Liber 3/19

TEMA: UTBILDNING

+ MALIN LINDHOLM ÄR SU:S NYA FÖRBUNDSSEKRETERARE HUR SER FRAMTIDENS SPRÅKUNDERVISNING UT? DYSLEXI – ETT OSYNLIGT HANDIKAPP

LEDARE

VÄLMÅENDE STUDERANDE BYGGER VÅR FRAMTID

M

SUSANNA ELENIUS Chefredaktör

"Visst mår flertalet av de finländska skolungdomarna bra, men varje enskild ung individ som mår dåligt är en för mycket och borde ses som en varningssignal för att något är fel. När det är fråga om hur dagens unga mår är det vår framtid det handlar om."

er än en miljon finländare återvände i höstas till sina skolor och studier efter sommaren. Många gjorde det med en klump i magen.

Allt fler barn och unga känner sig nedstämda, visar THL:s skolhälsoenkät. I synnerhet flickor i de högre årskurserna upplever ensamhet och ångestkänslor. Men redan i lågstadiet uppger allt fler att de är trötta eller utmattade. I gymnasierna drunknar en tredjedel av de studerande i sitt skolarbete, visar en annan undersökning från i fjol som utfördes av Finlands Gymnasistförbund. Det handlar inte bara om stress inför studentskrivningarna.

Vissa elever lever med stressen under hela sin skolgång. Och tidigare i höstas publicerades nyheten om att var femte finländare någon gång i sitt liv allvarligt har övervägt självmord. Bland unga (18–34-åringar) är andelen en tredjedel.

Resultatet från alla undersökningar kunde inte vara tydligare: många skolungdomar och studerande mår dåligt i dagens Finland. Varför görs inte mer för de ungas välmående? Vad kan vara viktigare än att våra barn och unga mår bra och är trygga?

Utbildningen lägger grunden till allt. Inte bara är den nödvändig för Finlands framtid och konkurrenskraft – det är också i skolan finländarnas välmående skapas. Visst har också familjen, vården och samhället i stort en inverkan på barn och ungas välmående. Men med tanke på hur väsentlig del av de ungas liv skolan är borde alla ha tillgång till god elev- och studerandevård i skolorna. Genom konkreta åtgärder som fler skolpsykologer, nationella riktlinjer för studiehandledning också på tredje stadiet och kompetent stödpersonal från daghem upp till universitet får vi ett välmående samhälle med välmående invånare.

Var man bor eller vilken skola man går i ska inte vara avgörande för om man har tillgång till kurator eller skolpsykolog. Med en nationell maxgräns för hur många elever eller studerande en skolpsykolog får vara ansvarig för kan vi bättre trygga de ungas välmående. När skolpsykologerna är för få och köerna till skolans stödpersonal är långa hinner personalen inte med det viktiga förebyggande arbetet. Som med allt annat är det fråga om resurser, men när det gäller psykiskt välmående är det ur samhällets perspektiv definitivt billigare att förebygga än att göra något när skadan redan är skedd. Individers välmående borde man inte heller kunna få sätta en prislapp på.

Den ökade pressen på unga ställer krav på samhället att utveckla stödtjänsterna. Lärare och skolpersonal behöver ges bättre färdigheter i att möta elever och studerande i frågor som berör psykisk hälsa, och i att skapa ett samtalsklimat i skolorna som uppmuntrar till att prata om traditionellt tabubelagda ämnen som mentalt välmående.

Alla barn och unga måste få känna sig sedda och hörda och kunna få den hjälp och det stöd de behöver utan att behöva vänta. Ingen ska behöva må dåligt i skolan eller av skolan. Visst mår flertalet av de finländska skolungdomarna bra, men varje enskild ung individ som mår dåligt är en för mycket och borde ses som en varningssignal för att något är fel. När det är fråga om hur dagens unga mår är det vår framtid det handlar om. Ju bättre barnet mår från början, desto bättre mår samhället i slutändan.

.2.

INNEHÅLL no

03/2019

SU:s årliga kräftskiva ordnades i Sveaborg s. 5

2

LEDARE

4

ANSLAGSTAVLAN

6

SU I MEDIA

7

KOLUMN

8

KULTUR

10

SAMHÄLLE Malin

13

SAMHÄLLE Skriv

14

EKONOMI

16

SAMHÄLLE

18

UTBILDNING

20

UTBILDNING Vadå

22

UTBILDNING Den

24

UTBILDNING

28

UTBILDNING Framtidsångest

31

VIERASKYNÄ

Ett steg i rätt riktning

Utnyttjar du gratis program?

Lindholm

för Liber

Hur lever man billigt?

Det osynliga handikappet LSK kårval?

nya antagningsreformen

Framtidens språkundervisning med Sanni Lehtinen

SU:s nya förbundssekreterare Malin Lindholm s. 10

Tyko Hertzberg skriver om sin dyslexi s. 16

Susanna Elenius ANSVARIG UTGIVARE Frida Sigfrids GRAFIKER Sofia Jern TRYCKERI Grano OMSLAG Sofia Jern MEDVERKANDE Alexander Beijar, Susanna Elenius, Frida Sigfrids, Sofia Jern, Tyko Hertzberg, Calle Wikman, Otto Andersson, Peggy Johansson, Amanda Åström, Theo Nyström och Sanni Lehtinen NO 3/2019 UPPLAGA 3300st CHEFREDAKTÖR

Vad är ett kårval? s. 20

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47

Vieraskynä av Sanni Lehtinen s. 31 .3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

TRE TIPS

ALEXANDER BEIJAR Debattkoordinator Turista och res i din hemkommun. Hur länge du än har bott i samma stad så har du knappast sett precis allt. I somras tog jag metron till en camping i Helsingfors och såg helt nya sidor av vår sköna huvudstad! Och det leder in mig till…

1

Testa camping. Alltså på riktigt, jag har nog aldrig campat, så där med tält och grillmat och allt.

Men i somras packade jag och ett gäng kompisar iväg oss till en campingplats för en natt, badade bastu, grillade och snackade med ett par tyska turister. Hur kul som helst! Och kostade knappt 30 euro.

2

BENJAMIN ELLENBERG ÖVERLÄMNADE SEKRETERARSKAPET I augusti lämnade Benjamin Ellenberg posten som förbundssekreterare för Svensk Ungdom för att övergå till nya utmaningar. I närapå två års tid har Ellenberg lett förbundets personal och drivit organisationen genom en intensiv

valperiod. Vi tackar Bena för allt han gjort för SU och önskar lycka till med nya uppdrag!

ARKIVHÖRNAN

Värmeljus. Hösten 3 är här nu, det är bara att titta ut genom fönstret för att kunna konstatera det. Så nu tycker jag att det officiellt är okej att gräva fram värmeljusen igen, plocka fram ett par yllesockor och en bra bok och krypa ner under en filt.

LSK PÅ BARRIKADERNA LSK demonstrerade för avgiftsfri högskoleutbildning år 2010. Ur Svensk Ungdom på agendan 1943-2013.

Följ oss på @ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET

Vill du se din bild här?

Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM

i din nästa Instagrampost.

@ SU_INTERNATIONAL_COMMITTEE This

@ KESKUSTAOPISKELIJAT Terveiset Slovaki-

weekend NCF’s top meeting took place in Malmö, and of course SU participated!

asta! Euroopan liberaalinuorten Suomen järjestöjen puheenjohtajat mukana @lymec’in seminaarissa...

.4.

PÄRLOR ALEXANDER BEIJARS PÄRLOR APPEN Är du som jag ett stort fan av PostIt-lappar, men sitter sällan på ett och samma ställe då du jobbar?

Appen Trello ger dig allt som du någonsin önskat i Post-It-väg men i digitalt format, och finns med dig överallt både som applikation och på webben!

SERIEN Netflixserien Working Moms är för dig som behöver lätt bakgrundsunderhållning medan du hänger tvätt eller diskar. Den handlar om ett gäng vanliga mammor, som på sätt eller annat alltid hamnar ut för ett och annat mer och mindre oväntat. Serien har redan nu tre säsonger, så en hel del disk får du diskat.

HÖSTMUSIKEN Hösten är nog här nu tycker jag, och då finns det få saker som är bättre än att få spela alla låtar du har sparat på din höstspellista.

Ingen skillnad om det är gamla godingar av Kent eller varför inte Veronica Maggios nya låtar du vill lyssna på när kvällarna blir kyliga och mörka, men det är dags för det nu!

KRÄFTKALAS PÅ SVEABORG Säsongens sista kräftskiva firades i krutkällaren på Sveaborg i Helsingfors i början av oktober.

Stämningen och humöret var på topp trots att höstvindarna blåste kalla ute på ön dit ett fyr-

tiotal personer hade tagit sig för sång och god mat. Kräftskivan är en årligen återkommande tradition som ordnas av SU i Nyland och SU i Helsingfors.

MATRÄTTEN Ni får be om ursäkt, för nu är jag sex år sen på den här trenden, men jag smakade för första gången i mitt liv på avokadopasta för ett par veckor sedan och jag blev tokkär! Avokadopasta är superlätt att tillreda, rätt så förmånligt, tar inte hemskt mycket tid och är dessutom helt vegetariskt (och är inte svårt att göra veganskt heller om man vill)!

SIFFRAN

5,1 %

.5.

