Liber 4/18

TEMA: INTERNATIONELLT

+ NORDISKT SAMARBETE ALLT VIKTIGARE FÖR UNGA SU:s trotjänare Nicholas Kujala är nyinvald presidiemedlem i Ungdomens Nordiska Råd

SU-PRAKTIKANTER I VÄRLDEN Följ rapporteringen från Washington, D.C. och Kapstaden

MELLANÅRSVALEN I USA Förbundsordförande Ingo knackar dörr i Amerika

LEDARE

GLOBALA PROBLEM KÄNNER INGA LANDSGRÄNSER

V

i kan inte förneka att vi lever i en allt mer globaliserad värld. Därför måste vi arbeta tillsammans för att förbättra den. Vi är alla världsmedborgare, men ändå frodas nationella värderingar och extremistiska krafter som förespråkar stängda gränser och en tudelning mellan “vi” och “dem”. Vi lever i en tid då stora världsledare framställer en global värld som ett hot och menar att lösningen är slutna samhällen utan internationellt samarbete. Varför finns sådana värderingar i en värld som är mer integrerad än någonsin?

SUSANNA ELENIUS Chefredaktör

"Det är viktigt att komma ihåg att det inte behöver finnas någon motsättning mellan lokalt och globalt – man kan identifiera sig både som finlandssvensk och som europé, eller som öster­ bottning och världsmedborgare."

I bakgrunden ligger bland annat internationella kriser som kan öka motståndet till internationella samhällsprocesser och samarbeten. Man söker gärna skydd från globala problem i nationella gemenskaper. Att ty sig till nationella, extremistiska och populistiska idéer kan förstås också handla om en vilja att identifiera sig med en mindre gemenskap, känna sig hemma och trygg. Naturligtvis ska man också värna om det lokala, men det utesluter inte engagemang i det globala projektet. Det är viktigt att komma ihåg att det inte behöver finnas någon motsättning mellan lokalt och globalt – man kan identifiera sig både som finlandssvensk och som europé, eller som österbottning och världsmedborgare. Och alla gemenskaper, verkliga som föreställda, är de facto resultat av tidigare möten mellan kulturer och människor.

Nationalismen har inga svar på de globala utmaningarna. Det är bara genom att arbeta tillsammans globalt vi kan ta oss an globala utmaningar som konflikter, kriser, terrorism och klimatfrågor. För globala problem, som klimatuppvärmningen, ser inga landsgränser – och det hjälper inte att blunda för dem. Vi har bara en planet, och trots att extrema väderfenomen slår nya rekord världen över och forskarna slår larm om att det snart börjar vara för sent att få till stånd en förändring vägrar vissa betydande världsmakter ta sitt ansvar. Klimathotet har redan blivit en klimatkris, och oviljan att komma överens och sträva till ett gemensamt mål kan bli förödande.

Ska Finland då lägga sig ner och ge upp i kampen? Nej, också vi bidrar till klimatförändringen och därför måste vi ta ansvar för att stoppa den. På ett internationellt plan kan Finland både bidra med innovationer och kunskap samt fungera som vägvisare.

Vi kan bevisa att det är med öppenhet och samarbete vi måste ta oss an globala problem. Finland måste också i fortsättningen ta en aktiv roll i det nordiska samarbetet, i europeiska och i internationella organisationer och sammanhang. Vi ska vara initiativtagare och uttala oss för mänskliga rättigheter, fredligt samarbete och hållbara lösningar. Här har unga ett stort ansvar. Det är i synnerhet unga människor som ser klimatet som vår tids största utmaning. Det är unga som kan visa att öppenhet mot omvärlden och gränsöverskridande samarbete är det som leder till en positiv utveckling, både i klimatfrågan och i andra globala utmaningar.

.2.

INNEHÅLL no

04/2018

Anna Lindberg är på Liberal Praktik i Kapstaden s. 9

SU:s EU-valskandidater på ALDE:s kongress s. 14

2

LEDARE

4

ANSLAGSTAVLAN

6

SU I MEDIA

7

KOLUMN

8

KLIMAT

9

VÄRLDEN SU-praktikanter

12

VÄRLDEN Alla

14

VÄRLDEN

16

VÄRLDEN

17

SAMHÄLLE Ny

18

KOLUMN EU

19

VÄRLDEN

22

SAMHÄLLE SU-veteranen

25

KOLUMN Övistoo

26

VÄRLDEN Förbundsordförande

28

VÄRLDEN

31

VÄRLDEN

Tacksamt att få vara nordbo

Fem klimatsmarta tips för resor undan vinterkylan ute i världen

människor är inte flyktingar, men alla flyktingar är människor Liberala krafter på mötet som formar Europa I Danmark skifter vi nationalisme ud med samarbejde färja ska bygga broar

– värt att försvara

På besök i EU:s högkvarteer Nicolas Kujala

har flyttat gränser

kampanj i USA

gör

LYMEC gör avtryck i den europeiska politiken SU i världen

SU i Helsingfors på besök i Bryssel s. 19

Susanna Elenius ANSVARIG UTGIVARE Christoffer Ingo GRAFIKER Sofia Jern TRYCKERI KTMP Group OMSLAG Sofia Jern MEDVERKANDE Susanna Elenius, Christoffer Ingo, Joel Sundström, Anna Lindberg, Filip Björklöf, Sara von Bonsdorff, Laura Fagerlund, Philip Tarning-Andersen, Dan-Aria Sucuri och Ellen Sahlström NO 4/2018 UPPLAGA 3300st CHEFREDAKTÖR

Personporträtt: Nicolas Kujala s. 22

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47

SU:s förbundsordförande på besök i USA s. 26 .3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

TRE TIPS

ANNICA TALLQVIST Svensk Ungdoms verksamhetsledare för högskolepolitik och organisation

Klä dig rätt! Att gå runt och frysa i mörkret utan att synas är inte coolt!

Långa strumpor, en varm mössa och reflex är definitivt vinterns must-have. Varma kläder är mycket snyggare än köldskadade kroppsdelar.

Sätt på dig reflexen och se till att även andra ser din snygga utstyrsel i mörkret!

1

Från vänster: Elin Enqvist, Ellen Sahlström och Alma Lüttge.

2

SU-UTMÄRKELSE TILL #ÖVISTOO:S INITIATIVTAGARE

3

Svensk Ungdom gav i år sin Svenska natten-utmärkelse till initiativtagarna bakom uppropet #Övistoo. De tidigare gymnasiestuderandena Ellen Sahlström, Alma Lüttge, Bella Paasimäki, Elin Enqvist, Fanny Kesti och Fanny Willman vid Vasa övningsskola tilldelas priset för sitt engagemang mot sexuella trakasserier. Genom arbetet har de uppmärksammat en världsomfattande rörelse i en

finlandssvensk kontext och i synnerhet belyst ungas upplevelser. Svensk Ungdom har delat ut Svenska natten-medaljen sedan 2003. Utmärkelsen tillkom som en skuggmedalj till Folktingets förtjänstmedalj för att uppmärksamma unga personer, projekt och föreningar som gör en insats för unga och för det svenska i Finland. På sida 25 i den här tidningen kan du läsa en kolumn skriven av årets pristagare.

@ AMILURVELI The beginning of this week was full

@ CHRISTOFFERINGO Alltid lika #badass med

of exciting "EU education" in Brussels with @suihelsingfors...

@annajungnernordgren . För två veckor sen vid Vita huset....

Ta en stund för dig själv! I december är julmys ett måste. Ta en paus från vardagen, sätt på dig yllestrumporna och lyssna på din favoritjulmusik. Ett bra sätt att få upp humöret!

En jul utan skinka? Finländare äter

ca 7 miljoner kg julskinka varje år. Ett klimatvänligare val än julskinka kanske kunde vara fisk eller kalkon, eller varför inte något vegetariskt?

Följ oss på @ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET

Vill du se din bild här?

Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM

i din nästa Instagrampost.

.4.

ARKIVHÖRNAN

PÄRLOR ANNICA TALLQVISTS PÄRLOR APPEN ResQ är den perfekta appen för dig som vill motverka matsvinn. Via ResQ-appen kan du rädda överbliven mat till ett förmånligt pris och hämta den från restaurangen då det passar dig. ResQ är enligt mig ett vinnande koncept som aldrig svikit!

MOTORSTOPP I EU-VALET 2004 beslöt SU att lägga en del av sin budget för EU-valet på en bil. Den blåvita VW Caravellen från 1985 döptes till Freudenthal, “Freudis”, och försågs med texten “Finlandssvensken behövs i Bryssel”.

Freudis var tydligen en bil med ett temperament

utan like. På bilden Fredrik Guseff, i dag SFP:s partisekreterare, som väntar på bärgningsbil under ett motorstopp på väg till Åbo. (Källa: Svensk Ungdom på agendan 1943-2013)

EVENEMANGET LSK:s jubileumsfirande är garanterat någonting du inte vill missa! Ta med dig dina vänner och fira vårt högskolepolitiska utskotts jubileum i Helsingfors i vinter. Mera info kommer i våra sociala medier inom kort.

DOKUMENTÄRFILMEN Korallreven runt om världen är alla i fara på grund av de varma temperaturerna som klimatförändringen fört med sig.

I dokumentärfilmen Chasing Coral (2017) får du följa med ett gäng dykare, fotografer och forskare när de dokumenterar korallrevens undergång.

Med över 500 timmar dokumenterat material har teamet tillsammans med filmregissör Jeff Orlowski lyckats skapa en film som får en att öppna ögonen och inse allvaret i den globala uppvärmningen.

SIFFRAN

1,506 Från vänster: Christa Elmgren, Theo Sjöblom och Frida Lönnbäck. Foto: Svensk Ungdom

NYA KRETSORDFÖRANDE Svensk Ungdom i Helsingfors har valt Christa Elmgren till sin nya kretsordförande. Theo Sjöblom är ny kretsordförande för Svensk Ungdom i Åboland och Frida Lönnbäck valdes i september till ny krets-

ordförande för Svensk Ungdom i Österbotten. Linnea Lindfors fortsätter leda Nylands krets. Vi önskar dem och styrelserna lycka till och riktar ett stort tack till de avgående styrelserna!

