Liber 3/17

+ LIV STRÖMQUIST Konstnären som vågar vara obekväm

REGERINGSKRISEN Vad hände egentligen sedan?

ELLI FLÉN Årets Utjämningsambassadör

.1.

INNEHÅLL

LEDARE

no

03/2016

SYNLIGHET ÄR MAKT

M SUSANNA ELENIUS Chefredaktör

"Genom att en tidning inte ger en kvinna utrymmet som expert signalerar man att hon inte är en trovärdig sådan – och den bilden förmedlar man till läsarna."

assmedia är konstant närvarande i våra liv och vi omges av ett aldrig sinande flöde av information. Nyheter, reklam, film och sociala medier är en omedelbar del av vår vardag, och alla intryck formar oss som människor. Vilken bild av världen får då en ung person om hen växer upp i ett samhälle där kvinnor fortfarande objektifieras i reklam som säljer allt från bilar till mobilabonnemang, men inte duger som experter på ekonomisidorna i dagstidningen?

I tidningen du håller i din hand är majoriteten av personerna som syns på bild kvinnor.

Så ser det däremot oftast inte ut i dagstidningar. I detta nummer av Liber talar fotojournalisten Jannike Back om hur dagstidningarna presenterar en skev bild av verkligheten.

Enligt hennes undersökning är i medeltal 62 procent av personerna som figurerar på bild i finländska dagstidningar män. Det kan kanske te sig som en slump att en expert som nyhetsreportern råkar få tag på är man, precis som det är en slump att många av artiklarna i det här numret av Liber handlar om kvinnor. Problemet ligger i att det alltför ofta råkar bli en man som får uttala sig när man vänder sig till samma gamla vanliga experter varje gång. Det så kallade slumpmässiga valet säger något om de underliggande värderingar som ligger till grund för valet av vem man ger spaltutrymme. Genom att en tidning inte ger en kvinna utrymmet som expert signalerar man att hon inte är en trovärdig sådan – och den bilden förmedlar man till läsarna.

Men också i ett medium där könsfördelningen ser jämställd ut kvarstår skillnaden i vilka områden män och kvinnor kommer till tals i. Förutom att det borde vara en självklarhet att också kvinnor ska få uttala sig som experter inom ekonomi eller politik är det viktigt för vår bild av vem som har kompetens. Att vara expert i media är att ha makt.

Och är det så att experterna inom en bransch faktiskt är män i nio fall av tio – ja, då kan det löna sig att lägga ner lite extra tid på att hitta den enda kvinnliga experten. För representation i media är viktigt också för att vi ska kunna hitta förebilder. Föreställningar vi har om vem som är lämpad för vilka saker begränsar våra möjligheter. Därför är det viktigt att få läsa om kvinnliga kärnfysiker, presidenter och vd:ar. Ser vi bara politiker som är medelålders män så tror vi att det bara är medelålders män som kan vara politiker, eller att de är trovärdigare än politiker som inte faller inom samma traditionella ramar.

Men så är det givetvis inte. Ida-Maria Skytte, lokalpolitiker i Korsholm, som intervjuas i detta nummer är ett exempel på det. Hon påpekar också att en jämn könsfördelning inom politiken inte heller automatiskt betyder jämställdhet, eftersom det fortfarande finns få kvinnor som innehar höga poster. Men förebilder med synlighet i media kan hjälpa också andra att krossa glastaket.

Representation handlar förstås inte heller bara om jämställdhet mellan de två juridiska könen. Det handlar också om hur ofta personer som tillhör olika minoriteter syns i media, och i vilka situationer. Media definierar vad som är normalt, och genom att inte ge personer som faller inom normerna synlighet bekräftar man fördomar och stereotyper.

Har man ett litet inflytande i samhället får man också lite inflytande i media. Men ges man inte utrymme i media har man inte heller möjligheten att skaffa sig inflytande i samhället. Det är därför det är viktigt med jämställdhet och jämlikhet i massmedia.

LEDARE

4

ANSLAGSTAVLAN

6

SU I MEDIA

7

KOLUMN

8

MILJÖ

9

MILJÖ Äntligen

Kan vi göra skillnad?

Fem tips för ett skräpfritt liv

utan att ljuga

Årets Sommarsemi handlade om medier. s. 10

får vi äta insikter

10

SAMHÄLLE Sommarseminarium 2017

12

SAMHÄLLE

Elli Flén

Årets Utjämningsambassadör

SAMHÄLLE 62/38:

14

journalistiken 16

Jämställdhet inom bild-

KOMMUNALVAL Personporträtt:

Ida-Maria

KOMMUNALVAL Personporträtt:

Henrik

Skytte 18

Wickström

Elli Flén vill jobba för jämställdhet. s. 12

Serietecknaren Liv Strömquist

20

KULTUR

22

SAMHÄLLE Efterdyningar

25

KOLUMN Prideflaggan

28

VÄRLDEN Irak hotas av ny våg av instablititet

29

SAMHÄLLE

30

VIERASKYNÄ Krijn

av regeringskrisen

vajar året om

Ett kårval på kommande

van Eeden: Catalonia when politics and values clash

Henrik Wickström om att påverka lokalt. s. 18

Susanna Elenius ANSVARIG UTGIVARE Christoffer Ingo GRAFIKER Sofia Jern CHEFREDAKTÖR

Liv Strömqvist vågar vara obekväm. s. 20

OMSLAG

KTMP Group MEDVERKANDE Christoffer Ingo, Susanna Elenius, Jenna Vierinen, Julia Degerth, Frida Sigfrids, Veronica Aspelin, Sofia Jern, Sara von Bonsdorff, Jose Forslund, Mariette Hägglund, Krijn van Eeden NO 3/2017 UPPLAGA 3000st TRYCKERI

++ Hej på er förresten. Det är jag som är Svensk Ungdoms nya informatör och Libers chefredaktör. Om ni har tips, idéer och förbättringsförslag för tidningen får ni gärna kontakta mig. Tveka inte att höra av er! Tillsammans kan vi göra Liber ännu bättre.

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47

Irak återhämtar sig från ISIS. s. 28 .2.

3

.3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

TRE TIPS

ARKIVHÖRNAN

PÄRLOR TWEETEN @TURHO

"Att titta på Donald Trumps presskonferens på Puerto Rico är som att se på en älgkrock. Om älgen hade en blond tupé. Och vill bli påkörd."

PODDEN Podden Hietanen & Henrikson, en podd för alla litteraturintresserade. Anne Hietanen och Ida Henrikson diskuterar både aktuella och mindre aktuella böcker med en vettig analys. Underhållande och smart.

JENNA VIERINEN Svensk Ungdoms nya verksamhetsledare för Nyland

Finlandssvenskt är bäst, i alla fall när det kommer till böcker. Nu i höst är en av de stora snackisarna Själarnas Ö av Johanna Holmström, en roman baserad på verkliga händelser om kvinnor och hur galenskapens diagnoser skiftat enligt tid och kön.

1

Delegaterna sitter i gröngräset under Svensk Ungdoms 28:onde kongress år 1971.

DECENTRALISERING I FOKUS PÅ SU:S KONGRESS I PARGAS Decentralisering var det genomgående temat på Svensk Ungdoms tjugoåttonde förbundskongress under pingsten i Pargas. Närmare 200 personer deltog i förhandligarna. Hela 46 motioner

När höstmörkret kommer vill jag gärna mysa ner i soffan med serier eller filmer. Andra säsongen av Netflixserien Designated Survivor började just. Perfekt för soffkvällarna!

2

Och när vi nu är inne på soffmys och allt det måste jag bara tipsa om kanske det bästa jag vet just nu: Sheet masks. För den som missat är det ansiktsmasker i arkformat som läggs över ansiktet. Kakan Hermansson och Gustav Broström (med mer fokus på manlig hudvård) bloggar en del om dessa ifall ni vill veta mer!

3

och åtta cst-propositioner hade kongressen att ta ställning till. Debatten var rätt livlig och saknade roliga eller dramatiska poänger.

BLOGGEN Peppe Öhman skriver smart, träffsäkert och med en feministisk syn om livet på USA:s västkust i bloggen Brev från Amerika. Hittas på amerika.blogg.hbl.fi.

SVENSK UNGDOM VILL HA ETT SAMHÄLLE FRITT FRÅN FÖRTRYCK OCH ÖVERGREPP Genom kampanjen #MeToo belyser människor världen över hur utbrett problemet med sexuella trakasserier är. Svensk Ungdom vill se en förändring – ett samhälle fritt från förtryck

(LJUD)BOKEN Ladda ner valfri ljudboksapp och klicka igång någon av de sju Harry Potter-böckerna.

Skönt och mysigt att lyssna på när man städar/sitter på bussen/tröttnat på sina spellistor.

SKIVAN Oskar Linnros är tillbaka efter några års paus och hans nya EP Väntar på en är minst lika bra som tidigare.

Ett gäng med låtar som får huvudet att börja gunga.

och övergrepp. Att man lyssnar och stöttar varandra, men också tar ansvar och ifrågasätter när man ser att någon behandlas fel är ett första steg på den vägen.

SIFFR AN

143 Följ oss på

ANNA ABRAHAMSSON ÖVERLÄMNAR SEKRETERARSKAPET

@ SVENSKUNGDOM

Vill du se din bild här?

Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM

i din nästa Instagrampost.

@ SUIHELSINGFORS HAPPY PRIDE

@ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET Grunden

#rkpnuoret #svenskungdom #sfprkp

för liberalism är lika möjligheter för alla. Minster Grahn-Laasonens reform begränsar möjligheten...

.4.

I november är det dags för Svensk Ungdoms Anna Abrahamsson att lämna posten som förbundssekreterare för nya utmaningar i Bryssel.

I två års tid har Abrahamsson lett förbundets

personal och utvecklat en liberal organisation i en föränderlig tid. Vi tackar henne för fantastiska år och önskar lycka till med framtida uppdrag!

.5.

Så många miljoner euro tog landets studerande studielån för i augusti. Det är mera än alla studerande lånade totalt under hela fjolåret. När studiepenningens belopp sänktes i augusti blev det i stället möjligt att lyfta mera lån.

SU I MEDIA

KOLUMN ÅU 30/09/17

FÖRBJUD VÅLDSAMMA EXTREMISTRÖRELSER! “En ung kille får sätta livet till för att han har stått upp mot en demonstrerande högerextremist. Tyskland 1935? Nej, Finland hösten 2016. Tydligen har alla inte lärt sig något av historien.

I Sverige är situationen inte bättre. Lördagen den 30 september i år demonstrerar den nazistiska Nordiska motståndsrörelsen i Göteborg trots att många, inklusive riksdagsledamöter, fördömer deras rättighet att demonstrera.

Under de senaste åren har en oroväckande företeelse blivit allt vanligare i vårt land.

