Liber nr 3/18

TEMA: UNGAS VÄLMÅENDE

+ SVEPS HJÄLPER UNGA På ungdomsverkstaden får ungdomar en ny chans att hitta rätt väg i livet

MENTAL TRÄNING Är det en formel för framgång?

ETT DROGFÖREBYGGANDE ÖSTERBOTTEN Stor efterfrågan på drogförebyggande arbete

LEDARE

VÄRLDENS LYCKLIGASTE LAND

E

nligt FN:s World Happiness Report 2018 är Finland faktiskt världens lyckligaste land. Men ändå fördubblades användningen av antidepressiva läkemedel i Finland mellan år 2000 och 2010.

Behovet av psykiatrisk specialvård är på kraftig uppgång och till exempel i Nyland fick var tionde tonåring vård inom den psykiatriska special­ sjukvården fjol. Åtminstone var femte finländare drabbas någon gång i livet av depression, och då är mörkertalet fortfarande stort. Att depression har blivit vår tids folksjukdom berättar något helt annat om vårt välmående än FN:s rap­ port gör.

SUSANNA ELENIUS Chefredaktör

"Att depression har blivit vår tids folksjukdom berättar något helt annat om vårt välmående än FN:s rapport gör"

Problemet är att det inte riktigt är möjligt att mäta lycka. Parametrarna som användes i rapporten var exempelvis livslängd, personlig frihet, bruttonatio­ nalprodukt per capita och korruption. Indikatorer som tyder på att vi i Finland har ett materiellt välstånd och trygghet, men att likställa det med lycka är lite missvisande.

På många sätt lever dagens människor säkert mer bekväma liv än våra förfäder gjorde, men vi möter också en helt annan typ av utmaningar. Vi är bland annat utsatta för mer press och mer stress i dagens individualistiska prestationssam­ hälle med en krävande och tävlingsinriktad arbetsmarknad, nedskärningar och omotiverade reformer inom utbildningen, orimliga ideal och periodvis ekono­ miskt osäkra tider. Det är allt annat än lätt att vara ung i dag. Även om en förbättring skett är kunskapen om och oförståelsen för mentala pro­ blem fortfarande stor. Mental ohälsa handlar inte om att enstaka gånger känna sig lite nedstämd och är inget man bara kan rycka upp sig från. Depression, ång­ est och annan psykisk ohälsa kan drabba vem som helst oavsett livssituation - och det är fråga om verkliga sjukdomar som får de drabbade att förlora sitt driv, sina känslor och sin motivation, och ohälsan utgör reella problem för samhället.

Tyvärr är det i dag ändå ofta svårt att få hjälp. Patienter slussas runt mellan olika instanser, köerna är långa och att få hjälp på sitt modersmål är ingen självklarhet.

Paradoxalt nog krävs det ofta att de som mår dåligt besitter en hel del mental styrka för att ens orka tjata sig till tillräcklig hjälp.

Nu måste vi börja göra större satsningar för att förebygga mental ohälsa. I Fin­ land har man redan i många år satsat på arbetet med att förebygga trafikolyckor.

Men faktum är att mer än tre gånger så många finländare dör i självmord än i trafikolyckor - och ändå saknar Finland en nationell plan för att förebygga själv­ mord. Särskilt mörk ser självmordsstatistiken ut bland unga. Självmord står för hälften av alla dödsfall i åldersgruppen 20–24 år och bland 15–19-åringar är an­ delen cirka 30 procent. Så varför görs det inte större satsningar här?

Vi ser ut att stå inför en riktigt intensiv valperiod i vår då tre val ordnas på kort tid. Då har man chansen att lägga sin röst på någon som bryr sig om att unga människor mår bra. För inget är väl viktigare än vårt välmående? Dels orsakar psykisk ohälsa miljardkostnader för samhället årligen, men framförallt ska ingen individ behöva gå omkring och må dåligt. När vi minimerar den psykiska ohälsan kan vi på riktigt kalla oss världens lyckligaste land.

.2.

INNEHÅLL no

03/2018

2

LEDARE

4

ANSLAGSTAVLAN

6

SU I MEDIA

7

KOLUMN

8

SAMHÄLLE

Också politiker måste våga fråga

hösten

Mental träning, bluff eller framgångsrecept? s. 10

Fem tips till ett gott humör på

9

SAMHÄLLE Save

the date

10

SAMHÄLLE Mental träning, hur fungerar det?

13

KOLUMN

14

UTBILDNING

15

UTBILDNING LSK

16

SAMHÄLLE Drogförebyggande

Du är värd mer än dina prestationer Bekymmer kring framtidsval tipsar om stressfria studier

Österbotten

Stor efterfrågan på drogförebyggande arbete s. 16

Sveps hjälper unga att hitta rätt väg i liveet

18

REPORTAGE

22

SAMHÄLLE Killarna

25

SAMHÄLLE Att

samhället 26

VIERASKYNÄ

som halkar efter

känna sig som ett ankare i

SAMHÄLLE Med

Nordkap 29

arbete i

cykel från Berlin till

Väärä häpeä on

vaarallista terveydelle 30

SAMHÄLLE

Ring hit om du behöver hjälp

Sveps hjälper unga att hitta rätt väg i livet s. 18

Susanna Elenius Christoffer Ingo GRAFIKER Sofia Jern TRYCKERI KTMP Group OMSLAG Sofia Jern MEDVERKANDE Susanna Elenius, Christoffer Ingo, Corinne Grönholm, Ida-Maria Skytte, Peik Witick, Annica Tallqvist, Sofia Jern, Henna Sjöblom, Sara Von Bonsdorff, Ellinor Juth och Milla Halme NO 3/2018 UPPLAGA 3300st CHEFREDAKTÖR

ANSVARIG UTGIVARE

På cykel från Berlin till Nordkap s. 26

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47

Gästskribenten Milla Halme s. 29 .3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

TRE TIPS

CHRISTOFFER INGO Svensk Ungdoms orförande

Omväxling i vardagen. Rör på dig, läs, studera, arbeta. För att orka med vardagen hjälper det att ha lite olika järn i elden.

Att till exempel enbart studera blir lätt tungt i längden.

1

KÅRVAL PÅ KOMMANDE

PÅVERKA DIN KYRKA

Den 7.11 ordnar Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) delegationsval, och Novias och Arcadas studerandekårer Novium respektive ASK ordnar fullmäktigeval. I dessa val väljs student- eller studerandekårens högsta beslutande organ och alla som är kårmedlemmar har rösträtt. Fullmäktige (eller delegationen) är det högsta beslutande organet inom studentkårerna och till deras uppgift hör bland annat att välja styrelse och besluta om verksamhet och budget.

Följ Liberala Studerande LSK - Liberaalit Opiskelijat LSK på Facebook och håll utkik efter vårt högskolepolitiska utskotts kandidater!

Söndagen den 18 november kan du påverka din kyrka genom att rösta i församlingsvalet.

Förhandsröstning ordnas 6–10 november 2018.

För att få rösta i församlingsvalet måste du vara medlem i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. I det här valet är åldersgränsen 16! Församlingsvalet påverkar den egna församlingens beslut de närmaste fyra åren. De förtroendevalda som utses vid församlingsvalet beslutar bland annat om verksamhet, budget och vem som anställs i församlingen.

Ring vännerna. Att ibland ringa en vän och kolla hur det går eller att spontant bestämma om en utekväll med gamla kompisgänget kan vara just det du behöver för att skifta fokus från vardagen.

2

3

Gå med i en förening, till exempel

en ungdoms- , ämnes-, teater-, idrotts-, scoutförening eller en politisk förening. Den sociala gemenskapen man får av föreningsverksamhet kan vara avgörande. Ta tillvara på den.

Följ oss på @ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET

Vill du se din bild här?

Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM

i din nästa Instagrampost.

@ SVENSKAKVINNOFORBUNDET Press-

@ IDASKYTTE Den här helgen har bjudit på många

meddelande 11.10.2018, internationella #flickdagen...

skratt. Alltid lika roligt att spendera en helg med SU-familjen!

.4.

ARKIVHÖRNAN

PÄRLOR CHRISTOFFER INGOS PÄRLOR BLOGGEN A JUNKIES PATH (www.davidbjorkstrom.com).

David är en tillfrisknande missbrukare som bloggar om sitt tidigare liv som ung aktiv missbrukare och om sitt nya liv som nykter. Mycket känslor som får läsaren att ibland känna att hen själv är med om händelserna.

PODDEN Pärkele, Janne Grönroos podd där han intervjuar sverigesvenska komiker om deras kunskaper om Finland är både rolig och lätt att lyssna på.

APPEN Livetulokset. Är du sportintresserad men har för lite tid att läsa alla nyhetsartiklar? Då är Livetulokset appen där du kan följa med tabeller, statistik och matcher live.

EVENEMANGET Missa inte Svensk Ungdoms höstseminarium den 16-18.11 i Helsingfors som fokuserar på ungas välmående.

SIFFRAN

43 procent av svenskspråkiga flickor i åldern 15–19 i Finland har drabbats av sexuella trakasserier, enligt Magmas ungdomsbarometer från i höstas.

SVENSK UNGDOMS MOTIONER GENOM ÅREN Varje vår under SU:s årsmöte, kongressen, bestäms förbundets politiska linjedragningar. Genom att skicka in motioner som kongressen ska behandla kan medlemmar, kretsar och lokalavdelningar påverka vad SU ska jobba för. Här är några motioner som kommit in under åren. Vilka tror du blev godkända? (Källa: Svensk Ungdom på agendan 1943-2013)

.5.

