Issuu

100 d Finlan

+ NILS TORVALDS "Europa måste stå på egna ben"

BENJAMIN ELLENBERG Möt Svensk Ungdoms nya förbundssekreterare

JANNE GRÖNROOS Årets Svenska Natten- medaljör

.1.

INNEHÅLL

LEDARE

04/2017

EN NY START

Å SUSANNA ELENIUS Chefredaktör

" I en ostabil och föränderlig värld är det viktigare än någonsin att vi har en pålitlig, påläst och rättvis vägvisare och representant utåt."

r 2017 lider mot sitt slut. Det har varit ett händelserikt år både på hemmaplan och ute i världen. Vår tillvaro har gång på gång skakats om av olyckor, oberäkneliga världsledare, naturkatastrofer, miljöproblem, regeringskriser och terrordåd. Det är lätt hänt att man blir modfälld när man följer med i nyhetsrapporteringen, man kanske frågar sig om det aldrig händer annat än elände och hemskheter. Finns det inget hopp för världen vi lever i? Men snart inleder vi inte bara ett nytt år, utan också ett nytt sekel i Finlands självständiga historia, och hur klyschigt det än må låta brukar nya tider föra med sig nya möjligheter. Förändringen börjar hos oss själva. Ensamma kan vi knappast rädda världen men om vi alla drar vårt strå till stacken så kan vi åtminstone göra den till en lite bättre plats: en mer jämlik, hållbar, liberal och trygg värld. Varje liten handling räknas. Vi kan sträcka ut vår hand till någon som behöver det och säga till när vi ser att någon behandlas fel, vi kan sortera våra sopor, äta mer vegetariskt och göra andra miljövänliga val i vardagen, vi kan utnyttja de påverkningsmöjligheter vi faktiskt har, och uppfylla vår medborgerliga plikt och rättighet att gå och rösta. Det nya året inleder vi med ett presidentval. Många frågar sig kanske varför det är av betydelse att rösta i ett presidentval i ett land där presidenten ändå har begränsade maktbefogenheter, eller hur stora påverkningsmöjligheter man har i ett val där den sittande presidenten är med och försvarar sin titel. Men ledarskap handlar om mer än bara maktbefogenheter. Presidenten fungerar som en galjonsfigur och opinionsbildare, presidenten representerar Finland globalt, och presidenten kan tack vare sin ställning välja vilka frågor hen lyfter fram i samhällsdebatten. I en ostabil och föränderlig värld är det viktigare än någonsin att vi har en pålitlig, påläst och rättvis vägvisare och representant utåt. I hundra år har Finland varit en självständig demokrati. Det är förvisso politikerna som bestämmer i samhället, men det är vi medborgare som bestämmer vem vi låter bestämma (precis som klimatexperten Amanda Björnberg så klokt sade under SU:s höstseminarium, som du kan läsa mer om på sida 10-11 i denna tidning). Visst är det ett privilegium och på många sätt en lottovinst att få leva i Finland. Men med rättigheter kommer också skyldigheter. En självständig, demokratisk republik är inget att ta för givet. Därför har vi alla också en plikt att agera föregångare och rösta i alla val när vi ges chansen. Vi har alla ett gemensamt ansvar för samhället vi lever i. Så medan du avnjuter pepparkakorna och väntar på att julfriden ska lägga sig kan du fundera på det här: vem vill du att ska representera ditt Finland?

SU möter presidentkandidat Nils Torvalds s. 12

LEDARE

ANSLAGSTAVLAN

SU I MEDIA

KOLUMN

MILJÖ

KULTUR En

SAMHÄLLE Höstseminarium 2017

SAMHÄLLE

Vi sätter ramarna för de kommande 100 åren Fira en hållbar jul

Torvalds

Höstseminariets kvällsfest var en succé. s. 10

ocensurerad framgångssaga

Presidentkandidaten Nils

SAMHÄLLE Hur

SAMHÄLLE Varför

SAMHÄLLE Benjamin

går presidentvalet till?

SAMHÄLLE

KULTUR Janne

röstar du på Nicke?

Ellenberg är Svensk Ungdoms nya förbundssekreterare 100 år av feministisk kamp

det mesta

Grönroos vågar ifrågasätta

KOLUMN Värna om vår ursprungsbefolkning

VÄRLDEN Unga röster för nordiskt samarbete

SAMHÄLLE

V I E R AS K Y N Ä

Finland 200

Suomi!

Eemil Nuuttila: Rohkeutta

SU:are berättar varför de röstar på Torvalds. s. 14

Susanna Elenius ANSVARIG UTGIVARE Christoffer Ingo GRAFIKER Sofia Jern TRYCKERI KTMP Group OMSLAG Roni Rekomaa MEDVERKANDE Christoffer Ingo, Susanna Elenius, Jenna Vierinen, Sofia Jern, Sara von Bonsdorff, Mikaela Henriksson, Augusto Asis de Barros, Johanna Mantere, Jose Forslund och Eemil Nuuttila NO 4/2017 UPPLAGA 3200st CHEFREDAKTÖR

Svenska Natten-medaljören Janne Grönroos. s. 20

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47

Gästskribenten Eemil Nuuttila . s. 30 .2.

.3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

TRE TIPS

ARKIVHÖRNAN

PODDEN Creepypodden, med Jack Werner, är podden för dig som gillar creepypastor och vandringssägner från internet. Perfekt under flyget eller på vägen hem från jobbet. Varför inte ta en nattpromenad med historien om Skrämmande Skåne eller Getmannen i lurarna?

SARA VON BONSDORFF Svensk Ungdoms verksamhetsledare för Åboland

Att gå utan smink är så skönt, och förutom det, är det bra för din hy! Jag har börjat sporta sminkfria vardagar och min hy är bättre än någonsin. 1

VI LITAR PÅ JANSSON! Presidentkampanjen var i full gång också 1982. ”Den 17-18 januari gör vi alla ett viktigt val. Du kan ge ditt stöd åt en ung elektorskandidat för en trygg ledare, för Jan Magnus Jansson.” Svensk Ungdom

Laga hemlagat. Köper du pesto på burk? Guacamole? Laga den själv i stället och smaken blir en helt annan, som från yttre rymden. Speciellt då man följer Jamie Olivers recept.

Har du inte råd att julpynta

lägenheten som i Ikea-katalogen rekommenderar jag att du köper apelsiner, pressar kryddnejlikor i dem och hänger upp dem i små röda band. Ser både fint ut och doftar himmelskt.

PÄRLOR

gick till elektorsvalet med 15 kandidater för SFP:s Jansson, däribland bland andra Eva Biaudet och Astrid Thors. (Libers föregångare, Svensk Framtid nr 1, 1982. Svenska centralarkivet)

En del av gänget som åkte med Svensk Ungdom till Danmark.

SU GOES DANMARK! I slutet av november befann sig ett glatt gäng SU:are på studieresa i Köpenhamn. I Danmark var kommunalvalet i full gång och på agendan stod bland annat kampanjarbete och valfest tillsam-

BOKEN ”Projekt Panama” av Minna Knus-Galán. Följ med Minnas resa från början till slut då hon, som den enda journalisten från Finland, fick tillgång till Panamadokumenten som visar hur flera prominenta personer, företag och banker tagit hjälp av Mossack Fonseca för att dölja tillgångar i skatteparadis. SÅNGGRUPPEN Hoppa tillbaka tre årtionden i tiden och vi hittar Blondie, en av de mest framgångsrika grupperna inom punkoch new wave-genrerna på 70-talet. Bandets hitlåt ”Heart of Glass” hittas nuförtiden på topplistor som 100 Greatest Singles Of All Time. YOUTUBERN Casey Neistat var en high school-dropout som fick barn i tonåren och pendlade mellan konst- och reklamvärlden. Nu är han 36 år och känd för sina fräcka och välproducerade videor som förklarar ämnen som när man ska använda nödbromsen på New York Citys tunnelbana och hur man tar en dusch i den förstklassiga kabinen i ett flygplan över Atlanten.

mans med Radikal Ungdom, och även ett besök på Nordiska Ministerrådet. SU-gänget återvände till hemmaplan med både många nya bekantskaper och kampanjidéer inför kommande val!

SIFFR AN Följ oss på

Kretsordförande för Åboland Ville Berglund.

Kretsordförande för Nyland Linnea Lindfors.

@ SVENSKUNGDOM

SVENSK UNGDOMS NYA KRETSORDFÖRANDE

Vill du se din bild här? Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM

i din nästa Instagrampost.

@ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET Valda-

@ SUIABOLAND Politikerskolan i Helsingfors har

gen är här och drog igång med morgonkampanj!

kört igång där första stoppen är Förlaget där nästan 50 deltagarna får höra om politisk litteratur...

.4.

Svensk Ungdom i Nyland har valt Linnea Lindfors till ny kretsordförande medan Ville Berglund är Svensk Ungdom i Åbolands nya kretsordförande. Ida-Maria Skytte fortsätter leda Österbottens

krets medan Matias Hertzberg fortsätter som ordförande för Helsingfors krets. Vi önskar dem och styrelserna lycka till och riktar ett stort tack till de tidigare kretsordförandena!

.5.

6 111 Personer skrev på uppropet #dammenbrister för att få ett slut på sexuella trakasserier i Svenskfinland.

