Liber 2/2022

TEMA: ÖSTERSJÖN

+ JULIA STÅHLE ÄR SU:S NYA ORDFÖRANDE NATOS BLIVANDE INNANHAV En analys över Åland, Gotland och mer

DU OCH JAG PÅVERKAR ÖSTERSJÖN MER ÄN KLIMATET

LEDARE

ÖSTERSJÖN KRÄVER MER ÄN NÅGONSIN FÖRUT - OCH DET KAN VARA BRA ”Politikerna dom bara ror och ror” sjunger Sås o Kopp i sången Slå På Trumman (För Östersjön), från 2015.

LINN SVANBERG Chefredaktör

"På samma vis som då vi arbetar för klimat, arbetar vi i fredens och säkerhetens tecken."

Jag sitter i bilen påväg från Åbo mot villan i Kristinestad, lyssnar på musiken vi valt åt mina småbröder, och funderar på om sensommaralgerna har nått vår strand.

Som 15 år gammal har jag ganska nyligen börjat lära mig om både övergödningen av Östersjön, klimatförändringen och om politikerna som inte verkar kunna rå någon som helst bot på problemen. Sju år senare arbetar jag för ett ungdomsförbund med uttalat ambitiösa klimatmålsättningar, som försöker få politiken att faktiskt ro framåt i den takten som klimatmedvetna unga i dag med all rätt förväntar sig .

När vi bestämmer oss för att välja Östersjön som tema för Liber är det ändå inte vår tids största kris – klimatkrisen – som fäller de mörkaste skuggorna över vårt hav. I dag går det inte att producera en tidning om Östersjön utan att nämna säkerhet, strategiska öar, försvar och krig.

Som känt har de flesta människor ändå inte plats för att oroa sig för mer än ett problem samtidigt. Men det kanske man inte heller egentligen behöver göra. Desto mer man tänker på de problemen vår samtid står inför, ju tydligare blir det hur både utmaningarna och framgångarna i politiken hänger ihop. Även havet skiljer inte enbart – havet förenar. Även om jag själv känt en enorm frustration över att arbetet för klimatet faller i skymundan efter en pandemi och nu ett krig, är det värt att tänka på maratonet och inte på sprinten. För om det är något de stora kriserna verkligen visar, är det hur

.2.

mycket och stor vilja det faktiskt finns, och att samarbetet nog uppstår då det behövs.

Genom att arbeta för att freden behålls i Östersjön, arbetar vi för att trygga klimatet och biodiversiteten. På samma vis som då vi arbetar för klimat, arbetar vi i fredens och säkerhetens tecken. Och ju närmare vi knyter oss till varandra, också i och med Finlands nu nära förestående Nato- medlemskap, desto fler kontaktytor har vi att samarbeta om alla de frågor som är viktiga för vår tid: att bromsa klimatförändringen, att bekämpa polarisering och populism, att arbeta för fred, stabilitet och demokrati. ”Medicinmän, politiker, schamaner, du och jag… Slå på trumman för världens smutsigaste hav!” sjunger Sås&kopp i den sista versen av sin låt. Huruvida det är den lilla individen, politikerna eller företagen som ska ta det största ansvaret för det som händer i världen och vår sjö är för många en miljoner euro-fråga. I det här Libernumret lyfter bland annat vår gästskribent Conny Sjöqvist fram hur individens beslut påverkar innanhavet mer än klimatförändringarna, Victor Dahlberg behandlar det säkerhetspolitiska läget, Annika Lepistö och Linda Sederholm beskriver miljöpolitiska utmaningar och biodiversitet.

Jag hoppas också att skuggorna i den här utgåvan inte är för mörka eller vågorna slår för hårt. Östersjön är trots allt ett för oss alla kärt hav, med fantastiska utflyktsmål och vackra vyer. Oberoende om man väljer att slå på trumman för Östersjön i egenskap av politiker, schaman, medicinare eller turist, tror jag vi alla slår för gemensamma mål: en fredlig, ren och vacker Östersjö.

INNEHÅLL no

02/2022

Vi kan inte gå miste om Östersjöns biodiversitet s. 10

2

LEDARE

4

ANSLAGSTAVLAN

6

SU I MEDIA

7

KOLUMN

8

SOMMARTIPS

10

KLIMAT

12

KLIMAT

13

SAMHÄLLE Natos blivande innanhav – En analys

Vår plats är där besluten görs Coola fyrar i Östersjön

Vi har inte råd att gå miste om Östersjöns biodiversitet What the skarv?!

