Svensk Framtid 2/2015

2 / 2015

Tema /

Nykonservatism

ďƒĄ

Svensk Ungdoms politiska tidskrift

"Vi avsäger oss vårt internationella ansvar och stänger även ut oss från den nordiska gemenskapen. Risken för att vi bygger murar runt Finland finns, frågan är hur höga de blir." marcus beijar i artikeln Konservativa vindar blåser om regeringen Sipilä på sidan 14

№ 2 / 2015

SVENSK FRAMTID

CHEFREDAKTÖR Fredrik Westblom fredrik@su.fi +358 (0)45 7731 0276

ANSVARIG UTGIVARE

FORMGIVNING

Ida Wikström

Ida Schauman

PÄRMILLUSTRATION

Ida Wikström

MEDVERKANDE

Ida Schauman Sandra Grindgärds Alexandra Back Lisa Palm Katja Flittner Erik Carter Nicholas Kujala Pia Backman Lena Höglund Maria Henriksson Krista Brunila Emilia Juslin Nina Pozun

SVENSK FRAMTID № 2/2015

INNEHÅLL

Ledare � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 SU i media � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4 Anslagstavlan � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 5 — Politik —

3

TRYCKERI KSF Medias tryckeri Mårtensbyvägen 11 B 01 620 Vanda

REDAKTIONEN

UPPLAGA

Simonsgatan 8 A 00 100 Helsingfors (09) 693 072 47 sf@su.fi www.su.fi

№ 2/2015 � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 000

ISSN 078-4427

Uppdrag: Jämställdhet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 6 Välkommen med på sommarens höjdpunkt! � � � � � � � � � � � � 7 Vi är det trovärdiga alternativet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 8 Hon har receptet på en lyckad kampanj � � � � � � � � � � � � � � � � � � 10 kolumn / Tusen, tusen tack � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 11

"Vi ska vara det trovärdiga oppositionspartiet" � � � � � � � 12 Anna Abrahamsson är årets unga klimatdelegat � � � � 13 kolumn / Låt inte vindkraften blåsa bort! � � � � � � � � � � � 13 tema / Konservativa vindar blåser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 14 kolumn / När vi blev jämställda över en natt � � � � � � � � � � � � 14

Dags för val igen! � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16 Tre frågor till kårvalskandidaten Olli Aalto � � � � � � � � � � � � � � � � 16

Nedskärningarna i utbildningen upprör LSK � � � � � � � � � � 17 — Ekonomi — "Korruption skapar ojämlikhet" � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 18 kolumn / Regeringens ekonomiska politik � � � � � � � � � � 18 — Utrikes — Riv Europas murar � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 20 kolumn / Se människorna, inte prislapparna � � � � � � � � � � � � 21

Vem beslutar om du har något att dölja? � � � � � � � � � � � � � � � � � 22 Utbildningen ska höja andras kunskap � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 24 — Kultur — Hitta hit i sommar � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 26

LEDARE

Nu ska vi ta vårt samhällsansvar Fredrik Westblom, chefredaktör

R ik s d a g s va l e t 2 0 1 5 va r en svårsmält historia. Vi var många som kämpade hårt för liberalismens, öppenhetens och acceptansens värderingar under valkampanjen, och på valnatten fick vi alla en kalldusch då siffrorna började ramla in. Ännu större kalldusch blev det då regeringssonderaren, numera statsministern Juha Sipilä meddelade vilka två partier han ville bilda regering med.

SFP var ute, Sannfinländarna och Samlingspartiet inne. Kalla vindar blåste i Finland och vi var många som kände oss besvikna. Nykonservatismen har segrat, sade vi.

Samtidigt blossade en smärre konflikt upp inom SFP, då vi på partidagen valde en vice ordförande som öppet förde en konservativare politik än resten av partiet. Samtidigt sades det att vi nu bör vara det liberala alternativet till regeringen, att vi nu borde föra en konstruktiv oppositionspolitik. Kommer vi alltså göra detta genom att flirta med just de konservativa vindar som nu styr samhället?

Svaret är nej. Vi står för liberalism och acceptans. Vi arbetar för att alla ska få vara fria att förverkliga sig själva, att de mänskliga

rättigheterna ska tryggas samt att samhällets svagaste – däribland flyktingar och minoriteter – ska få den hjälp de behöver. Det bör vara vår ledstjärna. Det får vi aldrig ge avkall på.

Nu behöver vi sann liberalism för att motarbeta den kalla riktning vårt samhälle tagit, och åsiktsfriheten är en viktig stöttepelare för liberalismen. Vi måste acceptera andras åsikter, även om de skiljer sig från våra egna, utan att förlöjliga dessa. Samtidigt bör vi också ge tydliga och klara argument för varför deras tankar inte fungerar, där så behövs.

Det är sinnebilden av åsiktsfrihet. Det är sinnebilden av god oppositionspolitik.

Att därför gräva ner oss i skyttegravar mellan vår väg och nykonservatismens väg är fel, särskilt som ett sådant ställningskrig skulle drabba även personer inom vår egen organisation.

Det vi behöver nu, för att ta vårt samhällsansvar, är inte att bittert klaga över valresultatet eller ilsket skrika ut varför konservativa värderingar suger. Det vi istället måste göra är att agera en motkraft mot de som vill göra livet sämre för utsatta personer, flyktingar,

"Det vi måste acceptera är att andra inte är som vi själva. Först då är vi sanna liberaler." minoriteter. Vi var många som gjorde detta redan under valkampanjen. Redan då hade många av oss olika åsikter – vissa konservativare än andra – men vi arbetade ändå alla för samma mål. Varför skulle vi inte då kunna fortsätta det arbetet nu, då det verkligen behövs? Samtidigt måste vi stå upp för det vi själva tror på, och vi kan inte acceptera sådan politik som inte värnar om mänskliga rättigheter.

Det vi måste acceptera är att andra inte är som vi själva. Först då är vi sanna liberaler och först då kan vi säga att vi tar vårt samhällsansvar.

4

SVENSK FRAMTID

№2

SU I MEDIA yle, 10.5

Svensk Ungdom vill införa aktiv dödshjälp.

Svensk Ungdom (SU) vill att aktiv dödshjälp legaliseras i Finland. På sin kongress i Jakobstad i helgen beslöt SU också att jobba för sänkt alkoholskatt och vin i matbutikerna.

— Också ett initiativ om mer jakt på skarv och varg godkändes.

— Förslaget om eutanasi gick igenom utan någon debatt alls.

— — Det är ett ställningstagande för att visa hur liberala vi är. Att tillåta eutanasi betyder att människorna får mera rätt att bestämma om sina egna angelägenheter, säger delegaten Ville Forss från SU i Åboland.

Hbl , 28 . 5

SU: Regeringen utarmar högskole- utbildningen

SF P : s u ngdo m s org a ni s ation Svensk Ungdom och Liberala studerande LSK är bestörta över regeringsprogrammet som presenterades på onsdagen. ɝɝ Än en gång har man valt att skära ner, trots löften om ett inte röra studiestödet eller högskolornas finansiering. Högklassig utbildning är Finlands trumfkort, det konstaterar också de blivande regeringspartierna i sitt program. Samtidigt väljer de att skära ner i utbildningen och studerandes grundinkomst – hur har man tänkt

åbo Underr ättelser , 19. 5

Bra första reaktion, SU! So m e n r e a ktion på att den nya regeringen skärper Finlands redan njugga asylpolitik tänker SFP:s ungdomsorganisation Svensk ungdom sända Juha Sipilä (C) ett vykort för varje flykting som drunknar i Medelhavet.

SU:s ordförande, Åbobon Ida Schauman, motiverar kampanjen med att även om Finland har en relativt sett hög flyktingkvot så tar vi emot endast 0,6 procent av flyktingarna som når Europa. ɝɝ Att påstå att vi tar vårt ansvar är skrattretande. Krisen på Medelhavet blir bara värre och regeringsförhandlarna vänder ryggen till, säger Schauman.

SU:s kampanj är ett välkommet försök att uppmärksamma hur människor på flykt undan krig, svält och förföljelse stöter mot Fästning Europas murar.

Det är skäl att komma ihåg att flyktingarna väljer den livsfarliga vägen över Medelhavet, och tvingas lita på människosmugglare, på grund av EU:s regler.

Att flyga vore ett billigare alternativ.

Men eftersom notan för handläggningen av personer utan uppehållstillstånd sänds till flygbolaget som tog dem till landet stoppar bolagen flyktingarna.

Flygbolagens incheckningspersonal har blivit EU:s gränsvakter.

att det ska gå ihop? undrar Ida Schauman, förbundsordförande för Svensk Ungdom, i ett gemensamt pressmeddelande från SU och LSK. På nedskärningslistan finns bland annat studiestöd, högskolornas finansiering och investeringsstödet för studiebostäder.

Enligt SU och och LSK tyder allting på att den nya regeringen vill gå tillbaka till ett mera lånebaserat studiestöd och tvinga studerande att skuldsätta sig redan som unga.

/ 2015

5

13 5

Vad kostar en trasig själ?

ɝɝ D e t k ä n d e s s o m om en tung sten satt där mitt hjärta brukade sitta. Jag tänkte många gånger på att bara låsa in mig med barnen och långsamt svälta ihjäl.

Det sade Rachel som jag träffade igår, en kongolesisk flykting som kom till Uganda 2009 med de två barn som var kvar i livet. Ett av hennes barn hade blivit dödat tillsammans med hennes man när hon blev våldtagen i sitt eget hem.

Samtidigt som jag träffade Rachel höll Juho Eerola på att staka ut den framtida invandringspolitiken i Finland. Eerola anser bland annat att ”saldot av den humanitära invandringen är ordentligt på minus och att utvecklingsbiståndet är bortkastade pengar.” . . . Rachel har nu fått gå i terapi i Uganda, terapi som delvis finansieras med finländska biståndspengar. Men biståndet ska bort. / Svenska yles webb,

bloggen Agenda Uganda

17 6

18 5

Nazist

DEBATTEN OM

på

KULTURMANNEN 2015

fritiden

Patriarkatets parnass – så funkar den

E n S a n n f i n l ä n d a r e s k a pa r rubriker igen. Det är riksdagsledamot Olli Immonen, också ordförande för Suomen Sisu, som lyckats få synlighet med sin Facebookuppdatering om uppvaktningen i onsdags vid Eugen Schaumans grav. Suomen Sisu var en av uppvaktningens arrangörer.