SU I MEDIA

KOLUMN

HBL 3/11/2017

TRYGGA RÄTTIGHETERNA FÖR PAPPERSLÖSA "Alla har rätt till högsta möjliga fysiska och psykiska hälsa oberoende om man har uppehållstillstånd eller inte. Allt flera blir papperslösa i Finland på grund av regeringens strikta asylpolitik. Papperslösa människor blir ofta tvungna att leva i omänskliga förhållanden. De har inte rätt att använda sig av mottagningstjänster eller bo kvar på en flyktingförläggning, får inte ta emot utkomststöd och inte heller studera eller arbeta. I praktiken innebär det att papperslösa är tvungna att leva utan tak över huvudet, pengar, mat, hälsovård och utbildning; behov som ingår i de primära mänskliga rättigheterna. De befinner sig tekniskt sett olagligt i landet, men att återvända till hemlandet kan vara livsfarligt.

Finland saknar återsändningsavtal med flera länder och kan därför inte heller skicka människor tillbaka med tvång. Finland har förbundit sig till flera konventioner i vilka man avtalar om rätten till hälsa. Alla har rätt till högsta möjliga fysiska och psykiska hälsa oberoende om man har uppehållstillstånd eller inte. Finland har också undertecknat FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I konventionen säkras inte bara alla människors rätt till grundläggande hälsovård utan även rätten till grundläggande skydd, inkvartering och sanitet. Dessa konventioner säkrar de grundläggande rättigheterna hos alla människor oberoende av vilken uppe-

hållsstatus de har. Trots det får vi dagligen höra om hur papperslösa lever i usla förhållanden runtom i landet. Svensk Ungdom vill att kommunerna, som fungerar som den närmaste myndigheten, ska ta sitt ansvar för de papperslösa. Varje papperslös ska ha rätt till att få sina grundläggande behov tillgodosedda och kommunerna borde också ordna tillfälliga flyktingförläggningar vid behov. Antalet papperslösa kommer att öka ytterligare i och med att de negativa asylbesluten blir allt fler. Vi kan inte se på när människor tvingas leva på gatorna utan skydd." Amina Elezovic Förbundsstyrelsemedlem, Svensk Ungdom HBL 3.11.2017

P OHJAL AINEN 18/11/2017

CHRISTOFFER INGO: HALLITUKSEN YMPÄRISTÖPOLITIIKASTA PUUTTUU KUNNIANHIMO – ”HALUAMME NÄHDÄ OMAVARAISIA ENERGIAKYLIÄ” "RKP-nuorten puheenjohtaja Christoffer Ingo kritisoi hallituksen ympäristöpolitiikkaa järjestön ilmastoseminaarissa lauantaina Vaasassa. – Viestintäministeri Anne Bernerin 28 miljoonan euron esitys sähköautojen latauspaikkojen lisäämiseksi ja kaasu- ja flexifuel-autojen tukemiseksi ei ole riittävä, ja osoittaa hallituksen kunnianhimottomuutta ympäristöasioissa. Me haluamme

että korkeapäästöisten teollisuuksien energiaverotuet siirretään vihreään energiatuotantoon. Ingon mukaan RKP:n eduskuntaryhmän halu laskea korkeapäästöisen teollisuuden energiaverotukia on hyvä alku, mutta kestävän ympäristöpolitiikan saavuttamiseksi tarvitaan lisäpanostuksia. – Pitkällä tähtäimellä haluamme luopua kokonaan energiaverotuista, ja fossii-

listen polttoaineiden käyttö täytyy saada loppumaan vuoteen 2030 mennessä. Haluamme nähdä omavaraisia energiakyliä, joissa energia tuotetaan lähellä, suljetuissa kierroissa, käyttäjän tuottamana, Mustasaaresta kotoisin oleva Ingo toteaa." Pohjalainen 18.11.2017

VBL 29/11/2017

LSK OM TRAKASSERIER VID HÖGSKOLOR: VI BÄR ALLA ETT ANSVAR "Liberala Studerande vill att alla högskolor och aktiva organisationer vid högskolarna granskar sin egen verksamhet och att de har tydliga riktlinjer för hur de motarbetar sexuella trakasserier. Svensk Ungdoms högskolepolitiska utskott Liberala Studerande LSK är skärrade över de berättelser om sexuella trakasserier inom högskole- och utbildningsväsendet som har uppdagats i offentligheten de senaste dagarna. I en färsk undersökning sammanställd av Studentbladet har flera studerande vittnat om både våldtäkt och uttalad sexism i studiesammanhang. – Vi bär alla ett ansvar i frågan, som enskilda studerande och representanter för studerande- och studentföreningar och kårerna. Vi måste alla våga ingripa, skapa diskussion och bryta den tystnad som fortfarande råder. Alla, oberoende av kön, ska känna sig trygga på sin högskola, i sin studiemiljö och i studielivet, säger Alexandra Saarinen, ordförande för LSK. LSK vill uppmana alla kårer, ämnesföreningar och nationer att göra det så lätt som möjligt för sina medlemmar att kontakta de trakasseriombud de har utsett för att sköta den här typen av ärenden. Alla anmälningar bör tas på största allvar och personen som har utsatts för trakasserierna ska omedelbart få det stöd hen behöver. LSK önskar att alla högskolor, kårer, ämnesföreningar och nationer kritiskt granskar sin egen verksamhet och medvetandegör dessa frågor. Det är viktigt att lägga upp tydliga riktlinjer för hur man motarbetar sexuella trakasserier och att därefter följa dem. – LSK efterlyser konkreta åtgärder i form av utbildning för både kårer, föreningar och tutorer inom ämnet. Genom informationsspridning och öppen diskussion visar man att man tar detta på största allvar, menar Saarinen.

VI SÄTTER RAMARNA FÖR DE KOMMANDE 100 ÅREN Visst är jag fosterländsk och stolt över att vara finländare, men det betyder inte att Finland är ett felfritt land. Det Finland jag vill se överensstämmer inte nödvändigtvis med din bild av landet, kanske inte heller med regeringens och inte heller alltid med min egen. Det är inte alla dagar jag är stolt över politiken som förs i Finland. Mitt Finland är lite yngre än vad den hundraåriga historien egentligen berättar. För mig börjar historien 1941 med min farfar, som endast 19 år gammal blev skickad till Karelska näset och som i tre år tillsammans med sina frontkamrater försvarade det som skulle komma att bli mitt land. Krigets allvar och dess av tryck hos min farfar fick jag som 6-åring lära mig den hårda vägen. Gemensamt för en stor del av frontveteranerna är att de ogärna talar om det som hände vid fronten, vilket också var fallet med min farfar. Jag retade nog gallfeber på gubben då jag gång på gång bad honom berätta om sina uppgifter och upplevelser vid fronten. De svar jag fick, fick jag av farmor och de handlade främst om det som skedde på hemmafronten. Ack så viktigt men väldigt ointressant för en 6 år gammal pojke som var mer intresserad av krig än av mjölkkannor, omodernt lantbruk och sårvård. Som många andra 6-åriga barn tyckte jag om att leka krig. Med gevär i trä eller plast sprang jag omkring och låtsades skjuta runt mig, så som 6-åringar ofta gör. Jag kommer aldrig att glömma dagen jag kom in hos farmor och farfar med mitt käppliknande gevär och på låtsas sköt mot min farfar. Med endast en blick och några välvalda ord blev jag hemskickad, och det tog länge innan jag vågade gå tillbaka. Från den dagen lärde jag mig förstå vems förtjänst det är att jag är jag och varför vi i Finland har det så bra. För visst har vi det bra, för även om Finland inte är felfritt, lika lite som något annat land, har vi sedan fortsättningskriget fått leva i fred. Redan det bör vi vara tacksamma över. Trots skyhöga skadestånd som skulle betalas lyckades farfars generation och senare generationer bygga upp ett välfärdssamhälle som gett mig och mången annan en utbildning, avlönade arbetserfarenheter från många olika branscher, en god hälsa och ett brett kontaktnät med glada välmående människor. Att vara fosterländsk i dag kan för mig handla om att fälla en tår då Finland vinner hockey-VM, och det kan handla om att klappa sig på bröstet varje gång en ny finländsk produkt går på export – och jag kan erkänna att jag gör det. När julfriden lägger sig över det hundraåriga Finland påminns vi också om de svåra åren i vår historia och om att ta hand om varandra. Att vara fosterländsk handlar också om att vara stolt över varenda ny finländare som anländer till Finland för att skapa ett nytt liv i vårt trygga land. Likaså är jag stolt varenda gång en bekant fått ett nytt jobb utomlands, tack vare det goda rykte om hög kompetens och förstklassig utbildning finländare har. Jag är stolt över Finland, och det hoppas jag du som läser också är, var du än bor och oberoende om du är född här eller någon annanstans, om Finland är ditt hemland eller ett av dina hemländer. Men vi är inte färdiga. Nu börjar ett nytt sekel i Finlands historia, som har alla förutsättningar att bli långt mycket bättre än det vi i år har firat - det ser vi till med vår socialliberala politik som sätter ramarna för ett framtida Finland.

VBL 29.11.2017

.6.

.7.

CHRISTOFFER INGO Förbundsordförande

"Att vara fosterländsk handlar också om att vara stolt över varenda nyfinländare som anländer till Finland för att skapa ett nytt liv i vårt trygga land."

MILJÖ

EN OCENSURERAD FRAMGÅNGSSAGA

Fira en hållbar jul TEXT

Augusto Asis de Barros

1 0 0 Å R AV F OTO G R A F I E R Fast julfirandet är hur mysigt som helst kan det bli en belastning för miljön. Här delar Augusto Asis de Barros från Svensk Ungdom i Helsingfors med sig av några tips för dig som vill fira en hållbar jul.