över Åland, Gotland och mer

Lär känna SU:s nya förbundsstyrelse!

16

FÖRBUNDET

SU:s nya förbundsstyrelse

18

FÖRBUNDET

Julia Ståhle är ny förbundsordförande

21

SAMHÄLLE

Östersjöns handelspolitik – en snabb historia över de senaste 1000 åren SFP:s Östersjöpolitiska program

22

KLIMAT

24

FÖRBUNDET

Svensk Ungdom på partidagen

2022

s. 16

Hoppas att SU också i fortsättningen tar mej i kragen

25

KOLUMN

26

QUIZ

28

Du och jag påverkar Östersjön mer än klimatet

31

FÖRBUNDET

Vad vet du om Finlands broar och färjor?

TEMA

Kongressrapport 2022

Julia Ståhle är SU:s nya ordförande s. 18

Linn Svanberg ANSVARIG UTGIVARE Julia Ståhle ART DIRECTOR Marie Krogius TRYCKERI Grano OMSLAG Marie Krogius MEDVERKANDE Julia Ståhle, Lina Sjöskog, Linnéa Lang, Lucas Hasselblatt, Annika Lepistö, Marie Krogius, Victor Dahlberg, Linda Sederholm, Anders Norrback, Jannika Emaus, Conny Sjöqvist NO 2/2022 UPPLAGA 2850st CHEFREDAKTÖR

Du och jag påverkar Östersjön mer än klimatet s. 28

Georgsgatan 27 00100 Helsingfors

Rapport från kongressen 2022 s. 31 .3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN Följ oss på tiktok: @ SVENSKUNGDOM_

SÄG HEJ ÅT VÅRA NYA VERKSAMHETSLEDARE!

RKP­NUORET

#SUpersonalen har fyra nya verksamhetsledare i kretsarna! Från vänster på bilden: Lina Sjöskog (Österbotten), Lucas Hasselblatt (Nyland), Kristiane Width (Helsingfors och övriga Finland)

och Jannika Emaus (Egentliga Finland). Dessa ivriga typer stöder SU:s aktiva i sina kretsar. Om det är något du funderar över kan du alltid vända dig till verksamhetsledaren i din krets!

ELLINOR JUTH VALD TILL LYMECS BUREAU Svensk Ungdoms Ellinor Juth blev i maj invald i LYMECs bureau. Lymec är en takorganisation för liberala ungdomsförbund, och verkar för att stärka ungas liberala värderingar i Europa. Lymec har 150 000 medlemmar, täcker 62 organisationer och är verksam i 40 länder. Om du har frågor angående LYMECs verksamhet kan alltså du från och med nu ta kontakt med Elli!

SIFFR AN

8 500 Så många studerandes hälsovårdsavgifter gick till indrivning ifjol. Svensk Ungdom vill förhindra det här med att ge ut avgiften som vanlig faktura!

NYA UTSKOTTSORDFÖRANDE Utskottsarbetet är igång med nya krafter. Alexander Kruglov har valts till ny ordförande för det högskolepolitiska utskottet Liberala Studerande LSK. Julia Back är ny ordförande för jämställdhetsutskottet (JämU). Linda Johans fortsätter

.4.

som ordförande för ekonomi- och arbetspolitiska utskottet (EPU), Linda Sederholm fortsätter leda miljöpolitiska utskottet och Benjamin Bergan är ny ordförande för internationella utskottet (IU).

LINAS SOMMARTIPS Lina är verksamhetsledare för SU i Österbotten

SVENSK UNGDOM ÄR MED PÅ PRIDE 2022 Helsingfors pridevecka ordnas den 27.6-3.7 Prideparaden i Helsingfors går av stapeln den 2.7. Åbo pride – ordnas 27.8 Vasa pride – SU ordnar program den 16.7

På Facebook och Instagram hittar du mer info om det som händer!

KRONOBY GYMNASIUM SEGRADE I DEBATTÄVLINGEN

Kronoby gymnasium tog i år vinsten i den nationella debattävlingen, som ordnades den 12 april. Vinnarlaget bestod av Ina Svenfelt, Daniel Lindgren och Fred Svenlin.