SU I MEDIA ÖT 8/10/2018

UNGA POLITIKER OROADE FÖR DEMOKRATIN – SOINIS SOLOSPEL SES INTE MED BLIDA ÖGON "Svensk Ungdoms ordförande Christoffer Ingo menar att regeringen "monterar ner" demokratin med sitt agerande.

– Regeringspartiernas handlingar och utspel under den senaste tiden visar att makten i finländsk politik är centrerad till tre män som tillåts styra och ställa hur de vill inom de egna partierna.

Ingo kritiserar regeringens sätt att bestämma över sina riksdagsledamöter och lyfter fram behandlingen av frågan om omfattande jour på Vasa centralsjukhus som ett exempel på hur makten numera är centrerad till de tre partiledarna i regeringen.

– Majoriteten av social- och hälsovårdsutskottets medlemmar medger att alla sakargument borde ge VCS omfattande jour. Trots detta

fråntas regeringens utskottsmedlemmar rätten att använda den kunskap de besitter och förvalta det förtroende som väljarna gett dem. I en demokrati borde väljarna inte tvingas acceptera att deras representanter i riksdagen fråntas möjligheten att sköta sina jobb. Även fallet Soini är enligt Ingo ett angrepp på demokratin.

– Regeringspartiernas representanter tilläts inte heller följa sina väljares värderingar då förtroendet för utrikesministern skulle prövas. Man kan undra varför vi ska ha en folkvald riksdag om denna inte tillåts förvalta väljarnas förtroende." (utdrag)

SU.FI 11/10/2018

SVENSKA KVINNOFÖRBUNDET OCH SVENSK UNGDOM: KVINNLIG KÖNSSTYMPNING MÅSTE STOPPAS "Svenska Kvinnoförbundet och Svensk Ungdom vill att det omfattande problemet med könsstympning av flickor och kvinnor tas på allvar och stoppas.

Kvinnlig könsstympning är en global företeelse med uppskattningsvis 200 miljoner offer. Årligen utsätts 3 miljoner flickor. Könsstympning förekommer även i Finland, men exakt hur många som drabbas är det ingen som vet då statistik saknas.

Upplysningsarbete på bred front är den enskilt viktigaste satsningen i kampen mot kvinnlig könsstympning.

Det anser Anna Jungner-Nordgren, ordförande för Svenska Kvinnoförbundet, och Frida Sigfrids, vice ordförande för Svensk Ungdom (SU). Könsstympning orsakar mycket trauma och stora smärtor för flickor och kvinnor världen över. Finland är inget undantag.

– För att stoppa den här formen av våld mot flickor och kvinnor krävs långsiktighet, både i fråga om resursering och det upplysningsarbete som bör göras. Förändring

sker inte över en natt, säger Jungner-Nordgren.

Jungner-Nordgren och Sigfrids anser att man i upplysningsarbetet ska fokusera dels på att sprida information inom de samfund som berörs av könsstympning om att könsstympning de facto är en straffbar handling enligt finländsk lagstiftning, dels på att jobba med att få en attitydförändring till stånd. Också de yrkesgrupper som kommer i kontakt med de drabbade måste få mer information och utbildning.

– Det är också viktigt att det sker ändringar i berörda yrkesgruppers grund- och fortbildningar. Till exempel i hälsovårdarnas grundutbildning ingår bara en studiehelhet om sexualitet där könssjukdomar gås igenom. Också barnmorskorna och anställda inom barnskyddet behöver få mer information om könsstympning, säger Sigfrids." (utdrag)

SU.FI 18/9/2018

INGO: UNGAS PSYKISKA HÄLSA MÅSTE PRIORITERAS "I Magmas barometer om svenskspråkiga ungdomar som publicerades i dag framkommer bland annat att hälften av de unga flickorna känner ångest inför framtiden. Bland pojkarna är andelen 30 procent. Svensk Ungdoms förbundsordförande Christoffer Ingo förvånas inte över resultatet och uppmanar beslutsfattare att ta situationen på allvar.

– Trenden bland unga har redan länge varit att de som mår bra mår allt bättre och att de som mår dåligt mår allt sämre. Nu är det hög tid för beslutsfattarna i kommunerna att prioritera ungas välmående redan i höstens förhandlingar

till nästa års budgetar, säger Ingo.

Svensk Ungdom anser att det behövs satsningar på elevvården, vårdkedjorna och uppsökande ungdomsarbete. De olika reformerna av andra stadiets utbildning och den ökade pressen på unga att prestera ställer krav på samhället att utveckla stödtjänsterna.

– I de flesta kommuner finns inte tillräckligt många skolpsykologer och stödtjänsterna släpar efter. Unga med psykisk ohälsa får ofta vänta alltför länge på hjälp då resurserna är otill-

.6.

räckliga och samarbetet mellan olika sektorer inte funkar, säger Ingo.

Enligt Ingo har regeringen genomfört reformer som ytterligare ökar pressen på unga.

– Att till exempel den nya antagningen till tredje stadiet fokuserar på gymnasiebetyg i stället för på inträdesprov sätter press på elever i allt yngre åldrar. För att inte riskera ännu fler ungas välmående behövs ordentliga nationella satsningar på stödtjänster för unga, säger Ingo."

KOLUMN

OCKSÅ POLITIKER MÅSTE VÅGA FRÅGA

H

ur ofta frågar egentligen vi beslutsfattare hur någon mår? Allt för sällan, skulle jag säga. Kanske man är rädd för svaret. Frågan bor­ de ställas inte bara till familj, vänner och kollegor utan till alla samhällets invånare. För då vi börjar tala om problemen kommer vi också lättare kunna identifiera var satsningarna behövs.

Vi får fortfarande regelbundet läsa rapporter om elever och studerande som väljer att inte komma till skolan. Missbruksproblem och psykisk ohälsa ökar i samtliga åldrar, och på arbetsplatserna har vi inte lyckats minimera utbrändheten. Tyvärr sticker finlandssvenska ungdomar ut i statistiken i jämförelse med finskspråkiga jämnåriga. Den senaste barometern om ungas välmående som gavs ut av Magma i september visar att hälften av alla finlandssvenska flickor och en tredjedel av pojkarna känner ångest inför framtiden.

Tyvärr finns det fortfarande alltför många politiker som inte lyckas se de som mår dåligt och som tyvärr inte är villiga att satsa på att förebygga, vårda och följa upp psykiskt illamående. För tillfället behövs större satsningar i skolor och i hela vård­ kedjan. Om eleven eller den studerande inte litar på läraren eller vårdpersonalen då hen vill tala om hur hen mår har vårdkedjan fallerat redan innan någon som helst vård har kunnat erbjudas. Om sjukvården och socialtjänsterna inte snabbt och rättvist kommunicerar med skolorna och tredje sektorns förebyggande eller rehabiliterande vård uppstår väntetid och osäkerhet som ingen som kämpar med olika problem förtjänar eller ska behöva klara av.

Att söka hjälp för ångestproblem, social fobi, ätstörningar eller missbruk ska vara lika lätt som att söka hjälp för ett brutet ben. Och för att det ska fungera måste vi politiker uppmärksamma den psykiska hälsan också i våra budgetförslag. I höst är det upp till alla kommunala beslutsfattare som godkänner nästa års budgetar att visa att de sett de unga. Elevvårdstjänsterna och uppsökandeverksamheten måste prioriteras. Varje unikt fall av psykisk ohälsa har olika orsaker och måste lösas på olika sätt. Medicinering är förstås viktig i många fall, men också samtalsstöd, andra behandlingsformer och annan hjälp måste erbjudas.

För att kunna hjälpa de som inte mår bra behöver vi ökad kunskap om psykisk ohälsa och hur man hanterar olika problem. Det behövs också nationella och kommunala satsningar på bättre vårdkedjor där instanser effektivt kommunice­ rar och tillräcklig personal kan arbeta i lugn och ro med varje enskild människa.

Men först och främst måste vi också komma förbi tabut att tala om vår psykiska hälsa. Börjar vi inte tala om problemen kommer vi aldrig att ta oss ur den nega­ tiva spiral vi befinner oss i. Och vi politiker kan föregå med gott exempel. Det är dags att vi börjar fråga och tala om psykisk hälsa, så att vi vet vilka verktyg och satsningar som behövs för att vända den negativa trenden där de som redan mår sämst i samhället mår allt sämre.

.7.

CHRISTOFFER INGO Förbundsordförande

" Om eleven eller den studerande inte litar på läraren eller vårdpersonalen då hen vill tala om hur hen mår har vårdkedjan fallerat redan innan någon som helst vård har kunnat erbjudas."

SAMHÄLLE

för att hålla energin och humöret på topp trots höstmörker TEXT Corinne Grönholm, bloggare

(www.corinnegronholm.com) & livsstilsrådgivare FOTO Johannes Plenio/Pexels

Hösten smyger sig på och det märks.

Snart är det mörkt när man vaknar och lika mörkt tidigt på kvällen. Samtidigt som det pratas om hur mysig hösten är finns det även en baksida: mörkret och det alltmer ruskiga vädret kan ibland vara riktiga energislukare och påverka vårt mående och humör. Då kan det vara bra att ta livsstilsrådgivaren Corinne Grönholms tips till hjälp för att hålla energin och humöret på topp.

1.

Prioritera sömnen och håll en jämn dygnsrytm

På hösten brukar det ofta vara fullt upp och långa dagar. Kom ihåg att aldrig bortprioritera sömn utan prioritera i stället den.

Hur mycket sömn vi behöver är individuellt men oftast brukar man rekommendera 7–8 timmar för en vuxen person, men en del kan behöva mer än så. Försök också hålla en jämn dygnsrytm där du lägger dig och vaknar ungefär samma tid varje dag.

