Svensk Framtid 1/2015

TE

MA

/ Riksdags

val

1 / 2015

ďƒĄ

Svensk Ungdoms politiska tidskrift

Kallelse SVENSK UNGDOM, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f:s

72:e FÖRBUNDSKONGRESS den 8—1 0 maj 2015

S v e n s k U n g d o m , Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f. sammankallas härmed till förbundskongress den 8–10 maj 2015 i Jakobstad. Kongressen öppnas fredagen den 8 april 2015 klockan 14.00 och avslutas söndagen den 10 april cirka klockan 16.00.

Vid kongressen behandlas i § 15 i förbundets stadgar nämnda ärenden. Utöver det behandlas också stadgeändringar.

Vid förbundskongressen har varje medlem yttrande- och närvarorätt. Lokalavdelningarna bör senast den 7 april 2015 anmäla sina ombud till respektive kretskansli, förbundskansliet eller på www.su.fi.

Information om Kongressens finns tillgänglig på www.su.fi.

Förtjänsttecken kan delas ut på kongressen. Svensk Ungdoms förtjänstteckenskommitté beslutar om eventuell utdelning och förslag kan framföras till kommittén genom förbundssekreteraren (sandra@su.fi) senast 26.4.

STATUT FÖR SVENSK UNGDOMS FÖRTJÄNSTTECKEN Svensk Ungdoms förtjänsttecken ges till personer som under en längre tid och på ett avgörande sätt arbetat för och utvecklat verksamheten på bred front på någon nivå inom förbundet.

Svensk Ungdoms förtjänsttecken ges endast i undantagsfall till tjänstemän eller förbundsordförande. (Dylika personer kan dock i undantagsfall få ett förtjänsttecken för sina insatser på annan nivå inom förbundet.)

För mera information och anmälan, se www.su.fi.

VASA ,

den 10 januari 2015

Förbundsstyrelsen för Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f.

Ida Schauman, förbundsordförande

Sandra Grindgärds, förbundssekreterare

№ 1 / 2015

SVENSK FRAMTID

CHEFREDAKTÖR Fredrik Westblom fredrik@su.fi +358 (0)45 7731 0276

FORMGIVNING

ANSVARIG UTGIVARE

Ida Wikström

Ida Schauman

PÄRMFOTO

MEDVERKANDE

Anton Sucksdorff

Anna-Kajsa Blomqvist Sandra Grindgärds Valter Huldén Christoffer Hällfors Andrea Karlsson Ida Schauman Anton Sucksdorff Ellen Söderlund

SVENSK FRAMTID № 1/2015

INNEHÅLL

Ledare � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 SU i media � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4 Anslagstavlan � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 5 — Politik —

3

TRYCKERI KSF Medias tryckeri Mårtensbyvägen 11 B 01 620 Vanda

REDAKTIONEN

UPPLAGA

Simonsgatan 8 A 00 100 Helsingfors (09) 693 072 47 sf@su.fi www.su.fi

№ 1/2015 � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 000

ISSN 078-4427

Riksdagsval 19/4 � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 6 kolumn / En kampanjarbetares vardag � � � � � � � � � � � � � � � � 15 tema / I stan och på landet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16 tema / Miljö och jordbruk � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 17 Hon arbetar för en levande landsbygd � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 17 tema / Jobb och ekonomi � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 18 "Vi har svikit de högutbildade" � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 18 kolumn / Mera flex, flera jobb � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 18 kolumn / Skära ner, eller? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 19

tema / Utbildning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 20

kolumn / Mera jobb i studierna � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 20

tema / Internationalism � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 21 Nicolò brinner för flyktingfrågor � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 21

— Utrikes — Vi behöver internationellt samarbete � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 22

LEDARE

Höj era röster Fredrik Westblom, chefredaktör R i k s dag s va l e t n ä r m a r s i g med stormsteg. Den 19 april kommer vi igen rösta in 200 riksdagsledamöter som ska regera Finland de kommande fyra åren. En utmanande uppgift, kan man lugnt säga.

Det är inte en underdrift att påstå att vårt land står inför en rad utmaningar, varav

jobben definitivt är en av de största. Vi har cirka 300 000 arbetslösa i dagens läge, en siffra som är skrämmande hög i sig. För var och en av dessa betyder ordet "arbetslös" en personlig kris, en osäker framtid och en svår ekonomisk ställning. För staten innebär det stora utgifter och uteblivna inkomster.

Antalet unga arbetslösa i åldern 15–24 var, enligt statistikcentralen, 75 000 i februari månad.

Vi behöver fler unga röster i politiken.

Vi behöver människor med visioner, energi och en vilja att förändra samhället. Och även om de äldre självklart kan och bör arbeta för att minska (ungdoms)arbetslösheten, så behöver vi nu, mer än någonsin, unga politiker som kan sätta ner foten och säga "nej". Vi behöver unga röster som säger "nu är det nog – det är vi som ska leva med de beslut som fattas i dag. Det är vi som måste skapa vår egen framtid. Det är vi som måste kavla upp ärmarna och rätta till de felaktigheter som lett till att vi befinner oss i den här situationen".

Det är ändå så att det är de unga som bäst för fram de ungas vilja. Men i vårens riksdagsval är förvånansvärt få unga kandidater uppställda. Många partier har under 18 procent unga på sina listor. Sannfinländarna är absolut sämst med 8,33 procent kandidater under 30 år. Kristdemokraterna (9,32) och Centern (11,57) är inte mycket bättre.

Det handlar inte om att unga inte har ett intresse för politiken. Det handlar om att partierna inte har tilltro till unga politiker och väljer att satsa på etablerade namn framom nya kort. Detta är mycket dåligt dels för återväxten, men dels också för ungdomsfrågorna i sig.

Här utgör Svenska folkpartiet ett lysande undantag med hela 23 procent unga kandidater på sina listor. Du får läsa mer om dem i denna tidning.

Vi behöver fler unga röster i politiken.

Jag syftar inte endast till kandidater i val, utan även till aktivister i partier och politiska ungdomsförbund. Vi som färdigt är aktiva måste visa de som ännu inte aktiverat sig att de har

"Sannfinländarna är absolut sämst med 8,33 procent kandidater under 30 år." möjligheten att påverka sin egen vardag med mycket små medel. Det tar inte många minuter av din tid att dela ut valmaterial på gatan, skriva en insändare till tidningen eller debattera samhällsfrågor på Facebook, till exempel.

Men det allra enklaste sättet att förbättra din omvärld är ändå att rösta. Den 19 april har du möjligheten att förbättra Finland. Då kan du visa samhället att vi unga kan och vill göra en skillnad.

Tar du möjligheten?

4

SVENSK FRAMTID

№1

SU I MEDIA Vbl, 3.3

Lön utan arbete? Åsikterna går isär om man borde införa en basinkomst i Finland eller inte. Idén med en basinkomst är att alla som bor i Finland ska få en grundsumma på sitt konto varje månad oberoende av inkomst eller arbetssituation.

Ett stort argument som både De gröna och SFP:s ungdoms­förbund Svensk Ungdom (SU) är att en basinkomst (i stället för behovsprövad arbetslöshetsunderstöd) skulle göra det enklare att ta emot kortare arbeten utan att stöden genast dras in.

SU fick på partidagen år 2013 tummen ner för sin egen utarbetade modell, men fortsätter förespråka en modell om negativ inkomstbeskattning. Den går ut på att de som har det sämst ställt får en inkomstöverföring som minskar i takt med att man tjänar mer och som vid en viss nivå övergår till att man börjar betala skatt.

Vbl , 9. 2 / insändare

Sänk rösträttsåldern till 16!

Anna-Kajsa Blomqvist, riksdagsvalskandidat Christoffer Ingo, riksdagsvalskandidat Kretsstyrelsen för Svensk Ungdom i Österbotten

R ö s t r ä t t så l d e r n h a r f lu k t u e r at under historiens gång för att spegla samtiden. I Finland sänkte vi till exempel rösträttsåldern till 18 år först 1972, och i dag känns det som en självklarhet att alla som fyllt 18 år ska få rösta. Kunde vi inte nu följa i andra länders fotspår, som exempelvis Österrikes, Brasiliens, Argentinas och Jordaniens, och sänka rösträttsåldern? Det skulle bidra till att skifta fokus till frågor som berör unga och ge en mer välinformerad och framtidsfokuserad debatt gällande bland

Västr a Nyl ands webb , 13 . 2

Unga i Ingå vill ha tillbaka sin busstur. Virkby gymnasiums elevkår och SU i Ingå kräver bättre kollektivtrafik mellan Ingå och Lojo. Det är indragningen av förmiddagsturen som fått de unga att nu gadda ihop sig.

— — Den senaste bussen startar från Ingå två timmar innan lektionen börjar, säger Rebecka Streng, ordförande för Virkby gymnasiums elevkår.

Hon och Henrik Wickström, ordförande för Svensk Ungdom i Ingå och fullmäktigeledamot i Ingå, anser att förmiddagsturen måste återinföras mellan Ingå och Lojo.

VN , 1 0. 3 / insändare

Både för- och nackdelar Det finns både för- och nackdelar med konstgräs, men det är ändå klart att användningsgraden kan ökas markant på en konstgräsplan, då den tål konstant användning hela den snöfria perioden. Detta innebär alltså att konstgräset i regel alltid står till förfogande för skolorna och daghemmen dagtid, vilket är en stor förbättring från dagens situation. / F i l i p Bj ö r k lö f, bildningsnämndens ordförande (SFP), Raseborg

annat skol-, integrations- och klimatfrågor. Det argumenteras ofta att unga inte själva är intresserade av en sänkt rösträttsålder, och att det endast skulle inverka negativt på det allmänna valdeltagandet. Studier av val i Österrike har ändå påvisat att 16–18-åringars valdeltagande inte avviker från övriga åldersgruppers. Enligt en känd forskare i valdeltagande Mark N. Franklin skulle en sänkning av rösträttsåldern till och med kunna leda till att valdeltagande på längre sikt skulle höjas. 