Så många av de studerande i Finland avbröt sina studier år 2018 utan att inleda några andra studier. I gymnasier avbröt 3,1% av de studerande sina studier, i yrkesskolor 7,4%, i yrkeshögskolor 7,3% och i universitet 5,9% av de studerande. Källa: Statistikcentralen

SU I MEDIA

HBL 27/9/2019

VBL 26/9/2019

SU I ÖSTERBOTTEN: MEDMÄNSKLIGARE FLYKTINGPOLITIK, TACK

"LÄNGST INNE VET NOG OCKSÅ VUXNA ATT DET HÄR ÄR ETT VERKLIGT HOT"

En asylsökande i Nykarleby tog sitt liv natten till tisdag. Orsaken var ett negativt asylbesked. Obegripligt och oacceptabelt, säger Frida Lönnbäck, ordförande för Svensk Ungdom i Österbotten.

Hon säger att det är ett tydligt tecken på att något i systemet är väldigt fel.

– SU i Österbotten vill se en mer human flyktingpolitik och asylprocess.

Människor som skapat sig ett liv här i Finland, lärt sig språk, skaffat utbildning och jobb ska inte skickas tillbaka till länder där de inte ser någon framtid, där de varken har familj eller jobb och där de utsätts för direkt livsfara.

Att se dessa människor kastas mellan hopp och förtvivlan för att sedan förlora kampen skär i hjärtat, säger Lönnbäck.

Med Finlands sjunkande nativitet och minskande andel befolkning i arbetsför ålder tycker Lönnbäck att det är skenheligt att utvisa människor som

Den internationella klimatveckan led mot sitt slut på fredagen med demonstrationer över hela världen. I Finland hölls demonstrationer på 22 orter.

Utöver miljöorganisationerna har många fackförbund, ungdoms- och människorättsorganisationer samt djurrättsorganisationer ställt sig bakom klimatstrejken.

SFP:s ungdomsförbund Svensk Ungdom deltog också i fredagens manifestation. Ordförande Frida Sigfrids anser att det går för långsamt framåt med de åtgärder som krävs för att uppfylla klimatmålen.

– Vi anser att det inte har gått så mycket framåt som det skulle behövas, med tanke på att det är en ganska stram tidtabell.

Sigfrids tror att det behövs en total förändring av samhällsstrukturen som den ser ut i dag.

lyckats etablera sig på den finländska arbetsmarknaden.

– Förutom att visa någon slags välvilja och solidaritet gentemot våra medmänniskor borde Finland jobba på att bli mer attraktivt för nyfinländare. Genom att satsa på integrationsarbetet och slopa behovsprövningen vid anställning av personer från länder utanför EU får vi lättare ut människor på arbetsmarknaden och skapar förutsättningar för god integration.

SU i Österbotten gläds åt att den nya regeringen vill förbättra lagstiftningen och praxis i asylprocessen.

– Det är självklart en process som kommer ta sin tid. Men mera medmänsklighet kan vi börja visa redan nu, säger Lönnbäck.

– Det räcker inte med en åtgärd. Det handlar om att förändra hur vi förflyttar oss, vad vi äter, hur vi konsumerar. Såna här större frågor som inte kan lösas över en natt.

Hon tror att även vuxna bryr sig; men att de av praktiska skäl kanske inte deltar i strejken.

– Jag tror inte att det bara är unga som oroar sig för klimatet, men om man tittar här runt ser man att dom flesta är definitivt under 30. Det är ju vi som kommer leva på den här planeten längst. Det kanske saknas en framtidstro, man är orolig för vad som kommer hända om femtio år, därför är många unga här. Av praktiska skäl tror jag att många vuxna uteblir, som ändå bryr sig.

(utdrag)

KIRKKONUMMEN SANOMAT 26/9/2019

WICKSTRÖM: VARHAISKASVATUKSEN HENKILÖSTÖVAJEESEEN ON SAATAVA RATKAISU Pääkaupunkiseudulla on akuutti henkilöstövaje varhaiskasvatuksen piirissä. Tämä aiheuttaa suurta epävarmuutta sekä henkilöstön että lasten keskuudessa. Varhaiskasvatuksesta tulleet signaalit ovat hälyttäviä. Lapsilla on oikeus pätevään henkilöstöön ja miellyttävään ympäristöön, sanoo RKP:n varapuheenjohtaja Henrik Wickström.Varhaiskasvatus on tärkeä osa lapsen kasvua ja se antaa lapselle tärkeitä työkaluja tulevaan oppimispolkuun. Kaikilla lapsilla on oikeus laadukkaaseen varhaiskasvatukseen.

– Lastentarhanopettajat tekevät tärkeää työtä.

Meidän on arvostettava heidän työtään enemmän ja varmistettava, että palkka on paremmin tasapainossa työtehtävien kanssa, Wickström sanoo.

– Meidän on varmistettava, että myös tulevaisuudessa löytyy kiinnostusta kouluttautua lastentarhanopettajaksi. On tärkeää että me yhdessä koulutuksen järjestäjien kanssa mietitään miten saadaan lisää nuoria alalle, Wickström sanoo. Rima on mielestämme asetettava korkealle – Suomen pitää olla maailman lapsiystävällisin maa. Siksi tarvitsemme nyt vahvaa poliittista

.6.

tahtoa, jotta voimme muokata yhteiskuntaamme vielä lapsiystävällisempään suuntaan. Nyt näemme RKP:n kovan työn tuloksia.

– Hallitusohjelmassa päätettiin panostaa koulutukseen ja siihen kuuluu myös varhaiskasvatus.

Hallitus on vuoden 2020 budjetissa halunnut panostaa varhaiskasvatukseen palauttamalla subjektiivisen varhaiskasvatuksen. RKP on vuosien aikana tehnyt työtä juuri tämän eteen. Kaiken tämän lisäksi hallitus haluaa myös pienentää ryhmäkokoja, Wickström sanoo.

KOLUMN

ETT STEG I RÄTT RIKTNING

A

ntti Rinnes regering presenterade i mitten av september sitt första budgetförslag. Efter många om och men innehöll det äntligen större satsningar på utbildning och forskning än det förslag som några veckor tidigare kommit från Finansministeriet. I Finansministeriets förslag fanns bara en bråkdel av de utbildningssatsningar som utlovades under vårens valkampanjer. Efter hård kritik från flera olika instanser beslöt regeringen trots allt att höja anslagen för utbildning, speciellt för högskolorna. Universiteten tilldelas i regeringens förslag på budget 40 miljoner och yrkeshögskolorna tilldelas 20 miljoner. Utöver det har regeringen reserverat 67 miljoner för de utlovade indexhöjningarna. Vi på Svensk Ungdom gläds åt att trenden att skära ned på högskoleutbildningen äntligen verkar vara över. Trots det är situationen ingalunda återställd till tiden före nedskärningarna, men arbetet är nu igång.

Det är inte bara högskolorna som fått tilläggsfinansiering jämfört med tidigare år, utan så gott som alla stadier har tilldelats ökade resurser. Exempelvis har regeringen valt att återinföra den subjektiva rätten till dagvård och tilldelar nu 180 miljoner till grundskoleutbildningen där en stor del kommer gå åt till att förverkliga den förlängda läroplikten. Alla kommer därmed få ta del av den avgiftsfria utbildningen även under andra stadiet, vilket jag gläds över även om jag är skeptisk till den förlängda läroplikten.

Regeringens val att satsa på utbildningen hoppas vi att resulterar i konkreta åtgärder som syns i elevers och studerandes vardag och som skapar en utbildning av högre kvalitet oavsett var i Finland man bor. Jag hoppas att vi får se åtgärder där barn med olika behov får den hjälp de behöver på alla stadier. Jag hoppas att alla elever och studerande ska få ha kompetenta lärare och föreläsare som är närvarande i utbildningen. Samtidigt behöver vi också se till att öka närundervisningen i yrkeshögskolorna för att deras studerande ska känna att undervisande personal är närvarande i deras vardag.

Jag är medveten om att allting inte kommer kunna lösas direkt eftersom ärren från de tidigare nedskärningarna fortfarande är i starkt minne på alla utbildningsstadier. Det är därför dags för regeringen att bygga upp ett förtroende och en trygghet för utbildningen i Finland så att alla utbildningsstadier ska våga utveckla, kunna satsa på nytänk och klara av att se varje elev och hens behov. Att bygga förtroende kan inte göras över en natt och regeringen behöver därför fortsätta satsa på utbildning och forskning även de kommande åren. Utbildning hör trots allt till de bästa sätten att skapa jämlika förutsättningar för att klara sig i livet. Därför är det av yttersta vikt att vi ger utbildningen de resurser som behövs och tar tillbaka statusen som världsledande inom utbildningen, även i fortsättningen.

.7.

FRIDA SIGFRIDS Förbundsordförande

" Regeringens val att satsa på utbildningen hoppas vi att resulterar i konkreta åtgärder som syns i elevers och studerandes vardag och som skapar en utbildning av högre kvalitet oavsett var i Finland man bor."

KULTUR

DET FINNS ETT HAV AV

KURSER

GRATIS KURSER OCH PROGRAM DÄR UTE – HAR DU KOLL PÅ DEM?

TEXT

Sofia Jern

Det kan vara svårt att navigera i utbildningsmöjligheter idag. Till skillnad från vad den nya antagningsre­ formen tycks eftersträva är det inte många unga studerande som redan i gymnasieåldern vet vad de vill syssla med. Många vill testa på mycket innan de kan bestämma sig. Vill du studera ett ämne, lära dig ett nytt program eller varför inte börja koda finns alla möjligheter att göra det gratis – och hemma i soffan! Liber­ redaktionen har listat de bästa kurserna och programmen för dig som är informationstörstig och nyfiken.

DESIGN

Vill du ta del av intressanta onlinekurser från topp­ universitet världen över?

Plattformen EdX har allt du behöver i ämnesväg och är dessutom helt gratis.