Den 16 juni 1904 sköt Schauman den ryska generalguvernören i Finland, Nikolaj Bobrikov och genast därpå sig själv.

Medlemmar i Suomen Sisu och Finska motståndsrörelsen ville med uppvaktningen uppmärksamma årsdagen av dådet. Det har de naturligtvis sin fulla frihet att göra och det är i sig inte det som bör ge anledning till rubriker.

Det är Immonens lediga umgänge med Finska motståndsrörelsen som väcker frågor. Finska motståndsrörelsen har en uttalat nationalsocialistisk världssyn i vilken det bland annat ingår att Förintelsen ifrågasätts. Med de här nynazisterna poserar Immonen beredvilligt och lägger ut bilden på sin Facebooksida. Det är som han vill betona att här hör man till samma gäng.

/ Hbl

S a k e n g ä l l d e a l lt s å varför vår kulturoffentlighet genom tyst medgivande låter kulturmaskuliner i medierna postulera ”sanningar” om flickors kroppsvätskor eller ”alla” mäns ovilja att bemöta kvinnor som annat än potentiella ligg.

Yttrandena i sig kan jag leva med för jag tillhör varken manskönet som här förtalas som dreglande testosteronbestar eller kategorin värnlösa trettonåringar, men jag finner det märkligt att vi inte

kan diskutera vilken människosyn som döljer sig bakom påståendena. Det är en gubbig kvinnouppfattning som du, Mats O, trots att du är en ung person, övertar genom det porrsliskiga begreppet ”nymfett”. Ett ord jag aldrig skulle ta i min mun eftersom det fråntar flickan människovärdet och reducerar henne till ett underårigt sexualobjekt utan rätt att freda sina kroppsöppningar. / DN

№ 2 / 2015

POLITIK

6

Svensk Framtid

Uppdrag: Jämställdhet Energisk, pratglad och driven. Så beskriver Liberala studerande i Helsingfors ordförande Jenna Vierinen sig själv.

Hon är dessutom övertygad feminist, jobbar för jämställdhet och uppmanar andra unga att aktivera sig i politiken.

Det här är jenna N a m n : Jenna Vierinen Å l d e r : 21 H e m o r t : Malax, bor i Helsingfors Fa m i l j : Mamma, pappa, bror, pojkvän G ö r : Studerar till kulturproducent

Text och foto / Fredrik Westblom

Vi tr ä f fa s på ett café i Helsingfors. Hon

är full av energi då hon kommer in genom dörren, och ursäktar sig med att det var möte på Studentbladets redaktion, där hon jobbar som redaktionssekreterare. Därför blev det kaffe på stan. ɝɝ Men jag jobbar egentligen bäst på café. Det är mycket bättre att känna stadslivet omkring sig än att sitta instängd på redaktionen, säger Jenna Vierinen.

Hon är ny i SU-sammanhang men hon har redan gjort ett namn för sig själv. År 2014 kom hon med och ställde upp i kårvalet för Arcadas studerandekår ASK. Hon blev invald, och därefter blev hon vald till ordförande för den nystartade lokalavdelningen Liberala studerande i Helsingfors.

Förutom SU-engagemanget och de dubbla jobben (hon är också evenemangsansvarig vid Ratata) är Vierinen övertygad feminist och har bland annat deltagit i tidskriften Astras träffar. Hon

trivs kort och gott i Helsingfors, där alla får leva ut sina liv som de själva vill. ɝɝ Jag kommer ursprungligen från Malax. Jag trivdes väldigt bra med livet på landet, men jag tyckte inte om mentaliteten. Jantelagen är väldigt stark i Österbotten. "Du ska inte tro att du är något." Här i Helsingfors är det mer accepterat att vara annorlunda.

Vierinen blev tidigt intresserad av politik. Hon var med och startade upp ungdomsrådet i Malax och deltog aktivt i samhällslära- och historielektionerna i gymnasiet. Ungdomsråden har en viktig plats i samhället, menar hon. ɝɝ Absolut. De behövs för att föra fram de ungas röst i kommunen. Annars får de inte komma till tals. ɝ

M e n va r f ö r s k a då u nga e ngag e r a

s ig i s a m h ä ll s bygg e t ?

ɝɝ Varför inte? Hur kan du annars påverka din omgivning? Vi lever i en demokrati, vilket ju är bra, men det betyder också att du har en enorm möjlighet att påverka ditt samhälle. Du ska inte slarva bort den, säger Jenna Vierinen.

vid Arcada, arbetar som redaktionssekreterare på Studentbladet och är evenemangsansvarig för Ratata.

R o l l i S U : Ordförande för Liberala

studerande i Helsingfors, LSK:s representant i ASK. Favo r i t m us i k : Indie. Lyssnar mest på Mumford & sons.

V i k t i ga s t e p o l i t i s k a fr åga n j us t n u : Studiestödet och svenskans roll i samhället.

7

V ä lko m m e n m e d på s o m m a r e n s h öjdp u nkt !

28.8 —

30.8.2015 So m m a r s e m in a ri e t ä r e tt veckoslut fyllt av trevliga människor, roligt program, inspirerande talare och politiska workshoppar i Kirjais natursköna skärgård i Nagu. I år är temat mänskliga rättigheter. På seminariet kommer bland annat riksdagsledamot Eva Biaudet och specialmedarbetare Anna Abrahamsson att tala om mänskliga rättigheter och våld som maktmedel i politiska konflikter och i workshoparna får du diskutera press- och yttrandefrihet, asylsökandes rättigheter och hur biståndet borde utvecklas. Dessutom bjuds det på kräftskiva, chill och bastubad!

Anmälningen hittar du på https://www. lyyti.in/sommarsemi2015 och den stängs söndag 9.8. Deltagaravgiften för sommarseminariet är 30 euro och den betalas i samband med anmälningen.

Programmet uppdateras efter hand på hemsidan och här på Facebook och mera info skickas ut till deltagarna efter att anmälningstiden gått ut.

Frågor ?

Kontakta Emilia Juslin, emilia@su.fi eller 045 773 10275

8

SVENSK FRAMTID

№2

/ 2015

POLITIK

9



ɝɝÄrade kongressordförande...

Det debatteras flitigt på Kongressen.

Benjamin Ellenberg från Helsingfors har här muntur. 

Kongressens presidium: Kongressordförande Silja Borgarsdóttir Sandelin, protokollchef Sandra Grindgärds och sekreterare Anni Dahlén. 

Under kongressen ordnades även en utfrågning av kandidaterna till förbundsstyrelsen. På bilden Anna-Kajsa Blomqvist, Benjamin Ellenberg, Ida Schauman, Rebecka Streng, Lisa Palm, Ville Forss, Richard Sundman, Alexandra Back, Henrik Wickström och Christoffer Ingo.

T ill f ö r b u nd s s t y r e l s e n va ld e s

O rdf ö r a nd e

Ida Schauman

Åbo

V i c e - ordf ö r a nd e

Alexandra Back

Jakobstad

V i c e - ordf ö r a nd e

Benjamin Ellenberg

Helsingfors

s t y r e l s e m e dl e m m a r

Jose Forslund Christoffer Ingo Lisa Palm Richard Sundman Ville Forss

Helsingfors Korsholm Vasa Sibbo Åbo

Vi är det trovärdiga alternativet Den 8–10 maj samlades ett åttiotal delegater till Svensk Ungdoms 72:a kongress i Jakobstad. En livlig debatt fördes och Kongressen beslutade bland annat att SU ska arbeta för att legalisera eutanasi, avskaffa preskriptionstiden för sexualbrott mot minderåriga och erkänna staten Palestina.

Då moderpartiet SFP nu är i opposition är det hög tid för oss att vara det trovärdiga alternativet, som står för ett liberalt och jämlikt Finland.

10

SVENSK FRAMTID

№2

Hon har receptet på en lyckad kampanj 3 324 röster. Så många personer röstade på Svensk Ungdoms ordförande Ida Schauman i riksdagsvalet. Bakom det fantastiska resultatet låg en väl utarbetad kampanj och ett hårt arbete av hennes kampanjgrupp. Svensk Framtid tog en pratstund med Schaumans kampanjchef, Maria Flemmich.

Text / Fredrik Westblom

Det här är Maria

Foto / Kampanjgruppen

Namn :

ɝ Va r f ö r b l e v d u I da s k a m pa nj c h e f ? ɝɝ Jag hade haft en längre paus från SU, speciellt då jag jobbade i USA under våren och sommaren 2014. Efter hemkomsten frågade Ida om jag ville bli hennes kampanjchef under riksdagsvalet. Jag tackade ja. Med min tidigare SU-bakgrund, min utbildning och min arbetserfarenhet kände jag att jag kunde bidra till kampanjen. Dessutom var det dags för en comeback. ɝ

H u r m ånga va r m e d i k a m pa nj -

gr u pp e n ?

ɝɝ I kärngruppen var vi ungefär 15. I den större gruppen nästan 100. Vi var en stor grupp där alla hjälpte till! ɝ

N i gjord e e n e nor m t lyc k a d

k a m pa nj . H u r t ä nkt e ni då ni u t f or m a d e d e n ?

ɝɝ I augusti satt vi på Idas mammas balkong och skissade på tema och idéer. Vi frågade oss "vem är Ida", "vad är viktigt för henne" och "vad är det hon vill jobba för". Temat blev arbete och sysselsättning. Därefter funderade vi på hur och var vi syns, vilken kampanj vi ska göra, samt vem som gör vad och hur vi får detta till en helhet. Den gula färgen kom fram tidigt och användes sedan på nätsidan, i allt material, på Idas bilder – you name it. Det viktigaste för oss var att göra en människonära kampanj som var personlig, digital och tvåspråkig. Den linjen höll vi genom hela kampanjen.

ɝ

H e m ort : Åbo

Vilk a d e l a r u tgjord e s e r

Ut b ildning : Ekonomie magister och

k a m pa nj av ? Va r f ö r ?