Extremnationalistiska och nynazistiska rörelser har aktiverat sig för att ”rädda vårt land” och för att ”försvara kvinnornas trygghet” ute på gatorna. En gemensam faktor

för sådana rörelser är deras hatretorik som rättfärdigas genom yttrandefriheten, fast deras utsagor ofta strider mot strafflagen och således är yttrandefrihetsbrott.

De högerextrema rörelserna säger att de vill skapa trygghet på gatorna, men det är just på grund av dessa motbjudande grupperingar som tryggheten har minskat. Det rapporteras hela tiden om fall av våldsbruk där en medlem av någon högerextrem rörelse har tagit ut sin aggression på någon person som inte delar hens åsikter. Nu måste vi få ett slut på det här organiserade våldet.

följande: ”Föreningar som helt eller delvis kan anses vara militärt organiserade på grund av den lydnad som fordras av medlemmarna och medlemskårens indelning i truppformationer eller grupper eller beväpning är förbjudna.”

Svensk Ungdom förundrar sig över att denna paragraf inte tillämpas i praktiken. De flesta nynazistiska rörelser uppfyller helt eller delvis den här definitionen och det finns därför mycket goda motiveringar för ett totalförbud. Det är dags att ta itu med dessa människo­ fientliga hatrörelser och införa ett totalförbud!”

Extremiströrelsernas tillvaro kan inte längre rättfärdigas av samlingsfrihet. I föreningslagens 503/1989 3 § definieras förbjudna föreningar enligt

Alexander Eriksson Förbundsstyrelsemedlem Svensk Ungdom ÅU 30.09.2017

FNB 05/10/17

"DAGS ATT SFP SÄTTER NER FOTEN I YRKESSKOLREFORMEN", SÄGER SU-BASEN CHRISTOFFER INGO "Yrkesutbildningen får 46 miljoner euro mer i regeringens budgetproposition för nästa år efter nedskärningar på 190 miljoner euro i år.

Det är inte tillräckligt för att säkra närundervisning i yrkesskolorna anser Svensk Ungdoms ordförande Christoffer Ingo.

Ingo påpekar i ett pressmeddelande på torsdagen att även den skuggbudget SFP kom med i fjol inte egentligen avvek från regeringens budgetförslag.

– När SFP presenterar sin skuggbudget i år förväntar sig Svensk Ungdom att SFP visar att man är det ledande bildningspartiet man vill vara. I utbildningsfrågor har den nuvarande regeringen bara kört baklänges med förbundna ögon. Nu är det dags att SFP sätter ner foten, sade Ingo vid ett seminarium som ordnades vid Yrkesakademin i Österbotten på onsdagen.”

FNB 05.10.2017

HBL 15/09/17

INVOLVERA DE UNGA “Då vi firar den internationella demokratidagen vill jag uppmuntra alla unga som känner för att engagera sig samhälleligt.

Den internationella demokratidagen firas årligen den 15 september, alltså i dag. Dagen brukar inte uppmärksammas med större festligheter trots att det kanske skulle finnas orsak för det. Ur ett globalt perspektiv kan vi dock konstatera att man aldrig får ta demokratin och dess värde för givet, därmed finns det en orsak att uppmärksamma demokratin.

Det finns flera intressanta frågor angående demokratin och dess former i Finland. En av de frågor som många funderar över är den omdebatterade landskapsreformen. Hur landskapsfullmäktigen kommer att kunna avspegla alla landskapets kommuner

kan bli krävande. Speciellt krävande blir det i landskapet Nyland med sina stora städer och små kommuner.

Hur de mindre kommunerna ska få sin röst hörd i landskapet borde man diskutera mera.

Ifall allting går som regeringen planerat kommer vi inom de närmaste två åren ha fyra olika val. Om knappa fyra månader är det dags för presidentval i Finland. Jag hoppas innerligt att den kommande kampanjen väcker diskussion om de aktuella internationella frågorna.

Därtill hoppas jag att man diskuterar värderingarna som respektive presidentkandidat har. Utan en saklig och konstruktiv debatt och diskussion riskerar även valdeltagandet dala. En öppen diskussion är en väsentlig del av demokratin.

.6.

För att demokratin samt dess framtid i vårt land skall säkerställas krävs det att vi involverar unga i de samhälleliga debatterna, men också i beslutsfattandet. Enligt min mening är det viktigt att alla förtroendevalda på den nationella, men framför allt på den lokala nivån försöker få unga intresserade av det politiska beslutsfattandet.

Under de senaste veckorna har jag varit positivt överraskad över det antal direkta kontakter och frågor unga har haft om hur man ska engagera sig politiskt. Det har varit ytterst intressant att diskutera med dem hur de vill ändra på saker och ting. Jag är även mycket glad och stolt för det att unga tar direktkontakt med en politiker, vilket jag även uppmuntrar dem att göra allt mer.

Största delen av de frågor som unga

är intresserade av handlar om den vardag vi lever i. Det är även just det politiken handlar om. Det handlar om de vardagliga och eventuellt små frågor vardagen består av. Men det krävs även personer som lyfter fram dessa frågor.

Då vi firar den internationella demokratidagen vill jag uppmuntra alla unga som känner för att engagera sig samhälleligt. Världen är aldrig färdig.

Det kommer alltid att finnas utmaningar som måste lösas. Och det kan vara just du som kan lösa dem.”

Henrik Wickström Ordförande, Svensk Ungdom i Nyland HBL 15.09.2017

KAN VI GÖRA SKILLNAD? Man kan ju undra om och på vilket sätt ett ungdomsförbund i ett litet oppositionsparti överhuvudtaget kan påverka samhället. Visst var det lättare under de 36 åren SFP satt i regeringen, och dit är vi på väg tillbaka. Med ett och ett halvt år kvar till nästa riksdagsval blir oppositionspolitiken och dess innehåll viktigare för varje dag som går. Onödiga interpellationer för att fälla regeringen, som den om VR:s konkurrensutsättning, klassar jag inte som konstruktiv oppositionspolitik.

Konstruktiv oppositionspolitik handlar om att kritisera regeringen då det behövs, och att ge alternativa förslag till regeringens politik. Det kan handla om budgetmotioner, skrivelser i lagtexter och inte minst skuggbudgetar.

Oppositionspartiernas skuggbudgetar som för några år sedan infördes i riksdagsarbetet påverkar inte regeringens politik särdeles mycket och somliga ser dem kanske till och med som obetydliga. Men som konsumentupplysning för väljare uppfyller skuggbudgetarna sin funktion genom att alla oppositionspartier får möjligheten att berätta hur Finland skulle styras om de själva fick bestämma.

Svenska riksdagsgruppens skuggbudget för 2018 har många element som tangerar frågor vi länge drivit i Svensk Ungdom. Bland annat en minskning av energiskattestöd till industrier med höga utsläpp och ­satsningar på den allmänna utbildningen kan nämnas som direkt SU-politik som fått fotfäste i partiets politiska agenda. Dit hör också ökade statsandelar för yrkesutbildningen, satsningar i hundramiljoners­ klassen på högskolor och universitet, en höjd inkomstgräns för studerande, högre studiestöd samt höjda anslag för uppsökandeverksamhet och ökad mental hälsa.

Trots att regeringen troligen inte kommer anta Svenska riksdagsgruppens budget bekräftar budgeten det vi i SU efterfrågat. Vi har velat se ett parti som visar att man är det ledande bildningspartiet, som bedriver den bästa klimatpolitiken och som satsar på de som har det allra svårast. SU:s politik blir verklighet.

Också på det lokala planet blir SU:s politik vardag varje dag. Med närmare 100 förtroendevalda kommunala fullmäktigeledamöter och ersättare efter kommunalvalet, och med 80 olika nämndeförtroendevalda i kommuner på olika håll i Finland finns det gott om personer som kan föra fram viktiga frågor för våra medlemmar i landet. Räknar man också med våra cirka 20 högskolepolitiskt förtroendevalda i olika kårfullmäktige kan man säga att 8 procent av våra 2500 medlemmar är beslutsfattare i någon form. Det här är någonting jag som ordförande är otroligt stolt över och vill prioritera i vår verksamhet.

Det kommande verksamhetsåret kommer vi i förbundet satsa ännu mera på att ta hand om våra beslutsfattare. Vi vill stärka gemenskapen mellan beslutsfattare och vill att tröskeln för att ta reda på och kommunicera ut vår politik runt omkring i de olika beslutsorganen ska vara så låg som möjligt. Lyckas vi med det samtidigt som vi fortsätter sätta agendan för SFP:s nationella politik behöver ingen längre ställa frågan om SU har någon betydelse. För det har vi.

.7.

CHRISTOFFER INGO Förbundsordförande

"Vi har velat se ett parti som visar att man är det ledande bildningspartiet, som bedriver den bästa klimatpolitiken och som satsar på de som har det allra svårast.

SU:s politik blir verklighet."

MILJÖ

Fem tips för ett skräpfritt liv Julia Degerth ILLUSTRATION Sofia Jern TEXT

Klimatförändringar, plast i haven och andra miljöproblem hör till vår tids största utmaningar.

Men hur kan man själv skapa en mer hållbar och miljövänlig vardag? I bloggen Grön i Åbo (groniabo.fi) skriver Julia Degerth om Zero Waste-livsstilen och om hur hon minskar sin miljöpåverkan genom att undvika plast. Här bjuder Julia på några praktiska Zero Waste-tips till alla som vill leva ett mer skräpfritt liv.

Äntligen får vi äta insekter utan att ljuga

Följ regeln om de fem R:en: refuse, reduce, reuse, recycle och rot (på svenska vägra, minska på, återanvänd, sortera och kompostera). Vägra det du inte behöver, minska på det du redan har, återanvänd produkter så länge det går, sortera eventuella förpackningar och kompostera ditt bioavfall, dina bambutandborstar och trädiskborstar!

1

Konsumera mindre men konsumera smart: låt 90 procent av dina kläder vara från loppis. Billigt, snyggt, bra... och fruktansvärt coolt!

2

Tvätta kläder miljövänligt med tvättnötter. De är inte nötter trots namnet, och fungerar därför även för nötallergiker. De är 100 procent naturliga, det går att använda samma tvättnötter cirka fem gånger och därefter kan de komposteras.

3

Tillverka en del av dina produkter själv! Att göra tandkräm är otroligt lätt: blanda 2 delar kokosolja med 1 del matsoda.

Då slipper du plastförpackningen och alla onödiga ingredienser i den.

Kroppsskrubb är också bra att göra själv av till exempel kaffe eller socker och olja. Vanlig skrubb i butikerna innehåller ofta mikroplaster som är skadliga för människor, djur och planeten.

4

Låt inte Zero Waste vara en snabb förändring. Köp tygpåsar, matlådor i metall och återanvändbara trasor efterhand, inte allting på en och samma gång. Kanske någon bekant har Zero Waste-redskap hen vill ge bort gratis?

