Liber 4/2019

TEMA: SEX, SEXUALITET OCH SAMTYCKE

+ LÅT MÄN SOM HAR SEX MED MÄN DONERA BLOD VI MÅSTE TALA OM DICKPICS! ALLT ANNAT ÄN SAMTYCKE ÄR VÅLDTÄKT Vägen till en ny samtyckeslag ÄR FINLAND JÄMSTÄLLT? Varför kallar sig inte jämställdhetsminister Thomas Blomqvist för feminist?

LEDARE

SEX ÄR POLITIK

K SUSANNA ELENIUS Chefredaktör

"Sexualiteten och kroppen är något högst personligt men samtidigt politiskt och en del av samhället och den allmänna debatten.

Politiken styr över lagar kring sexköp och samtycke, men också över priset på mensskydd och preventivmedel, transpersoners rättigheter och vad barnen lär sig om integritet och respekt i skolan."

roppen och det sexuella hör fortfarande till det allra mest heliga och personliga, det som fortfarande är lite tabubelagt och inte ska skyltas med. Men att prata om sex och sexualitet behöver inte på något vis handla om att prata om enskilda individers preferenser i sänghalmen. Sexualiteten och kroppen är något högst personligt men samtidigt politiskt och en del av samhället och den allmänna debatten. Politiken styr över lagar kring sexköp och samtycke, men också över priset på mensskydd och preventivmedel, transpersoners rättigheter och vad barnen lär sig om integritet och respekt i skolan.

Sexuella rättigheter uppstår inte av sig själva. Genom lagstiftning och reformer har frågor om sexuella rättigheter och hälsa drivits framåt. År 2004 hade sexualundervisningen inte varit obligatorisk i Finlands skolor på tio år.

Så sent som 2011 slutade transpersoner definieras som psykiskt sjuka och först 2017 genomfördes den jämlika äktenskapsreformen som ger samkönade rätt att gifta sig. För att få utvecklingen att gå framåt behövs politisk kamp, och faktum är att vi fortfarande behöver stå på barrikaderna. Hundratals miljoner människor saknar fortfarande tillgång till moderna preventivmedel. Världen över riskerar miljontals flickor könsstympning och varje dag förhindras barn att gå till skolan på grund av att de har mens.

Patriarkala strukturer frodas överallt på bekostnad av i synnerhet minoriteters och kvinnors kroppar och hälsa, inte bara i så kallade utvecklingsländer.

Både i USA och i Europa är abortmotståndarna på frammarsch och kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar inskränks, trots att vi i dag vet att abortförbud inte gör att aborter försvinner. I stället genomförs dödsfarliga aborter olagligt utan övervakande medicinsk personal. Vill man nödvändigtvis få ner antalet aborter visar också forskning att fungerande sexualundervisning är ett mer effektivt medel än abortförbud. Därför är det också märkligt att man i Polen som redan har bland de mest strikta abortlagarna också vill förbjuda sexualundervisning för barn. Ett annat sätt att minska på aborterna är att införa gratis preventivmedel – ett politiskt initiativ som SU har jobbat för i många år, med gott resultat.

Och är det inte förresten märkligt hur man annars lägger så lite tid på livmoderbärares hälsa – kvinnors sjukdomar ges ofta lägre prioritet och sämre ekonomiska förutsättningar. Till exempel bygger hjärtvården på forskning kring mäns hjärtan och deras symtom, och eftersom kvinnors hjärtproblem ofta tar sig andra uttryck riskerar deras symtom att förbises trots att de får hjärtproblem i lika stor utsträckning som män. Men när det gäller kvinnors reproduktiva hälsa, ja då vaknar minsann gubbväldet till och har åsikter till höger och vänster.

Också på hemmaplan måste vi fortfarande komma ihåg att bevaka allas lika rättigheter, för även om kampen en gång är vunnen ska man inte ta den för given. Och mycket finns kvar att göra för att trygga allas välmående, hälsa och trygghet: vi väntar till exempel fortfarande på att en ny samtyckeslag och en förnyad translag ska verkställas. Politik är kanske sällan sexigt, men sex är politik. Därför måste vi fortsätta prata om det, debattera det och fatta vettiga beslut.

.2.

INNEHÅLL no

04/2019

Prostitutionen i det gamla Helsingfors s. 10

2

LEDARE

4

ANSLAGSTAVLAN

6

SAMHÄLLE

7

KOLUMN

9

SAMHÄLLE

10

SAMHÄLLE Stackars

Kallar du dig feminist?

Trakasserier hör inte hemma i politiken Sex sätt att ha skönare sex

syndiga horan!

sate, fördömd av den

Är Sveriges sak vår?

14

SAMHÄLLE

16

SAMHÄLLE

18

UTBILDNING

20

SAMHÄLLE

Låt män som har sex med män donera blod Hur ska vi tala om sexualitet med våra barn?

Allt annat än samtycke är

våldtäkt!

Borde sexköpslagen förnyas? s. 14

22

SAMHÄLLE Vi

24

SAMHÄLLE Är

27

VIERASKYNÄ

28

SAMHÄLLE

måste tala om dickpics

Finland jämställt, Thomas Blomqvist? med Tekla Kosonen

Från skadlig synd till krydda i sänghalmen

Vi måste tala om dickpics s. 22

Susanna Elenius ANSVARIG UTGIVARE Frida Sigfrids GRAFIKER Sofia Jern TRYCKERI Grano OMSLAG Sofia Jern MEDVERKANDE Frida Sigfrids, Susanna Elenius, Veronica Aspelin, Anna Öhman, Tyko Hertzberg, Viveca Hansson, Nathalie Sommardahl, Anita Westerholm, Matilda Holmström, Anna Hellberg och Tekla Kosonen NO 4/2019 UPPLAGA 3300st CHEFREDAKTÖR

Intervju med Thomas Blomqvist s. 24

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47

Hur ska vi förhålla oss till porren? s. 28 .3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

TRE TIPS

MALIN LINDHOLM Förbundssekreterare Yllesockor Ha ett par yllesockor på jobbet eller i skolan. När fötterna blir våta för att du satt på dig fel skor i snöslasket är det skönt att inomhus få sätta varma och torra sockor på sig. Och jo, det kan hända att andra tycker du är lite udda, men av egen erfarenhet har någon i din näromgivning kopierat din idé om ett par dagar.

1

Julbak Baka maltlimpa och ge åt dina nära och kära till jul. Maltlimpa är helt otroligt gott och lätt att baka, till och med för den som inte är så bekväm med att stå i köket. Och att någon kommer ihåg dig med hembakat bröd är kanske det härligaste.

2

Walk and talk Har du ett problem du behöver lösa? Ta med din kompis eller kollega på en “walk and talk”-promenad och bolla saken tillsammans.

Tankarna rör sig bra medan man promenerar, och låter man telefonen ligga kvar i fickan kan man i lugn och ro fokusera på dialogen och tala om också det som kan kännas svårt att lyfta upp i vardagen.

3

VI SPRÄCKTE POPULISTBUBBLAN! I mitten av november samlades ett fyrtiotal deltagare i Borgå för SU:s höstseminarium Vi spräcker populistbubblan! På schemat stod inte

bara intressanta workshoppar och expertpresentationer utan också mingel, gemenskap och en sitz med Brexittema.

Följ oss på @ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET

Vill du se din bild här?

Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM

i din nästa Instagrampost.

@ GYMNASIETPETALAX Vårt duktiga debattlag

@ JAKOBSTADSGYMNASIUM JG’s tuffa debat-

kammade hem en tredje plats i den österbottniska delfinalen...

törer; Filip, Isabella och Nora på Debattävling i Vasa...

.4.

PÄRLOR MALIN LINDHOLMS PÄRLOR FILMEN Netflix julfilmer, kanske det bästa sedan skivat bröd. Till julen rekommenderar jag att se A Christmas Prince från år 2017, A Christmas Prince: The Royal Wedding från år 2018 och så årets nyhet A Christmas Prince 3: The Royal baby. De är helt otroligt cringe, men samtidigt perfekt på jullovet när man myser med glögg och yllesockor.

SVENSKA NATTEN-PRISET TILL TIM SPARV Svensk Ungdom gav i år sin Svenska natten-utmärkelse till fotbollsspelaren Tim Sparv. Sparv tilldelades utmärkelsen för sitt långvariga arbete som främjar jämlika möjligheter till idrottsverksamhet för unga i Svenskfinland. Sparv uppmärksammades också för sitt synliga engagemang för böcker och läsande.

Svensk Ungdom har delat ut Svenska natten-medaljen på Svenska dagen sedan 2003. Utmärkelsen tillkom som en skuggmedalj till Folktingets förtjänstmedalj för att uppmärksamma unga personer, projekt och föreningar som gör en insats för unga och för det svenska i Finland.

NYGAMLA KRETSORDFÖRANDE SU:s kretsar har hållit höstmöten och valt nya styrelser för det kommande verksamhetsåret. I Åboland fortsätter Theo Kallström som kretsordförande, Emmi Piippo fortsätter som ordförande för Helsingfors krets och Frida Lönnbäck fortsätter

som ordförande för Österbottens krets. Nylands krets håller sitt höstmöte i december. Vi önskar alla nya styrelser lycka till och riktar ett stort tack till de avgående kretsstyrelserna!