ɝɝ En viktig del var "I love jobs"-kampanjen, där vi intervjuade olika människor om deras syn på jobb. Det här var ett sätt att föra fram politik utan att skriva om politik och ökade intresset kring vanliga personer som inte dagligen följer politik. En annan viktig del av kampanjen var den digitala marknadsföringen, eftersom den gav mycket synlighet åt Ida. Hon hade en flerspråkig hemsida där bland annat hennes kampanjteman och personliga information fanns. Förutom det deltog vi i morgon-lunch och krogkampanjer, stod vid valstugan, delade ut prylar och deltog i restaurangdagen. Kampanjen inleddes med The Yellow Party där ungefär 200 gäster deltog. Vi visste att vi måste jobba hårt eftersom Ida var ett rätt så nytt namn. Vi började ganska tidigt med kampanjen. ɝ

Maria Flemmich

Å ld e r : 25 år

T yc k e r d u a ndr a politi s k a k a m pa n -

j e r b ord e ta e x e m p e l av e r ? Är d e t h ä r d e t n ya s ä tt e t att g ö r a k a m pa nj på ?

ɝɝ Jag anser inte att vi har gjort det på det enda rätta sättet, men detta fungerade superbra för oss. Det lönar sig att planera vem som gör vad, när och hur.

Bestäm vem dina väljare är, hur du når dem, vad som intresserar dem. Dessutom ska du anlita duktiga människor till din grupp. Du känner säkert någon som är duktig på att fotografera, skriva, baka, leda och så vidare. Det är lättare med en större grupp människor där man kan dela upp uppgifter. Dessutom använde vi mycket digital marknadsföring och det fungerade bra. Det är betydligt billigare än traditionell media, går att fokusera till rätt målgrupp och det går att analysera bättre. Dessutom kan du föra en diskussion med väljarna.

politices kandidat Uppgi f t i SU : Tidigare ordförande

för Åbolands kretsstyrelse, vice ordförande för IU, suppleant för FS och ordförande för verksamhetsutskottet VERKUS 2014–2015.



"I love jobs" var en viktig del av Schaumans kampanj. Här fick olika människor ge sin syn på jobb. Även kampanjchef Flemmich ställde såklart upp.

"Jag tror att jag aldrig blir en politiker, men jag vill jobba med duktiga människor jag uppskattar, som Ida, och hjälpa till där jag kan."

Maria Flemmich, Ida Schaumans kampanjchef

ɝ H u r s k a m a n nå u nga ? ɝɝ Det gäller att göra politiken relevant och intressant, som vi bland annat gjorde med "I love jobs"-kampanjen.

Dessutom är det viktigt att nå unga där de finns och berätta konkret om vad politiken betyder för dem. Viktigt oberoende målgrupp är att ha en diskussion samt att lyssna på väljaren, och här lyckades Ida väldigt bra. ɝ Fr a m tid s pl a n e r ? ɝɝ Jag fortsätter att jobba med internationell marknadsföring som marknadskommunikationschef i Åbo. Jag tror att jag aldrig blir en politiker, men jag vill jobba med duktiga människor jag uppskattar, som Ida, och hjälpa till där jag kan.

/ 2015

POLITIK

11

KOLUMN

Material, ballonger, kaffe, bord, tält. Sömnlösa nätter över saker man kanske glömt. Valmaskiner, valdebatter, seminarium, sitzar, kampanjer på sociala media. Äventyr på obekanta platser, energi av härliga kampanjarbetare, galna kampanjidéer som lyckas, feelis. Timtals med diskussioner med väljare. Nervositet och känslovågor, kommer det här arbetet att bära frukt på valnatten?

För utomstående kan det vara svårt att förstå hur det känns att vara inne i en valkampanj. Många nära och kära har för vana att fråga hur man orkar hålla på med politik. Jag brukar svara att politik inte är ett karriärval.

Politik är att se saker som inte fungerar och vilja göra dem bättre.

Politik är att inte kunna blunda för ojämlikhet, för orättvisa, för trångsynthet, när miljön far illa, när allt flera blir arbetslösa eller när nationalism ersätter internationalism.

Sveriges tidigare statsminister Olof Palme T r ö tth e t, m yc k e t s tr e s s .

Tusen, tusen tack Ida Schauman, förbundsordförande för Svensk Ungdom

sade en gång att politik är att vilja. För mig är politik mera än det, politik är en drivkraft och ett samvete som aldrig tystnar.

De senaste två åren har varit tuffa med två val på rad. Det hade varit lätt för er SU:are att säga att ni inte orkar eller har tid med att göra kampanj eller ställa upp i ett val, att ni har annat att göra. Ändå gjorde ni inte det. Istället använde ni den lediga tid ni hade till att dela ut flygblad, att tala med vänner, stå på gator och torg i ur och skur, ringa otaliga samtal och skriva insändare. Varje gång jag har tänkt att nu orkar de inte mera så motbevisade ni mig och jag har gång på gång blivit imponerad av er drive.

På valnatten blev det klart att valet inte bara gick bra utan att det gick strålande. SU tog hem över 10 000 röster, 1800 mera än föregående val med fler och äldre kandidater. 10 000 människor har gett sitt förtroende åt Svensk Ungdom, 10 000 människor ser vår politik som sin. Ett sådant förtroende

"Sveriges tidigare statsminister Olof Palme sade en gång att politik är att vilja. För mig är politik mera än det, politik är en drivkraft och ett samvete som aldrig tystnar." hade aldrig varit möjligt utan den kampanj och det arbete ni lade ner. Utan den drivkraft och det samvete ni har hade vi aldrig kunnat uppnå det resultatet. Det här är er seger och er förtjänst, mitt största och ödmjukaste tack.

12

Text / Fredrik Westblom

—

H ä r h a r någon tydligen glömt ett plakat. Men det är också det sista. Allt annat är bortstädat redan, säger avgående försvarsminister Carl Haglund.

Han är avslappnad men skärpt då han hälsar mig välkommen. Vi diskuterar valresultatet och SFP:s nya roll som oppositionsparti och han kommer med raka svar på frågorna. Någon besvikelse över resultatet syns inte till. ɝɝ Vi vann valet. Det känns väldigt bra.

Skulle vi ha förlorat skulle det nu kännas väldigt illa att inte sitta i regeringen, men vi sitter inte i opposition på grund av något vi gjort, utan på grund av yttre omständigheter. Vi ska nu se möjligheterna med vår nya position och föra en trovärdig oppositionspolitik.

Enligt Haglund har det länge varit uppenbart att ifall tre av de fyra stora partierna bildar regering kommer mindre partier inte rymmas med. Eftersom det nu blev en konservativ regering hade SFP inte passat särskilt väl i gruppen. I stället har SFP nu alla möjligheter att föra en tydligare ideologisk linje.

SVENSK FRAMTID

”Vi ska vara det trovärdiga oppositionspartiet”

№2

"Vi är ett liberalt, solidariskt

Huset är tyst. Rummet är väl städat.

Jag är i Försvarsministeriet, och precis som resten av byggnaden är ministerns arbetsrum nu tomt, redo för den nya arbetsgivaren. ɝɝ Vi är ett liberalt, solidariskt och accepterande parti. Detsamma kan inte sägas om regeringspartierna. Statsminister Sipilä ville bilda en konservativ regering, vilket han ju har all rätt till. Vi har all rätt till att vara av annan åsikt. ɝ H u r k a n v i f ort s ä tta f ö r s va r a d e f rågor s o m ä r v iktiga f ö r o s s ?

ɝɝ Det är den största utmaningen vi nu står inför. Som oppositionsparti är det klart att vi har mindre inflytande. Då det gäller skärgården, svenskan och minoriteters rättigheter är det helt klart att vi ofta ensamma stått som en garant i regeringen för dessa frågor. Självklart är det därför klokt att förbereda sig på vissa domänförluster gällande just

och accepterande parti.

Detsamma kan inte sägas om regeringspartierna."

Carl Haglund, ordförande för Svenska Folkpartiet

dessa frågor, men vi ska ändå inte måla fan på väggen, säger Haglund.

SFP är ett statsbärande parti, menar han. Ansvarskänslan för Finlands framtid väger tungt. Därför är det självklart att arbetet för dessa frågor ska fortsätta även i oppositionen. ɝɝ Vi vill vara det trovärdiga alternativet, avslutar Haglund.



Skål för SU, vi gjorde det! Efter en tung valkampanj samlades alla på valvakan i Helsingfors.



Själva valvakan hölls på en bar i Helsingfors.

Här samlades alla SFP:are för att ta del av valresultatet. Självklart hann man även med en selfie.

/ 2015

POLITIK

13

Anna Abrahamsson är årets unga klimatdelegat 

"Det är av högsta vikt att unga hörs och syns

i diskussionerna, och att vi Ann a A b r a h a m s s on har

valts till ung klimatdelegat av Finlands Ungdomssamarbete Allians rf för år 2015-2016.

Anna är 25 år gammal och hemma från Sibbo. Hon studerar folkrätt vid Åbo Akademi och vikarierar för tillfället i Europaparlamentet med fokus på miljö- och klimatfrågor. Anna är också aktiv inom Svensk Ungdom och har bl.a. fungerat som internationella utskottets ordförande. ɝɝ Det här blir ett avgörande år för den globala klimatfrågan. I december samlas världens ledare till FN:s COP 21-klimatförhandlingar i Paris. Det är av högsta vikt att unga hörs och syns i diskussionerna, och att vi når resultat som är hållbara även för kommande generationer – det är något jag kommer arbeta helhjärtat för, säger Abrahamsson.

når resultat som är hållbara även för kommande generationer – det är något jag kommer arbeta helhjärtat för." anna abrahamsson, ung klimatdelegat

Allians utser varje år en klimatdelegat som arbetar för att öka medvetenheten om klimatförändringen i synnerhet bland unga, samt främja ungas deltagande och ungas välmående i diskussionen om klimatpåverkan. Klimatdelegaten representerar även finländska ungdomar i både nationella och internationella forum.

Svensk Ungdom nominerade Anna till posten.

KOLUMN

Låt inte vindkraften blåsa bort Lisa Palm,

förbundsstyrelsemedlem

F ö r e 2 0 2 0 h a r Finland som mål att ha höjt den förnybara energins andel av den totala energianvändningen till 38 procent. Det här ska göras genom att satsa på förnybar energi genom att till exempel höja på vind- och bioenergins andel av den totala energianvändningen. För att Finland ska nå upp till det här målet behövs det en ordentlig satsning på de förnybara energikällorna. Finland ska bland annat ha minskat sina växthusgasutsläpp med 80 procent till 2050 och då måste vi satsa på förnybart.