Då blir det lättare att ta sig upp på morgonen och få sömn på kvällen. Lägg dig före midnatt, timmarna innan klockan tolv är viktiga!

2. Utmana dig själv med något nytt Har du alltid tänkt på hur roligt det vore att gå på danslektioner? Eller kanske börja spela gitarr? Då är hösten en utmärkt tid att utmana dig själv med något nytt. Ta med en kompis eller familjemedlem och prova något du länge varit nyfiken på. Mitt tips är att prova yoga som gör gott för både kropp och själ samtidigt som det är så skönt att vistas i det varma rummet när det är ruskigt utomhus.

3. Ta vara på de ljusa tiderna på

dygnet och glöm inte att motionera När dygnets ljusa timmar blir allt färre blir det ännu viktigare att försöka ta vara på de ljusa timmarna som finns. Ta dig ut på en kort promenad under lunchen eller ta en paus mitt på dagen om du bara kan. Glöm inte heller bort att motionera.

Motion och träning gör oss piggare, främjar välmående och ger energi. Det optimala är om du har möjlighet att träna mitt på dagen när det är ljust.

4.

Ät mångsidigt och näringsrikt

När tröttheten börjar göra sig påmind är det lätt hänt att man börjar slappa med maten. Gör dig själv en stor tjänst och gör precis tvärtom – satsa på god, näringsrik mat och ät med jämna mellanrum. Kom ihåg att äta mellanmål, speciellt på eftermiddagen. Skippa aldrig frukost och ät mat med många olika färger för att få i dig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Ät inhemska bär och grönsaker. Kanske du kan utmana dig själv med att äta vegetariskt eller till och med veganskt under en hel månad?

5.

Planera något att se fram emot

Börja spara pengar och planera något att se fram emot! Kanske du vill åka till Köpenhamn på julmarknaden eller skämma bort dig själv med något annat? Planera in något att se fram emot.

Det kommer garanterat vara en bra motivationshöjare.

Sist men inte minst. Våga prata om hur du mår och känner.

Kanske någon av dina vänner har provat något bra sätt att hitta energi på de mörkaste av höstdagar? Ibland kan en ärlig och skön pratstund med någon du tycker om göra stor skillnad.

Tänd ljus, ät gott om kvällarna, drick många koppar te och se på serier. Var snäll mot dig själv och värdera ditt välmående högt.

.8.

16-18.11 HÖSTSEMI

HUR MÅR VI? Är ungas välmående något som står dig nära hjärtat?

Hur mår unga i dag egentligen?

Kom med på Svensk Ungdoms höstsemi den 16-18 november i Helsingfors och ta del av seminarier, diskussioner och festligheter!

Mer info hittas inom kort på www.su.fi

.9.

SAMHÄLLE

Mental träning

FORMEL FÖR FRAMGÅNG ELLER BARA BLUFF OCH BÅG?

. 10 .

Begreppet mental träning myntades redan på 1960-talet, och när idrottare insåg vilka resultat den mentala träningen kunde bidra till fick också omvärlden upp ögonen för vad det egentligen handlar om. Men kan dagens unga ha någon nytta av metoden?

TEXT&FOTO

Susanna Elenius

Under de senaste åren har mental träning blivit trendigt, även om vissa fortfarande är skeptiska. Den mentala träningen har sin bakgrund inom idrotten och är baserad på hjärnforskning - och är därmed kanske inte så flummig som den skeptiske kunde tro.

Mental träning handlar om att lära sig hur hjärnan fungerar och på ett mer medvetet sätt påverka den, säger den mentala tränaren Annika Ahrner-Nyberg som startade företaget Mentria Coaching i Vasa för två år sedan.

– Mental träning handlar om praktisk kunskap som alla människor skulle ha nytta av, men som ingen lär sig trots att det egentligen handlar om enkla saker. Redan i lågstadiet borde alla få öva sig i att identifiera känslor och att analysera sig själva, säger Ahrner-Nyberg.

Mental träning har under de senaste åren blivit ett populärt verktyg för ledarskap och kan komma till nytta bland annat inom politiken.

– Politiker måste lära sig metoder för att skydda sig själva mot till exempel hat, som kan ge upphov till negativa känslor som sitter kvar. De måste mentalt omforma de negativa känslorna och hålla dem på avstånd.

I mental träning lär man sig bland annat att att identifiera och jobba med sina känslor, attityder, handlingsmönster eller tankar och gör upp konkreta mål och handlingsplaner. Ett stort problem i dag är att nästan alla vuxna har för hög stressnivå, vilket kan leda till både psykiska och fysiska problem.

De flesta av dagens människor vilar kroppen för mycket men huvudet för litet.

– De naturliga pauserna för hjärnan har fallit bort. Förr kunde det hända att man satt och stirrade ut i tomma intet en stund, men i dag sitter vi och scrollar i våra telefoner. Det sägs att våra förfäder tog in lika många uttryck i hela sina liv som vi gör på bara några dagar, och det är klart att det är betungande för huvudet. Hjärnan ser ändå likadan ut i dag som för 30 000 år sedan.

. 11 .

Men finns det någon risk att personer med psykisk ohälsa vänder sig till mentala tränare i stället för att vända sig till vården?

Ahrner-Nyberg menar att det finns en del likheter mellan mental träning och terapiformer som exempelvis kognitiv beteendeterapi, och att båda är helt framkomliga vägar till förändring. Någon läkarvård är mental träning ändå inte fråga om, betonar hon.

– Om jag tror eller misstänker att klienter är deprimerade kan jag fråga om det och om de går till läkare. En deprimerad person behöver först och främst läkarvård, men jag kan i alla fall finnas med i bilden som stöd och hjälp vid sidan om vården.

Något specifikt problem behöver man inte ha för att börja med mental träning. Det kan också handla om att man vill att någonting i ens liv ska vara annorlunda trots att man inte vet vad det kunde vara.

– Var och en har större potential än man någonsin kan ana. Man duger som man är men man måste ändå se på sig själv som

SAMHÄLLE växande med potential.

Ahrner-Nyberg, som gått en tvåårig utbildning till mental tränare men också är lärare, betonar att grundstenen som mental träning står på är hjärnforskning. Den svenska psykologen Lars-Eric Uneståhl anses vara något av den mentala träningens fader. Han tog fram sätt att träna hjärnan som komplement till fysisk träning, och mental träning bygger fortfarande på hans teorier.

– De senaste tio åren har hjärnforskningen gått framåt massor. Då vi är avslappnade lugnar våra hjärnvågor ner sig, den inre kritikern sätts ur spel och vi är mindre självkritiska. Då kan vi uppnå känslan av att vara stark, att krafterna räcker till, säger Ahrner-Nyberg.

Den enskilt största klientgruppen Ahrner-Nyberg möter i sitt arbete är tonåringar och unga vuxna.

– Många unga klienter undrar till exempel vart deras karriär ska ta vägen eller om de är inne på rätt spår i livet. Ibland har den unga människan en känsla av att den vill något men inte vet hur den ska ta sig dit.

Många unga studerande kan känna igen sig i att man lätt kör fast i större projekt som att skriva avhandlingar och slutarbeten.

– Större projekt borde man dela upp i små beståndsdelar, och man kan ha några delmål under vägen och belöna sig själv. Det handlar om planering och att följa den. Att låta bli att göra något kräver alltid mer energi än att faktiskt få det gjort.

Enligt Ahrner-Nyberg är det viktigt för ens eget välmående att inte jämföra sig med andra.

Det är förstås kanske lättare sagt än gjort. Vi påverkas ständigt av en massa budskap utifrån.

– Det är ingen lätt tid vi lever i, och det finns många knäppa ideal i dagens samhälle. Då jag var ung jämförde jag mig med dem som gick i klassen, men i dag kan vi jämföra oss med hela världen genom sociala medier. Det är svårt att stå emot det, men man måste sålla och fundera noga över vilka budskap man matar sig med.

Den mentala coachens five happy habits - vägen till en lycklig(are) vardag ++ Motionera. Ta hand om din kropp! ++ Fokusera på det positiva genom att skriva ner det du är bra på, tacksam för och vad som gör dig glad eller lycklig. ++ Skapa minnen tillsammans med vänner och familj, och gå tillbaka till minnena genom att bläddra i gamla fotoalbum eller se filmer. Hur många minnen skapar du när du scrollar i telefonen flera timmar per dag? ++ Var hjälpsam. Ibland har man inte kraften eller förmågan att hjälpa andra, men då kan du i stället be andra om hjälp och genom det göra dem lyckliga. ++ Hitta mental avslappning. Det kan handla om yoga, mindfulness, fiske, mental träning eller nästan vad som helst. Olika saker funkar som avslappning för olika personer.

. 12 .

KOLUMN

DU ÄR VÄRD SÅ MYCKET MER ÄN DINA PRESTATIONER IDA-MARIA SKYTTE Förbundsstyrelsemedlem i Svensk Ungdom

"Att ha hela världen vid sina fötter innebär inte bara oändliga möjligheter, utan också oändliga krav. Krav som samhället ställer på en, krav som lärare och chefer ställer på en, och krav som man ställer på sig själv."

V

i lever i en tid och i ett land där vad som helst är möj­ ligt. Barn och unga i dag lär sig att de kan göra vad de än vill, att de har hela världen vid sina fötter. Det är på många sätt en underbar tid vi lever i, fylld av oänd­ liga möjligheter. Men med oändliga möjligheter kommer också oändliga mängder stress.

Många unga i dagens samhälle lider av stress, prestationsångest och utbrändhet. Att unga i dagens samhälle är ambitiösa och arbetar hårt för att nå sina mål är i sig ingen dålig sak. Det som är dåligt är att många av dessa ungdomar inte mår bra.