NICHOLAS KUJALA ÄR UNR:S PRESIDENT SU:s vice ordförande Nicholas Kujala har valts till ny president för Ungdomens Nordiska Råd. Han valdes till uppdraget under UNR:s session i Stockholm i oktober. I UNR representerar Kujala Nordiska Centerungdomens Förbund. UNR är ett forum för de politiska ungdomsorganisationerna i Norden. Här kan politiskt aktiva ungdomar utbyta idéer och också direkt vara med och påverka Nordiska rådet.

.5.

APPEN Ladda ner en skanningapp! Med en skanningspp kan du till exempel skanna kvitton på viktiga inköp och sedan ladda upp allting i valfri molntjänst – alla dina kvitton finns i ett digitalt arkiv som du lätt kommer åt.

Väldigt behändigt när du undrar hur lång garanti de där hörlurarna, som håller på att gå sönder, har.

MATEN Vegetariska alternativ till julbordet – en fräsch och bra omväxling till traditionella rätter. Vad sägs om “porkkanalohi”, alltså “porkkala”, eller gravad avokado?

PODDEN Har du hört om Potterless podcast?

Mike Schubert läser Harry Potter-böckerna för första gången och i podden får vi följa med hans läsupplevelse. Schubert lyfter upp alla ologiskheter man missat när man själv läst böckerna, gör fantastiska analyser på karaktärerna och för en evig debatt om huruvida Quidditch är en fungerande lagsport eller inte.

Gillar du Harry Potter kommer du att älska det här.

SIFFRAN

10 % Det vill SU att mervärdesskatten på mensskydd ska vara. I dag klassas tamponger och bindor som en lyxvara i Finland och omfattas därför av en moms på 24%, som är bland de högsta i EU. Vi tycker att mensskydd i stället ska ha en reducerad skattesats på 10%, som läkemedel har, eftersom mens inte är något man väljer att ha. Oavsett inkomst borde alla ha råd med nödvändiga hälsoprodukter.

SAMHÄLLE

KALLAR DU DIG

FEMINIST?

Feminism är den radikala idén att alla kön ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter.

Tyvärr har en del velat missförstå vad feminism handlar om och använt sig av termen som ett skällsord. Kanske det är därför alla inte vågar eller vill kalla sig feminister? Vi tog pulsen på några SU:are och frågade om de kallar sig feminister, jämställdister eller något helt annat.

"JAG KALLAR MIG FEMINIST – OCH VARFÖR INTE? JÄMSTÄLLDHET, JÄMLIKHET, ATT VÅGA KONFRONTERA ORÄTTVISOR OCH STÅ UPP FÖR DE SOM INTE SJÄLVA HAR MÖJLIGHETEN ATT GÖRA DET TYCKER JAG ATT ÄR ÄDLA OCH EFTERSTRÄVANSVÄRDA IDEAL. ATT ASSOCIERAS MED DESSA KÄNNS RENTAV MANLIGT FÖR MIG."

Simon Granroth, riksdagskandidat 2019

"Jag kallar mig för feminist för att feminism betyder jämställdhet, och för att feminismen vill uppnå jämställdhet. Det vill jag också."

"Jag anser det vara en självklarhet att alla människor har lika värde med lika rättigheter. För att uppnå idealet att alla har lika rättigheter och är lika värda måste vi även uppnå ett tillstånd där alla har lika möjligheter vare sig det är politiska, sociala, juridiska eller ekonomiska möjligheter. I dag är fallet inte ännu så för kvinnor, inte ens i Finland, och därför behöver vi feminism. Därför kallar jag mig feminist."

"Feminism pekar på maktstrukturer och vilka problem vi har i samhället i dag, och det fe­ ministiska arbetet handlar om att lyfta upp en dis­ kriminerad grupp människor. Jag bru­ kar tänka att femi­ nismen är arbetet och jämställdheten är målet. Därför kallar jag mig själv feminist."

Frida Sigfrids, förbundsordförande

Joel Sundström, verksamhetsledare för SU i Helsingfors

"JAG ÄR FEMINIST MEN BRUKAR INTE KALLA MIG FÖR DET FÖR ATT MÄNNISKOR ÖVERLAG TYVÄRR HAR EN GANSKA NEGATIV BILD AV FEMINISM."

Christoffer Ingo, riksdagsassistent och tidigare förbundsordförande

Veera Granroth, förbundsstyrelsemedlem .6.

"Jag kallar mig femi­ nist för att feminis­ men är ett viktigt verktyg för att nå jämställdhet. Femi­ nismen har också his­ toriskt varit funda­ mental för den positiva utvecklingen i samhället. Alla vin­ ner på mer rättvisa och lika möjligheter.

Jag tror att den håll­ bara vägen framåt är att integrera feminis­ men i alla politiska beslut som tas."

Laura Fagerlund, ordförande för Internationella utskottet

KOLUMN

TRAKASSERIER HÖR INTE HEMMA I POLITIKEN

S

om politiker är man en offentlig person som ska tåla både kritik och oförskämda meddelanden på sociala medier – för det är ju något som hör till jobbet. Den uppfattningen är inte helt obekant för de flesta politiker. Och det är klart att politiker ska kunna lyssna på sina väljare och tåla en del konstruktiv kritik. Men det finns ändå gränser för vilken typ av kommentarer som är okej. Okonstruktiv kritik och opassande kommentarer drabbar speciellt kvinnor. Det är inte ovanligt att unga kvinnor i politiken utsätts för kommentarer om sitt utseende eller sina kläder i stället för att få argumentera för de åsikter de står för.

För mig är det här inget främmande och speciellt under vårens valkampanjer stötte jag på flera kommentarer om just mitt utseende, främst på sociala medier.

Ibland handlade det om kommentarer som menade väl men bara kom ut på fel sätt och ibland kommentarer som helt klart hade som avsikt att såra mig. Ibland kunde det handla om att en person sade sig rösta på mig på grund av mitt utseende. Sådana kommentarer är kanske tänkta som komplimanger, men personligen skulle jag hellre se att en väljare väljer att rösta på mig på grund av min kompetens och mina politiska åsikter, och inte på grund av att hen vill gå på kaffedejt med mig eller för att jag har fint hår.

I min kampanj förekom även direkta trakasserier. En del väljare tyckte det var helt okej att skicka bilder på sina intima delar eller kommentera mitt utseende på ett nedvärderande sätt. Sådant beteende hör inte hemma i en valkampanj, och inte någon annanstans heller. Då jag pratade med mina manliga kolleger som också gjorde valkampanj hade de inte liknande erfarenheter i en lika stor utsträckning, vilket förstås kändes orättvist. Varför skulle jag behöva ta emot de här kommentarerna bara för att jag är ung kvinna i politiken?

Jag har turen att inte bli så lätt ledsen av kommentarer. Jag tror det samma gäller de flesta politiker på grund av att man är offentlig och därmed tyvärr också får vänja sig vid att stå ut med en hel del. Det betyder dock inte att det är okej att skicka vilken typ av meddelanden som helst eller att du kan säga vad som helst åt någon på torget utan att personen i fråga kan bli ledsen. Också politiker är vanliga människor med känslor.

Hatretorik och trakasserier förknippas i dag allt mer med politik samtidigt som den politiska samhällsdebatten blivit allt hårdare. Det här betyder att vardagen för många politiker blivit allt tyngre och att allt fler väljer att hålla sina åsikter för sig själva eftersom de är rädda för vad de kan tvingas utstå ifall de säger eller skriver vad de tycker. Det drabbar speciellt unga som kanske tvekar om de vågar gå med i politiken eller inte eftersom man inte vill bli bemött av hatkommentarer eller arga samtal.

Vi måste våga säga ifrån och visa att det debattklimat vi lever i just nu inte är acceptabelt. Vi alla, inte bara de som blir utsatta, behöver jobba på att sätta ner foten. Ingen ska behöva utstå elaka kommentarer eller sexuella trakasserier på grund av sitt yrke, varken i en politisk kampanj eller någon annanstans.

.7.

FRIDA SIGFRIDS Förbundsordförande

" Sådana kommentarer är kanske tänkta som komplimanger, men personligen skulle jag hellre se att en väljare väljer att rösta på mig på grund av min kompetens och mina politiska åsikter, och inte på grund av att hen vill gå på kaffedejt med mig eller för att jag har fint hår."

.8.

Pleasure gap. Det kallar man det faktum att betydligt fler män än kvinnor verkligen njuter av sex. Och att heterosex oftare cirkulerar kring mannens njutning än kvinnans. Mätt i orgasmer handlar det om att 93 procent av finländska män oftast kommer under sex medan bara 46 procent av kvinnor gör det enligt en undersökning av Finsex.

Beror det på att kvinnor är dåliga på att komma, eller att kvinnokroppen är ett invecklat mysterium? Det tror jag knappast. Problemet ligger snarare i våra uppfattningar om vad sex egentligen är och ska vara.