I Finland är trädbränslenas och de biobaserade bränslenas andel av de förnybara energikällorna störst. Det är bland annat genom att höja andelen biobränslen som man ska öka användningen av förnybar energi. Även energin som fås från vindkraft ska ökas rejält. 2013 var den energi vi utvann från vindkraften 0,8 TWh, vilket är ungefär 0,9 procent av Finlands elförbrukning. Till 2020 ska den energi som fås från vindkraften mångdubblas till 6 TWh. Det här skulle vara ungefär 6–7 procent av det totala utbudet av el. För att nå målet på 38 procent förnybar energi 2020 bidrar vindkraftens ökning med ungefär 15 procent av den totala ökningen.

För att den här ökningen ska vara möj-

lig behövs det möjligheter för byggande av vindkraftverk. I många fall är byggandet av vindkraftsparker något som människor uppmuntrar så länge de inte byggs på ens egen bakgård. Det är viktigt att komma ihåg att om man önskar att Finland ökar den förnybara energins andel av den totala energianvändningen så behövs det byggas väldigt många nya vindkraftverk innan 2020. Ännu fler ska byggas innan 2025 när vindkraftens andel av det totala utbudet av el ska vara 9 TWh eller ungefär 10 procent.

Största delen av planerade vindkraftverk kommer att byggas ute till havs men av de som ska byggas på land ska en stor del placeras på Bottniska vikens kuster. Det här ska förstås göras med hänsyn till miljön och djurlivet och djupgående planer ska göras i enlighet med rådande normer. Jag hoppas dock att alla inser att ifall mängden förnybara energikällor och självförsörjningsgraden i Finland ska öka så behövs det bland annat många nya vindkraftverk och de kommer i vissa fall att byggas i just vår närmiljö.

Vindkraften är finländsk energi som inte producerar några växthusgasutsläpp efter att kraftverket är byggt. Vindkraften är dock mycket beroende av rådande vä-

"Det är viktigt att komma ihåg att om man önskar att Finland ökar den förnybara energins andel av den totala energianvändningen så behövs det byggas väldigt många nya vindkraftverk innan 2020." derlek och kan därför inte alltid vara helt tillförlitlig. Därför ska vindkraften kombineras med annan energi och på det sättet skapa en fungerande helhet. Vi måste jobba för att komma ifrån tankar där vindkraftverken bara är något som förstör vår omgivning och istället se vindkraften som en vital del av en hög självförsörjningsgrad och ett sätt att förbättra vår miljö.

14

SVENSK FRAMTID

№2

Konservativa vindar blåser Regeringen Sipilä har av många klassats som konservativ. Men vad betyder konservatismen och hur kom det sig att vårt land nu ser ut så här?

Svenska Bildningsförbundets Marcus Beijar ger sin syn på saken:

Text / Fredrik Westblom Illustration / Ida Wikström Foto / Tage Rönnqvist

Efter riksdagsvalet var det många som var mållösa. Protesterna mot den konservativa riktning Finland hade tagit var högljudda, speciellt då att det stod klart att regeringen skulle bestå av Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet. Statsvetaren Marcus Beijar, som arbetar som politiskt sakkunnig på Svenska Bildningsförbundet, anser däremot inte att det är särskilt konstigt att det gick så här. ɝɝ Jag skulle inte beskriva det politiska läget som låst men vi har definitivt tagit ett steg tillbaka. Efter att ha läst regeringsprogrammet efterlyser jag en långtgående strategi för samhällsbygget. Regeringen Sipilä presenterar många nedskärningar vilket kanske löser den ekonomiska nedgången men de ger inte många ledtrådar till hur vi ska få hjulen att snurra igen.

Finland har definitivt gått in för en konservativ period, menar han.

De konservativa politikerna är för ett starkt, traditionsbundet samhälle, vilket i sig inte är dåligt. Risken finns däremot att nödvändiga förändringar blir lidande och att klyftorna mellan de välbeställda och de behövande blir allt bredare. a n a ly s

KOLUMN

När vi blev jämställda över en natt Alexandra Back, vice ordförande

D e t s ä g s att om man upprepar en lögn tillräckligt många gånger så blir den till sist sann. Samtidigt som Sipiläs regering skrev under det nya regeringsprogrammet, passade vårt tusen sjöars land på att bli jämställt över en natt. Något som tidigare förutspåtts ske tidigaste år 2095. Sipiläs regering grundar sitt antagande på att vi trots allt har mindre löneklyftor än andra länder. Därför är vi givetvis jämställda. Alla som har gjort en lite djupare analys eller läst en kurs genusvetenskap förstår att det här inte riktigt håller. Vi har fortfarande kvar strukturella skillnader som påverkar och sätter normer för hur folk

lever sina liv, beroende på vilket kön man har.

Kvinnor arbetar fortfarande mer deltid, är oftare hemma med barnen, lyfter mindre lön eller arbetar inom kvinnodominerande branscher som inte har lika gynnsamma möjligheter att expandera och utvidgas.

Arbetsgruppen ”mansfrågor i jämställdhetspolitiken” tillsattes utav Social- och hälsovårdsministeriet år 2013, efter att Mansorganisationernas centralorganisation MJKL hade fört fram sina farhågor om att den nya jämställdhetslagen som gick igenom år 2013 skulle gynna kvinnor på mäns bekostnad. Arbetsgruppen ville att Finland övergår till en

selektiv värnplikt för både män och kvinnor, att man skulle bättre skulle beakta mäns lägre utbildningsgrad och ta i beaktande mäns missbruk av alkohol och droger. De farhågor som arbetsgruppen plockade fram och ville att det nya regeringsprogrammet skulle fokusera på var pojkars lägre utbildning, fäders dåliga möjligheter till vårdnad och könssegregeringen på arbetsmarknaden. Arbetsgruppen hoppades på att arbetsmarknaden med hjälp av vägledning bättre skulle kunna tacklade de branschspecifika utmaningarna och få flickor att söka sig till mansdominerade branscher och vice versa.

/ 2015

POLITIK

15



"Samtidigt är ofta ett hårdare samhällsklimat och en sämre ekonomi något som leder till att man

ɝ H u r b l e v d e t s å h ä r ? ɝɝ Till att börja med har vi en längre tid haft två konservativa partier – Centern och Sannfinländarna – i en rätt enad opposition mot en svag regering.

Samtidigt är ofta ett hårdare samhällsklimat och en sämre ekonomi något som leder till att gemene man först och främst börja se om sitt eget hus. Man vill alltså först se till att man själv har det bra innan man börjar tänka på andras välmående. Det leder ju tyvärr till att utsatta grupper som minoriteter, flyktingar och mindre bemedlade får det sämre ställt.

Vi skulle helt klart ha ett annat samhällsklimat om Finlands skuldsättning inte vore så hög, menar Beijar. Som det nu är skärs nästan allt ner förutom anslagen till militär och polis. Finlands invandrings- och biståndspolitik får därför också smaka på yxan.

Många drar sig därför inte för att jämföra ett av regeringens tre partier, Sannfinländarna, med de rikssvenska Sverigedemokraterna. Det är däremot en jämförelse man ska vara försiktig med, menar Beijar. De är båda invandringskritiska och populistiska men det finns mycket som skiljer dem åt. Därför tror han inte att den rikssvenska vägen, där SD stängs ute ur rikspolitiken, är något att ta efter i Finland i framtiden. ɝɝ Populism föds i opposition. Sätts populistiska partier i regeringsställning blir de tvungna att samarbeta med andra och fatta jobbiga beslut. Så får jag välja ser jag hellre Sannfinländarna i regering än i opposition. Då blir de tvungna att ersätta sitt prat med praktiska handlingar och då kommer troligen deras väljarstöd att sjunka.

I regeringsprogrammet kan man se att regeringen har lagt fokus på barnets rätt till både far och mor vid en skilsmässa. Det i sig är en bra tanke som förbättrar fädernas möjligheter till att få vårdnaden om barnet. Men när det kommer till utbildningssidan har man inte nämnt ett ord om varken jämställdhetsproblematiken i skolvärlden eller hur den könssegregerade arbetsmarknaden ska luckras upp. Fast det är klart, enligt Sipiläs regering är Finland jämställt. Då behöver man varken ta itu med de faktiskt rådande problemen eller strukturförändringarna.

Regeringen har valt att sätta krut på hur

personer i yrkesverksam ålder ska få bättre möjligheter att vårda närstående, att förbättra närståendevårdens förutsättningar och att familjevänliga arbetsplatser ska genomföras i praktiken, vilka kan räknas som jämställdhetsfrågor. Närståendevårdare är oftast kvinnor och det är även kvinnor som i högre grad än män exempelvis är hemma med sjukt barn. Dock finns det en uppenbar risk att denna skrivning urholkas i och med att regeringen även ska spara in många miljarder. Förbättringen av närståendevården kommer knappast att innebära att de får lön eller annan ersättning, på sin höjd får

först och främst börja se om sitt eget hus. Man vill först se till att man själv har det bra innan man börjar tänka på andras välmående. Det leder till att utsatta grupper som minoriteter, flyktingar och mindre bemedlade får det sämre ställt." marcus beijar, politiskt sakkunnig på Svenska Bildningsförbundet

ɝ

M e n h u r ko m m e r Finl a nd s e u t

u nd e r d e ko m m a nd e f y r a år e n ?

ɝɝ Jag vågar inte förutspå hur det kommer att sluta. Men det är ett steg tillbaka. Vi avsäger oss vårt internationella ansvar och stänger även ut oss från den nordiska gemenskapen. Risken för att vi bygger murar runt Finland finns, frågan är hur höga de blir, avslutar Beijar.

närståendevårdarna kanske ett tack eller ett erkännande för sin insats. De familjevänliga arbetsplatserna kommer knappast att innebära att föräldrakostnaderna delas lika mellan arbetsgivarna, istället kommer fokus troligtvis att ligga på flexibla arbetstider. Där kvinnan troligtvis är den som får gå och hämta barnen lite tidigare. I vårt jämställda land tjänar nämligen mannen fortsättningsvis mer pengar, vilket i praktiken innebär att familjer inte kommer att pruta på mannens lön eller arbete. Det här är den nya regeringens bild av jämställdhet, vilket för vår allas del är sorgligt men sant.