Kläder Donera eller skänk bort kläder och skor som är i gott skick och som du inte längre använder. Du kommer att generera mindre skräp och kan till och med hjälpa personer i nöd.

Presentpapper Att köpa mängder av presentpapper som ändå slängs bort i slutändan är väldigt slösaktigt. Varför inte bara återanvända tidnings- eller presentpapper som du redan har hemma, som du sedan kan måla och dekorera precis som du vill? Det ger dessutom dina gåvor en personlig touch och kommer säkert uppskattas!

P y n t a n a tu r l i g t Använd saker från naturen i stället för att köpa nytt julpynt varje år. Gå ut i skogen och se om du kan hitta något fint, till exempel kvistar som du kan göra om till en ljusstake, eller kanske till en krans? Möjligheterna är oändliga. Det finns många bra idéer på nätet eller i böcker, om du känner att du behöver inspiration. Det här kan även vara en kul familjeaktivitet!

Ma t Köp lokalproducerat och kolla det ekologiska fotavtrycket. Det är svårt att uppskatta hur mycket mat man ska laga, speciellt när man får många gäster. Det slutar tyvärr ofta med att man kastar bort stora mängder god mat som är i perfekt skick. I stället för att slänga all överbliven mat i soptunnan kan du frysa ner den, eller vara kreativ och förvandla den till något helt annat. Tänk även på att hålla utkik efter inhemska produkter när du handlar. Ett tips är att köpa säsongsprodukter, eftersom de vanligtvis är lokalproducerade och billiga. Det är viktigt att hjälpa till att stödja lokala företag och dessutom skära ner på onödig mattransport.

TEXT OCH FOTO

Sofia Jern

PÅ FINLANDS NATIONALMUSEUM i Helsingfors kan du se utställningen “Det

offentliga och det dolda Finland” fram till den 14 januari 2018. Själva utställningen är uppbyggd kring sex olika teman: utbildning, krig, ras, jämlikhet, social gemenskap, demokrati och finländarnas förhållande till naturen. Genom ett urval ur Museiverkets enorma bildsamling har fotografier valts ut för att berätta historien om det 100-åriga Finland. VARJE BILD berör

ett betydelsefullt skede i vår historia och de är både rörande och ocensurerade. Besökaren får ta del av hur finländarna byggde upp sitt land med teknologins hjälp, men också av hur den extrema högerradikalismens influenser påverkade folket. Bilder på Paavo Nurmi varvas med bilder av inbördeskriget och av den första Ruisrock-festivalen i Åbo. De flesta fotografierna i utställningen är tagna av pressfotograferna och dokumentärfilmarna U.A. Saarinen, Martti Brandt, Pekka Kyytinen, Eeva Rista, Aarne Pietinen och Teuvo Kanerva. skärmar med information om bilderna beskrivs finländarna som både goda medborgare och som ett ostyrigt folk. Det poängteras att utbildningen och folkskolorna var en viktig del av utvecklingen i nationalstaterna. I Finland stärktes speciellt finskans ställning, när alla kunde få undervisning på sitt eget modersmål. Flitigt präntades läs- och skrivkunskaperna in i folkskolan. I landet stiftades år 1943 en lag om kostnadsfria skolmåltider och snart kunde alla skolPÅ STORA UPPLYSTA

.8.

barn äta lunch i skolan oberoende av social ställning. DE SOCIALA MEDIERNAS tidevarv beskriver folkets utveckling från en kris-

ten enhetskultur till en splittrad gemenskap. Efter andra världskriget börjar den moderna ungdomen synas i gatubilden och 1960-talets tonåringar värnade om utvecklingsländer, fred och om en bättre värld. I samband med ockupationen av Gamla studenthuset i Helsingfors blomstrande också studentradikalismen i Finland. Som en illustration av detta ostyriga folk hänger på museets väggar en bild på en avklädd man och kvinna dansande på Ruisrock år 1970. Samma bild ansåg Åbopolisen att var alltför vågad för att publiceras och fotografen hotades med rättegång. I UTSTÄLLNINGEN FIGURERAR även evakuerade karelare, ryska barn i kon-

centrationslägret i Vitele i Östkarelen, kvinnliga rödgardister på väg att ställas inför rätta och Finlands 72 000 krigsbarn. Ämnena som tas upp är tunga och viktiga, men de varvas även med tevens guldålder, kaffebönans framgång hos finländarna och Kekkonens kröning. UTSTÄLLNINGEN STÄLLER också

en öppen fråga om hur de kommande hundra åren i vårt land ser ut. Genom att ladda upp en bild på instagram med hashtaggen #Finland2117 kan man själv också delta i den videoinstallation som presenteras på nationalmuseets väggar. Bilderna lagras och visas åt framtida museibesökare.

.9.

MILJÖ

KLIMATEXPERTERNA ÄR ENIGA: FÖRÄNDRINGEN MÅSTE SKE NU

ga, trots att vi här utvecklar lösningar som har en global inverkan. Vi inser inte alltid själva hur långt vi kommit och därför är vår målsättning här att barn och unga ska få en insyn i de här frågorna och klara sig globalt i framtiden. fick talarna också svara på frågor som väckte debatt bland både paneldeltagare och åhörare, bland annat om införandet av vegetariska dagar i förskolor och om hur man ska få företag intresserade av klimatfrågor. UNDER EN PANELDISKUSSION

höll också Nils Torvalds, Europaparlamentariker och P Å E F T E R M I D DAG E N

SVENSK UNGDOMS HÖSTSEMINARIUM 2017

SFP:s presidentvalskandidat, ett före drag på temat Finland, jorden och skogen. Torvalds har mångårig politisk erfarenhet inom klimat- och energi frågor och har bland annat arbetat med miljöfrågor i Europaparlamentets miljöutskott. Där arbetar han med det första lagförslagspaketet om den cirkulära ekonomin, direktivet för förnybar energi, lagförslaget för fordonsutsläpp och LULUCF-förordningen om hur skogsavverkning ska räknas som kolsänkor. Tack vare Torvalds ändringsförslag som godkändes i september 2017, finns det goda verksamhetsförutsättningar för den finländska skogsindustrin i fortsättningen.

– Lösningen som man kom fram till i Kyoto 1997 där länderna lovade att minska sina utsläpp skapar en orättvisa, om Sverige får använda en större del av sina resurser. Jag hävdar att vi borde kunna använda 80 procent av skogens resurser. Man kan inte fatta beslut om Finlands skog om man inte känner till finländskt skogsbruk. också vikten av burden-sharing i strävan mot klimatmål. – Utsläppshandeln i dag styr inte industrins investering. Vi måste få till stånd en fungerande och rättvis handel med utsläppsrätter inom EU. TORVALDS UNDERSTRÖK

Susanna Elenius Sofia Jern & Axel Nurmio

TEXT FOTO

och hållbara lösningar var temat på Svensk Ungdoms höstseminarium Does this change everything? som arrangerades i Vasa, Nordens energihuvudstad, en helg i november. Under lördagens session fick åhörarna lyssna till talare som diskuterade miljöfrågor ur olika synvinklar. Åtminstone en sak var de alla överens om: att vi människor i dag använder mer resurser än vi får – och att inte är hållbart att fortsätta leva på det sättet. KLIMAT, ENERGI

förmiddagens talare var ingenjören Carina Wiik som arbetar med energi- och miljöfrågor inom teknologiproduktion vid Teknologiindustrin i Finland. I sin presentation berättade Wiik om vad som pågår inom energibranschen och om resurseffektiviteten i vårt samhälle. Hon fokuserade på områden som berör oss i vardagen, som boende och märkningen av miljövänliga eller energi- och resurseffektiva produkter vi använder i våra hem. Wiik konstaterade bland annat att om vi fortsätter leva som vi gör i dag så behöver jorden redan år 2030 40 procent mer vatten, 50 procent mer mat och 40 procent mer energi. – I augusti i år hade vi redan använt hela årets resurser. För att få till stånd en förändring måste vi gå från en linjär EN AV

till en cirkulär ekonomi. Målet är att avfall inte ska existera utan allt ska ses som råvaror. verksamhetsledare för Natur och Miljö, pratade om energi- och klimatfrågor och det finländska skogsbruket. Bland annat poängterade han i sin presentation att vi inte bara kan sitta och vänta på att världens galna ledare ska komma till konsensus – vi måste göra en förändring för klimatets skull nu med detsamma. Han påpekade ändå vikten av att det finns lagar, normer och styrmedel som påverkar människor i rätt riktning, och gav förbudet mot glödlampor som ett gott exempel på konkreta åtgärder som har en inverkan på folks handlingar. – Andra bra exempel på styrning är oljeskyddsfonden och den progressiva bilskatten, men också rådgivning och information i klimatfrågor. Kampen mot klimatförändringen måste få vara kostsam för det är värt att satsa, det håller speciellt många unga med om, men det finns tyvärr fortfarande många konservativa beslutsfattare. BERNT NORDMAN,

som är expert på förnybara energisystem som en nyckel till minskning av mänsklig miljöpåverkan, anser att samhället gagnas av en AMANDA BJÖRNBERG,

. 10 .

