Svensk Framtid 5/2011

SVENSK UNGDOMS POLITISKA MAGASIN

N째 05 2011

SVENSK F R A MT I D N O 0 5

⁄ 2 011

3

05 2011 JULNUMMER INNEHÅLL

L E DA R E 3 — A N S L AG S TAV L A N 4 — K R E T S A R N A 5 — P O L I T I K E R S K O L A N 7 — L S K 8 — I N T E R N AT I O N E L LT 9 - 11 F O S T E R L Ä N D S K H E T 12 - 13 — K O L U M N E R 14

LEDARE

MIN UTMANING

EN BILD OM KÄRLEK, INTE FÖR ATT PROVOCERA

Chefredaktör Joachim Hesthammer joachim@su.fi

De som har varit aktivt med i presidentkampanjen har märkt ett uppsving vad gäller arbete, resultat och synlighet. Vi har några veckor kvar, de mest avgörande veckorna, så håll nerverna i styr och sprid budskapet. Anta följande utmaning och berätta till joachim@su.fi om hur du lyckades: ring eller tala med tre personer och få dem att lova att de ska rösta på Eva och övertyga tre av sina bekanta. Det är nämligen så att oberoende hur duktig, värdig eller modig vår presidentkandidat är behövs det andras insats och hjälp.

Det jag märker med mig själv är hur svårt det är att be om hjälp, det tycks ligger någon stolthet i att klara av saker själv, fast slutresultatet skulle vara åtta gånger bättre med lite hjälp.

SU:s kansli förlorar inom kort mycket fina människor. Jag kallar dem mina kolleger men i verkligheten har de blivit mina goda vänner.

Vi hade Mats Biström som gjorde en snabb karriär som tjänsteman för SU men vi har också de som varit några år i huset.

Christoffer ”Toffe” Hällfors återvänder för att fortsätta utbilda sig.

Toffe har utmanat mig gällande nördstatusen, dvs. vem som kan och

känner till mera teknik. Det har varit högst stimulerande och tack för alla svar på mina frågor.

Katarina ”Kätz” Dahlman far vidare på internationell praktik. Hon har ställt upp i vått och torrt och sett till att SU:s intressen går först.

Vi brukar filosofera ibland och jag har ännu inte fått ett fullständigt svar på? Kan man ljuga om man inte säger någonting?

Egil ”Kela” Mattsson har jag haft mest med att göra i och med LSK. Jag är glad för Egil men kommer att sakna alla power-talks som hållit oss båda vid vettet, må dessa inte sluta.

Jag önskar samtidigt rikta ett stort tack till alla tjänstemän för detta år och till ordförande Frida vill jag säga att jag tycker synd om dem som måste arbeta utan henne. Med tanke på tidningen Svensk Framtid skall även min fantastiska grafiker ha ett fabulöst tack.

Så här brukar det bli mot jul och nyår. Det ska avtackas, men säkert av den orsaken att man inte tackat tillräckligt under året som gått.

Med detta önskar jag och vi på SU en god jul och ett gott nytt år.

SU HAR LÄNGE ARBETAT för en könsneutral äktenskapslag. Skolan lär oss på biologitimmen om hur människan förökar sig och bildar familj på det traditionella sättet.

Skolan kan t.o.m. gå så långt att man talar om känslor och vad det innebär att tycka om någon. Vi lär oss också att de bästa förhållanden uppnås då man är kär i personen och inte är så ytligt fixerad.

Det jag är redo att erkänna är att jag blir attraherad av människan vilket betyder hela paketet och exkluderar inte personligheten.

Men jag upplever att samhällets byråkrati, för att inte tala om attityd, begränsar till att kunna välja partner enbart från det motsatta könet.

Det som saknas i debatten om samkönade förhållanden eller äktenskap är att det handlar om känslor inför en annan människa. Ett argument som ofta hörs är ?men det verkar ju så fruktansvärt onaturligt?.

Naturen har över 6000 djurarter som utövar ?samkönat äktenskap?, naturen har bara en art som utövar homofobi, vad är naturligt?

Om ärlighet varar längst och det är viktigt att vara ärlig mot sig själv, men inte när det kommer till att få välja vem man ska leva med, så har jag inte förstått budskapet. Kunde de vara så att de som är emot egentligen vill vårt bästa eller är de rädda för det okända? Föräldrar kan ha en stor roll i det hela, antingen stödjer de eller skapar drama. Innan man kritiserar vår generation måste man se på varifrån vi kommer och vem som banat väg för oss.

No 05 / 2011 CHEFREDAKTÖR

Joachim Hesthammer

joachim@ su.fi

+358 (0)45 7731 0276 FORMGIVNING

LEROY PÄRMBILD

Fredrika Biström ANSVARIG UTGIVARE

Förbundsordförande Fredrika Åkerö

fredrika@su.fi MEDVERKANDE

Silja Borgarsdóttir Sandelin Fredrika Åkerö Joachim Hesthammer Egil Mattsson Ahmed Hassan Linus Vuorio Otto Andersson Emina Arnautovic Valter Huldén Beata Björkvall Malin Henriksson Pia Hanhimäki Amanda Finskas Mats Biström Sandra Grindgärds Astrid Thors Håkan Gullmets Christa Björkstam Erik Kaunismäki REDAKTIONEN

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingdors TELEFON (09) 693 072 47 FAX (09) 693 19 68 E-POST WEBB

sf@su.fi www.su.fi

TRYCKERI

KSF Medias tryckeri, Vanda UPPLAGA

6000 ISSN

078-4427

4

SVENSK FRAM TID N O 05

⁄ 2011

ANSLAGSTAVLAN

Mera ungdomspengar Regeringen föreslår att anslagen för verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete ökar med ca 4 miljoner euro jämfört med årets statsbudget.

— Det här är helt rätt, satsningar måste göras för att få ner arbetslösheten bland unga, kommenterar Fredrika Åkerö, ordförande för Svensk Ungdom.

Ingen glöggrunda i Åbo Styrelsen vid Åbo Akademis studentkår meddelade att det tyvärr inte ordnas någon Glöggrunda i Åbo i år eftersom de villkor som polisen ställer för evenemanget inte går att uppfylla.

Eftersom det inte ordnades någon Glöggrunda uppmanade ÅAS sina medlemmar att inte röra sig på Biskopsgatan natten till 26.11 i onödan, så att det inte uppstår något missförstånd med polismakten, Åbo Akademi eller stadens invånare.

SKUGGMEDALJ TILL REGNBÅGSANKAN SVENSK UNGDOM (SU) vill i år ge sin skuggmedalj

till föreningen Regnbågsankan rf. Regnbågsankan samlar personer som är intresserade av hbtqi-frågor på svenska, och ordnar evenemang och seminarier, nu senast Regnbågshelgen. Föreningen fungerar på frivillig basis och erbjuder också telefonjour och skolinformation.

- Regnbågsankan är en föregångare i Svenskfinland. I mer än tio år har föreningen lyft fram hbtqi-frågor på svenska, och insatsen är värd uppmärksamhet och uppskattning, säger SU:s förbundsordförande Fredrika Åkerö. Det är arbetet bland unga som fick SU att lyfta fram Regnbågsankan i år.

Sexualundervisningen i grundskolan mår bra av att personer insatta i hbtqi-frågor pratar direkt med unga människor om de här frågorna. Det är lika mycket fråga om hur man förhåller sig till sin egen kropp som hur samhället bemöter personer med olika sexuella läggningar.

Enligt Åkerö är det väldigt viktigt att det finns förebilder som ifrågasätter stereotyper och visar unga personer att man är bra som man är. För den viktiga insatsen i Svenskfinland vill SU tacka Regnbågsankan och uppmuntra föreningen att fortsätta. Regnbågsankan är glad över denna utmärkelse.

— En stor del av vår verksamhet riktar sig till skolor där vi diskuterar hbtqi-frågor med ungdomar och fortbildar lärare. Det känns bra att det arbete vi gör uppmärksammas på det här sättet, för det vi jobbar för är att alla skall känna sig trygga, hörda och respekterade. På den fronten finns det tyvärr mycket kvar att göra i de finländska skolorna, säger föreningens verksamhetskoordinator Roh Petas.

En gemensam målsättning för SU och Regnbågsankan är att få lagmotionen för en jämlik äktenskapslag godkänd i riksdagen.

SU

Borgarsdóttir Sandelin omvald i UNR Ungdomens Nordiska Råd (UNR) samlades till sin årliga session i Köpenhamn i samband med Nordiska Rådets session.

Silja Borgarsdóttir Sandelin, SU:s förbundssekreterare, har blivit omvald i UNR:s presidium. Minna Lindberg, tidigare förbundsordförande för SU, ställde inte upp för omval efter två år på presidentposten.

Ny styrelse vid ÅA Den nya styrelsen består av tio medlemmar av vilka sex representerar universitetssamfundet och fyra är externa medlemmar.

Studentrepresentanter: Esbjörn Hägerstedt filosofie studerande Fredrika Åkerö politices studerande

Trådlöst i kasernerna Beväringarna ska i framtiden kunna surfa trådlöst i kasernerna, säger försvarsminister Stefan Wallin.

(Enligt Wallin ska man i försvarsreformen speciellt satsa på att ständigt utveckla militärtjänstgöringens betydelse. De trådlösa nätverken skulle vara ett sätt att förbättra informationsservicen.)

Unga i dag är ständigt i nära kontakt med sin umgängeskrets och Wallin tycker inte att den kontakten ska brytas på grund av militärtjänstgöringen.

Besvärliga regeringsförhandlingar Belgien har äntligen fått en ny regering efter den 540 dagar långa regeringskrisen. Kung Albert ll utnämnde regeringen i början av december. Regeringen består av socialister, kristdemokrater och liberaler och har totalt 13 ministrar. Ny premiärminister är Elio Di Rupo.

SORTERING AV SOPOR BRISTFÄLLIG

NY YLESKATT BÄTTRE

SFP ÄR ÄNTLIGEN MED

KULTURKARNEVALEN,

DEN HÄR AVGIFTEN utgår

SVENSK

som i år ordnades i Närpes hade över 500 deltagare. Mängden avfall som uppstår av så många människor är enorm och därför behövs en bra avfallshantering. Sorteringen på evenemanget har dock visat sig vara undermålig.

På karnevalen förekom förvånansvärt lite sortering.

— Det finns en avfallshanteringsplan på kulturkarnevalen, men det finns inte alla sorteringskärl i de utrymmen som vi använder, säger Eva-Helén Ahlberg som är producent för Kulturkarnevalen.

Hon tycker också att det borde finnas sorteringskärl för bland annat grovavfall, köksavfall och pantflaskor i framtiden på kulturkarnevalen.

Anna-Lena som hör till städpersonalen i Närpes högstadieskola, där karnevalsdeltagarna bor och sover, klargör att det sorteras till en viss grad i skolan.

I skolorna sorteras köksavfall, grovavfall och brännbart, men klassrummen har endast ett kärl för köksavfall. Problemet är att kulturkarnevalsdeltagarna inte har blivit informerade om hur de ska sortera.

Nicholas Kujala

ifrån individen och inte hushållet. På det här sättet straffas inte ensamstående, som är en växande grupp i samhället, och som nu betalar lika mycket som ett par eller en familj. Därför är den nu föreslagna Yleskatten helt rätt, säger Fredrika Åkerö, förbundsordförande för Svensk Ungdom.

Nyheter produceras på många olika sätt, och konsumenter surfar på nätet, lyssnar på radio eller tittar på TV. Public service behövs i ett demokratiskt samhälle, för det finns en risk i att endast vara beroende av kommersiella mediers nyhetsbevakning. Yle ska ses som ryggraden i mediesamhället och sträva efter hög trovärdighet. Att riksdagen äntligen nådde en kompromiss i frågan om Yles finansiering ska ses som en framgång, då TV-avgiften var förlegad. Den nya modellen beaktar också individers betalningsförmåga och kan således anses vara social rättvis, någonting Svensk Ungdom lyft fram i flera år.

- Det här är en av de avgifter som ingår i samhällsstrukturen. Med den här kompromissen kan vi leva, även studerande och singlar, avslutar Åkerö.

SU

UNGDOM

APPLÅDERAR

Svenska folkpartiets initiativ att tillfråga minoritetsombudsman Eva Biaudet till partiets presidentvalskandidat.