Att ha hela världen vid sina fötter innebär inte bara oändliga möj­ ligheter, utan också oändliga krav. Krav som samhället ställer på en, krav som lärare och chefer ställer på en, och krav som man ställer på sig själv. Krav på att prestera. Krav på att utvecklas. Krav på att lyck­ as. Krav på att leva upp till allas förväntningar. Dessa krav handlar inte bara om studier och arbete. Kraven handlar ofta också om att vara en god vän, en omtänksam partner, ett duktigt barn som ställer upp för sina föräldrar och ett barnbarn som tar sig tid att umgås med sina mor- och farföräldrar.

Gärna ska man också träna, vara aktiv i något förbund eller någon organisation, resa och upptäcka nya platser och kulturer, läsa lite böcker och helst hinna med tusen saker till. Kraven - framförallt kraven som vi ställer på oss själva - är ofta omöjliga att nå.

Jag föreslår inte att vi ska sluta ställa krav på oss själva, men jag föreslår att vi ska behandla oss själva bättre. Nästa gång du når ett mål eller gör någonting riktigt bra, ge dig själv en ordentlig klapp på axeln. Var stolt över dig själv. Och nästa gång du inte lever upp till dina krav, var snäll med dig själv. Påminn dig själv om att du är värd så mycket mer än dina prestationer.

UTBILDNING

Bekymmer kring

FRAMTIDSVAL TEXT

Peik Witick, praoelev hos SU

Peik Witick från Grundskolan Norsen gjorde en praodag på SU:s kansli. Här delar han med sig av sina bekymmer och tips kring valet av andra stadiets utbildning - ett val som närmar sig för många niondeklassister.

Just nu är jag i det skedet av mitt liv att jag måste göra det hittills största valet i mitt liv, det vill säga välja vad jag ska göra efter grundskolan. Gymnasium eller yrkesskola? Frågor gällande just det här ämnet och framtiden börjar komma till mig allt mer och mer just nu. Frågorna väcker också mycket bekymmer inom mig för hittills har allting varit mycket klart. Först lågstadiet och sedan högstadiet. Men nu närmar sig det stora valet, vilken utbildning på andra stadiet jag ska välja.

I skolan under elevhandledningstimmarna går vi nog igenom alla alternativ gällande fortsättningen. Men det har blivit ganska klart att lärarna hoppas att största delen av eleverna skulle fortsätta till gymnasiet. För de kunskaper du lär dig i grundskolan är ganska grundläggande och gymnasiet ger en bra fortsättning på dem. Men yrkesskola kan såklart vara ett bra val för någon som redan vet vad den vill göra i framtiden.

I kompisgängen får man ofta höra att det är ett stort misstag att fortsätta till yrkesskolan för att alla borde söka till samma gymnasium, för annars ser man inte varandra mera. Båda dessa påståenden tycker jag att är helt absurda. Det är inte kompisarnas val utan mitt eget om vad jag vill göra i framtiden. Dessutom tycker jag att det blir en win-win-situation om man får nya vänner men också behåller sina gamla.

Om man väljer att söka till gymnasiet kommer också stressen gällande ens medeltal i slutbetyget. Jag vet att jag bara borde lyssna på timmarna och läsa mina läxor ordentligt. Men just i den här åldern har man inte alltid motivation till skolan och skulle hellre gör något helt annat. Men slutligen kommer valet av skola att göras av bara mig och inte av någon annan. Jag ska välja något som passar mig och inspirerar mig att studera och lära mig nya saker. Jag ser också fram emot att bekanta mig med nya människor och få nya vänner.

Här är Peiks tips till andra med samma bekymmer kring valet av andra stadiets utbildning: ++ Prata med dina föräldrar och lärare i skolan ++ Fundera på om du vill börja arbeta eller fortsätta med dina studier ++ Gå på öppet hus i olika skolor och surfa på skolornas webbplatser ++ Var öppen från början, förkasta inte saker för snabbt ++ Fundera på vilka ämnen du gillar just nu i högstadiet ++ Titta inte för mycket på vad dina kompisar gör

. 14 .

LSK TIPSAR:

STUDERA UTAN STRESS Annica Tallqvist och Sara Von Bonsdorff TEXT

Har högskolestudierna dragit igång och lett till en smärre akademisk chock? All ny information, ett intensivt gulnäbbsschema, svårläst kurslitteratur, pengabrist, prestationskrav och krävande studier kan leda till att modet sviktar och studierna känns hopplösa. Men misströsta inte! Här ger SU:s högskolepolitiska utskott Liberala Studerande LSK sina bästa tips för hur du bäst strukturerar din studievardag och undviker en akademisk burnout.

•

Det är viktigare att göra rätt saker än att göra saker rätt. Lär dig att prioritera och ställ inte för höga krav på dig själv.

•

För mycket är för mycket. Ta dig inte an allt på en gång. Strukturera ditt arbete och gör det viktigas­ te först.

•

Gör upp ett tidsschema för dina studier och pla­ nera i förväg när du ska göra vad. Att kunna pla­ nera är a och o för att få något gjort, i synnerhet för den som har mycket självstudier.

•

Det är okej att säga nej - känn efter vad just du orkar med. Försök hitta en balans mellan studier, jobb och fritid.

• •

Gå med i någon studentförening eller enga­ gera dig i högskolepolitiken. Du lär känna nya människor och får välkommen omväxling till studierna.

Man jobbar som effektivast i korta pass. Om du har en lång pluggdag framför dig: läs eller skriv i till exempel 45 minuter åt gången och ta pauser däremellan.

• •

Kom ihåg att ta dig tid för vänner och familj! Den sociala samvaron är viktig för välmåendet.

•

Behandla dig själv ödmjukt och tänk positivt om dig själv. Det är okej att misslyckas ibland. Du kan alltid försöka på nytt.

Kom ihåg att ta hand om din kropp. Ät närings­ rikt, glöm inte mellanmål och drick tillräckligt med vatten. Sitt inte uppe och studera hela natten - din hjärna behöver sömn för att kunna lära sig och koncentrera sig.

•

Prova olika studietekniker och försök hitta den som passar dig bäst. Lär du dig bäst genom att lära dig kursboken utantill, genom att diskutera innehållet med dina kompisar eller genom att rita mindmaps?

•

Belöna dig för ditt arbete. Varje litet delmål är viktigt.

•

•

Att försöka tränga undan och ignorera negativa tankar och känslor leder faktiskt medvetandet till negativa tankar - tala ut med din studiehandleda­ re eller nära vän om det känns tungt i stället för att själv gå omkring med det jobbiga i baktankar­ na.

Ta en promenad då och då. Att sitta och stirra på en skärm eller i tentböckerna i flera timmar är inte bra för hjärnan.

. 15 .

SAMHÄLLE

STOR EFTERFRÅGAN PÅ DROGFÖREBYGGANDE ARBETE I ÖSTERBOTTEN TEXT FOTO

Ellinor Juth Jenni Ahlbäck

DE SENASTE ÅREN HAR DET LARMATS OM ATT N ARKOTIK AUTV ECK LINGE N I Ö STE RBOTTE N BLIR ALLT MER OROVÄCKANDE. ANVÄNDANDET ÖKAR OCH KRYPER ALLT LÄGRE NER I ÅLDRARNA, MEN SKOLORNA STÅR HANDFALLNA. DET SKA PROJEKTET USÖ RÅDA BOT PÅ.

Jenni Ahlbäck jobbar hårt för att hjäl­ pa österbottniska unga med drogpro­ blem och stöda dem som behöver hjälp med missbruk. Ahlbäck, som är 28 år gammal och kommer från Malax, har jobbat åtta år inom missbrukarvården och arbetar sedan ett år tillbaka som projektansvarig på Projektet UsÖ, upp­ sökande stödtjänster för unga i Öster­ botten.

– Vi vill se till att unga inte faller ut­ anför systemet, säger Ahlbäck om pro­ jektet.

Målet med arbetet är att minska an­ talet marginaliserade unga och fungera som spindeln i nätet genom att koordi­ nera vårdtjänster för unga med miss­ bruksproblematik i Österbotten. Det är Understödsföreningen för svensksprå­ kig missbrukarvård, USM, som äger och driver projektet och förverkligar det med samarbetspartners. Projektet UsÖ är det enda i Finland av sitt slag och riktar sig till både tonåringar och unga vuxna.

– Unga som mår dåligt omges ofta av flera olika instanser, som sällan kom­ municerar med varandra, vilket gör att de unga lätt faller mellan stolarna.

Därför ska Projektet UsÖ finnas på alla plan för att ge hjälp åt dem som har problem med alkohol, droger eller spel­ missbruk och se till att ingen hamnar utanför utbildning eller arbetsliv.

Projektet kommunicerar med olika ak­ törer i allt från den kommunala sektorn

till tredje sektorn och skapar ett nät­ verk samt en tydlig bild av vilka tjänster som finns för att undvika att unga inte slungas från ett ställe till ett annat.

Genom projektet har Ahlbäck bland annat hållit utbildningsdagar och fung­ erat som konsult åt yrkespersoner som kommer i kontakt med unga, till exem­ pel lärare, kuratorer och personal på ungdomsverkstäder. Projektet deltar också på temadagar i skolor och pop up-tillfällen vid yrkesskolor och hög­ skolor runtom i Österbotten. UsÖ kan också konsulteras av anhöriga om hur man på bästa sätt kan stödja ett barn, en vän eller ett syskon som har problem med missbruk.