övergång till förnybar energi och också hon poängterade vikten av att övergå till en mer cirkulär ekonomi. Björnberg vill fokusera mera på möjligheterna än svårigheterna, och berättade om det egna projektet Spark Sustainability. Hon har också forskat i hur hela samhällen kan bli koldioxidneutrala. – Det är tekniskt och ekonomiskt fullt möjligt att ha antingen helt förnybara eller utsläppsfria samhällen, men det kräver att vi människor arbetar för det tillsammans. Våra direkta och indirekta val, som konsumtion, transport och matval men också hur vi röstar, påverkar klimatet. Vi måste komma ihåg att också vi är en del av det politiska etablissemanget. Så även om det är beslutsfattarna som styr, kan vi också styra dem.

Under kvällsfesten fick deltagarna ställa upp på diverse program.

som är SFP:s riksdagsledamot och ordförande för Vasa stadsfullmäktige, presenterade energiklustret Vasa som i dag står för över 30 procent av hela landets energiteknologiexport. Strand brinner för att utveckla Österbotten och hela Kvarkenregionen och berättade bland annat om hur man i Vasa väcker intresset för energifrågor inom utbildningen, till och med redan i grundskolans lägsta klasser. – I Finland är vi alldeles för försiktiJOAKIM STRAND,

Några av höstseminariets arrangörer. På bild är Ellen Sammallahti, Benjamin Ellenberg, Jenna Vierinen, Christoffer Ingo och Veronica Aspelin.

. 11 .

SAMHÄLLE SAMHÄLLE

EN GÅNG I TIDEN drömde han om att bli trummis. Men så kom det

Ett samhälle byggt på respekt, jämställdhet och frihet är hans vision. Nils Torvalds är den internationella presidentkandidaten som vågar ta ställning i de svåra frågorna.

“EUROPA MÅSTE STÅ PÅ EGNA BEN” Susanna Elenius FOTO Sofia Jern TEXT

omstörtande 60-talet och den unge Nils Torvalds föll för politiken i stället för en karriär inom musiken. Efter det följde en lång karriär som journalist, vilket han fick nytta av i sin roll som politiker. Sedan 2012 är Torvalds europaparlamentariker, och nu ställer han upp i presidentvalet 2018 för Svenska folkpartiet. – 60-talet var väldigt politiskt på så många olika sätt, vilket väckte mitt intresse för samhället. Musiken hängde ihop med alla förändringar i samhället, man bröt upp från gamla mönster. Den äldre generationen tyckte förstås att det var hemskt med populärmusik och rockmusik som Elvis och Dylan som jag lyssnade på. SOM UNG var han inte rädd att säga sin åsikt. Nu har Torvalds gjort

sig känd som presidentkandidaten som vågar ta ställning också i de svåra frågorna. – Jag har aldrig varit rädd att ta ställning, det gjorde jag redan som ung. Det betyder inte att jag alltid hade rätt som ung, men jag har åtminstone alltid vågat ha en åsikt. Det är en del av min personlighet och jag trivs med den.

Europa i högre grad börja stå på egna ben. En annan orsak han uppger till att Finland borde ansluta sig till Nato är att Ryssland under en överskådlig framtid är på väg in i en ny kris på grund av brist på demokratiska lösningar, ett underutvecklat medborgarsamhälle och brist på en fungerande infrastruktur. – Europa måste ta eget ansvar för sin säkerhetspolitik och vi som finländare måste ta del av det ansvaret. Några andra lösningar finns inte. EU håller på skapar förutsättningar för att bättre kunna hantera kriser och vi behöver samordna våra militära resurser, vilket också är ekonomiskt lönsamt. Det är enbart rationellt att ta steget ut att gå med i Nato. USA och Ryssland förutsätter att Finland anpassar sig. Utöver den säkerhetspolitiska situationen ser Torvalds klimatfrågan som en av de största utmaningarna landet står för i framtiden. – Finland har ett försprång i klimatsmarta och energisnåla lösningar. Men om utvecklingen fortsätter så här kommer den atmosfäriska uppvärmningen öka vilket får mycket allvarliga konsekvenser. Också om Finland inte direkt skulle drabbas, så lider vi ändå indirekt om en del av våra exportländer drabbas. TORVALDS ÖNSKAR även att Finland tar en mer aktiv roll inom EU.

att en av de viktigaste rollerna Finlands president har är att ta ställning i värdefrågor. – Presidentens uppgift kan man jämföra med kyrkstöten, det vill säga den person som förr i tiden hade till uppgift att puffa till och väcka de människor som somnat i kyrkan. Presidenten kan och ska ta ställning i värdefrågor till exempel gällande flyktingar, och agera som en vägvisare och opinionsbildare. HAN ANSER

TORVALDS PÅPEKAR att det är viktigt att SFP deltar i samhällsde-

batten genom att ställa upp med en egen kandidat i presidentvalet. Presidentvalet handlar inte bara om vem som blir vald - debatten som uppstår i anknytning till valet är minst lika viktig. – Man inte kan låta ett presidentval gå förbi. Ett parti kan inte vara utanför den samhällsdiskussionen samtidigt som man också är utanför regeringen. Som kandidat är jag bättre rustad än många andra genom att jag bott flera år i USA, Bryssel och Ryssland, och är därför överlägset den mest internationella kandidaten vilket hjälper mig att lyfta fram utrikespolitiska ärenden.

ETT JA TILL NATO TORVALDS HAR satt i synnerhet utrikes- och säker-

hetspolitiken på dagordningen i sin kampanj och anser att en förändring i det säkerhetspolitiska läget och EU:s fördjupade utrikes- och säkerhetspolitik förutsätter att Finland går med i Nato. – Sedan 40-talet har huvudansvaret för Europas säkerhetspolitik legat hos Förenta staterna. Men vi har under en tid sett ökande problem växa fram i USA, bestående av dels en avindustrialisering och dels en oroväckande nedmontering av medborgarsamhället, vilket leder till att oberäkneliga politiska personer som Trump tar plats på scenen, vilket undergräver USA:s auktoritet.

Han påpekar att EU-medlemskapet i tiderna stärkte Finlands internationella position i och med att det gav ett inflytande i bland annat frågor som berör handel och den inre marknaden. – Jag är lite oroad över Europas framtid. Vi ser starka krafter som strävar åt andra håll. Vi ser öststater som aldrig fick utveckla sin nationella stolthet och nu kommer deras nationalistiska känslor lite sent. Jag tror också att Storbritannien är på väg in i en allvarlig kris, och samtidigt har vi utmaningarna med flyktingströmmar. Finland har sackat efter i EU-samarbetet och behöver bli mer framträdande i stället för att populisterna får styra och ställa. NÄR FINLAND och Sverige slöt sig till EU ledde det till att det nordis-

ka samarbetet minskade. Torvalds förespråkar därför också ett ökat samarbete inom Norden i framtiden. – Inom EU har Sverige gärna följt Storbritannien, men efter Brexit söker de nya vägar och därför finns det nu ökade möjligheter till ett nordiskt samarbete. Det nordiska samarbetet i synnerhet i motsats till alla separationskrafter i EU i dag är ett strategiskt, central och viktigt mål. – Att man lägger grunden till ett nordiskt samarbete bland unga i dag leder till stor nytta i framtiden. Norden framstår fortfarande som det goda exemplet på ett fungerande socialt system. Vi ska vara stolta över det vi gjort.

MERA SPRÅKUNDERVISNING I SKOLORNA de viktigaste inrikespolitiska frågorna ser Torvalds näringslivet. Han anser att Finland behöver ta sig upp i näringskedjan, och inte skapa bulkvaror som ligger lågt i värdekedjan. – Vi borde bli skickligare att föra vår egen produktion vidare. Den andra viktiga aktuella inrikespolitiska utmaningen är att utbildningen måste förnyas. Håller inte vårt utbildningssystem för framtidens utmaningar så har vi stora problem. SOM EN AV

har bott i flera länder och talar flera olika språk är övertygad om att i synnerhet språkutbildningen i Finland behöver förnyas. Han förespråkar att barnen i tidig ålder borde få möjligheTORVALDS SOM SJÄLV

DÄRFÖR KOMMER USA:s närvaro i Europas säkerhets-

politik att sjunka, menar Torvalds. Av den orsaken måste

. 12 .

. 13 .

SAMHÄLLE ten att bekanta sig med flera språk eftersom de lär sig lättare i den åldern. – Entydiga forskningsresultat visar att den som kan flera språk också blir mera innovativ och kreativ. När språkinlärningen sker med hjälp av lek så går det förstås mycket lättare, och därför borde man börja lära sig flera språk i tidig ålder. Vi måste förändra utbildningen och lära oss att bygga upp ett utbildningssystem som följer hjärnans utveckling. HAN FÖRESPRÅKAR också en mer praktisk inställning till utbild-

ning som motsvarar arbetslivets krav, med större fokus på vilka jobbmöjligheter det finns. – Vasaregionen är ett bra exempel med sitt energikluster. Vi be-

höver teknisk utbildning som kan tillgodose företagens behov och kunna sälja till den internationella marknaden. Men det betyder inte att vi bara ska utbilda ingenjörer, vi behöver också humanister som har ett annat perspektiv på världen. I FRAMTIDEN vill Torvalds se ett Finland med starka medborger-

liga organisationer. Medborgarsamhällets stabilitet är en bra måttstock på hur demokratin fungerar, säger han. – Den tunna skivan av politiska aktörer klarar inte av att lösa alla samhällets problem. Men de nätverk av organisationer vi lever inom kan också ta ansvar i utvecklingen av samhället. Olika organisationer och föreningar stärker identiteten och skapar en sammanhållning.

HUR GÅR ETT PRESIDENTVAL TILL? Den 28 januari 2018 är det presidentval. I Finland ordnas presidentval vart sjätte år och den nuvarande presidenten Sauli Niinistö valdes till president vid det senaste valet år 2012.