— Det här har vi väntat på sedan början av januari, när vi gick ut och sa att vi vill se Eva Biaudet som SFP:s kandidat. Men SU har ingenting emot att vara steget före SFP. Vad som nu behövs är ett starkt och synligt stöd för den här kandidaturen från partifolket, så att SFP och Eva Biaudet blir vinnare i valet!

Biaudets människosyn och viktiga budskap om respekt i ett allt hårdare samhällsklimat behövs, och presidentvalet erbjuder en ypperlig plattform för det, samtidigt som Eva Biaudet är mycket mer än en liberal kvinna. Med hennes kompetens kan hon också föra fram SFP:s linje i EU-frågor, ekonomi, försvarspolitik. Med henne som kandidat kommer också värdeliberala frågor att diskuteras, och mjuka värderingar som allt oftare glöms bort.

SU

SVENSK F R A MT I D N O 0 5

⁄ 2 011

5

KRETSARNA

KRETSORDFÖRANDEN 4

Ahmed Hassan Ordförande SU Helsingfors

Beata Björkvall Ordförande SU Åboland

Malin Henriksson Ordförande SU Österbotten

Valter Huldén Ordförande SU Nyland

SU Bakgrund

SU Bakgrund

SU bakgrund

SU bakgrund

Mitt första uppdrag för SU var att ställa upp i riksdagsvalet 2011 i Helsingfors.

Vi gjorde en bra kampanj och nu har jag fått förtroende att vara kretsordförande.

SU karriären började med att jag ställde upp i kommunalvalet 2008.

Efter det har jag varit aktiv inom kårpolitiken via LSK och satt med i ÅAS styrelse 2009. Två år har jag fungerat som vice ordförande i kretsstyrelsen för Åboland.

Två år i kretsstyrelsen

Fem år aktiv SU:are och kom med i kretsstyrelsen i Nyland för 1,5 år sedan.

Styrelsens fokus Helsingfors krets deltar aktivt i presidentkampanjen och efter det har vi ett kommunalval att vinna. Vi ska stödja Eva och hjälpa till i kampanjen och göra allt vi kan. Angående kommunalvalet vill vi hitta goda kandidater och det gör vi genom att aktivera vår näromgivning kombinerat med en smart marknadsföring.

Styrelsens fokus

Samhällsdebatten?

Samhällsdebatten i Åboland präglas av en strukturförändring inom Åbo stads administration. Jag skulle gärna se att debatten också skulle innehålla diskussion om grundandet av ungdomsfullmäktige i Åbo. Dessutom är kommunsammanslagningarna på tapeten igen.

Det talas mycket om finanskrisen och hur den påverkar oss. Splittras EU eller blir unionen starkare? Mycket diskussion om ett öppet samhälle och jämställdhet förs, det är bra, men ser vi önskade resultat?

Vår styrelse består av gamla aktiva och nya ansikten. Vi ska aktivera Pargas och Kimitoön speciellt med tanke på det kommande kommunalvalet. Annars vill vi stödja Eva så mycket vi kan.

Samhällsdebatten?

Ett öppet och modigt Finland?

Ett öppet och modigt Finland?

Ett Finland som kan acceptera och respektera olika människor.

När det politiska klimatet förändras måste man vara modig och säga till för att hålla Finland öppet.

Modigaste du har gjort?

Där kan alla vara sig själva.

Uppmaningen Beata hälsar till alla ”Det lönar sig att våga”. Jag var tvungen att säga en tung sanning till en god vän.

Efterlyser

Man måste våga ta risker och våga ta vara på chanser som kommer emot.

För mig krävdes det en hel del mod att ställa upp i riksdagsvalet som kandidat.

Fast jag inte kom in så var det ett stort steg som betydde mycket för mig.

Mera diskussion mellan kretsarna kunde vara bra.

Styrelsens fokus Vi ska trappa upp och göra SU synligare genom att vara med och göra presidentkampanj. Vi vill fortsätta trenden efter politikerskolan, att fler ansluter som medlemmar och att unga aktiverar sig inom politiken.

Samhällsdebatten?

Attityden mot det svenska språket har haft viss effekt, många finlandssvenskar börjar tröttna och orkar inte stå upp för sina rättigheter.

Ett öppet och modigt Finland?

Jämlikt, internationellt, nordiskt och globalt samarbete.

Modigaste du har gjort?

Att jag vågade ändra min ansökan från Juri till Hanken i Vasa.

Uppmaningen Jag uppmanar alla att ta med goda vänner till SU:s evenemang.

Efterlyser Mera gemenskap kretsarna emellan, inte bara kongress, storsamling och sommarläger.

Styrelsens fokus Förutom valet så har vi många nya aktiva och många nya idéer. Det handlar till en början om att kartlägga potentialen inom styrelsen för att arbeta fram en gemensam strategi. Vi har en god grund från tidigare år. Vi vill aktivera de gamla medlemmarna och nå ut till nya.

Samhällsdebatten?

I Nyland handlar samhällsdebatten om kommunreformen. Grankulla- Esbo situationen följer vi noggrant med.

Ett öppet och modigt Finland?

Det är att inse sin egen potential och förmågan att samarbeta med andra.

Modigaste du har gjort?

Polisen vägrade tala svenska hos en vän som resulterade i fyllecell för fem ungdomar varpå jag förde fram saken i media. Vi fick rätt av justitieombudsmannen och i dag används fallet i utbildningssyfte i polisskolan.

Efterlyser En modigare och mer offensiv rekryteringspolitik, många andra ungdomspolitiska organisationer är mycket fräckare än SU i dag.

Efterlyser Det är svårt att säga ännu men förväntningarna är att se många unga som är aktiva och där har SU en viktig uppgift, att inspirera unga att göra politik.

DO SU! BE SU! ADD SU!

JAG VILL ENGAGERA MIG. JAGTAR KONTAKT MED ORDFÖRANDE I MIN KRETS SÅ DISKUTERAR VI VAD SOM KUNDE PASSA JUST MIG. KONTAKTUPPGIFTERNA HITTAR JAG HÄR INTILL.

BLI MEDLEM. JAG BLIR ENKELT MEDLEM GENOM ATT GÅ IN PÅ SU.FI OCH FYLLA I FORMULÄRET.

FÖLJ SU PÅ FACEBOOK,TWITTER, ISSUU, YOUTUBE

HELSINGFORS

HELSINGFORS KRETSORDFÖRANDE

Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors

Kimmo Heikkinen

tfn 09 693 070 (växel), fax 09 693 1968

040 5966584 kimmo.heikkinen@su.fi

NYLAND

NYLANDS KRETSORDFÖRANDE

Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors

Valter Huldén

tfn 09 693 070 (växel), fax 09 693 1968

040 5282188 valter.hulden@su.fi

ÅBOLAND

ÅBOLANDS KRETSORDFÖRANDE

Auragatan 1 B, 20100 Åbo

Maria Flemmich

fax 02 232 6274

040 1824969 maria.flemmich@su.fi

ÖSTERBOT TEN

ÖSTERBOT TENS KRETSORDFÖRANDE

Rådhusgatan 21 B, 65100 Vasa

Ulrika Forss

fax 06 317 9497

050 5321439 ulrika.forss@su.fi

6

SVENSK FRAM TID N O 05

KOLUMN

⁄ 2011

SU I MEDIA Å U 2 5 . 1 0 . 2 0 11

Å U 0 2 . 1 2 . 2 0 11

Mats Biström kontaktchef för SFP i Åboland

Maisa Lindqvist SU:s politiska sekreterare i Åboland

Biström har en gedigen bakgrund som förtroendevald inom Svensk Ungdom och Liberala Studerande LSK.

Politices magister Maisa Lindqvist blir Svensk Ungdoms nya politiska sekreterare i Åbolands krets. Lindqvist är 26 år, hemma från Åbo och har studerat folkrätt vid Åbo Akademi. Maisa Lindqvist tillträder den 15 december och efterträder Mats Biström.

0 4 . 11. 2 0 11 Y L E

SU:s skuggmedalj till Regnbågsankan Svensk Ungdoms Svenska Dagen-skuggmedalj går i år till Regnbågsankan.Enligt SU:s ordförande Fredrika Åkerö är Regnbågsankan en föregångare i Svenskfinland. I över tio år har Regnbågsankan lyft fram hbtqi-frågor i på svenska. Åkerö säger att det speciellt är verksamheten bland unga som har fått SU att lyfta fram föreningen i år. Å U 2 3 . 11. 2 0 11

Å U 0 2 . 1 2 . 2 0 11

Löfström blir Haglunds medarbetare i Bryssel Mats Löfström, 28, blir ny åländsk medarbetare i EU-parlamentariker Carl Haglunds (SFP) stab i Bryssel. Löfström har under det senaste året varit Haglunds medarbetare i Helsingfors.

Henell ordförande för Svensk ungdom i Åbo

Y L E A R E E N A 0 7. 1 2 . 2 0 11

Elis Henell, 19 år, har tidigare varit styrelsens viceordförande och studerar ryska vid Åbo Akademi. Jag ser fram emot ett nytt verksamhetsår med nya utmaningar och nya krafter. Vi kommer att fortsätta jobba tillsammans med Svensk ungdom i Åboland och utöka samarbetet med andra lokalavdelningar i Åboland, säger Henell.

I Slaget efter tolv möter Vänsterungas ordförande Li Andersson Saul Schubak som är vice ordförande för Samlingspartiets Unga och Otto Andersson som är vice ordförande för Svensk Ungdom.

Dags för medborgarlön?

Ö T 1 6 . 1 2 . 2 0 11 H B L 2 8 . 11. 2 0 11

SU gillar Yle-skatten

För multikulturalism – mot hatpropaganda

–Den här avgiften utgår från individen och inte hushållet. På det här sättet straffas inte ensamstående, som är en växande grupp i samhället, och som nu betalar lika mycket som par eller familjer, säger Åkerö i ett pressmeddelande på fredagen.

Som ny ordförande för Svensk Ungdom i Helsingfors vill Ahmed Hassan jobba för tolerans, mångfald och öppenhet. – Förståelse är nyckeln till integration, alla har ett ansvar att försöka förstå.

Å U 0 1. 1 2 . 2 0 11

Politiska ungdomsförbund: Allians roll är oersättlig Svensk Ungdoms och Socialdemokratisk ungdoms ordförande ifrågasätter tre högerpolitiska ungdomsförbunds beslut att bryta med Finlands ungdomssamarbete Allians. Allians är ett samarbetsorgan för finländska ungdomsorganisationer.

Y L E 1 9 . 1 2 . 2 0 11

Nuorisojärjestöt vetoavat kansanedustajiin homoliittolain puolesta Nuoret sanovat olevansa huolestuneita siitä, että vaalien alla suurta kannatusta saanut lainmuutos ei ole saamassa eduskunnan enemmistöä.

GALLUP MIN PRESIDENT... ”Min president är en stark och målmedveten kvinna som står för liberala värden. Hon är även en person som stöder såväl minoriteter som majoriteter. Min president är en person som vågar diskutera, vågar stå för sina åsikter och vågar ta ställning när det behövs. Dessutom är hon en sådan person som vet vad som behövs för att skapa ett jämlikt samhälle där alla får vara sådana de känner sig för att vara.”

”Min president är empatisk, human och med de rätta värderingarna. Min president är kvinna, mamma och människorättskämpe. Min president är Eva Biaudet.”

Ida Ahlbom

Armi Murto

”Min president är språkkunnig och värnar om ett brett nordiskt samarbete när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Dessutom bör presidenten bibehålla de goda relationerna Finland har med Ryssland och utveckla dem vidare.”

Ville Fors

”Min president är kunnig och representativ. Öppen och har en positiv inställning mot europa och omvärlden. Stöder svenskan i landet.”

Matias Rosström

SVENSK F R A MT I D N O 0 5

⁄ 2 011

7

POLITIKERSKOLAN

Amanda Finskas

Erik Kaunismäki

Varför anmälde du dig?

Varför anmälde du dig?

Min kompis var med i fjol och hon berättade vad hon fick vara med om och vilka ställen som besöktes. Det lät intressant och jag ville pröva själv.

Av ren nyfikenhet, programmet lät intressant.

Vad fick du ut av politikerskolan?