Förutfattade meningar och brist på information och forskning gör att många lever hela sina liv utan att någonsin njuta av sex, vilket ju är synd och otroligt onödigt.

Dessutom tror jag att alla – oberoende av kön eller sexuell läggning – kunde lära sig mera om sig själva och sina kroppar och vilka saker man njuter av.

Här är några tips på hur just du kan ha roligare och skönare sex, vare sig du gör det ensam, med någon annan eller kanske med flera andra.

SEX SÄTT ATT HA SKÖNARE SEX TEXT

Anna Hellberg

VÅGA KOMMUNICERA Det här tipset kommer först eftersom det är superviktigt – och supersvårt, av någon märklig orsak. Att tala under sex kan kännas onaturligt och klumpigt, men ju mera du övar, desto naturligare blir det. Är det svårt att tala under sexet kan du börja med att tala om sex utanför sovrummet. Tala om vad du gillar och inte gillar, var ärlig men undvik att kritisera. Känns det omöjligt att tala om sex kan du vänja dig vid tanken genom att lyssna på en podcast om sex.

Det finns många bra, till exempel Alla våra ligg, I säng med Ronja och Taika eller Naket med Satu och Stan. Poddar kan också ge dig inspiration att...

.9.

TESTA DIG FRAM Det enda sättet att veta vad du gillar är att testa.

Var inte rädd för att prova på idéer som kanske känns löjliga. Lite skratt och pinsamheter är ett bra sätt att bryta isen och bygga förtroende.

Börja med att fantisera om vad som kunde vara kul, kom ihåg kommunikationen, respektera dina egna och andras gränser och...

TAKE IT SLOW Jo, det är hett att bara riva av varandra kläderna, men det är minst lika hett att köra riktigt långsamt, andas och lyssna in varandra och dig själv. När du tar det långsamt har du mera tid att kommunicera och det är lättare att undvika missförstånd. Lägg på någon riktigt sexig, långsam rnb-låt, se varandra djupt i ögonen (eller slut dem) och sätt igång.

GLÖM ORGASMEN Paradoxalt nog är det just förväntningarna inför att komma som gör det svårt för många att komma. Visst är det superskönt att få en orgasm, men ofta kan de förväntningar man har på sig själv och andra att få en orgasm förstöra allt annat med sexet. Det kanske känns som ett misslyckande om du inte kommer, men det är det inte. Testa orgasmfritt sex och utforska i stället allt det andra som känns skönt. Byt position eller aktivitet om du är nära att komma och lev i stunden!

GLÖM PENETRATIONEN Sex är inte samma sak som penetration, och det behöver inte ens innehålla penetration. Ordet förspel tycker jag är fånigt, det låter som att allt innan det penetrerande samlaget bara är ett intro inför det “riktiga sexet”. Fokusera på klitoris (om någon av er har en sån), men inte får hårt eller för direkt. Eller fokusera på något helt annat, låt fantasin flöda! För övrigt kan man också syssla med penetration utan en penis, vilket tar oss till det sista tipset som är: ANVÄND LEKSAKER Sexbutiker kan kännas lite sjabbiga och kanske nervösa att gå in i, men det går också att beställa grejer på nätet. Sexleksaker öppnar upp en helt ny värld och det borde inte ses som ett misslyckande eller substitut att använda dem, utan ett hjälpmedel till ännu mer fantastiska upplevelser. Testa dig fram och ha det kul!

SAMHÄLLE

UNDER 1800-TALET utvecklades

Helsingfors från en liten universitets- och ämbetsstad till en industrialiserad storstad. Efter 1810 fylldes staden av studenter, universitetslärare, ämbetsmän, ryska officerare och sjömän. Det mansdominerande kundunderlaget betydde en lukrativ marknad för affärsintresserade krögare, och det tog inte länge innan gatubilden bepryddes av ett antal kvarterskrogar. Men det var inte bara krögarna som kände doften av affärsmöjligheter. Snart slog även bordellerna upp sina dörrar.

De första bordellerna öppnade i Kronohagen och på Skatudden, men snart skulle dessa ”flickställen” eller ”sämre ställen” slå upp sina dörrar framförallt i Sandviken och Rödbergen. Mesopotamien, Eldorado, London – det var populärt med internationella namn på de kändaste bordellerna. I en typisk bordell huserade 2–10 prostituerade och som utrymme fungerade vanliga höghuslägenheter eller delar av större trähus. En bordellvärd, ofta en kvinna i 30–50-årsåldern med bakgrund i arbetarklassen, förmedlade de sexuella tjänsterna.

Bordellverksamheten förbjöds på 1880-talet och till följd av det förflyttades en allt större del av prostitutionen ut på gatan.

Gatuprostitutionen var inget nytt fenomen utan hade varit ett synligt inslag i Helsingforsnatten redan tidigare. Då kvällen skymde förvandlades kvarteren mellan Mannerheimvägen och Fabiansgatan till en mötesplats för prostituerade och deras kunder. I de dåligt belysta parkerna ingicks ekonomiska överenskommelser i skydd av nattens mörker.

KLASSRESA ELLER KAMP FÖR ÖVERLEVNAD I slutet av 1800-talet definierades var hundrade invånare i Helsingfors som prostituerad. Det var framförallt kvinnor som sålde sex, men också män och barn, det vill säga personer under 16 år.

I den här artikeln ligger fokus på konstellationen kvinnlig prostituerad och manlig kund.

De bakomliggande orsakerna till att kvinnorna fattade beslutet att ta till prostitution för att försörja sig varierade. För vissa var det ett övertänkt beslut, med vilket man strävade efter att höja sin egen levnadsstandard. Under tiden före 1900-talet kunde prostitution betyda höga inkomster. För andra var det arbetslöshet

och en dålig samhällelig ställning som tvingade fram beslutet. Avsaknaden av ett socialt och samhälleligt skyddsnät drev kvinnor till prostitution, samtidigt som det försvårade processen att ta sig ur den.

Farorna lurade i de prostituerades vardag. Könssjukdomar som i värsta fall ledde till döden var utbredda. Andra typer av sjukdomar florerade och den vanligaste dödsorsaken bland stadens prostituerade var lunginflammation. Oönskade graviditeter ledde till farliga aborter. Ifall barnet föddes överlevde det med stor sannolikhet inte sitt första levnadsår.

Prostitution var olagligt och ju oftare en prostituerad dömdes till straff, desto hårdare blev straffet. Förpassning från staden, fängelsedomar och tvångsarbete på någon av landets arbetsinrättningar var vanligt.

SYND OCH SKAM – MEN INTE FÖR ALLA Samhällets syn på de prostituerade var inte nådig. Kyrkan dikterade reglerna för det sexuella, och förutom att sex utanför äktenskapet vid tidpunkten var olagligt, var det framförallt moraliskt förkastligt.

Det rådde dock en dubbelmoral i frågan. Enligt den rådande synen på den manliga sexualiteten måste männen kunna få utlopp för sina sexuella lustar. Genom att köpa sex kunde dessa lustar tillfredsställas innan de blev okontrollerbara. Prostitution ansågs med andra ord vara ett nödvändigt ont i samhället.

Vidare varierade synen på sex och vem som var berättigad till vad beroende på samhällsklass och kön. Kvinnorollen var snäv, och i kvinnligheten ingick den naturliga dygden och förmågan att kunna kontrollera sig själv. Män med hemvist i de lägre samhällsklasserna som köpte sex ansågs vara lössläppta, medan sexköp var något som i de högre samhällsklasserna hörde festligheterna till.

REGELBUNDNA BESIKTNINGAR Statens lösning på problematiken med att något som var olagligt samtidigt var nödvändigt blev att införa ett reglementeringssystem. Systemet betydde att Helsingfors prostituerade efter 1875 regelbundet tvingades uppsöka stadens besiktningsbyråer för

. 10 .

Stackars sate, förförd av den syndiga horan!

PROSTITUTIONEN I STORFURSTENDÖMETS HUVUDSTAD HELSINGFORS TEXT

Anna Öhman och Veronica Aspelin, historikerna bakom Hissapodden Sofia Jern

ILLUSTRATIONER

. 11 .

SAMHÄLLE

könssjukdomskontroll. Ifall den prostituerade var frisk antecknades det i hennes besiktningsbok vilket betydde grönt ljus för fortsatt prostitution. Ifall könssjukdom upptäcktes, beslagtogs boken och den sjuka förpassades vidare till Gumtäkts sjukhus för behandling. Officiellt hette det att systemet förhindrade spridningen av könssjukdomar, men besiktningarna fungerade samtidigt som ett kontrollsystem. De prostituerade bokfördes och synades. Kunderna undgick liknande besiktningar. Officiellt pågick den här typen av kontroller åren 1875–1908, men kvinnor tvingades uppsöka besiktningsbyråer betydligt längre än så.

KVINNOSAKSRÖRELSEN SÄGER STOPP Mot slutet av 1800-talet strandade sedlighetsdebatten från Västeuropa även i Finland. Kvinnosaksrörelsen synade den rådande sexuella dubbelmoralen och prostitutionsfrågan lyftes som en fråga bland andra. Kraven på ett prostitutionsförbud bottnade sällan i en oro för den prostituerade, utan i en oro för familjeinstitutionen.