NILS “NICKE” TORVALDS ++ Kandidat i presidentvalet 2018 i Finland. ++ CV: Europaparlamentariker sedan 2012. Andra vice ordförande för Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) i Europaparlamentet och medlem i flera utskott. Vice ordförande i SFP 2007-2011. Ordförande för Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. 20092014. Jobbade tidigare som journalist och fick Topeliuspriset 2000. Har också gett ut böcker om Ryssland, om världspolitik och om ekonomi. ++ Familj: Gift, har fem barn och sex barnbarn. ++ Läser: Läser vad som helst, mest faktalitteratur. “Jag skrev också dikter som ung men har inte tid med det längre, men kanske sen då jag är pensionär igen.” ++ Lyssnar på: Det mesta. Rock som Elvis Presley och Bob Dylan, men också klassisk musik. “Till exempel Beethovens femte pianokonsert med Bronfman som pianist. Det viktiga i den är pauserna och rytmen, och den passar när man är trött. Jag lyssnade nyligen på den när jag kom hem från Strasbourg och var jättetrött.”

En person kan väljas till president högst två gånger. Presidentkandidaterna måste vara infödda finländska medborgare, och de kan ställas upp av partier eller valmansföreningar.

Presidenten utses genom direkta folkval. Om en kandidat får mer än hälften av rösterna under den första valomgången blir hen president. Om ingen av kandidaterna får mer än hälften av rösterna ordnas ett till val mellan de två kandidaterna som fått mest röster. Den andra omgången ordnas vid behov söndagen den 11 februari 2018.

Alla finska medborgare som fyller 18 senast på valdagen får rösta i valet. Man får hem en anmälan om rösträtt (ett meddelandekort) på posten före valet med plats, tid och annan information. Röstar man på valdagen måste man göra på det röstningsställe som anges i brevet, men röstar man i förhandsröstningen kan man rösta på något av de allmänna förhandsröstningsställena. Förhandsröstningen pågår den 17-23 januari 2018.

Kom ihåg att ta med dig ID-bevis till vallokalen. Där går du in i röstningsbåset med en röstsedel och skriver tydligt numret på den kandidat du vill rösta på. Röstsedeln lägger du sedan i valurnan efter att du har fått en stämpel på den. Valfunktionärerna ger dig hjälp om du undrar något.

. 14 .

. 15 .

SAMHÄLLE

Varför röstar du på Nicke?

. 16 .

. 17 .

SAMHÄLLE

DEN RÄTTA TIDEN ATT VARA MED OCH PÅVERKA ÄR NU TEXT

Susanna Elenius

POLITISKA UNGDOMSFÖRBUND har en väldigt viktig roll i den politiska

debatten: att lyfta fram sakfrågorna och ta debatten om dem. Det säger Benjamin Ellenberg, som tog över posten som Svensk Ungdoms förbundssekreterare i november. – Jag är lite orolig för diskursen som vi har just nu i samhället. Man talar inte om saker lika sakcentrerat som tidigare, i stället försöker man nästan med avsikt missförstå varandra och om någon har sagt något dumt använder man det emot den personen. Det här är något av en amerikanisering av den politiska debatten vilket är lite oroväckande. Därför kan ungdomsförbunden med Svensk Ungdom gå i bräschen och fokusera på sakfrågorna. Tidigare har Ellenberg studerat statsvetenskap och de senaste åren arbetat som kommunikationskonsult inom den privata sektorn. Det han vill föra med sig till Svensk Ungdom är strategiskt och målinriktat arbete. – Mitt mål är att kombinera den kännedom om organisationen som jag har sedan tidigare med mina nyare erfarenheter för förbundets bästa. Jag gillar SU:s kapacitet att både skapa idéer och förverkliga dem. SU är ett flexibelt förbund som reagerar snabbt på det som händer i samhället och som också kan verkställa. Jag ser fram emot att delta i det arbetet och i samhällsdebatten.

och vi har stora förändringar på gång. Hur vi hanterar den här omvälvande tiden kan vi göra väldigt rätt eller väldigt fel, och det är därför vill jag vara med i politiken. Samtidigt står hela partipolitiken inför en utmaning. I dagens samhälle blir människor allt mer samhällsmedvetna, men det är ändå en utmaning att övertyga dem om att partipolitik är relevant. – Det blir allt vanligare med alternativa påverkningsmöjligheter, till exempel att göra olika livsstilsval som att äta veganskt av samhälleliga skäl. Men hur möter partipolitiken den här medvetenheten? Ungdomsförbunden undgår inte heller den här utmaningen som ligger i att visa att partipolitiken är värdefull. Partipolitik har ändå varit och fortsätter vara jätteviktig eftersom partierna jobbar med en vision om samhället som helhet. Ellenberg är övertygad om att ett ungdomsförbund kan ha stora påverkningsmöjligheter i samhället. Om moderpartiet är i opposition eller i regering har förvisso en viss betydelse, men det viktiga är ändå vad man gör, säger han. – Om man är ett påläst och smart förbund som SU som kan se konsekvenser så har man inflytande och kan ha en roll i samhällsprocessen. Det handlar om hur man använder chansen att påverka. Man måste göra det sakbaserat, utan några pr-trick, och det handlar också om att öppna ögonen på beslutsfattare.

SVENSK UNGDOM är sedan tidigare ett mycket välbekant förbund för

Ellenberg som gick med som 15-åring för omkring tio år sedan. – Sannfinländarna hade redan kommit in i riksdagen men det var innan deras stora skräll, och de var ganska fräna på den tiden. Min politiska väckelse kom från att mitt modersmål och min språkidentitet plötsligt blev en politisk fråga som man kunde debattera om. Diskussionerna kring språkfrågan provocerade mig mycket och jag valde att kanalisera det genom att gå med i SU. Under årens lopp har Ellenberg hunnit sitta i förbundsstyrelsen och varit vice ordförande för förbundet och för Helsingfors krets. Han identifierar sig starkt som socialliberal och vill se ett samhälle som är i balans, där de starka inte trampar på de svaga. – Det är stora frågor som är på agendan just nu i Finland. Egentligen har hela tidsperioden sedan kriget fram till i dag varit ett brytningsskede

I FRAMTIDEN vill

Ellenberg att SU ska vara den naturliga kanalen för alla ungdomar som är intresserade av samhällsfrågor, med utgångspunkt i ett gemensamt intresse för det svenska språket. Hans vision är att det ska vara lätt att gå med i förbundet, lätt att förstå vad SU står för och att förbundet ska ha en klar politisk profil som är förankrad i människor. I sin nya roll som förbundssekreterare förväntar sig Ellenberg en hel del administrativt arbete, men också resultat. – Jag har en lång historia som förtroendevald men är jätteivrig att få jobba för SU på heltid. SU är viktigare än någonsin när SFP är i opposition och när det politiska klimatet i dag dessutom är som det är. Det känns som att det här är den rätta tiden att vara med och påverka.

. 18 .

"Det handlar om hur man använder chansen att påverka. Man måste göra det sakbaserat, utan några pr-trick, och det handlar också om att öppna ögonen på beslutsfattare."

BENJAMIN ELLENBERG ++ Född 1992 i Helsingfors. ++ Politices kandidat i huvudämnet statskunskap, Soc&Kom. ++ Har tidigare varit Svensk Ungdoms viceordförande, förbundsstyrelsemedlem och vice ordförande för Helsingfors krets. ++ Läser: Mycket historiskt och autobiografier. Just nu Mao: The Unknown Story av Jung Chang och Jon Halliday. ++ Lyssnar på: Podcasts och Bob Dylan. ++ Gör helst på fritiden: Ser på engelsk fotboll och sysslar med frisbeegolf och bollsporter. . 19 .

SAMHÄLLE

En strävan efter ett jämställt samhälle, och en stor portion envishet, genomsyrar föreningens historia. Nu firar Svenska Kvinnoförbundets Helsingforsavdelning 110 år. I januari 2018 fyller Svenska Kvinnoförbundets Helsingforsavdelning 110 år, och det vill föreningen nu fira med en att ge ut en historik. Redaktörerna Anna von Bonsdorff och Malin Bergström har i samråd med föreningens styrelse sammanställt en historik med 110 år av finlandssvensk feministisk kamp. Ordförande Lotta Keskinen berättar att det varit ett långt projekt att få en historik gjord. I flera år har styrelser försökt få till stånd en plan över hur man praktiskt skulle göra för att jobba fram en historik, och den nuvarande styrelsen beslöt att anställa två redaktörer som fick sammanställa historiken. – Mycket av det som gjorts i vår lokalavdelnings historia hade vi hört via rykten, men det kändes som om vi inte riktigt hade något grepp om vår identitet. Vi hade ingen fysisk historik att luta oss tillbaka mot för mer information och för att få en helhetsbild, säger Keskinen.

110 ÅR AV FEMINISTISK KAMP TEXT

Jenna Vierinen

. 20 .

På bilden: Valbroschyr, Svenska Kvinnoförbundet, Svenska Centralarkivet.

– Det jag blivit väldigt imponerad av är envisheten. Den genomsyrar allt i föreningens historia – hur man alltid har fortsatt kämpa, säger Keskinen. I Finlands historia har det funnits perioder när det har varit knepigare att hålla upp den feministiska rörelsen eftersom andra saker har kommit före. Den feministiska kampen har alltid varit viktig, men till exempel under vinterkriget fokuserade man på lite andra saker inom föreningen. Under kriget sydde föreningen 800 plagg till försvaret. Och även om den feministiska kampen sattes åt sidan just då, levde den alltid kvar. När situationen lugnat sig så fortsatte man fokusera på att föra fram kvinnor i politiken igen. Det har alltid funnits krafter som fortsatt och satsat på förnyelse så att föreningen kunnat leva vidare.