Var? www.edx.org

Är du intresserad av marknadsföring, IT och teknik eller karriärutveckling? Då är Google Digital Garage platsen för dig. Du navigerar lätt enligt ämnen du är intresserad av och deltar i kurser enligt din egen tidtabell. Många av dessa moduler leder till ett certifikat som platsar bra i din CV. Var? www.learndigital. withgoogle.com

Att inte ha råd att betala för dyra program ska inte vara ett hinder för att låta din kreativitet flöda. Mången konstnär har börjat sin resa i de gratis versioner som finns tillgängliga. Dessutom är de flesta verktygen likadana i programmen vilket betyder att du troligen behärskar ett betalt program om du behärskar ett gratisprogram. Jag listar här alternativ till de mest populära programmen för design.

InkScape som alternativ till Adobe Illustrator.

Var? www.inkscape.org Gimp som alternativ till Adobe Photoshop.

Var? www.gimp.org Scribus som alternativ till Adobe InDesign.

Var? www.scribus.net FreeCAD som alternativ till AutoCAD. Var? www.freecadweb.org

Att lära sig flera språk är inte bara nyttigt, det är också roligt! På Duolingo kan du lära dig språk eller bara repetera ett språk som börjar bli rostigt. Webbsidan är helt gratis men kräver att du skapar ett konto eller loggar in med din Facebook-profil.

Var? www.duolingo.com .8.

ÅAS Förhandsröstning: 29.10-1.11.2019 De egentliga valdagarna: 5-6.11.2019 All röstning sker elektroniskt.

NOVIUM Förhandsröstning (elektronisk): 30.10-5.11.2019 Den egentliga valdagen: 6.11.2019 ASK Förhandsröstning (elektronisk): 30.10-3.11.2019 De egentliga valdagarna: 5-6.11.2019

N GLÖM

Vad kårvalet egentligen handlar om kan du läsa på s. 20-21!

INTE ATT RÖSTA I KÅRVALET!

Liberala Studerande LSK ställer upp kandidater i ÅAS, Noviums och ASK:s val.

.9.

SAMHÄLLE

MALIN LINDHOLM:

TEXT FOTO

“Vår uppgift är att se till att unga deltar i beslutsfattandet”

Susanna Elenius Sofia Jern

ATT ALLA UNGA ska få växa upp i ett tryggt

och inkluderande samhälle är viktigt för Malin Lindholm, som tog över posten som Svensk Ungdoms förbundssekreterare i september. Lindholm är ett nytt ansikte i SU-sammanhang men känner sig hemma i att arbeta för ett förbund som står för de saker hon också själv brinner för: hållbar utveckling, utbildning och jämlikhet.

Hon har tidigare bland annat arbetat som verksamhetsledare för Finlands Svenska Skolungdomsförbund och har en bred föreningsbakgrund, och för med sig både ledarskapserfarenhet och ett mångsidigt kunnande om ungdoms- och utbildningspolitik till SU. – Att börja jobba för SU kändes rätt eftersom jag i det här arbetet får förverkliga de värderingar som är viktiga för mig själv. Ungdomsfrågor ligger mig väldigt nära hjärtat, det är till exempel oroande att antalet unga som mår dåligt och som är i riskzonen för marginalisering fortfarande ökar i vårt land, säger Lindholm. har enligt Lindholm en viktig roll i att fostra unga i vilka påverkningsmöjligheter de har.

– Ungdomsförbundens uppgift är att skapa plattformar och nätverk där unga

kan delta i beslutsfattandet. Dessutom ska vi våga utmana, komma med moderna idéer och också vara lite jobbiga.

Det är jätteviktigt att ungdomsförbunden lyfter upp de frågor som annars inte lyfts, till exempel att generationspolitiken ska vara rättvis. hör automatiskt till en lokalavdelning som baseras på ens hemort. Det är i aktiva lokalavdelningar SU kan ge unga chans att vara delaktiga, vilket Lindholm anser att är ett av SU:s grunduppdrag. Därför vill hon i sin nya roll som förbundssekreterare i synnerhet jobba för att förbundet satsar på att stöda och stärka sina lokalavdelningar.

– Livskraftiga lokalavdelningar är viktiga för unga som vill engagera sig i politiken och påverka det som känns viktigt för dem själva. Lokalt är det låg tröskel att komma med och hitta en gemenskap.

Delaktighet är jätteviktigt här. När man känner att man verkligen kan påverka vad vi ska göra och hur vi kan synas engagerar man sig gärna.

ALLA SU:S MEDLEMMAR

DE POLITISKA UNGDOMSFÖRBUNDEN

MÅLET ÄR ATT SU ska vara en gemensam plattform för de unga som värnar om flerspråkighet, jämlikhet och liberal politik. När moderpartiet SFP nu åter sitter i regeringen har SU möjlighet att föra fram

. 10 .

sin politik också på riksnivå. Lindholm påminner om att SU måste våga vara modiga också med SFP i regeringsposition.

– Svensk Ungdom behövs också för att föra fram modig klimatpolitik och liberala värderingar inom partiet. Det är jättefint att se att SU:are satt med i regeringsförhandlingarna och att vår politik nu syns i regeringsprogrammet.

Bara man lyckas engagera sina medlemmar har man också som litet ungdomsförbund möjlighet att påverka, anser Lindholm.

– Man kan göra mycket med lite resurser så länge man fokuserar på att göra rätt saker. Vi måste leva som vi lär och föra fram de frågor som är viktiga för oss.

EN INTENSIV KAMPANJPERIOD präglade

första halvan av det här årets verksamhet för SU:s del, och förbundet tar redan nu sikte på kommunalvalet 2021.

– Det kommande året vill jag jobba för att få allt vårt arbete att gå så smidigt som möjligt så att organisationen är i fullkomligt skick inför valen. Med engagerade frivilliga, en bra kampanjplan samt en motiverad och engagerad personal kan vi göra tidernas kampanj och resultat.

Den politik SU för och den verksamhet förbundet bedriver vill Lindholm att ska vara direkt förankrad i medlemmarna.

. 11 .

SAMHÄLLE

– Förbundet ska kunna erbjuda högklassig och lockande verksamhet som ska vara rolig men som man också ska få ut något av att delta i. Har vi roligt när vi gör kampanj, när vi jobbar på kansliet, på möten och på evenemang så lockar det till sig människor.

Målet är en gemenskap som unga gärna vill delta i och välkomnas till. Samtidigt poängterar Lindholm att det ska finnas olika sätt att engagera sig, exempelvis genom att sitta med i utskott, delta i evenemang eller göra kampanj.

HON SER ATT SU också i framtiden behövs som

en plats för unga som delar värdegrund att få ett sammanhang och får sina åsikter hörda.

– Vi ska vara tydliga med värderingarna vi står för och lyfta fram dem, så att de är lätta för unga att relatera till. Om samhället skulle se ut som SU vill så skulle det vara ett ganska bra samhälle, och det är ju vårt mål.

MALIN LINDHOLM ++ Född 1990 i Esbo

"Livskraftiga lokalavdelningar är viktiga för unga som vill engagera sig i politiken och påverka det som känns viktigt för dem själva. Lokalt är det låg tröskel att komma med och hitta en gemenskap.

Delaktighet är jätteviktigt här."

++ Har studerat ekonomi vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors ++ Är vice ordförande för Finlands Scouter ++ Läser: Helst litteratur om ledarskap eller samhälls­ fenomen. Just nu Aki Hintsa – voittamisen anatomia av Oskari Saari ++ Lyssnar på: Spotifys färdiga listor, politiska poddar eller svenska influencerpoddar som Alice och Biancas “Har du sagt A får du säga B” ++ Äter helst: Avokadopasta ++ Hälsning till Libers läsare: “Jag hoppas på att snart träffa med­ lemmar, aktiva och de som plane­ rar på att engagera sig i SU. Det ska bli kul att ses i svängarna!”

. 12 .

TEMA: MILJÖ OCH KLIMAT

TEMA: INTERNATIONELLT

+

+

FRIDA SIGFRIDS ÄR SU:S NYA ORDFÖRANDE

NORDISKT SAMARBETE ALLT VIKTIGARE FÖR UNGA SU:s trotjänare Nicholas Kujala är nyinvald presidiemedlem i Ungdomens Nordiska Råd

KAN NATUREN VARA ETT BROTTSOFFER?

SU-PRAKTIKANTER I VÄRLDEN

Borde miljöförstörelse, eller "ecocide", införlivas i den internationella straffrätten?

Följ rapporteringen från Washington, D.C. och Kapstaden

HÅLLBARHET PÅ AGENDAN

MELLANÅRSVALEN I USA

Då Finland tar över EU:s ordförandeskap är hållbarhet ett genomgående tema

Förbundsordförande Ingo knackar dörr i Amerika

SVENSK UNGDOMS POLITISKA TIDSKRIFT 1 / 2018

+ JOHANNA MANTERE NCF:s president vill se en öppen nordisk arbetsmarknad

VALDAGS Kolla in SU:s kandidater

NEGATIV INKOMSTBESKATTNING

IDA SCHAUMAN:

Vad betyder det?

Politik ska väcka känslor

MOTIVATIONSREKRYTERING

MATS LÖFSTRÖM:

”Millennials söker meningsfullhet på jobbet”

Med slumpen och samhällsintresset som vägvisare

KOMMUNALVALSSPECIAL NYLAND

+ LIV STRÖMQUIST Konstnären som vågar vara obekväm

REGERINGSKRISEN Vad hände egentligen?

ELLI FLÉN Årets Utjämningsambassadör

Adresskälla: Befolkningsdatasystemet Befolkningsregistercentralen PB 123 00531 HELSINGFORS Teknisk dataleverans: Posten Ab, PB 7, 00011 POSTI

.1.