5

TIPS! Miljöfrågor är temat också under Svensk Ungdoms höst- seminarium i Vasa den 17-19 november. På schemat står inspirerande talare och workshoppar kring klimat, energi och hållbara lösningar.

.8.

TEXT

Frida Sigfrids Sofia Jern

ILLUSTRATION

I DAG STÅR matproduktionen

för ungefär 18 procent av världens koldioxidutsläpp, vilket gör livsmedelssektorn till den största enskilda utsläppsboven globalt sett. Genom att använda oss av produkter som ger ett mindre avtryck på miljön i den dagliga matlagningen kan vi tillsammans hjälpa till att bromsa klimatförändringen. Det här har beslutsfattarna nu gjort möjligt genom att tillåta insekter som livsmedel på den finländska marknaden.

DET PRATAS OFTA om insekter som framti-

dens mat, men det stämmer inte riktigt.

Redan i dag lagas maträtter av insekter i vanliga hushåll i stora delar av världen och att äta insekter är därför inget nytt fenomen. I slutet av september i år kom beskedet om att insekter ska få börja säljas som livsmedel också på den finländska marknaden. Det här på grund av att Finland äntligen valt att tolka EU:s förordning för nya livsmedel så att det ska bli tillåtet att sälja och producera insekter i livsmedelssyfte.

Det har också tidigare sålts insekter genom att producenterna på olika sätt kringgått förordningen, men då har det heller inte varit möjligt att utföra säkerhetskontroller vilket annars alltid

sker innan ett nytt livsmedel tas in på marknaden.

PÅ KONGRESSEN 2016

godkände Svensk Ungdom en motion kring exakt den här problematiken. Sedan dess har Svensk Ungdom jobbat aktiv för att godkänna insekter som livsmedel i Finland, och lobbat för insekterna både internationellt och för vårt eget parti. Ett bra exempel på det här är då Svensk Ungdoms ”insektdelegation” bjöd alla SFP:s partidagsdelegater på insekter under partidagen i somras för att uppmärksamma den motion vi lämnat in kring temat. Även om smakproven med insekter mötte både förskräckelse och förundran godkändes motionen på partidagen utan problem.

VAD BETYDER DET då

egentligen att insekter godkänns som livsmedel på den finländska marknaden? För det första betyder det att producenter inte längre behöver kringgå lagar då de säljer insekter. Ända tills i dag har producenter sålt insekter som bland annat köksprydnader för att kringgå Finlands tolkning av förordningen. Det här trots att båda parterna troligtvis vetat mycket väl att de kommer användas som

.9.

livsmedel. Den nya tolkningen betyder också att insekterna nu kommer omfattas av utförliga livsmedelskontroller för vilka insekter som ska få användas och hur. På det här sättet blir det möjligt att bättre kontrollera det som säljs och på så sätt även skydda konsumenten. Den nya tillämpningen av förordningen betyder också att vi i framtiden troligtvis kommer se insekter i olika former på butikshyllorna och att olika recept på hur de kan tillredas till middag kommer dyka upp lite här och var.

INSEKTER ÄR ett miljövänligt alternativ eftersom de kräver en väldigt liten odlingsareal och väldigt lite föda och vatten i jämförelse med flera andra produktionsdjur. Samtidigt innehåller de väldigt mycket protein i förhållande till sin storlek. Dessutom innehåller de många bra fetter, mycket fibrer och järn och är rika på många vitaminer vi behöver. Framför allt har Finland nu, genom att godkänna insekter som livsmedel, klart tagit ställning för en hållbar värld, för hållbar matproduktion och för naturen.

SAMHÄLLE åt sång, sörplande och skålande under ledning av två eminenta toastmasters.

Den legendariska kräftskivan avrundades först runt midnatt då SU:s egen beat box-stjärna, Jonathan Nurmi, tog plats

på golvet. Med humöret på topp och magarna fulla fortsatte deltagarna festligheterna långt in på småtimmarna. Årets Sommarsemi avrundades på söndag med en förstklassig brunch och

Med fokus på media

SOMMARSEMINARIUM 2017 - TEMA: MEDIELÄSKUNNIGHET

TEXT OCH FOTO Veronica Aspelin

Vi var ett drygt tjugotal SU:are som packade ihop oss och styrde kosan mot Åbolands skärgård den sista fredagen i augusti. Destinationen lydde Kirjais Kursgård i Nagu och evenemanget var SU:s årliga Sommarseminarium.

Under fredagskvällen samlades deltagarna runt kursgårdens grillplats och medan korvarna, majsen och halloumin gottade till sig ovanför glöden spred sig en positiv och familjär stämning bland alla. Deltagarna bestod av både mångåriga SU-veteraner och alldeles nya ansikten och på plats fanns representanter från alla kretsar och flera olika lokalavdelningar. Vi hade dessutom äran att få ta emot en långväga gäst från Center-

studenter i Sverige och i den åboländska skärgårdsnatten klingade snart ett ljuvt sammelsurium av skånska med mera välbekanta finlandssvenska dialekter.

På lördagsmorgonen samlades deltagarna i kursgårdens matsal där Hanne, som bedriver stället, hade dukat upp en mästerlig frukost. För säga vad man vill om veckoslutet, men åt – både gott och mycket – det gjorde vi! Efter frukosten tog Charlotta Hilli, universitetslärare inom allmän pedagogik vid Åbo Akademi, och Nicholas Andersson, verksamhetsledare för Airo Island r.f., plats på scenen, där de behandlade de högaktuella ämnena medieläskunnighet, robotik och artificiell intelligens. Seminariet engagerade publiken till den grad att moderatorn, SU:s vice ordförande Frida Sigfrids, knappt fick någon syl i vädret!

Efter lunch fortsatte diskussionerna

. 10 .

med workshoppar och när hjärnknölarna hade gnuggats tillräckligt var det dags för deltagarna att åta sig följande utmaning: Den stora sommarkampen.

I lag på tre eller fyra personer tog deltagarna sig an utmaningar såsom ”rephärvan”, ”selfie- och känn-igen-politikern-grenen”, ”snapsvisan” och hinderbanan ”Fake-News-Wonderland”, och allt detta medan de kånkade runt på sin egen trovärdighet i form av en sprängfylld vattenballong. Mångkampen bjöd på många skratt och förbryllade ansiktsuttryck och i efterhand har tävlingen beskrivits som både ”random” och som en succé. Under lördagskvällens kräftskiva korades vinnarlaget ”Allt var bättre förr” som imponerade på domarna med en livlig fantasi, påhittig sånglyrik och sin breda allmänbildning.

Lördagskvällen ägnade deltagarna

. 11 .

så småningom började bilarna åter rulla iväg mot diverse destinationer runt om i Svenskfinland. En bättre avslutning på sommaren och kick-off för SU-hösten är väl ändå svår att föreställa sig?

SAMHÄLLE SAMHÄLLE

Årets Utjämningsambassadör vill förstärka jämställdheten i fredsarbetet

Elli Flén är kommunikationskonsult, fullmäktigeordförande i Nykarleby och har tjänstgjort som fredsbevarare i både Afghanistan och Kosovo.

Under hösten är hon också Finska Missionssällskapets Utjämningsambassadör.

TEXT FOTO

nor får hjälp med utbildning, att nätverka och att bli ekonomiskt självständiga. Erfarenhet av fältet har Flén från sin tjänstgöring som fredsbevarare i bland annat Afghanistan.

– Kvinnor vet hur det är att leva i krig men de syns sällan där besluten fattas. Då vi kom till en ny by i Afghanistan tycktes den tom på kvinnor. Ändå kunde man se hur gardinerna rörde sig bakom fönsteröppningarna och ibland kunde man skymta kvinnorna på något tak. Men de var rädda. Dels för soldaterna, men också för konsekvenserna om

. 12 .

ger dem en chans att kunna rösta. Kampanjen jobbar också för att reda ut markägarrättigheter och erbjuda utbildningar. Det är speciellt aktuellt i Sydafrika där tvisten om mark är stor. I Syrien stöder de kvinnogrupper och organisationer i lokalt fredsarbete. I alla verksamhetsområden är målet att stärka kvinnans ställning och kanske på så sätt undvika att en kris drabbar området.

– Här är utbildning viktigt, men också att ge kvinnorna självförtroende att kunna stå upp för sina rättigheter. Någon behöver säga åt dem att deras åsikt är viktig.

stöder också nationella dialog- och försoningsprocesser och jobbar i förebyggande syfte. I Nepal förser de kvinnor med ID-handlingar som i sin tur

PÅ FRÅGAN om hur länge Flén själv kallat

UTJÄMNINGSK AMPANJEN

understryker Flén vikten av kvinnoorganisationer.

– Det är en bristvara. Det saknas forum där kvinnorna kan träffas och diskutera. I Kosovo i en by hade ett gäng kvinnor, både albaner och serber, börjat träffas inofficiellt efter mörkret. Då jag frågade vad ge gör på sina möten sade en av kvinnorna att de byter kakrecept. ”Vi är så trötta på att prata om kriget” sade kvinnan. Vi brukar säga att fotbollen eller scoutrörelsen förenar unga pojkar och på samma sätt förenas kvinnorna också kring gemensamma intressen, berättar Flén.

HÄR

sig själv feminist svarar hon att det skedde i olika steg.

– Första väckelsen var nog att göra värn-

plikt och sedan jobba i försvaret, man kommer inte runt det där. Branschen är väldigt mansdominerad och traditionell. Den andra väckelsen skedde då jag återfann mig själv hemma med ett nyfött barn och insåg räckvidden av de förväntningar som då sattes på mig som kvinna. Omgivningen förväntade sig att jag skulle vara glad åt att lämna mitt jobb för att sköta barnet, medan jag saknade mitt arbete någonting förtvivlat.

– Slutligen har mitt engagemang i politiken lärt mig att vi faktiskt har en del strukturell ojämlikhet att ta itu med i Finland också. Till exempel fördelningen av föräldraledigheterna är helt föråldrad. Den allra största orättvisan ser jag ändå i värnpliktslagstiftningen.

På alla andra områden i samhället kräver vi jämställdhet och så har vi en lag som endast förpliktar män.

UNDER ÅRET som Utjämningsambassadör

kommer Flén att åka runt i Finland och öka medvetenheten om kampanjen och berätta om kvinnors roll inom fredsarbetet.

– Tanken är att de som är intresserade av ett besök ska kunna kontakta mig och så kan vi pricka in det. Kring påsk kommer jag även att åka till Nepal för att bekanta mig med Finska Missionssällskapets arbete där, säger Flén.

ELLI FLÉN

Sofia Jern Joanna Lindén-Montes

Utjämningskampanjen, som Finska Missionssällskapet ordnar årligen, hjälper kvinnor i konfliktområden att göra sig hörda.