Det som behövdes var alltså något nytt och fräscht, som också blickar framåt. Där föddes grunden till jubileumshistoriken. Även om den går 110 år tillbaka i tiden så blickar den mot framtiden. von Bonsdorff har jobbat med texterna medan Bergström har haft ansvar för grafiken, layouten och bilderna. Att bygga upp en historik visade sig vara både utmanande och roligt. Utmanade främst för att man väldigt sporadiskt har sparat material under vissa decennier. – Det har varit väldigt spännande att få en inblick i 110 år av feministisk kamp, och att få se allt man gjort och kämpat för och vad som lever kvar än i dag, säger von Bonsdorff.

Ulla Gyllenberg är ett namn som lyfts fram i historiken. Hon satt under många år som ordförande för både förbundet och föreningen. Hon hade en stark tro på att man kan förbättra världen och hon vågade alltid gå i bräschen för det hon trodde på. Bland annat var Gyllenberg med och ordnade kvinnornas fredsmarsch på 80-talet. Hon var med i kärngruppen som planerade den och var med och ledde den till Paris. Marschen fick stor synlighet på den tiden, och även om många undrade vad vitsen med att promenera till Paris från Norden för fredens skull var, så var den ändå viktigt då. Och att jobba för fred är något som levt vidare i Kvinnoförbundet och något man ännu ivrar för. Kvinnorna i historien har verkligen satt grunden för hur föreningen ser ut ännu i dag.

Det finns personer och historier som varit mer kända än andra under historiens gång. I förbundets historia säger von Bonsdorff att de perioder där det krisat var särskilt intressanta. Tider då intresset har svalnat och de till och med funderat på att lösa upp hela föreningen på grund av bristande intresse. Men alltid har det funnits någon som vägrat ge upp och som kämpat för förnyelse.

Något som kom som en överraskning för den nuvarande styrelsen och föreningen när historiken började skrivas var det faktum att det under de första 40 åren som föreningen var verksam drevs ett barn- och ungdomsbibliotek två gånger i veckan. Det för att föreningen ville främja allmänbildning och läsning bland barn och unga i en tid när böcker bara hörde till de mer privilegierade. Det var under det första verksamhetsåret

. 21 .

som föreningen fick en enorm bokdonation, men vem som gav den förblir än i dag ett mysterium. Biblioteket avvecklades under 40-talet i samband med krigstiden, dels för att intresset inte längre var så stort men också för att de offentliga biblioteken blivit allt vanligare. Keskinen säger att alla de saker som kommit fram via historiken har bidragit till att styrelsen känner att de hittat sig själva och sin förening, var andan har varit och hur de ska fortsätta sin verksamhet. Men hur ser framtiden ut, var är föreningen om 110 år? Och vad kommer de fokuserar på nu? Keskinens vision är att det inte ska behöva finnas ett kvinnoförbund, att jämställdhet ska vara en självklarhet. Men dit är det ännu en bit kvar att gå. Finlands 100-årsjubileums tema är “tillsammans” och Helsingforsavdelningen har i sin tur valt temat “trygghet” för sitt jubileum. Trygghetsaspekten är viktigt för att det finns vissa som känner sig trygga i samhället, men också många som inte gör det. Trygghetsfrågor kan se ut på många olika sätt. Det kan handla om samhället, sociala medier, sexuella trakasserier, våld och våld i hemmet. Keskinen säger att det finns människor i alla folkgrupper som känner sig otrygga. Det har ingen skillnad om man är barn, vuxen eller senior. Det är ett privilegium att känna sig trygg. – Det är bra att Finlands jubileum har temat tillsammans, och med vårt trygghetstema blir det “Trygga tillsammans”. Vi vill ta det ett steg längre, säger Keskinen.

Den 15:e januari kommer föreningen fira sitt 110-årsjubileum på G18. Festen är för medlemmar och vänner, och alla är välkomna. Festtalare är Nils Torvalds och Elisabeth Rehn. Där kommer föreningen lansera den nyskrivna historiken och knyta ihop hela projektet. Kalas på en måndagskväll i januari helt enkelt!

KULTUR

Med humorn som verktyg vill han påverka och ge något tillbaka till samhället. Årets Svenska Natten-medaljör Janne Grönroos vågar ifrågasätta och kan skämta om det mesta.

TEXT

"Genom att a t t ä s a g å r f i lär man sig mest"

Susanna Elenius

DET BÄSTA SÄTTET att nå ut till människor, och i synnerhet till unga, är att

visa att deras röst blir hörd. Det säger programledaren och ståuppkomikern Janne Grönroos. I november tilldelades han Svensk Ungdoms Svenska Natten-medalj för sitt mångåriga arbete inom radio- och mediebranschen som har väckt samhällsintresse och engagemang hos unga, ofta med hjälp av humor och populärkultur. – Om man visar att man själv bryr sig om de unga och ber dem om råd så kommer de själva också engagera sig. Men det räcker inte att ha till exempel ett ungdomsfullmäktige bara för sakens skull. Ungdomarna måste faktiskt få möjligheten att göra någonting konkret, säger Grönroos. gärna unga att engagera sig genom att ifrågasätta och debattera. För några år sedan instiftades Janne GrönGRÖNROOS UPPMUNTRAR

roos-stipendiet i hans gamla högstadieskola. Det som började som ett skämt i radion blev verklighet efter ett samtal till rektorn. Stipendiet ges till elever som vågar debattera och säga ifrån. Man ska debattera för att man på riktigt är nyfiken och intresserad, inte för att vara elak, säger Grönroos. För när man debatterar tvingas man fundera på varför motståndaren tycker som hen gör. – Det ökar förståelsen för andra människor och deras åsikter. Om man friskt ifrågasätter så lär man sig mycket. Jag tror jag har lärt mig mest genom att debattera. Man behöver inte hålla med den andra, men man måste försöka förstå deras argument. Om man inte debatterar och diskuterar snöar man lätt in på sin egen ideologi. EFTER MÅNGA ÅR på

YLE började Grönroos i början av året jobba med TV i Aftonbladet morgon, och pendlar nu mellan Helsingfors och Stockholm. Som finlandssvensk har han haft nytta av sitt outsiderperspektiv inom svensk media, säger han. – Tidigare var jag obekant med Sveriges inrikespolitik, så jag har varit tvungen att plugga på. Eftersom jag har ett invandrarperspektiv närmar

. 22 .

. 23 .

KULTUR

KOLUMN

jag mig också saker på ett annat sätt och behandlas också annorlunda. Jag ställer frågor om saker som svenskarna inte själva kommit att tänka på, för dem handlar det om så självklara delar av deras samhälle. SEDAN GRÖNROOS började

jobba i Sverige har han också märkt hur litet Svenskfinland egentligen är. Men trots det så vet vi ganska lite om varandra, konstaterar han. – Jag har växt upp med samma fördomar som alla andra men har haft fördelen att jag har fått bo på olika ställen och haft ett jobb där jag fått prata med många olika människor och lärt mig mycket. MÖJLIGHETEN ATT prata med människor från olika delar av landet har

gjort honom medveten om den finlandssvenska kulturens mångfald. Ett ämne som Grönroos har märkt att väcker känslor hos många finlandssvenskar är dialekterna. – Många platser i Svenskfinland har en dialekt som är så stark att den verkligen är talarnas modersmål och en del av deras identitet och därför väcker den känslor. Om man säger åt någon från Karis eller Sibbo att de pratar nyländska kan de bli arga, på samma sätt som folk från Terjärv och Närpes blir upprörda om någon tror att de pratar samma dialekt, österbottniska. Många tror att alla österbottningar pratar som humorgruppen KAJ låter.

HAR INSETT ATT MEDIEBRANSCHEN GER MAKT SEDAN NÅGRA ÅR tillbaka

sysslar Grönroos med ståuppkomik. Men det man kan skämta om i Svenskfinland, kan man nödvändigtvis inte skämta om i Sverige. – Det finns en skillnad i humorn på samhällelig nivå. Svenskarna är mer politiskt korrekta medan finländare har lite råare humor. Det är jättebra att folk i Sverige funderar på samhällsfrågor och är medvetna,

men det är inte ultimat när man håller på med humor. ÄNDÅ TYCKER INTE Grönroos att det finns ämnen som är för känsliga att skämta om. Det handlar om vem som kan skämta om vad. – Jag håller med alla stora, visa komiker som säger att man kan skämta om alla ämnen, men att alla inte kan skämta om allt. Man måste också känna av i publiken vad som kommer fungera. Jag själv tycker det är otroligt svårt att skämta om aktualiteter och mörka händelser. Samtidigt är humorn ett verktyg man använder för att komma igenom svåra grejer.