.5.

Det är Finlands fredsindex på en skala där 1 är det bästa och 5 det sämsta värdet.

Indexet mäter faktorer som skapar och upprätthåller fred och har tagits fram av forskningsorganisationen The Institute for Economics and Peace (IEP). Finland hör till de 15 mest fredliga länderna enligt indexet, och i botten av listan hittas Syrien med ett index på 3,600.

SU I MEDIA

KESKI-UUSIMAA 18/11/2018

ÅU 28/11/2018

NUORISOJÄRJESTÖ VAATII NUUSKAA VAPAAKSI "Nuuskan salakuljetus Ruotsista Suomeen on ammattimaista rikollisuutta. Nuuskaa tuodaan Suomeen kymmenien ja jopa satojen kilojen erissä. Syyskuussa tulli kertoi nuuskaringistä, jonka epäillään salakuljettaneen kolmessa vuodessa 12 700 kiloa nuuskaa. Vältettyjen valmisteverojen määrä oli arviolta 4,6 miljoonaa euroa.

RKP-nuoret on huolissaan Suomen menettämistä verotuloista.

He ehdottavat, että nuuskan myynti sallittaisiin Suomessa erillisluvalla. RKP-nuoret uskoo, että nuuskan salliminen vähentäisi tupakointia ja sen haittoja.

– Nuuskan myynti tulisi sallia Suomessa ja siitä syntyvät verotulot käyttää hoidon järjestämiseen. Nuuska ei ole vaaratonta, mutta kansanterveyden kannalta on paljon tärkeämpää kitkeä tupakointia, RKP-nuorten puheenjohtaja Christoffer Ingo

INSÄNDARE: NÄSTA REGERING MÅSTE SATSA PÅ YRKESUTBILDNINGEN

sanoo.

Sosiaali- ja terveysministeriö on ehdottanut tuontirajan madaltamista nykyisestä yhdestä kilosta sataan grammaan. RKP-nuoret on laskenut, että Suomen laittoman nuuskakaupan arvo on nyt noin 50 miljoonaa euroa vuodessa.

RKP on ottanut nuuska-asiaan kantaa aikaisemminkin. Muun muassa vuonna 2008 europarlamentaarikko Henrik Lax vaati nuuskan laillistamista kaikkialla EU:ssa.

Ruotsalaisen kansanpuolueen puheenjohtaja Carl Haglund toivoi nuuskan myynnin sallimista vuonna 2015."

"Med facit på hand kan vi konstatera att den sektor som drog det största inbesparingslasset den här och den förra regeringsperioden är yrkesutbildningen.

Jag har under det senaste året träffat många företagare, både större och mindre, som alla uppger att de mer än gärna tar emot studerande på inlärning i arbetet.

Gemensamt för de flesta är dock att de uppger att de numera bär ansvar att också lära ut grunderna inom branschen samt grundläggande kunskap om ansvar i arbetslivet, något som företagen inte behövde göra före nedskärningarna.

Så här kan det inte fortsätta och regeringens nygrundade aktiebolag kommer inte lösa det stora problemet.

Det gör däremot ökad basfinansiering och öronmärkta resurser till närundervisning.

Men några förväntningar om ökad basfinansiering och mer närundervisning under den återstående regeringsperioden ska vi inte ha.

Däremot stundar nästa års regeringsförhandlingar då Finland efter riksdagsvalet byter regering.

SFP har sagt att nästa riksdagsval blir ett utbildningsval, där satsningar på yrkesutbildningen under nästa regeringsperiod är nödvändiga om vi i fortsättningen vill ha yrkeskunnig arbetskraft som mår bra och inte faller utanför systemet.

Vi kommer satsa på det som den här regeringen kört ner." (utdrag) Christoffer Ingo Förbundsordförande Svensk Ungdom

HBL 11/11/2018

INSÄNDARE: REFORMERA FAMILJELEDIGHETEN "Den nuvarande regeringen har misslyckats med att genomföra en familjeledighetsreform. Namnet familjeledighetsreform är aningen missvisande eftersom den inte enbart berör familjer. Misslyckandet drabbar hela arbetsmarknaden där unga män redan i tidig ålder är mer relevanta på arbetsmarknaden än unga kvinnor eftersom det i nio fall av tio är kvinnan som stannar hemma med barnet.

Det här framkommer exempelvis i den statistik som Folkpensionsanstalten framställer där fler än 94 procent av dem som lyft hemvårdsstöd varje månad i år varit kvinnor.

Dessa siffror visar konkret hur förvrängd situationen är i dag och att vi under nästa regeringsperiod så snabbt som möjligt behöver få till stånd en familjeledighetsreform som skapar en mer jämställd arbetsmarknad.

Det här skulle förverkligas genom den 1/3 + 1/3 + 1/3-modell som Svensk Ungdom förespråkar där de två första ledigheterna delas mellan föräldrarna och där den tredje perioden är valbar för någondera parten.

Att regeringen misslyckas med att genomföra en föräldraledighetsreform förundrar mig också eftersom den skulle höja på sysselsättningen vilket varit ett av den nuvarande reger-

.6.

ingens främsta mål. Jag önskar att alla förespråkare av jämställdhet ser till att säkerställa att deras kandidat i det kommande valet är beredd att genomföra en rättvis familjeledighetsreform, också för pappans skull." (utdrag) Frida Sigfrids Vice ordförande Svensk Ungdom

KOLUMN

TACKSAMT ATT FÅ VARA NORDBO

V

isst är vi alla medvetna om att vi ska vara tacksamma över att få bo i Finland och kalla oss nordbor. Men vi politiker glömmer ändå ofta bort hur privilegierade vi nordbor faktiskt är. I Norden har vi världens bästa hälsovård, ett i grunden högklassigt utbildningssystem, ett säkert samhälle med fri rörlighet och en natur som miljarder människor skulle betala för att få se och uppleva.

Allt det som vi i Norden lätt tar för givet påminns vi om så fort vi åker utomlands och upplever andra kulturer och ser hur andra länder fungerar. För oss här i Norden är det självklart att det sitter flera partier i riksdagen och att också regeringarna kan bestå av olika partier. Så har vi byggt upp det som vi kallar den nordiska välfärden.

I början av november i år fick jag åka över Atlanten för att uppleva den amerikanska politiken och bevaka mellanårsvalen. Bland annat gick vi förstås på valvaka – en valvaka som inför valresultatet var tänkt att bli en enda fest efter den förutspådda braksegern som demokraterna skulle ta. Tyvärr blev det ganska fort en déjà vu från presidentvalet 2016. Demokraterna vann inte alls så stort som media hade förutspått, och republikanerna med sittande president lyckades mot alla odds göra ett hyfsat mellanårsval.

För oss nordbor är Trump och hela den amerikanska politiken anno 2018 väldigt svår att ta in och förstå. Många av de insatta experter vi träffade beskrev redan innan valresultatet i mellanårsvalet USA:s stora politiska problem: två partier som går allt längre ifrån varandra i tider då främlingsfientlighet, populism och förakt mot etablissemanget är i tiden. Tyvärr tror jag vi i Norden och Europa kommer få vänja oss med tweetmaskinen Donald Trump som USA:s president. Inte för att amerikanerna heller egentligen tycker att han är någon vidare president, men för att demokraterna inte kan konkurrera med en klar vision eller något klart budskap om vad de vill med USA. Budskapet till det amerikanska folket måste förtydligas om demokraterna ska ha någon chans att återta Vita huset, och för tillfället ser det inte ut att lyckas de närmaste två åren. De har inte heller ännu någon klar ledare, och framförallt ingen som kan konkurrera med president Trump.

USA:s politik påverkar förstås också oss här i Norden. I ett scenario där Trump blir återvald 2020 och republikanerna får makten i kongressen kan vad som helst hända. I värsta fall tar allt arbete mot klimatförändringen i USA slut, muren byggs, rörligheten begränsas och handelstullarna ökar. I världskontext kan man tala om att USA under Trumps ledning kan komma att göra en global Brexit. Om så skulle hända är det viktigt att vi i Norden är alerta och inte är för beroende av handeln med USA. Jag menar inte att vi ska sluta exportera och importera amerikanskt, men vill vi behålla den nordiska välfärden måste vi se till att Finland hela tiden är alert och redo att ge sig ut på nya marknader.

Tips! Läs också Christoffer Ingos artikel om att göra valkampanj i USA på s. 26 i den här tidningen!

.7.

CHRISTOFFER INGO Förbundsordförande

" I världskontext kan man tala om att USA under Trumps ledning kan komma att göra en global Brexit. Om så skulle hända är det viktigt att vi i Norden är alerta och inte är för beroende av handeln med USA."

KLIMAT

5

klimatsmarta tips för resor undan vinterkylan TEXT

Joel Sundström Sofia Jern

ILLUSTRATION

Vår jord är en underbar plats och ett av de bästa sätten att få uppleva den är genom att resa. Visst är det skönt att fly till Thailand under jul- eller sportlovet, men semesterresor kan stå för mer än hälften av dina årliga koldioxidutsläpp. Hur ska man då kunna utforska vår planet utan att förstöra den?

Här är Svensk Ungdom i Helsingfors fem bästa tips för klimatsmart resande.

Välj tåget Det bästa alternativet för miljön är att resa med tåg, men från Finland kan det vara lite knepigt om man vill söderut. Ett alternativ är att välja en långsam färja till Tallinn eller Stockholm som rymmer många människor och därmed minimerar dina utsläpp.

Att ta tåget till Moskva eller Sankt Petersburg kan också varmt rekommenderas, speciellt för alla matentusiaster. Blinier och kaviar med champagne eller vodka, ja tack! Att åka tåg har flera andra fördelar än minskad klimatpåverkan, för själva resan blir en upplevelse i sig.