Finlan

.1.

.1.

d 100

Vill du få journalisterfarenhet, eller tycker du om att illustrera eller fotografera?

TEMA: I STAN OCH PÅ LANDET

+

+

FRÅN JORD TILL BORD Innovativa lösningar kan ge jordbruket ett uppryck

NILS TORVALDS "Europa måste stå på egna ben"

INSEKTSBRANSCHEN Har insekträtter blivit mainstream?

BENJAMIN ELLENBERG Möt Svensk Ungdoms nya förbundssekreterare

LAGARBETE BÄR LÅNGT Förbundsledningen firar sommarlov

JANNE GRÖNROOS Årets Svenska Natten- medaljör

.1.

.1.

SU:s medlemstidning trycks fyra gånger i året i en upplaga på 3300 exemplar.

Tidningen delas ut till alla SU:s medlemmar, bibliotek och skolor. Liberredaktionen söker nu efter nya skribenter, illustratörer och fotografer. Om du är intresserad av att skriva artiklar eller dylikt – ta kontakt med oss på liber@su.fi. Det samma gäller om du har ett ämne du gärna vill att lyfts upp i SU:s medlemstidning.

. 13 .

EKONOMI

Allt fler studerande ställer sig i brödköerna – ett fenomen som är ganska unikt för Finland och vittnar om den försämrade ekonomiska situation studerande har. Forskare visar att majoriteten av de studerande som ställer sig i köerna har betalningsanmärkningar och därför inte kan ansöka om studielån. En studie som Helsingfors universitet, Aalto-universitetet och Forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus gjort visar att omkring hälften av de studerande som svarade lever under låginkomstgränsen. Svensk Ungdom vill att studiestödet ska ses som en grundtrygghet för studerande och därför inte vara lägre än utkomststödet, och att studerande inte ska tvingas ta lån. Dessutom vill vi också höja inkomstgränsen för studerande som lyfter studiestöd och att studiestödet inte ska påverkas av det du tjänar under sommaren. Oavsett om du har svårt att få mynten att räcka till slutet av månaden eller om du försöker minska din konsumtion finns det alltid sätt att leva billigare. Visste du att finländare hör till dem som konsumerar mest per capita? Medan Svensk Ungdom fortsätter jobba för ett högre studiestöd kan du ta del av tipsen för att spara de pengar du har!

03

01

Planera dina inköp Det tål att upprepas. Planeringen är A och O för att klara av en liten budget.

Skriv gärna ner en månads utkomster, eller lägg in i en Excel-fil (Google Kalkylark är gratis!), för att få en bild av vad du spenderar pengar på. Med planering minskar också de spontana utgifterna.

100 20 100 300 530

100 20 100 350 100 530

Mat kostar

Men det går att äta billigt och gott! Köper du en lunchkaffe varje morgon? Kan du i stället köpa en termos och ha med dig ditt eget kaffe till skolan eller jobbet? Att planera måltider kan spara mycket pengar.

Du kan till exempel koka en stor sats mat på söndagen och spara matlådor till resten av veckan. Planera även när du köper chipspåsen eller godispåsen – det är ofta de som bidrar till spontanutgifter då man är hungrig.

Köp begagnat I dag har du alla möjligheter att hitta såväl kvalitativa klädmärken som elektronik och heminredning på loppmarknader. Om inte din hemort har bra loppisar finns det ett stort urval på nätet. Testa tori.fi, findit.fi eller emmystore.fi! Lycka till med jakten!

. 14 .

02

HUR SPARAR MAN PÅ BÄSTA SÄTT?

04 VI LISTAR FEM TIPS PÅ SPARÅTGÄRDER

06

Sälj det där onödiga Står dina saker eller kläder framme och samlar damm? Sälj dem! Det kan du enkelt göra på internet och nu för tiden erbjuder Facebook bra möjligheter att lätt kunna sälja och skicka iväg gamla kläder och saker. Du kan till och med använda Insta-stories för att sälja dina kläder. Med appar som Mobilepay är pengatransaktionen smidig.

05

Använd dina förmåner

Har du studiekort? Utnyttja då studentrestaurangerna eller motionsarrangemangen. Fråga om studierabatt då du köper något eller om du reser någonstans. Visste du att kårmedlemsskap i din yrkeshögskola eller ditt universitet bidrar till de billiga priserna på studentrestauranger?

100 20 100 001 350 001 02 100 530 053 035 001

. 15 .

Tillverka dina egna produkter Har du skavsår? Använd honung i stället för dyra skavsårsplåster. Behöver du verkligen köpa en hårinpackning om du har ingredienserna i ditt köksskåp? Internet erbjuder otaliga guider för hemmagjorda produkter.

SAMHÄLLE

Det osynliga handikappet Tyko Hertzberg FOTO Sofia Jern TEXT

. 16 .

Per definition är ett handikapp en funktionsnedsättning, eller med en annan formulering en partiell eller total nedsättning av en fysisk eller psykisk förmåga eller en kombination av dessa. Individens förmåga ställs då i jämförelse med den genomsnittliga funktionen hos befolkningen.

Jag har dyslexi, och på grund av den fick jag stödundervisning i lågstadiet. Stödundervisningen ordnades en gång per vecka, klockan ett till två på torsdagar. Klockan ett slutade skoldagen och mina klasskamrater fick gå hem, men vi var tre killar som skulle stanna kvar för att skriva och läsa extra. Det fanns massvis med saker vi tränade på, och att se på då ens kamrater far hem och man själv blir kvar för att skriva äpple och andra ord med Ä/E eller Ä/Å är inte roligt.

pelt. Det saknas en enhetlig teori om vad som är orsaken till dyslexi men konsensuset ligger på att det är en neurologisk störning, alltså något som inte står helt rätt till i hjärnan. Men förutom läs- och skrivsvårigheter finner forskare samband med andra karaktärsdrag. Dyslektiker har svårt att komma ihåg namn, tid och direktioner. Svårt är det också att hållas fokuserad - man vill helst berätta allt, men har svårt att hålla fokuset på det mest väsentliga. Dyslektiska barn lider till en större grad av utanförskap och mobbning. Ett skolsystem som kräver läsning och skrivande av barn som hur de än försöker inte kommer klara av det på samma nivå som resten av kamraterna kan kännas frustrerande och tungt.

Men rädslan för att skriva och undvikandet att läsa råder vi inget bot på. Mängden dyslektiker är klart underrepresenterad vid universitet och forskning kommer kanske aldrig att vara vårt yrke.

Problemet med att ha dyslexi gäller inte heller endast stavningssvårigheter. Dyslexi påverkar också andra delar av ditt liv. Jag har ett starkt minne från studentskrivningarna och min systers kommentar om hurudan kompensation jag fick i studentproven. Det handlade om ett ämne, engelska i mitt fall, där mitt betyg skulle höjas om jag var nära poänggränsen för det högre betyget. Syrrans kommentar var då att hon skulle ha fått så mycket bättre resultat i studenten om hennes provresultat också skulle ha blivit förhöjda. Andra alternativ i studentproven var att skriva på dator eller få mera tid att skriva provet. Att skriva på dator var inget alternativ för mig då jag för det mesta skrev allting för hand, och längre tid hjälper inte då du också lider av någon sorts koncentrationsproblem och gärna blir färdig så snabbt som möjligt. Och det kan väl stämma att min systers resultat hade blivit bättre om också hon fick höjda betyg, men hennes resultat skulle också ha varit mycket sämre om hon också led av dyslexi. Dyslexi är ett handikapp som orsakat mig så mycket frustration med åren. Det började redan i lågstadiet då mamma försökte lära mig och min bror läsa. Det började med små texter i Kalle Anka, till exempel rubriken för kapitlet eller något i den stilen. Bara vi läst rubriken så skulle mamma läsa resten. Rubriken var kanske högst fem ord lång, men det kunde dröja flera minuter för oss att klura ut vad krumelurerna betydde.

En oändlig rädsla som jag upplever gång på gång är att visa upp en text jag skrivit. Eller att skriva offentligt på tavlan framför klassen. Att se en kamrat rätta ditt prov och samtidigt fråga högt i klassen om vad det står på pappret “för det här kan ingen läsa”. Då vill man inget annat än att sjunka genom marken. Det är en rädsla som suttit i ännu till min tid på universitet. Den första dagen skulle vi skriva ner en positiv mening som skulle sporra oss och våra kurskamrater i de kommande studierna. Dessa lappar skulle sedan hängas upp för alla att se i vår aula.

Jag vägrade, för rädslan att min handstil eller mina stavfel skulle synas offentligt på universitetet redan den första veckan i en ny stad skrämde mig något så otroligt. Hur dyslexi tar sig uttryck hos personen som läser är i många fall individuellt. Vanligast är att man upplever att bokstäver hoppar i texten. Min läsning går ut på gissningar, för jag läser de första tre bokstäverna samt de två sista. På så sätt klurar jag i de flesta längre ord ut vilket ord som syftas på. Speciellt svårt blir det med namn, nya ord och teorier.

När jag bestämde mig för att skriva den här artikeln tog jag tillfället i akt och studerade vad dyslexi innebär. Till mig sades det alltid att dyslexin påverkar ditt skrivande och ditt läsande, men tyvärr är det inte så sim-

Vi lever i ett samhälle som inte inkluderar dyslektiker. En ständig uppkoppling till sociala medier där mycket förs fram i text är en realitet vi närmar oss hela tiden. Såklart finns det hjälpmedel som rättstavningsprogram som korrigerar när man skriver fel på datorn. Men rädslan för att skriva och undvikandet att läsa råder vi inget bot på. Mängden dyslektiker är klart underrepresenterad vid universitet och forskning kommer kanske aldrig att vara vårt yrke.