VÄRNA OM VÅR URSPRUNGSBEFOLKNING

VAD FRAMTIDEN bär med sig vet Grönroos inte, men mediebranschen

och de tidiga morgnarna har blivit lite av en livsstil. Sverige lockar fortsättningsvis, i synnerhet eftersom det är valår på kommande där. – Svenska val är intressanta för en som inte är från Sverige eftersom man blir tvungen att tänka på vilka frågor som är viktiga för en själv. Om man är van att rösta på ett parti i Finland av en specifik orsak och flyttar till ett land där frågan inte är relevant så blir man tvungen att fundera på vilka andra saker man bryr sig om. Man kanske är van att se till exempel bara på språkfrågan när man väljer parti, men utomlands inser man att vanliga människor tar många olika frågor i beaktande. Plötsligt förstår jag själv finländsk politik och världspolitik mycket bättre. GRÖNROOS KONSTATERAR att det brukar vara ett ålderstecken att man

vill jobba med sak i stället för ploj inom media, och känner att han har nått en punkt i sin karriär där han vill bidra till samhället. – Det är en intressant känsla att för ett år sedan tro sig veta vad man vill och nu har man ingen aning. Jag blir nästan mörkrädd när jag ser något jag har arbetat med tidigare. Men å andra sidan så såg media ut så på den tiden, sådant som ansågs vara okej då är inte okej nu. Jag har insett hur mycket makt man har när man jobbar med media. Man bestämmer vad man belyser och vilka åsikter man låter komma till tals. Det är skrämmande att det tog så här länge att inse att man kan ge något tillbaka till samhället också.

JANNE GRÖNROOS ++

Född 1984, uppvuxen i Ekenäs.

Jobbar som sidekick i Aftonbladet morgon. Har tidigare varit programledare i YLE X3M. Ståuppkomiker och konferencier.

Läser: Köpte senast boken Sapiens: en kort historik över mänskligheten men glömde boken i en taxi på Mallorca. Senast lästa bok är Elon Musks självbiografi.

Lyssnar på: För tillfället låtar från tv-programmet Så mycket bättre.

SVENSKA NATTEN ++

Svenska Natten-medaljen är en utmärkelse som Svensk Ungdom har delat ut på Svenska Dagen sedan 2003. Medaljen går till en person, grupp eller organisation som gör en insats för det svenska i Finland.

Tidigare har bland annat Christoffer Strandberg, humorgruppen KAJ, regnbågsankan och programmet Sex & Sånt fått utmärkelsen.

. 24 .

et händer ibland, eller rättare sagt ganska ofta, att vi finländare glömmer bort att vi har en ursprungsbefolkning. Jag har förundrat mig över hur lite vi egentligen vet om samernas kultur och historia. Historiskt sett, inte bara i Finland utan runtom i världen, lever ursprungsbefolkningar ofta i en mycket utsatt situation där deras gamla traditioner och kultur förbi ses, ofta på grund av ignorans och okunskap. Det finns cirka 10 000 samer i Finland. Samerna har utsatts för övergrepp och diskriminering av finska staten genom tiderna. Dit hör bland annat övertramp på deras rätt till bruk av mark, internatskolorna där man inhyst samer, och diskriminering kring hur man definierat samer. På kongressen i Lovisa i våras godkändes en motion om att Svensk Ungdom ska jobba för att det ska tillsättas en sanningskommission i samarbete mellan staten och sametinget för att utreda eventuella brott som skett i historien mot samerna i Finland. Både Europarådet och FN har påpekat brister i hur Finland respekterat samernas rättigheter som ursprungsbefolkning. Därför behövs en oberoende sanningskommission för att utreda diskriminering mot samer. Runt omkring i världen, till exempel i Sydafrika och Kanada, har sanningskommissioner hjälpt urfolk. I Kanada grundades en sanningskommission år 2008. Man gjorde en utredning om diskriminering gentemot urfolket och behandlade bland annat speciellt bruk av internat som hade till uppgift att integrera ursprungsbefolkningen i majoritetsbefolkningen. Liknande internat har alltså använts även i Finland. Sanningskommissionen i Sydafrika grundades år 1995 för att utreda brott som skett under apartheidtiden. Där hade sanningskommissionen en stor roll i Sydafrikas förvandling till en demokratisk stat och man anser att det var ett lyckat försök att utreda landets traumatiska historia i politiken. I år firar Finland 100 år under temat “tillsammans”. Därför är det glädjande att nu se att staten tillsammans med sametinget har inlett diskussioner om att grunda en sanningskommission. Vi i Svensk Ungdom tror på att förbättring sker endast då vi aktivt och öppet diskuterar viktiga frågor i samhället.

. 25 .

MIKAELA HENRIKSSON Svensk Ungdoms förbundsstyrelse

”Både Europarådet och FN har påpekat brister i hur Finland respekterat samernas rättigheter som ursprungsbefolkning. Därför behövs en oberoende sanningskommission för att utreda diskriminering mot samer. ”

VÄRLDEN

(UNR) är ett forum för de nordiska politiska ungdomsorganisationerna, och fungerar som de ungas röst i Norden. UNR samlar politiskt aktiva ungdomar från hela den politiska kartan för att diskutera och nätverka. Till UNR hör även medlemsorganisationer med observatörsstatus, till exempel Pohjola-Nordens Ungdomsförbund (PNU). UNR ordnade sin första session redan år 1971, men blev en självständig organisation först år 2002. Som en självständig aktör diskuterar UNR en hel del frågor som berör Nordens unga. Frågor som på ett nationellt plan är intressanta kan också vara eller bli intressanta i hela Norden. Under UNR:s sessioner diskuteras en hel del olika teman; allt från miljö och utbildning till migration och säkerhetspolitik. På basen av de antagna resolutionerna lobbas ärenden vidare till Nordiska rådet, moderpartier, medlemsorganisationer och andra nordiska aktörer. UNGDOMENS NORDISKA RÅD

(UNR) höll sin årliga session den 27-29 oktober 2017 i Helsingfors. Senast UNR:s session har ordnats i Finland var år 2012. Eftersom de ideologiska skillnaderna kan vara stora och debattörerna är många under sessionen kan debatterna i plenum bli hårda. Trots meningsskiljaktigheterna är debatterna mycket givande. Eftersom SU är medlem i Nordiska Centerungdomens Förbund (NCF), deltar SU automatiskt i gruppmöten som koordinerar de nordiska centerliberala ungdomsorganisationernas synpunkter både innan och under sessionen. Arbetet kan således fördelas och gruppen kan till exempel komma överens om vilken organisation som talar i vilka frågor. Samtidigt kan man genom diskussionerna hitta en gemensam linje med andra nordiska centerliberala. UNGDOMENS NORDISKA RÅD

UNGA RÖSTER FÖR NORDISKT SAMARBETE UNR-SESSIONEN I HELSINGFORS 2017

TEXT

Johanna Mantere & Jose Forslund FOTO Johanna Mantere

. 26 .

UNR:S SESSION i

Helsingfors 2017 inleddes med ett seminarium på temat "Ett säkert Norden". Intressanta talare diskuterade bland annat datasäkerhet i Norden. Själva sessionen besöktes av Nordiska rådets president, Britt Lundberg, Nordiska rådets Brysselkontors rådgivare (och SU:are!) Matilda af Hällström, administrativ chef vid Nordiska rådet, Johan Tiedemann, och avdelningschef för kultur- och resurser vid Nordiska rådet, Mikael Höysti. Allas närvaro och hälsningar var mycket uppskattade av sessionen! Under sessionen diskuterades 26 resolutioner av vilka 11 godkändes, med större eller mindre ändringar. Svensk Ungdom har indirekt motionerat till sessionen då några motioner som skickats till Nordiska Centerungdomens Förbund godkändes nu under UNR-sessionen. Bland annat godkändes att UNR ska arbeta för ett gemensamt elektroniskt tullsystem för arbetsutrustning i Norden, för flera digitala lösningar i utbildningen, för att förena pantsystemet i Norden samt att Nordiska rådet ska arbeta bättre mot cyberhot. En hårdare debatt fördes kring den godkända motionen om de homosexuellas rätt att donera blod enligt samma villkor som heterosexuella. Speciellt högergrupperingarna var emot förslaget och debatterade aktivt mot motionen. Efter utskottsbehandling blev motionen ändå godkänd och det slutgiltiga resultatet var att de nordiska länderna ska låta alla sexuella minoriteter donera blod enligt samma villkor som andra grupper. som väckte diskussion var motionen om att förstärka yttrandefriheten i Norden där diskussionen snabbt kom in på hatprat. Motionären menade, att det fanns situationer där man inte inom ramen förrådande yttrandefrihetsnormer kan uttrycka sin EN ANNAN MOTION

På bilden är Lena Höglund, Anna Abrahamsson, Johanna Mantere, Karonlina Lång, Laura Ollila och Jose Forslund.

. 27 .

åsikt som man vill. Dock hade varken motionären eller motionens anhängare några exempel på sådant de inte upplevde sig ha möjlighet att uttala sig om inom ramen för yttrandefrihet. Motionen förkastades.