Den borgerliga kvinnan skulle skyddas från den osedliga mannen. Reglementeringssystemet kritiserades för att

staten genom det inofficiellt godkände prostitutionen.

Snart tog även arbetarrörelsens kvinnoföreningar aktivt del av debatten. Allmogekvinnorna lyftes fram som sexhandelns verkliga offer. Kvinnosaksrörelsen nådde en seger i sig då reglementeringssystemet till pappers upphävdes år 1908.

FÖRÄNDRAS MEN FÖRSVINNER INTE Trots försök till att stävja sexhandeln i staden genom bordellförbud, reglementeringssystem och straff försvann inte prostitutionen från Helsingfors. Däremot förändrades prostitutionskulturen. Sedlighetsdebatten ledde till att sexköp blev en angelägenhet att skämmas över.

Kundklientelet övergick från överklass- till lösdrivarmän.

Amatörmässighet blev större på gatorna, inkomsterna sämre och ostabila.

Att hitta ett annat arbete efter att en gång stämplats som prostituerad var inte lätt. Stigmat i kombination med avsaknaden av ett samhälleligt skyddsnät betydde att många, trots reprimander och skrala inkomster, fortsatte sälja sin kropp i den mörka Helsingforsnatten.

Hissapodden med Veronica Aspelin och Anna Öhman + Mer om prostitutionens historia i storfurstendömets huvudstad Helsingfors kan du höra i Hissapoddens avsnitt “Bordeller och gatlöperskor”. + Du hittar Hissapodden på Soundcloud, Spotify och iTunes.

Källor: + Antti Häkkinen: Rahasta – vaan ei rakkaudesta. Prostituutio Helsingissä 1867-1939 + Katja Tikka, Elina Maaniitty, Iisa Aaltonen: Punaisten lyhtyjen Helsinki: prostituutio pääkaupungin historiassa + Margaretha Järvinen: Prostitution i Helsingfors – en studie i kvinnokontroll

. 12 .

Samhällets syn på de prostituerade var inte nådig. Kyrkan dikte­ rade reglerna för det sexuella, och förutom att sex utanför äkten­ skapet vid tidpunkten var olagligt, var det framförallt moraliskt förkastligt.

. 13 .

SAMHÄLLE

Är Sveriges sak vår?

Sexköp är ett fenomen som aldrig kommer försvinna. Frågan är vad som är bäst för de personer som arbetar med prostitution – att sexköp kriminaliseras eller inte.

SU:s förbundsstyrelsemedlem Tyko Hertzberg reder ut fördelarna och nackdelarna med den svenska sexköpsmodellen.

TEXT FOTO

Tyko Hertzberg, förbundsstyrelsemedlem Sofia Jern

Borde sexköp kriminaliseras enligt den svenska modellen, eller ska prostitution öppnas för en reglerad men laglig marknad? Först att besvara den frågan måste vi först förstå hur situationen ser ut i Finland och Norden i dagsläget.

Enligt finländsk lagstiftning är det lagligt att köpa och sälja sex så länge den som säljer sex är över 18 år. Koppleri, det vill säga då det finns en mellanhand i sexköpsaffären, är förbjudet. Dessutom förbjuder lagen köp av sex av en

person som är offer för människohandel – oberoende om köparen misstänker det eller inte. För att en sexköpare ska bli dömd i Finland ska polisen alltså först kunna bevisa att det ligger organiserad brottslighet bakom.

Prostitution sägs vara världens äldsta yrke. Prostitution har funnits i varje nation genom alla tider. På gatorna skedde och sker än i dag den bild av prostitution de flesta av oss kanske har i tankarna: kvinnor som så att säga går på gatan.

. 14 .

Men när den fria rörligheten har trappats upp med införande av Schengenområdet är det inte endast turister och affärer som blivit mer rörliga inom Europa. Även hallikar i länder som Rumänien och Bulgarien har tagit tillfället i akt. En överväldigande stor andel av de prostituerade är kvinnor och dessa är ofta inte födda i Sverige. Manliga prostituerade är till en högre grad födda och uppvuxna i Sverige eller Finland. I Sverige är andelen icke-svenskar av de prostituerade uppskattningsvis cirka 90 procent.

Dessa kvinnor härstammar mestadels från länder såsom Rumänien, Bulgarien och Nigeria.

Den traditionella gatuprostitutionen har med tiden försvunnit och i stället har prostitutionen vunnit ny mark på internet. Ofta är den styrd av hallikarna och människohandlarna. Kvinnorna som säljer sex kommer till Norden ibland av egen fri vilja och i allt större grad på grund av tvång, antingen ekonomisk sådan eller på grund av ren och skär kidnappning.

För många kvinnor i Rumänien och Bulgarien betyder prostitution i Finland och Sverige ekonomiskt oberoende och löner som man bara kan drömma om i hemlandet.

Medellönen i Rumänien är så pass låg som 250 euro i månaden. En timmes sexköp uppskattas kosta kring 150 euro i Norden och av detta är det upp till halliken att bestämma hur många procent kvinnan får behålla. Kvinnorna kan alltså i bästa fall tjäna en månadslön på några dagars arbete i Norden. Men i andra fall får inte kvinnorna något att behålla. Vissa människohandlare bygger också upp skulder, bestående av till exempel boende, mat och transport, som dessa kvinnor måste betala för. Dessa skulder kan ta år att betala tillbaka.

Simon Häggström, polischef för prostitutionsroteln i Stockholm och författare av två böcker angående prostitution i Sverige och Stockholm, intervjuade en hallik från Rumänien. Halliken hade blivit dömd för människosmuggling i Sverige och satt åtta år i svenskt fängelse. Denna hallik tog Simon till utkanten av Bukarest där Simon fick uppleva den extrema fattigdomen som existerar i stora delar av Rumänien. För många av dessa människor betyder chansen att sälja sig i Sverige eller Norden också ett medel att försörja hela familjen.

Tyvärr kommer prostitution aldrig att försvinna. Frågan blir i stället vad som är bäst för dem som är i det utsatta läget. Vad kan staten göra för dem som är människohandelsoffer eller fast i prostitution men vill ut? Hurdana lagar kan staten stifta för att hjälpa dessa kvinnor, flickor, män och pojkar i utsatt läge?

. 15 .

Den svenska modellen År 1999 gick Sverige in för något som har kallats den svenska modellen. Det innebar att förbjuda allt köp av sex medan försäljning är ostraffbart. Tanken är att köparen i dessa fall då inte vågar begå grova övergrepp, och att de som säljer har en lägre tröskel att anmäla köparen för brott. Samtidigt ska svenska myndigheter uppmuntra sexsäljare att lämna yrket. För detta syfte finns flera icke-statliga organisationer, till exempel Talita.

Effekterna har inte låtit sig vänta. Det har inte förekommit mord på prostituerade på hela 2000-talet, och andelen män som uppgett att de köpt sex har minskat sedan sexköpslagen trädde i kraft. Sverige är även det land som har den minsta andelen personer som anger att de köpt sex i både nordiska och europeiska mått mätt.

Den svenska modellen har också fått utstå kritik. Till exempel den sydafrikanska feministiska organisation Sonke anser att den svenska modellen stigmatiserar sexarbetare. De kritiserar att den svenska modellen inte ser prostitution som arbete och anser också att den svenska modellen ser alla prostituerade som offer som måste räddas. Sonke är heller inte ensamma i denna kritik, Amnesty har uttryckt sig i liknande ordalag.

En allt mera åtstramad sexköpslagstiftning har införts i länder som Kanada, Frankrike och Norge. Detta har heller inte skett utan problem. Tyskland som samtidigt har gått in för det motsatta, alltså legaliserat sexköp och bordellverksamhet, har sett en motsatt effekt. Med legaliserad prostitution och bordellverksamhet har landet sett ett ökande antal arbetare från Rumänien samt Bulgarien.

I Tyskland är det inte allt för ovanligt att den prostituerade måste betala en inträdesavgift till bordeller för att få arbeta där, samtidigt som halliken har rätt till ca 40 procent av den prostituerades inkomster. Lägre inkomster för de prostituerade kan också tvinga dem att i stället arbeta på gatan eller internet utan det skydd som dessa bordeller erbjuder. I länder som har en mer tolerant sexköpslag sker det även flera mord på prostituerade. I Tyskland har 91 personer inom sexarbete blivit mördare mellan 2002 och 2018 och i Spanien har det skett 48 mord på prostituerade de senaste 10 åren.

Så borde Finland följa den svenska modellen med kriminalisering av sexköp? Jag uppmanar alla att ta reda på fakta själva. Som vidare läsning rekommenderas Simon Häggströms böcker Skuggans lag samt Nattstad.

SAMHÄLLE

. 16 .