Granska dina alternativ och färdmedel noga Att resa klimatsmart börjar redan vid valet av destination. Ju kortare resväg desto mindre kommer dina utsläpp att bli. Det lönar sig att granska vilka olika färdmedel du har att välja mellan och vilken rutt du bör ta. Väljer du att flyga, res då med tåg eller buss på plats och ort. Flygplan använder mest bränsle när de lyfter, så prioritera direktflyg.

Hemma är också bra För många är resor en sökan efter en upplevelse som man delar med de som står en nära. Fina upplevelser kan man dock lätt hitta också i Finland. Lägg reskassan på en lite extrafin middag med vänner, hyr en bastu och ta ett dopp i en vak. Man kan även fly undan verkligheten en helg på ett spa (kanske ett julklappstips till den som redan har allt?).

Klimatkompensera Vill man absolut åka till andra sidan jorden kan det löna sig att överväga klimatkompensering. Klimatkompensation innebär att man donerar en peng för de utsläpp som man genererar genom att åka på semester. Se det som en frivillig flygskatt där pengarna är öronmärkta för klimatvänliga projekt.

Små saker kan ha stor betydelse Vrid ner värmeelementen hemma före du reser utomlands för en längre tid, och använd luftkonditioneringen på hotellrummet sparsamt när du väl är framme. Bor du på hotell behöver du inte nya lakan och handdukar varje dag, och om möjligt kan du dricka kranvattnet för att undvika plastflaskor. Respektera stället du är på och var uppmärksam på hur dina val påverkar den lokala miljön. Visste du exempelvis att vissa solkrämer är extremt dåliga för koraller? Eller att de flesta paradisöar inte har ordentlig avfallshantering och en stor del av ditt plastavfall hamnar i havet?

.8.

VÄRLDEN

SUPRAKTIKANTER UTE I VÄRLDEN Svenska Bildningsförbundets program Liberal Praktik erbjuder högklassiga praktikplatser på tre kontinenter, i fem länder, i fem olika städer: Berlin, London, Bryssel, Washington DC och Kapstaden. Praktiken är till för högskolestuderande eller nyligen utexaminerade med ett starkt intresse för politik och samhälle, och ger erfarenhet av och unik insyn i internationellt politiskt arbete inom olika liberala forum. Här berättar två SU:are om aktuella teman på sina respektive praktikplatser i USA och i Sydafrika.

FOTO

Privat

Filip Björklöf är lokalpolitiker i Raseborg, ekonomie studerande vid Hanken och är för tillfället praktikant på senaten i USA.

FOTO

Privat

Michaela Saayman och Anna Lindberg med Mmusi Maimane, partiledare för Democratic Alliance, på ett evenemang för diplomater i september.

.9.

VÄRLDEN

WASHINGTON DC

USA BEHÖVER EN ENANDE KRAFT TEXT

Filip Björklöf

När man diskuterar internationell politik går det inte att förbise USA:s roll. Som västvärldens motor, världens enda supermakt och nationen som stått för flera avgörande insatser under vår moderna historia är USA och politiken i USA oerhört viktig, och därmed också otroligt intressant.

Den sjätte november hölls det så kallade mellanårsvalet i USA, där hela representanthuset på 435 medlemmar samt 35 av de 100 senatorerna byttes ut. Överlag brukar det parti som innehar presidentämbetet göra ett sämre val. Till exempel under president Barack Obama tappade demokraterna mycket makt under mellanårsvalen, vilket gjorde det svårt för Obama att få igenom sin politik.

I årets val förväntades de liberala demokraterna ta över representanthuset, medan de konservativa republikanerna förväntades behålla greppet om senaten, detta främst eftersom det tekniska utgångsläget för demokraterna i senaten var dåligt. Så gick det även, vilket lett till en situation där demokraterna visserligen har mera makt, men risken för dödläge är större. Därtill har president Donald Trump nu lättare att skylla allt som går fel på demokraterna, vilket kan göra hans ställning inför presidentvalet 2020 starkare. Trump har som bekant inga problem med att peka ut fiender och skapa konflikter, som han sedan kan dra nytta av.

Det finns ofta flera olika trender som går att utläsa från ett valresultat. En av de stora från detta val är att USA verkar gå mot en ytterligare polarisering. De republikaner som har stöd av Trump och som stöder Trump klarade sig bättre i huset än de som tagit en mera försiktig ställning gentemot presidenten. Också bland demokraterna kan vi se en trend där de demokrater som hållit sig i mitten klarade sig sämre än de som lutade mera vänsterut. I praktiken är risken stor att detta kommer innebära färre kompromisser och mera ställningskrig, vilket inte är till fördel för någon.

Det positiva med valresultaten ur en nordisk, liberal synvinkel är att den nuvarande kongressen, det samlade namnet för senaten och representanthuset, är mera diversifierad och består av flera kvinnor än tidigare. Detta kan ses som en motkraft till de trumpska värderingarna och ett avståndstagande från den hårdnande retoriken.

Demokraterna kommer att ha en svår och krånglig uppgift att hitta någon som kan utmana Trump i presidentvalet 2020. Det måste vara en förenande kraft, som vågar stå upp mot Trump och samtidigt ha trovärdiga visioner. Amerikanerna visade i valet 2016 att man var trött på det politiska etablissemanget, vilket mycket väl kan tyda på att demokraterna kommer försöka med ett namn som kommer från utanför det politiska livet. Det viktigaste är inte att få den bästa presidentkandidaten, utan att få en kandidat som kan slå ut Trump. USA behöver en enande kraft, och att få fram denna kraft kommer vara en av demokraternas absolut viktigaste uppgifter framöver.

. 10 .

VEM FÅR AMANDLA I SYDAFRIKA? TEXT

Anna Lindberg

Democratic Alliance (DA). Det största oppositionspartiet i Sydafrika. Mycket mera än så visste jag inte då jag kom till Kapstaden med Liberal Praktik i somras. Alla partiets papper, affischer och reklamer har samma inskrift: Frihet. Jämlikhet. Möjlighet. Diversitet.

Fyra ord och partiets värderingar i kort sägs det.

Lördagen den 22 september 2018, Johannesburg. Democratic Alliance har en massiv kampanjlansering inför parlamentsvalet som ska äga rum våren 2019. “Amandla!” skriker Mmusi Maimane, DA:s partiledare, till publiken. Även om jag då inte ännu visste vad ordet betydde fick jag rysningar. Amandla betyder “makt” i diverse Ngunispråk (de största språken i södra och östra Sydafrika).

Ordet användes under apartheid av speciellt det nuvarande regeringspartiet, African National Congress (ANC), som ett slagord för att kämpa mot den ledande makten. Apartheid och 1994 spökar ännu starkt i Sydafrika.

“Together, building One South Africa for all”. Sloganen för valet 2019, som är skriven på varje vägg, flagga och popsocket. Mmusi framförde en tanke i sitt tal: ifall vi är förenade, så kan vi faktiskt åstadkomma den drömmen vi hade redan år 1994. En delad dröm, en delad framtid, en framgångsrik framtid. Frågan är om Mmusi kommer att kunna få amandla av folket för att i sin tur kunna ge amandla till folket. Man kan förstås även undra om han är värd amandla överhuvudtaget. Varför ser Democratic Alliance sig själv som den enda möjligheten att rädda detta land?

Mmusi lovade i sitt tal den 22 september att DA ska genomföra den förändring som kan bygga upp ett Sydafrika för alla. Agendan för förändringen är utkristalliserad i fem teman: korruption, brottslighet, jobb, invandring och samhällsservice. Polismyndigheten i Sydafrika ska inte bara förbättras, utan totalt förvandlas till en ren maskin som kämpar mot kriminalitet och inte gynnas av korruption.

En hel del sydafrikaner har gett upp hoppet för sitt land och för sin framtid i hemlandet. Democratic Alliance, med Mmusi Maimane i spetsen, försöker ge Sydafrika hopp. Man kan alltid ifrågasätta ifall hoppet är totalt genuint eller inte, men de cirka 200 personer jag delar kontor med i Kapstaden jobbar för något de verkligen tror på. De tror genuint på Democratic Alliance och på de fyra orden frihet, jämlikhet, möjlighet och diversitet. De tror på ett Sydafrika för alla. Och de tror mest av allt på amandla.

Har jag själv ens rätt att yttra min åsikt om denna sak efter endast fyra månader i Sydafrika? Jag kan åtminstone konstatera att förändring behövs på allvar i detta land. Democratic Alliance ser sig kanske som den enda möjligheten till förändring i det kommande valet för att de de facto är det. Det blir spännande att se vem som lyckas erhålla amandla.

KAPSTADEN

. 11 .

VÄRLDEN

ALLA MÄNNISKOR ÄR INTE FLYKTINGAR, MEN ALLA FLYKTINGAR ÄR MÄNNISKOR Hur skyddas flyktingar mot våld? Det var en av många frågor man försökte besvara under Mänskliga Rättighetsdagarna, konferensen som är Nordens största forum för mänskliga rättigheter, som i år ordnades i Stockholm den 15-18.11. Temat för årets konferens var rätten till ett liv fritt från våld.

. 12 .

TEXT

Sara von Bonsdorff

Martin Ratcovich, doktorand i folkrätt vid Stockholms Universitet och Louise Dane, doktorand i barnrätt och migrationsrätt, lyfte i sitt seminarium under Mänskliga Rättighetsdagarna i Stockholm i novemeber upp hur flyktingar kan skyddas mot våld då de flyr till länder som Sverige eller Finland från krig och våld i sina hemländer.

Regler om flyktingars rättigheter och skyldigheter återfinns i Flyktingkonventionen, eller formellt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning, som är en internationell konvention som skapades för att ge skydd åt de som flydde undan andra världskrigets verkningar.

I den finns definitionen av en flykting och bestämmelser om de grundläggande rättigheterna för flyktingar.

Staterna har ändå, enligt folkrätten, rätt att bestämma om sitt eget territorium. Staterna får bestämma vem som får komma dit och vem som får stanna. Statssuveräniteten är emellertid inte obegränsad utan begränsas av andra regler i folkrätten. En ofta nämnd tänkbar uppsättning av begränsningar rör regler om asyl. Detta för tankarna till FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter där det i artikel 14 stadgas att alla har rätt att söka och åtnjuta asyl från förföljelse i andra länder.