Jag fick nya perspektiv på hur saker fungerar i samhället och höra experter som uttalade sig i sakfrågor. Jag blev introducerad till nya frågor som påverkar min vardag.

Vad fick du ut av politikerskolan?

Jag fick veta mera om de ställen vi besökte, mest intressant var besöket till Helsingfors och justitieministeriet och försvarsministeriet.

Kommer du att vara aktiv inom politiken i framtiden?

Kommer du att vara aktiv inom politiken i framtiden?

Absolut, jag blev invald i Helsingfors kretsstyrelse SU och har ambitioner om att söka till gymnasiets direktion nästa år.

Visst, jag blev nyligen suppleant i Österbottens kretsstyrelse.

POLITIKER SKOLAN POLITIKERSKOLAN GÅR UT PÅ att träffa och diskutera med unga

påverkare, beslutsfattare, ministrar och sakkunniga inom olika ämnesområden, samt att diskutera och fundera på hur vårt samhälle är uppbyggt och fungerar. Politikerskolan erbjuder deltagarna möjlighet att lyssna på intressanta talare, besöka olika samhälleliga instanser samt knyta kontakter och forma nätverk med dagens och framtidens påverkare. Politikerskolan går ut på ett antal träffar med olika teman. På politikerskolan 2011 diskuterades bland annat politik, media, ekonomi, invandring och miljö. Träffarna utformas ganska

långt av deltagarna själva – idén med politikerskolan är inte att erbjuda färdiga svar. Fokus ligger istället på att deltagarna fritt får diskutera, fråga och argumentera. Genom politikerskolan erbjuds chansen att direkt fråga och diskutera med beslutsfattare av olika slag. År 2011 har politikerskolan körts parallellt i Österbotten och södra Finland, med fem träffar skilt och en gemensam avslutning i Helsingfors. Deltagarna i båda grupperna var väldigt aktiva och engagerade, vilket bidrog till intressanta och intensiva diskussioner på alla träffar och en mycket lyckad politikerskola!

PROGRAM ÖSTERBOTTEN

PROGRAM FÖR POLITIKERSKOLAN 2011, SÖDRA FINLAND

3.11 Media

Träff 1 Behind the scenes

Besök till YLE Österbotten

Vi träffar riksdagsassistent Danica Vihinen som berättar om assistentjobbet. Hur är det att arbeta på riksdagen? Vad gör en riksdagsassistent? Hurudan är vardagen bakom kulisserna och utanför plenisalen?

10.11 Ekonomi Besök till Aktia Bank 17.11 Miljö

Träff 2 Media

Besök till Stormossen

Vi besöker Hufvudstadsbladets redaktion i Helsingfors och träffar chefredaktör Jens Berg.

24.11 Integration

Träff 3 Ekonomi

Föreläsning

Besök på Aktia Tre Smeder och träff med bankdirektören.

1.12 Gemensam avslutning för gruppen från södra Finland och gruppen från Österbotten.

Träff 4 Miljö

Vi börjar med besök på Justitieministeriet där vi träffar Malin Brännkärr och Robin Harms, specialmedarbetare för minister Anna-Maja Henriksson. Därefter besöker vi Försvarsministeriet där vi har statssekreterare Marcus Rantala som värd.

Sebastian Teir från VTT kommer och diskuterar miljö- och energifrågor med oss.

Träff 5 Invandring Vi diskuterar invandring med Börje Mattsson, invandrarkoordinator i Raseborg.

Torsdag 1.12 kl. 17.30 Avslutning

Politikerskolan är en chans för dig att träffa beslutsfattare och sakkunniga. Passa alltså på och ställ frågor, kommentera och diskutera – politikerskolan är vad du som deltagare gör det till!

Gemensam avslutning för gruppen från södra Finland och gruppen från Österbotten. Vi börjar med besök på Justitieministeriet där vi träffar Malin Brännkärr och Robin Harms, specialmedarbetare för minister Anna-Maja Henriksson. Därefter besöker vi Försvarsministeriet där vi har statssekreterare Marcus Rantala som värd.

8

SVENSK FRAM TID N O 05

LSK

⁄ 2011

HÖST, KÅRVAL OCH GOD JUL! för år 2011, men före vi gör det tänkte vi ge en sista rapportering om framgångarna under hösten och kan samtidigt konstatera att förbundet går med säkra steg in i år 2012. År 2012 börjar finfint för LSK då förbundet är representerat vid alla svenskspråkiga högskolors kårer i Finland och vid två nationella studerandeförbund!

Vid Arcada studerandekår ASK hade LSK fem kandidater uppställda i valförbundet LSK i fullmäktigevalet. Två kandidater, Elin Blomqvist och Christoffer Andersson blev invalda. LSK:s kandidat Nanna Sandqvist har därefter valts till styrelseordförande och Christoffer Andersson till vice ordförande.

Kandidat Melissa Reunanen har valts till fullmäktiges vice ordförande.

Vid Novium hade LSK en kandidatlista med 18 kandidater. Efter att valresultaten klarnat kunde det konstateras att LSK behåller sin enkla fullmäktiNU AVRUNDAR ÄVEN LSK

gemajoritet med hela 9 mandat.

Härtill har förbundsstyrelsemedlem Ida Strandberg valts till styrelseordförande för studerandekåren och LSK:s Kristoffer Skrifvars till fullmäktigeordförande.

Vid Svenska Handelshögskolans Studentkår SHS hade LSK tre kandidater som var uppställda i valförbundet ”Vett & Vilja”. Alla tre, Valter Huldén, Veronica Välimäki och Amanda Lindqvist kom in i delegationen. Därtill har Valter valts till styrelsen som högskolepolitiskt ansvarig.

Vid ÅAS valdes fullmäktige för första gången för en mandatperiod på två år samt ett förminskat fullmäktige från 31 till 25 mandat.

Trots de förnyade omständigheterna gjorde LSK ett bra val vid ÅAS och tog 12 mandat, Åbo 8 och Vasa 4, och är den största av grupperingarna vid ÅAS. Ett särskilt omnäm-

nande är på sin plats åt Emilia Kronlund som blev valets röstdrottning med hela 103 röster.

Härtill har hösten även fört med sig två nationella student- och studerandeförbundsval som varit extremt lyckade vad beträffar LSK. Dessa är Studerandenas Idrottsförbund r.f. (OLL) och Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland r.f. (SAMOK).

Först valdes Lotte Uutinen till OLL:s ordförande 2012 och därpå följande vecka valdes Elin Blomqvist till SAMOK:s ordförande 2012!

Efter fullmäktigevalet har LSK:arna Matias Kallio och Raine Katajamäki valts till fullmäktigeordförande jämte styrelseordförande.

LSK gratulerar än en gång!

TEXT E g i l M a tt s s o n

ELIN BLOMQVIST NYVALD ORDFÖRANDE FÖR SAMOK OCH LOTTA UUTINEN NY ORDFÖRANDE FÖR OLL ”Under nästa år kommer SAMOK att jobba med den kommande yrkeshögskolereformen. SAMOK ser det som oerhört viktigt att ansvaret över yrkeshögskolornas basfinansiering överförs helt på staten och att yrkeshögskolorna blir självständiga juridiska personer. I finansiering bör kvalitativa aspekter allt starkare beaktas. SAMOK kommer även att delta aktivt i det fram till år 2014 pågående försöket med SHVS-modellen. SAMOK anser att för att trygga än jämlik och tillgänglig studerandehälsovård för alla högskolestuderande bör yrkeshögskolestuderande få tillgång till Studenternas hälsovårdstiftelses (SHVS) tjänster.

Nästa år kommer SAMOK också att medverka i kommunalvalet genom att stöda de lokala aktörerna och genom att lyfta fram viktiga teman för studerande.”

”Nästa år kommer Studerandenas idrottsförbund (OLL) att jobba bland annat med att stöda studerande- och studentkårerna i det regionala utvecklingsarbetet och i kommunalvalen. I regeringsprogrammet förbinder man sig till att värna om studerandes motionsverksamhet. OLL har här en viktigt roll i att se till att detta förverkligas på ett sätt som gynnar de studerande. Dessutom är det finländska motionsfältet och den finländska toppidrotten i sin helhet under utveckling. I denna utveckling kommer OLL att ta sin roll som den nationella intressebevakaren för högskolemotionen och framhäva vikten av de unga vuxnas välmående och motionsmöjligheter. ”

LSK:s mandat vid student- och studerandekårerna år 2012: ASK 2 av 15 mandat. LSK styrelseordförande och fullmäktige viceordförande.

Novium: 9 av 15 mandat. LSK styrelseordförande och fullmäktigeordförande.

SHS: 3 av 20 mandat. LSK högskolepolitisk ansvarig i styrelsen. ÅAS: 12 av 25 mandat (Vid ÅAS är mandatperioden två år). LSK styrelseordförande och fullmäktigeordförande.

LSK gratulerar alla kandidater för ett ypperligt val och riktar ett stort tack till alla som ställt upp och arbetat för kårvalen! Nu lyfter vi blicken mot 2012 och önskar lycka och framgång i kårarbetet!

BIAUDET d n a l n i F t g i d o Ett m

t g g y r t , t e p p är ö & jämlikt

SVENSK FRAMTID SPECIALNUMMER 06 / 2011

Så röstar du

3

Numera ordnar kommunerna allmänna förhandsröstningsställen (på Åland gäller vissa särskilda regler). Därtill kan man förhandsrösta på finska beskickningar, på vissa vård- och straffanstalter (t.ex. bäddavdelningar, ålderdomshem och fängelser), finska fartyg i utlandet och under vissa förutsättningar hemma.

5 6

Valsedeln placeras i ett valkuvert, som i sin tur placeras i ett kuvert tillsammans med ett följebrev med uppgifter om den röstande. En röstsedel som innehåller andra anteckningar än kandidatens nummer är ogiltig.

Före rösträkningen sorteras kuverten enligt röstningsområde för det egentliga valet och förpackas därefter utan följebrev.

Bra att veta inför valet Vart sjätte år går vi till valurnorna och väljer Finlands president. I år infaller valet den fjärde söndagen i januari.

Funderar du på att någon dag bli president bör du, med nuvarande lagstiftning, vara infödd finländsk medborgare och ämbetet kan vara ditt i hela 12 år om du blir vald två perioder efter varandra.

Det lönar sig att ha stödgrupperna i skick. Presidentkandidater får nomineras av partier som fått någon invald från sin lista vid senaste riksdagsval eller av en valmansförening bildad av minst 20 000 röstberättigade.

Glöm inte att rösta!

SU:s valrace Något håller på att hända i vårt land, nu det är dags att göra ditt val. SU har gjort sitt, vi vill se Eva som republikens nästa president!

Dokumentera det du/ni gjort och ladda upp fotona/filmen på SU:s Facebook-sida eller maila dem till hanna.eliassason@su.fi Valracet är redan i gång och avslutas på valdagen 22.1.2012.

Visst är du med!?

Kom ihåg att skriva #8 på röstsedeln 22.1. och 5.2.2012 (eller någon gång under förhandsröstningen 11-17.1.2012) Det tänker jag göra!

Hanna Eliasson Verksamhetsutskottets ordförande

E VA 4 PR

Hur ska vi få detta att ske då, kan man fråga sig? Jo — tillsammans gör vi det möjligt, du och jag.

Vad kan du då göra? Du kan göra kampanj för Eva tillsammans med din kompis eller lokalavdelning.

Häng till exempel upp en affisch i ditt fönster, sätt en reklamlapp i ditt bilfönster, sätt en plojknapp på rocken, dela ut broschyrer och SU:s valtidning, skriv en insändare, gör kampanj på internet eller ordna ett evenemang. Tips och inspiration får ni till exempel från SU:s hemsida www.su.fi/valrace2012 där SU har lagt upp en Valracefilm.

NT ·

2

Den som fyllt 18 år före första valdagen är röstberättigad. Om du är född före 23.01.1994 är du röstberättigad

4

E

1

För förhandsröstningsstället gäller krav på störningsfrihet och valhemlighet som motsvarar bestämmelserna för den egentliga vallokalen.

I ES D

1

Valet hålls vart sjätte år och den här gången infaller det den fjärde söndagen i januari. Presidentvalet förrättas den 22 januari 2012 med en eventuell andra omgång den 5 februari.