TEXT

Viveca Hansson

Det behövs hela tiden fler blodgivare. På Röda Korsets webbplats kan man följa med hur situationen ser ut för de olika blodgrupperna och mera sällan händer det att reserverna är tillräckliga. EU:s bloddirektiv bestämmer reglerna för bloddonation i medlemsländerna. Direktiven säkrar patientsäkerheten för överföring av intravenösa sjukdomar oftast i form av en karenstid eller genom att förbjuda donation i vissa situationer och för vissa människogrupper. Enligt direktivet hör MSM-personer, alltså män som haft samlag med män, till högriskgruppen.

MSM-personer får inte enligt nuvarande direktiv donera blod inom tolv månader från att de haft sex med en annan man. Här tas inte ställning till om det sexuella förhållandet männen emellan är långvarigt eller tillfälligt, så som är fallet för resten av befolkningen inklusive homosexuella kvinnor, där förbudet att donera endast gäller för tillfälliga förhållanden. Detta innebär att en man som har en långvarig manlig partner inte får donera blod inom tolv månader efter att han haft samlag med sin partner. Alla andra får inte donera inom fyra månader efter att de haft samlag med en ny partner.

För heterosexuella finns det inga gränser för att donera blod om parförhållandet är stadigvarande.

Orsaken till att MSM anses vara en högriskgrupp och inte får donera blod inom tolv månader efter samlag med en annan man härstammar från en gången tid då HIV var ett relativt okänt virus som spreds snabbt och var vanligare hos MSM-gruppen. HIV är nu för tiden ingen dödsdom, utan ett virus vi känner väl till i Finland och spridningen är på ett helt annat sätt under kontroll. HIV sprids inte längre i Norden på samma sätt som tidigare enbart i MSM-gruppen, utan vem som helst, inte bara MSM-personer, kan bli smittade av HIV i samband med oskyddat sex med en tillfällig partner.

Smittas man av HIV har man viruset hela livet, så att vänta i tolv månader innan man kan donera blod hjälper inte heller mycket ifall man råkar bli smittad.

För MSM-personer är det förnedrande att bli hindrade från att donera blod.

Karenstiden på tolv månader gäller förutom för MSM-gruppen också dem som köpt eller sålt sex under de senaste tolv månaderna. En man som haft en stadig manlig partner många år kan inte jämföras med någon som köpt sex. Från ett jämställdhetsperspektiv är det inte rättvist att MSM-personer aldrig får donera blod ifall de lever i ett förhållande, medan resten av befolkningen får donera utan större hinder. Man måste också komma ihåg att inget blod ges till patienterna utan att det först kontrolleras noggrant. I den kontrollen ingår också HIV-test. Därmed blir risken inte större att smittas av HIV ifall MSM-personer får donera blod.

. 17 .

UTBILDNING

HUR SKA VI TALA OM SEXUALITET MED VÅRA BARN? TEXT

Nathalie Sommardal, psykologistuderande

Det kan kännas obekvämt att som vuxen, och speciellt som nybliven förälder, prata med barn om sexualitet, relationer och kroppsintegritet. Barn i småbarns­ åldern är nyfikna varelser som försöker begripa sig på hur deras värld och den egna kroppen (och andras) fungerar. De är intresserade av hur det går till rent tekniskt och biologiskt. De förstår inte abstrakta begrepp och att det finns en emotionell komponent i att göra barn.

“Sexualiteten är en integrerad del av varje människans personlighet, och det gäller så väl man som kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas ifrån andra livsaspekter. Sexualiteten är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och inte heller summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet.

Sexualiteten är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet. Den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa.” Så här definierar Världshälsoorganisationen (WHO) sexualitet.

Sexualitet är ingenting som plötsligt dyker upp då man träder in i puberteten. Vi föds med den. Sex kan betyda mycket olika saker för barn beroende på vilken utvecklingsnivå samt ålder de befinner sig i. Det kan till exempel handla om att benämna olika kroppsdelar, ta kontrollen över den egna kroppen, kön och könsroller samt vetskap om hur barn blir till. När man talar om sex med barn är det viktigaste att vara ärlig, öppen och tala klarspråk med barnet. Man kan gärna benämna könsorgan

. 18 .

vid deras riktiga namn redan från början, till exempel vagina, slida, snopp eller penis.

Barnet kommer ändå lära sig de riktiga namnen på dem och det kan bli konstigt när barnet blir äldre om man under hela dess uppväxt använt olika smeknamn. Alla andra kroppsdelar kallar vi ju vid deras riktiga namn, så varför skulle könsorganet vara ett undantag?

ETT MISSTAG som

många föräldrar gör är att vänta på att barnet blir tillräckligt gammalt för att sedan under ett enda planerat tillfälle ha det så kallade ”sexsnacket”.

Målet är inte att vid ett fåtal tillfällen prata om sex med ditt barn, utan att hålla en kontinuerlig dialog mellan vuxen och barn genom hela barnets utveckling. Ju tidigare vi börjar tala med och lyssna till våra barn i små doser i taget, desto större möjlighet ger vi barnet att skapa ett hälsosamt för-

hållande till den egna sexualiteten. Vänta inte med att barnet kommer till dig med frågor – ställ frågor och var intresserad av vad ditt barn vet om till exempel hur barn blir till, kroppen, relationer, kroppsintegritet och könsroller. Låt dessa samtal bli en del av vardagen.

En av de största utmaningarna med att tala med prepubertala barn om sex, relationer och andra känsliga ämnen är att veta hur man ska undvika att omvandla varje konversation till en predikan eller föreläsning, där vi vuxna för all talan medan barnet lyssnar. Genom att ställa öppna frågor som inte kan svaras på med ett ja eller nej kan vi hjälpa barnen att själva definiera sina tankar och sätta ord på sina känslor – utan att göra det i deras ställe. Aktivt lyssnande är det bästa sättet att “tala” med barn i prepubertal ålder, och ju mer vi aktivt lyssnar till dem desto öppnare kommer de vara i sin relation till dig.

Vad barnet egentligen frågar om kan även skilja sig från det vi tror att barnet frågar om. När din treåring till exempel frågar var bebisar kommer ifrån kanske hon egentligen undrar var sjukhuset är beläget och inte hur historien om hur spermien mötte ägget går. Därför är det en bra idé att klargöra frågans kontext genom att exempelvis fråga “vad får dig att fundera på det?”. På det här sättet kan vi få en uppfattning om barnets kunskapsnivå och intresse och vi kan ge ett åldersenligt svar på den fråga som verkligen ställs. Anta oskyldighet när ett barn närmar dig med ångestväckande frågor, klargör genom att ställa icke-dömande frågor, skambelägg aldrig utan beröm barnet för dess nyfikenhet och för att det vågar komma till dig med sina frågor. Din uppgift som förälder är att vägleda ditt barn i en värld full av missinformation och att försäkra dess trygghet.

Konceptet om sex som ett uttryck för kärlek, intimitet och respekt mellan två människor är komplicerat för barn (och även för många vuxna) och inte desto mindre i en värld fyllt med motstridiga budskap från internet, sociala medier, film, TV och porrindustrin. Sex marknadsförs ofta som ytterligare en fritidsaktivitet bland många andra, och en utmaning som förälder är att hjälpa barnet att förstå att sexuell intimitet

handlar om så mycket mer än bara fysiskt samlag.

Det mest effektiva sättet att hjälpa barn greppa koncept som kärlek, autonomi, kroppintegritet och respekt är att visa gott föredöme som vuxen. Barn lär sig genom modellinlärning. Genom att själva i praktiken verkligen leva enligt de värderingar vi så högt värdesätter och förespråkar lär sig barnet också hur det ska förhålla sig gentemot sig självt och mot andra på ett respektfullt sätt.

Sex kan betyda mycket olika saker för barn beroende på vilken utvecklings­ nivå samt ålder de befinner sig i. Det kan till exempel handla om att be­ nämna olika kropps­ delar, ta kontrollen över den egna krop­ pen, kön och köns­ roller samt vetskap om hur barn blir till.

. 19 .

SAMHÄLLE

Det är sex endast då samtliga deltar av fri vilja

ALLT ANNAT ÄR VÅLDTÄKT! Anita Westerholm, SU:are och vice ordförande för Svenska Kvinnoförbundet FOTO Sofia Jern TEXT

. 20 .

Hösten 2017 fick #metoo stor spridning. Somliga förvånades över hur otroligt utbrett det är med sexuella trakasserier och övergrepp, för andra (läs: för en stor mängd kvinnor) var det en verklighet som äntligen uppmärksammades.

Tillsammans höjdes rösterna för förändring, för ett samhälle där vi inte blundar för att den kroppsliga integriteten kränks utan där vi gör det som står i vår makt för att samtliga individers självbestämmanderätt över sina kroppar förverkligas. En boll sattes i rullning.

För att en förändring ska fås till stånd behövs det åtgärder av olika slag, och av betydelse är bland annat vilken signal som sänds ut genom lagstiftningen. Det är knappast en tillfällighet att diskussionen kring en revidering av tjugonde kapitlet i strafflagen, och i synnerhet dess första paragraf, åter tog fart och är aktuell. Under den senaste tiden har rekvisiten för våldtäkt diskuterats och debatterats såväl bland rättslärda som i den politiska diskussionen.