– Det som gör projektet unikt är att vi ska fungerar som en uppsökande verksamhet. Uppsökande arbete gör att tröskeln till att söka och få hjälp blir lägre.

Ofta kan steget till att söka hjälp för alkohol- eller drogproblem vara stort.

Projektet UsÖ kommer i stället ut till skolor och arbetsplatser, vilket under­ lättar mycket av arbetet. Ahlbäck tror också att det faktum att UsÖ inte är en myndighet utan en frivillig verksam­ het gör att tröskeln blir lägre att be om hjälp. Många uppskattar att projektet tar sig ut till skolor och arbetsplatser eftersom missbruk fortfarande upplevs som skuldbelagt. Att själv ta sig till nå­ gon klinik kan kännas jobbigare.

Ahlbäck ser tredje sektorns roll i det drogförebyggande arbetet som viktig.

Inför vård- och landskapsreformen an­ ser hon att det är för många bitar som ligger löst för att ännu kunna säga vem som kommer ansvara för vad i framti­ den.

. 16 .

– Drogförebyggande är något alla borde jobba med. Skolan har förstås en stor roll eftersom den är en stor del av ungas liv, men också till exempel fri­ tidsföreningar borde satsa på förebyg­ gande arbete.

Det som är problemet med arbetet mot missbruk i Österbotten i dag är att unga får hjälp med olika problem från olika ställen och det saknas en helhetsbild av den ungas läge. Skolorna, hemkommu­ nen, kuratorer, föräldrar och socialvår­ den kommunicerar inte tillräckligt.

Ahlbäck lyfter Projektet PEPP som ett gott exempel på fungerande samarbete.

PEPP, som ägs av Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik och görs i samarbete med bland annat USM, jobbar med att ta fram en drogförebyggande modell för Österbotten som ska minska olikhe­ terna mellan vilken vård man erbjuds i olika kommuner.

Det ettåriga projektet UsÖ tar egent­ ligen slut i december i år, men Ahlbäck har stora förhoppningar på att projektet ska kunna fortsätta eftersom det finns ett stort behov av tjänsterna. Ahlbäck, som jobbar ensam inom projektet, blev i början ställd av den stora efterfrågan och det fanns många önskemål på att komma ut till skolor. Sist och slutligen är yrkespersoner ganska handfallna när det kommer till drogproblem bland unga.

– Det behövs någon som ser helhet­ en och sätter fokus på individen. Man måste analysera problemen och fun­ dera på vem som stöder vilka problem, så att unga kan få den hjälp de behöver och inte behöver känna sig ensamma.

. 17 .

REPORTAGE

"VI BEHÖVER PÅMINNA OM ATT UNGA FORTFARANDE BEHÖVER HJÄLP. DET BLIR JÄTTEDYRT FÖR SAMHÄLLET OM DE UNGA BLIR HEMMA"

. 18 .

SVEPS HJÄLPER UNGA ATT HITTA SIN VÄG I LIVET Susanna Elenius FOTO Sofia Jern TEXT

Dagens samhälle ställer många krav på de unga, men för alla är det inte självklart att orka stiga upp och gå till skolan eller jobbet varje morgon. På ungdomsverkstaden Sveps kan man få en ny chans att hitta sin väg i livet.

– Det bästa med att jobba med ungdomar är omväxlingen. Ingen dag är den andra lik!

Det konstaterar Sanna Grönroos, som arbetar som arbetslivstränare på ungdomsverkstaden Sveps i Helsingfors. Sveps finns till för unga svenskspråkiga i huvudstadsregionen, primärt i åldern 16-28, som saknar sysselsättning. Hit kan man komma när man saknar studier eller jobb för att få hjälp med sina framtidsplaner eller stöd för att komma vidare.

Varje år deltar hundratals unga från Helsingfors, Esbo, Kyrkslätt, Vanda och Grankulla i Sveps verksamhet. Många av dem saknar andra stadiets utbildning, berättar Johanna Baarman, som är uppsökande ungdomsarbetare vid Sveps.

– En del har påbörjat en utbildning men märkt att den inte passade dem. Andra har gått klart andra stadiet men har svårt att placera sig på arbetsmarknaden. Kanske man också har en studieplats på tredje stadiet men till exempel psykisk ohälsa kan sätta käppar i hjulet för studierna, säger Baarman.

Psykiskt illamående av olika slag är den största enskilda gemensamma nämnaren för en stor del av de unga som blir utan sysselsättning.

– Enligt många undersökningar, till exempel Magmas ungdomsbarometer, mår unga bättre i dag än tidigare. Men hos oss har den gruppen unga som är psykiskt illamående blivit klart mycket större, och det är ofta fråga om svårare psykisk ohälsa.

Många av de unga har depressioner men också ångest kan förhindra att man går till skolan. Speciellt flickor upplever att skolan är mer krävande och de yttre kraven märker man av allt mer hos Sveps, konstaterar Baarman. Det kan också vara fråga om till exempel ångest för kollektivtrafik som kan förhindra att man kommer iväg till skolan.

Nedskärningarna i yrkesutbildningen märks också tydligt av i Sveps

målgrupp.

– Har man bara en lektion här och där för att närundervisningstimmarna har minskat kanske man inte alls går till skolan. I gymnasiet är det lättare att bara följa andra studerandes schema, säger Baarman.

– Studierna i dag kräver att man ska vara väldigt självgående. Det måste finnas resurser till att se och prata med de unga redan i grundskolan. I dag har varje kurator eller skolpsykolog väldigt många elever, konstaterar Grönroos.

Varför vissa ändå klarar sig i skolan med samma förutsättningar är en annan fråga, som det inte finns något entydigt svar på enligt Baarman.

– Det kan bero på sociokulturella orsaker lika ofta som det inte alls är sociokulturellt. Ekonomiska förutsättningar spelar ingen roll. Kanske man bara slank in i fel gäng i unga år, säger hon.

Individuellt anpassad verksamhet Huvudansvaret för Sveps finansiering ligger hos undervisnings- och kulturministeriet och kommunerna som använder Sveps tjänster finansierar verksamheten enligt antal unga som bor i kommunen. Verksamheten är fördelad på fyra olika avdelningar med nio anställda: den uppsökande verksamheten, jobbcoachning, verkstaden Nonstop och gruppen Startsteget. Startsteget upprätthålls av FinFami Nyland rf. men finns fysiskt på plats vid Sveps.

Det första steget för den unga är oftast den uppsökande verksamheten som finns till för unga som bor i Helsingfors, Esbo eller Kyrkslätt. Ibland tar den unga eller någon i hens familj själv kontakt, i resterande fall upprättas kontakten via psykiatrin, skolan eller andra tjänster.

– Här ger vi handledning och tar reda på vad den unga vill ha stöd med. Det finns inga tvång och man får tacka nej. Men vi släpper inte heller iväg den unga så lätt, utan jobbar på att upprätthålla en kontakt och få den ungas förtroende, säger Baarman.

Slutmålet är att ungdomarna ska hitta en sysselsättning, till exempel jobb, studier eller någon arbetsverkstad. En sådan sysselsättning kan vara verkstaden Nonstop. De som deltar i Nonstop är där på

. 19 .

REPORTAGE

arbetsprövning via ett avtal mellan TE-byrån, Sveps och den unga själv. I verkstaden, som har verksamhet fem dagar i veckan, får man fundera på vad som är nästa steg i livet, besöka olika arbetsplatser och bekanta sig med arbetslivet.

– Huvudsyftet är inte att få egentlig arbetserfarenhet utan snarare att bekanta sig med arbetsmarknaden och få livserfarenhet, sånt man behöver kunna för att klara sig i jobb och studier, säger Sanna Grönroos.

Därför satsar Nonstop också på att upprätthålla en god fysisk och psykisk hälsa, arbetar kring olika teman och övar på samarbete.

– Många av de unga i verkstaden har upplevt ensamhet och någon form av utanförskap. Psykisk ohälsa kan också finnas i bagaget. Det kan handla om unga som inte har känt sig som en del av sammanhanget i sina studier och därför fallit av, berättar Grönroos.

Målet är att hitta någon form av sysselsättning, och här kommer jobbcoachen ofta in i bilden. Jobbcoachningen jobbar mera mot arbetsmarknaden. Där kan man få hjälp med byråkrati, praktisk handledning och till exempel öva på intervjusituationer.

Den avdelning som har lägst tröskel att delta i är Startsteget. Startsteget har verksamhet tre dagar i veckan och är till för dem som inte klarar av daglig verksamhet. Här är behovet större än antalet platser. En grupp till skulle lätt fyllas om resurserna fanns.

– Många som är med i Startsteget mår psykiskt dåligt och en del är sjukskrivna. Det är vanligt att man har dygnsrytmen upp och ner. Här sysslar vi mycket med social träning och kan anpassa verksamheten individuellt om man inte klarar av att delta alla tre dagar i veckan, säger Grönroos.

ver det stressigt att vara på en arbetsplats och skulle behöva mera stöd växer, säger hon.

Grönroos och Baarman är nöjda med att många instanser i samhället vill de ungas bästa, men konstaterar att det ibland saknas ansvarsstrukturer och att samarbetet mellan ungdomsaktörer på finlandssvenskt håll är väldigt personbundet, vilket ibland kan leda till utmaningar.

Johanna Baarman påminner om att det viktigaste är att man i samhället inte glömmer bort att risken att unga blir utslagna alltid finns. Hon efterlyser också mer resurser till stödtjänster och att man i ett tidigt skede skulle fånga upp de unga som riskerar att falla mellan stolarna.

– Tidigare pratades det mycket om ungdomsgarantin men det görs inte längre. Vi behöver påminna om att unga fortfarande behöver hjälp. Det blir jättedyrt för samhället om de unga blir hemma, säger hon.