Kvinnor och barn är de som lider mest i konflikter men kvinnorna tas sällan med då man bygger upp samhället igen. Ändå visar FN:s undersökningar att det är 35 procent större sannolikhet att freden består om kvinnor tas med i försonings- och fredsarbetet. Genom Utjämningskampanjen samlar Finska Missionssällskapet medel för sin verksamhet i Syrien, Nepal, Colombia och Sydafrika. Kvin-

FN, Patrik Cammaert, har sagt att det i krig i dag är farligare att vara kvinna än det är att vara soldat.

– Kvinnor är de första som lider av kollapsad infrastruktur, brist på mat och dålig sjukvård. Krig i dag utspelar sig oftast mitt bland civilbefolkningen, inte på avskilda slagfält eller vid någon specifik frontlinje som historiska krig. Kvinnor faller också ofta offer för sexuellt våld i en krissituation. Sexuellt våld är ett grymt sätt att skada motparten. Det skadar inte bara individen som utsätts för våldet, utan lämnar djupa spår i hela familjer och samhällen för flera generationer framåt. Om frågan om sexuellt våld inte tas upp i fredsförhandlingar kommer det alltid att finnas ett öppet sår och samhället läker inte. Dessvärre tigs frågan om sexuellt våld ofta ihjäl vid fredsförhandlingar. Jag hävdar att om kvinnor sitter med vid fredsförhandlingarna kommer det att förbättras, säger Flén.

– Utjämningskampanjen jobbar bland annat med psykosocialt stöd. I Finland har vi förstått att krishjälp behövs, men i krigsdrabbade länder finns det inte resurser, möjligheter och kunskap att ge stöd åt människor som behöver det.

de sågs tala med oss. Om kvinnorna inte har en roll i samhället under normalförhållanden förstår man att de inte tas med i fredsarbetet under eller efter konflikten, säger Flén.

– Bestående fred byggs bäst på gräsrotsnivå och här är kvinnorna dessutom mycket kunniga. De vet var brunnarna ligger och kan barnens skolvägar. Praktiska detaljer som dessa måste också tas i beaktande då beslutsfattare drar nya gränser.

En holländsk general med lång erfarenhet av fredsbevarande operationer inom

++ Jobbar som kommunikationskonsult på eget företag, är Utjämningsambassadör för Finska Missionssällskapets utjämningskampanj och är fullmäktigeordförande i Nykarleby ++ Läser: Facklitteratur om kommunikation, Österbottens Tidning, Vasabladet, Hufvudstadsbladet, Helsingin Sanomat och Twitter ++ Lyssnar på: Bo Kaspers orkester och KAJ, som mina söner lyssnar på ++ Trivs bäst: i mitt trädgårdsland ++ Trivs sämre: när kommunalpolitiken blir tjafs i stället för arbete framåt ++ Förebild: Elisabeth Rehn

UTJÄMNINGSKAMPANJEN Finska Missionssällskapet hjälper kvinnor att få utbildning, skapa nätverk och bli ekonomiskt självständiga med sin kampanj. De insamlade medlen stöder Finska Missionssällskapets arbete i bland annat Nepal, Syrien, Sydafrika och Colombia. Missionssällskapet jobbar bland annat med kvinnogrupper och –organisationer, att öka förståelsen för markrättigheter och att hjälpa kvinnor skaffa ID-handlingar. Mer information om Utjämningskampanjen hittar du på deras hemsida; utjamning.fi . 13 .

SAMHÄLLE

I de finlandssvenska dagstidningarna figurerar männen oftare på bild än kvinnorna. Fotojournalisten Jannike Back räknade mannens respektive kvinnans representation inom bildjournalistiken under november år 2016.

62/38 räknade Back representationen av två kön i Vasabladet, Hufvudstadsbladet och Pohjalainen och alla tre tidningar fick olika resultat, där Vasabladets resultat där männen syns i 49 procent av bilderna var det bästa av dessa tre.

– Det jag har räknat med är redaktionellt innehåll. När det kommer till bilder med stora folkmassor så har jag endast räknat med dem som går att identifiera. Jag har inte kunnat räkna enligt vilket kön en person själv identifierar sig med. Jag antar att det har förekommit personer i tidningarna som inte identifierar sig som man eller kvinna, men tyvärr är det inget som lyfts upp i tidningarna i dag, men jag hoppas att det kommer lyftas fram i framtiden. Därför har jag bara kunnat räknat med de två juridiska könen, alltså man och kvinna.

Det finns mycket att förändra i dag, men Back understryker också rollerna vi har på de digitala medierna.

– I dagens samhälle är vi alla medieproducenter. Vi har tillgång till sociala medier och kan på så sätt själva sprida information på nätet.

Det innebär att vi alla är både medieproducenter och konsumenter på samma gång. Förutom via internet är det genom massmedier som unga människor hittar sina förebilder.

– Sedan jag gjorde min undersökning har jag inte gjort några aktiva räkningar, men då tyckte jag att klimatet var helt okej. Det finns alltid utrymme för förbättring, men de journalister jag pratat med verkar vara öppna för det också. Många försöker verkligen bli mer genusmedvetna i sitt arbete. De dagar jag jobbar har jag också börjat berätta för mina kollegor vad dagens resultat är under morgonmötet.

UNDER EN MÅNADS TID TEXT

Sofia Jern

I MEDELTAL SYNS männen på 62 procent av bilderna och kvinnorna fi-

gurerar på 38 procent i de finländska dagstidningarna. Massmedierna, den tredje statsmakten, kan också ses som samhällets skyltfönster. Men representationen av män och kvinnor i dagstidningarna avspeglar inte den verkliga representation som finns i samhället.

– Väljer man att endast visa stereotyper så får unga människor en skev bild av världen. Genom att bryta normerna hjälper man unga människor att tro på sig själva. Detta kan man till exempel göra genom att låta kvinnor synas som experter inom de nu typiskt manliga områdena. Därför tycker jag att massmedierna ska ta vara på sin makt och sitt inflytande. Och då ser det relativt bra ut i Svenskfinland om man jämför med resten av världen, säger fotojournalisten Jannike Back.

Under sista årets studier skrev Back sitt examensarbete om genusperspektiv inom bildjournalistiken, något hon tänkt länge på. I dag jobbar Back som frilansande fotograf och journalist.

– Det har också gett mig mer förståelse för journalistyrket. Det är ett stressigt jobb och i mitt arbete önskar jag att folk skulle orka söka efter kvinnliga experter. Vid tidsbrist förstår jag att man kanske bara tar den första bästa experten som man alltid har vänt sig till tidigare. Därför tror jag att det skulle vara viktigt för mediehusen att ta sig tid att uppdatera sina kontaktlistor.

. 14 .

JANNIKE BACKS TIPS FÖR EN GENUSMEDVETEN TIDNING

1

BILDA EN GENUSGRUPP Låt gruppen bestå av både kvinnor och män men även människor i olika åldrar. Till gruppens uppgifter hör att analysera innehållet och göra kartläggningar om tidningens innehåll. Skapa en rutin för hur resultatet ska delas med övriga medarbetare. Under redaktionens morgonmöte kan vara en bra tidpunkt att gå igenom resultatet.

2

ANALYSERA ERT INNEHÅLL

3

UPPDATERA ERA KONTAKTLISTOR

4

TÄNK PÅ BILDENS UPPBYGGNAD

5

TÄNK PÅ VAD ARTIKELN HANDLAR OM

Börja med att analysera ert innehåll. Vem syns mest och var i tidningen? Finns det normer som kan brytas? Ett exempel är att det är männen som syns som experter på ekonomisidorna och kvinnorna på kultur- och nöjessidorna. Försök hitta experter som bryter mot dessa normer!

Kolla igenom era kontaktlistor. Uppdatera dem och se till att ha en genusbalans. På så sätt kan ni variera vilka experter ni kontaktar inom olika genrer.

Som fotograf - kolla igenom dina bilder och analysera. Finns det typiska genusklyschor bland dina bilder?

Exempel på typiska genusklyschor är att fotografera kvinnor ovanifrån och män ur ett grodperspektiv.

Tänk på ljussättning, vinkel, miljö och hur personerna du fotograferar poserar.

Passar bilden ihop med artikeln? De vanligaste genusfelen handlar oftast om vilken vinkel man fotograferar i eller hur personerna poserar, men också i vilken miljö man fotograferar i. Tänk efter noga när du väljer miljö så att den passar till artikeln. Fotografera alltså inte en kvinnlig vd för ett metallbolag på en sommaräng. Det är ett steg i rätt riktning för att få mer genusmedvetna bilder.

. 15 .

KOMMUNALVAL

JU MER MAN LÄR SIG DESTO MER INSER MAN HUR MYCKET DET FINNS ATT GÖRA I KOMMUNEN TEXT FOTO

Susanna Elenius Emma Buss

ihop sin kalender tack vare att hon har mycket självstudier på schemat.

– Jag har fått fler förtroendeuppdrag än jag trodde jag skulle få och ju fler nämnder man sitter med i, desto mer tid tar det förstås. Men det går alltid att pussla ihop på något vis och man måste prioritera. Alla möten känns fortfarande spännande och roliga och det känns som att jag väljer att lägga tid på dem, inte att jag måste.

SKYTTE STUDERAR utvecklingspsykologi med krispsykologi och

I våras blev Ida-Maria Skytte en av Svensk Ungdoms tre invalda i Korsholms fullmäktige.

Under sina några månader som lokalpolitiker har den 21-åriga korsholmaren redan hunnit med en hel del.

– Jag tror att jag blev invald för att jag förde kampanj väldigt aktivt. Och sedan dess har allt gått otroligt bra, säger Ida-Maria Skytte.

Med sina 21 år är Skytte betydligt yngre än de flesta andra förtroendevalda och har ibland upplevt fördomar mot sin unga ålder. Men som hon påpekar avgör ålder inte alltid automatiskt erfarenhet.

– Vissa kan tycka att unga bara ska sitta tysta och lära sig under den den första perioden de sitter med, men det håller inte jag med om. Man kan vara med och påverka redan från början. Jag har alltid varit samhällsintresserad och aktivt deltagit i elevkårsverksamhet och ungdomsfullmäktige, och många äldre som blir invalda för första gången har ju inte samma erfarenhet.

Skytte lever som hon lär. Redan under det första fullmäktigemötet lämnade hon in en motion om att Korsholm måste underteckna den europeiska deklarationen om jämställdhet.

En liknande motion behandlades för två år sedan men blev då inte godkänd. Korsholm har varit en av få kommuner i svenska Österbotten som inte har undertecknat deklarationen, trots att Kommunförbundet har rekommenderat det.