Det som diskuterats och diskuteras är om det i SL 20 kap. 1 § ska stadgas om ett samtyckeskrav, det vill säga om det tydligt i lagtexten ska framgå att det är fråga om våldtäkt i de fall där samtycke till samlag inte givits av delaktiga parter och att man därigenom går in för ett annat skrivsätt av våldtäktsbestämmelsen. Man kan tycka att det borde vara en självklarhet att sex och sexuellt umgänge ska baseras på samtycke år 2019!

I flera europeiska länder, exempelvis Sverige, Island, Storbritannien och Tyskland, definieras våldtäkt redan utifrån bristande samtycke.

Inom internationell rätt har man under de senaste åren flera gånger poängterat att frånvaron av samtycke vid samlag ska vara straffbart. Till all lycka ser det ljust ut för oss som vill se att våldtäkt definieras utifrån bristande samtycke, och inte bara utifrån våld, hot om våld eller att gärningspersonen utnyttjar någon i ett hjälplöst tillstånd till följd av till exempel medvetslöshet, sjukdom eller funktionsnedsättning.

. 21 .

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) har framhållit att en samtyckeslag skulle vara viktig för att sänka tröskeln för att anmäla sexualbrott, och sexualbrottslagstiftningen och en revidering av den är högaktuell i Finland. För tillfället arbetar en arbetsgrupp vid justitieministeriet med att ta fram ett utkast som väntas vara klart våren 2020. Under denna regeringsperiod torde därmed vår eftersläpande sexualbrottslagstiftning rättas till.

En lagändring där våldtäkt definieras utifrån bristande samtycke skulle tydligt signalera att den sexuella självbestämmanderätten inte under några omständigheter får kränkas. Det är fråga om sex endast då samtliga deltar av fri vilja. En lagändring skulle även vara mer i linje med den finländska värdegrunden och förutspås ha en normativ inverkan. I dag finns det en risk att offer inte vågar tro på en fällande dom om inte synligt våld kan påvisas och som en följd låter bli att anmäla. Att lagen tydligt signalerar att det är fråga om våldtäkt om inte samtycke givits kan därmed leda till att offer känner ett större mod och mindre skuld och på så vis kan även anmälningsbenägenheten stiga.

Nu får vi tålmodigt invänta vad arbetsgruppen för fram. Trots att man skulle vilja se en lagändring så fort som möjligt är det ändå av stor vikt att beredningen får ta den tid den behöver för att garantera rättssäkerheten och uppnå det resultat som är mest ändamålsenligt för att uppnå kriminaliseringssyftet. För att fler våldtäktsbrott ska anmälas, anmälningarna ska leda till åtal och för att offer ska få upprättelse bör även andra åtgärder vidtas. Om man tror att endast lagändringen skulle leda till att märkbart flera offer får upprättelse finns det risk för besvikelse. Förutom att våldtäkt ska definieras utifrån bristande samtycke måste det bland annat göras satsningar på förebyggande arbete och för att stärka myndigheternas kompetens när det gäller sexualbrott och hur man bemöter offren.

SAMHÄLLE

VI MÅSTE PRATA OM DIC

Matilda Holmström FOTO Sofia Jern TEXT

. 22 .

DICKPICS, det

vill säga bilder på penisar, är i dag ett väletablerat fenomen, men ändå något som få talar om seriöst. Trots att alla känner en kvinna som fått en oönskad dickpic skickad till sig så talar vi sällan om avsändarna, eller vad budskapet med dessa bilder egentligen är.

Som alltid när man talar om känsliga ämnen så bör en liten disclaimer vara på sin plats. #inteallamän skickar dickpics på samma sätt som det inte endast är de som identifierar sig som kvinnor som mottar dem, men det här är ändå den mest vanligt förekommande balansen. Denna text handlar också uttryckligen om oönskade dickpics, alltså de som skickats utan ett tydligt medgivande.

MÅNGA KANSKE UNDRAR hur

stort problem dickpics egentligen är. Det finns inga exakta siffror när det kommer till dickpics. Samtidigt är det ett fenomen som vi alla känner till som en verklig del av vår vardag på internet. Dickpics anmäls sällan, kanske på grund av skamkänslor hos mottagaren, kanske på grund av att många inte anser det vara ett tillräckligt stort problem. Men här kommer den andra anledningen till varför vi måste prata om dickpics in, för trots att man kan roa sig åt och vifta bort en oönskad bild så upplevs samma bild hos många som sexuella trakasserier eller till och med som sexuella hot.

Dickpicen kan kännas som en form av framtvingad och inte alls ömsesidig intimitet, vilket inte förvånande leder till starka negativa känslor hos mottagaren. En annan anledning till att vi måste prata om dickpics är det samband man kan se med grövre sexuellt våld. Även om dickpic-skickare och blottare inte är helt samma sak så finns det enligt forskare likheter mellan dessa gärningsmän. Och eftersom man kan se samband mellan blottning och allvarliga sexuella brott så bör vi också ta dickpicsen på allvar. Det som dickpics-av-

sändare och blottare främst har gemensamt är mottagarna, och de känslor av obehag och utnyttjande som deras handlingar skapar. I Finland omfattar inte sexualbrottslagstiftningen dickpics, trots att oönskade dickpics och sexuella brott har en viktig gemensam nämnare: avsaknaden av samtycke hos mottagaren.

En annan anledning till att vi bör prata om dickpics är för att ta reda på vad de kan berätta om vår samtid. Då journalisten Caroline Hainer begav sig ut för att få svaret på frågan varför män skickar dickpics verkade svaret fort bli mer komplext än man kanske skulle kunna tro. I sin bok ”Män visar kuken åt mig” (2018) talar hon med allt från forskare, sexterapeuter, antropologer och jurister till lingvister och konstvetare. Plötsligt blir dickpics en så självklar del av vårt samhälle med kopplingar till nästan vad som helst i vår vardag, såsom body positivity-rörelsen, kuk-graffitin på allmänna toaletter, det lilla utrymmet det finns för män att prata om sina känslor, porren, skämt om små händer och behovet hos världens mäktigaste män att berätta att man har en stor penis.

KUKEN SOM SYMBOL är

överlag något man måste prata om när man pratar om dickpics.

Penisen representerar det starka och det manliga, och symboliserar övertag, makt och dominans. Penisen har historiskt varit, och är, en otroligt stark och framträdande symbol.

Just på grund av den laddade symboliken påpekar många att en bild på en penis aldrig kan vara endast en bild på en penis. Vad vill en avsändare då ha sagt med en dickpic?

Många av de dickpics som bland annat journalister och politiker får kommer tillsammans med en önskan om att kvinnan ska straffas, ofta genom sexuellt våld. Här, när dickpicen kommer i form av ett hot och penis är framställd som ett potentiellt vapen, är budskapet tydligt. Mera oklart blir det när det inte ingår direkta hot eller anspelning på våld, som då dickpics skickas via appar som Snapchat eller Chatroulette. Enligt Hainer är det också här det blir intressant.

Hainer lyfter bland annat upp

KPICS

. 23 .

evolutionära och biologiska förklaringar, då vissa forskare anser att dickpics är en efterlevnad av det parningsbeteende vi hade som primater. Andra forskare menar att det är mera sociala konstruktioner som ligger som anledning, såsom komplicerade regler kring samtycke och uppvaktning och brister i kommunikationskunskaper. Hainer själv kommer däremot till slutsatsen att dickpics i grund och botten handlar om den manliga identiteten och mannens starka, kärleksfulla förhållande till sig egen penis. Den manliga fascinationen kring den egna penisen (och kanske andras?) är ju ändå ett faktum som också överskrider våran fysiska planet, med tanke på att små amerikanska farkoster har ritat kukar i den röda jorden på Mars. Att sju av tio män har smeknamn på sinar penisar och brukar gulla med dem (undersökning av WHO 2013) är också talande för just detta. Att älska sin egen kropp och sin egen manlighet är det inget fel på – problemet blir ju när man inte förstår hur man ska uttrycka det till andra.

I EN TID DÄR tydliga och etablerade könsroller

håller på att luckras upp lämnas en stor grupp förvirrade män kvar med svårigheter i hur de ska vara män. Då är det kanske inte så konstigt att penisen – den yttersta symbolen för manlighet, platsen där man kan tänka sig att allt manligt sitter – blir extra viktig. Dickpicen verkar alltså handla om en mansroll i snabb förändring, men också vara ett fenomen med förankring i både kulturen, politiken och historien. Enligt Hainer är alltså budskapet i en dickpic en önskan av avsändaren att förmedla just hur mycket man han är och allt vad det innebär.

Vad lär vi då oss då av detta? Kanske det att saker inte alltid är så simpla som de verkar.

Och att samhällsfenomen har djupa rötter och komplexa bakgrunder och att vi kanske behöver prata om manlighet och den manliga kroppen mera, och framför allt om samtycke.

Och också att du ska vara riktigt, riktigt säker på att den du skickar en bild på din kuk åt faktiskt vill se den.

Som mera läsning rekommenderas varmt Män visar kuken åt mig, Caroline Hainer 2018.