I debattfinalen debatterades påståendet ”det borde vara obligatoriskt att skriva det andra inhemska språket i studentexamen”.

– Vi var inte beredda på det här! Vi kom för att ha roligt och så vann vi, säger Ina Svenfelt och Fred Svenlin om vinnarkänslan.

– Det är ett aktuellt ämne som är personligt för många så det gick bra, säger Daniel Lindgren om debattämnet.

Debattävlingen ordnas som ett samarbete mellan SU och FSS (Finlands Svenska Skolungdomsförbund) och har som syfte att ge unga övning i att debattera och engagera sig i samhällsfrågor. Det vinnande laget belönades med en kulturresa i Helsingfors.

Grattis igen Kronoby gymnasium!

.5.

BÄSTA SOMMARMINNE Varför inte återskapa ditt bästa sommarminne?

En heldag med simning, glass och sen en utflykt till jordgubbsodlingen där det är självplock är bara några av mina bästa sommarminnen. Även i år kommer dessa vara en del av min sommar. Förutom en resa tillbaka till barndomen får du skapa nya härliga minnen.

LÄR DIG NÅGOT NYTT Sommarmånaderna är ljusa, och för mig känns även det i form av att jag får mera energi och ny inspiration. Det kan nu vara dags att ta tag i den där idén eller tanken du tidigare skjutit upp. Under åren som går dyker det för mig upp flera saker som jag sätter på min lista att någon gång lära mig. Det kan vara allt från att bygga en egen blomlåda till att handarbeta eller åka sup-bräda.

PARKHÄNG OCH VÄNNER Pricka in en solig dag, eller sätt på dig kläder enligt väder och gå ut för att umgås med dina vänner. I parken finns det många möjligheter.

Ni kan ta med brädspel och en god picknick eller varför inte köra ett gemensamt träningspass. Möjligheterna är många. Känns parken för trång kan det vara roligt att utforska en ny vandringsled.

STÄNG AV TELEFONEN Jag upplever det som väldigt svårt att inte vara tillgänglig eller att inte öppna för att se det senaste på dina some kanaler. Därför utmanar jag dig att stänga av din telefon för en dag. Ta istället fram den gamla tidningen som samlat damm i årtal för att lösa lite korsord. Boken som du skulle läsa när du hittade ledig tid.

Eller gå ut och sätt dig i gräset och känn hur grässtråna kittlar dina bara ben. I bästa fall får du uppleva något du inte gjort tidigare.

VILA Kanske du har börjat ett nytt sommararbete?

Eller har sommaren fullbokad med program?

Oavsett hur din sommar ser ut är det viktigt att du vilar. Att vara ledig ses ofta som en belöning men egentligen är det något som alla behöver, det är ett grundbehov för att vi ska orka.

Oavsett om man är ung eller gammal behöver hjärnan och kroppen få vila. Känns det svårt att hitta ledig tid kan det vara bra att boka in det i förväg. Så mitt sista tips är att prioritera dig själv!

SU I MEDIA

“Finländare har vissa frågor som är väldigt svåra att driva, drogpolitik är en av dem.

Delvis tror jag det beror på stigmat, vi måste se det här på ett samhälleligt plan och se människan bakom.”

“Alla kommuner borde göra åtgärder för att kunna utbilda personal på olika arbetsplatser och lärare i skolor om frågor kring värderingar och minoritetsgrupper samt hur dessa syns i kommunens kommunikation. Det sätt som minoriteter syns i kommunbilden är ett aktivt val som kommunen ansvarar för.”

LINDA JOHANS "HBTQIA+ PERSONERS RÄTTIGHETER ÄR OCKSÅ KOMMUNENS ANSVAR" ÅBO UNDERRÄTTELSER 19.5

JULIA STÅHLE "SU PÅ SFP:S PARTIDAGAR: SVÅRT ATT DRIVA DROGPOLITIK I FINLAND." SVENSKA YLE 21.5

“Toaletterna i Helsingfors är ju brukarrum i praktiken.