– Det som hjälpte mig att få den godkänd nu var att jag lade fram ny fakta. Till exempel trodde man förr att man får böter om man inte följer deklarationen men så är det alltså inte, man har bara själv ansvar för uppföljningen. är frågor som ligger Skytte nära om hjärtat. Också i sitt politiska engagemang lägger hon märke till många strukturella problem.

– Speciellt inom politiken, men också till exempel i företagsvärlden, måste man hävda sig mera för att man är ung och dessutom kvinna. Ibland måste jag prata högre så att män inte pratar över mig eller sitter och viskar medan jag talar. Jag tror inte de gör det med flit, men det är något man själv aktivt JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET

möten medger hon att det var ganska nervöst.

– Genom att lyssna på andra fullmäktigeledamöter lär man sig allra mest. Det som är svårt är att man måste fightas med sig själv och tröskeln att våga säga något. Men ju mer man lär känna de andra desto lättare blir det, de blir mer människor än fullmäktigeledamöter med tiden.

– Jag trodde att det skulle vara svårt att komma in i gänget men jag tycker att alla har tagit emot mig väldigt bra. Man måste bara bevisa att man är seriös och är där för att påverka.

Sedan kampanjtiden har Skytte fått ännu fler mål för vad hon vill arbeta för i kommunen.

– Ju mer man lär sig desto mer inser man hur mycket det finns att göra i kommunen. Till exempel tycker jag att man borde förbättra ungdomsfullmäktige. Eftersom jag har suttit med själv vet jag att det finns stor potential till förbättring.

måste fundera över för att bli medveten om. Det finns en lång historia av att de flesta inom politiken är äldre män.

Skytte hoppas på ett mer jämställt samhälle i framtiden och tror att mycket redan håller på förändras. Till exempel har könsfördelningen i riksdagen blivit mer jämn med åren.

– Det är bra att till exempel könskvotering finns så att man får det så jämställt som möjligt. Jag halkade in i kommunstyrelsen tack vare könskvoteringen, och det är roligt att sitta med där för man får verkligen chansen att påverka.

Samtidigt konstaterar hon att det inte heller räcker med att könsfördelningen i teorin är jämn.

– Ett annat strukturellt problem är att kvinnor inte får eller ens kräver höga poster. Till exempel i fullmäktige i Vasa är kvinnorna förvisso i majoritet, men väldigt få kvinnor innehar höga poster. Det kanske hör till att man inte ska kräva så mycket som kvinna. Jag tror också att kvinnor måste fightas mera för att få de höga posterna.

Skytte konstaterar också att kvinnor tyvärr ofta har väldigt höga prestationskrav, åtminstone på sig själva.

– Man känner att man måste göra allt perfekt, förbereda sig länge, kunna allt. Men ingen förväntar sig att man ska vara perfekt. Man borde inte vara så hård mot sig själv.

Samtidigt konstaterar hon att självförtroende är något som byggs på med tiden – och det gäller såväl kvinnor som män.

– Jag tänker mycket på vad i synnerhet kommuninvånarna tycker. Och det är ju förstås bra att man tänker på dem och inte bara kör sitt eget race. Men man måste inse att det alltid kommer finnas folk som inte tycker om en och ens åsikter.

När man har accepterat blir det lättare att inte vara så hård mot sig själv.

skolpsykologi som biämnen, men kan också tänka sig att syssla med politik på heltid i framtiden.

– Jag vill syssla med politik så länge det är roligt, och just nu är det jätteroligt! Landskapsvalet känns däremot inte så lockande, det är fortfarande så mycket oklart kring det och det känns som att man inte har så stora påverkningsmöjligheter i landskapen.

Många kan känna att det är överväldigande att engagera sig i politiken i en vardag som redan fylls av studier, jobb och fritidssysselsättningar. Men Skytte har ändå lyckats pussla

++ Ålder: 21 ++ Hemort: Korsholm, bor och studerar i Vasa. ++ Studerar utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa. Fullmäktigeledamot och kommunstyrelseledamot i Korsholm. ++ Viktiga frågor för mig: Jämställdhet och jämlikhet, och att alla ska vara delaktiga i samhället. Barn och unga ligger också nära hjärtat. ++ Mina tips till andra unga som vill engagera sig: Man ska helt enkelt aktivera sig någonstans, t.ex. i en förening eller skola.

Det spelar ingen roll var man börjar för alla erfarenheter är värdefulla och bra att bygga vidare på.

Elevkårsverksamhet och ungdomsfullmäktige ger unga värdefull erfarenhet, säger Ida-Maria Skytte.

SIN TID I FULLMÄKTIGE hittills

beskriver Skytte som väldigt lärorik. Som ny förtroendevald känner hon sig öppen för att göra saker på ett nytt sätt i kommunen. Men inför sina första

. 16 .

IDA-MARIA SKYTTE

. 17 .

KOMMUNALVAL

OCKSÅ PÅ MINDRE ORTER MÅSTE MAN VÅGA HA AMBITIONER Susanna Elenius FOTO Cindy Höckert TEXT

Han är Ingås röstkung och landets yngsta kommunstyrelseordförande. 23-åriga Henrik Wickström har stora planer för sin andra period i Ingås kommunfullmäktige.

I KOMMUNALVALET i

våras var det SU:s Henrik Wickström som fick flest röster i Ingå när han ställde upp för omval. I början hade han svårt att smälta det goda resultatet, men nu är arbetet med att förnya hemkommunen i full gång.

– Min första period visade att jag kunde skapa förändring. Jag tror Ingå ville ha in nya vindar och nya tankar, säger Wickström.

Det var ett stort samhällsintresse som ledde in Wickström på lokalpolitiken. Och när han är engagerad i något vill han inte göra ett halvdant arbete. Därför tar hans politiska engagemang tiotals timmar varje vecka.

–Det är ytterst viktigt att satsa, i synnerhet när det handlar om en folkvald post. En stor del av tiden går till möten, och man kan också tala en hel timme med bara en enskild kommuninvånare. Men det är värdefulla samtal.

En av de saker Wickström har blivit mest stolt över i sina förtroendeuppdrag var en kommentar han fick från en kommuninvånare.

– Det var en som sa att det har blivit en mer positiv och nytänkande anda i kommunen. Det är jättepositivt att förändringen märks redan nu. Det är ju det jag vill medföra som kommunstyrelseordförande.

Att balansera studier, jobb och förtroendeuppdrag medför sina utmaningar. Men Wickström menar att det går så länge man är beredd att planera, och uppmuntrar andra unga att engagera sig politiskt.

– Man måste prioritera. Tidigare kunde tanken på att jag kanske inte kommer få min magisterexamen samtidigt som alla andra stressa mig. Men att prioritera kommunala uppdrag är ett val jag har gjort.

HENRIK WICKSTRÖM ++ Ålder: 23 ++ Hemort: Ingå ++ Studerar offentlig förvaltning vid Soc&Kom, jobbar på Finnair. Kommunstyrelseordförande och fullmäktigeledamot i Ingå. ++ Viktiga frågor för mig: Jag vill jobba med stabila och utvecklade förbindelser till skolor och till Huvudstadsregionen. Skapa attraktiva tomter för företag - vi har väldigt få arbetsplatser i Ingå, det måste vi tänka över. Målet är också att skapa en mer modern image åt kommunen. ++ Mina tips till andra unga som vill engagera sig: Det är bara att prova på ifall man har ett intresse. Man lär sig med åren. Alla politiker blir också jätteglada ifall någon tar kontakt och frågar hur man kan engagera sig. Uppmuntrar också unga att ställa upp i t.ex. kårval och hoppas att högskolorna ser positivt på de unga som har kommunala förtroendeuppdrag.

Henrik Wickström vill jobba med nya idéer och ge kommunen en modern image.

I Ingå är medelåldern i kommunens fullmäktige 50, men Wickström ser det inte som något negativt att vara betydligt yngre än de flesta andra ledamöterna.

– En av fördelarna är att man har bra koll på hur unga lever och vad de behöver. Man använder också en annan slags retorik och berättarteknik tack vare att vår generation är van att hålla föredrag och liknande i skolan.

Samtidigt medger Wickström att vissa kan vara skeptiska till nya vindar i kommunen. Som styrelseordförande har man också ett stort ansvar vilket kan vara en utmaning för såväl ung som gammal.

– Därför är det viktigt att vara påläst. Det kan ändå uppstå lite diskussion när man är en ny fläkt och man måste vara målmedveten.

Men det är alltid en rikedom med diversitet och folk som tänker på olika sätt.

I F R A M T ID EN H Ä G R A R många fler utmaningar, bland annat lockar det kommande landskapsvalet. Men först och främst vill Henrik Wickström satsa på styrelseuppdraget och utveckla den egna hemkommunen.

– Jag vill gärna förbättra förvaltningsmekanismerna. Vilka saker gör man dubbelt och vad kan gå smidigare? Också kommunen måste vara självkritisk. Om man har gjort något på samma sätt i fem år kan man nog göra saker annorlunda.

Wickströms önskan är att fler skulle se nya idéer för kommunen som en möjlighet och en resurs, och inte som ett hot.

– Också på mindre orter måste man våga ha ambitioner och våga höja ribban. Även en liten kommun kan vara en föregångare.

. 18 .

. 19 .

KULTUR

Serietecknaren som vagar vara obekvam TEXT OCH FOTO

Sara von Bonsdorff

Liv Strömquist är en kvinna med stor integritet som inte är rädd att trycka på crazypedalen när det gäller att satirisera politik eller snacka makt, feminism och identitetspolitik. Hon har sedan 2005 gett ut nio stycken serieböcker som handlar om allt från mens till den omoraliska vänstern. Just nu är hon aktuell med serieboken ”Uppgång och fall” som också utkommit i finsk översättning i år.

SERIETECKNAREN LIV STRÖMQUIST vågar väcka känslor och reak-

tioner. I albumet ”Uppgång och fall” kritiserar hon världsordningen och kapitalismen. Dock är det inte bara högern som får sig på nosen, utan även vänstern.

– När jag gjorde serien kände jag att det skulle behövas en diskussion. Det finns en tendens inom vänstern som pågått länge där det skapats ett ganska dömande klimat. Man ska vara på ett visst sätt, klä sig på ett visst sätt och äta viss mat. Risken med detta är att man inte kan växa för att det blir för intolerant, och man vill vara ganska kompromisslös gentemot samhället men samtidigt blir man ganska kompromisslös mot sina vänner. Jag säger vänstern bara för att det är det jag känner till, men kan tänka mig att det även sker samma sak i andra politiska rörelser.

Enligt Strömquist är poängen med hennes bok att vänstern ägnar sig för mycket åt moralism och för lite åt att verkligen försöka mobilisera sig för politisk förändring. Strömquist citerar Wendy Brown, en professor i statsvetenskap, som menar att “vänstern har förlorat tron på sitt eget projekt” och att man inte kan driva långsiktiga politiska frågor när man inte har en egen vision eller idé som man tror på.