Jag är personligen inte ett stort fan av texter om folk som tycker synd om sig själva och bara fokuserar på hur tungt allting är eller hur vissa saker förvärrar och försvårar ens liv. Sist och slutligen har vi alla våra problem.

Jag har dyslexi och det kan jag inget göra åt, min granne kanske lider av något annat, kvinnor har det svårare i affärsvärlden än män. Men sist och slutligen är vi alla människor och alla människor bär med sig ett bagage, frivilligt eller ofrivilligt, tyngre eller lättare. Men ingen förtjänar att få sina problem förminskade eller förlöjligade.

. 17 .

UTBILDNING

LSK

– ett utmärkt sätt att påverka både i går, i dag och i morgon TEXT FOTO

Otto Andersson Sofia Jern

. 18 .

har det gått ungefär en vecka sedan regeringen Rinnes första budgetförhandlingar. Regeringen har beslutat att göra en enorm satsning på utbildning, längs hela utbildningsstigen från daghem till universitet. Bland annat högskolorna, det vill säga yrkeshögskolorna och universiteten, får en betydande tilläggsfinansiering. För en tidigare LSK-studentpolitiker känns det här förstås väldigt glädjande.

I SKRIVANDE STUND

viktig för Svensk Ungdom och SFP. Många av SFP:s ministrar, riksdagsledamöter, stats­ sekreterare och specialmedarbetare har tagit sina första politiska steg som högskolepolitiskt aktiva inom LSK – Liberala Studerande.

Vad då LSK, kanske någon frågar sig? LSK står ursprungligen för Liberala Studentklubben som grundades i Åbo vid Åbo Akademis Studentkår. Sedan dess och särskilt på 2000-talet har LSK:s verksamhet spridit sig till flera andra student- och studerandekårer. LSK har alltid varit något av SU:s högskolepolitiska arm. Under en tid på 2000-talet var Liberala Studerande - LSK också ett eget nationellt förbund. Många av de politiska partierna har en ungdomsorganisation och en skild högskolepolitisk organisation eller studerandeorganisation. I SFP sköttes år 2007 studerandepolitiken inom ramen för SU:s egen verksamhet. Av SU:s lokalavdelningar var endast anrika Liberala studentklubben i Åbo och Liberala studentklubben i Vasa renodlat studentpolitiska lokalavdelningar. Deras verksamhet var koncentrerad till studentpolitiken vid Åbo Akademis Studentkår.

Det bör nämnas att det också vid Hanken fanns en lokalavdelning, Liberala studentklubben, men verksamheten var mer eller mindre på sparlåga år 2007.

Det blev därför aktuellt att även SFP och SU skulle få ett eget studerandepolitiskt förbund. Inspiration togs bland annat av det tidigare Mittenförbundet som hade sin glansperiod på 70–80-talet.

Undertecknad blev tillfrågad att vara med och starta verksamheten.

argumentet att studentpolitiken inte har något med partipolitik att skaffa och att partipolitik inte borde blandas med studentpolitik.

Här är det bra att komma ihåg en viktig sak. Besluten som gäller till exempel studiestödet eller högskolornas finansiering fattas i sista hand alltid av regeringen och riksdagen. Därför är partipolitiken förstås helt avgörande för slutresultatet. Som aktiv i LSK eller SU har du med andra ord en direkt kontakt till SFP och har utmärkta möjligheter att påverka.

HÖGSKOLEPOLITIKEN HAR ALLTID varit

HUR GICK DET SEDAN? Förbundet

Liberala Studerande fungerade i ett antal år och tack vare detta spred sig också verksamheten. I dagens läge är LSK igen en mer integrerad del av SU, och fungerar som SU:s högskolepolitiska utskott.

Själv tänker jag, kanske mest av nostalgiskäl, att LSK som eget förbund kunde ha fortsatt. Men det är alltid de aktiva SU:arna, inte vi pensionerade, som ska bestämma hur verksamheten ska se ut.

Och bra så! Annars skulle ju varken studentpolitiken eller samhället överlag röra på sig framåt. Och huvudsaken är att veta att LSK:s verksamhet fortsätter aktivt också nu.

LSK:arna har i tiotals år jobbat för en bättre framtid för studerande. Det har handlat, bara för att nämna några exempel, om studiestödet, lunchmaten, studerandes möjligheter att påverka, nya universitetslagar, motverkande av terminsavgifter och rätt för yrkeshögskolestuderande att använda Studenthälsan. Många av dessa målsättningar har också senare förverkligats. Den naturliga frågan är därför: hur kommer det sig att LSK är så framgångsrikt?

LSK:arna har alltid haft och har också i dag en unik påverkningskanal genom SFP. I den studentpolitiska diskussionen hör man ofta

. 19 .

FÖR EGEN DEL minns

jag själv bra år 2007, då jag var styrelseordförande för Åbo Akademis Studentkår och invald i kårfullmäktige på LSK:s lista. Våren 2007 var det riksdagsval och regeringsförhandlingar. Studentrörelsens gemensamma målsättning var att studiepenningen skulle höjas med 15 procent. Den målsättningen lyckades utmärkt: regeringsprogrammet 2007 innehöll förutom en höjning av studiepenningen också en 30 procents höjning av inkomstgränserna. Som LSK:are var det lätt att vara i kontakt med den minister som ansvarade för studiestödet, nämligen SFP:s dåvarande partiordförande Stefan Wallin.

Också regeringen Rinnes färska regeringsprogram innehåller många saker som länge drivits av LSK och SU. Tröskeln för LSK:are att ta kontakt med riksdags- och ministergruppen är fortfarande låg.

Jag vågar påstå att den inom SFP är mycket lägre än i många andra partier.

SÅ HÄR I KÅRVALSTIDER vill jag varmt rekommendera åt dig att bli ak-

tiv i LSK och högskolepolitiken. Förutom en fin möjlighet att påverka finns det även mycket annat som talar för detta.

Om du är intresserad av politik och samhälleliga frågor är högskolepolitiken en utmärkt skola, enligt mig kanske den bästa, för att lära sig mötesteknik, politisk kommunikation och hur man framgångsrikt påverkar i olika frågor. Men framför allt är det otroligt roligt och ger möjligheten att träffa nya människor. Många av mina bästa vänner i dag har jag träffat via studentpolitiken. Finland är också ett så pass litet land att du nästan garanterat i yrkeslivet eller andra sammanhang även i framtiden kommer att träffa de personer du lär känna som studentpolitiker. Senast nu i våras under regeringsförhandlingarna på Ständerhuset påmindes jag om detta. Många av mina specialmedarbetarkollegor i den nya regeringen har jag lärt känna i studentpolitiken. Samarbetet löper väldigt smidigt, då man känner varandra sedan tidigare.

Så tveka inte att ställa upp i framtida kårval för LSK! Och om du känner att kårpolitik inte är din grej just nu, så kom i alla fall ihåg att rösta i valet. Kårvalet handlar i allra högsta grad om din egen vardag som studerande.

Otto Andersson Specialmedarbetare för SFP:s ministergrupp (tidigare styrelse- och fullmäktigeordförande för Åbo Akademis Studentkår, tidigare För­ bundet Liberala Studerandes första ordförande och vice ordförande för SU)

UTBILDNING

VADÅ KÅRVAL?

På bild: Nicolò Branchesi och Anna Korkman i en av Åbo Akademis aulor.

. 20 .

Vadå kårval? Vadå studentkår? Studentkår eller studerandekår?

För en ny studerande kan det vara svårt att förstå alla dessa kon­ cept, speciellt med tanke på överflödet av information som möter en nyanländ högskolestuderande.

TEXT FOTO

Calle Wikman, självutnämnd kårdåre Sofia Jern

VI BÖRJAR med det lättaste. Vad är en studentkår?

Ifall du är universitetsstuderande är du säkert bekant med den jobbiga klumpsumman man måste betala vid läsårsanmälning för att kunna studera. Denna summa går till studentkåren varav en mängd betalas till Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS. Studentkåren är ett offentligrättsligt samfund som sköter intressebevakning för sina medlemmar genom att välja studeranderepresentanter till studierelaterade organ och universitetets olika styrelser. Kårerna kan även komma med utlåtanden om aktuella ärenden som berör studeranden och lobbar även på kommunal och nationell nivå för sina medlemmars intressen. Alla studentkårer i Finland är dessutom med i Finlands studentkårers förbund som jobbar för alla sina cirka 130000 medlemmars intressen på ett nationellt plan och inom EU. IFALL DU STUDERAR på en yrkeshögskola existerar

dock inget ”kårtvång”, men för att avnjuta studeranderabatter och för att rösta i kårvalet bör du vara medlem i en studerandekår. I stort sett så fyller studerandekårerna samma uppgift som studentkårerna.

För studerandekårer existerar även en studentorganisation kallad Finlands studerandekårers förbund (Suomen opiskelijakuntien liitto, SAMOK), som intressebevakar på ett nationellt plan. Från och med 2021 kommer även yrkeshögskolestuderande kunna utnyttja SHVS:s tjänster.