Så kan vi inte ha det”

Kurderna är inte spelbrickor och ska inte få användas som utbyte för ett NATOmedlemskap. Vi får inte låta dessa anklagelser påverka oss och minnas att detta är en anklagelse mot våra medmänniskor och medborgare.“

FRIDA SIGFRIDS "FRIDA SIGFRIDS NÖJD NÄR SFP ÖPPNAR FÖR ATT INFÖRA BRUKARRUM" HUFVUDSTADSBLADET 22.5

SABINA OLIN INSÄNDARE: "KURDERNA ÄR INTE SPELBRICKOR" ÅBO UNDERRÄTTELSER 25.5

“Förväntan på studerande att själva hålla koll på utgifter – utan att ens få en faktura – gör både på individ- och på föreningsnivå inte livet lättare utan snarare tvärtom."

“Vi kan inte stifta en speciallag här som skulle tillåta dem, men vi kan uttala att vi jobbar för frågan. Det handlar om att vi uttrycker vad vi vill och hur vi vill komma framåt”

JULIA STÅHLE INSÄNDARE: "STUDENTHÄLSOVÅRDSAVGIFTEN SKA KOMMA SOM EN FAKTURA" HUFVUDSTADSBLADET 31.5

CHRISTOFFER INGO OM BRUKARRUM "SFP VILL JOBBA FÖR RUM DÄR DROGER KAN INJICERAS UNDER ÖVERVAKNING" VASABLADET 22.5

.6.

KOLUMN

VÅR PLATS ÄR DÄR BESLUTEN GÖRS “Snart är det val igen”, sa jag till mina kompisar efter kommunalvalet då vi gick mot historiens första välfärdsområdesval.

Detta stämmer igen då vi nästa år har riksdagsval. Många av oss är då igen ute på fältet och arbetar hårt för att vi själva och våra kandidater ska få så mycket synlighet som möjligt och övertyga väljare att rösta ungt. Valtider och drivandet av kampanj är mycket arbete men det är också otroligt givande och roligt. Att stå ute i den kal�laste vintern just efter nyår låter kanske inte så trevligt, men tillsammans med ett motiverat gäng som arbetar för samma mål är fiilisen ändå på topp. Det är därför man är med och stödjer andra som också vill utveckla världen, vårt land eller ens egen region.

Att vara ung i politiken är inte alltid lätt, då man ofta måste kämpa mer för att höras, synas och tas på allvar. En del tycker att vi inte har tillräckligt med livserfarenheter för att kunna göra ordentliga beslut, men jag anser att detta handlar om att förminska vår kunskap och de erfarenheter vi har. Inte enbart då vår generation nu levt genom kris efter kris, men också då vi alla har våra unika liv där vi lärt oss mycket och kan komma med nya perspektiv, idéer och tankar. Svensk Ungdom har alltid fungerat som vägvisare till moderpartiet, vilket också speglar det att våra åsikter och vårt nytänk behövs i politiken.

dra vill till exempel lyfta fram frågor inom familjepolitiken. Vi diskuterar försvarspolitik, ekonomi och lantbruksfrågor, för att lyfta några exempel. Alla teman inom politiken berör oss och vi ska ha konkreta sätt att påverka inom alla politikens delområden. Vi är trots allt de som lever längre med de beslut som nu görs, än majoriteten av dem som idag gör besluten för oss.

Miljöfrågor brukar kategoriseras som ungas intresseområde, och ja, unga har arbetat och arbetar fortfarande otroligt hårt för att få klimat- och miljöpolitiken framåt. Denna utgåva behandlar Östersjön, ett hav vars allvarliga situation inte fått den platsen som egentligen behövs i samhällsdiskussionen. Vi ser redan nu konsekvenser av att man inte gjort tillräckligt ambitiösa beslut inom klimat- och miljöpolitiken. Naturkatastrofer i större grad, väldigt förorenade hav och områden där det helt enkelt inte går att bo på mera.

Vi kommer att leva med den framtid som formas på basen av de politiska besluten som görs nu. Inte bara angående vår planet och omgivning, men också inom alla andra sektorer i samhället. Därför måste vi ha tillräcklig ung representation i val och andra konkreta sätt att kunna påverka vår nutid och framtid.

Vissa frågor kategoriseras ofta som ungas intressen, fastän unga inte är en homogen grupp, utan vi alla har olika områden av expertis. Unga har också olika livssituationer som kan påverka de politiska frågor som de vill prioritera. En del brinner för frågor om jämlikhet och tillgänglighet, medan an-

.7.

JULIA STÅHLE Förbundsordförande

"Vissa frågor kategoriseras ofta som ungas intressen, fastän unga inte är en homogen grupp, utan vi alla har olika områden av expertis.”