/ 2015

12 1

"Sannolikt att Finland deltar i Irak"

5

M yc k e t t y d e r på att Finland deltar i en krishanteringsoperation i Irak, för att utbilda kurdiska soldater som strider mot terrororganisationen IS. Det bekräftar försvarsminister Carl Haglund (SFP) på försvarskonferensen i Sälen idag.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) sade i går att Sverige deltar i en utbildningsoperation i Irak tillsammans med Finland.

Finland har under de senaste åren gjort mycket av den här typens arbete i krishanteringssyfte. /Svensk a yles webb

Vbl och åu, 13 . 3

SU stolt över beslutet om studiestöd Svensk Ungdom berömmer partiets beslut att inte rösta för ändringen av studiestödslagen. Ändringen skulle ha inneburit att studerande inte längre får studiestöd för en andra examen. ɝɝ Studerande måste ha rätt att få ändra sig och byta studieinriktning. SFP har visat att man arbetar för och hör studerande, idag är jag stolt över mitt parti, säger SU:s ordförande Ida Schauman i ett pressmeddelande.

Schauman betonar att det redan gjorts ändringar i studiestödet under den här mandatperioden, men att effekterna av de besluten inte utretts ordentligt.

3 3

Ledarredaktionen överger Alice Teodorescu

Östnyl ands webb , 5. 3

Snus och tvångssvenska engagerade på valdebatt. Ska snusförsäljning tillåtas eller inte och ska cannabis legaliseras? Det var en fråga som delade åsikterna hos de inbjudna riksdagsvalskandidaterna då elevkåren i Lovisa gymnasium arrangerade en valdebatt i skolan.

— Cosmo Mether (SFP) talade om individens frihet att själv avgöra, men att tillräckligt hög accis bör sättas på snuset. Då finns det pengar för den vård som snusaren kanske behöver i framtiden.

Unga besitter en stor kunskap om världen, samhället och politik, så att använda okunskap som argument mot en sänkning av rösträttsåldern är inte hållbart.

Dessutom är demokrati i sista hand inte en fråga om kompetens eller kunskap, utan om folkvälde, vilket innebär att så många som möjligt borde ha möjlighet att delta i beslutsfattandet. Borde vi inte låta 16- och 17-åringar delta i beslutsfattandet?

sagt upp sig och Malin Lernfelt är sjukskriven. Därmed blir den nya ledarredaktören Alice Teodorescu och en vikarie ensamma kvar på redaktionen.

Det var i januari som Dagens Media kunde avslöja det interna upproret mot att Alice Teodorescu tar över som ny ledarredaktör på GP. Sedan dess har Maria Haldesten valt att lämna tidningen i protest mot att ledarsidan, enligt tidningens medarbetare, nu byter politisk inriktning från socialliberal till socialkonservativ.

G e r t G e lot t e h a r

/ Dag e n s m e d i a

Offerkofta och dunkla budskap

22 3

Nä r S o c i a l d e m o k r at e r n a s Kari Rajamäki med Sannfinländarnas benägna bistånd som sin sista parlamentariska gärning stoppade lagen om hälsovård för papperslösa kom jag att tänka på hans tid som inrikesminister 2003–2007.

Rajamäki hade i riksdagen i åratal ackompanjerat landsbygdspartisten Sulo Aittoniemi (som senare satt en period i Centerns grupp och på slutrakan var politisk vilde) och ångat på om riskerna med en ”allför slapp utlänningspolitik” samtidigt som de flesta politiker från de stora partierna ansåg frågan vara ointressant. Utöver det företrädde SFP, De gröna, Vänsterförbundet och flera politiker i Rajamäkis eget parti helt andra åsikter om flyktingar och invandring. Sannfinländarna och föregångaren Landsbygdspartiet var under de här åren en liten spillra utan inflytande. ɝɝ I dag har den falska och fördomsskapande retoriken från Kari Rajamäkis ministerdagar blivit mainstream. Gränserna för vad som är anständigt har förskjutits ordentligt. Det har skett så småningom, förutom Rajamäki har bland annat Samlingspartiets Ben Zyskowicz puffat på, men med Sannfinländarnas skrällseger 2011 brast de sista fördämningarna. / H b l , Ta n t B lo m s t e r h at t

”Hyckleri av vissa ledare i marschen” I Pa r i s o ch F r a n k r i k e marscherade och manifesterade drygt 3,7 miljoner människor för att visa sitt stöd för offren vid attentaten mot satirtidningen Charlie Hebdo, den judiska matbutiken och för press- och yttrandefrihet i allmänhet.

Bland de som marscherade i Paris, tillsammans med Frankrikes president François Hollande, fanns flera världsledare från länder där pressfrihet och yttrandefrihet inte representeras. ɝɝ Det är givetvis bra att attackerna fördöms från världens alla hörn, men det finns något väldigt hycklande i att man ser länders representanter marschera i Paris samtidigt som det begås enorma övergrepp mot journalister på hemmaplan, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser. / Af t o n b l a d e t

11 1

6

SVENSK FRAMTID

№1

Riksdagsval 19 / 4 M i l j ö o ch jordbruk

I s ta n o ch på l a n d e t

j o b b o ch

Vill du vara med och förnya riksdagen och Finlands politik? Kämpar du för miljön, för livskvalitet i såväl stan som på landet, för bättre jobb och ekonomi, för jämlik utbildning och internationellt ansvarstagande? Det gör vi också.

Rösta på en ung, socialliberal politiker som för en hållbar och rättvis politik där individen står i fokus. Finland behöver ny energi i riksdagen. Här får du läsa om Svensk Ungdoms kandidater och politik. utbildning

e ko n o m i

i n t e r n at i o n a lism

/ 2015

POLITIK

7

96

Benjamin Ellenberg "Jag vill bekämpa gråhårigheten i politiken."

"En ung kandidat med imponerande erfarenhet.

Benjamin är en slagfärdig, intelligent och beslutsam

H e l s i n g f o r s va l k r e t s

person med ett gott hjärta."

Robert Tenström, kampanjchef

Svensk Ungdoms viceordförande

Benjamin Ellenberg, 22, har nya visioner för politiken. Han vill arbeta för miljön, göra de ungas röst hörd och kämpa för jämlikhet och tvåspråkighet. ɝ Vem är du? ɝɝ Jag är en infödd tvåspråkig Helsingforsare från Munksnejden. Studerar statsvetenskap vid Helsingfors Universitet. ɝ Va r f ö r s t ä l l e r d u u p p i va l e t ? ɝɝ Finland står inför en dubbelutmaning. Vi måste få balans i statsekonomin utan att offra de centrala värderingarna för vår välfärdsstat, som avgiftsfri utbildning, jämlikhet och tvåspråkighet. I det arbetet vill jag vara med.

ɝ Va r f ö r b ö r ja d e d u m e d p o l i t i k ? ɝɝ Jag ville bekämpa gråhårigheten i politiken. Unga har nya visioner, de måste höras och de ska höras. Det är vi som ska leva med de beslut som görs i dag! ɝ Hur profilerar du dig politiskt? ɝɝ Jag är en socialliberal som tror på marknadsekonomi men som vill att staten aktivt ska värna om miljön och de sårbara i samhället. ɝ V e m ä r d i n s t ö r s ta i n s p i r at i o n ?

ɝɝ Franklin D. Roosevelt. Han gjorde modiga, socialt ansvarsfulla reformer som gjorde USA till en stark nation.

97

28 år från Helsingfors, är försvarsministerns specialmedarbetare.

Han tänker långsiktigt, vill förbättra ekonomin och satsa på säkerheten. ɝɝ Det talas mycket men görs för lite i dag, säger han. ɝ Va r f ö r b ö r ja d e d u m e d p o l i t i k ? ɝɝ För mig handlar politik om att sakta men säkert göra Finland och världen till en bättre plats. Det är inte alltid glamoröst eller House of Cards - spännande, men samtidigt är det på riktigt givande att jobba för saker man tror på och uppnå resultat. ɝ V i l k a ä r d i n a s ta r k a s i d o r ? ɝɝ Jag har den arbetsmoral och kunskap som behövs för att kunna sparka igång Finlands ekonomi. Jag representerar min generation, jag är nytänkande och internationellt inriktad - något det behövs mer av i riksdagen. ɝ V i l k e n ä r l a n d e t s s t ö r s ta u t m a Pat r i k G ay e r ,

n i n g?

ɝɝ Den största utmaningen är att överkomma förlamningen i den politiska beslutsfattningen. Det går inte bra för Finland just nu, ekonomin står stilla och arbetslösheten ökar, men regering och riksdag har inte lyckats fatta nödvändiga beslut. Det har talats mycket men gjorts alldeles för lite. Det vill jag ändra på.

Patrik Gayer Han vill förbättra situationen för Finland H e l s i n g f o r s va l k r e t s

8

SVENSK FRAMTID

110

Emma tcheng Hon kämpar för miljön H e l s i n g f o r s va l k r e t s

M i l j ö , u n g d o m sf r åg o r o ch e ko n o m i .

Det är frågorna Emma Tcheng, 20, arbetar för i valet. Till vardags arbetar hon som barista, studerar statskunskap och fungerar som ordförande för SU i Helsingfors. ɝ Va r f ö r s t ä l l e r d u u p p i va l e t ? ɝɝ Jag har nya tankar och perspektiv som jag vill framföra. Dessutom tycker jag också att det är viktigt att unga deltar i politiken i tidig ålder. Jag anser att ungdomars åsikter och värderingar varken representeras eller hörs i riksdagen. Därför ställer jag upp i valet. ɝ V i l k e n ä r l a n d e t s s t ö r s ta u t m a -

v ä l ja r n a ?

fantastisk kandidat eftersom hon inser att det är livsviktigt för framtiden att vi tar miljön i beaktande i allt beslutsfattande!"