Allt detta kan verka som mycket att svälja på en gång och kan kanske verka något vagt. Vadå intressebevakning? Jag kan omöjligen tala om hur de olika kårerna vid alla olika högskolor sköter sin verksamhet, så låt mig ta upp några praktiska exempel från min egen studentkår, Åbo Akademis Studentkår ÅAS. i Åbo oberoende studieplats har du antagligen besökt något av Kårkaféerna. Dessa restauranger ägs av Åbo Akademis studentkår samt Åbo Akademiker rf. Ekonomisektorn vid ÅAS är här med och fattar beslut angående bolagets verksamhet och kan påverka saker som utbud, miljötänk och förstås ekonomin. Ekonomisektorn sköter även om fastigheterna som ägs av ÅAS vilket inkluderar ett antal studentbostäder. Varför allt detta tal om STUDERAR DU

. 21 .

ekonomisektorn? Jo, i ekonomisektorn verkar ekonomidirektionen som fastställs av fullmäktige. Denna direktion består av kårmedlemmar samt expertmedlemmar. Fullmäktige består av kårmedlemmar.

Det vill säga, all denna verksamhet har du möjlighet att påverka genom att antingen rösta i kårvalet eller ställa upp själv.

FÖRUTOM DET EKONOMISKA ser ÅAS även till att det

finns hobbyalternativ och en stark föreningsverksamhet inom campus genom att bland annat dela ut understöd och material till specialföreningar vid kåren. Bland dessa specialföreningar finns det förutom nationer och ämnesföreningar även hobbyföreningar inom idrott, musik och dessutom en whiskeyförening.

All denna aktivitet fastställs av kårfullmäktige som du kan ställa upp i som kårmedlem.

Den röda tråden i dessa exempel leder fram till att all denna verksamhet kan just DU som kårmedlem påverka och ta del av. Oberoende skalan av din studentkårs eller studerandekårs verksamhet så består ändå faktumet att båda har ett fullmäktige som högsta beslutande organ, och val där du som kårmedlem antingen kan ställa upp eller rösta i.

MEN FÖR ATT komma till punkt – vadå kårval? Alla

kårer, oberoende högskola, har ett kårval för att välja sin fullmäktige som tidigare nämnt är det högsta beslutande organet i dessa organisationer. Nu på hösten är det flera val som går av stapeln, val som just du kan rösta i. Är det något i verksamheten du ofta klagar på eller har du idéer om hur verksamheten skulle kunna förbättras i framtiden är detta en ypperlig chans att inte bara få dina åsikter hörda utan dessutom lära dig ett och annat om högskolepolitik. Själv har jag suttit i ÅAS fullmäktige i några mandat nu och dessutom hunnit agera vice ordförande. Denna tid har varit väldigt lärorik och jag har dessutom fått träffa en massa utomordentliga karaktärer på köpet. Ifall du är ens en gnutta intresserad rekommenderar jag att du ställer upp som kandidat i nästa kårval som är aktuellt. Ifall du tvekar ber jag dig att i alla fall bekanta dig med din egen kårs verksamhet. Jag hoppas denna artikel varit informativ och gett dig lite insikt i vad en kår gör och vad ett kårval är. Trevlig fortsättning på hösten och kom ihåg att släpa dig till valurnan.

UTBILDNING

ANTAGNINGSREFORMEN JÄMLIKHET ELLER STRESSMOMENT? TEXT FOTO

Peggy Johansson & Amanda Åström, LSK Pexels

Från och med nästa år kommer hälften av de som söker studieplats på tredje stadiet antas på basis av studentexamensbetyget. Peggy Johansson och Amanda Åström från SU:s högskolepolitiska utskott LSK ifrågasätter om reformen verkligen ökar jämlikheten och minskar stressen.

Den nya antagningsreformen för högskolestudier träder i full kraft år 2020. Kort sagt är syftet med reformen enligt Utbildnings- och kulturministeriet att spara pengar, eliminera oönskade mellanår och göra antagningsprocessen mer jämlik för alla. Det låter ju bra i sig, men om man tar sig en närmare titt på reformen känns det högst oklart ifall den verkligen kommer gynna studenterna.

Reformen bestämmer att åtminstone hälften av de som ansöker om en studieplats på tredje stadiet ska antas på basis av betyget i studentexamen. Genom att prioritera betyget och minska antalet inträdesprov ska utgifterna gå ner, och fler ska ges en chans att inleda sina studier direkt efter gymnasiet. Detta ska minska på studenternas stress kring inträdesproven. Medan detta eventuellt minskar stressen inför inträdesproven, då en stor andel av inträdesproven slopas, ökar ju högst antagligen stressen angående betyg i studentexamen. De som har det lättare för sig i skolan gynnas av reformen, men de som kanske inte upplever sig vara lika framgångsrika i sina betyg utsätts för en större press, inte bara gällande den redan sedan tidigare mycket viktiga studentexamen, utan även för att man eventuellt kommer vara tvungen att också skriva ett inträdesprov med kort varsel.

Det är tänkt att studentexamens betyg ska komma i god tid innan inträdesproven så att man har tid på sig att förbereda sig. Risken finns dock att detta inte kommer vara fallet, eftersom studentskrivningarna inte kan rättas snabbare än vad de rättas i dag. Ifall de som skri-

ver inträdesprov endast får två till tre veckor på sig att läsa så kommer inträdesproven att ändras betydligt vad gäller format. Frågorna kommer bland annat att vara mera baserade på material som delas ut under provet, och frågeställningarna kommer bli mer krävande. Detta gynnar endast en viss typ av elever.

Angående jämlikhetsfrågan under antagningsprocessen är det väl känt att reformen vill minska, rentav eliminera, antalet prepkurser. Prepkurser är väldigt populära, och kostar i många fall flera hundra euro. Här spelar allas lika möjligheter till utbildning in, eftersom prepkurserna i princip gör vissa utbildningar till en ekonomisk fråga. Alla har inte möjlighet att betala. Det finns dock även studentexamensförberedande prepkurser, även om de tidigare inte varit lika populära som de inträdesprovsförberedande kurserna. Naturligt kan man tänka sig att de examensförberedandena kurserna kommer att öka i antal och ordnas i ett mycket tidigare skede av elevernas liv. Är det verkligen rätt att stressmoment som detta flyttas nedåt i åldern, när vi redan i dag ser att stressnivån hos unga är väldigt hög? Ämnen som lång matematik och modersmål hör till de ämnen som ger mest poäng i den nya reformen, oberoende vad man vill studera. Innebär en god kunskap i modersmål och lång matematik automatisk studieframgång? Är en utmärkt kunskap i dessa ämnen det som gynnar vårt samhälle mest? Resultatet blir att elever försöker skriva så många ämnen som möjligt för att maximera sina chanser för att bli antagna.

. 22 .

Inträdesprov är inte bara viktiga för att de ger alla en andra chans ifall man inte presterat på topp i studentexamen. Det att man läser introducerande litteratur till inträdesprov leder till att ens baskunskap i ämnet i fråga är bättre, samtidigt som man får en bild av vad det är man kommer att börja studera. De flesta av oss känner någon som inlett sina studier i ett ämne som visat sig vara något annat än vad man tänkt sig. Nu kommer elever redan i början av sin gymnasietid tvingas gissa sig fram till vad man vill studera i framtiden, för att säkert hinna gå alla de kurser som krävs för att skriva ämnet i studenten.

En hel del felsteg kommer antagligen tas, och det finns en risk att fler studerande kommer känna att de studerar fel ämne, och att allt fler avbryter sina studier. Dessutom kommer frånvaron av inträdesprov sannolikt att påverka resultaten i högskolestudier. Det att åtminstone hälften av de som antas till en utbildning inte kommer ha bekantat sig med högskolelitteratur innan studierna inleds kommer säkerligen visa skillnader i studieframgång dessa grupper emellan.

Om vi fick beskriva den nya antagningsreformen med ett ord skulle det vara med ordet stress. Stress över studentexamen, stress över att välja rätt bransch och stress över de eventuella inträdesproven. Den nya reformen ger känslan av att det ges få nya chanser om studentskrivningarna inte gav framgång.

Visst, man kan välja att skriva om studentexamensproven, men det går inte hand i hand med målet att snabbare examineras och komma ut i arbetslivet. Det tidigare antagningssystemet gav en känsla av att man alltid kan försöka prestera bättre i nästa inträdesprov ifall man inte lyckas direkt. Den nya reformen pressar elever i allt yngre ålder att uppnå framgång redan under gymnasietiden. Den här sortens press på individer som inte ens är myndiga är inte ett hälsosamt alternativ, då det känns som att hela ens framtid står på spel.

Om vi fick beskriva den nya antagningsreformen med ett ord skulle det vara med ordet stress.

Stress över studentexamen, stress över att välja rätt bransch och stress över de eventuella inträdesproven.

Den nya reformen ger känslan av att det ges få nya chanser om studentskrivningarna inte gav framgång.

. 23 .

UTBILDNING

FRAMTIDENS SPRÅKUNDERVISNING TEXT FOTO

Theo Nyström Sofia Jern

Finland har varit ett bildningssamhälle där varenda en oberoende av sin bakgrund har rätt och tillgång till högklassig utbildning. Orsaken till att jag säger att Finland inte längre är ett bildningssamhälle är att man i dag nog värdesätter detaljerad kunskap, vilket nog är viktigt för hjärnan men tjänar främst näringslivets intressen. . 24 .

Språk är ett fönster till kulturernas djupaste essens, skriver högstadieeleven Theo Nyström från Esbo. Enligt honom borde det ligga i Finlands intresse att satsa på språkundervisningen. av mina passioner. Jag har sedan barndomen velat lära mig många språk, så att jag kan tala flytande eller åtminstone bli förstådd och skriva korrekt på andra språk. När jag började skolan tyckte jag det var konstigt att språkundervisningen började så sent: finska som A1-språk från tredje klass och engelska, tyska, franska och spanska från fjärde. Till råga på allt var engelska den enda gruppen som förverkligades – de andra undervisningsgrupperna hade för få anmälda för att man skulle ha kunnat ordna undervisning.