– Man påstår att man står för ett samhälle där alla är lika mycket värda. Men i stället säger man “du är ond” till en person som inte håller med. En ganska improduktiv politik, säger Strömquist.

en sådan otrolig glädje i skapandet . Serietecknande är ingen finkultur och du behöver inte vara perfekt, det är mera tillåtande som medium.

Strömquist tecknar serier som tar upp väldigt allvarliga ämnen, men gör dem samtidigt roliga med en twist av satir och humor. Hennes allra första serieteckningar handlade om feminism, då Strömquist själv upplevde väldigt många orättvisor mellan kvinnor och män.

– Under min ungdom i Sverige för 20 år sedan kändes det som om det fanns väldigt stränga ideal för hur kvinnor skulle vara. Allting handlade om hur du ska bli smal, vara vacker, gå ner i vikt, hur du skulle sminka dig. Allt som riktade sig till mig handlade bara om att jag var ett vackert sexuellt objekt som förväntades ägna all min tid till detta. Killarna däremot kunde hålla på med en massa roliga saker, till exempel att syssla med musik och spela i band, ståuppkomik och att teckna serier.

Efterlyser attitydförändring STRÖMQUIST RÄDS INTE att ta upp ämnen som anses vara tabube-

Med satir och humor mot kvinnoidealet

lagda i samhället, vilket är orsaken till att hennes seriebok ”Kunskapens frukt” kom till.

– Jag kände att Sverige och Norden kommit långt i jämställdhet mellan könen, men det finns fortfarande tabun relaterade till kvinnas kön, sexualitet och mens. Vi har inte ens ett ordentligt namn för det kvinnliga könsorganet. Jag tror att den nordiska feminismen varit inriktad på till exempel lika löner, men jag kände ett behov av att också prata om det kroppsliga som könsorganet och vår sexualitet.

DET VAR INTRESSET för och kritiken mot samhället som från första bör-

LIV STRÖMQUISTS KONST

jan förde in Liv Strömquist på seriekonstens bana. Ända sedan hon var liten har Strömquist tyckt om att rita, men det var inte förrän hon var i 20-årsåldern som hon hittade sin passion genom att teckna serier.

– Först ville jag bli författare, men det kändes så svårt och jag var så kritisk mot mig själv att det aldrig blev något. Jag hade en kompis i 23-årsåldern som tecknade serier, och när jag själv testade hittade jag

nelbanan med mitt fyraåriga barnbarn och hon frågar vad det är för röd fläck, vad ska jag säga?”. Och det tycker jag är konstigt, varför säger du inte bara att det är mens och det beror på att kvinnan har en livmoder och ett ägg som kommer ner och det gör att barn kan födas? Varför kan du inte berätta det?

Strömquist tycker att det är absurt att tanken på att berätta om nå-

got så naturligt var alldeles omöjlig för kvinnan. Hon påpekar också att ingen ska behöva vara rädd och känna sig äcklig och inte våga fråga sin mormor, mamma eller pappa om mens.

– Vi vill inte gå tillbaka till ett samhälle där mens var ett oacceptabelt samtalsämne och där kvinnor trodde att de skulle dö då det kom blod från livmodern.

"Jag kände att Sverige och Norden kommit långt i jämställdhet mellan könen, men det finns fortfarande tabun relaterade till kvinnas kön, sexualitet och mens."

har inte bara synts i hennes böcker, utan även i tunnelbanestationen Slussen i Stockholm, som prytts av teckningar på kvinnor med tydliga mensfläckar på kläderna. Enligt Strömquist handlar det om att mensfläckar på bild är ett tabu, vilket har lett till att folk blivit paffa och reaktionerna ofta varit negativa.

Varför, undrar hon.

– Jag läste en kommentar från en kvinna där det stod “jag står i tun-

. 20 .

. 21 .

SAMHÄLLE

En del anklagade Sipilä för att ha tagit den enklaste vägen ut ur krisen genom att fortsätta regeringssamarbetet med Soinis utbrytargrupp Nytt alternativ, senare Blå framtid.

– Man stod inför alternativet att bilda ny regering, men det stod för mycket på spel för regeringen. Man hade kommit långt med vård- och landskapsreformen och en ny regeringskonstellation skulle ha inneburit att man måste omförhandla om överenskommelsen. Det här var därför ett bättre alternativ.

Susanna Elenius ILLUSTRATION Sofia Jern TEXT

stod Finland inför en sällan skådad situation. Med den kontroversielle Jussi Halla-aho vid rodret för Sannfinländarna såg Centern och Samlingspartiet inga möjligheter till ett fortsatt regeringssamarbete. Statsminister Juha Sipilä var på väg till presidenten med sin avskedsansökan när han fick budet om att den nya riksdagsgruppen Nytt alternativ bildats. Och som genom ett trollslag var regeringskrisen nu avvärjd. Men vad hände sedan?

Några månader senare har stormen hunnit lägga sig. I efterhand har många spekulerat i om hela krisen var iscensatt.

Handlade det bara om ett skådespel, där de inblandade parterna kände till utgången redan på förhand? Åsa von Schoultz, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet, tror inte att det handlade om en konspiration iscensatt av statsministern och Sannfinländarnas förra partiledare Timo Soini.

– Den primära orsaken till regeringskrisen var valet av Halla-aho till ny partiordförande och att en viss del av partiet upplevde att deras parti blev kapat. Jag tror inte att krisen var iscensatt, däremot är det sannolikt att de olika inblandade parterna hade olika scenarion framför sig, och det här var ett av dem. Inom politiken är aktörerna vana att tänka strategiskt, säger von Schoultz.

När det var klart att Samlingspartiet och Centern inte kunde tänka sig att samarbeta med ett Sannfinländarna lett av Halla-aho och de värderingar han står för frågade sig många vad som skulle hända. Skulle det bli nyval? Skulle oppositionspartierna gå in i regeringen i Sannfinländarnas ställe?

I JUNI I ÅR

"Det sker långsiktiga förändringar på partikartan som i sin tur kan få långsiktiga konsekvenser för regerings­ bildningen. Vi tycks gå mot ideologiskt bättre sammanhållna regeringar."

. 22 .

REGERINGSKRISEN 2017 kan sätta spår i det partipolitiska läget i

Finland på lång sikt. von Schoultz menar att det i synnerhet för partiet och utbrytargruppen Blå framtid inte ser speciellt ljust ut inför framtiden.

– Med tanke på att regeringen sitter kvar fick krisen egentligen ganska små realpolitiska följder. Men den kan få stora konsekvenser på längre sikt bland annat för riksdagsgruppen Blå framtid, vars riksdagsledamöter och ministrar kan få svårt att bli omvalda.

– Som ett populistiskt parti som har kritiserat eliten är det svårt att upprätthålla trovärdigheten i budskapen när man själv framstår som angelägna om att sitta kvar i regeringen.

Det är också svårt att tänka sig att det finns utrymme för två populistiska partier i Finland, även om Sannfinländarna och Blå framtid har lite olika politisk linje.

I oktober lyckades slutligen utbrytargruppen Blå framtid samla ihop de 5000 anhängarkort som behövs för att föreningen ska få registrera sig som parti, efter en något trögstartad insamlingsperiod.

VON SCHOULTZ konstaterar också att den nuvarande regering-

en inte heller har det bästa utgångsläget för återstoden av regeringsperioden. Frågan är om vi kan vänta oss fler kriser.

. 23 .

SAMHÄLLE

KOLUMN

I oktober blåste det igen upp till storm mellan regeringspartierna i förhandlingar om valfriheten i vårdreformen.

– Regeringen har en bräcklig majoritet bakom sig just nu.

För Blå framtid blir det svårt att gå till val i framtiden. Just nu har de ett svagt stöd och ju närmare vi kommer riksdagsvalet 2019 desto större sannolikhet är det att vi kan komma att se avhopp. Det i sin tur kan innebära att regeringen kan förlora sin majoritet och det kan påverka regeringens sammanhållning. Men om stödet för Blå framtid skulle öka så kommer vi troligen inte se den här utvecklingen.

förhoppningsvis bidragit med lärdomar som alla politiska grupperingar kan dra nytta av.

– Sannfinländarna kan lära sig på flera plan. Det är inte alltid strategiskt klokt att krossa motståndaren och ta för stora steg. Halla-aho var inte speciellt dämpad och gav inte heller Soini credit för att han lett partiet till stora framgångar. Det här är en lärdom som många partier kan dra nytta av. Det är viktigt att kunna ena leden efter ett maktombyte och inte gå allt för hårt fram, säger von Schoultz.

Den politiska kartan ritas om DET HÄNDER MYCKET i

den finländska politiken just nu och det finns tecken på att Finlands politiska karta håller på ritas om, menar von Schoultz.

– Det sker långsiktiga förändringar på partikartan som i sin tur kan få långsiktiga konsekvenser för regeringsbildningen.

Vi tycks gå mot ideologiskt bättre sammanhållna regeringar.

Tiden med tre medelstora partier i Finland håller också på att bli historia. I kommande val går vi mot en mer fragmenterad partipolitik, men däremot tror von Schoultz inte att regeringskrisen påverkar kommande val speciellt mycket.

– Till skillnad mot tidigare har vi nu i stället gått mot ett mer fragmenterat partisystem där flera partier är jämbördiga, och det är svårt för något parti alls att nå ett stöd på över 20 procent. Fragmenteringen i kommande val kan i sin tur få konsekvenser för hur vi bildar regering. Regerinskrisen kan påverka kommande val så att vi har två populistiska partier, men jag tror inte det är sannolikt.

ETT UNDANTAG ÄR presidentvalet. Inför det stundande valet har

Sauli Niinistö ett starkt stöd enligt de senaste mätningarna, och von Schoultz tror inte hans position är hotad av någon annan presidentvalskandidat.

– Det skulle förvåna mig och alla andra om han inte blir omvald, ifall det inte sker någon enorm skandal. Men kampanjerna har inte riktigt kommit igång ännu, det återstår att se hur de andra kandidaterna lyckas mobilisera sina kandidater och lyckas ena leden, framförallt de äldre generationerna väljare.

Niinistö är också populär som person och har fått mycket positiv uppmärksamhet i media och runt om i landet bland väljarna bland annat tack vare Finlands 100-årsjubileum. Det världspolitiska läget är också en bidragande faktor till förtroendet för den sittande presidenten.

– Vi ser en stor turbulens i den internationella politiken just nu. Bland annat Ryssland och Donald Trump väcker en osäkerhet i världspolitiken vilket leder till att folk sluter upp bakom sina ledare, och det gäller inte bara i Finland. Folk vill generellt ha stabilitet. Det är också en allmän trend att det är svårt att vinna över en sittande president.