SAMHÄLLE

Är Finland ett jämställt land, Thomas Blomqvist?

Anna Hellberg INTERVJU Frida Sigfrids FOTO Sofia Jern TEXT

. 24 .

Thomas Blomqvist är många saker: pappa till tre barn, jordbrukare, riksdagsledamot sedan tolv år tillbaka – och nu minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Men varför kallar han sig inte feminist?

Sex månader har nu gått sedan du svor ministereden. Hur har tiden som minister kommit i gång?

Det har varit annorlunda, men bättre än jag trodde. Inte visste jag ju vad jobbet som minister i praktiken går ut på. När jag skulle börja sade jag där hemma att det knappast kan bli längre arbetsdagar än tidigare – men det blev det nog.

Att träffa människor är jättegivande. Kraften och kunnandet hos organisationer som jobbar för jämställdhet är ännu större än jag förväntade mig. Det har varit en väldigt positiv upplevelse.

I en av dina första intervjuer fick du frågan om du kallar dig för feminist. Alla var inte så nöjda med ditt svar. Sex månader som jämställdhetsminister har gått, vad tänker du nu?

Jag tycker inte att man blir feminist bara för att man säger det, utan man blir det när man fört en feministisk politik. Inte vågar jag ännu efter ett halvt år kalla mig feminist, men om någon tycker att det jag säger får det att låta som att jag är feminist så passar det mig bra.

Också före ministertiden hade jag ett intresse för jämställdhetsfrågor, främst tack vare mina barn. Men jag hade ändå inte kallat mig för feminist innan ministerposten. Därför tyckte jag det skulle varit alltför anspråksfullt att börja kalla mig feminist bara för att jag är minister. Det skulle ha varit publikfrieri.

Jag vill driva sådana frågor som jag tror de flesta som kallar sig feminister vill driva. Den dagen jag har medverkat till så många goda beslut som är feministiska att någon vill kalla mig feminist så har jag inget emot det, jag skulle snarare se det som en hedersbetygelse. Är Finland ett jämställt land?

Eftersom vi över 70 gånger nämner jämställdhet i vårt regeringsprogram, så är vi inte ett jämställt land. Om vi var jämställda skulle vi inte behöva säga någonting om det.

Några av de ojämställdheter Finland fort-

. 25 .

farande behöver arbeta med är bland annat löneskillnader mellan kvinnor och män, våld mot kvinnor och sexuella trakasserier.

Av familjeledigheterna tar pappor ut bara tio procent, vilket är helt ofattbart. Vi ska också förnya translagen och slopa tvånget att steriliseras. Det står i regeringsprogrammet.

Så vi är långt ifrån jämställdhet, men ändå ett av de mest jämställda länderna ur ett globalt perspektiv.

I en jämförelse mellan EU-länderna är vi på fjärde plats. Frankrike gick om oss i placeringen dels för att vi hade färre kvinnor i ledande positioner under förra regerings- och riksdagsperioden, men det har korrigerats nu.

Att vara minister innebär också många resor och att delta i diskussioner på internationell nivå. Hur syns arbetet för jämlikhet och minoriteter i Europa?

Det är tuffare än jag trodde på EU-nivå, värre än jag tänkte mig. Det är till exempel svårt att få Istanbulkonventionen* framåt. Vissa har svårt att erkänna att det också finns annan jämställdhet än den mellan man och kvinna.

Vi upplever “backlash”, motstånd, för jämställdhetsarbetet från vissa länder, till exempel Polen och Ungern. Samtidigt har Finland också fått mycket uppskattning under EU-ordförandeskapet när det gäller jämställdhet. Vi har lyft upp värdefrågor och demokrati.

Under en EU-ordförandeskapskonferens om sexuella minoriteter och könsminoriteter fick jag höra representanter från bland annat Polen, Rumänien och Irland berätta om hur de har det i sina länder. Det var omskakande att höra om den verkligheten de människorna lever i, men också berörande att bemöta tacksamheten som fanns där för att Finland tog initiativ till att ordna en sådan konferens. Då kändes det konkret att vi nog gör mycket rätt i Finland.

Vad är du stolt över under dina sex månader

SAMHÄLLE Vad skulle du säga till någon som är medlem i SU, men kanske inte ännu varit aktiv eller deltagit i något evenemang?

som minister?

Det är svårt att vara stolt över sig själv, jag blir lätt filosofisk när det gäller det här. Det är enklare att vara stolt över till exempel mina barn. Men jag är väldigt glad över att få vara med i viktiga diskussioner och att någon fortfarande efter sex månader ber mig delta i diskussioner om jämställdhet. Jag är tacksam för förtroendet.

Jag känner starkt när det gäller trakasserier av olika slag – det är så onödigt och så lågt. Om jag på något sätt kan medverka till att göra det bättre så skulle jag vara stolt.

Och om jag efteråt kan säga att jag var med och gjorde vårt samhälle mer jämställt och mer mänskligt, så att mina barn inte behöver uppleva det som många före dem har behövt uppleva, då skulle jag vara nöjd.

+ Gå med! Om du är ens lite intresserad av samhällsfrågor så är det ett beslut och en resa du inte kommer att ångra. Jag kan tänka att många tror att det är mycket märkligare, större och farligare än det är att aktivera sig politiskt. Man kan gå med på ett möte utan att genast bli invald någonstans eller tvingas hålla politiska brandtal. + Politik är givande på många sätt och man behöver ju inte bli minister, men man kan faktiskt bli det också! Det finns många saker man kan bli tack vare politisk erfarenhet, och nytta av det har man alltid. Man vet inte vart det kommer att leda, men intressant kommer det att vara.

* Istanbulkonventionen är Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet.

Det är svårt att vara stolt över sig själv, jag blir lätt filosofisk när det gäl­ ler det här. Det är enklare att vara stolt över till ex­ empel mina barn. Men jag är väldigt glad över att få vara med i viktiga diskus­ sioner och att någon fort­ farande efter sex månader ber mig delta i diskussio­ ner om jämställdhet.

. 26 .

VIERASKYNÄ

KOULU EI VALMISTA MEITÄ OIKEAAN SEKSIIN Kasiluokan terveystiedon tunti. Opettaja puhuu ehkäisystä, kirjasta tankataan eri seksitautien oireita ja lopuksi laitetaan banaanin päälle kondomi. Seuraavalla viikolla aiheena onkin joku aivan muu.

Seksiä ja seksuaalisuutta käsitellään kouluissa todella kapeasta näkökulmasta. Kukaan ei kerro, millaista muuta seksiä on olemassa yhdynnän lisäksi. Tarvitseeko yhdyntää harrastaa vaikka voisi? Miten ekaan kertaan voi varautua, muutenkin kun ostamalla kondomin tai pari? Mitä jos jollakulla seksiin osallistuvalla on vamma? Miten itsetyydytys ja orgasmi toimii? Miten ottaa omat halut puheeksi seksikumppanin kanssa? Mitä jos syttyy siitä, että saa kokea kipua seksin aikana? Tulla alistetuksi? Mitä jos kokee epävarmuutta jostain osasta kehoa? Mitä jos se osa on sukuelimet? Mitä jos on kokenut seksuaalista väkivaltaa ja seksi ahdistaa? Mitä jos seksi ahdistaa, tai ei kiinnosta ollenkaan? Mistä ylipäätänsä tietää että on valmis seksiin ja että toinen tai muutkin ovat?

Tekla Kosonen Suomen nuorisoalan kattojärjestö Allianssin yhdenvertaisuusr yhmän puheenjohtaja

Koulussa kertomatta jää, että suuseksisuojia on olemassa, anaaliseksissä tarvitaan reilusti liukastetta ja että penetroida voi myös ilman penistä. Kukaan ei korosta, että käsin, seksilelulla tai suulla tuotettu nautinto on aivan yhtä validia kuin yhdynnästä saatu. Tunneilla jää kertomatta, että tavat saada nautintoa ovat yksilöllisiä. Alleviivaamatta jää, että seksiä ei koskaan tarvitse harrastaa jos ei halua, ja että sitä saa myös haluta paljon. Seksiin liittyvä keskustelu yhteiskunnassa tai koulussa ei sisällä edes keskustelua siitä, miksi seksiä harrastetaan, vaan ainoastaan siihen, miten raskauksia ja seksitauteja voi välttää cisheteroiden välisessä yhdynnässä.

Todellisuudessa hyvä seksi ja oman seksuaalisuuden löytäminen on huomattavasti monimutkaisempaa kuin kouluopetus antaa ymmärtää. Kouluopetuksen pitäisi lähteä siitä, että oppilaina ja opiskelijoina on ihmisiä joiden seksuaalisuus on ja tulee olemaan moninaista, he ovat ja tulevat olemaan seksuaalisia moninaisten ihmisten kanssa ja että seksuaalisuuteen vaikuttavia kysymyksiä on lukuisia ja niistä tulisi olla tietoinen ennen kuin tilanne on päällä.