16

SVENSK FRAMTID

№2

Dags för val igen!

I höst håller flera svensk- och tvåspråkiga student- och studerandekårer kårval – Aaltouniversitetets Studentkår, Arcada Studerandekår, Studerandekåren Novium, Svenska Handelshögskolans Studentkår och Åbo Akademis Studentkår. LSK söker nu kandidater från alla kårer som vill ställa upp.

Tre frågor till Kårvals- kandidaten TExt / Emilia Juslin, politisk sekreterare för

Olli Aalto

Liberala Studerande LSK

K år e rn a s h ö g s ta b e s l u ta nd e organ kallas för fullmäktige eller delegation.

De fungerar olika i olika kårer, vissa väljs för ett år i taget och andra för två år. Antalet medlemmar i fullmäktige och delegationerna är också olika beroende på hur stor kåren är. Till studentkårerna hör alla studerande på universiteteten, medan man på yrkeshögskolorna kan välja om man vill vara medlem i studerandekåren eller inte.

Gemensamt för alla fullmäktigen och delegationer är ändå att deras medlemmar väljs genom val som oftast hålls i månadsskiftet oktober – november.

Har det någon betydelse vem som sitter i kårernas fullmäktigen, delegationer och styrelser? Jo, absolut! Det är de som bestämmer vad kårerna ska tycka och jobba för – därför behövs det duktiga typer med bra åsikter i kårerna. Liberala Studerande LSK är, som du kanske redan vet, Svensk Ungdoms högskolepolitiska förbund och vi hjälper dig och dina kompisar att ställa upp och stöder grupperingarna i arbetet i fullmäktige eller delegationen. Vi jobbar bland annat för att kårerna ska stöda avgiftsfri utbildning, att studiestödet ska vara tillräckligt högt för att studerande ska kunna klara sig ekonomiskt och att alla studerande ska ha tillgång till högklassig hälsovård. Inom högskolorna vill vi att studerande ska bli hörda i beslutsfattandet, att studierna är av hög kvalitet och att det är lätt att få handledning och stöd med studieplanering.

Vill du veta mera om vad LSK tycker ska du gå in på www.liberal.fi och läsa mera. Om du funderar på att ställa upp i valet, om du vill veta mera om vad man gör i ett fullmäktige eller en delegation eller om du har en kompis som du tror skulle passa perfekt som kandidat så ska du kontakta din LSKlokalavdelning eller förbundskansliet, så hjälper vi dig.

O lli A a lto , 2 0 år , är valansvarig för LSK

i Vasa. Han studerar också på Hanken och ställde ifjol upp i kårvalet för första gången.

Då blev han invald som suppleant och i år tänker han ställa upp igen. ɝ Va r f ö r s t ä ll e r d u u pp i kår va l e t ? ɝɝ Därför att Svenska Handelshögskolan har verksamhet på två campus. Jag vill vara med och trygga Vasastuderandes intressen och se till att de beslut som tas gynnar oss. Dessutom anser jag att det aldrig kan vara för många kandidater som ställer upp i valen. ɝ

H u r v ill d u a r b e ta f ö r

s t u d e r a nd e s b ä s ta ?



"Vi måste helt enkelt prata med alla studerande och uppmana dem att använda sin rösträtt.

Vi måste få dem att förstå hur viktigt det är att rösta i kårvalet."

Olli Aalto, kårvalskandidat och valansvarig för LSK i Vasa

ɝɝ Jag vill vara med och arbeta med stadgeförändringar, omröstningar och dylikt. Förhoppningsvis kan jag vara med och påverka och komma med egna idéer. ɝ

K år va l e t h a r v ä ldigt låg

r ö s tning s pro c e nt. H u r t yc k e r d u m a n s k a g ö r a f ö r att lo c k a f olk till va lu rnorn a ?

ɝɝ Det är en bra fråga. Ifjol var det knappa 40 procent som röstade i kårvalet. Det är mycket lågt. Vi måste helt enkelt prata med alla studerande och uppmana dem att använda sin rösträtt. Vi måste få dem att förstå hur viktigt det är att rösta i kårvalet.

/ 2015

POLITIK

17



"Det blir helt enkelt andra förutsättningar för att studera och det leder till att många människor inte kommer att ha samma möjlighet som de bättre bemedlade.

Jämlikheten i utbildningen blir lidande."

Christoffer Andersson ordförande för LSK

Nedskärningarna i utbildningen upprör LSK Trots dyra löften från regeringspartierna att inte röra utbildningen slår regeringsprogrammet fast att studiestödet, högskolornas finansiering och investeringsstödet för studiebostäder skärs ner.

Nyheten upprör SU och Liberala studerande LSK. — Ohederligt, säger LSK:s ordförande Christoffer Andersson.

Text och foto / Fredrik Westblom

—

I n f ö r rik s dag s va l e t lovade Sipilä, Soini och Stubb att inte röra utbildningen. Efter valet gör de något helt annat. Det skulle finnas mer förståelse för deras beslut om de rakryggat sagt vad de tänkt göra från början. Nu har de svikit det förtroende väljarna gav dem och det ger en dålig bild av politiken, säger Andersson.

Han pratar om kampanjen Utbildningslöfte (Koulutuslupaus) som fick stor uppmärksamhet inför riksdagsvalet. Det gjorde att de studerande kände sig trygga inför regeringsförhandlingarna och därför kom beskedet som en chock. Studiestödet är en av de sociala förmånerna som regeringen vill gå hårdast åt. Förutom att avskaffa indexbindningen av studiestödet, som infördes år 2014, vill man också skära ner 150 miljoner euro på lång sikt och dessutom minska på antalet stödmånader. Allting tyder på att den nya regeringen vill gå

tillbaka till ett allt mera lånebaserat studiestöd och tvinga studerande att skuldsätta sig redan som unga. Enligt LSK kommer förändringarna att leda till att studerande lånar och jobbar mera, samtidigt som regeringen vill att studerande ska studera snabbare. ɝɝ Det är lite ironiskt eftersom regeringen vill att de studerande blir snabbare färdiga. Arbetar du vid sidan om kan du ju inte satsa helhjärtat på dina studier. Därför är konsekvenserna av regeringsprogrammet emot regeringens egen vilja, säger Andersson.

Att regeringen dessutom vill skära i investeringsstödet för studiebostäder leder till att studerandes levnadskostnader kommer att öka ännu mera, eftersom allt flera tvingas betala högre hyror för sina studiebostäder eller hyra på den privata marknaden. Därtill vill regeringen också skära ner 75 miljoner euro i högskolornas finansiering och frysa högskolornas indexhöjning. ɝɝ Jag vill inte säga att regeringen borde skära i det eller det istället för ut-

bildningen, men jag vill uppmana dem att tänka efter en extra gång. Nedskärningar i utbildningen är nedskärningar i Finlands framtid. Det är en lösning som kanske ger positiva resultat på kort sikt men de långsiktiga följderna kan vara negativa.

Den största farhågan är att en dyrare utbildning kommer leda till att bara de som har råd att studera väljer att göra det i framtiden. Ett lånebaserat system kan dessutom styra människor till yrken med bättre betalt. ɝɝ Det blir helt enkelt andra förutsättningar för att studera och det leder till att många människor inte kommer ha samma möjlighet som de bättre bemedlade.

Jämlikheten i utbildningen blir lidande. ɝ

H u r ko m m e r L S K a r b e ta f ö r att

s toppa n e d s k ä rninga rn a ?

ɝɝ Vi kommer främst jobba för att påverka Svenska Folkpartiets politik.

Dessutom kommer vi självfallet samarbeta med andra studerandeförbund, säger Andersson.

№ 2 /2015

EKONOMI

18

Svensk Framtid

”Korruption skapar ojämlikhet” Mutor? Byråkratisk korruption?

Transparency International?

Har du ingen aning om vad dessa är för något men skulle vilja veta mera?

Det ville Svensk Framtid.

Därför diskuterade vi korruptionens inverkan på demokratin med Ekonomipolitiska utskottets egen korruptionsexpert Fredrik Malmberg.

Text / Fredrik Westblom foto / Privat

—

Korr u ption ä r a lltid dåligt för samhället. Förutom de rent ekonomiska konsekvenserna gör det att medborgarnas förtroende för myndigheterna och politiken minskar, säger Fredrik Malmberg.

Han är hemma från Borgå, han är SU-medlem, aktiv i Ekonomipolitiska utskottet EPU och han är statsvetare från Åbo Akademi. Nu arbetar han som forskare vid samma universitet och det

område han är mest intresserad av är just korruption. ɝɝ Det är ett komplicerat ämne, för någon ordentlig definition finns inte egentligen. Det enklaste sättet att beskriva det på är missbruk av offentlig makt för privat vinning. Det var också på grund av att det är ett så komplicerat ämne som jag blev intresserad av att forska i det.

Vanligen delar man in korruption i två former: Byråkratisk respektive politisk korruption. Den byråkratiska formen är det vi vanligen tänker på då vi hör ordet korruption: Poliser och

andra myndighetspersoner som kräver mutor för att utföra tjänster som medborgarna borde få tillgång till utan extra kostnader. Den politiska korruptionen går djupare, då det rör sig om personer på höga poster i samhället som missbrukar sin maktposition och sitt ansvar. Exempel på dessa kan vara de brott chefen för Helsingfors narkotikapolis Jari Aarnio misstänks för, eller valfinansieringshärvan som var på tapeten för ett par år sedan.

Jodå, det finns även korruption i Finland, menar Malmberg.

ɝɝ Vi ligger högt på Transparency Internationals lista över de minst korrumperade länderna, men visst finns det fall av korruption här också, främst politisk sådan. Byråkratisk korruption finns inte alls, och den är den mer synliga formen. Politisk korruption är mycket svårare att mäta, säger han.