EN STABIL LEDARE till

trots går vi alltså mot en allt mer fragmenterad politisk karta i Finland. Men vilka djupa spår regeringskrisen har satt återstår att se. Däremot har krisen

. 24 .

VAD VAR DET EGENTLIGEN SOM HÄNDE? ++ Den 10 juni 2017 valdes den öppet främlingsfientliga Jussi Halla-aho till Sannfinländarnas nya ordförande och ersatte därmed Timo Soini. ++ Den 12 juni meddelade statsminister Juha Sipilä och finansminister Petteri Orpo att man inte längre kan samarbeta med Sannfinländarna i regeringen på grund av skillnader i värderingar. Regeringskrisen var ett faktum. ++ Den 13 juni meddelade Sipilä att han kommer lämna in sin avskedsbegäran till regeringen under dagen. En helt ny vändning kom när över 20 medlemmar i den sannfinländska riksdagsgruppen meddelade att man bildar den nya gruppen Nytt alternativ, som senare bytte namn till Blå framtid. I gruppen ingår också Sannfinländarnas tidigare partiordförande Timo Soini. Gruppens ordförande Simon Elo sade att de är beredda att fortsätta regeringssamarbetet med Centern och Samlingspartiet utgående från det befintliga regeringsprogrammet. ++ Sipilä rekommenderade att regeringen fortsätter med nuvarande ministrar och regeringsprogram. Samlingspartiets och Centerns riksdagsgrupper godkände regeringssamarbetet med Nytt alternativ och krisen var över. ++ Den 20 juni röstade riksdagen om regeringens förtroende. Rösterna föll 104 för och 85 mot.

PRIDEFLAGGAN VAJAR ÅRET OM

I

början av oktober fick vi läsa om att en man ska föda barn för första gången i Finland. Jag förstår att det var en rubrik som orsakade stor förvåning för en del – kanske behövde man läsa den två gånger innan budskapet sjönk in. Nyheten fick stor publicitet och kommenterades flitigt i sociala medier. Bland diskussionerna fanns även sakligt beundrande, men kommentarsfälten fylldes tyvärr också av hatprat, fördomar och kränkningar – och många helt opublicerbara kommentarer. För mig var det här ett tydligt tecken på hur mycket det finns kvar att jobba för!

Under år 2017 har det ordnats flest Pridefestivaler i Finlands historia. Då jag fick höra att min hemstad Borgå skulle ordna en egen Pridefestival blev jag oerhört glad.

Om man hade diskuterat HBTIQ-frågor mer öppet redan för femton år sedan skulle min skoltid säkert ha varit lite lättare. Fler och fler städer har valt att gå med i Pride och att ordna Prideparader. Det betyder att man på allt fler håll i landet vill visa att man stöder mångfald. Man har börjat inse att HBTIQ-personer finns överallt och att vi alla har rätt att öppet få vara de vi är. Men vi måste komma ihåg att de trevliga sommarparaderna inte räcker för hela året - arbetet för mänskliga rättigheter fortsätter varje dag året runt. Och vi kan alla delta i det arbetet till exempel genom att själva bestämma hur vi reagerar på nyheter och kommenterar dem eller hur vi tilltalar varandra.

Moderskapslagen, asyl för HBTIQ-personer och vigsel av samkönade par i kyrkan är några exempel på vad vi jobbar för i Svensk Ungdom. Men det finns mycket kvar att göra. En sak jag personligen är väldigt besviken över är att den nya translagen inte går vidare under denna regeringsperiod. Den nuvarande translagen är från år 2003 och utgår inte från självbestämmanderätt utan förutsätter oförmåga till fortplantning, det vill säga sterilisering, som villkor för juridiskt fastställande av kön.

Lagen kräver också att en person som korrigerar sitt kön ska vara myndig och ha fått en diagnos om mental ohälsa. Då FN:s människorättsråd i år granskade Finlands människorättssituation gav åtta länder en rekommendation om att revidera den nuvarande translagen. Europeiska människorättsdomstolen har i början av året i sin dom (GARÇON ET NICOT c. FRANCE) konstaterat bland annat att krav på tvångssterilisering inte följer åttonde artikeln i Europakonventionen (konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och den grundläggande friheten). Ändå kommer vi knappast att se någon inverkan av detta hos vår regering i Finland.

Man skulle också gärna ha önskat att landets regering självmant skulle ha tagit upp moderskapslagen på sin dagordning, men för det krävdes först ett medborgarinitiativ till. Lyckligtvis har lagutskottet bestämt att skriva ett betänkande i ärendet vilket tyder på att de skulle omfatta initiativet. Vi får troligen dock vänta ända till nästa vår för att se slutresultatet då betänkandet beräknas bli klart.

Vi på Svensk Ungdom tror på att förändring sker endast då vi aktivt och öppet diskuterar viktiga frågor i samhället. Vi har en viktig roll i att agera vakthund då mänskliga rättigheter diskuteras i samhället. Det är viktigt att komma ihåg att Pride inte bara är en glädjefest, utan samtidigt ett otroligt viktigt meddelande till samhället att arbetet för de mänskliga rättigheterna aktivt fortsätter med stöd av folket. För mig som homosexuell och HBTIQ-aktivist betyder det att arbetet för HBTIQ-frågor, jämställdhet och jämlikhet i samhället verkligen inte är klappat och klart i Finland år 2017.

. 25 .

JOSE FORSLUND Viceordförande för Svensk Ungdom

”Vi måste komma ihåg att de trevliga sommarparaderna inte räcker för hela året - arbetet för mänskliga rättigheter fortsätter varje dag året runt ”

VÄRLDEN

IRAK ÅTERHÄMTAR SIG FRÅN ISIS - MEN HOTAS NU AV EN NY VÅG AV INSTABILITET TEXT&FOTO

endast Israel, är den kurdiska regionens president Masoud Barzani väldigt ensam.

Iraks premiärminister Haider al-Abadis stränga linje mot Erbil - den kurdiska regionens huvudstad - kan bero på pressen inför de kommande valen 2018 där han kan utmanas av den företrädande premiärministern och nuvarande vice-presidenten Nuri al-Maliki som marknadsför sig som det starka statsöverhuvud Irak behöver, och som även är nära förknippad med de shiadominerade paramilitära trupperna Hashd-al-Shaabi på över 60 000 man som deltagit i striden mot ISIS. USA stöder al-Abadi som ses som en moderat röst och betydligt bättre utrustad för Iraks ledning än al-Maliki, som även beskylldes för korruption under sin ledning.

I enlighet med dessa förberedelser har president Trump fortsatt USA:s ”One Iraq Policy”, och delvis därför även motsatt sig folkomröstningen och förespråkat ett enhetligt Irak.

Om man någon gång kunde säga att ett enhetligt Irak existerade under kolonialismen och det hemliga Sykes-Picot-avtalet som delade upp det

Mariette Hägglund

Ottomanska riket, eller under Saddams diktatur, splittrades det definitivt under USA:s invasion av Irak 2003. Trots att Irak var mer stabilt under Saddam, sköt han sig själv i foten bland annat genom invasionen av Kuwait och Anfal-kampanjen i staden Halabja där han dödade tusentals kurder. Det därpå följande regimskiftet som en del av USA:s invasion var bara början på ett utdraget kaos med obefintliga säkerhetssystem. De tidigare medlemmarna av Saddams baathparti uteslöts från politiskt deltagande och arbete inom staten. De förlorade sin status, sina inkomster och framtidsutsikter.

Den regionala shiastormakten Irans inflytande växte under det politiska vakuumet och håller Irak i ett ekonomiskt och politiskt järngrepp än i dag.

Milisgrupper frodades i dessa ostabila förhållanden och tog över kontrollen i flera städer och byar, vars sunniminoritet inte alltid behandlades jämlikt med shiamajoriteten. Grogrunden för vidare polarisering mellan shia- och sunnimuslimer var lagd, och ISIS visste hur den kunde utnyttjas.

Genom sina fasansfulla angrepp mot befolkningen orsakade ISIS en enorm flyktingvåg, både i Irak

I

början av oktober i år övertog de irakiska trupperna staden Hawija – ISIS sista starka fäste i Irak. Den 9 juli meddelade Iraks premiärminister Haider al-Abadi att ISIS hade besegrats i Mosul – samma stad där ISIS-ledaren al-Baghdadi drygt tre år tidigare utropade sitt kalifat. Trots att livet i Mosul sakta börjat återvända till ”det normala” är de mänskliga och materiella kostnaderna fortfarande gränslösa. En stor del av infrastrukturen är totalförstörd och uppbyggandet kommer att ta tiotals år, om inte generationer. FN uppskattar att endast rekonstruktionen av staden kostar en miljard dollar.

Under ISIS styre ställdes kristna inför ett ultimatum: att betala skatt, fly eller konvertera och följa ISIS regler. Men Yezidiminoriteten hade inget val, och medan männen dödades blev kvinnor och barn öppet sålda som sexslavar på marknader i Mosul. Familjer kokade papper för att mätta sina barn. Civila som sågs med en väska på ryggen misstänktes för att försöka fly staden och sköts.

För många barn i Irak är konflikt och våldsamheter det enda de känner till. I brist på resurser blir behandlingen av posttraumatisk stress och andra långsiktiga problem i skymundan då de mest akuta behoven såsom mat, vatten och medicinsk hjälp prioriteras.

Den kurdiska frågan Nu när situationen med ISIS har stabiliserats, har istället nya säkerhetsrisker uppstått. Den 25 september ordnade den autonoma kurdiska regionen i Irak en folkomröstning om självständighet vilket besvarades med högljudd kritik från Bagdad, Teheran och Ankara. Folkomröstningen hade en sällsynt effekt: förutom att den förenade kurderna, förenade den även Iran, Irak och Turkiet, som nu påbörjat ett militärt samarbete och planerar att ta kontrollen över den kurdiska regionens gränser. Med öppet stöd från

. 26 .

. 27 .

Bilden nedan.

Byggnader i Ninevehregionen nära Mosul som förstörts genom IS-bomber och den internationella koalitionens luftangrepp.

VÄRLDEN och i Syrien, varav majoriteten kom att styra sig mot den kurdiska regionen i Irak. I motsats till flera europeiska stater som vägrat ta emot flyktingar har den kurdiska regionen skapat legitimitet genom den enorma mängd internflyktingar och flyktingar den tagit emot. Masoud Barzani räknade med att kunna utnyttja denna legitimitet i folkomröstningen och vinna stöd från det internationella samfundet – men med dåligt resultat.