De unga får inte alltid studieplats eller jobb efter att ha gått hos Sveps, men man kanske hittar en arbetsprövningsplats eller någon annan lösning. Det kan vara fråga om långsiktiga processer för någon som kanske börjat stanna hemma från skolan redan i lågstadiet.

– Det kan handla om en mognadsprocess. Ibland är man tvungen att söka in till skolor trots att man egentligen inte vill eller är redo för det. Kanske man testar på något emellanåt men kommer sedan tillbaka till oss. Det visar att den unga ändå känner att hen fick ut något av sin tid här.

Kanske det funkar nästa gång hen försöker, säger Grönroos.

Att delta i Sveps verksamhet är inte en lärdom bara för den unga själv.

– Det bästa är att få dela alla stunder med de unga. Här har vi en fin gemenskap och bra stämning. Jag lär mig av dem och de lär sig av oss, säger Grönroos.

Hårt samhällsklimat Behovet av ungdomsverkstäder är fortfarande stort. Dagens samhällsklimat är ganska hårt, anser Baarman, och arbetsmarknaden kräver självgående individer.

– Ekonomiskt går samhället bättre än tidigare, men det finns också grupper som har det svårare att komma in på arbetsmarknaden i dag. Det gäller till exempel dem som har en yrkesutbildning men kan ha gestaltningssvårigheter eller någon annan lindrig diagnos. Den grupp som upplePå bilden ovan från vänster Johanna Baarman och Sanna Grönroos.

. 20 .

. 21 .

SAMHÄLLE

KILLA R S HAL K . 22 .

EF

Att vara utan jobb, studieplats eller annan sysselsättning kan leda till marginalisering och utanförskap i samhället.

En stor riskgrupp är unga män.

TEXT FOTO

A RNA SOM L KAR

FTER

Susanna Elenius Gabriela Palai/Pexels

Av finländska män i åldern 25 till 34 är knappt 20 procent låginkomsttagare.

Kvinnorna i samma ålder är betydligt mera framgångsrika, de är bättre utbildade och andelen låginkomsttagare bland dem är under tio procent.

I Finland finns i dag cirka 70 000 utslagna unga under 30 år, visar en undersökning av Me-stiftelsen. Av de som är utslagna, eller marginaliserade, saknar omkring hälften utbildning efter grundskolan, en del har grundskolan ofullbordad.

Det är klart fler pojkar än flickor som står utanför arbetsliv eller studier, och antalet minskar inte tillräckligt snabbt.

Så hur kommer det sig att det finns så stora socioekonomiska skillnader mellan unga män och kvinnor, och så många män som står helt utan sysselsättning?

Harry Lunabba , universitetslektor i socialt arbete och socialpolitik vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet som i sin forskning fokuserat på genus och pojkar, betonar att bilden ändå är nyanserad. Ingalunda är det frågan om att kvinnor har det bra medan män har det dåligt.

– Det är viktigt att komma ihåg att den breda majoriteten män har det ganska bra, men klyftorna mellan den grupp män som har det jättebra och de som har det dåligt blir allt större. De män som faller mellan stolarna får det allt sämre, säger Lunabba.

Marginalisering eller social utslagning innebär att individer står utanför samhället eftersom de saknar jobb eller studieplats. Allt färre av dem bildar familj, de utestängs från makt och samhällsdiskurs och kan inte på egen hand förbättra sin

. 23 .

livssituation.

– De som marginaliseras faller utanför samhället och hänger inte med resten av utvecklingen. Risken är ganska hög att marginaliserade löper linan ut. Det innebär en större risk för bland annat missbruk, brottslighet och självmord, säger Lunabba.

Strukturella problem och maskulin kultur Orsaken till att så många unga män marginaliseras är enligt Lunabba dels strukturella orsaker på arbetsmarknaden, och dels den rådande maskulina kulturen och maskulinitetsnormer.

– Det råder stor arbetsbrist i traditionellt kvinnliga branscher, till exempel vården, medan det finns få lediga jobb i traditionellt manliga arbetaryrken. Dessutom finns det en skillnad i hur flickor och pojkar hanterar utslagning. För kvinnor brukar det sällan uppstå en lika stor kris, för män är sysselsättningen en större del av deras identitet. Alkoholbruk bidrar också till marginaliseringen. Den utslagna kommer in i en ond spiral.

Maskulinitetsnormer gör att det enligt Lunabba för många män är främmande att erkänna svaghet.

– Traditionellt finns det ganska starka sociala konstruktioner som säger hur män kan och ska söka hjälp. Kvinnor söker hjälp i ett tidigare skede, män först när inga andra alternativ finns. Den stereotypiska traditionella mannen är livskraftig i Finland, på gott och ont.

Attityder till utbildning är också något man måste arbeta med medvetet och strategiskt.

SAMHÄLLE

– Man borde göra sig av med panik­ mentaliteten att grundskolan är missanpassad för pojkar och att pojkar inte trivs i skolan. Det här är maskulina ideal som är skolfientliga. Den stora massan pojkar går det bra för.

Men antalet män som skaffar sig utbildning på universitetsnivå minskar ändå.

Lunabba föreslår mer positivt uppmärksammande av pojkar för att förbättra deras skolframgångar.

– Man har länge sysslat med uppmuntrande arbete för att locka flickor till exempelvis den digitala branschen och ingenjörsutbildningar. Utbildningsinstanser borde vara uppmuntrande för pojkar på samma sätt. Med väl uttänkta program och läsande förebilder borde man systematiskt jobba med att höja pojkarnas modersmålsvitsord och uppmuntra dem till läsande.

Gemensamt ansvar Den som är utslagen kan oftast inte på egen hand förbättra sin livssituation. För pojkar och unga män det börjar gå utför bär samhället ett gemensamt ansvar. Varken föräldrarna eller skolan kan ensamma förväntas lösa problemen. Skolorna behöver välutbildad personal, tillräckligt med tid och andra resurser för att kunna bemöta alla oberoende av deras bakgrund.

– Den finska skolans stora stolthet är att den har varit bra på social mobilitet, men i dag visar skolan viss hjälplöshet om föräldrarna inte gör på rätt sätt. Faktum är att alla föräldrar inte är standardiserade enheter som har samma kapacitet, och man borde fortsätta skolans stolta tradition och också kunna hjälpa de elever som inte har stöd hemifrån, säger Lunabba.

För att förbättra framtidsutsikterna för unga killar betonar Lunabba också vikten av jämställdhetsarbete som inkluderar alla genusgrupper.

– De nuvarande globala strukturerna och det patriarkala samhället gynnar vissa män, men inte alla män. Det är viktigt att också män och andra genusgrupper ska kunna känna sig välkomna av feministiska rörelser. Jämställdhetsfrågan måste involvera alla könstillhörigheter, säger han.

Lunabba efterlyser mer ödmjukhet, ett gemensamt ansvar och mer hänsynsfullhet i ett mjukare samhälle som skulle gynna utslagna män. För fastän alla unga kan påverka sina egna val är det ändå omöjligt för individen att lösa läget på den finländska arbetsmarknaden, som långt är beroende av den globala marknaden.

– Att ta sig fram på arbetsmarknaden är mycket på individens ansvar trots att det handlar om strukturella problem. Arbetsplatser försvinner och vi kan inte förvänta oss att alla ska omskola sig till vårdbranschen.

Uppsökande fotarbete viktigt De som står utanför samhället upplever ofta att de inte har möjlighet att påverka det. Bland lågutbildade är valdeltagandet extremt lågt - inte ens 20 procent röstade i senaste kommunalval.

– Det som är extra bekymmersamt är att de som riskerar slås ut tyr sig till extremhögerideal. Jag hoppas de organisationer som tror på rättvisa idéer tar till sig dessa personer. Det gäller att övertyga dem som riskerar att slås ut att de faktiskt kan påverka. Uppsökande fotarbete är viktigt.

Sannfinländarnas framgångssaga beror till stor del på att de har rört sig i förorterna och träffat människorna där.

Många i samhället är otroligt besvikna på politiken, påpekar Lunabba. Han efterlyser mer solidaritetstänkande och en mjukare och mer mänsklig politik.

. 24 .

– Det finns en grundläggande trovärdighetsproblematik när politikerna går ut med löften men sitter på posterna och gör precis tvärtom. Det krävs en långsam, progressiv politik till skillnad från en reaktiv politik där man vänder kappan efter vinden. De politiska organisationerna måste också ta med alla människor in i debatten.

I Finland läggs betydande offentliga resurser på att hjälpa utslagna, men tyngdpunkten ligger ofta på att lösa problemen och inte på att förebygga dem. Att unga män marginaliseras kan förebyggas med lägre tröskel till olika tjänster som erbjuder hjälp.

– Utmaningen är att vi ännu har en maskulin kultur som gör det svårt för män att visa att de behöver hjälp, och det måste vi ha förståelse för. Det krävs finess, spelöga och lågtröskeltjänster för att män utan skam ska söka sig till samtal.

Slutligen betonar Lunabba att frågan om unga killars marginalisering inte handlar om en motsättning mellan flickor mot pojkar.

– Flickor och pojkar eller kvinnor och män är inte enhetliga grupper och inte heller motsatta grupper. Det är nyanserade och mångfaldiga kategorier. För att motverka marginalisering ska vi inte gå in för en panikartad retorik utan moget ta fram långsiktiga lösningar.

g i s s o n n a m t k ä t A ett ankare i samhället TEXT&FOTO

Henna Sjöblom

Jag förtjänar inte att finnas här.