Christa Blomberg, kampanjchef

190

Anna Abrahamsson Anna till riksdagen

n i n g?

ɝɝ Landets ekonomi. Vår statsskuld är alldeles för hög för att vara hållbar, samtidigt som vår arbetslöshet är hög för en välfärdsstat. Den ekonomiska tillväxten är knapp och det förutspås även att budgeten kommer att ligga på minus under de närmaste åren. ɝ Hur profilerar du dig politiskt? ɝɝ Jag är den miljövänliga kandidaten. Vid sidan om min hjärtefråga, miljö- och klimatfrågor, så är jag som ung även intresserad av studerandes rättigheter och ungdomsfrågor. Ett annat valtema är öppenhet. Vid sidan om dessa vill jag göra beslut till hela Finlands fördel. ɝ F i n n s d e t n åg o t d u v i l l sä ga t i l l

"Emma är en

№1

ɝɝ På valdagen den 19 april, välj en kandidat som ni verkligen tror att har hela Finlands intresse nära sitt hjärta. Välj inte en kandidat baserat på hur känd den är, dess utseende eller hur korkat den har uttalat sig. Vi har ett ansvar, använd det.

N y l a n d s va l k r e t s

"Den flitigaste, smartaste och mest socialt kompetenta

jä m s t ä l l d h e t, hå l l b a r h e t o ch m ä n s k-

Det är de tre ämnesområden Anna Abrahamsson, 24 år från Sibbo, brinner för. Hon arbetar för ett socialliberalt Finland och vill skapa framtiden, inte vänta på den. ɝ Vem är du? ɝɝ Jag är Anna Abrahamsson, 24 år gammal och född och uppvuxen i Sibbo. Jag studerar folkrätt (på slutrakan) vid Åbo Akademi, och arbetar för tillfället som specialmedarbetare i Europaparlamentet med fokus på miljöfrågor. Tidigare har jag även arbetat för Finlands ständiga representation vid FN i New York och som ungdomshandledare.

Jag har varit aktiv både inom högskolepolitik, i Svensk Ungdoms förbundsstyrelse och leder sedan två år tillbaka Svensk Ungdoms internationella utskott. Hemma i Sibbo är jag även ledamot i kommunfullmäktige och medlem i kommunstyrelsen sedan 2012. ɝ Va r f ö r s t ä l l e r d u u p p i va l e t ? ɝɝ Jag ställer upp eftersom jag tror Finland kan bli bättre; mer grönt, mer jämställt och mer öppensinnat. I stället för att vänta på förändring, vill jag vara med och skapa den. ɝ Va r f ö r b l e v d u i n t r e ss e r a d av p o liga r ät tigh eter .

litik?

ɝɝ Mitt politiska engagemang inleddes under studietiden. Det bottnade i en frustration över representationen i politiken, där de som hörs och syns mest inte alltid

personen jag känner.

Anna fattar beslut med både hjärta & hjärna. Siksi #kANNAtan2015."

Sandra Ahtola, kampanjchef

täcker hela samhället, utan ofta är rätt lika varandra. Det finns många frågor som skulle behöva mer plats på den politiska dagordningen, och vi behöver fler olika profiler i beslutsfattandet. Därför gav jag mig själv in för att arbeta för den förändring jag vill se. ɝ V i l k a f r åg o r a r b e ta r d u f ö r ? ɝɝ Jag brinner för jämställdhets- och människorättsfrågor och hållbarhet. På alla dessa fronter finns det ännu mycket att jobba på i Finland. Jämlikhet mellan könen, hbtiq-rättigheter och en mer förnybar och självförsörjande energiproduktion är bara några av frågorna. ɝ Va d g ö r d u på f r i t i d e n ? ɝɝ På fritiden slukar jag böcker, reser och umgås med vänner. Försöker också regelbundet dra på mig löpskorna.

/ 2015

POLITIK

9

195

Ann-Katrin Bender "Jag är samvetsgrann och modig."

"Tuff, smart, saklig, ödmjuk, lyhörd, mänsklig. Det är

n y l a n d s va l k r e t s

min kandidat Anki! En person jag beundrar och tror på. Hon har min röst!" #anki2015 Fredrika Åkerö, kampanjchef

26 år från Raseborg, är redo för riksdagen. Hon beskriver sig som en realistisk idealist med socialliberala värderingar. ɝɝ Det är en mänsklig rättighet att kunna påverka sin vardag och omgivning, kom ihåg att värna om det och rösta, säger hon. ɝ Va r f ö r b ö r ja d e d u m e d p o l i t i k ? ɝɝ Jag ville vara med och skapa lite mer liv i Ekenäs som var ganska händelselöst för

A n n - K at r i n B e n d e r ,

unga. Dessutom har jag alltid varit intresserad av samhällsfrågor. ɝ V i l k e n ä r l a n d e t s s t ö r s ta u t m a n i n g?

ɝɝ Att skapa framtidstro och mer möjligheter, såväl för ekonomin som för individerna. ɝ Va r f ö r s t ä l l e r d u u p p i va l e t ? ɝɝ Jag vill arbeta för de tusen möjligheternas land! Jag brinner för samhällsfrågor och

196

Filip Björklöf Fille vill hjälpa företagarna n y l a n d s va l k r e t s

ɝɝ S U ä r d e n m o d i ga s t e och mest ansvarstagande ungdomsorganisationen i Finland. Det säger Filip Björklöf, 23 år från Raseborg. Han studerar på Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, är uppvuxen på landsbygden och vill hjälpa Finland få tillbaka framtidstron. ɝ Va r f ö r s t ä l l e r d u u p p i va l e t ? ɝɝ Genom mina uppdrag inom kommunalpolitiken som fullmäktigeledamot och som ordförande för bildningsnämnden i Raseborg har intresset för politiken vuxit ytterligare. Jag har märkt att det är enkelt att vara med och fördela våra gemensamma resurser men innan vi är där måste resurserna skapas, vi som politiker måste skapa de bästa förutsättningarna för det.

ɝ Va r f ö r s k a m a n r ö s ta på d i g? ɝɝ Jag vill vara med och skapa förutsättningar för företagande och i slutändan ett välmående samhälle. De som har det allra sämst och mår dåligt måste få snabb och professionell hjälp, men det finns också en hel del i vårt socialsystem som kunde göras effektivare. Det får inte vara så att man måste vara frisk för att orka vara sjuk och att den som är bra på att fylla i blanketter är den som får den bästa hjälpen.

Skolan är också viktig. Skolan är den viktigaste samhällsutjämnande faktor vi har och vi ska vara stolta och måna om vår grundskola. Det betyder inte att vi inte ibland behöver göra svåra beslut på det lokala planet. Förändringar är inte alltid trevliga men kan vara nödvändiga. ɝ H u r g ö r d u f ö r at t få k r a f t o ch i n s p i r at i o n ?

ɝɝ Genom att få saker gjorda, att vara med och ta viktiga beslut som jag vet att gynnar samhället.

vill kämpa för social rättvisa, medborgerliga rättigheter och frihet. Som kandidat deltar jag i debatten och jag vill vara ett alternativ för de som vill se ett öppet, mångkulturellt och tillåtande samhälle. ɝ V i l k a ä r d i n a s ta r k a s i d o r ? ɝɝ Jag är samvetsgrann, modig och ger inte upp. ɝ Va r f ö r s k a m a n r ö s ta på d i g? ɝɝ Jag vill lyfta fram frågor som är viktiga

i vår allas vardag; trygghet, utbildning och jämlikhet. Min erfarenhet, mitt mod och min motivation att arbeta för samhället och framtiden gör att jag gärna presenterar mig som just din kandidat i riksdagsvalet! ɝ Va r f ö r ä r S U v ä r l d e n s b äs ta u n g d o m sf ö r b u n d ?

ɝɝ Vi ser individen och värnar om hållbarheten, dessutom har vi väldigt roligt medan vi debatterar!

10

SVENSK FRAMTID

№1

197

Elin Blomqvist Utbildningen är viktigast för Elin

"Elin är en kunnig påverkare. Dessutom är hon en omtänksam människa som genuint bryr sig om andra.

n y l a n d s va l k r e t s

Därför behöver Finlands riksdag Elin!”

Lotte Uutinen, kampanjchef

ELIN BLOM QVI S T, 27 år från Borgå, arbetar som sakkunnig inom internationella frågor på intressebevakningsorganisationen Finlands ungdomssamarbete Allians rf. Tidigare var hon ordförande för Liberala studerande LSK och vill jobba för utbildning, jämlikhet, rättvisa och trygghet. ɝ VAR F ÖR BÖR JADE D U MED POLITIK ? ɝɝ Intresset började i och med mitt engagemang i studentpolitiken. Då insåg jag snabbt att detta är vad jag vill hålla på med. Nu bara växer intresset för politik och för att påverka för varje dag som går. Utbildningsfrågorna står mej absolut närmast hjärtat. Jag vill jobba för att vi ska få världens bästa utbildning, från förskolan till universitet.

208

Nicholas kujala För en hållbar framtid n y l a n d s va l k r e t s

E n t ryg g b a r n d o m , ekonomisk och ekologisk hållbarhet samt rätt till frihet under ansvar. Det är vad en hållbar framtid betyder för 19-åriga Esbobon Nicholas Kujala. För honom är det en självklarhet att vara med i SU, då förbundet står för barn och unga, för en hållbar utveckling och för ett öppet och tolerant Finland. ɝ Vem är du? ɝɝ Jag är en ung riksdagsvalskandidat som för tillfället studerar på gymnasiet i Helsingfors. Jag är fjärde årets abiturient, och har även studerat i USA ett läsår.

Jag är en samhällspåverkare som är aktiv inom Esbo ungdomsfullmäktige, Finlands Svenska Skolungdomsförbund och Svensk Ungdom. Jag gick med i Svensk Ungdom då jag var 14 år gammal.

ɝ

VILKEN Ä R LANDET S S TÖR S TA U TMA -

NING?