3

P R E S I D E N T VA L

2 Så röstar du · 3 Ledare · 4 Valteser 6-15 Medverkare: Krista Siegfrids, Ahmed Hassan, Johanna Sandberg, Emina Arnautovic, Niclas Warius, Matilda Saapunki, Runa Ismark, Ville Andersson, Fredrika Åkerö, Titta Aaltonen · 16 EVA!

Ledare

Presidenten har många officiella uppdrag, både inrikes och internationellt. Hur skulle du beskriva presidentens uppgift med ett ord?

Jag skulle använda ordet ”samvete”. Enligt mig reflekterar en bra president Finlands samvete, både hemma och utomlands. Presidenten kan, tack vare sin ställning, lyfta fram frågor i samhällsdebatten på ett sätt som hörs i hela landet. Du som bor i Finland har möjlighet att påverka vilka frågor som ska lyftas fram.

I tidningen kommer du märka ett tydligt tema. Du får ta del av tio personliga intervjuer som behandlar mod och öppenhet. Gästerna börjar med att ställa Eva en fråga och Eva har lovat svara på frågorna på sin hemsida www.evabiaudet.fi. Varje gäst har tagit med sig två föremål till intervjun, en personlig sak som för dem representerar mod. Det andra föremålet är valfritt, någonting som har haft betydelse för dem.

Alla gäster har fått berätta om sina egna tankar och de förväntningar de har på Finlands nästa president.

N° 6/2011 Chefsredaktör Joachim Hesthammer joachim@su.fi +358 (0)45 7731 0276

Läsare: vilket föremål representerar mod för dig?

Grafisk formgivning L E R O Y Pärmbild Marica Rosengård

Efter att ha samtalat med gästerna står det mig klart att det gemensamma budskapet är en uppmaning om att i första hand våga vara sig själv. Ett annat starkt budskap, till Finlands och världens lagstiftare, är att främja respekt och ge alla möjligheten att uttrycka kärlek. Alla är överens om att vi är privilegierade som får bo i Finland.

Därför har vi också en skyldighet att agera föregångare inom jämlikheten och jämställdheten.

Bilder Tage Rönnqvist & assistent Anders Lönnfeldt Medverkande Titta Aaltonen Otto Andersson Ville Andersson Emina Arnautovic Eva Biaudet Silja Borgarsdóttir Sandelin Katarina Dahlman Ahmed Hassan Joachim Hesthammer Christoffer Hällfors Runa Ismark Liisa Johansson Raine Katajamäki Niklas Mannfolk Egil Mattsson Armi Murto Matilda Saapunki Johanna Sandberg Krista Siegfrids Niclas Warius Fredrika Åkerö

Jag vill rikta ett varmt tack till alla medverkande som modigt har delat med sig av sina personliga erfarenheter.

Till dig som läser tidningen: jag är säker på att du med hjälp av texterna kan reflektera över vad som inspirerar och provocerar dig.

Redaktionen Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors Telefon (09) 693 072 47 e-post sf@su.fi webb www.su.fi

Joachim Hesthammer

Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda Upplaga 60.000 ISSN 078-4427

#8 Eva Biaudet Donera till kampanjen!

Genom att sända ett SMS med texten BIAUDET till numret 16233 stöder du Eva Biaudets presidentvalskampanj med 5 euro!

Text: Biaudet Mottagare: 16233

Insamlingen arrangeras av Ett modigt Finland r.f. evabiaudet.fi

4

SVENSK FRAMTID N°6 / 2011

Ett modigt Finland behandlar alla lika I mitt Finland lämnas ingen utanför. Varje barn är värdefullt, varje människa – ung eller gammal, mörk eller ljus, finsk- eller svenskspråkig är viktig. Vårt välfärdssamhälle är uppbyggt på framgångar i jämlikhet och jämställdhet.

Både kvinnor och män har allt att vinna på att vi fortsätter denna strävan efter verklig jämlikhet, hemma och borta. Med rätt skall detta land även i framtiden byggas – allas lika rätt!

g i d o m t t E Ett modigt Finland är tryggt De som känner oro inför framtiden ska tas på allvar. Det är mänskligt att känna osäkerhet inför förändringar. Vi får inte glömma att många i Finland har det svårt, alltför många är ensamma och har det ekonomiskt tungt.

Alldeles särskilt måste vi anstränga oss för att unga skall hitta sin plats i livet, att de får hjälp och sin framtidstro tillbaka. En president med stort hjärta och stark vilja kan verka för att minska dessa rädslor.

P R E S I D E N T VA L

5

Ett modigt Finland är internationellt Finland har mycket att ge genom de framgångar i demokrati, jämlikhet och rättvisa som vår Nordiska välfärd bygger på. Jag tror på en värld där människovärdet respekteras, för jämställdhet, för mänskliga rättigheter och för en värld där fattigdomen bekämpas. Varje barn skall ha rätt att leva utan hunger, gå i skola och skapa sig en framtid. Vi skall arbeta för en hållbar ekonomi och för ett gemensamt ansvar för miljön.

d n a l n i F t g Ett modigt Finland har en hållbar ekonomi Ansvarsfulla ekonomiska beslut är hållbara även på sikt.

En klok ekonomi tar hänsyn till kommande generationer.

Ett är klart: vi kan inte länge leva över våra tillgångar, och göra övergrepp på vår miljö. Det är nu vi väljer ett hurudant samhälle vi vill bygga, för oss själva när vi blir äldre och för våra barn. Finland har i stränga tider valt att satsa på barnen, på deras hälsa och utbildning. Det är receptet även nu: låt oss välja att satsa på att fostra våra barn till kreativa, aktiva unga med framtidstro och omsorg om varandra.

evabiaudet.fi

6

SVENSK FRAMTID N°6 / 2011

Krista Siegfrids Du inspirerar mig jättemycket och är lite av en idol för mig, nu undrar jag vem som inspirerar dig? Har du någon idol?

Vem är du?

Vad är ett öppet Finland?

Kristin Siegfrids, jag är en frilansande artist. Jag har varit med i musikalerna Play Me och Muskettisoturit. Jag har också ett band, Daisy Jack. Dessutom håller jag på med ett hemligt projekt som jag inte kan berätta mera om.

Jag tycker det låter hemskt att stänga in sig och inte bjuda in annan kultur och nytänkande. Jag önskar att vi ibland kunde vara lite mera välkomnande, en värdering jag tycker att Eva står för.

Vad är ett modigt Finland?

Vad är det modigaste du har gjort?

Jag tyckte jag var ganska modig då jag flyttade från Vasa till Helsingfors. Det var inte så lätt att bryta upp med allt man hade i Vasa. Jag tänker främst på alla vänner och tryggheten, men jag valde att ta chansen. I samband med musikalen Play Me flyttade jag till Helsingfors och började ett nytt liv.

Vad är det modigaste någon har gjort?

Jag tycker ju om starka kvinnor och därför tycker jag att både Tarja Halonen och Eva Biaudet är jättetuffa. Jag diggar starka kvinnor i höga positioner, de ger mig inspiration.

Det krävs naturligtvis en modig ledare som står för goda värderingar och lyfter upp viktiga frågor till debatt samt får folket att öppna ögonen för vad som är rätt och fel.

Hur önskar du att dagen ska sluta idag?

Jag vill ju alltid ha ett lyckligt slut och jag har bra feelis idag och tror att dagen slutar med ett leende på läpparna. Det som fungerar för mig är att försöka leva mitt liv med en positiv inställning. Jag tror det blir lättare och trevligare då.

Kristas två saker

Jag tog med mig mina högsta och tuffaste klackar, för det krävs nog lite mod av mig att våga gå med dem.

Min andra sak är också en personlig grej som jag använder ofta. Det är min favoritmikrofon.

Ge allt och ha kul =)

7

P R E S I D E N T VA L

Ahmed Hassan Hur kan man öka respekten för mångfalden i Finland?

Vem är du?

Ahmed Hassan, 27 år, deltidsstuderande och egenföretagare.

Vad är det modigaste någon har gjort?

Min mamma, som lämnade sitt land och bytte kontinent för att flytta hit.

Hur ser ett öppet Finland ut?

Ett Finland som kan acceptera olika människor. När det politiska klimatet förändras måste man vara modig för att våga säga till.

Hur vill du att dagen slutar?

Ett modig Finland

Var vill du vakna?

När det politiska klimatet förändras måste man vara modig för att säga till för att hålla Finland öppet.

För mig skulle det vara en upplevelse att vakna upp i mitt hemland Somalia eftersom jag inte har några minnen av det.

Jag vill att alla accepteras när dagen är slut.

Vad är det modigaste du har gjort?

Man måste våga ta risker och våga ta vara på chanser. För mig krävdes det en hel del mod för att ställa upp i riksdagsvalet 2011. Fast jag inte blev invald var det ett stort steg som betydde mycket för mig.

Ahmeds två saker

Jag tog med mig ett äpple, som symboliserar många saker.

Liv, mångfald och vänskap, bland annat. Man borde kunna ge ett äppel till någon som en vänskaplig gest, men få skulle uppskatta det idag.

When we are confronted by failure and mistakes, we can leave them behind and go on with our lives.

En bok som jag tycker om och har haft stor betydelse för mig: Think Big, en biografi skriven av Ben Carson. Hans böcker handlar mycket om hur människor motiverar sig själva.

evabiaudet.fi

8

SVENSK FRAMTID N°6 / 2011

Johanna Sandberg Presidenten brukar göra sitt första statsbesök till Sverige, vilket land skulle du besöka om det inte skulle vara Sverige?

Vem är du?

Hur ser ett modigt Finland ut?

Johanna Sandberg från Helsingfors, jag har jobbat inom politiken i fyra år. Det är mitt drömyrke och det vill jag fortsätta med.

Ett modigt Finland vågar vara sig självt. Finländarna vågar stå för de åsikter de har, inte för de åsikter som de förväntas ha som finländare. Ett Finland som inte låter sig fastna i vissa jargonger eller låter sig bli populistiskt, utan vågar bryta stereotyper.

Vad är det modigaste du gjort?

Det jag kommer att tänka på är då jag valde att gå med i politiken och valde mitt parti (SFP). Jag hör till dem som har varit skeptisk gentemot partipolitik och tyckte att det är något som inte passar alla. Att medge att jag hade fel, att partipolitik nog är helt okej, tycker jag att ar modigt. Nu tycker jag att flera människor skulle kunna vara som med och påverka den vägen.

Vad är det modigaste någon gjort?

Min kompis Nicola tycker jag att är modig. Hon är en fantastisk förälder åt sin son, vars pappa inte bor med dem. Det tycker jag att var ett modigt val av henne.

Hur vill du att dagen skall sluta idag?

Jag hoppas att vi i slutet av dagen kommer att ha sett en fight mellan många starka kandidaters personligheter, men en fight som också lite visar vartåt den här valkampanjen kommer att gå. Jag hoppas det blir en ärlig diskussion och en sån som får mig att vakna med en ”yes”-känsla, nu är det president val, nu diskuteras de frågor som är viktiga och nu kommer de frågor som vi ska rösta om fram.

Johannas två saker

CISV är en internationell organisation som ordnar läger för barn och unga. Idén med lägren är att barn och unga från olika länder ska få träffas och den vägen förstå att vi alla sist och slutligen är väldigt lika. Från och med årsskiftet är jag ordförande för CISV Finland.

Om man inte röstar, ska man inte klaga.

Min sak som representerar mod är mitt medlemskor t i föreningen SETA , föreningen för sexuella minoriteter. Jag skrev in mig i SETA efter att det ordnades en diskussion på T V, den så kallade ” homokvällen” där många uttr yckte sig väldigt fördomsfullt gentemot människor med annan sexuell läggning än majoriteten.

Det var många som reagerade efter diskussionen genom att gå ur kyrkan, men jag valde i stället att skriva in mig i SETA .

9

P R E S I D E N T VA L

Emina Arnautovic Det första man kanske förväntar sig av en president eller riksdagsledamot är att hon ska rädda världen.

Vad gör du själv?

På vilket vis kan du som president ändra det kalla samhällsklimatet mot någonting bättre?

Vem är du?

Vad är det modigaste du gjort?

Emina Arnautovic, född i Bosnien, bott i Finland i nästan 20 år, bor i Närpes. Närvårdare på halvtid och egen företagare, föreläser och tolkar.