Problemet med stadgandet är att det inte är juridiskt bindande för stater. Även om det har tillkommit traktater och internationella konventioner med regler som motsvarar det mesta som står i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter så har just artikel 14 inte getts bindande karaktär. Många stater har tvärtom varit väldigt konsekventa och tydliga med att de inte vill binda sig till en allmän skyldighet att bevilja asyl inom folkrätten.

Det betyder dock inte att flyktingar är helt utan skydd. Det finns nämligen en annan princip som kallas för non-refoulement. Det finns ett förbud att återsända människor till gränsen mot det område där deras liv eller frihet skulle hotas på basis av deras ras, religion, nationalitet, tillhörighet av en samhällsgrupp eller politisk anspråkning.

Enligt den finländska utlänningslagen “får ingen avvisas, utvisas eller till följd av nekad inresa sändas tillbaka till ett område där han eller hon kan bli utsatt för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan behandling som kränker människovärdet eller till ett område från vilket han eller hon kan bli sänd till ett sådant område.” UNHCR betraktar också personer som flyr krig eller krigsliknande förhållanden och vars regering är oförmögen eller ovillig att ge dem skydd som flyktingar.

I början av september lade det finländska Migrationsverket alla utvisningar till Afghanistan på is (HBL 12.9.18) och bestämde därefter att minska antalet utvisningar till Afghanistan. I oktober beslöt Polisstyrelsen att alla avvisningar till Irak ska avbrytas eftersom Irak inte vill ta emot personer som avvisas med tvång (HBL 26.10.18).

Enligt UNHCR:s rapport från augusti löper var och en som deltar i det ekonomiska eller sociala livet i Kabul, Afghanistan, risk för att falla offer för slumpmässigt våld – det kan ske i det dagliga livet på vägen till skolan, jobbet eller marknaden. Enligt UNAMA, FN:s insats i Afghanistan, skedde 70 procent av alla civila dödsfall och skador till följd av självmordsbomber och liknande attacker i Afghanistan i fjol just i Kabulprovinsen. Rapporten pekar också på att Kabuls och andra städers kapacitet att ta emot fler återvändare är märkbart begränsad efter att mer än 1,6 miljoner afghaner återvänt från Iran, Pakistan och Europa under de senaste åren.

Situationen i Afghanistan har under de senaste tio åren aldrig varit så våldsam som den var i våras. Talibanrörelsens framfart är stark och har nu också gått in i områden som tidigare ansetts säkra. Situationen i Mellanöstern är inget som vi i väst kan blunda för. Det är fråga om en alltjämt pågående världspåverkande kris utan like. Eftersom rätten att söka asyl de facto är en mänsklig rättighet är det inhumant att en del länder stänger sina gränser. Utrikesministeriet måste ta situationen på allvar och sluta spela politiska spel med flyktingarnas liv. Vi måste komma ihåg att även om alla människor inte är flyktingar, är alla flyktingar människor.

. 13 .

VÄRLDEN Svensk Ungdoms EU-valskandidater Björn Bonsdorff och Ida-Maria Skytte.

Ordörande för Internationella utskottet (IU) Laura Fagerlund med Annie Lööf.

Ida-Maria Skytte håller ett anförande på ALDE:s kongress.

. 14 .

LIBERALA KRAFTER PÅ MÖTET SOM FORMAR EUROPA TEXT FOTO

Laura Fagerlund Laura Fagerlund & Björn Bonsdorff

Hur ska Europas liberala krafter enas mot klimatförändringen? Hur ska man stoppa xenofobiska, populistiska och nationalistiska makter i Europa? Hur kommer EU-valet 2019 se ut? Det och mycket annat aktuellt diskuterades under ALDES 39:e kongress som arrangerades i Madrid i Spanien den 8-10 november. ALDE, alltså Alliance of Liberals and Democrats for Europe eller på svenska Alliansen liberaler och demokrater för Europa, är ett parti för liberala och demokratiska värderingar i Europa. Partiet har kring 60 medlemsorganisationer och tusentals individuella medlemmar från olika håll i Europa. Till de finländska medlemsorganisationerna hör Svenska Folkpartiet, Centern och Åländsk Center.

Ungefär 1000 liberaler deltar i den årliga kongressen, som är partiets högsta beslutande organ. På programmet finns bland annat seminarier, debatter, nätverkande och godkännande av resolutioner. SFP hade en förhållandevis stor delegation i år med många riksdagsledamöter och partiledare Anna-Maja Henriksson på plats.

Under kongressen deltog också många SU:are, antingen som en del av SFP:s delegation eller via Svensk Ungdoms europeiska takorganisation LYMEC. SU:s kandidater i EU-valet 2019, Björn Bonsdorff och Ida-Maria Skytte, var naturligtvis också på plats och deltog aktivt i programmet. Årets kongress var speciellt viktig eftersom ALDE-partiet skulle godkänna sitt valmanifest inför Europaparlamentsvalet som ordnas den 23–26 maj 2019. Att arbeta fram ett valmanifest som alla medlemsorganisationer och individuella medlemmar kan enas om är minst sagt en svår uppgift.

Delegationerna hade skickat in hundratals ändringsförslag och debatterna om den slutliga texten tog flera timmar. Både Björn Bonsdorff och Ida-Maria Skytte debatterade inför hundratals delegater för att få igenom SFP:s och LYMEC:s ändringsförslag.

Till slut godkändes ett valmanifest med rubriken Freedom, opportunity, prosperity: the Liberal vision for the future of Europe. Stor vikt ligger på liberalismen, som är värderingen som ligger som grund för ALDE-samarbetet. Därtill lyfter

man fram betydelsen av bland annat samarbete, innovation, frihandel, ledarskap och ansvar. I texten nämns också jämlikhet och klimatförändringen, trots att dessa inte har egna underrubriker.

Under kongressen fanns även tid för att godkänna resolutioner. ALDE kräver bland annat att partiet och andra pro-europeiska organisationer bygger en plattform genom vilken man kan förhindra xenofobiska, nationalistiska och populistiska makter att segra. Därtill fördömer ALDE Saudiarabiens nonchalerande av internationella lagar, efterfrågar Rysslands frigörande av politiska fångar, belyser betydelsen av att ha tillgång till information och tjänster i frågor som berör sexuell hälsa och efterfrågar ett gott samarbete mellan EU och Andorra. Både resolutionerna och valmanifestet hittas på ALDE:s webbplats aldeparty.eu.

På kongressen deltog även Astrid Panosyan, som är en av grundarna av den franska presidenten Emmanuel Macrons parti En Marche!. Under öppningsceremonin talade hon inför publiken tillsammans med många andra imponerande politiska ledare om kommande EU-val, liberalismens styrka och hur viktigt det är att vi samarbetar över lands- och partigränser. En Marche! är inte medlem i ALDE, men Panosyan meddelade under sin taltur att partiet tillsammans med ALDE kommer skapa en liberal front mot populismen under kommande EU-val. Samarbetet är synnerligen intressant, då det franska partiet hittills har vägrat att binda sig vid någon allians i Europa. Hur samarbetet mellan ALDE och En Marche! tar form får vi se under de kommande månaderna.

Programmet pågick från morgon till kväll och antalet timmar sömn blev alldeles för litet hos kongressdeltagarna men trots det var hela kongressen en intressant upplevelse för SU:s delegation. Bland kongressens deltagare fanns personer i alla åldrar, men ungdomens röst var stark under hela helgen. Det var fint att uppleva ett europeiskt samarbete med målet att skapa en liberal, hållbar och jämlik värld. Nu är SU redo att föra en aktiv kampanj med kandidaterna Björn Bonsdorff och Ida-Maria Skytte. Klart står att det blir ett väldigt lyckat val i vår!

. 15 .

VÄRLDEN

I DANMARK SKIFTER VI NATIONALISME UD MED SAMARBEJDE TEXT

Philip Tarning-Andersen, Europa-Parlamentskandidat for Radikal Ungdom

Jeg husker tydeligt Europa-Parlamentsvalget i 2014. Hele debatten op til valget var præget af en dyb skepsis imod det europæiske samarbejde. Flere af de partier, der normalt var positive over for EU, fokuserede på at passe på Danmark i EU. Ingen udover Radikale Venstre talte rigtig for EU. I front for kampen imod EU stod Dansk Folkeparti med Morten Messerschmidt som spidskandidat. Dansk Folkeparti og Svensk Folkeparti kan næsten ikke blive mere modsatte. Dansk Folkeparti ligger på den yderste højrefløj og har ingen interesse i, at Danmark samarbejder med lande, der blot er en smule forskellige fra os. De førte en kampagne baseret på frygt og løgne.

Vælgerne belønnede dem med 26,7 procent af stemmerne og fire af de 13 danske pladser i Europa-Parlamentet. Morten Messerschmidt alene trak 465.758 personlige stemmer – det bedste stemmetal nogensinde i Danmarkshistorien.

Valgkampen og valgresultatet gjorde mig rasende, det var slet ikke det Danmark, jeg ønskede mig. Derfor besluttede jeg mig nogle uger efter valget at tage kampen op og melde mig ind i Radikal Ungdom. For der er så mange gode grunde til, at vi skal samarbejde i Europa.

Mange af vores problemer stopper ikke

ved en landegrænse, og lille Danmark kan vi slet ikke løse dem alene. Det kræver samarbejde på tværs af grænser.

ting. 84 procent opfattede EU-medlemskabet som en fordel for Danmark, og 80 procent synes vores stemmer tæller i EU.

STOR OPBAKNING TIL EU-MEDLEMSKABET

KLIMA ER DEN VIGTIGSTE DAGSORDEN

Mange ting er sket i Danmark siden valget 2014. Morten Messerschmidt blev centrum for en kæmpe skandale om svindel med EU-midler. Manden, der selv har tordnet imod EU's spild af penge, havde selv fået del i disse midler gennem fiktive fonde. Derfor er han heller ikke på stemmesedlen til det kommende valg, hvor det stadig er uklart, hvem Dansk Folkeparti vil have i spidsen.