ɝɝ Jag ser att den största utmaningen för Finland just nu är ekonomin. Hur ska vi i framtiden kunna upprätthålla ett välfärdssamhälle med mindre pengar och ännu färre människor som arbetar? En annan stor utmaning är ungdomarnas utförskap, hur ska vi kunna få ungdomarna att må bättre och hur kan vi garantera en bra framtid också för den kommande generationen. ɝ VEM Ä R DIN S TÖR S TA IN S PIRATION ? ɝɝ Starka och kunniga kvinnor som kämpar för jämställdhet och likabehandling.

Bland annat Astrid Thors och Elisabeth Rehn är kvinnor som jag uppskattar högt

ɝ Va r f ö r s t ä l l e r d u u p p i va l e t ? ɝɝ Mitt samhällsengagemang har sporrat mig till att vilja göra ännu mer inom politiken. Jag har haft stora ambitioner för en karriär inom politiken både på kommunal, regional och nationell nivå. Som ung kandidat kan jag hämta nya innovationer till beslutsfattarnas bord. Genom att effektivera samarbetet mellan olika statliga instanser, organisationer, företag och kommuner, kan vi fatta goda beslut med en bättre tidtabell. ɝ V i l k a p o l i t i s k a f r åg o r a r b e ta r du för?

ɝɝ Ungdomsfrågor är de frågor som står mig närmast hjärtat. Utbildning, välmående och omgivningen är viktiga teman i min kampanj. Utbildningen ska vara avgiftsfri på alla stadier. Finland har en av värdens bästa utbildningshelheter, och den ekonomiskt jämlika utbildningen är grunden för vårt samhälle. Skolan skall vara allmänbildande, med fokus på språk och realämnen. Undervisningen ska även vara normkritisk.

Ungas välmående behöver mera uppmärksamhet. Resurserna för den preventiva vården för unga är för små, och processen att uppsöka om hjälp är för komplicerad. Ingen ska behöva ha det dåligt på grund av att systemet är för invecklat.

Vi ska ta hand om vår omgivning. Energipolitiken ska rikta sig mot framtiden, inga nya kärnkraftverk ska byggas, och investeringar i förnyelsebara energiformer ska stödas. Vi ska fortsätta med ett gott arbete för ett renare Östersjön.

och som ger mig inspiration till det arbete jag gör. ɝ VILKA Ä R DINA S TARKA S IDOR ? ɝɝ Jag är en van talare och bra på att förhandla. Dessutom gör jag beslut som baserar sig på fakta, detta är viktiga sidor att ha i politiken. Jag trivs bra med människor och är bra på att samarbeta. ɝ VAR F ÖR S F P O C H S U ? ɝɝ SU är det ända rätta, för det är ett ungdomsförbund med liberala värderingar som tror på rättvisa, likabehandling och på det fria valet! SFP är världens bästa parti, på grund av samma liberala värderingar och för att politiken vi kör är ärlig. Dessutom har vi världens bästa typer!

ɝ H U R GÖR D U F ÖR ATT S AMLA KRA F T ? ɝɝ Ibland då allting känns tungt och trögt ringer jag min fantastiska kampanjchef som alltid lyckas ge mej krafter och ny inspiration.

Hon lyckas alltid säga de bästa sakerna. Jag har också fantastiska medkandidater både bland SU:arna och SFP:arna, vi ger nog varandra kraft och styrka. ɝ F INN S DET N ÅGOT D U VILL S Ä GA TILL V Ä L JARNA ?

ɝɝ Kom ihåg att välja den kandidat som ni känner att representerar just er! Oberoende av vem det sen är, så är det viktigt att alla går till valurnorna och visar att vi bryr oss och att vi vill vara med och påverka. Tillsammans bygger vi ett bättre Finland.

/ 2015

POLITIK

213

Cosmo Mether "Vi måste få ekonomin i balans." n y l a n d s va l k r e t s

B o r g e r l i g t l i b e r a l s tat s k u n s k a p s -

som fungerar som Svensk Ungdom i Nylands ordförande. Det är Cosmo Mether, 22 år från Lovisa, i ett nötskal.

Han kämpar för allas lika rättigheter men vill göra sitt yttersta för att få Finlands ekonomi under kontroll. ɝ Va r f ö r b ö r ja d e d u m e d p o l i t i k ? ɝɝ Hemma hos föräldrarna diskuterade vi ofta aktuella politiska frågor och detta har lett till att jag fått ett brinnande intresse för att delta i den politiska debatten. Jag har alltid haft starka åsikter i alla frågor och då känns det naturligt att vara med och föra fram dessa åsikter. ɝ V i l k e n ä r l a n d e t s s t ö r s ta u t m a studerande

n i n g?

ɝɝ Landets största utmaning just nu är helt klart att få ekonomin i balans, samtidigt måste vi se över hela det välfärdssystem vi har byggt upp och fundera över vad vi faktikt kan ha kvar i framtiden då det helt klart kommer att bli mer utmanande tider. ɝ V i l k a ä r d i n a f r i t i d s i n t r e ss e n ? ɝɝ Jag ägnar en stor del av min tid åt politiken. När jag har helt ledigt, också från politiken tycker jag om att slappna av, det gör jag bäst med mina vänner. På sommaren brukar jag segla och golfa, det finns inget bättre sätt att slappna av än att segla!

"Cosmo är en pålitlig ung politiker som inte är rädd att föra fram sina åsikter och jobba för dem. Åsikterna baserar han alltid på sina värderingar som han inte tummar på."

Hilla Fält-Renwall, kampanjchef

11

222

Henrik Wickström "Det är viktigt för mig att få folkets röst hörd." n y l a n d s va l k r e t s

ɝ Va r f ö r b ö r ja d e d u m e d p o l i t i k ? ɝɝ Jag har så länge jag kommer ihåg varit intresserad av samhället och min omgivning.

Redan i tonåren var det intressant att reflektera över olika politiska åsikter tillsammans med min familj, med släktingar och mina vänner. I samband med kommunalvalet 2012 kandiderade jag i min hemkommun Ingå och blev till all min glädje invald i kommunfullmäktige. Det var då jag aktiverade mig inom politiken på allvar.

Jag vill hjälpa folk i sin vardag och bevara välfärdssamhället. Det är viktigt för mig att få folkets röst hörd på det bästa möjliga sättet, speciellt för dem som känner sig utanför. Jag vill tro på att det går att förändra samhället och göra det bättre för oss alla. ɝ V i l k a p o l i t i s k a f r å g o r a r b e ta r du för?

H e n r i k W i c k s t r ö m , 2 0 år från Ingå, är skådespelaren som brinner för politik. Han är ung och social och vill skapa ett bättre samhälle för alla. Därför är det viktigt att föra fram folkets röst i rikspolitiken. ɝ Vem är du? ɝɝ Jag är en aktiv lokalpolitiker i Ingå, där jag medverkar i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och bildningsnämnden. Jag studerar statskunskap på Soc&Kom och vid sidan om studierna har jag ett deltidsjobb på flygbolaget Finnair. Jag är förbundsstyrelsemedlem i Svensk Ungdom. På fritiden träffar jag vänner och motionerar. Teater är en av mitt livs passioner och jag har medverkat i flera teaterproduktioner – allt från sommarteater till revyer.

ɝɝ Finland har en hel del utmaningar framför sig under de kommande åren. Vi bör skapa arbetsplatser, få slut på den ökande arbetslösheten och stimulera ekonomin.

Det är en stor arbetsbörda som den kommande regeringen i samråd med riksdagen bör ta itu med.

Eftersom vi ligger i en så djup ekonomisk svacka kommer det att krävas modiga beslut som får Finland tillbaka på sina fötter.

Jag hoppas att vi ändå kan bibehålla en god nivå på utbildningen samt att vi kan förbättra förebyggandet av ungdomsarbetslöshet. ɝ Hur profilerar du dig politiskt? ɝɝ Det kan ibland vara ganska tufft att som ung person bilda en politisk profil. Det är viktigt att du i de olika politiska arenorna bevisar att du är en kunnig person som man kan lita på. Det är viktigt att övertyga också de övriga partierna om dina kunskaper.

På detta sätt kan man få saker du driver igenom.

Naturligtvis försöker jag hämta fram min ungdomlighet i min politiska profilering. I min hemkommun är jag den yngsta kommunfullmäktigeledamoten så naturligtvis vill jag att också det syns. Det är fint att vara ung inom politiken och man ska alltid stå rakryggad för det.

12

SVENSK FRAMTID

34

Ida Schauman "Riksdagen behöver kunskap, framtidstro och energi."

E g e n t l i ga F i n l a n d s va l k r e t s

I d a S ch a u m a n , förbundsordförande för Svensk Ungdom, är en 26-årig Åbobo som brinner för att förbättra samhället. Hon vill satsa på jobben, för Finland behöver arbetsplatser.

№1

ɝ Va r f ö r s t ä l l e r d u u p p i va l e t ? ɝɝ Jag ställer upp för att jag vill och kan påverka. Riksdagen behöver kunskap, framtidstro och energi. Efter att ha jobbat både på riksdagen och som konsult så vet jag inte bara när besluten fattas utan också när man ska påverka. Jag tror på Finland och på att vi kan ta oss ur den här svackan. ɝ V i l k e n ä r l a n d e t s s t ö r s ta u t m a n i n g?

ɝɝ Utan tvekan hur vi kan få flera jobb och få igång ekonomin. Vi skapar flera jobb genom en ny flexiblare arbetsmarknadspolitik (Läs Idas kolumn på sida 18) och genom att skapa bättre förutsättningar för företag. Det är också mycket viktigt att alla har lika möjligheter. Det garanterar vi bl a genom en jämställd föräldraledighet och genom att motverka främlingsfientlighet vid anställning. ɝ V e m ä r d i n s t ö r s ta i n s p i r at i o n ? ɝɝ Elisabeth Rehn. Hon var landets första kvinnliga försvarsminister och en kvinna som fick slåss för sin plats i politiken. Dessutom har hon arbetat mycket för mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter, frågor som står mig nära. ɝ H u r g ö r d u f ö r at t få i n s p i r at i o n ? ɝɝ Jag stänger av all elektronik och tar det riktigt lugnt. Det är när jag inte alls tänker på politik som jag får de bästa idéerna.