Kanske att jag bestämde mig för att stanna i Finland för alltid. Jag var tvungen att sörja den förlust som följer då man lämnar någonting bakom sig. Det betyder inte att jag skulle ha lämnat min bosniska identitet, men nog en del av den. Därför var det modigt att fatta beslutet att prioritera livet här.

Hur ser ett modigt Finland ut?

Ett modigt Finland vågar konfrontera. Det är lika viktigt som att vara öppen och fördomsfri. Jag känner att vi inte tillräckligt ofta vågar säga ifrån då något inte är okej.

Det är en egenskap som tilltalar mig mycket med Eva: hon säger ifrån.

Hur sku du vilja att Finland porträtteras utomlands?

Jämställdhet och jämlikhet. Vi borde vara föregångare, bland annat vad gäller den jämlika äktenskapslagen. Vi borde vara föregångare i att förebygga diskriminering eftersom vi har alla förutsättningar att göra det. Den bilden borde vi köra ut. Det är presidentens roll. Min president ska stå för mänskliga värderingar och vara en opinionsbildare som vågar ta sig an även svåra och obekväma frågor.

Det var modigt att bestämma mig för att den dagen jag bor här kommer jag att prioritera det här livet.

Det innebär också att mina döttrar ska ha det bra och jag får eventuellt se dem gifta sig i kyrkan, om hon vill. Därför var det mycket mera än bara ett papper.

Vad är det modigaste någon gjort? Årets tre kvinnliga mottagare av Nobels fredspris. Elisabeth Rehn då hon ställde upp i presidentvalet.

Då mitt hemland Bosnien vågade bli självständigt.

Eminas två saker

Jag tog med mig mitt finska pass. Jag beviljades finländskt medborgarskap år 2009. Jag funderade en tid innan jag beslöt mig för det. Eftersom jag är kvotf lykting hade jag haft rätten att stanna i Finland utan ett medborgarskap, med samma skyldigheter och ansvar som finländarnas. Däremot hade jag inte kunnat rösta i presidentvalet, men det var inte därför jag valde att ta emot finländskt medborgarskap. Jag tyckte bara att det här landet för tjänade att kallas för mitt land.

Den andra saken är min pappas klocka, eller vad som finns kvar av den. Min pappa är min största förebild, han dog väldigt ung hann bara bo i Finland en månad. Han var upptakten i den utveckling som ledde till mitt engagemang inom politiken.

K lockan representerar mod och öppenhet. Min fars hela världssyn var att man ska vara öppen och fördomsfri. Han var mycket medveten om sina fördomar. Och Finland är ett land som ska kunna våga se sig själv i spegeln och erkänna sina fördomar.

evabiaudet.fi

10

SVENSK FRAMTID N°6 / 2011

Niclas Warius Hur kommer du att motarbeta ojämlikheten i samhället där de rikare blir rikare och fattigare blir allt mer utfrysta? De rika blir inte gladare av mera pengar, medan någon som är på gränsen till fattigdom blir mycket ledsnare av att bli ännu fattigare.

Vem är du?

Niclas Warius, jag är en 39 år gammal fotograf, bosatt delvis i Helsingfors och delvis i Kimito.

Sköt om dig själv så du mår bra. Sen är det lättare att se nöd och orättvisor i din miljö och hos dina medmänniskor. Gör gott. Du vet nog.

Hur ser ett modigt Finland ut?

Vad är det modigaste du gjort?

Vi har tagit vissa steg mot det, men ett modigt Finland kunde stå starkare. Jag talar om våra politiker, som är ansiktet utåt. Våga ta beslut som strider emot den allmänna opinionen. Just nu trippar man lite för mycket på tå. Ta det senaste exemplet: i St: Petersburg ska det komma en lag som förbjuder sexuella minoriteter att allmänt ”propagera”, som det heter i lagförslaget. Finland skulle bra kunna säga ”hej hallå” – men nej, man gör som man gör.

Säkert bara småsaker. Jag försöker hålla mitt sinne öppet och hjälpa folk i nöd, till exempel om jag ser någon som slocknat på gatan kanske jag går och frågar ”är du okej?”. Det är viktigt att ta vara på varandra. Att kunna se nöden och orättvisor och ingripa då man ser dem.

Hur ser ett öppet Finland ut?

Alla kan, vågar och vill modigt vara sig själva utan av att behöva vara oroliga för att bli hånade och utpekade. Det gäller allt från familjen till samhället och beslutsfattarna. Man ska stå på de svagas sida.

Vad är det modigaste någon gjort?

Ett klassiskt exempel är Martin Luther King, som stod på de mörkhyades sida i Amerika. Det finns många, men genom att ägna all sin tid och energi åt en sak åstadkommer man mycket gott.

Niclas två saker

Mod är då man ger av sig själv, så jag tänkte på konstnärer och sedan på böcker eftersom jag läser mycket. Så jag tog med en bok av Sofi Oksanen, för jag tycker hon på ett modigt sätt har visat att men berör andra om man ger av sig själv och sina erfarenheter.

Den andra saken är en tavla jag har gjor t. Bilden är från Por tugal.

Jag har på senare tid behandlat kontaktpunkten människa/natur.

Människan tar av naturen och det som människan överger tar naturen över, det är ett samspel.

Skogen är planterad och fast man inte ser direkta spår av människan så finns spåren där.

11

P R E S I D E N T VA L

Matilda Saapunki Hur tänker du göra så att Finland ska ha svenskspråkiga skolor även i fortsättningen?

Låt alla vara med och leka Vem är du?

Matilda, spelar piano och går på karate. Favoritämne: historia, går i femman i lågstadiet.

Vad är det modigaste du gjort?

Att ta sådana jag inte känner med i lekarna.

Vad är det modigaste någon gjort?

Mamma, för hon har gjort massor med saker och ställer upp både på jobbet och hemma. Jag tycker hon är modigast.

Hur ser ett modigt Finland ut?

Om det har varit krig och människors hem är förstörda borde Finland våga ta emot dem och låta andra vara med i leken.

Hur vill du att dagen ska sluta idag?

Så att folk känner sig lyckliga.

Var vill du vakna?

Någonstans var det är varmt?

Matildas två saker

Jag tog mitt häfte med som jag br ukar skriva i. Det ger mig mod när jag får skriva.

Sen tog jag med mitt karate häfte. Om man tänker att det uppstår en situation var man på riktigt behöver försvara sig, då är det bra att veta vad man ska göra.

evabiaudet.fi

12

SVENSK FRAMTID N°6 / 2011

Runa Ismark När jag tänker på dig ser jag en otroligt duktig politiker med en charmig personlighet, du är lite som Lucia för mig. Du verkar så fantastisk – har du alls några dåliga sidor och vilka skulle de vara?

Vem är du?

Hur ser ett modigt Finland ut?

Runa Ismark är 27 år, jobbar som speciallärare på högstadieskolan Lönkan. Jag sjunger i kören Lyran.

Annars går mycket tid till att sitta i SU:s förbundsstyrelse.

Det att folk är med och vaknar upp när det föreligger beslutsförslag som inte följer de värderingar som man vill se. Där har presidenten en stor roll, att ta upp frågor och skapa debatt.

Vad är det modigaste du gjort?

Jag försöker göra små modiga saker hela tiden. Som att se var det behövs hjälp om någon, till exempel, faller på gatan. Jag försöker att inte vara den som går förbi och tänker att det är någon annans problem.

Vad är det modigaste någon gjort?

Det är kanske inte det modigaste någon har gjort, men Silvia Modig hade en t-skjorta där det stod ”Jag är inte gay, men min flickvän är det” då hon gick i skolan.

Hur ser ett öppet Finland ut?

Finland tittar utåt och samarbetar med grannländerna, men vågar också se längre ut över världen.

Det betyder inte att vi säger upp vårt medlemskap i olika organisationer. Vi accepterar andra religioner och tankesätt. Det betyder också att folket jobbar med sin medmänsklighet och talar med varandra.

Hur vill du att dagen ska sluta idag?

Då måste jag ta till de stora orden: med fred, frihet och jämställdhet.

Runas två saker

Boken Ondskan av Jan Guillou var kraftig och till vissa delar tung att läsa för mig. Boken beskriver både mod och feghet på många plan.

Men då sa Jonathan att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt. “Varför då?”, undrade jag.

“Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”.

Man kan skämtsamt säga att min andra sak också handlar om mod. Jag har med mig min vigselring och att gifta sig handlar om ett beslut, att vara tillsammans resten av sitt liv genom goda och svåra stunder.

Det kräver mod.

13

P R E S I D E N T VA L

Ville Andersson Akademikern Georg Henrik von Wright har en bok som heter så, men vilken betydelse har humanism som livsåskådning för dig i dagens Finland?

Vem är du?

Hur ser ett modigt Finland ut?

Ville Andersson, studerar fotografi och målning för femte året på bildkonstakademin i Helsingfors.

I januari ställer jag ut fotografier i Eva Biaudets kampanjstuga.

Ett fördomsfritt, utåtorienterat, öppet land. Med ett konverserande folk ska man kunna bygga ett sådant. Man ska kunna bygga broar mellan minoriteterna och samarbeta mot det gemensamma bästa, unga som gamla.

Vad är det modigaste du gjort?

Det är en fråga som är svår att ställa sig själv men det är modigt att bemöta världen med ödmjukhet och nyfikenhet.

Vad är det modigaste någon gjort?

Det finns massor med hjältar som har haft stor betydelse men just nu vill jag nämna Eva som presidentkandidat. Jag uppskattar hennes jobb hon har gjort inom OSCE och här ser vi exempel på någon som osjälviskt jobbar för mänskliga rättigheter.

Hur ser ett öppet Finland ut?

Det ska finnas en uppriktig förståelse för främmande kulturer. Jämställdhet och jämlikhet ska också betonas – och givetvis måste det finnas yttrandefrihet.

Var vill du vakna i morgon?

Jag vill vakna hemma var där det är tryggt och där jag kan vara ensam men mina tankar. Jag tror att alla behöver ett eget ställe där de kan samla sina tankar.

Villes två saker

Kameran är ett verktyg som tillåter mig att förmedla mina känslor och min bild på omvärlden. Man kan säga att man övar sig i att se världen annorlunda när man ser den genom en kamera.

Två böcker som jag läser för tillfället, författade av Ber til Gripenberg och Christer Kihlman. Det handlar kanske mer om böcker i allmänhet och böcker representerar nog kunskap. Denna kunskap, eller varför inte utbildning och immateriella värden, är viktiga då man utvecklar sin uppfattning om livet. Därför låter det inget vidare att tala om att dra in på och spara på utbildningen.

Ersätt rädslan för det okända med nyfikenhet

evabiaudet.fi

14

SVENSK FRAMTID N°6 / 2011

Fredrika Åkerö Vad är din drivkraft i politiken?

Vad får dig att orka?

Vem är du?

Fredrika Åkerö, hemma från Karis, förbundsordförande för SFP:s ungdomsorganisation Svensk Ungdom.

Vad är det modigaste du gjort?

För mig handlar det ofta om att våga tala finska. Jag upplever att vi borde vara modigare och våga tala fast vi vet att det blir perfekt. Jag försöker att bara prata på, de flesta har inget problem med det och förstår vad jag säger.

Hur ser ett modigt Finland ut?

I ett modigt Finland behöver saker inte vara på ett visst tryggt sätt, där avvikande individer ändå inte tolereras. Vi måste våga vara i kontakt med varandra fast någon ser annorlunda ut eller talar ett annat språk. Vi måste våga utforska och lära känna saker som inte är bekanta.

Vad är det modigaste någon gjort?

För mig känns det självklart att jag lyfter fram de kvinnor som har jobbat för sina rättigheter, vilket har givit mig möjligheten att nå den position och plats i samhället

jag har. Det är inte länge sedan kvinnor inte hade rösträtt eller var under förmyndare, först under pappan och sen under mannen man gifte sig med, inte längre än hundra år sedan. Vi ser också hemmapappor som ifrågasätts för att de väljer att vara hemma med sina barn och tar ett större ansvar i hemmet. Otroligt korkat, på något sätt. Varför kan inte folk få göra det som känns rätt, oberoende vad de är födda som?

Hur ser ett öppet Finland ut?

Det handlar om ett sinnestillstånd: att göra saker på nya sätt. Vi kan göra upptäckter utomlands men också låta människor komma hit.