Under en lång tid kände jag faktiskt så. Efter att jag fick min första diagnos OCD (Obsessive-Compulsive Disorder, tvångssyndrom) tillbringade jag ett år då jag knappt vågade lämna huset medan FPA matade mig med skattepengar. Efter fem års terapi kom nästa besked: bipolär sjukdom. Tanken slog mig ofta – vad gör jag egentligen här? Hur bidrar jag? Jag kan inte jobba. Jag är psykiskt sjuk. Och dessutom finlandssvensk.

Definitivt inte önskvärd i regeringens ögon. Jag kostar pengar, lever på välfärden eller ibland på folks sympati.

Visst var jag medveten om att det här inte var mitt fel. Ändå fanns den där naggande rösten där. Jag försökte göra rätt för mig. Studera vidare ( jag trillade av efter andra året), göra arbetspraktik ( jag orkade fyra timmar om dagen, tre dagar i veckan). Jag försökte till och med se med blida ögon på de vuxna män som förföljde mig på gatan och översköljde mig med den typ av bekräftelse jag verkligen inte behövde.

Jag var förblindad av mina egna misslyckanden. Inget kunde övertyga mig om att jag hade något att komma med, inte ens beskedet om att min debutroman skulle bli utgiven, och framtiden var ungefär lika nåbar som världsfred. Och ständigt förföljde det mig – det dåliga samvetet, känslan av att jag borde göra något, borde vara något, borde prestera. Jag gick på kristalltunn is. Inte ens episoderna av mani erbjöd någon tröst, för jag visste hela tiden att snart, när som helst nu, brister det.

I dag går jag på stabiliserande medicin. Mitt liv har tagit jättekliv framåt. Mina svängningar stör mig inte längre. Jag skrattar åt saker som förut kunde hålla mig sömnlös om nätterna. Du gillar mig inte? Synd, för det gör jag. Jag tycker synd om mig själv? Tja, någon måste ju göra det. Jag tror jag är nåt? Du har inte en aning.

I vårt prestationssamhälle förlorar vi lätt fokus på individens värde. Vi pressas att bidra, att hela tiden kliva framåt. Studera hårdare. Skriva fortare. Vara en bra partner. Ha mera sex. Briljera, imponera, attrahera. Folk som du försämrar bara vår statistik.

Men sanningen är att jag är önskvärd här, precis som jag var under tiden jag mådde dåligt. Jag är en tillgång, en påminnelse och ett löfte för alla som har gått eller går igenom något liknande. Jag har och hade precis lika stor rätt att vara här som någon annan. Det här är ett meddelande jag gärna vill förmedla, för jag vet att det finns många som jag där ute. Personer som gått vilse, som strövar omkring ensamma och undrar om det finns en plats för dem här. Det finns det, och kommer alltid att finnas. Oavsett vad du bestämmer dig att göra i ditt liv behöver vi dig här och nu. Statistiskt sett är det högst osannolikt att födas överhuvudtaget, så ta vara på den möjligheten och var du. Och du – om du har det svårt, sök hjälp. Det kan förändra allt.

. 25 .

SAMHÄLLE

. 26 .

SAMLADE DRÖMMAR PÅ CYKEL FRÅN BERLIN TILL NORDKAP TEXT&FOTO

Sofia Jern

“Jag låg i sängen dagar i sträck och kunde inte ta mig upp. Gråten var konstant och allt jag tidigare njutit av kändes hopplöst”. Så beskriver Lukas Luminous, 23 år, sin depression. Ett år senare har mycket förändrats till det bättre.

Luminous cyklade under sensommaren från sin hemstad Berlin till Nordkap för att komma bort från vardagens stress och studiepress.

– Jag tror jag letade efter något annat än det ytliga och hektiska liv man ofta upplever i Berlin. Ett tag verkade det som om allt handlade om hur bra man presterar, vilka vänner man har och hurudan karriär man väntar sig, säger Lukas Luminous.

Luminous beskriver sig själv som en glad person som för ett år sedan hade allt han ville ha, men efter att han gjort slut med sin flickvän började vardagen i Berlin kännas dyster.

– Det blev en dominoeffekt som började med en brusten relation. Jag började tacka nej till saker jag annars njutit av – vännerna, sporten och studierna. Allt kändes meningslöst.

EFTER ATT Luminous

gått i terapi för sin depression en tid bestämde han sig för att bryta det vardagliga mönstret genom att cykla hela vägen från Berlin till Nordkap i Norge, Europas sista utpost i norr.

– Det är ironiskt att mitt liv utåt sett kanske såg perfekt ut – jag hade många vänner, skulle börja skriva min kandidatavhandling och hade just avslutat en praktikplats på Audi. Flera av mina vänner förstod inte varför jag nu bestämde mig för att lägga mitt liv på paus, men det känns som om jag äntligen hittat mitt liv igen.

. 27 .

SAMHÄLLE

CYKELRESANS första stopp i Norden var Finland. Tillsammans

med sin kompis cyklade Luminous längs vägarna från Åland, genom Österbotten och upp till Lappland. Deras vägar skildes åt i norra Finland och Lukas fortsatte på egen hand till Nordkap.

– Finländarna överraskade oss med sin gästvänlighet. Vi kom till Finland på sommaren. Uppenbarligen verkar alla finländare på kusten flytta ut till små stugor vid havet den tiden.

Vi upplevde att det stillsamma och naturnära livet man hör om verkligen är en del av den finländska folksjälen. I det här landet tar man det lugnt. av resan tog Unicef kontakt med Luminous och frågade om han hade intresse av att medverka i deras kampanj Dreams are borderless, vars mål är att främja integration och mångkulturalism.

– Kampanjen går ut på att samla drömmar. Då jag träffade nya människor under resans gång bad jag dem berätta om sina drömmar. Jag dokumenterade det på film eller med ett fotografi på det papper där de hade fått skriva ner sin dröm.

Det som förvånade mig mest är att de flesta drömmer om fred, hälsa och vänskap. Det är de viktiga sakerna i livet som spelar roll.

MITT I PLANERINGEN

På bilden Lukas Luminous och hans kompis som sätter av från Österbotten upp till Lappland.

I SINA CYKELVÄSKOR hade

cyklisterna tält och sovsäckar, men mycket sällan kom dessa till användning. Vännerna fick ofta erbjudanden om att övernatta hos människor de träffade längs vägen.

– Ganska snart började jag uppskatta en varm dusch och nytvättade lakan mycket mer än världsliga saker. Det blev för mig lärorikt att leva på nästan ingenting och det gav mig en erfarenhet jag gärna tar med mig hem till Berlin.

Väl framme i Nordkap hittade Luminous lugnet han letat efter i Berlin.

– Jag förstår verkligen det danska ordet ‘hygge’ nu. Aldrig kunde jag ha trott att jag skulle njuta så mycket av att sitta och titta på ett fjäll eller att meditera. Men det är det bästa jag vet nu. Jag stiger upp tidigt och yogar före jag äter frukost.

LUMINOUS DRÖMMER om

att fortsätta sin resa på cykel. Han skulle vilja cykla runt i världen och leva på så liten budget som möjligt.

– Jag tror det är ett realistiskt mål. Jag har kommit i kontakt med en person som cyklat till Asien utan att spendera pengar och det är något liknande jag strävar efter. Jag vill behålla lugnet jag fått efter den här resan. Det viktigaste för mig nu är att få träffa många olika människor och höra deras historier.

Lukas fortsätter också med kampanjen om gränslösa drömmar för Unicef. Kampanjen kan följas under hashtaggen #dreamsareborderless på Instagram.

. 28 .

VIERASKYNÄ

VÄÄRÄ HÄPEÄ ON VAARALLISTA TERVEYDELLE

O

n hirvittävää tuntea häpeää. Mutta vielä hirvittävämpää on, että tunnemme häpeää vääristä asioista. Pahimmillaan häpeä on haitallista ihmisten hyvin­ voinnille.

Häpeän tarkoitus on kertoa meille, että olemme toimineet väärin. Tällöin häpeän voi kohdata ja väärin toimimista voi pyytää anteeksi. Ehkä sen voi jopa hyvittää. Valitettavasti liian usein me tunnemme häpeää siitä, mitä me olemme. Se on ulkopuolelta tulevaa, opittua ja usein haitallista häpeää. Ristiriitaisten vaatimusten yhteiskunnassa, iso osa meistä on aina jollakin tapaa vääränlaisia. Häpeä voi jopa periytyä ja me reppanat kannamme ylisukupolvista häpeää harteillamme.

MILLA HALME Viestintäpäällikkö, SOSTE Suomen sosiaali ja terveys ry

Häpeää ei pidä sekoittaa harmittomampaan nolostumiseen. Nolostuminen seuraa hetkellistä mokaa, tuntuu kiusalliselta ja posket helahtaa punaisiksi. Häpeä taas on myrkkyä, joka syö sisintä ja jollei siitä pääse irti, tekee ontoksi. Häpeä rajoittaa tekemästä ihania asioita, kuten tanssimasta, saamasta ystäviä tai harrastamasta seksiä. Pahimmillaan se estää meitä saamasta yhteyden toiseen ihmiseen ja puhumasta huolistamme. Näin häpeä estää ongelmien käsitte­ lyn, lääkäriin menemisen, avun pyytämisen ja saamisen. Siksi väärin kohdistunut häpeä on vaarallista terveydelle.

Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) tekemän kouluterveyskyselyn mukaan 10,9 % tytöistä ammatillisissa oppilaitoksissa on kokenut seksuaalista väkivaltaa vuoden aikana. Lu­ kioissa tyttöjen vastaava luku on 8,7 % ja perusopetuksen yläluokillakin 8,3 %. Väkivallalla tar­ koitetaan esimerkiksi kehon intiimien alueiden koskettelua vasten tahtoa, seksiin painosta­ mista tai pakottamista sekä rahan tai tavaran tarjoamista vastineeksi seksistä. THL:n mukaan nuoren kaltoinkohtelu jää valitettavasti piiloon, sillä erityisesti seksuaaliselle väkivallalle on tyypillistä häpeän ja syyllisyyden pelko sekä leimaantuminen. Vaatii erityistä rohkeutta sekä kaltoinkohtelua kokeneelta nuorelta että heidän läheisiltään tuoda asia esiin.

Hiljattain Espoolaisen yläkoulun rehtori vähätteli koulussa tapahtuvaa seksuaalista häirintää.

Hän vertasi häirinnän sietämistä pahanmakuisen kouluruoan syömiseen. Rehtorin kommen­ tit aiheuttivat syystä kohua, sillä koulussa ylintä valtaa käyttävän vähättelevä suhtautuminen on huolestuttavaa. Se osoittaa, kuinka vähän hän ymmärsi asemaansa liittyvää valtaa ja sek­ suaaliseen häirintään sekä väkivaltaan liittyviä rakenteita.

Häpeä on nimenomaan sosiaalisen kontrollin ja vallankäytön väline, sillä vallassa olevat ja voimakkaammat määrittävät normit. Siten häpeällä alistetaan ihmiset rooleihinsa, lokeroida­ an, työnnetään syrjään ja vaiennetaan. Häpeällä saadaan väkivallan uhri uskomaan, että rikos oli jollakin tapaa hänen vikansa. Häpeän vuoksi kaltoinkohtelua, kiusaamista tai väkivaltaa kokeneet sietävät, purevat hammasta ja vaikenevat.

Meidän on yhteisellä toiminnalla siirrettävä häpeä. Mitä enemmän ymmärrämme ihmisyyttä, sitä paremmin ymmärrämme, kuinka monenlaisia meitä on. Eikä yksikään ole vääränlainen.

Häpeän ei koskaan kuulu kohdistua kenenkään minuuteen, vaan tekoihin. Häpeä ei koskaan kuulu uhrille, vaan väärintekijöille, kiusaajille ja sortajille. He rikkovat yhteisiä pelisään­ töjämme ja aiheuttavat vahinkoa. He voivat myös sovittaa tekonsa. Näin häpeän kierre voi­ daan saada päätökseen.

. 29 .

122 SAMHÄLLE

A G Å V M O E B !

P L Ä HJ

Behöver du hjälp och stöd, vägledning, eller bara någon som lyssnar en stund?

Här finns tips på olika organisationer och institutioner du kan kontakta. Du som går i skola kan förstås också vända dig till din skolhälsovårdare eller kurator, medan högskolestuderande kan vända sig till Studenthälsan (SHVS). Arbetshälsovård och kommunal hälsovård står också till din tjänst.

Ring nödnumret 112 om du eller en annan person behöver akut hjälp och ditt eller någon annans liv är i fara.

. 30 .

A-KLINIKERNA

erbjuder vård- och rehabiliteringstjänster för personer med missbruks- och beroendeproblematik och andra psykosociala problem.

Kontakta växeln på numret 010 50 650 under vardagar kl. 8–16.

FLICKORNAS HUS I ÅBO

(Turun Tyttöjen Talo) är en mötesplats för alla 12–28-åriga flickor och unga kvinnor. I Flickornas hus kan du bland annat träffa nya människor, få individuellt stöd i olika frågor och läxhjälp eller delta i samtalsgrupper. Telefonnummer 045 128 9802.

FOLKHÄLSANS UNGDOMSMOTTAGNING

är till för dig som är 13–25 år (och dina föräldrar) och har problem med till exempel oro, ångest, nedstämdhet, panikkänslor eller andra bekymmer. Helsingfors 050 465 7784 (telefontid kl.12–13), Pargas eller Åbo 019 278 6200.

FREDRIKAKLINIKEN

ansvarar för ätstörningsvården för unga och unga vuxna i Jakobstad med omnejd, men har också möjlighet att ta emot patienter från hela landet. Till kliniken hör både poliklinik och dagavdelning. Telefonnummer till polikliniken 050 436 7468 eller 046 923 5382, e-post atstorningspkl@jakobstad.fi.

FÖRENINGEN FÖR MENTAL HÄLSA I FINLAND

(Suomen Mielenterveysseura) har en kristelefon som ger samtalshjälp för människor i krissituationer och för dem som är oroliga för en anhörig. Ring avgiftsfritt och anonymt 010 195 202 på vardagar kl. 9–17 och helger 15–07 (på finska).

KRISJOUR FÖR UNGA

erbjuder avgiftsfritt och konfidentiellt samtalsstöd för 12–29-åriga unga och deras familjer.

Jourtelefon 045 341 0574 på måndagar kl.

9–11 samt tisdagar, onsdagar och torsdagar kl. 9–12. E-post krisjouren@helsinkimissio.fi.

KVINNOLINJEN

finns till för alla kvinnor och flickor som har upplevt våld, hot eller rädsla. Samtal som i Finland rings till Kvinnolinjen är avgiftsfria och syns inte på telefonräkningen. Telefonnummer 0800 02400 på finska måndag till fredag kl.

16–20 och lördag till söndag kl. 12–16, på engelska fredagar kl. 16–20.

MANNERHEIMS BARNSKYDDSFÖRBUND

Gratis telefonlinje för barn och unga som behöver en vuxen som lyssnar. Telefonen dejourerar på numret 116 111 måndag till fredag klockan 14–20 samt lördag och söndag klockan 17–20.

PSYKOSOCIALA FÖRBUNDET

har en rehabiliteringsrådgivare som kan svara på frågor kring olika stöd, ansökningar eller besvär samt på var man kan få hjälp och stöd i vardagen. Även anhöriga kan ta kontakt.

Telefon 050 409 6640 måndag till torsdag kl. 9–15 eller e-post till camilla.roslund-nordling@fspc.fi.

POJKARNAS TELEFON

är Väestöliittos samtalstjänst för alla som identifierar sig som pojkar eller unga män under 20 år. Du kan ta kontakt i vilken fråga som helst, t.ex. kropp och hälsa, sex och relationer, känslor, skola och kompisar. Svenskspråkig avgiftsfri service tisdagar kl. 15.30–18 och torsdagar kl. 13–15.30 på numret 0800 94884. Du kan också chatta på svenska på onsdagar kl 13–15 på vaestoliitto.fi.

REGNBÅGSANKANS TELEFONJOUR

lyssnar och svarar på stora som små tankar och frågor kring bland annat sexualitet, kön och sexuell läggning och guidar dig vid behov vidare. Regnbågsankan har tystnadsplikt. Ring anonymt en verksamhetskoordinator på 044 297 5476 eller skicka e-post till regnbagsankan@regnbagsankan.fi.

RESURSCENTRET FÖREGÅNGARNA

är en ungdoms- och arbetsverkstad som hjälper dig komma vidare med arbete, studier och sociala sammanhang.

Kontakt på numret 050 453 0124.

SKULDLINJEN

upprätthålls av Garanti-Stiftelsen, en riksomfattande organisation som hjälper hushåll i ekonomisk kris att lösa skuld- och betalningssvårigheter. Avgiftsfritt rådgivningsnummer 0800 9 8009 på vardagar kl. 10–14.

SORGBANDET

erbjuder en stödtelefonlinje för dig som förlorat en anhörig genom självmord. Genom att skicka ett sms med texten ”stödsamtal” till numret 045 130 8603 blir du inom en vecka

. 31 .

uppringd av en kamratstödjare och får möjligheten att prata med någon som gått igenom samma sak som du.

SVEPS UNGDOMSVERKSTAD

ordnar uppsökande ungdomsarbete, jobbcoaching och verksamhet för unga utan sysselsättning i huvudstadsregionen. Kontakt på numret 050 322 1451.

SYÖMISHÄIRIÖLIITTO SYLI

(Ätstörningsförbundet i Finland) erbjuder rådgivning på numret 02 251 9207 på måndagar kl. 9–15.

TRANSSTÖDSCENTRUM

erbjuder stöd och rådgivning till transpersoner, interkönade personer och andra personer tillhörande könsminoriteter, samt deras nära och kära. Ta kontakt genom att ringa 050 326 4504 fredagar kl. 12–14 (service på finska, svenska och engelska) eller per e-post sasu.mattila@seta.fi.

UNGDOMSSTATIONEN KLAARA

i Vasa erbjuder ungdomar i åldern 13-24 år möjligheten att samtala konfidentiellt med yrkespersoner inom social- och hälsovården om saker som man går och funderar på. Telefon 06 325 2850 eller e-post nuorisoasema@ vaasa.fi.

VÅLDTÄKTSKRISCENTRALEN TUKINAINEN

ger stöd och handledning till offer (och deras närstående) som utsatts för sexuellt utnyttjande och våld. Kostnadsfri kristelefon måndag till torsdag 9–15, lördag till söndag 15–21 0800-97899. Juridisk rådgivning på numret 0800-97895, måndag till torsdag kl. 13–16.

PELUURI HJÄLPLINJE

för problem med spelande. Ring 0800 100 101 på vardagar kl. 12–18, svenskspråkig service fås på måndagar. Även chatt- och e-rådgivning på peluuri.fi.

SLUTA PANTA

är en kostnadsfri chatt för unga som är öppen varje måndag, tisdag och fredag kl. 19–22 på slutapanta.fi. Där du kan ställa frågor om till exempel studier, ekonomi, hälsa, kärlek eller något annat du funderar på och få svar av professionella inom ungdomssektorn.