Brexit har også påvirket det danske syn på EU. De, der har talt for dansk udmeldelse, får sværere og sværere ved at forklare, hvorfor det er en god idé. For alternativet til EU er ikke bare en verden, hvor vi så kan bestemme alt og få det lige som vi ønsker.

Den kræver mange store kompromiser og aftaler, som blot vil blive endnu færre at få for et land med under 1/1000 af verdens befolkning.

Den danske opbakning til EU er steget.

I maj mente 76 procent af danskerne, at vores medlemskab af EU er en god ting, mens kun 7 procent synes det er en dårlig

Det står klart for danskerne, hvis vi skal samarbejde med Europa og resten af verden, så er EU det bedste forum til at gøre dette. Der er så mange problemer, der ikke stopper ved en landegrænse.

Det bedste eksempel på dette må være omkring klimaforandringerne. Danskerne har ved flere undersøgelser peget på klima som den vigtigste opgave, EU skal tage sig af. For mig er det helt naturligt, at prioriteringen må være sådan. For hvad nytter al det andet politik, hvis store dele af jorden er blevet ubeboelig?

For Radikal Ungdom passer både EU-glæden og prioriteringen af klima os perfekt. Vi er det klart mest EU-positive ungdomsparti, og klima er den sag, som vores medlemmer går højest op i. Der er ingen tvivl om, at vinden blæser vores vej i øjeblikket. Vi ser frem til en EP-valgkamp, hvor vi forhåbentlig er i medvind, modsat den kamp imod vinden tilbage i 2014.

ORDLISTA

forskellige = olika/annorlunda frygt = rädsla stemmer = röster trak stemmer = fick/drog röster slet ikke = inte alls nogle uger = några veckor melde mig ind = registerarde mig i/gick med i kæmpe = (jätte)stor svindel = bedrägeri steget = ökad

. 16 .

a k s a j Ny fär r a o r b bygga TEXT FOTO

Susanna Elenius Pexels/Emiliano Aramo

Investeringen i en ny Kvarkenfärja ska gynna förbindelserna i norra Europa.

I ett unikt samarbete över Bottniska viken skapas ett projekt som bidrar till samhällelig utveckling och regional tillväxt på sikt.

formning och energieffektivitet kommer vara viktig. Miljökraven på sjöfarten skärps hela tiden, därför vill vi också att färjan ska kunna möta framtida krav. Gamla fartyg går på, ur miljösynpunkten sett, mera ofördelaktiga bränslen och går inte ens att jämföra med modern teknik, säger Lindström.

TRAFIKEN MELLAN Vasa i Finland och Umeå

i Sverige ökar kontinuerligt. I fjol reste 200 000 personer med Wasaline (NLC Ferry) mellan städerna. Samtidigt transporteras papper, trä och metall i godstrafiken över Kvarken.

I flera år har det lobbats för en större, snabbare och mer miljövänlig färja mellan Vasa och Umeå, men först nu börjar det stå klart att den faktiskt blir verklighet. I maj 2021 beräknas den nya Kvarkenfärjan vara färdig, och med den ett strategiskt projekt med mer långtgående effekter än man kan ana. Projektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor ska främja förbindelserna och skapa ett säkert transportsystem för både passagerare och gods i Kvarkenregionen.

MATHIAS LINDSTRÖM, direktör på Kvarkenrå-

det och projektledare för Midway Alignment, lyfter fram det unika i det transnationella samarbetet och hur färjan bara är en del av en större trafikhelhet som ska koppla ihop länderna i öst-västlig riktning. Projektet omfattar också bland annat upprustade hamnar och tillgängliggörande av alternativa bränslen.

Både den finska staten och Europeiska Investeringsbanken EIB har gett färjprojektet klartecken. Två europeiska varv är i nuläget kvar på slutrakan av upphandlingen, och vilket av dem som får bygga färjan ska klarna redan innan årsskiftet. Målet är att färjan dels ska minska på vägtransporterna, men också ha andra miljömässiga fördelar.

– Projektbolaget Kvarken Link som ansvarar för upphandlingen har inte sett det slutgiltiga anbudet ännu, men den nya färjans skrovut-

fråga om en stor investering: projektets budget är totalt 150 miljoner euro, varav 120 miljoner är själva färjans andel. Färjan finansieras delvis av Vasa stad och Umeå kommun, resten lånas av EIB. Enligt Vasas stadsfullmäktiges beslut betalar Vasa stad 60 miljoner euro, det vill säga hälften av den nya färjan. Andelen består av en lånegaranti på 35 miljoner euro, en kapitalinsats på 15 miljoner euro och 10 miljoner euro som staden fått av staten för projektet.

DET ÄR NATURLIGTVIS

underlättat arbetet. Vi har även goda kontakter till näringslivet som varit mycket engagerade i projektet.

Samarbetet är unikt, men att arbeta med ett så stort projekt över landsgränserna har också varit en utmaning, medger Lindström. Men också på andra håll är det aktuellt med utvecklande av nya förbindelser till andra länder.

Under de senaste åren har en diskussion om en tunnel som förbinder Helsingfors med Tallinn kört igång på allvar. Varför blir det då inte en tunnel, eller en bro, också till Västerbotten?

– Dels handlar det om finansiering. En tunnel är ett projekt i mångmiljardklassen. Med en färja står användarna för en del av kostnaderna genom biljettförsäljningen. Dessutom måste det finnas en viss kritisk massa som underlag för en potentiell tunnel eller färja. I vårt fall var en innovativ och miljövänlig färjförbindelse den bästa lösningen.

En genväg för samarbete fördelarna med en ny färja har finansieringen till projektet till en början gått trögt. Enligt Lindström beror det delvis på Europas transportstrategi.

– Om vi hade haft en annan status på våra hamnar skulle vi ha fått stöd av EU. Men att trafiken utvecklas gynnsamt har gjort att man ändå tror på projektet och att vi därför kan beviljas lån. Kommunerna bär det huvudsakliga ansvaret för satsningen vilket är ganska unikt.

Klart står att färjan ska få stor betydelse för Kvarkenregionen i framtiden. Lindström hoppas att Midway Alignment ska kunna kopplas också till energiklustret i Vasa för en satsning på nya energieffektiva lösningar.

– Färjan ska gynna både turism, transport och näringsliv. Projektet gynnar våra kontakter till Sverige och visar att det finns framtidstro i regionen. Vi vill satsa på tanken om stora gemensamma regioner med gemensam arbetsmarknad och utbildning, och jag hoppas på en fortsättning i framtiden för projekt över landsgränserna. Midway Alignment är ett levande bevis på att det fungerar, säger Lindström.

TROTS DE MÅNGA

Syftet med Midway Alignment är att skapa en genväg över Kvarken, med koppling till Norge och Ryssland. Universitetsstaden Umeå med sina 125 000 invånare och ett levande näringsliv är en gynnsam partner för Vasaregionen.

Midway Alignment ska bidra till tillväxt och utveckling över landsgränserna på lång sikt. I norr behövs en fungerande infrastruktur, men också hela Sverige, Finland och resten av Europa ska kunna dra nytta av förbindelsen.

Lindström känner inte till andra regioner med tre gemensamma gränsöverskridande bolag, vilket Umeå och Vasa har genom rederiet NLC Ferry, Vasa och Umeås gemensamma hamnbolag Kvarken Ports och Midway Alignments projektbolag Kvarken Link som ägs av Vasa stad och Umeå kommun.

– I Österbotten och Västerbotten har vi en stark tradition av nordiskt samarbete och samhörighetskänsla. Vi här är vana att arbeta internationellt och det gemensamma språket har stor betydelse och är en fördel vilket har

. 17 .

KOLUMN

EU – VÄRT ATT FÖRSVARA

T

rumps distansering gentemot sina allierade visar med all tydlighet att Europa inte kan förlita sig på USA. Det är läge för att rusta upp och stå på egna ben. Därför bör EU införa en europeisk armé.

DAN-ARIA SUCURI Styrelseledamot i Lymec

"Europa kan inte längre hoppas på att andra ska komma till undsättning vid eventuella kriser.

Det är dags att vi som union agerar."

I 70 år har EU setts som vår tids främsta fredsprojekt. Demokrati, välstånd och öppenhet har präglat vår kontinent. Men denna öppenhet innebär också risker. För öppenhet och fri rörlighet för inte enbart positiva utfall. Europa står i dag inför många utmaningar, där både externa och interna faktorer hotar freden. Terrorism, regionala konflikter, ett krigslystet Ryssland och cyberattacker är några exempel på de utmaningar vi står inför, och klart är det att de enskilda medlemsländerna inte kan tackla dem själva. Läget blir desto sämre när Trump vänder sina allierade ryggen. Europa kan inte längre hoppas på att andra ska komma till undsättning vid eventuella kriser. Det är dags att vi som union agerar. Ska den europeiska friheten och våra värderingarna florera, måste de också försvaras mot dess motståndare.

Det finns många fördelar med en europeisk armé. I dagsläget finns det redan en rad EU-länder som på egna initiativ upprättat tätare samarbeten.

Vi har också redan befintliga försvarssamarbeten som täcker hela EU, exempelvis PESCO. Dock är de väldigt handlingsförlamade och kan enbart agera när krisen redan är framme. Med en EU-armé skulle dessa redan existerande samarbeten slås ihop och bli mer handlingskraftiga.

Det är också värt att notera att EU-länder i dag spenderar lika mycket på försvar som Ryssland och Kina gör tillsammans. En EU-armé skulle förutom att vara mer effektiv också kosta mindre för skattebetalarna. Även neutrala länder som Finland och mitt hemland Sverige kan komma att tjäna på en EU-armé. Eftersom vi är en del av EU skulle ett kollektivt försvar komma våra länder till del. Även om argumenten för en EU-armé är många har de kritiska rösterna inte låtit vänta på sig. Somliga menar att detta skulle vara en provokation mot länder som Ryssland och således leda till ökade risker för militära konfrontationer. Detta påstående är dock en paradox. Titta på till exempel de baltiska länderna: de ångrar inte en enda dag att de gick med i försvarsalliansen NATO. För trots Rysslands allt mer aggressiva beteende gentemot grannländerna, annekteringen av Krim och en stark militär upprustning, har ett kollektivt militärt samarbete varit Baltikums främsta garanti för säkerhet.