Transparency International är en internationell organisation med mål att bekämpa korruption i världen. De är främst kända för det årliga index som rangordnar alla världens länder:

I nko m s t e rn a o c h u tgi f t e rn a i den offentliga ekonomin är i balans. Vi lever inte på skuld. Man belönas för flit, arbete och aktivitet. Den växande ekonomin grundar sig på gott ledarskap, starka företag och ägande och att hela Finlands resurser tas i bruk. Det nya regeringsprogrammet talar starkt för att balansera den offentliga ekonomin och att avskaffa onödig reglering som står i vägen för företagarna. Finland är ett öppet och internationellt, språkligt och kulturellt rikt land. Hur bra låter inte det?

Totalskattegraden får inte öka och beskattningen av arbete sänks. Arvsbeskattningen lättas upp och en investeringsreservering utreds. Småföretagarna får ett särskilt avdrag och flitfällor avskaffas. Ned-

skärningar i arbetslöshetsunderstödet är på kommande. Butikernas öppettider ska bli friare, prövotiden för nyanställda ska förlängas. Behandlingen av myndighetstillstånd förenklas.

Många av åtgärderna har även ingått i många SU-kandidaters valprogram. Vi har levt över våra tillgångar alldeles för länge och det är på tiden att fatta även jobbiga beslut. Det som är framstående i regeringsprogrammet är att spar- och effektiveringsförslagen är konkreta, medan åtgärderna för att stöda de svagare i samhället är skrivna på ett allmännare plan.

Risken för utslagning hos unga med invandrarbakgrund ska kännas igen och särskild uppmärksamhet fästs vid integratio-

nen av outbildade invandrarkvinnor som stannat hemma. Brottsoffrens ställning förbättras, verksamhetsförutsättningarna för företagare med handikapp förbättras.

Praxis för hälsa och välfärd verkställs i samarbete med organisationer. Det är befogat att fråga sig hur detta ska göras?

Kommer partierna överens när det kommer till kritan?

Nedskärningarna kommer inte utan negativa biverkningar. Dessa drabbar inte endast individens personliga liv utan hela samhället får stå för prislappen. Vår regering vill göra en kraftig nedskärning på utbildningen och t.ex. införa terminsavgifter för studenter utanför EU. Vilken inverkan har detta på vår kompetens? Utrikeshandel? Även frågan

KOLUMN

Låt oss granska regeringens ekonomiska politik Katja Flittner, ordförande för ekonomipolitiska utskottet



19

"Det som möjliggör korruption är ju främst ekonomi.

Om tjänstemännen måste ta mutor för att klara vardagen är det klart att så sker. Dessutom leder brist på demokrati och öppenhet väldigt lätt till problem.

Det skapar helt enkelt ojämlikhet i samhället."

Fredrik Malmberg, forskare vid Åbo Akademi

att förkorta yrkesutbildningen till två år har diskuterats. Man kan fråga sig om det här är rätt väg att gå, om vi verkligen har råd att skära i arbetskraftens kompetens. Om en minskad allmänbildning hos unga kan göra det svårare för dem då samhället blir allt mer komplicerat.

En del av nedskärningarna riktas till barnfamiljer. Att spara på barnen har visat sig ha verkningar långt i framtiden. Uppmärksamhet bör även ges till de reformer som även denna regering lämnar utanför.

Regeringen konstaterar lugnt att kvinnor och män är jämställda och vill införa rätten att anställa på visstidskontrakt på högst ett år. Idag måste valet av att anställa på visstid istället för fast anställning motiveras och

Hög placering betyder mindre korruption. För tillfället ligger Finland på en tredje plats. ɝɝ Det som möjliggör korruption är ju främst ekonomi. Om tjänstemännen måste ta mutor för att klara vardagen är det klart att så sker. Dessutom leder brist på demokrati och öppenhet väldigt lätt till problem. Det skapar helt enkelt ojämlikhet i samhället.

Däremot är det felaktigt att påstå att det är ett problem som bara berör icke-demokratier. Även unga demokratier har stora korruptionsproblem.

visstidsanställningar är på många sätt en kvinnofälla. Med en av Europas mest könssegregerade arbetsmarknader är det här en konstig riktning att gå i. I Finland ses också kvinnor fortsättningvis som den primära vårdaren av barnen. Detta är inte enbart en jämställdhetsfråga utan i högsta grad även en ekonomisk fråga. Har vi råd eller överhuvudtaget en endaste orsak att fortsättningsvis låta bli att utnyttja hälften av vår arbetskraft fullt ut?

I dessa tider behövs ett socialliberalt SU som aktivt för fram en mera mänsklig och jämlik politik. Vi ska bevaka, hitta oegentligheter och konstruktivt kritisera den politik som regeringen för. Vi ska vara liberalismens vakthund i nedskärningstalkot.

ɝ

Så h u r s k a m a n då gå till v ä ga f ö r

att b e k ä m pa korr u ption e n ?

ɝɝ Till att börja med borde vårt samhälle bli bättre på att beskydda visselblåsare. De som rapporterar de här brotten råkar ofta ut för problem själva.

Sedan gäller det att öka medvetenheten om detta och se till att samhället är öppet och demokratiskt, säger Malmberg.

I Finland kan du anmäla korruptionsbrott till poliisi.fi/nettivinkki.

"Har vi råd eller överhuvudtaget en endaste orsak att fortsättningsvis låta bli att utnyttja hälften av vår arbetskraft fullt ut?"

№ 2 /2015

UTRIKES

20

Svensk Framtid

L a m p e d u s a , 3 okto b e r 2 0 1 4 .

En båt som smugglar över 500 passagerare genom Medelhavet kapsejar. Över 300 drunknar, både män, kvinnor och barn.

Dessa mänskor hade ingen annan utväg än att betala stora summor till smugglare för att ta sig till Europa, precis som de tusentals andra som varje år drunknar på Medelhavet.

För att Europas gränser är stängda.

Många av de flyktingar som vill ta sig till Europa befinner sig i länder som saknar utbyggda asylsystem och inte kan bevilja asyl och därmed fastnar flyktingarna i dessa länder.

Då har de ingen annan möjlighet än att ta sig till ett europeiskt land för att där på plats lämna in en asylansökan.

21

Riv Europas murar "Men samtidigt marscherar högerpartierna fram i Europa, högerpartier

O lik a a kt ö r e r h a r framfört konkreta förslag för att hantera krisen men det saknas politisk vilja. Det krävs flera lagliga vägar in i Europa och en jämnare fördelning av asylsökande inom EU. Många internationella organisationer såsom Amnesty International och Röda korset förespråkar humanitära visum, som kan ansökas om på ambassader.

Både den finska och den europeiska lagstiftningen ger redan möjlighet till

humanitära visum, men dessa används knappast alls. T.ex. den finska staten har gjort en linjedragning att flyktingpolitiken sker via kvotsystemet, vilket i sin tur har försvårat familjeåterföreningar. Finlands flyktingkvot är för närvarande 1050 och Finland tar emot 0,6 % av världens flyktingar.

EU kommissionen har också lagt fram ett förslag om ett kvotsystem för att jämnare fördela flyktingar och asylsökande mellan EU länderna, något som väckt häftigt motstånd hos de nationella lagstiftarna. Det krävs enhällighet av medlemsländerna för att förslaget ska godkännas men redan nu har bland annat Storbritannien, Finland, Estland och Ungern meddelat att de motsätter sig. Som orsak nämns att flyktingpolitik tillhör de nationella befogenheterna. Men samtidigt marscherar högerpartierna fram i Europa som en följd av den ekonomiska recessionen. Högerpartier som kräver en ännu strängare flyktingpolitik och som motsätter sig eftersökning och räddning, eftersom detta enligt dem skulle uppmuntra flera att fly. Därför krävs det nu röster för ett solidariskt Europa. Vi ska inte ge avkall på mänskliga rättigheter utan jobba vidare för en mera human flyktingpolitik.

läst så här långt har ca 200 personer gett sig ut på flykt undan krig och konflikter. Antalet flyktingar uppgår idag till över 50 miljoner. Det är 10 gånger Finlands befolkning.

100 000 tals flyr från Burundi till Tanzania i Östafrika. I Kenya finns världens största flyktingläger med om kring en halvmiljon människor som bl.a. flytt undan inbördeskriget i Somalia. Uppskattningsvis har 9 miljoner syrier flytt sedan krisen i Syrien eskalerade. Det här är bara några exempel på människor som lämnar sina hemländer utan definierad slutdestination, men med ett hopp om att hitta en trygg plats där de kan återuppbygga sina liv.

Så vad gör vi i Finland? Finland hjälper idag 0,03 % av Europas flyktingar. I stället för att se och hjälpa människorna i nöd är den nya regeringen upptagen med att sätta prislappar på folk. Under tiden blir krisen på medelhavet bara värre. Redan i

år har närmare 2000 personer dött. Finland vänder ryggen till människor i nöd. Utrikesminister Timo Soini har också sagt att vi i stället ska hjälpa på plats och ställe. När regeringen väljer att skära i biståndet, det vill säga de pengar som används för förebyggande av konflikter och som humanitär hjälp vid flyktingkatastrofer, undrar jag hur minister Soini tänkt gå tillväga? Samtidigt vet vi att det redan nu är utvecklingsländer som tar det största ansvaret för flyktingströmmarna. För mig blir Soini och regeringens ord ett sätt att säga att Finland inte bryr sig.

Men Svensk Ungdom bryr sig och kommer aldrig sluta göra det. Vi kommer heller aldrig sluta påminna regeringen om det ansvar de flyr. Jag hoppas att du vill komma med i arbetet för en mer human flyktingpolitik. I så fall ska du komma med i kampanjen Ditt samvete.

som kräver en ännu strängare flyktingpolitik

Text / Krista Brunila foto / ©iStock.com / Guenter Guni

och som motsätter sig eftersökning och

EU h a r h a f t en

gemensam flyktingpolitik ända sedan slutet av 1980-talet för att effektivt hantera flyktingströmmarna. Idag styrs flyktingpolitiken av två överenskommelser, Schengenavtalet och Dublinförordningen. I och med den fria rörligheten inom Schengenområdet krävdes en strängare kontroll vid EU:s yttre gränser bland annat olika resedokument och ett straff för de transportbolag som transporterar mänskor som reser utan krävda dokument. Därmed kräver transportbolagen giltiga dokument av alla resenärer, även asylsökare, och har på så sätt blivit vakthundar vid Europas gränser.