74

Thomas Lindqvist ”Jag vill inte vara en åskådare.”

S y d ö s t r a F i n l a n d s va l k r e t s

”Maan rakenteen ylläpito= Yrittäjyys Yksilön tulevaisuus= Liikunta Kansan tulevaisuus= Yhteistyö = Thomaksen aatteet ." #ekvaalit2015 #Lindqvist2015 Minna Virtaneva, kampanjchef

T H OMA S LIND Q VI S T, 25 år från Kotka, är en aktiv Hanken-studerande och entreprenör. Han vill bidra till samhällsutvecklingen och han vill bygga ett bättre samhälle. Som en social och öppen person är han färdig att ta itu med alla utmaningar valet för med sig. ɝ VILKA POLITI S KA F R Å GOR ARBETAR D U F ÖR ?

ɝɝ Entreprenörskap är ett viktigt ämne för mig. Tröskeln för att grunda företag måste sänkas. Det ska bli enklare och mer attraktivt, i synnerhet för de unga. För tillfället räcker denna process alldeles för länge, och riskerna känns för stora jämfört med förmånen. Jag vill även jobba för att de unga ska få hälsosamma levnadsvanor och ha mera idrottsmöjligheter redan från ung ålder. Genom att öka på insatsen för skolidrott får vi ett hållbart välmående samt ett aktivt och hälsosamt liv. Jag efterlyser även bättre samarbete mellan de olika utbildningsnivåerna. Med projekt som till exempel görs för företag kan alla parter lära känna de färdigheter och kunskaper som finns till förfogande. Detta ger även praktisk erfarenhet och motivation för att studera i den studieinriktning man valt. ɝ VAR F ÖR BÖR JADE D U MED POLITIK ? ɝɝ För tillfället är Finland i en mycket viktig vändpunkt. Något bör hända för att vi ska få upp landet på fötterna igen. Orsaken till att jag gick med i politiken är att jag inte mera kan stå vid sidan av och vänta på att något ska ske. Jag vill helt enkelt vara med och påverka. ɝ VAD GÖR D U PÅ F RITIDEN ? ɝɝ På fritiden har jag alltid haft idrott nära mitt hjärta. Jag har spelat hockey och orienterat ända sedan jag lärt mig att gå. Det är två fritidssysselsättningar som alltid får mig på andra tankar och lugnar ner mig. I och med att dessa två är så nära mitt hjärta är det naturligt att jag valt välmående som ett av mina valteman. Jag vill se till att barn och unga redan i skolan har möjligheten till så mångsidig idrott som möjligt, för detta leder enligt mig till gott välmående i framtiden också.

/ 2015

POLITIK

5

Anna-Kajsa Blomqvist Naturkraft från Österbotten Va s a va l k r e t s

"Kajsa gör aldrig något halvhjärtat, och därför har hon mitt hela stöd.

Kvinnan som inte bara kan, utan faktiskt gör!" #Kajsa2015 Alexandra Teir, medlem i Anna-Kajsas stödgrupp

26 år, är Svensk Ungdoms viceordförande. Hon kämpar för unga, utbildning och närdemokrati. ɝ Vem är du? ɝɝ Jag är en politices magister som studerat statskunskap och jobbar som verksamhetsledare på Åbo Akademis Studentkår.

Scoutingen är en viktig del av mitt liv och dessutom tycker jag om att baka. ɝ Va r f ö r s t ä l l e r d u u p p i va l e t ? ɝɝ Jag har ett stort intresse för samhällsfrågor och ett behov av att påverka samhället jag lever i. Efter att ha varit aktiv inom kommunalpolitiken och högskolepolitiken känns riksdagsvalet som nästa naturliga steg för mig. Jag anser mig vara en god politiker eftersom jag vet vad jag vill, är modig, konsekvent och rättvis i min politik. Jag vill vara med och utveckla Finland till ett ännu bättre land att leva och bo i. ɝ V i l k a ä r d i n a f r i t i d s i n t r e ss e n ? ɝɝ Jag har varit scoutledare sedan jag var 14 år och tänker vara det så länge jag bara orkar. Jag tycker även om att träna. ɝ V i l k a ä r d i n a s ta r k a s i d o r ? ɝɝ Jag är engagerad, positiv och vågar stå för mina åsikter. Jag anser mig vara en god politiker eftersom jag vet vad jag vill, är modig, konsekvent och rättvis i min politik. ɝ V i l k e n f r åga b r i n n e r d u f ö r ? ɝɝ Jag brinner för utbildningsfrågor och jag har jobbat med utbildningsfrågor så länge jag varit politiskt aktiv. Genom utbildningen ska alla få de verktyg de behöver för att kunna forma sina liv och förverkliga sig själva, och därför ska skolan utgå ifrån och se till individen. Undervisningen ska vara elevfokuserad, elevaktiverande samt beakta olika inlärningsmetoder. För mig är en avgiftsfri utbildning livsviktigt för att säkra jämlikheten bland våra unga.

13

A n n a - K a js a B lo m qv i s t,

10

Christoffer Ingo De ungas röst

Va s a va l k r e t s

"Toffe representerar det sunda unga bondförnuftet från

Christoffer Ingo från Korsholm vill få Finland på fötter igen. Tack vare arbetet på familjens fårgård har han lärt sig vikten av samarbete och av att jobba flitigt. I riksdagen vill han arbeta för Finlands unga. ɝ Va r f ö r s t ä l l e r d u u p p i va l e t ? ɝɝ Jag ställer upp för att jag vill påverka ungas situation i samhället. Och samtidigt vara med och få Finland på fötter igen. Det är viktigt att någon bevakar de ungas intressen då det är vi som är framtiden. ɝ V i l k a p o l i t i s k a f r å g o r a r b e ta r Tju g oå r i ga j o r d b r u k a r e n

du för?

ɝɝ För mig är unga och arbete viktiga frågor. Ungdomsarbetslösheten är alldeles för hög. Jag vill att alla unga ska kunna hitta sin plats på arbetsmarknaden oberoende av bakgrund och utbildning. Dessutom vill jag förenkla byråkratin för jordbrukare och företagare inom alla branscher. Företagsbyråkratin tar i dag upp alldeles för mycket tid. Företagen ska kunna lägga sin tid på det väsentliga – verksamheten. ɝ V i l k a ä r d i n a s ta r k a s i d o r ? ɝɝ Jag är enligt mej själv en sådan som får mina projekt att framskrida. Med andra ord, det jag åtar mej att göra fullföljer jag till 110%.

Som jordbrukarson är jag sedan liten van

Österbotten. Det behövs i de riksdagsbehandlingar som väntar de kommande fyra åren."

Dennis Sirén, kampanjchef

med att under vissa perioder arbeta alla dyngets vakna timmar. En annan stark sida är att jag gärna samarbetar med andra och inte tvekar att fråga om jag är osäker. Jag vet att man inte kan kunna allt och ska utnyttja andras kunskaper för att själv lära sig. ɝ F i n n s d e t n åg o t d u v i l l sä ga t i l l v ä l ja r n a ?

ɝɝ Det jag med min kandidatur och med den politik jag för vill säga till väljarna är att också vi unga behöver sitta med i riksdagen.

Med tanke på att vi måste spara in på den offentliga sektorn är det enligt mej otänkbart att det skulle sparas in på t.ex. utbildning, utan att expertisen en ung ledamot besitter.

Den rösten vill jag vara för att kunna vara med och fatta besluten som berör oss.

14

SVENSK FRAMTID

1 8 - å r i g e R a m i K l e m e t s kommer ursprungligen från Larsmo men har nu flyttat norrut. Han är abiturient och vill stöda unga och jämlikhetsarbetet. ɝ V i l k a p o l i t i s k a f r åg o r a r b e ta r du för?

ɝɝ Social- och hälsovårdsfrågor, samt ungdomspolitik är väldigt nära saker för mig. ɝ V i l k a ä r d i n a s ta r k a s t e s i d o r ? ɝɝ Jag är en ung och glad person. Öppenhet och positivitet är starka egenskaper hos mig. Jag klarar mig bra med andra och förmågan att samarbeta hör till mina starkaste sidor. ɝ V i l k a ä r d i n a f r i t i d s i n t r e ss e n ? ɝɝ Till mina fritidsintressen hör musik och lacrosse. Jag arbetar också som coach på Cambridge-viktprogrammet. Jag spelar gitarr och bas samt sjunger. Detta gör jag minst en gång i veckan tillsammans med mina vänner. Jag spelar lacrosse i Oulu Saints som målvakt. ɝ H u r g ö r d u f ö r at t få i n s p i r a -

№1

86

Rami Klemets Rami Klemets räddar Uleåborgs valkrets U l e å b o r g s va l k r e t s

tion?

ɝɝ Oftast brukar jag bara lyssna på musik eller spela instrument. En kopp kaffe och tv-serier är också väldigt avslapnande.

Några gånger går jag bara och tar en tupplur.

104

Rhea rantanen Lapplands starka kvinna

L a p p l a n d s va l k r e t s

Rhea Rantanen brinner för jämlikhetsfrågor. Hon har varit intresserad av politik sedan högstadiet och ställer nu upp i valet i Lapplands valkrets. På fritiden tränar hon och läser självbiografier samt historia. ɝ Va r f ö r s t ä l l e r d u u p p i va l e t ? ɝɝ För att konkret hjälpa Finland utvecklas till ett jämlikare, rikare, mer jämställt, mångsidigt utbildat och välmående land! Jag bidrar med en fräsch och liberal synvinkel till frågor som berör Lappland och hela Finland. ɝ V i l k a p o l i t i s k a f r å g o r a r b e ta r

dell och revidera de nuvarande diskriminerande translagarna.