EU höll enligt förväntan avstånd till folkomröstningen för att undvika att uppröra Turkiet och rubba förhandlingarna om landets potentiella medlemskap i EU. Vare sig president Erdogans Turkiet redan bränt broarna till ett EU-medlemskap eller inte är en helt annan fråga. Att stöda en folkomröstning som kan orsaka en våg av instabilitet kunde leda till politiskt och diplomatiskt självmord, vilket fick enskilda medlemsländer i EU att avstå från ställningstagande i brist på vidare riktlinjer från större statliga aktörer.

heterna och klyftan mellan den arabiska och den kurdiska populationen expanderade.

Fattigdom, ojämlikhet, korruption och andra strukturella problem som gav fäste för ISIS tillväxt och dess radikala ideologi förblir grava samhälleliga problem. Infiltrerade ISIS-soldater och misstankar om dem riskerar att odla en kultur av övervakning och angiveri. Brotten mot mänskliga rättigheter mot misstänkta ISIS-medlemmar och bristen på andra rättsstatsprinciper förlänger processen mot försoning.

Oberoende om en laglig och internationellt erkänd självständighet nås eller inte, måste det internationella samfundet vara förberedd att erbjuda vägledning och medling mellan parterna. Vidare provokationer måste undvikas till alla pris - en våldsam konflikt skulle få Irak att fastna i en ond cirkel och erbjuda ett fotfäste för nya radikala grupper som skulle ersätta ISIS.

KÅRVAL PÅ KOMMANDE

Vägen framåt Den nuvarande bräckliga situationen kastar skuggor över stabiliseringsprocessen i Irak. Från att ha varit relativt förenade mot sin gemensamma fiende, ökade de interna orolig-

MATHIAS WEST, 23 Yrkeshögskolan Novia Företagsekonomi, internationell handel

TEXT

UNNA HEIMBERG, 22 Åbo Akademi Samhällsvetenskaper, nationalekonomi

Veronica Aspelin

FÖR SVENSK UNGDOMS högskolepolitiska utskott Liberala Stu-

Livet under ISIS kontroll är förbi i Mosul och barnen firar ett bröllop genom att köra runt i stan.

Ett typiskt flyktingläger.

. 28 .

ROSANNA HALTTUNEN, 20 Yrkeshögskolan Arcada Kulturproducentskap

Halttunen eftersom hon delar utskottets liberala värdegrund. Unna Heimberg, 22, som ställer upp i kårvalet vid Åbo Akademi, tänker i samma banor men har också en stark koppling till LSK:s ortsspecifika verksamhet: - Eftersom jag sitter med i LSK i Åbos styrelse var valet ganska självklart. LSK förespråkar sådana värderingar som jag identifierar mig med och som lätt går att tillämpa i Åbo Akademis högskolepolitik. Det är också ett stort plus att LSK jobbar nationellt på flera olika högskolor och att det finns stöd att få från SU då det behövs.

Heimberg är fjärde årets studerande med inriktningen samhällsvetenskaper och nationalekonomi som huvudämne, och en av nitton LSK-kandidater i Åbo. Totalt kandiderar 26 personer för grupperingen LSK på orterna Åbo, Vasa och Jakobstad, vilket är åtta flera än vid senaste val.

derande LSK innebär hösten bråda tider. Flera av de finländska högskolorna väljer sina nya kårrepresentanter i månadsskiftet oktober-november och självklart vill vi LSK:are försäkra oss om att också studerande med liberala värderingar finns med bland dessa.

LSK har under det senaste året satsat hårt på att synas och höras i den högskolepolitiska debatten, och både utskottet och lokalavdelningarna i Åbo och Vasa har väckt liv i sina sociala medier och hemsidan liberal.fi. LSK har höga förhoppningar om att det digra förhandsarbetet ska resultera i ett framgångsrikt kårval 2017!

Men vad betyder det egentligen att ställa upp i kårvalet och varför ska man kandidera för och rösta på just LSK? Tre av LSK:s kårvalskandidater i höst berättar mera om sin kandidatur och om viljan att påverka situationen vid just sin högskola.

Rosanna Halttunen, 20, är andra årets studerande med inriktningen kulturproducentskap vid yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors.

Halttunen kandiderar för första gången i ASK:s fullmäktigeval och om hon blir invald i fullmäktige vill hon i första hand arbeta för lika möjligheter för alla studerande: - Jag vill stå upp för dem som inte själva vågar eller kan göra sin röst hörd, säger Halttunen.

Valet att kandidera för just LSK kändes mycket naturligt för

ser också fram emot att genom kårarbetet komma i kontakt med andra högskolepolitiskt aktiva unga både vid den egna högskolan och nationellt: - Jag föreställer mig att fullmäktigearbetet är väldigt lärorikt och att man har möjlighet att träffa nya människor och knyta kontakter, säger Halttunen.

Heimberg och Halttunen är eniga om att mycket fungerar väldigt BÅDE HALTTUNEN OCH HEIMBERG

. 29 .

SAMHÄLLE

VIERASKYNÄ

bra vid deras högskolor i dagsläget, men att det också finns utrymme för förbättring: - Jag skulle gärna se ännu mera samarbete mellan de finländska högskolorna och studieinriktningarna i form av olika typer av studieoch arbetsrelaterade projekt, säger Halttunen.

- Åbo Akademi ligger lite efter i utvecklingen av den digitala undervisningen. Mera digitalt studiematerial kunde öka kursutbudet och gynna studierna på alla Åbo Akademis verksamhetsorter, säger Heimberg.

På yrkeshögskolan Novia kommenterar också LSK-kandidaten Mathias West, 23, den digitala undervisningen ur ett annat perspektiv: - Att skära ner på närundervisningen och ersätta den med nätstudier tror jag inte att är rätt väg för just Novia. Undervisningen bör till största delen bestå av närstudier med tekniken främst som ett hjälpmedel, menar han.

West studerar företagsekonomi med inriktningen internationell handel för fjärde året på Novia i Vasa. West har tidigare erfarenhet av kårarbetet som första viceordförande under läsåret 2016-2017, men han anser att han fortfarande har mera att ge studenterna vid sin högskola. Precis som Heimberg och Halttunen ser han flera fördelar i Novias nuvarande verksamhet samtidigt som han har noterat några brister: - Novia utbildar personer inom väldigt många branscher vilket jag ser som en styrka, samtidigt som det är väldigt utmanande med tanke på kostnadseffektiviteten. En klar nackdel i nuläget är att tillräckligt med kompetenta lärare inte prioriteras.

West, Halttunen och Heimberg är eniga om att de ständiga ned-

skärningarna i studerandebudgeten är en av de viktigaste frågorna de vill arbeta för i sina kårer och mycket av det de ser som svagheter vid sina högskolor är just ekonomirelaterade problem: - För mig är det extra viktigt att jobba mot de nedskärningar som både har gjorts och fortsättningsvis kommer att göras inom utbildningen. Jag ställer upp i kårvalet eftersom jag vill vara med och påverka både mina och andras studier, konstaterar West.

Halttunen instämmer: - Jag vill fortsätta kämpa för en avgiftsfri utbildning som omfattar alla, oavsett socioekonomisk bakgrund.

I höstens kårval hittar du totalt närmare fyrtio liberala LSK-kandidater som tillsammans vill arbeta för en bättre vardag för studenterna vid högskolorna Arcada, Åbo Akademi och Novia. De kommande veckorna kommer de här personerna med hjälp av LSK:s utskotts- och lokalavdelningsstyrelser att lägga i högsta växeln i sitt kampanjarbete och sprida både sin egen och hela LSK:s agenda: Välmående studerande är bra studerande, ändamålsenliga lokaler vid alla högskolor och på samtliga orter, samt en kvalitativ utbildning var än du studerar!

CATALONIA: WHEN POLITICS AND VALUES CLASH

A

SVENSK UNGDOM och Liberala Studerande LSK håller tummarna

för ett framgångsrikt kårval vid samtliga studieinrättningar och på alla orter. Kom ihåg att rösta ifall just din högskola ordnar kårval och varmt lycka till till alla våra LSK-kandidater!

KRIJN VAN EEDEN Editor of Libel, the online magazine of the International Federation of Liberal Youth

. 30 .

t first glance it all seems so simple. The European Union is founded on democratic principles. People should choose their rulers – not the other way around. So if a region of an EU country wants to hold a referendum on becoming independent, then surely they should just be allowed to vote, and the result of the election should be respected right? But then, a situation arises that seems to be a textbook example of this, and things do not turn out that way at all…

I am of course talking about the current situation in Catalonia. On the 1st of October, a referendum was held in which an overwhelming majority of those who voted, voted for independence. Nevertheless, Catalonia seems to be no closer to becoming an independent state now than it was before the referendum.

So, what is going on here? Is this proof that the EU is a hypocritical organisation, that happily criticises other countries when they act against democratic principles, but feels no need to apply them itself?

Clearly the critics have a point here, the democratic principle of self-determination is not being implemented. If we take a closer look at the situation however, we find that there are other important aspects to it. The principle of self-determination is not the only principle that applies here; the principles of the rule of law and national sovereignty apply as well.

This is where the Catalonian case differs from that of the independence referendum in Scotland. There, the UK government agreed to the referendum, and, as the UK (arguably) doesn’t have a constitution, there was no explicit legal objection to the referendum. In the case of Catalonia, the Spanish constitution explicitly forbids the secession of parts of the country, and the Spanish government opposed the referendum as well.

Now I am sure that so far, I have not told you much you did not know already. And I think there is a good chance that, like me, you think that the principle of self-determination should trump (a word which has a rather strange ring to it these days) those of the rule of law and national sovereignty. But even if you do, what should be pointed out is that this is not

. 31 . . 31 .

straight forward. There are no clear rules for when we should apply which principles. It is at this point that politicians start to become important. It is their job to use their judgement to decide which principles to apply, and, in a situation where they call for contradicting actions, decide which ones to favour over others.

Fundamentally, this is a good thing. Having democratically elected politicians make these kinds of decisions an indirect expression of self-determination: we get to decide who gets to make these kinds of important decisions.

Having democratically elected politicians make these decisions however, does not mean that the conditions under which these politicians make these decisions are always ideal. And that applies in this case as well. European politicians are limited in their actions by the rule of law, and more broadly, the political framework of the European Union. As the Economist’s Charlemagne columnist puts it: “But for all the fuzzy aspirations of its founders, the EU remains firmly a club of its member states. Spain is one; Catalonia is not.”1 So whatever they think should happen ideally, being an EU politician means they are bound to favour national sovereignty over self-determination.

Thus we find that, in the case of Catalonia, rather than politicians being hypocritical, it is the structures of EU politics – structures which were put in place, because we believed they would produce outcomes in accordance with our democratic values, that prevent those in power from doing the right thing. Therefore, rather than blaming our politicians, if we feel unhappy with the situation in Catalonia, it is the broader political structures influencing the situation that we should be criticising. Although I would admit that coming up with better ones would be anything but easy.

The EU will not help the Catalan secessionists’ cause, print edition, Europe, 14/10/2017 1

. 32 .