Ser vi möjligheterna istället för bekymren?

Hur vill du att dagen slutar i dag?

Jag vill att handbollslaget BK-46 vinner båda sina matcher, herrarna i FM-serien och damerna i finska cupen. Sedan önskar jag att journalisterna skriver om gårdagens fullmäktigemöte på ett sakligt och professionellt sätt. Det som de skriver i dag påverkar vad folk tror i morgon, vilket har konsekvenser för mig. Det är inget fel med att folk reagerar men det är jobbigt om jag måste korrigera då något är felaktigt eller felvinklat med flit.

Fridas två saker

Vi säger att vi lyssnar, ändå hör vi inte varandra. I vote for Eva because she listens tom e and fights for a soceiety I believe in.

Jag tog med mina domarkor t, de symboliserar mod. Första gången jag skulle döma en match var jag jättener vös, men det kändes utmanande och man ska utmana sig själv. Att visa rött kor t och köra ut en spelare är en ganska allvarlig åtgärd och beslutet ska fattas snabbt, handboll är en snabb spor t.

Samhället har liknande drag, det krävs mod att säga ifrån då någon kränker en annan. Vi borde våga visa rött kor t lite oftare.

Jag äger inte många smycken, men det här tycker jag om: Kalevalas Helene Schjerf beck. Det finns i rött och gult som är SFP:s färger. Jag tycker att Helene är en av Finlands främsta konstnärer.

P R E S I D E N T VA L

15

Titta Aaltonen Vilka saker tycker du är bra i Finland?

Vem är du?

Hur ser ett modigt Finland ut?

Titta Aaltonen och för tillfället håller jag ett sabbatsår. Jag har forskat länge och till min utbildning är jag filosofie doktor. Jag var ett år i USA vid Harvard, sedan har jag varit lärare i en grundskola ett år och fyra år som forskare vid Oslo universitet.

Dit hör att bemöta människor och finländare är nog bra på det. Men jag märker själv att jag ibland är rädd för det okända, det är säkert normalt för oss alla. man kan ändå vara redo att möta olika folkgrupper. Inte behöver, eller kan, man tycka om alla. Men att inte stämpla någon på basen av stereotypa roller är viktigt. Det kan vara vilka folkgrupper som helst: romaner, svenskspråkiga eller representanter för någon religion eller hudfärg. Det är viktigt att alltid se människan. Men folket i Finland är öppna på många olika sätt, men det syns kanske inte alltid.

Vad är det modigaste du gjort?

Jag har gjort så många modiga saker, men är det inte Tove Jansson som har sagt att ”det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd”? För mig är mod att vinna över sin rädsla. Till exempel var attityderna mot sexuella minoriteter mycket mera negativa än idag för 10-15 år sedan. Då var jag en hel del i offentligheten och uttalade mig. En annan sak är att flytta utomlands till ett främmande ställe där du inte känner någon eller kan språket väldigt bra.

Vad är det modigaste någon gjort?

Vardagsheroism är någonting som är underskattat i jämförelse med de offentliga personerna som brukar nämnas. När jag var lärare för en klass åttor hade jag en elev som helt och hållet vågade vara sig själv, fastän alla kanske inte förstod honom. Han sydde bland annat egna väskor i olika färger av en ett fluffigt garn och gjorde fullt ut sin egen grej.

Hur ser ett öppet Finland ut?

Att vara öppen är att acceptera att kulturen och saker förändras. De har alltid förändrats och kommer alltid att göra det. Man kan inte säga att vi stannar tiden vid år 1940, utan Finland förändras alltid. Finland består av de människor som lever här. Inte är det så att Finland består av en kärngrupp och resten är överflödiga, utan Finland består av alla som bor här.

En del av dem är finländare, andra inte. En del är lutheraner, andra inte men tillsammans utgör vi Finland. Det glöms ibland bort. Man vill i stället begränsa Finland till en viss kärngrupp.

Tittas två saker

I stället för att fästa uppmärksamhet vid vad som skiljer oss, forsök att se det som förenar!

Jag tog med mig ett regnbågsband som representerar sexuella minoriteter samt att våga vara sig själv och våga visa det. Eva har någon gång haft en slogan som lyder: ”alla hör vi till någon minoritet”. Och det är viktigt att vi är ärliga om det och vågar säga det medan vi minns att alla är olika.

Mina bilder är från mina resor och vissa är en siluett av min skugga. Nu har jag ganska långt hår, men ibland har det varit kor tare och då formar huv udet en vacker form i skuggan. Och att ha kor t hår, som jag nu haft i två år, är för vånansvär t radikalt för en kvinna. Det kunde man se som modigt. Fast för mig handlar det mer om att det är praktiskt. Och så ser huv udet snyggt ut i skuggan, inte om någon ideologi.

evabiaudet.fi

#8 Eva Biaudet

et Eva Biaud

Ett modigt Finland CV

Visste du detta om Eva?

ŗ 3JLTEBHTMFEBNPU J GZSB QFSJPEFS GS¦O

ŗ 'ZSBCBSOTNPS

ŗ 'MFSB QFSJPEFS J )FMTJOHGPST TUBETGVMMN¥LUJHF ŗ 7JDF PSEG¸SBOEF G¸S 4WFOTLB GPMLQBSUJFU

ŗ )BS CFM¸OBUT BW 64" T VUSJLFTNJOJTUFS )JMMBSZ $MJOUPO för sitt arbete mot människohandel

ŗ 0SEG¸SBOEF G¸S 4WFOTLB SJLTEBHTHSVQQFO

ŗ -ZTTOBS Q¦ 3FE )PU $IJMJ 1FQQFST PDI "EFMF

ŗ 0NTPSHT PDI K¥NTU¥MMEIFUTNJOJTUFS

ŗ %S¸NZSLF PN JOUF QPMJUJLFS CBSONPSTLB

ŗ 7JDFPSEG¸SBOEF J SJLTEBHFOT VUSJLFTVUTLPUU NFEMFN BW CM B ťOBOT PDI NJMK¸VUTLPUUFU

ŗ -¥TFS H¥SOB C¸DLFS BW ,IBMFE )PTTFJOJ

ŗ .FEMFN BW "SLUJTLB QBSMBNFOUBSJLFSOB

ŗ MTLBS DIPLMBE

ŗ 'JOMBOET EFMFHBUJPO WJE 044& QBSMBNFOUFU ŗ .FEMFN J FYQFSUSFHJTUSFU G¸S 044&T LPOŦJLU medlingsmekanism (Moscow mechanism) ŗ 4¥STLJME 3FQSFTFOUBOU G¸S CFL¥NQOJOH BW N¥OOJTLPIBOEFM WJE 044& ŗ .FEMFN J '/ T QFSNBOFOUB GPSVN för urfolksärenden ŗ .FEMFN J "4&' #PBSE PG (PWFSOPST ŗ .JOPSJUFUTPNCVETNBO

ŗ #PS J IZSFTM¥HFOIFU

ŗ .PUUP œ#F UIF DIBOHF ZPV XBOU UP TFFœ —Mahatma Gandhi

SVENSK F R A MT I D N O 0 5

⁄ 2 011

25 9

INTERNATIONELLT

F OTO: C H R I STA B JÖ R K STAM

F Ö RBU N D SORDFÖ RANDE

JÄMSTÄLLDHET PÅ DEN EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA AGENDAN

NÄR DET VERKLIGEN GÄLLER Fredrika Åkerö fredrika@su.fi / thesuoffice.blogspot.com NÄR DET VERKLIGEN GÄLLER, vad

Efter att diskussionerna avslutats hann vi också besöka en julmarknad. Fr. v. Sarah Wong, Mette Lykke Nielsen och Sissel Kvist från Radikal Ungdom i Danmark, Matilda Flemming.

I DECEMBER SAMLADES ett gäng unga liberala kvinnor i Berlin för att diskutera jämställdhet på ett seminarium som vår systerorganisation Junge Liberale (JuLis) ordnade. Jag deltog från SU sida, och även SU:aren Matilda Flemming som sitter i European Liberal Youth’s (LYMEC) styrelse var på plats.

Idén till seminariet föddes ur den hetsiga diskussion som fördes om kvotering i bolagsstyrelser i Tyskland tidigare i år. Även om debatten nu avtagit, i och med att företag lovade att aktivt arbeta för att förändra den icke-jämställda situationen, ville en del inom JuLis inte att diskussionen skulle ta slut. De bjöd därför in sina nordiska systerorganisationer och paraplyorganisationerna LYMEC och IFLRY (International Federation of Liberal Youth) för att diskutera om kvinnor i politiken och arbetslivet. Under helgen träffade vi även Birgitte Triems, ordförande för The European Women’s lobby, som berättade om deras lobbyarbete inom EU och Marina Schuster, ung kvinnlig parlamentsledamot i Tyskland från JuLis moderparti Freie Demokratische Partei, berättade om sina erfarenheter. Sarah Wong, tidigare generalsekreterare för IFLRY höll även en föreläsning om kvinnor och politik ur ett internationellt perspektiv.

Diskussionerna var livliga och berörde många olika aspekter och sfärer. Med utgångspunkt på makro nivå från internationella, europeiska, nordiska och nationella perspektiv landade diskussionerna tillslut på en mikro nivå och jämställdhet inom LYMEC och IFLRY diskuterades. Det är ett faktum att jämställdhet är en fråga som inte prioriterats och diskuterats inom dessa organisationer, även om det helt klart finns ett behov av det om man ser på hur styrelserna och den politiska kulturen inom organisationerna ser ut.

Jämställdhet är ingen självklarhet och diskussioner om hur man kan nå mer jämställdhet är ofta hetsiga och laddade. Vi konstaterade under seminariet att jämställdhet är så mycket mer än bara en diskussion om kvotering, vilket enbart är ett redskap utav många. För det första måste man klargöra vad målsättningen är, vad jämställdhet betyder och varför det är viktigt och någonting som måste lyftas upp och betonas. För det andra är arbetet för jämställdhet någonting som berör alla oberoende av kön. Om målsättningen att kön inte spelar roll ska nås bör alla inkluderas och delta i arbetet. För att nå det målet behövs kanske en positiv diskriminering genom kvotering för att påskynda den annars tröga utvecklingen. Personligen köper jag inte argumenten om att den sker per automatik. Det har den inte gjort hittills, utan är ett resultat av aktiva åtgärder som inom alla områden inte varit effektiva nog. Norden ses som jämställdhetens mecka, men är det verkligen så att det ska ta 100 år att nå dit vi är i dag, vilket det gjort för oss. Vi har många bra erfarenheter att delge, som exempelvis vårt system med barndagvård vilket lyftes upp under seminariet, men vi ska inte heller fastna i vårt system utan också kritiskt granska det och göra det ännu bättre.

Diskussionerna i Berlin går konkret vidare bland annat genom att IFLRY under året ska ordna ett seminarium om jämställdhet, och inom LYMEC planeras ett nätverk för att stärka kvinnor och stjälpa könsobalansen i organisationen samt föra in jämställdhetspolitik på agendan. SU har och ska ha en aktiv roll i detta arbete och fungerar i många fall som en förebild.

TEXT S a n d r a G r i n d g ä r d s

är då viktigt för dig? Ibland känner jag mig som en relik från 1800-talet, när jag predikar om lojalitet och solidaritet för samhället. Samhället, den där helheten som är överallt omkring oss och som vi alla är en del av. Vi är individer, men det utesluter inte ett kollektivt medvetande eller samvete.

Jag har ett spel som jag fått av kompisgänget, med namnet Bibeln. Jag har också fått porrspelkort från 70-talet, men det är en annan historia. I kortspelet Bibeln finns det en fråga på varje kort, och en av frågorna lyder: Om du måste lämna en person kvar i ett brinnande hus, vem skulle det vara? Du kan inte rädda alla. Som tur är den frågan ganska svår att besvara, och det för mig är solidaritet. För inte skulle du ju lämna din kompis i ett brinnande hus?

Vad är det då som händer i ekorrhjulet? Varför lämnar vi folk, när slutade vi reagera? Jag är livrädd för att bli avtrubbad, sluta bry mig, bara låta saker och ting ha sin gång fast känslan i ryggraden berättar att det inte känns bra.

På mitt ben finns en tatuering och under hjärtat står det ”Amor est vitae essentia”.

Det betyder ”Kärleken är det väsentliga i livet”.