Dublinsystemets syfte är att förhindra att en asylansökan lämnas hos flera EU länder samtidigt. Första mottagarlandet är enligt konventionen också skyldigt att behandla ansökan. Om an-

sökan avslås gäller det inom hela EU och asylsökaren kan utvisas. Detta är problematiskt då behandlingen av en ansökan sker inom den nationella lagstiftningen och många länder har gått in för skärpta krav för asylsökande bl.a. gällande pass och visum. Därmed har det blivit nästan omöjligt att ta sig till Europa för att söka asyl, vilket ökar på efterfrågan av smugglare. Desperata mänskor betalar för en väg till Europa, oftast via Medelhavet i gamla och sjöodugliga fartyg. Europas murar har alltså byggts upp under en längre tid men det är i och med krisen vid Medelhavet som flyktingpolitiken satts på sin spets.

räddning, eftersom detta enligt dem skulle uppmuntra flera att fly."

Politisk vilja krävs

KOLUMN

Se människorna, inte prislapparna Sandra Grindgärds, förbundssekreterare

Känner ni till Lampedusa? Paradisön utanför Italien med vita stränder, blått hav med ett skönt och varmt klimat. Eller, Lampedusa som vi idag känner det, vita stränder fyllda med kistor. I oktober 2014 förändras vår bild radikalt av denna vackra ö då 500 personer omkom på väg till Europa. De nådde aldrig Lampedusas stränder. Europa skakades om och på ett brutalt sätt påmindes vi om omvärldens lidande. Innan 2014 blir 2015 har totalt 3500 personer omkommit.

Det är ungefär lika många som det bor i Kristinestads centrum, min hemkommun.

Det innebär att hela centrum skulle vara utplånat. Alla mina släktingar och vänner.

Jag kan inte sluta tänka på vems allas släktingar och vänner som ligger på bottnen på Medelhavet och den enorma sorg de berörda måste känna.

Idag tvingas en människa fly sitt hem var fjärde sekund. Det betyder att medan du

22

SVENSK FRAMTID

Vem beslutar om du har något att dölja?

Text / Erik Carter Översättning / Nicholas Kujala Illustration / Ida Wikström

Diskussionen om statligt övervakande exploderade då Edward Snowden läckte ut det övervakningsprogram som leddes av USAs nationella säkerhetsmyndighet, NSA. Debatten fick globala dimensioner, men trots detta har vi inte ännu sett alla de konsekvenser som skandalen leder till. Det är intressant att analysera diverse reaktioner gentemot den statliga övervakning som Snowden avslöjade.

I E u ropa h a r t y s k a rn a varit mycket oroliga över övervakningsplanerna, och avlyssningen av Angela Merkels telefon ledde till en diplomatisk kris mellan USA och Tyskland. Skandalen har gett upphov till en djup misstro mellan tyskarna och staten. Misstron förstärktes nyligen av att den tyska myndigheten BND uppges ha hjälpt NSA spionera på europeiska medborgare, företag och även statliga tjänstemän. Det har fått Merkels protest mot USA att framstå som hycklande och ihålig.

en konspirationsteoretiker. Det är jag inte. Jag avskyr konspirationsteorier. En dansk man som heter Tobias Schanz blev inte beviljad tillträde i USA med sin familj på grund av sitt telefonnummer, som tidigare tillhört en misstänkt terrorist.

Tobias var helt oskyldig och hade aldrig gjort något kriminellt. Ändå släppte inte de amerikanska myndigheterna in honom i landet på grund av PETs (felbaserade) intresse för honom.

I takt med att samhället blir mera osäkert och terrorism blivit mera utbrett så har medborgarnas integritetsskydd blivit allt sämre.

J a g k a n s k e låt e r s o m

I Danmark har NSA-skandalen nog prövat folkets förtroende för staten men trots det finns det kvar. Terrordåden i Paris och Köpenhamn ledde nästan till att Danmarks säkerhets- och underrättelsetjänst PET (Politiets Efterretningstjeneste) skulle ha fått mera auktoritet och finansiering. En åtgärd som har föreslagits är en ökning av övervakning av flygpassagerare, där PET får information om vem du flyger med, kreditkortsinformation samt tidigare flyg du tagit. För att motivera åtgärden användes det klassiska argumentet "Har du inget att dölja, finns det ingen orsak att vara rädd".

Argumentet vilar på en bräcklig grund eftersom det endast är staten som bestämmer vad som är värt att dölja och vad som inte är det. Även om du idag inte har något att dölja enligt staten, kan du ha det imorgon. Ifall du till exempel råkar i en Facebook-grupp med en mystisk person eller skriver fel ord, kan du snabbt hamna under myndigheternas förstoringsglas.

№2

/ 2015

UTRI KES

"En dansk man som heter Tobias Schanz blev inte beviljad tillträde i USA med sin familj på grund av sitt telefonnummer, som tillhörde tidigare en misstänkt terrorist.

Tobias var helt oskyldig och hade aldrig gjort något kriminellt. Ändå släppte inte de amerikanska myndigheterna in honom i landet."

" O m d u int e h a r något att g ö m m a , s å b ord e d e t int e va r a e tt pro b l e m att låta o s s s e a llt d u ä g e r ."

Ett sådant tankesätt försvagar integritetsskyddet och är således en fråga om mänskliga rättigheter. Det finns ett huvudsakligt problem då medborgarens integritetsskydd minskar i förhållande till staten. Det är att medborgaren alltid är i en svagare ställning än staten och att medborgaren måste försäkra att staten inte missbrukar sin makt. Det enda sättet att förebygga missbruk är genom öppenhet. Vi kan inte blint lita på staten, inte ens i Norden. Istället behöver vi helt enkelt öppenhet och kontroll. Annars finns risken att vi blir det vi sedan allra första början försökt bekämpa: Ett samhälle som är reglerat med makt och rå styrka.

Vi b e h ö v e r e n di s k u s s ion om massövervakning som inte endast är rättslig och filosofisk. Vi måste börja ställa frågor. Den första frågan borde vara: Vem beslutar om du har något att dölja?

Erik Carter är ordförande för Nordiska Centerungdomens förbund.

23

24

SVENSK FRAMTID

№2

Utbildningen ska höja andras kunskap



Hela gruppen samlad.

Solen lyste vackert över det grönskande sjölandskapet i Vichtis. Demo Finland hade samlat en grupp på sexton aktivister, ungdomsarbetare och ungdomspolitiker från Nepal, Bangladesh, Slovenien och Finland. Under tolv dagar skulle gruppen lära sig att bättre förstå globala utvecklingsfrågor utifrån ett ungdomsperspektiv, dela erfarenheter och utveckla sin kompetens som trainers.

Närmare bestämt var det en utbildning för utbildare.

Text / Lena Höglund och Maria Henriksson Foto / Nina Pozun

R e da n u nd e r gr u pp e n s namnlek och första diskussion stod det klart att alla deltog i seminariet utgående från olika bakgrunder och med olika förhoppningar. Deltagarna från Bangladesh ville berätta om sitt självuppoffrande arbete för mänskliga rättigheter i sitt hemland och de ville gärna lyssna till experter inom mänskliga rättigheter.

Gruppen från Nepal, som med tanke på katastrofen på hemmaplan inte var fullständigt närvarande, kunde inte konkretisera det sammanhang de representerade. Slovenerna bestod av ungdomsarbetare, som ville lära sig mer om ungdomars plats i beslutsfattande, men framförallt, om metoder för trainers.

Vi finländare på plats representerade politiska ungdomsorganisationer och relaterade seminariet till politiskt beslutsfattande och hur ökad kapacitet kan förbättra påverkningsmöjligheterna för unga. Den mest tydliga skillnaden låg alltså mellan oss tre finländska deltagare och resten av gruppen: vi tre trodde på politiken som ett forum där också unga kan delta i demokratiskt beslutsfattande. Balansen i evenemanget var alltså beroende av att vi tre finländare var på plats.

Gruppens diversitet var redan från början en skrämmande utmaning, men också en enorm möjlighet. Speciellt de kulturella presentationerna av de olika grupperna stärkte gruppandan bland deltagarna. Förståelsen för skillnaden

mellan att fungera som föreläsare, diskussionsledare och trainer var kanske den största insikten bland deltagarna.

Seminariet bestod av ett första skede, där deltagarna fick lyssna på en rad föreläsare och experter från finska Utrikesministeriet, Rädda Barnen, Satakunta och Changemaker.

Somliga deltagare kom till insikt om att medlemmar i deras organisationer inte skulle ha lärt sig mycket av dylika föreläsningar och att kvaliteten i föreläsningarna berodde på föreläsarens kapacitet att anpassa informationen till sin publik och kunna svara på frågor. Under det andra skedet av seminariet delade deltagarna exempel på aktiviteter i den egna organisationen, vilket för många av deltagarna gav en bättre förståelse och mer uppskattning för de andra organisationerna. Till exempel människorättsorganisationen från Bangladesh lyckas attrahera nationell TV till sina dramatiseringar av kränkande rättsprocesser – vilket i en europeisk kontext är imponerande publicitet. Kampanjer på sociala media har däremot inte samma popularitet i Bangladesh. Upplevelsen av att dela och ta till sig upplevelser tog tid, men lade grund för det tredje skedet av seminariet.

Seminariet kulminerade nämligen med att deltagarna delades in i två grupper, varav en begav sig till Tammerfors och den andra till Åbo – för att på egen hand dra varsitt en-dagsseminarium. Vardera gruppen hade ett dygn på sig att välja tema och förbereda seminariet. Båda grupperna lyckades med sina seminarier och an-

/ 2015

UTRI KES

25

Va ddå d e m o f inl a nd?

Demo Finland är ett demokratifrämjande samarbetsorgan O r ga n i s at i o n e n s t ö d e r d i a lo g e n

mellan Finlands riksdagspartier.

mellan partier och demokratiskt deltagande för unga och kvinnor i Nepal, Zambia, Tanzania och Tunisien. Demo Finland har också försökt starta verksamhet i Bangladesh, men på grund av säkerhetsrisker har detta ännu inte varit möjligt.

Tillsvidare samarbetar Demo Finland med mänskorättsorganisationen Odhikar i Bangladesh.