Detta visar på att länder med god försvarsförmåga är mindre benägna att bli attackerade än de utan.

Med EU har vi lärt oss att ensam inte är stark. Vi har gemensamma regler för handel, fri rörlighet och lagar som omfattar alla medlemsstater. Varför skulle ett gemensamt försvar för att garantera vår säkerhet vara ett undantag?

I över 70 år har vi och vår union, baserat på principen om frihet och demokrati, åtnjutit fred och stabilitet. Det är värt att försvara i 70 år till.

. 18 .

PÅ BESÖK I EU:S HÖGKVARTER TEXT&FOTO

Susanna Elenius

Att Storbritanniens utträde ur EU rör om i den europeiska grytan och att klimatet är en stor gemensam utmaning, som i synnerhet intresserar unga européer, är bara några av de lärdomar SU i Helsingfors fick med sig hem efter sin studieresa till Bryssel i november.

. 19 .

VÄRLDEN

Återkommande teman som klimatfrågor och EU:s framtid efter Brexit aktualiserades under alla studiebesök när Svensk Ungdom i Helsingfors tolv personer starka delegation besökte EU:s maktkorridorer, Belgiens huvudstad Bryssel, i november. På studieresans program stod förstås besök till både Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.

I Europaparlamentet, som är den lagstiftande institutionen inom den europeiska unionen, hälsade SU-gänget på SFP:s europaparlamentariker Nils "Nicke" Torvalds. Han uppdaterade besökarna om vad som är på gång bland annat inom EU:s miljöpolitik och konstaterade samtidigt att de absolut vanligaste frågorna han får av europeiska unga handlar om just klimatet.

- Miljöfrågor är en viktig del av ungas identitet. Ni definierar er enligt hur ni förhåller er till världens miljö på ett annat sätt än tidigare generationer, sa Torvalds.

Torvalds har varit MEP (Member of European Parliament) sedan 2012 och sitter med i ovanligt många utskott. Enligt honom är orsaken till att man som MEP orkar med parlamentets långa arbetsdagar att Europa just nu är så intressant.

– Vi står inför stora utmaningar att hålla ihop unionen. Vanligen definierar jag inte EU främst som ett fredsprojekt, men om EU eventuellt skulle spricka har vi framför oss mycket stora och eventuellt våldsamma konflikter.

Europeiska kommissionen är EU:s verkställande organ och offentliga förvaltning. Till EU-kommissionens uppgifter hör att föreslå nya EU-lagar och kontrollera att gällande lagar följs. Vid EU-kommissionen mottogs SU av Tatu Liimatainen som arbetar för Jyrki Katainens kabinett. Också han fick chansen att besvara hur EU ska arbeta mot klimatkrisen.

– Är det längre möjligt att stoppa den

globala uppvärmningen? Det är svårt att säga. Om EU ska lyckas bli utsläppsneutralt år 2050 behöver vi införa systematiska förändringar, till exempel cirkulär ekonomi, konstaterade Liimatainen.

På Brysselresans program stod också ett besök till ALDE-partiet, Alliansen liberaler och demokrater för Europa, och till ALDE:s tankesmedja European Liberal Forum.

Vid ALDE:s kansli togs SU:arna emot av Anna Abrahamsson som är tidigare förbundssekreterare för Svensk Ungdom.

Hon konstaterade bland annat att både kommissionen och parlamentet faktiskt har ganska höga ambitioner i miljöfrågor, åtminstone i teorin.

- En intressant utveckling i Europa just nu är att medborgarna drar sina stater inför rätta på grund av ouppnådda klimatmål. Där politiken brister försöker man göra förändring via rättsväsendet i stället, sa Abrahamsson.

Mer om det nordiska arbetet i EU berättade Matilda af Hällström, som är Nordiska rådets representant i Bryssel.

Enligt henne är det nordiska samarbetet mer populärt än någonsin.

– 2019 är året för nordiskt samarbete, i synnerhet inom EU, men det kräver politisk vilja. Det som pushar för mer samarbete är bland annat Brexit, och Europaparlamentsvalet som ger de nordiska länderna fler parlamentariker.

I och med Brexit förlorar Norden en trogen bundsförvant inom EU. Vad händer när de nordiska länderna, inklusive Finland, kanske måste söka nya allierade? Det får tiden utvisa. Om några månader är det EU-val, och klart står att det är intressanta tider inte bara i Bryssel utan i hela Europa.

. 20 .

Utanför Europeiska kommissionen. På bilden från vänster: Amanda Grannas, Magnus Brunnsberg, Nicolas Sjöberg, Nicholas Kujala, Mikaela Henriksson, Titus Wahlgren, Augusto Asis de Barros, Matias Hertzberg och Joel Sundström.

Lite sightseeing och belgiska våfflor hann resenärerna förstås också med i Bryssel.

. 21 .

SAMHÄLLE

“Norden har inflytande och förmåga att påverka globalt”

. 22 .

Nicholas Kujala •

23 år gammal, kommer från Esbo

•

Studerar geologi

•

Vice ordförande i Svensk Ungdom

•

Representerar SU och Nordiska centerungdomens förbund NCF i Ungdomens Nordiska Råd

•

Fritidsintressen: läsa böcker, fotografera, försöker idrotta då tid finns.

•

Så här hinner Nicholas Kujala med allt: “Vill man vara med länge måste man också lära sig att ta pauser. Man måste inte alltid vara tillgänglig och behöver inte rädda världen ensam!”

SU-veteranen Nicholas Kujala är nyinvald presidiemedlem i Ungdomens Nordiska Råd. Han tror att förståelsen för nordiskt samarbete blir allt viktigare hos unga.

Susanna Elenius FOTO Sofia Jern TEXT

SVENSK UNGDOM har en lång historia av att vara välrepresenterade i nordiska och internationella organisationer och sammanhang. Nicholas Kujala, Svensk Ungdoms vice ordförande som är nyinvald presidiemedlem i Ungdomens Nordiska Råd, tror det beror på att SU som annars är en ganska liten organisation har hittat ett sammanhang där man är stor – och kanske till och med ibland har lättare att hitta samarbetspartners utomlands än hemma.

– SU är respekterade tack vare hårt arbete och en lång tradition av

internationellt arbete som vi förvaltar väl. Vi inser att vi är en del av ett större samhälle och förstår samarbetets värde. Den finländska föreningskulturen med en stark tredje sektor har också stöttat faktumet att nordiska organisationer har så många aktiva från Finland, säger Kujala.

Nicholas Kujala är ett bekant ansikte för många inom SU. Det politiska intresset kom hemifrån och redan för nio och ett halvt år sedan, på sin 14-årsdag, blev han medlem i SU för att med låg tröskel kunna påverka samhället och dessutom kunna göra

. 23 .

det på svenska.

KUJALA HAR byggt upp ett liv som till

stor del kretsar kring föreningar och fördelar sin tid mellan styrelsearbete i SU, Allians, Beväringsförbundet och Ungmartha.

I oktober blev han dessutom vald till presidiemedlem i UNR, Ungdomens Nordiska Råd. UNR är ett forum för politiska ungdomsorganisationer i Norden där ungdomar kan utbyta idéer och visioner och arbeta för att göra de ungas röst hörd i det nordiska samarbetet.

DEN INTERNATIONELLA politiken har alltid legat nära Kuja-

SAMTIDIGT STÅR Norden också inför många andra utma-

las hjärta, och den nordiska gemenskapens samarbete blir allt viktigare i EU och i världen, tror han.

– Vi går mot större samarbete internationellt. De nordiska länderna är ganska små, men de har alla unika styrkor som tillsammans ger oss fördelar i EU och globalt.

ningar. En är hur utbildningen ska anpassas till den moderna världen. En annan är den interna utmaningen att lyckas hålla ihop.

– Inom Norden finns flera rörelser som förespråkar nationella intressen, stängda gränser och mindre samarbete.

Men ensamma är vi inte så starka och har svårare att fatta stora beslut. Utan samarbete måste vi kämpa ensamma.

Att människor kan röra sig fritt mellan länder är något Kujala vill jobba för inom UNR. Speciellt för unga människor som flyttar för studier eller jobb är det viktigt att det inte finns varken fysiska gränser eller andra gränser som gör det krångligt att flytta till ett annat nordiskt land.

– Att arbeta för rörligheten handlar också om att förstå att unga i dag ser sig allt mer som nordbor. Förståelsen för samarbetet blir allt mer viktig.

I TIDER AV utbrytning och en viss osäkerhet inom EU är

det nordiska samarbetet viktigare än någonsin, men som Kujala påpekar är Norden fortfarande EU:s mest stabila region. Och när Norden vill påverka, då lyssnar andra medlemsländer. Ändå har Norden fortfarande vissa självförtroendeproblem och använder därför inte all sin potential, menar Kujala.

– Jag vill arbeta för att lyfta fram allt bra vi gör i Norden.

Norden har inte samma egenskaper som stora världsmakter har, men vi har i stället bland annat en otrolig förmåga att kunna engagera våra medborgare. Norden är en symbol på global nivå och våra styrkor kunde synas mer i samarbete, kultur och infrastruktur.

Klimatfrågan ett hot och en möjlighet Uppdraget i UNR medför också en post i Nordiska Rådets utskott för ett hållbart Norden som fokuserar på bland annat miljö- och naturskydd, naturresurser och biodiversitet. Kujala ser positivt på UNR:s potential och det fortsatta samarbetet med Nordiska Rådet.

– UNR borde engagera sig i att synas ännu mera. Det arktiska området är det område som förlorar mest i klimatförändringen och därför finns det mycket mera vi kan jobba för i det området. Men alla i Nordiska Rådet förstår inte det ännu och därför är det vi unga som måste lyfta klimatfrågan.

I klimatfrågor kan de nordiska länderna också visa framfötterna ute i världen. Norden borde föra fram klimatsmarta lösningar på ett globalt plan, anser Kujala.