Varför har jag en sådan tatuering? För att påminna mig själv om varför jag gör det jag gör. För kärleken till mina medmänniskor, till dem jag inte kan hålla om längre eller till dem jag träffar för sällan.

Min ”piilohippi” kryper fram och jag vill i den gråa vardagen med snöslask skrika ut: Älska mera!

Prova, det känns bra. Jag lovar.

26 10

INTERNATIONELLT

SVENSK FRAM TID N O 05

⁄ 2011

LIBERAL PRAKTIK– INSIDER RAPPORT P Namn

r

o :

Ålder

f Pia

:

i

l

Hanhimäki 25

år

Hemor t : Oravais, Österbot ten Utbildning statskunskap, Akademi,

:

Studerar Åbo Vasa

har jag en av Liberal Praktiks praktikplatser vid European Liberal Democrats and Reform Party:s (ELDR) kontor i Bryssel. Genom min praktik har jag under hösten fått delta i en del politiska evenemang runtom i Europa. Som ny inom politik överlag och internationell politik i synnerhet har jag under hösten fått en riktig rivstart och snabbt skapat mig ett nätverk av liberala unga politiker.

Redan efter min andra vecka i Bryssel fick jag följa med min kollega på ett av ELDR:s medlemsparti, Italia dei Valori:s, partikongress i Vasto, Italien. Efter att ha deltagit i SFP:s parti dag i vår var jag inte van vid åsynen av polispatruller och säkerhetsvakter kring partiledaren, Antonio Di Pietro, samt mycket högljudda och gestikulerande italienska politiker. Där fick jag också för första gången nätverka bland unga politiker, och det skulle inte ta lång tid innan jag vid nästa kongress skulle få se flera av mina nyfunna vänner igen.

I mitten av oktober ordnades det för Liberal Praktiks fyra praktikanter en praktikantträff i London under Liberal International:s (LI) Ex-

FÖR NÄRVARANDE

ecutive Committee (EC). Temat där var ”Responsibility to Protect” som handlade om västländernas ansvar att bistå människor i krigsdrabbade och fattiga u-länder. SU:s Anniina Pirttimaa, tidigare praktikant vid LI, visade oss runt i anrika Liberal Club. Under helgen i London hann vi även med en trevlig middag med SFP:s Astrid Thors och Christer Hummelstedt som också deltog i EC:n.

Som nyinvald i Svensk Ungdoms internationella utskott blev jag mycket glad över beskedet att få representera SU vid European Liberal Youth:s (LYMEC) seminarium och kongress i början av november 2011 i Barcelona, Spanien. Eftersom jag är ny inom politiken visste jag inte riktigt vad jag hade att vänta mig. Jag ville vara väl förberedd så jag tog kontakt med internationella utskottets erfarna ordförande Lena Höglund som gav mig några goda råd inför seminariet med temat immigration. Ett trettiotal ungdomar från nästan hela Europa var närvarande och det var mycket lätt att knyta bekantskap med dem. Genast vid seminariets början blev diskussionerna rätt intensiva när ett mönster av västeuropéer ansåg att lands-

gränser inom Europa i framtiden inte skulle vara nödvändiga. Detta var något som de östeuropeiska deltagarna motsatte sig, vilket kanske är ganska förståeligt med tanke på deras historia En rätt klar skillnad mellan libertarianer kunde ändå urskiljas. Seminariedeltagarna uppmanades förbereda en presentation om zigenarnas situation i sitt hemland. Tillsammans med Keskustanuoret utförde vi presentationen.

Andra minoriteters ställning togs också upp; katalanernas ställning i Spanien var ett av seminariets diskussionsämnen och även ett intressant studiebesök till det katalanska parlamentet gjordes.

I slutet av veckan då kongressen tog vid fick SU-delegationen förstärkning av Silja Borgarsdóttir Sandelin. Också Matilda Flemming, kassör i LYMEC, var på plats.

Kongressen behandlade diverse resolutioner och talarstolen var i väl användning. Tydliga distinktioner mellan holländare, tyskar och nordbors sätt att föra talan märktes, dessutom verkar det föråldrade mönstret att dra alla östeuropeiska länder över en kam heller inte ha frångåtts helt, vilket också påpekades under kongressen. En annan iakttagelse

”EN ANNAN IAKTTAGELSE SOM JAG GJORDE VAR FÅTALET DELTAGANDE KVINNOR. TYVÄRR VERKAR DET SOM ATT DE UNGDOMSPOLITISKA EVENEMANGEN AVSPEGLAR DAGENS SITUATION MED FÖR FÅ KVINNOR I POLITIKEN.”

som jag gjorde var fåtalet deltagande kvinnor: tyvärr verkar det som att de ungdomspolitiska evenemangen avspeglar dagens situation med kvinnor i politiken. Trots att åsikterna i mångt och mycket gick isär under kongressen fick jag ändå känslan att vara medlem av en stor ”liberal familj” med strävan att kämpa mot samma mål. Seminariet var väldigt lärorikt, för att inte tala om alla nya härliga människor som jag lärde känna.

Erfarenheten från LYMECkongressen gav mersmak och redan följande vecka var det från ELDR:s sida dags att delta i Freie Demokratische Partei:s (FDP) partikongress i Frankfurt, Tyskland där jag träffade gamla och nya bekanta från ungdomsorganisationen Junge Liberale JuLis. Stämningen på den extrainsatta partikongressen var rätt dyster, eftersom anhängarsiffrorna för FDP har fallit kraftigt i senaste valet. Detta mycket på grund av deras ställning som ett av de få partierna som ställer sig positivt till kärnkraft efter olyckan i Fukushima. Åter efter en dryg vecka vid kontoret i Bryssel var det dags för ELDR’s årliga kongress i Palermo, Sicilien, där över 500 delegater från

SVENSK F R A MT I D N O 0 5

⁄ 2 011

partiets dryga 50 medlemsländer deltog, däribland Stefan Wallin.

Ett intensivt arbete låg bakom kongressen, och hela veckan i Palermo var det jobb från tidig morgon till sen kväll som gällde. Men jag klagar inte, det var en otrolig upplevelse att få träffa så många betydelsefulla politiker under en och samma vecka.

I år var kongressen extra viktig för SFP då vår egen Astrid Thors ställde upp som kandidat för en av vice-presidentposterna, och invald i ELDRstyrelsen blev hon. Vid kongressen valdes också Graham Watson, från Liberal Democrats i Storbritannien till ny president efter att belgiska Annemie Neyts-Uyttebroeck avtjänat två treårs mandatperioder som president. SU:s ordförande Fredrika Åkerö deltog i Palermo som en av SFP-delegaterna och Lena Höglund som delegat för LYMEC. Redan efter mitt första uppdrag som representant för SU i Barcelona blev jag biten av dylika evenemang

27 11

INTERNATIONELLT

och genast efter ELDR-kongressen flög jag, med en mellanlandning i Rom, till International Federation of Liberal Youth:s (IFLRY) seminariet och GA/EC i Istanbul, Turkiet. Denna gång samlades liberalpolitisktsinnade ungdomar från många delar av välden för att diskutera kring temat yttrandefrihet. Det mest intressanta var att höra från de andra deltagrna hur möjligheten att utöva yttrandefriheten varierar i olika delar av världen. Jag kände mig naiv som kommer från Finland där korruptionen är minimal och där man mycket fritt kan uttrycka sina åsikter. Efter att ha hört hur situationen är i till exempel Rumänien och Brasilien fick jag verkligen upp ögonen för att inte ta de mänskliga rättigheterna för givna. Senare under veckan deltog jag i en föreläsning om ett projekt i Vitryssland, som handlade om att försöka ordna skolningar för politiskt intresserade ungdomar där den politiska situa-

tionen är mycket svår. Jag är nu själv med i IFLRY Belarus Programme och väntar med spänning om vilket nästa steg kommer att vara.

I jämförelse med LYMEC- var IFLRY-seminariet mera interaktivt, med grupparbeten och simulerade övningar som var väldigt givande.

Efter det fyra dagar långa seminariet anlände fler delegater, då det var det dags för ”executive committee” (EC) och ”general assembly” (GA) där resolutioner skulle gås igenom och en ny styrelse och president skulle väljas. Även denna gång gjorde Silja mig sällskap och även Mats Löfström som verkat som revisor för IFLRY. En annan SU:are som var på plats var Christa Blomberg som tidigare praktiserat på IFLRY och nu fungerade som en del av IFLRY-teamet som arrangerat seminariet. Här kunde man rätt tydligt märka av att taktikspel med block och blockader försiggick. Belgiska Thomas Leys återvaldes som president och norska

Naomi Ichihara Røkkum blev vald till generalsekreterare. Som en av de fyra vice-ordförandena valdes danska Christian Peter Dragsdahl Schmidt-Sørensen.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det har varit ett sant nöje att representera SU runtom i Europa eftersom finlandssvenskar verkar ha ett gott rykte om sig internationellt. Flera gånger har jag utomlands pratat med människor som säger sig endast ha träffat finländare från den svensktalade minoriteten. Detta bådar gott för framtiden och jag ställer gärna upp och representerar SU fler gånger om jag bara får chansen. Inom internationella utskottet kommer ett flertal poster inom kort att bytas ut och jag hoppas att utskottet i fortsättningen också skall kunna upprätthålla SU:s goda anseende.

Svensk Ungdom söker ny politisk sekreterare för högskolepolitik och organisation Heltidstjänsten på SU:s förbundskansli i centrum av Helsingfors är tidsbegränsade till två år med möjlighet till förlängning. Jobbet ger dig enastående erfarenheter av verkligheten i en modern finlandssvensk politisk ungdomsorganisation i stark utveckling. Under perioden kommer du ha en tung roll då det gäller att vinna kommunalvalet 2012.

Din fritt formulerade ansökan med meritförteckning vill vi ha senast den 8 januari till silja@su.fi. Du förutsätts kunna börja jobba i februari.

Tilläggsuppgifter får du av vår förbundssekreterare Silja Borgarsdóttir Sandelin.

Förbundssekreterare Silja Borgarsdóttir Sandelin, 050 366 8291, silja@su.fi Mer information om tjänsten på www.su.fi

28 12

FOSTERLÄNDSKHET

ATT ÄLSKA OCH ATT TJÄNA —VAD ÄR DET I DAG? av Europaparlamentet brukade jag ibland säga att Finlands krigsveteraner hade räddat landet två gånger: första gången när de genom sina insatser bidrog till att Finland efter andra världskriget fortfarande kunde bestämma i sitt eget hus – och andra gången när många av dem bevisligen i folkomröstningen 1994 röstade för medlemskap i EU. Det om någonting säger att fosterländskhet är olika saker i olika situationer. Veteranerna visste och vet vilket helvete krig är och uppskattar desto mera värdet av en bestående hållbar fred, en sådan som vi strävar efter i EU. Också i andra avseenden var andra världskriget en vattendelare i vårt land. 1930-talet hade präglats av hårda strider mellan språkgrupperna, men under kriget visade våra finlandssvenska veteraner att de hade samma värden och värld som de finskspråkiga bröderna – det var för Finland vi kämpade. I många länder i Europa var det inte lika lyckligt; minoritet och majoritet hade olika förhållningssätt till t.ex. ockupationen i Slovakien och kanske i viss mån i Belgien.

Men våra finlandssvenska veteraner visade genom sin tapperhet, de var ju de som kämpade på många av de värst utsatta avsnitten på sommaren 1944, att de var lika måna om vår nationella bestämmanderätt. Veteranernas exempel i folkomröstningen 1994 visar också att när tiderna förändras, ändras också sätten hur vi kan jobba för vårt fosterland.

Vad var och är kärnan i fosterNÄR JAG VAR LEDAMOT

ländskhet – det är att älska och att tjäna. Att älska förstår vi bäst. Visst kan det vara gott att äta musslor i Bryssel, men sist och slutligen är det nog abborren vi gillar bäst. Visst är croissanter goda att prova på, men det är rågbröd som ger oss styrka – och man kan tycka om båda. Men det viktiga är att var och en ska få välja, ingen skall vara tvungen att tycka på ett visst sätt.

Men vem har sagt att man får tycka bara om ett land ? När vi förstår vad andra tycker bra om, kan vi också vinna respekt för vårt land, våra seder och värden. Man kan vara finländare, nordbo, Europé och världsmedborgare, samtidigt.