UNGDOMENS NORDISKA RÅD REPRESENTERAS I NORDISKA RÅDET UNR FRAMFÖR sina

åsikter i första hand till Nordiska rådets politiker. Nordiska rådet har alltid sin session direkt efter UNR:s session. I Nordiska rådet sitter parlamentariker från alla nordiska länder och självstyrande områden områden (Färöarna, Grönland och Åland). Under sessionen valde UNR en ny president, Kati Systä från Finland och Grön ungdom i Norden. Presidenten för UNR har en plats i Nordiska rådets plenum och representerar Nordens ungdomar där. UNR:s presidium väljs så, att varje politisk gruppering är representerad. Presidiemedlemmarna för UNR får också varsin plats i ett av Nordiska rådets utskott för en period på ett år. Nordiska rådets session är ett bra forum för UNR:s representanter att nätverka och framföra UNR:s åsikter och politik. Under sessionsveckan träffar man många olika människor och får lyssna på intressanta debatter och presentationer om flera olika ämnen av ledande nordiska experter. Man lär sig massor och det är trevligt att få vara med att påverka i den stora helheten. Johanna Mantere President Nordiska Centerungdomens Förbund Jose Forslund Presidiemedlem 2017-2018 Ungdomens Nordiska Råd Medlem i Nordiska rådets utskott för ett hållbart Norden

SAMHÄLLE

FINLAND 200 Marcus Beijar ILLUSTRATION Sofia Jern TEXT

firade republiken Finland 100 år som självständig nation. Med hundra år i backspegeln är det nu, efter firandets firande, dags att blicka framåt mot framtiden och, låt oss säga, de kommande hundra åren. Hur kommer vi att se på landets 200 levnadsår när vi väl står där om tio decennier? Kommer vi att se tillbaka på liknande öden som de vi ser tillbaka på i dag, eller kommer vi helt enkelt bara att konstatera att de där oroliga tiderna hörde till historien? Om inte, vad har vi då att vänta oss? Ser vi till hur mycket som faktiskt har hänt efter krigsslutet för drygt 70 år sedan så lär vi även i fortsättningen ha innehållsrika år framför oss. Personligen tror jag att vi finländare får fortsätta att vänja oss med en föränderlig värld, där vi förändras med den. Det kommer också att medföra en förändrad syn på dig och mig som finländare. Vilka är vi om 100 år? Vad gör vi och framför allt, vilka är vi som gör det? DEN 6 DECEMBER

108 168 barn. I fjol, år 2016 föddes 52 814 stycken. Det var sjätte året i rad som antalet födslar minskade. Lägg det mot en allt stramare flyktingpolitik och den befogade frågan är förstås hur och vem som ska fortsätta hålla maskineriet Finland på fötter fram till nästa jubileum. Den första, den envise, kan hävda att behovet av arbetskraft i takt med att industrin blir allt mer självgående eller rent av försvinner minskar. Den andra, mindre eftertänksamme, kan tala om barnfödartalko och den tredje kan göra en Fredrik Reinfeldt och se asylinvandringen som den lösning ett nordiskt land som Finland behöver. 1947 FÖDDES

JAG TROR personligen att vi har att vänta

oss en mix, där vi som finländare får lov att fortsätta svara upp mot en föränderlig och fortsatt lite orolig värld. Ser man på det senaste decenniet har Finland valt att gå en väg som kan liknas vid, åtminstone en liten, isolering. Införandet av terminsavgifter och försvårandet av möjligheterna för utländska studeranden under den förra mandatperioden följs nu av en karg asylpolitik där Finland som nation verkar glömma sin historia. Just att glömma historia ett år som år 2017 är farligt. Regeringen Sipilä har gjort sitt bästa för att strama åt asylpolitiken, familjeåterföreningarna och arbetskraftsinvandringen. Samtidigt har man talat om ”Suomi nousuun” och ett land åter på fötter efter det senaste decenniets ekonomiska nedgång. texten skrivs så verkar konjunkturerna, åtminstone tillfälligt, ha vänt. Då kan man ta den enkla vägen och konstatera att den finska modellen funkar och att det är den här vägen vi ska fortsätta vandra. Personligen tror jag att väggen kommer emot fortare än fort och vi inte tänker oss ett Finland anno 2117. Faktum är ändå att antalet födda barn minskar, att de så kallade låglöneyrkena har allt färre intresserade arbetssökande och att rätt stora årskullar, fortsättningsvis, är på väg i pension. NÄR DEN HÄR

något optimalt recept för Finland 200? Svaret på den frågan är ju förstås nej. Det som däremot är värt ett lika rungande nej är tankesättet som nu råder, att jobba enligt mandatperiodernas längd och se till att så snabbt som möjligt reformera ett land som FINNS DET DÅ

. 28 .

nödvändigtvis inte är i behov av de där enorma reformerna just här och just nu. Finland 200 behöver en mix av de som vi konstaterat ovan. Vi behöver en satsning på spetskompetens som energi och teknik. Finlands tid som stort industriland är förbi, och den tiden kommer inte igen. I stället behöver vi satsningar på det vi tror är framtiden och även på de som ska utgöra framtiden. Visst, vi kan ha tilltron likt Antti Rinne, till att 80-, 90- och 00-talisterna har stora familjer som utgör de som ska bära oss de kommande 100 åren. Vi kan också se invandring som något mindre negativt än vi gör i dag. Ska låglöneyrkena ha sin arbetskraft, och ska vi på fullt allvar kunna konkurrera kunskapsmässigt går det inte att isolera det här landet från människor utifrån. Finland behöver sina arbetstagare trots att de alla nödvändigtvis inte heter Matti, Tuomo, Jennifer eller Sara i framtiden. FINLAND 200 hoppas jag är ett jubileum

som generationer efter mig minns som ett sekel av mångfald, kunnande och stabilitet. För att göra det möjligt behöver vi som just diskat champagneglasen kavla upp ärmarna och göra det möjligt. Den föränderliga världen kommer varken vi eller framtidens Finland undan. Vi måste ta oss an den, leva i den och göra det vi kan för en så trygg 100-årsperiod som möjligt. Har vi gjort det tillsammans under det gångna jubileumsåret så går den sloganen minsann att återanvända. Varje år. Fram till Finland 200.

Skribenten är flyktingbyråchef i Vörå kommun.

. 29 .

VIERASKYNÄ

ROHKEUTTA SUOMI!

uoden 2012 presidentinvaaleissa SDP:n Paavo Lipponen kampanjoi teemalla ”Rohkeutta Suomi!”. Kampanjan teema oli ironinen siinä mielessä, että kampanja oli maltillinen ja vallitsevaa hegemoniaa jatkava. Tulos olikin lopulta lähestulkoon surkea. Demarit olivat kuitenkin lähtökohtaisesti oikeassa. Suomi tarvitsee rohkean presidentin. Kun kansakuntaa jakavat kysymykset uhkaavat kärjistyä tarvitsemme suoralla kansanvaalilla valittua henkilöä joka uskaltaa astua esille ja omilla kannanotoillaan ottaa roolia ja ohjata keskustelua maltillisempaan suuntaan. Myös maailman muuttuessa on välttämätöntä, että tärkeimmät poliittiset johtajat uskaltavat sanoa suoraan mitä he todella ajattelevat tarpeellisiksi toimiksi. Erityisesti nyt, kun elämme tietynlaisen murroksen aikaa, tarvitsemme rohkeutta. Kansainvälisen politiikan kentällä seesteisen yhteistoiminnan aika alkaa olla ohitse ja voimapolitiikka etupiiriajatteluineen alkaa tehdä paluun politiikkaan. Vaikka Suomessa ollaankin oltu sivussa viimeisten vuosien sapelinkalistelulta, ulottuvat epävakauden mainingit myös meidän rannoillemme. Siksi tarvitsemme lähes enemmän kuin koskaan arvojohtajaa, joka voi ilman vaalipolitiikan paineita kertoa kaunistelemattoman arvionsa siitä miten parhaalla mahdollisella tavalla voimme taata yhteiskuntamme perusratkaisujen säilymisen myös tuleville sukupolville. Nils Torvalds on presidenttiehdokkaistamme rohkein. Ehdokasrivistön ainoana hän on uskaltanut osoittaa johtajuutta ja tuoda esille oman perustellun näkemyksen siitä, miten meidän tulee muuttaa perustavanlaatuisia turvallisuusratkaisujamme maailman muuttuessa ympärillämme. NATO-jäsenyyden nostaminen keskusteluun

arvokkaimmalla mahdollisella foorumilla osoittaa suunnatonta kaukokatseisuutta, tilanteessa jossa suurin osa kansasta on joko vajavaisesti tiedotettua tai muuten hukassa aiheen tiimoilta. Vaikka suorapuheisuus ei näissä vaaleissa välttämättä auta voittoon saakka, on jo itsessään arvokasta ravistella turval-

“Nils Torvalds on presidenttiehdokkaistamme rohkein.”

EEMIL NUUTTILA Liittohallituksen jäsen, Kokoomusnuoret

. 30 . . 30 .

lisuuspolitiikan hegemoniaa ja herätellä kansakuntaa todellisuuteen. Paitsi rohkea, on Nils Torvaldsin vetämä linja myös epäitsekäs, sillä suora puhe herättää aina myös vastustusta. Rohkeus ja epäitsekkyys osoittavat valtiomiesmäisyyttä, sillä ilman avointa keskustelua kansakunnan poliittisten johtajien johdolla ei mikään koskaan muutu. Nils Torvalds on osoittanut myös muuten olevansa luottamustehtävän arvoinen. Älykäs ja tietoon pohjautuvaan politiikkaan uskova johtaja on sitä mitä suomi tarvitsee ennemmin kuin tiukan aatteellista kansanvillitsijää. Ristiriitojen kärjistyessä on tärkeää, että presidenttinä on maltillinen ja sovitteleva hahmo. Myös kansainvälisillä kentillä edustaessa on Suomen etu, että pääasiallisina kasvoina on kielitaitoinen ja luottamusta herättävä arvokas hahmo. On itsellenikin yllättävää, että kaltaiseni aatteellinen kokoomusnuori voisi edes harkita entistä taistolaista presidentiksi. Nils Torvalds on kuitenkin osoittanut omalla toiminnallaan kasvaneensa todella raskaaseen valtiomiesluokkaan. Häntä katselisi ylpeänä edustamassa meitä kansainvälisillä areenoilla.

. 31 .

. 32 .