Jag vill också vara med och öka och utveckla service inom mentalhälsovården, genom att till exempel öka antalet lågtröskeltjänster. Jag tycker också att det är viktigt att stigman kring mentala problem slopas.

Man ska inte skämmas för att man är sjuk.

Möjlighet till en mångsidig utbildning på andra stadiet ska bevaras även i små städer och kommuner. Detta ska inte centraliseras.

Högskoleutbildningen ska bevaras internationell och avgiftsfri! ɝ H u r g ö r d u f ö r at t s a m l a k r a f t ? ɝɝ Jag går på länk och lyssnar på musik. ɝ V e m ä r d i n s t ö r s ta i n s p i r at i o n ? ɝɝ Starka kvinnor. Jag blev nyligen inspirerad av Hillary Clintons tankar om kvinnor i maktpositioner och av Malala Yousafzais bok. Min ett-åriga guddotter inspirerar mig också otroligt mycket!

2 6 - å r i ga K e m i b o n

du för?

Andte Gaup-Juuso (102) från Enontekis är också SU:s kandidat i Lapplands valkrets. facebook.com/andtegj

OB S !

ɝɝ Arbete för en ökad jämställdhet i vårt land är viktigt för mig. Jag jobbar för ett aktivt och mångsidigt jämlikhetsarbete som inte bara koncentrerar sig bara på genusfrågor utan på alla diskriminerade, till exempel sexuella minoriteter och personer med funktionshinder eller utvecklingsstörning.

Konkret innebär det att minska könssegregering inom arbetslivet, jämna ut löneskillnader och kostnaderna av föräldraskap, introducera en 6+6+6 föräldraledighetsmo-

”Rhea Rantanen är en kvinna som står för sina åsikter. Med stor passion för politik är hon sakkunnig och kommer att bidra till ett välmående Finland!”

Saana Saarikoski, kampanjchef

/ 2015

POLITIK

15

Hurra, Dags för kampanj!

facebook.com/ svenskungdom

instagram.com/ svenskungdom

Stämningen är på topp under SU:s valkampanj. Här ser ni kandidater och aktivister in action. Följ med SU på facebook och instagram för en titt bakom kulisserna fram till valdagen.

 Valkampanj i solen med helsingforskandidaterna Emma Tcheng och Patrik Gayer. ß Valdebatt på Kåren. Kandidat Ida Schauman pratar om akademisk arbetslöshet. à Henrik Wickström, Krista Brunila, Veronica Välimäki, Emma Tcheng, Sandra Grindgärds, Filip Björklöf och Cosmo Mether i Otnäs. ä Christoffer Ingo och Anna-Kajsa Blomqvist på fastlaskiainen i Vasa.

KOLUMN

In med kamera, rekvisita och fram med adressen till skolan där vi ska filma. På agendan står valvideor.

Det är måndag och 28 dagar kvar till valet.

En halvtimme senare står vi och rycker i dörren till skolan där jag är helt övertygad om att vi ska vara. Vi frågar efter Runa som gett oss lov att filma och personen i dörren ser ut som ett frågetecken. Det är förstås inte alls en konstig reaktion, eftersom Runa jobbar på en annan skola. Vi är vid fel skola i helt fel del av Esbo. Inte nog med det, vi är också en timme sena.

Jag är inte överraskad av mitt yrande, om än lite besvärad. I kampanj är tid pengar, men jag kunde i alla fall bjuda mina kollegor och SU:s ordförande Ida på ett gott skratt. Hela incidenten vittnar om att vi är mitt uppe i en valkampanj och då kan vad som helst hända. I ena stunden kokar man kaffe för att i den anV i pa c k a r va l b i l e n .

En kampanjarbetares vardag Sandra Grindgärds, förbundssekreterare

dra övertyga väljare om varför de ska rösta på just någon av SU:s kandidater. Man träffar öppna, glada och nyfikna väljare, och man träffar dem som bara är ute efter att vara otrevliga. Då får vi valarbetare ändå bara vara med om en bråkdel av vad våra ljuvliga kandidater får uppleva.

Kampanj kan ibland kännas frustrerande, men jag förknippar ändå kampanjarbete mest med glädje och hopp. Det är inspirerande att få jobba med motiverade människor som kämpar hårt för det de tror på. Dock är det lätt hänt att en tanke om varför jag gör det här susar förbi när väckarklockan ringer 6.30. Jag ska på morgonkampanj och hälsa världen god morgon med en kandidatbroschyr och SU-tuggummi. Svaret på frågan är däremot enkelt. För samtidigt tänker jag på allt som jag vill förändra. På hur Finland inte ännu är ett jämställt land. På alla oros-

moment klimatförändringen och den ekonomiska krisen skapar. Finland är i behov av en renovering och då vill jag vara med och göra ritningen. SU har 17 kandidater som alla är rustade för att renovera. Jag stiger gärna upp fast 5.30 nästa gång för att göra kampanj för dem. Val är som ett startskott för förändring och kampanj en del av vägen mot målet.

I kampanjen behövs förutom kandidater också valarbetare. Vill du komma med så hinner du ännu ansluta dig till vårt fantastiska kampanjgäng. Jag lovar ge rätt adress nästa gång och bjuda på frukost efter genomförd morgonkampanj. Kom med och skapa minnen för livet!

Jag vill också redan nu säga tack till alla som ger av sin tid till kampanjen och är med ute på fältet eller på sociala medier. Ni är alla demokratikämpar och guld värda!

16

SVENSK FRAMTID

№1

I stan och på landet Vi vill att alla ska kunna leva och verka där de vill, oberoende av om det är i stan eller på landet. Infrastrukturen måste fungera väl och transportmöjligheterna ska vara effektiva.

Kollektivtrafiken ska alltid vara det lättaste valet – det ska vara billigare, bättre och smidigare att åka tåg än att ta bilen. SU vill ha välfungerande städer och en levande landsbygd.

I F i n l a n d s o m på många andra ställen pågår det som bäst en urbaniseringsvåg. En allt större del av befolkningen bor i stadsmiljöer vilket ställer krav på stadsplanering, bostadstillgång och service. För att våra städer ska kunna växa på ett hållbart sätt bör fokus i trafikplaneringen skifta. Miljövänliga och utsläppssnåla färdmedel som kollektivtrafik och cykel ska alltid vara smidigare och förmånligare än köra bil.

Vi vill ha en dynamisk och levande landsbygd också i framtiden. Landsbygdens villkor är helt andra än de i städerna och således

kan inte samma tankesätt appliceras på båda. Vi vill därför ha en god infrastruktur även utanför våra städer.

Skärgården är ett av landets mest betydande turism- och rekreationsområden, men för att skärgårdens unika miljö ska bestå bör turismen beakta principerna för en hållbar utveckling.

För att skärgårdsbor även i fortsättningen ska kunna verka och bo i skärgården krävs det att förbindelsen mellan fastland och öarna fungerar. Lika rättigheter gäller inte bara stadsbor. à

su.fi /vara-asikter/i-stan-och-pa-landet/

/ 2015

POLITIK

17

Hon arbetar för en levande landsbygd Morgon på gården, klockan halv sju. Crista Hällfors kontrollerar ladugårdarna och den automatiska mjölkroboten. Hon ser till att djuren lever och mår bra och sköter sedan om utfordring och gödselhantering. Hon trivs med jordbruket och för henne kommer miljön alltid i första rummet.

Text / Fredrik Westblom



Foto / Christoffer Hällfors

— Jag har alltid tyckt om djur. Ända sedan jag gick i lågstadiet har jag därför insett att jag vill bli bonde, säger Crista Hällfors.

ɝɝ J a g t r o r i n t e du hittar en enda bonde som inte tycker miljön är viktig.

Det säger Crista Hällfors, elfte generationens jordbrukare från Harsböle, Lappträsk. Hon sköter nu om familjens hemgård, som hon tog över vid årsskiftet efter mamman.

Hon tänker alltid på miljöaspekterna. Hon använder mest naturlig stallgödsel gentemot konst-dito och hon ser alltid till att växtskyddsmedlen är så miljövänliga som möjligt. Men hon är trots det inte ekojordbrukare. ɝɝ Jag ser inte att det är så stor skillnad mellan konventionellt jordbruk och ekologiskt i Finland. Jag tror båda behövs i dagens jordbruk. För att bli en bra ekobonde måste man verkligen tro på konceptet.

Hällfors arbetar i första hand med djurhushållning. Hon har 65 mjölkkor och minst lika många ungdjur. Hon har dessutom får och höns. Utöver det brukar hon också 140 hektar åkermark samt 300 hektar skog, även om den till stor del sköts av en utomstående skogsvårdsförening.

Gården har dessutom en egen maskinpark.

M i l j ö o ch j o r d b r u k

"Jag ser inte att det är

Läs mer om SU:s miljö- och jordbrukspolitik på su.fi/vara-asikter/miljo-jordbruk/

så stor skillnad mellan

ɝɝ Vi har lite äldre maskiner och uppdaterar dem då det behövs. Skulle vi köpa en helt ny maskinpark skulle det kosta skjortan. Jag tror däremot inte att du måste ha just den nyaste och finaste traktorn för att vara en framgångsrik bonde.

Ekonomin är utmanande för jordbrukarna. Gården sparar pengar på att ha en komplett, dock gammal maskinpark. För många jordbrukare kan det bli billigare att anlita utomstående entreprenörer än att köpa eget. Det svåraste är ändå att alltid räkna med att du själv ska få lön som bonde. ɝɝ Lönsamheten är alltid utmanande.

Nu är dessutom mjölksektorn starkt hotad. Jag tycker att alla politiker borde lobba för jordbrukarnas fördel. Jag tror tyvärr att stödet för en levande landsbygd är rätt svagt i dag och alla borde förstå varför den behövs, säger Hällfors.

konventionellt jordbruk och ekologiskt i Finland.