Att tjäna sitt land, vad betyder det i dag? Att tjäna sitt land är att se de möjligheter som finns hos alla människor som vill göra det bättre eller göra någonting för samhället.

Extrem individualism kan inte vara fosterländskt – man måste kunna finna sig i demokratiska beslut som fattas på det sätt som lag och författningar kräver. Fosterländskt är även att göra det bästa av den goda utbildning vi får. Att inte förstöra miljön, utan helst lämna över den till kommande generationer i litet bättre skick än vad vi fick. God miljövård är fosterländskt! På det sättet kan du också vara fosterländsk och tjäna ditt land.

Astrid Thors Riksdagsledamot och SU-ordförande i början av åttiotalet. aktiv finländare, nordbo, Europé och världsmedborgare.

SVENSK FRAM TID N O 05

⁄ 2011

NATIONELL OCH FINLÄNDSKA INTERNATIONELL FOSTERLÄNDSKA HJÄRTAN

NÄR VERKLIGHETEN FÖRÄNDRAS, för-

ändras också ordens innehåll. Ordet fosterländskhet har en speciell glans hos oss, eftersom kampen för vårt lands självständighet har krävt stora uppoffringar. Det var fosterländskt att försvara vårt land, våra individuella rättigheter och friheter, samt vår demokrati, också med vapen i hand när det behövdes. Med facit i hand vet vi att också det var rätt.

Fosterländskhet i dag förutsätter så mycket annat än stål vid gränserna och mobilisering mot fienden. Rädsla för det annorlunda, slutna gränser och överdriven nationalistisk nit är illa för alla folk och därmed också ofosterländskt. I dag förutsätter fosterländskhet förmåga att se våra möjligheter bortom gränserna, förmåga att samarbeta och vilja att försvara våra grundläggande värderingar och rättigheter både hemma och borta. Mera internationellt samarbete garanterar freden och hjälper oss att bygga vidare på vår nordiska välfärsmodell, vilket ju rimligen bör vara målet för allt fosterländskt arbete. En verklig fosterlandsvän ser möjligheterna i omvärlden samt tänker och agerar internationellt.

En finlandssvensk fosterlandsvän är både stolt över sin bakgrund och vågar bejaka vårt växande beroende av omvärlden.

Ole Norrback Tidigare partiordförande och minister, numera aktiv och glad pensionär.

DEN 6 DECEMBER VARJE ÅR, ekar na-

tionalsången Vårt land i hela Finland och förenar oss alla i en högtidlig, ibland svåridentifierad, men ändå så bekant känsla av tillhörighet. Det som kan upplevas som svårt att identifiera är den individuella prägeln som varje person lämnar på känslan som kallas patriotism.

Vår framtid kan vi känna igen på hur vi lever vårt liv i dag. Och för att göra bra val i livet i dag borde vi veta vad vi gjorde i går. Därför får vi absolut inte glömma en viktig ingrediens, nämligen delar av oss själva. Att vara finlandssvensk är en av de ingredienserna. Vissa kan ha svårt att förstå det, men för en finlandsvensk är den så nödvändig som luften man andas. Lyssnar en finländare, som inte kan svenska, på de svenska orden i Vårt land, kommer denne inte att förstå mycket. Därför ska man koncentrera sig på klang i orden och känslan de förmedlar. Tro mig, du kommer att märka att våra fosterländska hjärtan klappar i takt!

Emina Arnautovic Svenska Kvinnoförbundets vice ordförande, född i Bosnien och Hercegovina och stolt Närpesbo sedan 18 år!wv

SVENSK F R A MT I D N O 0 5

⁄ 2 011

29 13

FOSTERLÄNDSKHET

Telefonen ringde och en artig äldre finlandssvensk herreman presenterade sig varpå han genast började konversera med mig som om att vi känt varandra en längre tid. Fast tonen i samtalet låg på anständig nivå så var budskapet mycket klart, vi inom SU och SFP kunde visa mera fosterländska drag. Exakt vad han menade fick jag inte grepp om men han provocerade fram följande resultat. ”Var försiktig med vad du önskar, du kanske får just det”

I min jakt på bättre förståelse ringde jag upp en man vid namn Håkan Gullmets och hade följande diskussion.

NÄRPESDIALEKT ÄR FOSTERLÄNDSKT Hur är man fosterländsk som finlandssvensk?

En del har valt att beskylla dem som bor längs med kusten med att vi inte skulle ha tagit emot Karelarna då de evakuerades.

Jag minns vilka mängder Karelare som transporterades, flyttlassen och möbler som lastades av vid Närpes tågstation. I Närpes hade vi nästan 2000 Karelare. Allt fungerade bra och vi hade t.o.m. flera finska skolor. Karelarna stannade i 2 år.

Sedan blev de utplacerade till olika orter i Finland. Många flyttade till städerna.

Har betydelsen att vara fosterländsk förändrats om vi ser på min generation?

Vad fosterländskheten beträffar så är ju ungdomarnas världsbild något annorlunda genom EU-medborgarskapet och Internet. Samtidigt är de helt medvetna om att Norden är det bästa stället att leva på och därför förstår de även att uppskatta Finland.

Har man olika syn på vad det innebär att vara fosterländsk beroende på om man har svenska eller finska som modersmål?

Det har inte med språk att göra.

Flera av våra invandrare kan vara mera fosterländska än mången annan infödd finländare, fast de talar sina egna språk.

Vad innebär det att vara fosterländsk och vem var fennomanerna?

Att vara beredd att ställa upp för Finlands bästa och vara villig att jobba för det.

På tal om finlandssvenskheten bör i sanningens namn sägas att finlandssvenskarna i lantdagen och senaten höll finska språket tillbaka under 1800-talet. Under första delen fanns det enbart skolor på svenska som ledde till högre utbildning. K.V. Snellman fick igenom ett språkmanifest 1863 enligt vilket finska språket skulle vara jämställt med det svenska efter 20 år.

Det tog ända till 1902 innan Närpesbon Waldemar Eneberg i undfallenhetssenaten lyckades taktikera och få språkförordningen i laga kraft så att finska och svenska blev likställda. Studenterna från Österbotten och Savolax vid Helsingfors universitet antog Snellmans idé om att stärka finska språket och en del av dem beslöt att övergå till finska. De kallades fennomaner. Tack vare dem utvecklades finska språket så att det mot slutet av 1800-talet fanns ett muntligt och skriftligt standardspråk som kunde användas vid lagstiftningen, och landet kunde nu styras på två språk. Kulturen fanns nu även på båda språken. (Att fennomanerna drogs in i alla strider är en annan historia.)

Svenska språket i Finland kommer att bestå. På 1800-talet då emigrationen till Amerika kom i gång klagade de större bönderna över att finskspråkiga drängar och pigor måste kallas in så att finskan snart skulle överta här i Närpes. I dag kan vi se att förändringen på 150 år är obetydlig. För 50 år sedan ansåg man allmänt att vår dialekt skulle sluta att existera efter något årtionde. I dag lever dialekten starkare än någonsin.

TEXT Jo a ch i m H e s t h a m m e r

30 14

SVENSK FRAM TID N O 05

KOLUMNER

LEDARSKAP ÄR MER ÄN BARA FORMELLA MAKTBEFOGENHETER - REPUBLIKENS PRESIDENT EFTER GRUNDLAGSÄNDRINGEN Otto Andersson

otto@su.fi

I JANUARI-FEBRUARI 2012 väljer

Finlands folk republikens tolfte president i ordningen. Under årens lopp har såväl presidentens roll som formella maktbefogenheter varierat mycket. I ett internationellt perspektiv kan man dock säga att vi i Finland länge hade en president med relativt omfattande maktbefogenheter. Denna s.k. semi-presidentialism nådde sin kulmen under president Urho Kekkonens tid då han utöver sina formella maktbefogenheter även utövade stark faktisk makt inom inrikespolitiken.

Ett illustrerande exempel är bildandet av den s.k. nödtillståndsregeringen i ett mycket låst politiskt läge 1975, då Kekkonen samlade riksdagsgrupperna till möte och ”manglade” ihop en regering.

Efter Kekkonens tid har presidentens maktbefogenheter konsekvent skurits ner i syfte att stärka parlamentarismen. Den senaste förändringen skedde nu genom ändringen av grundlagen i oktober. Utan att gå in på alla detaljer, kan av ändringarna nämnas t.ex. lösningen av den s.k. tallrikstvisten. Följden av denna är att det i framtiden är statsministern som företräder Finland vid EU:s toppmöten och vid annan viktig EU-verksamhet.

Men fastän presidentens maktbefogenheter har skurits ner, är presidenten fortfarande Finlands statschef. Enligt mig är det minst lika viktigt att komma ihåg att riktigt ledarskap, sist och slutligen, handlar om mycket mer än bara formella maktbefogenheter. I dagens läge anser jag att presidenten framför allt ska vara en värdeledare utanför den ordinära partipolitiken. En ledare som är modig och vågar ta ställning i samhälleligt viktiga värdefrågor.

I dag finns det inte längre behov för en president à la Kekkonen, men däremot finns det inget tvivel om att det i dagens rådande samhällsklimat finns en klar beställning för en republikens president som är färdig att genom eget exempel jobba för ett öppet, jämlikt och framåtriktat Finland.

Därför känns det otroligt tacksamt att vår egen kandidat heter Eva Biaudet.

FOTO : C H R I STA B JÖR K STAM

F ÖRBU N D S S E KRETERARE

FOTO : C H R I STA B JÖR K STAM

VICEOR D FÖ R A N D EN

⁄ 2011

SU ÖNSKAR ALLA EN HOPPFULL JUL OCH ETT INSPIRERANDE NYTT ÅR!

IMPERFEKT ELLER FUTURUM Silja Borgarsdottir Sandelin

silja@su.fi

HURTRÅKIGT är det inte att lyssna på då somliga

malar på om gamla saker som varit och farit.

Och det blir ännu mera outhärdligt att lyssna på gamla par som ännu efter årtionden orkar anklaga, beskylla och gnälla på varandra.

— ”Du sa att bla bla...”

—”Ja men du gjorde bla bla...”

—”Om vi hade gjort som jag ville så hade bla...”

Kanske är det så, att folk som bara talar om det förgångna inte längre har några visioner om framtiden.

Då Finland i början av nästa år går till presidentval väljer vi en person som ska vara en galjonsfigur och opinionsbildare som vågar synas i samhällsdebatten samt säga sin åsikt för att uppmärksamma orättvisor, men också lyfta fram positiva aspekter. Presidenten ska även representera Finland globalt och ge en positiv bild av vårt land. Detta gynnar företag, studerande, oss alla och vår framgång internationellt.

Eva Biaudet går in i valet med sloganen Ett modigt Finland. Hon poängterar att vårt land ska vara öppet, tryggt och jämlikt. Hon vore en president med starka humana och internationella värderingar och hon vill inte se någon lämnas utanför.

Flera av de andra presidentkandidaterna påminner om det som jag beskrev i inledningen.

De har hakat upp sig vad som sagts och gjorts i det förflutna och vems fel det ena och andra är. Det intresserar mig inte överhuvudtaget vad tidigare regeringar gjort. Min president ska ha en framtidssyn, inte vara en bakåt-tittare. Eva Biaudet är en sådan president.

Finland ska vara representerat i globala sammanhang, inte vara ett land som bygger upp murar och isolerar sig från resten av världen. Finland ska vara lockande för nya händer, hjärnor och friskt kapital. Det behöver vi för framtiden och för att vårt välfärdssamhälle är uppbyggt på framgångar i jämlikhet och jämställdhet. Finlands president ska vara en opinionsbildare som blickar framåt och tänker på Finlands bästa i framtiden.

I det politiska klimat vi lever i dag ska vår president vilja se ett öppet och liberalt samhälle där man ser alla individer som jämlika. Var aktiv i valkampanjen och ta med alla du känner för att vår gemensamma kandidat, Eva Biaudet, ska bli vår nästa president. Att lägga sin röst på Biaudet är att lägga en röst på framtiden istället för dåtiden.

881268 MD11

#8 Eva Biaudet evabiaudet.fi

Officiell webbsajt

Följ med oss även på Facebook

www.su.fi

www.facebook.com/svenskungdom Bet. för av Svensk Ungdom