D e m o F i n l a n d h a r under det senaste året ordnat ett Erasmus + utbildningsprogram för ungas deltagande i global utveckling tillsammans med slovenska MaMa Mladinska Mreza.

vände så kreativa metoder som möjligt för att lägga fokus på sina deltagares delaktighet. Speciellt för de asiatiska deltagarna gav erfarenheten en tydlig förståelse för hur större delaktighet bland seminariedeltagarna också gav mer resultat än föreläsningar. Då båda grupperna sedan träffades i Helsing-



Redan under de första lekarna märktes diversiteten i gruppen. Det var en utmaning men slutresultatet blev positivt.

fors, kändes det som att vi möttes som nya deltagare igen.

Vi var mer ödmjuka och mer självsäkra inför uppgiften att leda och stöda våra organisationers lärandeprocesser.

Vi hade lärt oss global kontext, delat och prövat på metoder. Vi möttes med en soligare, mer positiv inställning till

ungas påverkningsmöjligheter. Vi lämnade varandra med förståelsen för att utbildning inte handlar om den egna kunskapen, utan förmågan att få fram andras kunskap och lösningar. Vilket var en ovärderlig insikt, om ni frågar oss. Ta chansen och delta i Demos seminarier!

№ 2 /2015

KULTUR

26

Svensk Framtid

Hitta hit i sommar Svensk Framtid bad ett gäng SU:are dela med sig av sin topp tre-lista över inhemska evenemang sommaren 2015, och resultatet... varsågoda!

Veronica Björklund Träningsintresserad Raseborgare

Thomas Karv Doktorand med Nykarleby nära hjärtat





Njut av ”Saltkråkan”

Midnight Run Helsinki 29.8.2015

ɝɝ Beläget cirka 45km från Vasa centrum, är Svedjehamn på Björkö det ultimata utflyktsmålet en varm sommardag när man vill slippa bort från allt vad betongdjungel heter. Njut av en kall öl och en bit mat vid café Salteriet, förbättra din allmänbildning genom att klättra upp i det 20m höga utkikstornet och förundras över de så kallade De Geer –moränerna, ta en vandringstur runt vandringsleden eller hoppa på en skärgårdskryssning ut till Valsörarna. Detta är enligt mig det närmaste Saltkråkan man kan komma i Österbotten.

ɝɝ Ingen sommar utan ett lopp? I så fall borde du testa Midnight Run i Helsingfors. Start och mål är på Senatstorget och rutten på 10 kilometer går genom Helsingfors centrum.

Skiljer sig från andra lopp eftersom den första starten går så sent som klockan 21. Även om du tycker att löpning är tråkigt så är Midnight Run värt en chans, det finns nämligen underhållning och musik längs vägen, samt möjlighet att springa bara fem kilometer.

Förutom de traditionella startgrupperna går det att tävla i maskeradklassen.

Sommarfeelis med fotboll

Livs levande Ledin i Borgå 14.8 och Ekenäs 15.8

ɝɝ Sundom Arena är då igen det närmaste man kan komma engelska Premier League i Österbotten. Vid arenan, belägen 7km utanför Vasa centrum, spelar division 3 laget Sundom IF sina mytomspunna hemmamatcher. Fastän spelet på plan kanske inte alltid får tankarna att gå till en VM-final lämnar ett besök på en Sundom IF matchen aldrig någon oberörd. Äkta känslor, underhållande spel och garanterat högljudda konversationer med både domare och motståndare.

Boka gärna in datumen 25.6, 6.8, 20.8 och 26.8 redan nu och köp dina biljetter innan matcherna hinner bli slutsålda!

ɝɝ Tomas Ledin ger två spelningar i Svenskfinland i sommar. Fast i ärlighetens namn är det nog antagligen minst lika många som ser fram emot Eurovisionsvinnaren Måns Zelmerlöw, som kommer att vara förband till Ledin. Förutom Tomas och Måns uppträder även Jukka Poika, Paul Oxley’s Unit i Borgå och Irina Björklund, Paul Oxley’s Unit i Ekenäs.

Place to be: Barösund ɝɝ Har du vägarna förbi Ingå skärgård i sommar? I så fall ska du definitivt styra segelbåten, motorbåten, bilen eller vad du nu färdas med mot Barösund. Barösunds centrum består av caféer, restaurang och en bybutik.

På Barösundsdagen i början av juli gäller det att komma i tid om du vill ha båtplats! Maten på Restaurang Scola lämnar knappast någon besviken, till och med Alexander Stubb har lunchat här. Sjävklart twittrade han om besöket. Så vad väntar du på? Ställ in navigatorn på N 59°58,6’ E 23°52,8’!

Kungen finns i Nykarleby 

En sommar i Österbotten är inte komplett utan Juthbacka, fotboll och Svedjehamn, säger Thomas Karv. 

För Veronica Björklund är Tomas Ledin och Barösund precis det som behövs för en perfekt sommar.

ɝɝ Juthbacka marknad, 21–22.8, har blivit en av sommarens absoluta höjdpunkter inte bara för Nykarlebyborna men för så gott som alla österbottningar. Ett besök till Finlands lyckligaste stad (må vara att utmärkelsen härstammar från 1995) rekommenderas året runt, men om man måste välja endast en helg under året är valet väldigt enkelt. Vill man dessutom vara lite kulturell kan man även besöka Zacharias Topelius barndomshem Kuddnäs och är man bara ute efter att ”steka lite på playan” kan man besöka Storsand i Monäs eller Andra Sjön lite utanför Nykarleby centrum. För att fortsätta på Astrid Lindgren-temat, om Björköby är det närmaste Saltkråkan man kan komma i Österbotten är garanterat Pensala, beläget 25km från Nykarleby centrum, det närmaste Bullerbyn man kan komma 2015.

27



Intresserad av kultur? Känner du dig som en hipster? Läs Elis Henells tips nedan! 

Är du i Helsingfors i sommar? Kolla in Emma Tchengs tips för en perfekt sommar i stan! 

Emilia Juslin älskar sommaren, och vad är ett bättre sätt att spendera sommaren på än att delta i SU.s sommarseminarium?

Elis Henell Äkta Åbohipster 

Mysigare än Flow

Emma Tcheng Helsingforsare och före detta riksdagskandidat 

Regnbågsflaggan i topp ɝɝ Den första sommarhappeningen är Helsinki Pride-paraden som går av stapeln lördagen den 27 juni. SU deltar traditionsenligt och tågar från Senatstorget kl. 13.00. Kom med och vifta på regnbågsflaggan och njut av stämningen på ett av sommarens gladaste evenemang!

ɝɝ I takt med att Flow i Helsingfors vuxit både i besökarantal och biljettpris, har suget på ett alternativ till det alternativa också vuxit.

Folk suktar efter det småskaliga, mysiga och besökarvänliga som Flow en gång var, med intressanta uppträdande av stora småstjärnor, och en inspirerande och hemtrevlig festivalmiljö. H2Ö, tronarvinge till den redan då populära Ilmiö-festivalen, ordnas i år (24-25.7) för andra gången på naturskön Runsala i Åbo och fyller just detta tomrum i det finska festivalutbudet. Med ett brett utbud av såväl indiestjärnor som tunga profeter av elektronisk musik, på ett unikt utbyggt festivalområde vid Runsala varv är det svårt att inte imponeras.

Hippies, se hit!

ɝɝ Kan det bli mera sommar än Tomas Ledin på sommarturné? Lördag 15.8 hittar ni definitivt mej i Stallörsparken i Ekenäs! Man kan också bonga honom i Mariehamn (20.7) och Borgå (14.8).

ɝɝ En annan färggrann sommarhappening i år är den internationella succén The Color Run, som äntligen kommer till Finland på sensommaren! Detta löpningsevemang vill du inte missa fast du inte är en löpare med stort L, infinn dig den 5 september på Olympiastadion kl. 11.00 för att uppleva "The Happiest 5K On The Planet"!

ɝɝ I år och dar har Faces-festivalen fortsatt sprida sin jordnära värme. År 2014, efter otaliga år av ekonomiska svårigheter, diagnostiserades den obotlig dödssjuk, och ett sista farväl togs. I år är Faces som av ett under – tillbaka! Man kanske inte kan kalla det comeback, men inte kan man vara annat än glad av att Faces lever.

Med veckoslut av barfota dans i skogen, nakenbad i havet, jam på tältområdet till soluppgången, kärlek och te, måste jag konstatera att Faces gett mig bland de finaste veckoslutena i mitt liv. Låter just som någon jävla hippie-skit, och det är precis vad det är!

Och det är otroligt roligt!

Teater på Konstens natt

Skärgård i stan

Högklassig kultur i Åbo

ɝɝ Om du är i Åbo under Konstens natt (torsdag 13.8) ska du titta in på Turun Ylioppilasteatteris improvisationsteater! Otroligt duktiga amatörskådespelare bjuder på gratis smakprov på improteater. Kom i god tid – det brukar vara lång kö!

ɝɝ Det lönar sig också att besöka Restaurang Skiffer på Skifferholmen i Helsingfors.

Hit kommer du med egen båt eller med färja och kan avnjuta en utsökt pizza, härlig stämning och skön musik. Speciellt mellan onsdag och lördag (6.6.-31.7.) är stämningen på topp då olika DJs står för musiken fram till 12 på natten!

ɝɝ Åbo har nischat sig väl som en stad med en stark alternativ kulturscen. Stadsfestivalen Turku Modern, som går av stapeln för sjätte gången i år 9-12.7, är ett praktexempel på att Åbo kan sin sak. Med huvudscenen på Kåren och klubbkvällar på såväl åbåtar, klubbar som konstgalleri, erbjuder Turku Modern sommarens intensivaste rundtur i stan. Årets artistuppsättning är igen klockren. Turku Modern är inte styv stämning och rödvin, inte heller spyor och lerpölar. Turku Modern är en högklassig, modern kulturupplevelse på högvarv. Varför Berlin, vi har ju Åbo.

Emilia Juslin Sommarälskande politisk sekreterare 

Ledin i repris

Avsluta sommaren med SU ɝɝ Bästa sättet att avsluta sommaren är på SU:s sommarsemi 28-30.8 på Kirjais i Nagu.

Förutom intressanta diskussioner om mänskliga rättigheter blir det också chill, kräftskiva och garanterat trevligt sällskap. Häng med!

Ännu mera färg

OFFICIELL WEBBPLATS / su.fi

—

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook, twitter och instagram!

— fb.com/svenskungdom @svenskungdom