Detta är tyvärr fallet i alltför många skolor i Finland, särskilt i mindre kommuner. Gruppstorlekarna som krävs är alltför stora. Språkundervisningen är ojämlik och ensidig. Därför genomdrevs en reform som enligt förespråkarna ska åtgärda problemet och få kommunerna att satsa på större språkutbud. Från och med år 2020 ska A1-språket tidigareläggas från tredje till första klass. Idén är att man de två första åren inte ska pränta in grammatik, utan i stället med hjälp av lek, rim, ramsor och sånger ska bygga upp ordförråd och snappa upp uttalet.

SPRÅK ÄR EN

DEN KALLA FAKTAN är

emellertid att för att på riktigt kunna påverka barnets uttal måste det ske då barnet lär sig att tala – i daghemsålder. Då är hjärnan öppen för allt, också uttalsmässigt, eftersom den delen inte har utvecklats ännu. Om barnet växer upp i en miljö där man endast talar ett språk på ett visst sätt och inte ärver gott “språk-

. 25 .

huvud” (förmåga att urskilja noggranna fonetiska skillnader) är det svårt att få tungan att böja sig på det sätt som krävs i andra språk som kan ha helt främmande ljud. Språket kan man lära sig alldeles flytande, men att få ett bra uttal är svårt.

Däremot kan barnet lära sig grundvokabulären och ett gediget uttal för nästan hur många språk som helst.

OM VI VÄNDER på

steken: tänk om alla daghem vore språkbad där man lär sig åtminstone grunderna i det andra inhemska språket, engelska och så ett internationellt språk, må det vara mer “traditionella” eller språk som i framtiden kommer att vara nödvändiga på den internationella marknaden, till exempel kinesiska, arabiska, swahili eller portugisiska. Motståndarna till “pakkoruotsi” säger att vi istället för svenska borde satsa på växande språk. Varför inte både och?

Man vet aldrig om man råkar flytta från till exempel Savolax till Borgå, och då är det lättare om man har en bra grund i grammatiken och vågar tala och kan göra sig förstådd. Likväl är det viktigt att eleverna i till exempel Österbotten lär sig finska. Forskning visar att språkbad bidrar till en positiv och fördomsfri inställning till språket och kulturen i fråga. Det är viktigt att öka den interna förståelsen, vilket också gäller samerna.

DET ÄR SÅ gott

som omöjligt att få resurser till tidig språkundervisning, där även språk från växande marknadsområden ingår, men skulle det inte löna sig att satsa på det? Samtidigt är det att förse oss ungdomar med nödvändig vägkost inför den hektiska arbetsmarknaden i Finland som på grund av digitaliseringen medför svårigheter att klara sig med de kunskaper som tidigare räckt till, och att värna om våra globala

UTBILDNING

intressen – det är en klar marknadsfördel. Då minskar vi på ungdomars marginalisering! Det torde ligga i Finlands intresse att investera i det här.

FÖRÅLDRAD GRAMMATIKUNDERVISNING

Jag är besviken på språkundervisningen jag fått. Läraren i A2-språket byttes olyckligtvis fem gånger och kontinuiteten har varit liten. Jag har inte lärt mig nära på allt det jag hoppades.

Hurdan borde då språkundervisningen i de högre årskurserna vara? I engelskundervisningen kunde man gå mer in på djupet och till exempel analysera litteratur – man behöver inte “lära ut” själva språket längre, för det lär många sig ändå. Man kunde alltså skära ner i engelskundervisningen i de lägre skolklasserna och på det sättet frigöra resurser till språkbadsundervisningen.

FÖRHÅLLANDET TILL grammatik

i undervisningen av främmande språk är förvrängt. Grammatik har inget inneboende värde, utan det är snarare ett verktyg (ett nödvändigt sådant) som gör det lättare för oss att uttrycka vad vi vill på ett enkelt, inbyggt sätt. Därför är det ingen idé att lära sig grammatik som sådan, i stället kunde det bakas in i undervisningen. Varje gång när man går igenom till exempel en regel eller böjningsform, kunde man förklara i vilken kontext och varför den behövs, och sedan förklara vad den i grund och botten betyder och hur man skulle säga motsvarande sak på undervisningsspråket. Först då inser man nyttan med grammatik.

Finland har varit ett bildningssamhälle där varenda en oberoende av sin bakgrund har rätt och tillgång till kvalitativ, högklassig utbildning. Orsaken till att jag säger att Finland inte längre är ett bildningssamhälle är att man i dag nog värdesätter all slags detaljerad kunskap, vilket nog är viktigt för hjärnan men det tjänar främst näringslivets intressen. Däremot värdesätts inte bildning för bildningens skull, alltså det att man skulle lära sig mer helhetliga samband. Kunskap är lika viktigt, men det ena får inte köra över det andra. Det goda i språk är att det är både kunskap och bildning! Språk tränar hjärnan och håller den i gott skick på ett ypperligt sätt (för dem som har det lätt att lära sig språk är det

hippocampus och hjärnbarken som växer eftersom man kopplar ihop olika saker; för dem som språkinlärning är jobbigt för är det en annan del av hjärnan som växer, en del som bland annat hanterar motoriken, eftersom man lär sig svåra ord, att artikulera och att röra på tungan på rätt sätt), vilket är kunskap i allra högsta grad.

SPRÅK ÄR KULTUR

Språk är också ett fönster till kulturernas djupaste essens. Grammatiken återspeglar på det djupaste möjliga planet tankesättet i talarnas kultur, folkslag och samhälle. Baselementen i de olika språkgruppernas grammatik är så olika att det inte riktigt går att förstå (till exempel svenska och finska). De mest grundläggande basidéer är så annorlunda i de olika språken att en helt ny värld, en helt ny dimension öppnar sig. Det kan också handla om vokabulär. Vilka ord är viktiga ord var? Det är alldeles förståeligt att man till exempel i grönländskan har över 100 ord för snö.

Eller ja, det finns inte snö, utan kramsnö, pudersnö och så vidare.

Uttryck är en ännu tydligare indikator. Många gånger går det inte att översätta uttryck ordagrant, utan man måste ta reda på hur det sägs och uppfattas i den kulturen. Å andra sidan ser man samband mellan språk då samma uttryck förekommer i många språk. När man inser detta utvecklas tankesättet enormt.

OM MAN LYCKAS med att inte bara lära sig, utan också förstå, inse

och kunna analysera och jämföra vad som skiljer sig mellan det språk man lär sig och sitt modersmål har ens eget perspektiv på världens allra vardagligaste fenomen blivit dubbelt så öppet, vitt, brett och djupt. Det är då man inser att det man själv upplever inte är den enda verkligheten, och då blir man mycket mera tolerant mot andra kulturer och deras sätt att se på saker och ting.

Språk tränar och förstärker din hjärna helt fysiskt men ger dig en djupare och mer helhetlig förståelse av sociologiska, samhälleliga och etnologiska strukturer och fenomen, samt en förmåga att kunna uttrycka detta på ett fruktbart sätt som gynnar det allmänna goda. Kollektiv individualism, kunskapsberikad bildning.

. 26 .

HÖSTSEMI MED BREXIT-STIZ I BORGÅ 15–17.11

vi spracker

t s i l u p pboubblan !

ANMÄLNING OCH INFORMATION PÅ WWW.SU.FI.

. 27 .

UTBILDNING

Vad ska jag egentligen göra i framtiden, vad vill jag studera och vilken karriär ska jag välja?

Det är nog frågor som många unga ställer sig - kanske i synnerhet om man går i gymnasiet och till skillnad från yrkesstuderande inte redan har ett yrke när andra stadiets utbildning är över.

FRAMTIDSÅNGEST? TEXT FOTO

Susanna Elenius Sofia Jern

. 28 .

de flesta gymnasiestuderande mår bra kan stressen eller oron för framtiden ibland bli överväldigande för en del. Lotta Sundgren, studiehandledare i Pargas svenska gymnasium, påpekar att det är normalt att tidvis uppleva stress vilket i sig inte behöver vara ett problem.

– Att en studerande mår dåligt behöver inte heller bero på gymnasiestudierna utan något övrigt i deras i liv som försämrar orken att studera. Tyvärr brukar problemen hopa sig och det kan bli en ond cirkel.

I och med den nya antagningsreformen till högskolorna, där fler antas på basis av betyg och färre på basis av inträdesprov, blir studentexamensbetygets roll allt viktigare. För den som börjar gymnasiet lönar det sig alltså i ett tidigt skede att planera vilka kurser man behöver gå.

– Att få information om antagning till högskolor behöver inte vara stressande i sig. Man ska inte låta poängtabellerna i alltför hög grad styra vad man väljer. Det viktigaste är att läsa och skriva ämnen som man är intresserad av och har anlag till. ÄVEN OM

VISSA ÄMNEN, som

lång matematik, betonas mer oavsett vilken utbildning man söker till efter gymnasiet. Betyder det att det är kört för den som är svag i matematik?

Sundgren menar att det förstås är viktigt att få information om tröskelkrav och poängsättning om man redan har siktet inställt på en viss utbildning. Det betyder dock inte att alla ska välja lång matematik och alla kurser i fysik bara för att dessa studentprov ger mycket poäng i högskoleantagningen.

– För det första klarar inte alla av att få goda resultat i ämnena i fråga och då är poängen inte heller höga, och för det andra ökar inte mängden sökande med jättegoda prestationer i dessa ämnen bara för att de kan ge mycket poäng. De som är intresserade och har anlag väljer i vilket fall som helst dessa ämnen och presterar bra och söker också till fortsatta studier som relaterar till samma ämnen.