– Vi har ingenjörer, kunskap och nytänkande, och borde lyckas föra fram det internationellt. Det räcker inte att tänka på klimatfrågor, vi måste också ta ansvar och visa vägen.

Norden har inflytande och förmåga att påverka globalt.

Aktiv samhällsmedlem Utöver alla förtroendeuppdrag går Kujalas tid till studier i geologi. Han strävar till att vara en aktiv samhällsmedlem som såväl på fritiden som i sitt yrke är med och bygger upp system som tryggar vår framtid, och drömmer om att i framtiden få forska i jordens processer och klimat.

Kujala uppmuntrar alla som är intresserade av att engagera sig i nordiskt eller internationellt samarbete att våga delta i SU:s verksamhet.

– Börja på lokal nivå och ta kontakt med din krets eller delta i evenemang. Steget från att komma vidare från lokal till internationell verksamhet är inte stort. Möjligheterna är oändliga, och att delta i vår internationell verksamhet ger också många fina chanser för framtiden.

BLIR DET DÅ någon fortsättning inom politiken för den

mångårige SU:aren själv?

– Nu tar jag en möjlighet åt gången, och tiden får utvisa om jag kommer fortsätta med politiken och föreningsverksamheten. Men jag kommer alltid vara politikintresserad och kommer fortsätta påverka samhället vi lever i. De politiska besluten ska tas på basis av fakta och bevisning. Det är det enda sättet att motverka ett polariserat samhälle, säger Kujala.

. 24 .

KOLUMN

ÅRETS SVENSKA NATTEN-MEDALJÖR:

VI HAR FLYTTAT GRÄNSER TEXT

Ellen Sahlström

#Övistoo var eleverna vid Övis, det vill säga Vasa Övningsskolas gymnasiums, upprop mot sexuella trakasserier. Det var vårt bidrag till den världsomspännande metoo-debatten.

Det började småskaligt. Vi viskade lite i korridorerna, sen samlade vi ihop oss på Whatsapp.

Vi gjorde det av kärlek till skolan, det var vi noggranna med hela tiden. Det var aldrig tänkt att bli något särskilt stort. Vi ville bara att skolan skulle förstå att vi menade allvar och med facit på hand lär det inte ha blivit oklart.

Jag minns tydligt känslan när vittnesmål efter vittnesmål samlades i vårt gemensamma dokument. Det fanns på riktigt, det vi hade viskat om. Sen kom känslan av revolution, när underskrifterna började strömma in. Vi hade som mål att få 50 personer att skriva under. Plötsligt hade vi 224 namn på nuvarande och före detta elever vid Övis, som alla stödde uppropet. Det var en otrolig känsla av att kunna göra det omöjliga. Samtidigt kände vi att vi gjorde något förbjudet. Vad ska folk säga? Tänk om allt det vi hört om på riktigt bara är rykten?

Dagen efter var vi ett gäng aningen förvånade gymnasieelever som plötsligt knappt hann äta lunch i lugn och ro för journalisterna. Vårt upprop fick mångfalt mer uppmärksamhet än vi någonsin kunnat räkna med. Det fantastiska var att nästan alla reagerade positivt. Vissa drabbades av en inledande chock, men när den gick över var det oftast återigen positiva reaktioner.

Vi fick så mycket stöd och uppskattning, i skolan och av helt utomstående. Ändå fanns känslan av att ha gått över gränsen. Vi väntade på när allt skulle vändas mot oss, när någon skulle säga att vi hade fel. Plötsliga förändringar, som den här, har en tendens att slå tillbaka. Vi trodde det skulle gå över, mattas av. Vi väntade och väntade, men den dagen kom inte. I stället kom en utomstående expert till skolan och pratade om jämställdhet och på stämningen i skolan kunde man känna att något stort hade hänt. Något bra. ”Nu har vi ett problem framför oss och vi har aldrig förr haft ett bättre tillfälle att lösa det,” skrev jag i Studentbladet i mars. Jag hoppades på konkreta förändringar, ville att allt snack skulle leda till lite verkstad. Nyligen nådde medborgarinitiativet om en samtyckeslag 50 000 underskrifter och i Sverige blev en, med oss jämnårig, student dömd till grovt förtal efter att ha delat ut utmärkelsen ”Årets Fuckgirl” på en studentbal. Det börjar kännas som att konkreta förändringar sker.

Det talas så mycket om alla kränkta vita män som ser ner på feminismen. Jag vill ändå påstå att jag sällan upplever jämnåriga vita män som öppet kritiserar det vi gjort eller metoo- rörelsen i stort. Det finns kritik, såklart, men grundidén förstås av de allra flesta: man trakasserar inte, inte ens i misstag. Jag vill se det här som ett tecken på att vår generation är redo för förändring. Dagens ungdom, vi som alla tanter och gubbar förfasar sig över, vi fattar var gränserna går. Vi har flyttat dem. Vi har förändrat världen, och är redo att fortsätta.

. 25 .

VÄRLDEN

FÖRBUNDSORDFÖRANDE GÖR KAMPANJ I USA

TEXT FOTO

Christoffer Ingo Privat

I början av november i år åkte undertecknad, det vill säga förbundsordförande Christoffer Ingo, till Washington, D.C. i USA tillsammans med cirka 20 andra SFP:are som sedan 2016 gått ett kandidatutbildningsprogram som Svenska Bildningsförbundet arrangerat. Syftet med Washingtonresan var att vara på plats i USA under och efter den intensivaste kampanjtiden för mellanårsvalen. Mellanårsval kan jämföras med Finlands riksdagsval eftersom man väljer representanter till USA:s underhus i kongressen samt en tredjedel av platserna i senaten.

Den fem dagar långa studieresan inleddes med lite lärorikt turistande. Att turista betydde i det här fallet att köra hyrbil till ett outletcenter utanför Washington, och redan under den 30 minuter långa bilfärden förstod vi i bilen en av orsakerna till USA:s låga valdeltagande som i mellanårsvalen brukar ligga kring bara 40 procent. Jämfört med hur det ser ut längs med de finländska vägarna inför val här hemma fick man med ljus och lykta leta efter valreklam i trafiken i USA. Samma sak gällde också inne i centrum av Washington, D.C. Några få trafikljus och gatustolpar var försedda med valreklam, men inte i närheten av lika tätt och intensivt som hemma i Finland.

Något att ta med hem till Finland?

Två kvällar innan själva valet den 6:e november åkte SFP-delegationen ut på landsbygden i Virginia för att följa med Virginiademokraternas sista Get Out The Vote Rally. Rallyt var en tillställning som ordnades på något som i Finland kan jämföras med en 4H-gård och travbana för demokratiska valarbetare, med en lång rad talare och kandidater som peppade och engagerade fotfolket att ännu orka kampanja de två sista dagarna.

Trots att valet inte syns i gatubilden är det ändå svårt att missa det eftersom det märks så fort man knäpper på tv:n. De många miljarder dollar som används i de amerikanska kampanjerna går till två ställen: till tv-reklam och reklam i social media. Men för det mest värdefulla kampanjarbetet betalas inga miljarder. Hundratusentals amerikaner arbetar i valrörelserna på talko, som vi säger i Finland, för olika kandidater och för de båda partierna.

Förutom det faktum att SFP-delegationen fick se och höra senator Tim Kaine, kongressledamot Gerry Connolly, Virginias guvernör och en rad andra kandidater till kongressen och lokala Virginiaposter, fick vi också ta del av den retorik som amerikanerna använder – en otroligt skicklig sådan. Allt detta i en lada, mitt ute på landsbygden med en frälst publik som hurrar exakt då det ska hurras, hela tiden.

Eftersom det i USA inte finns några stränga GDPR-dataskyddslagar har partierna stenkoll på var deras väljare, potentiella väljare, soffliggare och ickeväljare bor. Kampanjarbetarna kan på individnivå träffa alla väljare för att påminna dom om att gå och rösta. Vi träffade kongresskandidat Jennifer Wextons kampanjarbetare strax innan de skulle gå ut och fortsätta knacka dörr.

Vid det laget hade vissa redan knackat på över 10 000 dörrar.

. 26 .

Om ni knackar på hos Jeff och Michelle, men bara Jeff är hemma så ska ni inte acceptera att Jeff säger att Michelle nog kommer att rösta. Ni måste komma tillbaka så många gånger som det krävs tills ni har sett Michelle i ögonen och sett henne själv säga att hon kommer rösta, sa Wextons kampanjledare.

Så funkar det i USA. Alla väljare ska påminnas att rösta, och de som har svårt att ta sig till vallokalerna får skjuts med partiernas väljarbussar som kör väljarna till röstningsställena.

På valdagen fick också vi besöka vallokaler. Det kändes lite konstigt att stiga in i en vallokal och utan problem få hålla i och läsa valsedlar samt tala med valnämnden. Det enda vi inte tilläts göra var att fotografera inne i vallokalen, och de bad oss faktiskt att inte försöka rösta. Genast utanför vallokalerna, som fanns i bland annat församlingshem eller skolor som var stängda för dagen, var kandidataffischerna uppradade och det kampanjades det för fullt till skillnad från i Finland där vallagen förhindrar kampanj utanför vallokalerna under valdagen.

++ Mellanårsval (midterm elections) omfattar de olika val som hålls vart fjärde år i USA. Namnet syftar på att valen inträffar halvvägs in i den sittande presidentens fyraåriga mandatperiod. ++ I valet väljs representanter till representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten.

Det mesta i USA är annorlunda än i Finland då det kommer till valsystemet, kampanjmetoderna och förvaltningen av landet.

Skrämselretoriken som båda partierna använder sig av vill vi inte se i Finland. Den extrema dörrknackningen och registren av väljare känns både oetiskt och till och med olagligt för en nordbo.

Men dörrknackning i sig är en ännu outnyttjad kampanjmetod i Finland, och jag tänker åtminstone själv prova knacka dörr inför kommande riksdagsval för att se hurudan respons österbottningarna ger då en kandidat kommer hem till dörren och ber om stöd.