Koulusta tulisi saada tieto siitä, että ei ole yhtä oikeaa tapaa olla seksuaalinen, ja että kaikki eivät ylipäätään ole seksuaalisia, ja sekin on täysin ok. Seksi ei myöskään ole suorituslaji. Se on kahden tai useamman ihmisen välistä vuorovaikutusta, johon vaikuttavat päivän fiilis, aiemmat kokemukset yhdessä ja erikseen, mielikuvat siitä mitä seksin kuuluisi olla, omien halujen tuntemus ja kyky kommunikoida niistä.

Koulussa pitäisi myös ohjata laadukkaan syventävän seksitiedon äärelle. Ei riitä, että todetaan pornon vääristävän käsitystä tyypillisestä seksistä, kun todellisuudessa pornoa ja eroottista viihdettä on monenlaista. Koulun pitäisi olla paikka aloittaa elämänmittainen keskustelu ja pohdinta seksin ja seksuaalisuuden roolista omassa elämässä ja kanssakäymisessä muiden kanssa, normikriittiseen, ajantasaiseen ja luotettavaan tietoon pohjaten.

. 27 .

SAMHÄLLE

PORR

Från skadlig synd till krydda i sänghalmen TEXT FOTO

Susanna Elenius Sofia Jern

. 28 .

Det konsumeras mer pornografi än någonsin.

Samtidigt höjs allt fler oroade röster för porrens skadliga biverkningar. Kan dagens unga ställa sig kritiska till nätporrens ideal?

I takt med att porren har blivit allt mer lättillgänglig kommer också barn och unga i allt yngre ålder i kontakt med porr. Våldsporr, fetischer och orealistiska ideal är aldrig mer än ett par klick bort. Enligt THL:s studie från 2014 har 74 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna i åldern 14–16 år kollat på nätporr.

Många är oroade att barnen kommer till skada av att tidigt komma i kontakt med porr som kan ge en förvrängd bild av vad sex egentligen handlar om. Men lika länge som pornografi existerat har man också varit orolig för dess skadliga biverkningar. I västvärlden fick porren sitt stora genomslag under det liberala 1970-talet. Samtidigt blev porren också en feministisk fråga. Till exempel den amerikanska författaren Andrea Dworkin blev känd som taleskvinna för antiporrrörelsen. Hon, och många efter henne, påpekade att porren objektifierar kvinnor och avbildar dem som passiva offer.

EN DEL PORRMOTSTÅNDARE ivrar för ett totalt porrför-

bud, men hur det skulle gå till i praktiken går inte att svara på. Ett teoretiskt porrförbud skulle knappast gå att kontrollera i praktiken.

Den svenska rörelsen Porrfri barndom talar för införande av porrfilter i skolor och daghem, vilket saknades i hela hälften av alla skolor när initiativet fick sin början. Oavsett vad man anser om porr kan man kanske tycka att det är en självklarhet att barnen inte ska kunna porrsurfa på skolans wifi under skoltid – men faktum kvarstår ändå att barnen fortfarande har tillgång till sina egna och kompisars telefoner och datorer, och alla föräldrar är kanske inte så måna om att kontrollera vad barnen sysslar med på internet. forskningen om porrens skadliga verkan på människan? Något entydigt svar finns det inte.

Många varningens röster har höjts för att porr kan framkalla beroende. Patrick Jern, sexualterapeut och forskare, säger att det med porren är precis som med vilket njutningsmedel som helst: vissa klarar av att

hålla konsumtionen av porr på en rimlig nivå, andra inte. Jern påpekar att det både kan finnas människor som blir avtrubbade av att se på porr samtidigt som det finns människor som får mera intresse för sex av att se på porr.

Att porr skulle vara något genomgående skadligt håller Jern inte med om.

– Det beror på vilket sätt man konsumerar porren.

Porr i sig är varken enbart skadligt eller enbart bra, utan det varierar från person till person och från par till par. Om man ersätter mellanmänskliga relationer eller till exempel börjar kolla på porr i smyg och tillfredsställa sig själv innan ens partner kommer hem från jobb eller studier kan det bli ett problem. anser att porren normaliserar våld. En amerikansk studie (Bridges m.fl. 2010: “Aggression and Sexual Behavior in Best-Selling Pornography Videos: A Content Analysis Update”) visade att närmare 90 procent av ett slumpmässigt urval av de mest sålda pornografiska filmerna i USA innehöll någon form av fysisk aggression. Är det så långsökt att tro att våldet i filmerna inspirerar personer som har sex i verkligheten?

Enligt Patrick Jern kan man inte entydigt säga att porr orsakar våld. Samtidigt som porrkonsumtionen har ökat har frekvensen av sexuellt våld i samhället gått ner, och de två faktorerna behöver inte ha något samband.

– Det finns till och med studier som tyder på att det finns viss evidens för att BDSM-porr snarare minskar sexuell aggression än ökar den, men det kan vara svårt att avgöra vad som är orsak och vad som är verkan.

MÅNGA PORRKRITIKER

SÅ VAD SÄGER då

. 29 .

och våld är alltså inte helt entydigt. Jern påpekar att det är viktigt att komma ihåg att porr också kan göra nytta, till exempel för par som tittar på porr tillsammans.

– Porr kan ge inspiration och nytändning i ett förhållande. Det kan vara spännande att se på porr SAMBANDET MELLAN PORR

SAMHÄLLE

tillsammans med en annan person, underförstått att alla involverade är med på att titta.

Porr som sexualupplysning En stor orsak till att unga ser på porr är att man genom porren kan lära sig olika sätt att vara med varandra – porren kan fungera som en typ av sexualupplysning.

– Genom porren kan den som tittar få se exempel på sexuell mångfald. Porren kan vara till nytta om till exempel en heterosexuell person är nyfiken på samkönat sex eller om någon är nyfiken på hur en transperson ser ut. Porr existerar för att det finns en jättestor marknad och efterfrågan, så det är uppenbart att den fyller en funktion.

Samtidigt är det viktigt att förstå att porr inte avspeglar hela verkligheten, säger Jern.

Till exempel är det inte vanligt att man frågar om samtycke i porrfilmer, vilket man ändå måste förstå att göra i verkliga livet.

NY FINSK FORSKNING visar

att finländska unga är bra på att ställa sig kritiska till nätporr. Medieforskaren Sanna Spišáks doktorsavhandling (2019) visar att unga i Finland förstår skillnaden mellan porr och sex i verkliga livet.

Och det stämmer väl förvisso kanske – förhoppningsvis har de flesta någon gång fått höra att till exempel utseende, uthållighet och tillvägagångssätt i porren inte alltid motsvarar verkligheten. Dagens barn och unga växer också upp med en mediekompetens som kanske kan få dem att se också porr genom kritiska glasögon.

Spišáks forskning visar att vuxnas sätt att prata om porr faktiskt gör de unga mer förvirrade än porren i sig. Om en ung person ständigt varnas för hur skadlig porr är kan hen tro att det är något fel med att bli upphetsad av porr, eller bli rädd för att hen skadat sig själv permanent om hen ändå tittat på porr.

PATRICK JERN håller

med om att många förstår att porren inte motsvarar verkligheten, men påpekar också att det för en person som är sexuellt oerfaren ändå kan vara ganska svårt att ställa sig kritisk till nätporr.

– Det är ganska uppenbart att porr är fiktivt om man till exempel ser till hurudana repliker som används. Porr görs ju för att det ska vara en behaglig upplevelse för dem som tittar på det, och därför måste man använda till exempel sådana ställningar som passar för kameran.

SOM MED ALLT annat kan man alltså konstate-

ra att porren kan föra med sig såväl gott som ont. En av porrens mörkare sidor är själva porrfilmbranschen. Genom metoo fick hela världen upp ögonen för hur vanligt det är med övergrepp inom den “vanliga” filmbranschen – man kan fråga sig hur vanligt det då inte måste vara i skapandet inom så kallad vuxenunderhållning.

– Porren i sig är inte skadlig, men sedan finns det förstås en industri kring den som inte alltid är etisk. För att vara etisk borde alla involverade alltid få det skydd, omtanke, hjälp och tester de behöver. Det borde handla om samtycke mellan vuxna som är kapabla att fatta sina egna beslut.

MED ANDRA ORD är

det helt okej att titta på porr om det är något man själv vill göra och mår bra av, så länge man är medveten om att man ska förhålla sig kritisk till det man ser.

Men vad ska en person göra om hen upplever att hens sexliv eller liv i allmänhet påverkas negativt av hens porrkonsumtion?

– Man kan börja med att själv försöka skära ner på sin porrkonsumtion. Om man känner att man fortsätter göra något som man på något plan inte vill göra och inte klarar av att själv hålla sig från det, kan man söka hjälp hos sexualrådgivare, sexualterapeuter eller hos skolhälsovårdaren, säger Jern.

. 30 .

UTBILDNING

Porr kan ge inspiration och ny­ tändning i ett för­ hållande. Det kan vara spännande att se på porr tillsam­ mans med en an­ nan person, under­ förstått att alla involverade är med på att titta. . 31 .

SVENSK UNGDOM ÖNSKAR DIG EN FRIDFULL JULHELG OCH ETT GOTT NYTT ÅR!

Kansliet håller julstängt den 21.12.2019–6.1.2019.