Det betyder alltså att det inte kommer att finnas en massa sökande med höga poäng från lång matematik och fysik som söker till alla utbildningar i yrkeshögskolor och universitet. Sundgren uppmuntrar till att man ska läsa ämnen som intresserar och förbereder till fortsatta studier inom områden som man är intresserad av och har anlag till. Har högskolan tröskelkrav brukar man ha just sådana ämnen listade.

– Läser man ämnen man själv är intresserad av är man också mer motiverad att studera, mår bra och resultaten blir bättre.

SUNDGREN UNDERSTRYKER

att man som gymna-

. 29 .

siestuderande inte behöver ha sin framtid färdigt utstakad. Hur man upplever skolämnen och vilka resultat man får i dem brukar visa var styrkorna finns, vilket kan ge en ledtråd till vad man kanske kan börja studera framöver. Prao-perioder, sommarjobb och hobbyverksamhet ger möjligheter att få känna efter vad man är intresserad av. Inom studiehandledningen får man också tillfälle att bekanta sig med utbildningar och branscher och träffa människor från arbetslivet. Man lär sig också om sina styrkor och intressen i sina relationer med familjen, släkt och vänner.

– Det handlar om livslångt lärande och slumpen brukar också spela sin roll i vad man börjar arbeta med. Ofta märker man senare att det var en lyckospark att man inte kom in dit man trodde sig vilja.

De flesta hinner ha flera olika arbeten under sin karriär och detta kommer säkert bli ännu vanligare i framtiden, säger Sundgren.

Och vet man överhuvudtaget inte vad man vill göra efter gymnasiet är Sundgrens rekommendation att man söker till något rätt allmänt som känns okej för en.

– Det viktigaste är att man har en examen, det är inte så noga vilken. Klart att det finns yrken med särskilda behörighetskrav, men i övrigt är det viktiga att ha en utbildning överhuvudtaget.

ETT MELLANÅR kan också vara på sin plats, förutsatt

att det är ett aktivt sådant och tjänar ett syfte.

– Man ska fråga sig vad man tror är annorlunda efter mellanåret. Håller du ett mellanår för att du inte vet vart du ska söka ska du fråga dig vad det är som gör att du skulle veta bättre om ett år. Att bara skjuta upp saken gör en knappast klokare.

Man tappar lätt studierutinen och blir bekväm med en inkomst om man har arbete. Sådana inkomster räcker medan man bor hemma, men efter det är ställningen sämre på arbetsmarknaden utan annan examen än studenten.

OM ORON för

studierna och studentproven är stor rekommenderar Sundgren att man planerar sina studier väl och fokuserar sin tid och energi rätt.

Slutligen påminner hon om hur viktigt det är att man äter regelbundet och hälsosamt, sover tillräckligt och motionerar. Den fysiska hälsan är nämligen också viktig för att man ska må bra i skolan.

– Dessutom lönar det sig att se över sin tidsanvändning och studieteknik samt fundera på vad man vill fokusera på, vilka målsättningar man har och varje dag göra något för att nå dem. Det finns så mycket man kan låta sig distraheras av, tidstjuvar lurpassar över allt. Men kom också ihåg att planera tid för rekreation och hobbyer som laddar batterierna, säger Sundgren.

UTBILDNING

Tycker du det är svårt att hitta rätt i utbildningsdjungeln? Du är inte ensam. Här är våra bästa tips till dig som ännu inte vet vad du ska studera i framtiden. ++ Gör yrkestester på nätet. Du hittar många genom att googla, till exempel AVO:s Yrkesvalprogram eller Studentums yrkestest. ++ Fundera inte bara på vad du är bra på i skolan, utan också vad du är bra på under fritiden. Brinner du för några hobbyer eller fritidsin­ tressen som du kan tänka dig att börja jobba med i framtiden? ++ Passa på att delta i alla studiebesök till högskolor (eller till gymnasi­ er och yrkesskolor om du går i grundskolan) som din skola ordnar – också de besök som är frivilliga! ++ Boka tid hos din studiehandledare för att prata igenom dina möj­ ligheter. Du kan också kontakta studievägledare, annan personal eller studerande vid de högskolor du är intresserad av för att fråga mera. ++ Prata med din familj och dina kompisar. Ofta är det de som känner dig bäst, och kan kanske komma på vilka yrken som kunde passa just dig. ++ Utnyttja möjligheten att göra prao, praktik och dagsverken på ar­ betsplatser som verkligen intresserar dig för att få chansen att se om arbetet motsvarar dina förväntningar. ++ Våga ta mellanår. Under ett eller flera mellanår hinner du jobba och prova på olika branscher för att hitta den du trivs bäst i. Ibland behöver man också helt enkelt tid för att reflektera kring vad man vill i framtiden. ++ Bekanta dig med olika högskolors webbsidor och sociala medier för att få en bild av vad utbildningarna egentligen innehåller. Till exem­ pel på Instagram kan du också hitta många studentkårer, utbildning­ sprogram och olika studentföreningar, och kanske få en idé om hur studierna ser ut i vardagen.

. 30 .

VIERASKYNÄ

SAAVUTETTAVA JA LAADUKAS KOULUTUSJÄRJESTELMÄ VAATII RAHAA – MUTTA ON JOKA SENTIN ARVOINEN Koulutuksen kunnianpalautus on vilissyt lehtien otsikoissa ja yhteiskunnallisessa keskustelussa pitkin vuotta. Ensimmäisiä askelia kohti kunnianpalautuksen toteutumista otettiin tällä viikolla, kun hallitus julkisti talousarvioesityksensä, jossa korkeakouluindeksi ollaan palauttamassa ja korkeakoulujen perusrahoitusta ollaan kasvattamassa 60 miljoonalla heti ensi vuodesta alkaen. Nämä ovat hyviä päätöksiä, jotka toivottavasti näkyvät opiskelijan arjessa esimerkiksi lähiopetuksen lisääntymisenä ja tuki- ja ohjauspalveluiden saavutettavuuden kohentumisena.

Sanni Lehtinen Puheenjohtaja, Suomen ylioppilaskuntien liitto (SYL) r y

Saavutettavuus on yksi suurimmista kysymyksistä myös koko koulutusjärjestelmän osalta: miten takaamme, että kenellä tahansa olisi aito mahdollisuus päästä korkeakouluun asti?

Koulutus kun periytyy vahvasti, joten maisterin lapsella on todennäköisyyksien valossa huomattavasti paremmat todennäköisyydet päätyä korkea-asteen opintoihin kuin vain peruskoulun suorittaneen jälkikasvulla. Toimia tämän asetelman purkamiseen vaaditaan koulutuspolun alusta lähtien. Oppijalle on tarjottava yksilöllistä tukea valintoihinsa koulutusjärjestelmän sisällä, sillä kaikki eivät sitä kotoa saa.

Olennaista on myös se, kuinka paljon otamme opiskelijoita sisään korkeakouluihin. Opetus- ja kulttuuriministeriön korkeakouluvision tavoitteena on nostaa ikäluokan korkeakoulutusaste 50 prosenttiin vuoteen 2030 mennessä. Tämä tavoite jaetaan laajasti myös puolueiden kesken. Matkaa on vielä reippaasti, ja tavoitteen saavuttamiseksi tarvitaan konkreettisia tekoja. Konkreettiset teot taas vaativat rahaa.

Hallitusohjelmaan kirjattiin, että koulutustason nostoon ja hakijasuman purkamiseen etsitään ratkaisuja lisäämällä korkeakoulutuksen aloituspaikkoja merkittävästi. Hallitus ei ensimmäisessä budjettiriihessään kuitenkaan suunnannut erillistä lisärahoitusta aloituspaikkojen määrän kasvattamiseen. Toivon todella, että aloituspaikkoja saataisiin lisättyä, mutta ilman lisäpanostuksia kyseessä on kuitenkin käytännössä leikkaus: sama rahamäärä jaettuna nykyistä useammalle tutkinnolle pienentää yksittäiseen tutkintoon käytettävissä olevaa rahallista panostusta. Tämä yhtälö taas johtaisi koulutuksen laadun laskemiseen ja pahimmillaan heikentäisi opiskelijoiden hyvinvointia ja jaksamista, kun resurssia paneutua opiskelijoihin yksilöinä ei korkeakouluilla olisi entiseen tapaan.

Korkeakoulutusasteen nostamisen edellytyksenä on myös korkeakoulutuksen läpäisyn parantaminen. Konkreettisesti siihen voidaan tarttua näkemällä opiskelija ihmisenä, joka elää elämäänsä myös opiskeluvuosien aikana. Joustavat rakenteet, riittävä ohjaus ja tuki sekä välineet ottaa koppi opiskelijasta, joka on putoamisvaarassa ovat ratkaisevia tekijöitä läpäisyn varmistamisessa. Tämän yhteiskunnan ja koulutusjärjestelmän on oltava sellaisia, että opiskelija voi luottaa siihen, että hänestä pidetään huolta, vaikka kaikki ei menisikään niin kuin on alun perin suunnitellut.

Olemme oikealla tiellä kohti sivistyneempää ja koulutetumpaa yhteiskuntaa. Rima on asetettu kunnianhimoisen korkealle, mikä on vain hyvä asia. Tekemistä tavoitteeseen yltämiseksi kuitenkin riittää ja tällä kaikella on hintalappunsa. Onkin lopulta arvovalinta, kuinka paljon korkeakoulutukseen halutaan panostaa rahallisesti. Toivottavasti riittävästi, koska koulutus ja sivistys lisäävät koko yhteiskunnan hyvinvointia ja koulutusjärjestelmän tasa-arvoisuus ja saavutettavuus ovat edellytyksiä sosiaaliselle liikkuvuudelle.

. 31 .