Jag tror båda behövs i dagens jordbruk."

Crista Hällfors, jordbrukare

18

SVENSK FRAMTID

№1

"Vi har svikit de högutbildade" Arbetslösheten bland akademiker ökar.

Samtidigt blir samhällets möjligheter att hjälpa de drabbade sämre. – Det här gäller främst unga högutbildade kvinnor. Vi behöver såväl kort- som långsiktiga lösningar på problemet, säger Mats Nyman på Akava.

Text och foto / Fredrik Westblom

I f e b r ua r i h a d e andelen arbetslösa på alla utbildningsnivåer stigit med tio procent jämfört med samma period 2014. Bland de högutbildade hade andelen arbetslösa däremot ökat med 15 procent. Av dem är ingenjörer och tradenomer främst drabbade. ɝɝ Det är oroväckande. Vi måste åtgärda problemet såväl kort- som långsiktigt, säger Mats Nyman, chef för samhällsfrågor på de högutbildades fackförbund Akava.

Samhället har hittills inte klarat av att ta hand om de arbetslösa akademikerna. Åtgärder som att minska antalet studieplatser leder ofta till ramaskri i

medierna, trots att främst ingenjörsoch tradenomförbundet länge krävt detta. Det handlar inte om att försämra möjligheterna för de unga, tvärt om. I nuläget utbildar skolorna nämligen de unga till arbetslöshet. ɝɝ Det handlar inte om att vi vinner eller förlorar studieplatser eller utbildningsenheter. Jag efterlyser ansvarstagande politik! Vi har helt enkelt inte ändrat utbildningsutbudet enligt efterfrågan.  Mats Nyman efterfrågar såväl lång- som kortsiktiga lösningar på arbetslösheten.

Fotot är taget på Svensk Ungdoms storsamling i november 2014.

KOLUMN

Mera flex, flera jobb Ida Schauman, förbundsordförande för Svensk Ungdom

D e t ä r m å n g a som talar om flexibilitet på arbetsmarknaden under valet. Få berättar ändå konkret vad man avser med det. Svensk Ungdom har länge jobbat för ett system liknande den danska flexicuritymodellen. I Danmark är sysselsättningsgraden högre samtidigt som danskarna känner sig tryggare än finländare. Vad skiljer då Danmark från Finland?

En dansk som blir av med jobbet får ett arbetslöshetsunderstöd som är ca 90 procent av lönen, i Finland är den i genomsnitt 50–60 procent beroende på inkomstnivå.

Efter uppsägningen har man ett starkt stöd av arbetskraftsbyråerna samt möjligheter till vidareutbildning. Trots att arbetsvillkoren är mera flexibla så upplever danskarna mindre osäkerhet. Över 90 procent av nya arbetsplatser i Finland skapas i små- och medelstora företag. För ett litet företag kan det vara en stor risk att anställa. Många har idag löst det genom att istället anlita underleverantörer, vilket puffar allt flera till ofrivilligt företagande.

Vad är det då som behövs? Fyra saker.

För det första behövs en reform och en höjning av arbetslöshetsunderstödet. För att det alltid ska löna sig att arbeta bör stödet innehålla en mindre progression. Det innebär att en person som tar emot ett deltidsjobb inte direkt skulle mista hela sitt understöd.

Det andra som behövs är ökade satsningar på fortbildning. Jämfört med Danmark ligger Finland efter i satsningar på vuxenutbildning och fortbildning. När teknologin och branscher förändras snabbt krävs smidiga sätt att vidareutbilda sig.

Det tredje är mera flexibla arbetsvillkor.

För att minska risken med att anställa skulle prövotiden kunna förlängas och uppsägningstiden förkortas. Eftersom arbetslöshetsunderstödet är högt så leder inte en uppsägning till samma osäkerhet.

Det fjärde som behövs är bättre matchning på arbetskrafts – och näringsbyråerna. Idag finns det 300 000 arbetslösa men samtidigt 60 000 lediga jobb. Här

"Idag finns det 300 000 arbetslösa men samtidigt 60 000 lediga jobb.

Här finns ett strukturellt problem som bör åtgärdas." finns ett strukturellt problem som måste åtgärdas.

För att vi ska ta oss ur den här krisen behöver vi flera arbetsplatser. Arbetsmarknaden har förändrats och då måste också våra system förändras med den. Svensk Ungdom jobbar för en aktiv och uppmuntrande arbetsmarknadspolitik, mera flex ger fler jobb.

/ 2015

POLITIK

19

Det är en ökning på 15,6 procent.

j o b b o ch e ko n o m i

Läs mer om SU:s ekonomiska politik på su.fi /vara-asikter/jobb-ekonomi/

40 500

46 800

I början av 2014 var 40 500 högutbildade arbetslösa.

I början av 2015 var 46 800 högutbildade arbetslösa.

Den ekonomiska situationen är grunden till problemet. Recessionen som började 2007 gjorde att behovet av högutbildad arbetskraft minskade.

Nyman ser också ett jämställdhetsproblem i det hela eftersom det främst är unga högutbildade kvinnor som går arbetslösa. ɝɝ De unga kvinnornas ställning är sämre. De tar ofta korta snuttjobb och söker sig i allmänhet till den offentliga sektorn, där framtidsmöjligheterna är sämre. Män i samma ålder söker sig vanligen till den privata sektorn. ɝ B o r d e d e a r b e t s lö s a ta e t t a n n at ɝɝ På individnivå, javisst. Du ska vara

glad för att du får ett jobb, oberoende av vilket det än är. Men rent nationalekonomiskt är det dumt. Staten satsar dyra pengar på att utbilda unga, till ingen nytta.

En hög utbildning är fortfarande den bästa garantin för att få jobb. De högutbildade går i regel arbetslösa mellan tre och sex månader, medan lägre utbildade oftare är långtidsarbetslösa. ɝɝ En positiv nyhet är att arbetslösheten bland de nyutbildade minskar för första gången på länge. Det är fortfarande så nytt att jag inte vågar sia om hur det ser ut i framtiden, men jag hoppas det blir en trend, säger Nyman.

Dessa herrar har en poäng. Frekventa Buzz Words i debatter inför valet är att statsskulden är för stor, men problemet ligger inte i att vi skulle vara förhindrade att låna mera, eller att någon kassakista skulle vara tom. Problemet är att den offentliga sektorn är så kass på att förvalta sina pengar. Det vi lånar går inte till att göra situationen bättre, och om det får fortsätta kommer vi att se en likadan utveckling som i Grekland. Många vänstersinnade politiker ”vill inte motverka välfärden”, men vem vill väl det. Det handlar om att säkerställa att den existerar även i framtiden.

Låt oss konstatera att Korkmans förutsägelse är vettig; vi sitter på en massa pensionärer inom de närmaste åren, och deras kommande pensioner utgör en betydande summa. Samtidigt har vi ett Finland med den näst sämsta tillväxten i Europa, efter Cypern. Vad göra?

För det första är det företagen som skapar tillväxt och arbeten, så vi borde skänka de redskap de behöver och lätta på beskatt-

ningen. För det andra borde vi förminska och omforma den offentliga sektorn, och lyckas med t.ex. en kommunreform för att möjliggöra en mindre och mer effektiv statsbudget. För det tredje är det, som Haaparanta konstaterar, skadligt för konsumtionen i landet att skära ner på stöd och höja skatter.

Vi kunde därför sänka inkomstskatten och omforma dessa stöd så de används mer effektivt, eller kombinera paketet i en negativ inkomstbeskattning.

Här kan man även skjuta in ett förslag som flyktigt existerat i tidigare debatter, nämligen en strukturförändring av pensionssystemet i vårt land. Ifall vi kunde kanalisera pengarna hos de äldre till att finansiera lönsamma företag i alla storlekar, skulle vi kunna slå en svärm av flugor med en smäll. Här kan man till exempel titta på det svenska systemet, där du kan välja att placera delar av din pensionsavgift i valfria typer av fonder och företag genom s.k. premiepension. Plötsligt kan varje medborgare konkret bidra till att öka tillväxten i vårt land.

j o b b s o m i n t e m o t s va r a r e n s u t b i l d ningsgr ad?

KOLUMN

Skära ner, eller?

Valter Huldén, medlem i Svensk Ungdoms ekonomipolitiska utskott

F i n l a n d h a r i n t e råd att upprätthålla den nuvarande offentliga sektorn. Computer says no. Enligt de flesta partier måste vi skära ner kraftigt i statsbudgeten. Självklart. Men det vet de flesta redan, eller?

Professor Pertti Haaparanta från Aaltouniversitetet tyckte nyligen att vi istället ska stimulera ekonomin och öka de offentliga utgifterna för att få igång en tillväxt. Det är med dagens negativa räntor ”gratis” att låna för Finland ändå, och de nedskärningarnas negativa effekter skulle strypa statens intäkter, marginalisera medborgare och lamslå vårt land. Professor Sixten Korkman svarade kvickt på uttalandet i en kolumn på HS.fi. Han ansåg att Haaparanta faktiskt har rätt med vissa av sina påståenden, men att problematiken ligger i att den offentliga sektorns effektivitet är dålig och för tillfället dess egen grav. Befolkningens åldersfördelning är ojämn redan nu, så om vi inte omformar de sociala stöden så kommer hela välfärdsstaten att gå under i en explosion värd Michael Bays regi.

20

SVENSK FRAMTID

№1

utbildning Utbildningen är samhällets grundsten.

Den ska vara allmänbildande och tillgänglig för alla. Vi vill se en utbildning som ger individen förutsättningar att förverkliga sig själv – skolsystemet måste se eleven. Jämställdhet, tolerans och kritiskt tänkande ska vara ledord.

Lärarens roll är därför mycket viktig.

D e t v i k t i ga s t e i n o m utbildningspolitiken är utbildningens innehåll och de studerandes behov. Därför ska alla beslut som fattas grunda sig på detta.

