en knapp miljon sympatisörer. Nepali Congress NC 110/601 NC är det äldsta partiet och grundades år 1946 Indien och har självdefinierat sig som socialdemokratiskt parti. De har under historien stött kungen men efter valet senast säger sig alla vara överens att avskaffa monarkin. NC har före valet strävat efter en demokratisk monarki. NC beräknas ha ca en miljon medlemmar vararv 20 000 är aktiva. Communist party of Nepal (United Marxist and Leninist) CPN-UML 103/601 CPN-UML grundades 1949 och beskriver sig som en politisk representant för arbetarna och patrioterna. CPNUML vill utveckla Nepal till att bli en välfärdsstat med socialskydd, utbildning för alla och full sysselsättning. Partiets guidelines är Marxism, Leninism och socialism för att uppnå sina målsättningar. De stöder också ett mångpartisystem. MJF 52/601 Terai Madesh Democratic Party 20/601 Sedan valdes också ett antal mindre partier där några fick strax under 10 platser men de flesta endast en eller två paltser. Dessa småpartier representerar ofta olika delar av samhället, exempelvis de kastlösa Daliterna.

Nepal i ett nötskal Statskick republik Politiska system parlamentarisk demokrati Invånarantal ca 30 miljoner Huvudstad Katmandu Språk Nepalesiska samt en mängd andra språk Religioner 87% hinduer, 8% buddhister, 4% muslimer Lästips www.demofinland.org www.global.finland.fi http://www.nepalitimes.com.np/ http://www.su-iu.blogspot.com’ http://vihrealanka.fi/blogi/patikkaretkidemokratiaan boktips Manjushree Thapa ”Forget Kathmandu: An elegy for democracy”

Söker du utlopp för dina idéer?

SU Vad är P? och SF

Politikerskolan 2008-2009 Är du framtidens ledare?

Politikerskolan?

Såhär funkar det...

Politikerskolan handlar om att lära sig hur vårt samhälle fungerar, höra intressanta talare och forma nätverk med dagens och framtidens politiker.

Som utbildare fungerar erfarna människor som jobbar med politik i sin vardag. Ubildningen består av föreläsningar, diskussioner, övningar med mera.

En företroendevalds arbetsuppgifter

Föreläsare

Tidigare föreläsare är bland annat minister Stefan Wallin, minister Astrid Thors, svenska riksdagsgruppens samt Folktingets ordförande Ulla-Maj Wideroos, utrikeskorrespondent Anna-Lena Laurén, OSSE-repPolitikerskolan ger dig färdighet att bli Vi kör igång i oktober 2008 och träffas un- resentant Eva Biaudét och stadsstyrelselemorgondagens påverkare, ledare och gefär var tredje vecka på vardagskvällar damot Calle Haglund samt chefredaktörer, politiker! hela hösten 2008 och våren 2009, för det ambassadörer och medlemmar av Högsta mesta i huvudstadsregionen. Var ändå be- domstolen. Hur gör Politikerskolan går inte ut redd på att något tillfälle också kan infalla ma n val? på att berätta vilka polipå ett veckoslut. Intresserad? tiska åsikter som är rätt och fel. Den erbjuder istället redskap för att Utbildningen är helt gratis. Svensk UngDu som går gymnasiet eller yrkesskola. kunna göra den politik du vill, på ett så bra dom står för deltagarnas rese- och utbildSkicka en fritt formulerad ansökan tillsamsätt som möjligt. ningskostnader. mans med din meritförteckning till janna. ranta@su.fi, senast den 26 september. Politikerskolan ger dig färdighet att skriva Besök riksdagen, insändare, hålla tal och delta i debatter. Vi Om du har frågor kan du rikta dem till Janna diskuterar också de vanligaste frågeställministerier och Ranta på 0457-731 0277 eller janna.ranta@ en ningarna och problemen man ställs inför Högsta domstol su.fi. som politiker.

Skillnaden på kommunal-, riksoch EU-politik

Vill du åka på liberal praktik till Bryssel eller London? SVENSKA KULTURFONDEN OCH SVENSK UNGDOM LEDIGANSLÅR TRE PRAKTIKANTPLATSER LIBERAL INTERNATIONALS KONTOR I LONDON (www.liberalinternational.org) INTERNATIONAL FEDERATION OF LIBERAL YOUTHS KONTOR I LONDON (www.iflry.org) EUROPEAN LIBERAL DEMOCRATS KONTOR I BRYSSEL (www.eldr.org) Stipendiets storlek är per månad: 1 100 euro i Bryssel och 1 500 euro i London. Praktikperioderna är från januari 2009 till och med juni 2009.

teckning. Ansökningstiden går ut den 28 september. Ansökningar tas emot på adressen: praktik@su.fi Mer information om stipendiet finns på www.su.fi/praktik

I din fritt formulerade ansökan hoppas vi att du berättar om varför just du skulle vara rätt person att få åka till London och vilka erfarenheter du har som skulle stöda dig i arbetet. Bifoga gärna meritför-

Tilläggsinformation om stipendiet ges av Mats Löfström, (09) 693 072 50, 0457 379 88 78 eller mats.lofstrom@su.fi

politisk sekreterare Svensk Ungdom, engagerar unga människor i politisk verksamhet och bedriver en omfattande utbildnings- och informationsverksamhet. Svensk Ungdom är ett liberalt politiskt ungdomsförbund med ca 4500 medlemmar i hela Svenskfinland. Vi söker nu en politisk sekreterare för Nylands krets. Heltidstjänsten på SU:s förbundskansli på Simonsgatan 8 i Helsingfors är tidsbegränsad till två år med möjlighet till förlängning. Jobbet ger dig enastående erfarenheter av verkligheten i en modern finlandssvensk politisk ungdomsorganisation i stark utveckling. Under perioden kommer du ha en viktig roll då det gäller att vinna Europaparlamentsvalet sommaren 2009.

Mer information om tjänsten kan Du läsa på www.su.fi/rekrytering Din fritt formulerade ansökan med meritförteckning vill vi ha senast den 28 september per e-post: mats@su.fi. Du förutsätts kunna börja jobba i månadsskiftet oktober november. Tilläggsuppgifter får du av vår förbundssekreterare Mats Löfstöm, 0457 379 88 78, mats@su.fi

Fånga kungen i vardagen! Hur ser din kungliga vardag ut? Ta en bild och vinn en överraskningspåse! Tävlingen är öppen för individer, grupper och lokalavdelningar. Skicka in bidraget till poppe@su.fi, senast den 1 oktober.