++ Kongressen, som är USA:s lagstiftande församling, består av två kammare. Representanthuset med sina 435 ledamöter är underhuset i kongressen, senaten med sina 100 ledamöter är överhuset. ++ Samtidigt hålls också guvernörsval i en stor del av delstaterna.

. 27 .

SAMHÄLLE

GÖR AVTRYCK I DEN EUROPEISKA POLITIKEN

DANICA VIHINEN

LENA HÖGLUND

++ Arbete: generalsekreterare för LYMEC

++ Arbete: generalsekreterare för Pohjola-Nordens ungdomsförbund och politiskt sakkunnig för Mittengruppen i Nordiska rådet

++ Andra uppdrag: skattmästare för specialföreningen SFP i Bryssel, ordförande för European Youth Forum Financial Control Commission ++ Utbildning: statsvetare ++ Hemort: kommer från Borgå, bor i Bryssel ++ Gick med i SU: ställde upp i kårvalet för LSK. Har bland annat suttit i SU:s internationella utskott, i förbundsstyrelsen och arbetat för SU i Åboland. ++ Senast lästa bok: The Rise of the Outsiders: How Mainstream Politics Lost Its Way av Steve Richards. Har påbörjat Johanna Holmströms Själarnas Ö

. 28 .

++ Andra uppdrag: treasurer i LYMEC, medlem i SFP:s internationella utskott, suppleant i Svenska studieförbundets styrelse ++ Utbildning: statsvetare och ekonom ++ Hemort: kommer från Pedersöre, bor i Helsingfors ++ Gick med i SU: fick intresse för internationell politik via Liberal Praktiks praktikplats i London 2008. Har därefter bl.a. varit ordförande för SU:s internationella utskott. ++ Senast lästa bok: Anthony Doerrs All the light we cannot see och Lean In: Women, Work, and the Will to Lead av Sheryl Sandberg

TEXT FOTO

Susanna Elenius Privat

ATT SVENSK UNGDOM och Svenska folkpartiet

har ett stort inflytande internationellt – större är hemma i Finland – är Danica Vihinen och Lena Höglund från Svensk Ungdoms europeiska takorganisation LYMEC överens om.

– För SU är utrikespolitiken på många sätt inrikespolitik. Vi ser det nordiska som inrikespolitiskt viktigt och det internationella är naturligt, säger Höglund.

– Ibland blir man tvungen att påminna sig om att vi faktiskt är ett litet parti. I vårt jobb märker vi att vi har inflytande på riktigt, säger Vihinen.

SEDAN TVÅ och ett halvt år tillbaka arbetar

Danica Vihinen som generalsekreterare för LYMEC, The European Liberal Youth som är ALDE:s ungdomsorganisation, i organisationens huvudkontor i Bryssel. LYMEC samlar alla liberala ungdomsförbund i Europa och driver liberala frågor i Europa.

Vihinen ansvarar bland annat för organisationens administration och representation och flankeras av en styrelse där en annan med stark SU-bakgrund, Lena Höglund, har sin andra mandatperiod. Som treasurer (skattmästare) överser Höglund bland annat ekonomin och har hand om organisationens alumninätverk.

Under Vihinens och Höglunds tid inom LYMEC har mycket hunnit hända. LYMEC utvecklas stadigt och har under de senaste åren fått fotfäste i bland annat Centraleuropa.

I dag har LYMEC 60 medlemsorganisationer i 40 länder.

Vad framtiden för med sig för LYMEC:s del är ännu för tidigt att säga, eftersom vårens EU-val avgör mycket.

– Det finns ganska många osäkerhetsmoment i framtiden för oss. Men tack vare de senaste årens stabilitet har LYMEC som organi-

"IBLAND BLIR MAN

TVUNGEN ATT PÅMINNA SIG OM ATT VI FAKTISKT ÄR ETT LITET PARTI. I

VÅRT JOBB MÄRKER VI

ATT VI HAR INFLYTANDE PÅ RIKTIGT"

. 29 .

sation blivit väldigt mycket mera professionell och våra påverkningsmöjligheter är bättre. Vi har kunnat knyta viktiga partnerskap, säger Vihinen.

– Vi lever i en era av populism och just nu känns vår verksamhet otroligt viktig, säger Höglund, och hur EU-valet faller ut har en global betydelse. Hur ska vi de kommande åren garantera att Europa fortsätter vara den liberala politikens ryggrad globalt?

EN AV EUROPAS största utmaningar i fram-

tiden är enligt Vihinen att så gott som en hel generation unga ser att det inte finns en framtid för dem, och de ser det som EU:s och finanskrisens fel. LYMEC vill att problemen får långsiktiga lösningar.

– Det finns enorma splittringar och en känsla av utsiktslöshet i Europa just nu. På många håll i Europa är ungdomsarbetslösheten fortfarande stor. Om man inte på riktigt tar tag i stora reformer av arbetsmarknaden och börjar erkänna utbildning från andra länder går det inte att lösa problemen. Vi vill se att man också från nationellt håll tar större ansvar för problemen, säger Vihinen.

LYMEC STRÄVAR också till att riva ner osynliga

gränshinder, skapa dialog och få Europa att fungera för alla.

– Folk har en upphöjd skepsis till EU. Väldigt ofta lyfter man upp till exempel passfrihet, roaming och Erasmus som goda exempel på projekt vi har EU att tacka för. Problemet är att det här är åtgärder som gynnar en högutbildad elit, men hur hjälper EU de människor som inte rör sig så mycket i Europa? Vi måste bli bättre på att ge mervärde åt gemene man, säger Vihinen.

LYMEC inte bara på att göra gräsrotsarbete och få unga att rösta, utan kräver också att klimatförändringen och andra frågor som är viktiga för unga är högt upp på partiprogrammen. Höglund och Vihinen vill se unga kandidater på listorna, unga styrelsemedlemmar i partierna och unga representanter i Europarlamentet.

I EU-VALET SATSAR

SAMHÄLLE

ÄR DET SVÅRT ATT HÅLLA REDA PÅ SU:S INTERNATIONELLA KOPPLINGAR?

NÄSTA ÅR KOMMER LYMEC också göra en satsning

på att öka jämlikheten och diversiteten inom organisationen genom att ta fram en jämlikhetsplan.

– Våra medlemsorganisationer har mycket att lära sig om hur man diversifierar. Hur involverar man till exempel personer av olika etnisk och socioekonomisk bakgrund? Att vi inser att vi har ett problem är ett steg mot att göra organisationen mer öppen och välkomnande för alla. Vi kan inte påverka allt eftersom våra medlemmar kommer från våra medlemsorganisationer. Men vi kan uppmuntra och bidra med god praxis, säger Vihinen.

Höglund konstaterar att den mest frekventa frågan hon får gäller hur man aktiverar fler kvinnor inom politiken. Det här tyder på att bristen på jämställdhet och jämlikhet verkligen är ett problem på många håll i Europa, konstaterar hon.

– Det finns en bild av att liberaler är en högutbildad elit som inte når alla. Liberalism går ut på att alla är likvärdiga. Så hur är vi trovärdiga är vi om vi framstår som privilegierade? Därför är en jämlikhetsplan viktig, säger Höglund.

VILL DU OCKSÅ ENGAGERA DIG I SU:S INTERNATIONELLA VERKSAMHET? TA KONTAKT MED VÅR INTERNATIONELLA SEKRETERARE SARA VON BONSDORFF PÅ SARA@SU.FI!

är om unga inom politiken blir tagna på allvar. LYMEC blir inte bara taget på allvar utan förväntas vara den ideologiska ryggraden inom den liberala partifamiljen, konstaterar Vihinen och Höglund.

– Det är otroligt uppmuntrande att bli tagen på allvar och kunna påverka. Det är inte längre unga som måste lobba för att höras, utan Europaparlamentarikerna kontaktar oss för att höra våra åsikter.

Med LYMEC känns det verkligen som att du gör ett avtryck och blir inkluderad och det är min största motivation till att göra det här, säger Höglund.

EN VANLIG UNDRAN

FÖR ATT SÄKRA den liberala politikens framtid i Eu-

ropa uppmuntrar Höglund och Vihinen alla SU:are att börja delta i förbundets internationella utskottsverksamhet.

– Så småningom börjar det vara dags att ge stafettpinnen vidare åt yngre SU:are. Fortsätt hålla SU-flaggan högt i det internationella samarbetet.

Vi får ett ovärderligt stöd från SU i det vi gör, säger Vihinen.

. 30 .

SVENSK UNGDOM I VÄRLDEN

SU har ett aktivt internationellt utskott (IU) som leds av Laura Fagerlund. IU utformar förbundets internationella politik, skriver motioner och deltar aktivt i den internationella debatten.

Det nordiska samarbetet sköts främst inom Nordiska Centerungdomens Förbund (NCF). NCF är SU:s nordiska takorganisation för mittenplacerade ungdomsförbund.

Vi lever i en globaliserad värld och måste tillsammans arbeta för att förbättra den. Därför arbetar Svensk Ungdom aktivt inom den internationella politiken. Mänskliga rättigheter, liberalism och solidaritet för dem som har det sämre ställt är viktiga nyckelord för oss.

I Europa är SU medlem i European Liberal Youth (LYMEC). LYMEC är SU:s europeiska takorganisation och ungdomsförbund till Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE). LYMEC samlar 200 000 medlemmar från 47 organisationer i mer än 30 länder.

På global nivå är SU medlem i International Federation of Liberal Youth (IFLRY). IFLRY är paraplyorganisationen för SU och cirka 70 andra liberala och radikala ungdoms- och studentorganisationer från hela världen.

SU är även representerat i Ungdomens Nordiska Råd (UNR) som är ett forum för de politiska ungdomsorganisationerna i Norden.

UNR är ungdomarnas kanal att påverka på samnordisk nivå och fungerar som en direkt länk till Nordiska rådets verksamhet.

. 31 .

Svensk Ungdom önskar er en god jul och ett gott nytt år!

Svensk Ungdoms kansli håller julstängt mellan den 21/12/2018 och 7/1/2019.