Grundskolan ska ge en likvärdig grund åt alla barn men också se begåvning. Alla ska ha rätt att nå sin fulla potential. Efter den grundläggande utbildningen ska andra stadiets utbildning – yrkesskole- och gymnasieutbildningen – vara tillgänglig för alla elever. För att förhindra utslagning bör de som av olika orsaker inte kvalificerar garanteras andra möjligheter. Finland behöver mångsidigt kunnande och för att vi ska nå detta är utbildningspolitiken av yttersta vikt.

Skolan är viktig för Finlands konkurrenskraft och välmående.

Ungdomsgarantin är mycket viktig. Vi vill att denna ska förverkligas i praktiken och för detta behövs resurser. Unga måste må bra för att Finland ska må bra och samtliga kommuner måste därför erbjuda de unga vägledning och stöd i enlighet med ungdomslagen.

En hög utbildningsgrad är nyckeln till framgång för Finland. Därför ska högskolorna vara tillgängliga för alla. Alla, oberoende bakgrund, ska ha möjlighet att studera. Regionalpolitiska intressen får inte styra högskolepolitiken och högskoleutbildningen måste vara avgiftsfri för alla. à

su.fi/vara-asikter/utbildning/

KOLUMN

Mera jobb i studierna Anna-Kajsa Blomqvist, riksdagsvalskandidat och SU:s viceordförande

F i n l a n d s h ö g k l a ss i ga u t b i l d n i n g är ett trumfkort som vi måste ta vara på och ständigt utveckla. Den avgiftsfria utbildningen är en förutsättning för att våra unga ska ha en jämlik start i livet och ger dem en god grund att stå på då arbetskarriären påbörjas.

Från statligt håll har man genom ett flertal reformer försökt få ut studerande i arbetslivet i en allt snabbare takt, bland annat genom att förkorta studietiden och ställa högre krav för studiestödet. Dessa reformer har satt större press på studerande att avsluta sina studier fortare vilket gör att studerande har mindre tid att lägga på föreningsverksamhet, studentpolitik och jobb vid sidan om studierna.

Det talas mycket om att arbetskarriärerna måste förlängas i båda ändorna, vi måste jobba längre samtidigt som vi måste

få unga ut i arbetslivet allt snabbare. Om det är genomströmningen vi vill öka på och minska på studietiden finns det andra metoder man kan ta till än enbart piska. Det är på högskolorna som man bäst kan öka på genomströmningen. Bland annat genom kursplaneringen, öka på studerandes trivsel men framförallt öka på återkopplingen till arbetslivet i studierna. Jag anser att alla ämnen borde ha någon form av obligatorisk praktik som en del av sina studier, även de teoretiska ämne som traditionellt inte haft praktik. Denna praktik skulle utföras under läsåret som en del av studierna, inte under sommarmånaderna då de unga ska tjäna pengar för att klara sig under studieåret.

Man kunde även ha kurser där man bekantar sig med sin studieinriktnings arbetsfält och göra studiebesök. Jag tror att

"Om det är genomströmningen vill vi öka på och minska på studietiden finns det andra metoder man kan ta till än enbart piska." vi lyckas få unga bättre ut i arbetslivet ifall vi tydligare visar dem vart de kan söka sig efter avslutade studier och hjälpa dem skapa kontakter till arbetslivet. Ta in arbetslivet och företagarna till högskolorna och låt de unga motiveras till en snabb studietakt.

/ 2015

POLITIK

21

Namn :

Nicolò Branchesi.

Å l d e r : 22 år.

F ö d d : I en liten by nära staden Ancona i östra Italien. Bor nu i Åbo.

Fa m i l j : Mamma som är finlandssvensk, pappa som är italienare och en syster.

Familjen bor i Italien.

G ö r : Studerar tredje året folkrätt vid Åbo Akademi.

In t r e s s e n : Politik, med stort intresse för flyktingfrågor, men även kulturella studier och språk.

S t ö r s ta o r ä t t v i s a n e n l i gt d i g :

Att den jämlikhet som har utvecklats så minutiöst på pappret, syns alltför lite i praktiken.

Nicolò brinner för flyktingfrågor Jämlikhet och mänsklig värdighet. Det är värden 22-årige Nicolò Branchesi vill jobba för i framtiden. Och Finlands restriktiva mottagande av endast 750 kvotflyktingar år 2015? Det skakar han på huvudet åt.

Text / Andrea Karlsson Foto / Privat

I F i n l a n d ä r han ”den spralliga och glada italienaren” och i Italien ”den lugna och tysta finländaren”. En besvärande mix? Nej, han är glad för de två halvor han fått genom sin finlandssvenska mor och sin italienska far. Men visst har det blivit en del kulturella krockar, medger han. 22-årige Nicolò Branchesi är uppvuxen i en liten by utanför staden Ancona på Italiens östkust. Den första riktiga kontakten med sin mors hemland fick han först 2010 då han åkte på utbyte till Ekenäs gymnasium i ett år. Där blev han ”Nici” istället för ”herr Branchesi” och lärde sig ifrågasätta lärarna likt sina klasskamrater. Egenskaper som väl tillbaka i det italienska lyceet inte var särskilt populära. ɝɝ Jag blev flera gånger skickad till rektorn för att jag hade - faktiskt väldigt artigt- ifrågasatt någon lärare, säger han och skrattar.

Det var under samma period som Nicolò för första gången kom i kontakt med det som senare skulle bli en

i n t e r n at i o n a l i s m

Läs mer om SU:s internationella politik på su.fi /vara-asikter/internationalism/

av hans hjärtefrågor; flyktingfrågor och asylpolitik. Han fick möjlighet att under sommaren praktisera på två flyktingmottagningscenter, först i staden Bari i södra Italien och sedan i Ancona. ɝɝ Jag såg både positiva och negativa saker. Positivt var att se hur flyktingarna fick mat, kläder och stöd av psykologer när de kom till mottagningscentret, men jag blev chockad över hur man sedan behandlade dem vid asylansökningarna, berättar han och fortsätter: ɝɝ Folk var ju i chock, de kände inte Italien, kunde inte språket och de blev överösta av massa papper där deras behov av hjälp och deras ”rädsla för förföljelse” på kort tid skulle bedömas. Det var hemskt att se barn och ungdomar i min ålder med helt apatiska blickar.

Sedan dess har saker eskalerat.

Lampedusatragedin, den italienska regeringens Mare Nostrum-insats som lades ned, den upptrappande krisen i Mellanöstern och det ökande antalet flyktingar i Medelhavsländerna. Nicolò är upprörd. ɝɝ Om man vill utveckla det gemensamma europeiska asylsystemet som det heter, så måste alla i solidaritetsanda ta sitt ansvar! Min åsikt är att man ska införa flyktingkvoter som är relativa till medlemslandets mottagnings- och integrationsresurser och bygga upp en gemensam ansvarsfördelningsmekanism. Och Italien måste finna system för hur man ska använda de stödpengar man har fått av EU. Idag försvinner pengarna in i byråkratin. ɝɝ Det är en jätteviktig fråga. Den framtida utvecklingen av EU:s flyktingskydd påverkar hela EU:s politiska identitet. ɝ V i l l d u j o b b a m e d d e t ta i f r a m t i den?

ɝɝ Definitivt! Men jag vet inte hur ännu; i EU, på plats eller i Finland genom politiken. Jag vill hjälpa folk som förtjänar mänsklig värdighet.

№ 1 /2015

UTRIKES

22

Svensk Framtid

Vi behöver Internationellt samarbete för att öka ungas deltagande

Text / Ellen Söderlund, vice ordf. för

Svensk Ungdom i Åboland Fot0 / Demo Finland

I ja n ua r i s a m l a d e s ett gäng samhällsaktiva ungdomar i Slovenien för en två veckor lång utbildning om ungas aktivitet och den icke-formella utbildningens möjligheter. Deltagarna kom från fyra länder: Bangladesh, Finland, Nepal och Slovenien. Hela projektet finansierades av Erasmus+, dvs. EU:s program för utbildning, ungdomar och idrott. Demo Finland, som är en samarbetsorganisation för alla de finländska riksdagspartierna, fungerade som arrangör tillsammans med ytterligare tre organisationer från de andra länderna. Målet med hela utbildningen är att öka ungdomspolitikernas och andra samhällsaktiva ungas förmåga att delta aktivt i samhället, att tackla utmaningarna de unga möter och att befrämja demokrati och mänskliga rättigheter.

Projektet började med en fem dagars ledarutbildning där man gick igenom de olika strukturerna för hur ungdomsarbetet är uppbyggt i de olika länderna.

Alla hade olika bakgrund, deltagarna från Bangladesh och Nepal var människorättskämpar och slovenerna ungdomsarbetare medan finländarna representerade ungdomspolitiker. De övriga deltagarna var förvånade över att finländarna kom så bra överens trots att de representerade olika partier (SFP, SDP och C). Politik i allmänhet klingar rätt illa i både Bangladesh och Nepal, men också i EU-landet Slovenien. Utbildningen avslutades med en två dagars pilotutbildning där de internationella deltagarna fick ombytta roller och nu skulle agera som utbildare för ett nytt gäng ungdomsarbetare från Slovenien.

 Ungdomar från fyra länder diskuterade samhällsfrågor i Slovenien.

Ett så tätt samarbete som uppstår under en utbildning som denna stärker gruppen då man lär sig att jobba tillsammans alla utmaningar till trots.

Syftet med hela projektet är att deltagarna ska föra vidare den kunskap man lärt sig till den egna organisationen. En lärdom projektet gav är att det oberoende av land eller organisation är fördelaktigt att aktivera sig och bli del av en gemenskap också utanför skolan.

Projektet började i Slovenien och fortsatte i mars i Bangladesh och under våren står också Finland på tur, men ännu finns det en möjlighet att ansöka om att delta i projektet i Nepal på hösten.

OFFICIELL WEBBPLATS / su.fi

—

Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook, twitter och instagram!

— fb.com/svenskungdom @svenskungdom