COOLA FYRAR I

ÖSTERSJÖN Har du någon gång efter en jobbig dag drömt om att börja en ny livsstil som eremit, där du kan sitta uppe i din alldeles egna fyr i all stilla ensamhet, skriva dina memoarer och titta ut över det mörka, böljande havet?

Inte?

Fyrar är i vilket fall ståtliga landmärken och utmärkta sommarutflyktsmål! Här följer SU-personalens bästa fyrtips i Östersjön.

TEXT

Lucas Hasselblatt, Linnéa Lang, Linn Svanberg ILLUSTRATION Marie Krogius

e d d u a dr ö s s d n a l Ö

K

to e l u t õpu

rn

LÅNGE JAN

KÕPU TULETORN I ESTLAND

VAD? Ölands södra udde, eller inofficiellt Långe Jan är

VAD? Estlands äldsta fyr och världens tredje äldsta fyr som ännu är i

en fyr på Öland. Fyren tändes första gången år 1785. Fy-

bruk. Fyrens konstruktion började i början av 1500-talet för Hansaför-

ren har fått sitt smeknamn från att stenarna som användes

bundet. Själva fyren är 36 meter hög men tack vare att den ligger på en

under konstruktionen var från ett rivet kapell som hette

kulle så är den hela 102 meter över havsytan.

St. Johannes. Fyren är 41,6 meter hög.

VAR? Dagö (Hiiumaa på estniska), 140 kilometer sydväst om Tallinn.

VAR? Som det officiella namnet säger så befinner sig

Ön har 8220 invånare.

Långe Jan på Ölands södraste spets.

HUR? Från fastlandet kommer man med färjeförbindelse från hamnsta-

HUR? Lättast tar man sig till Öland med bil eller buss

den Rus eller från Ösel (Saaremaa på estniska) ifall man råkar befinna

från fastlandet.

sig där. Flygförbindelser går också från Tallinn.

.8.

yr f ö t U n r ä v s v a Gust FYREN VID FÄSTELSEN PÅ GUSTAVSVÄRNS RUINER

UTÖ FYR

VAD? Fyren vid Gustavsrvärns ruiner har

ligger dessutom på Finlands sydligaste bebodda ö.

byggts upp och förstörts i flera omgångar

Ön är landets äldsta maritima fästpunkt med lot-

sedan 1870 - versionen som står på ön i dag

sverksamhet sedan 1500-talet och på Utö finns även

byggdes 1951. Nu är den en av de bäst beva-

Finlands första fyrkyrka. På Utö finns ett rikt kulturarv

rade, men minsta fyrarna i Finland på 11 meter.

att ta del av och dessutom kan man åka på sälsafari!

I området runt fyren finns många vrak, vilket är

VAR? 40 kilometer söder om Korpo, 80 kilometer

populärt bland dykare!

från fastlandet.

VAR? Tre kilometer söder om Hangö.

HUR? Till Utö kommer man med M/S Baldur som

HUR? Hangö stad ordnar båttransporter

trafikerar året om, eller med M/S Kökar som funge-

under somrarna. På ön finns en förbindelse-

rar som reservbåt och mest används under vintern.

brygga, men det är svårt att förtöja vid den.

Resan tar ca 4-5 timmar och båten avgår från Pärnäs

VAD? Utö fyr är inte bara den första i landet, utan

hamn i Nagu. Sommartid kan man också åka till Utö från Åbo, hyra taxibåt eller komma med egen båt.

r ä k s t g n Be FYREN PÅ BENGTSKÄR VAD? Ingen fyrlista är komplett utan det uppenbara valet fyren på Bengtskär. På hemsidan beskrivs fyren som “alla fyrars moder, farmor och gudmor”. Fyren är också Finlands sydligaste resmål och Nordens största fyr.

VAR? 30 kilometer väst om Hangö.

HUR? Har du inte egen båt (eller helikopter) kan du ta dig till Bengtskär med taxibåt från Kasnäs, Östra hamnen i Hangö, eller turbåtstrafik från Kasnäs, Kimitoön eller Hangö.

.9.

KLIMAT

FRÅN MATBRIST TILL BADSTRÄNDER – VI HAR INTE RÅD ATT GÅ MISTE OM ÖSTERSJÖNS BIODIVERSITET

. 10 .

TEXT FOTO

Annika Lepistö Unsplash

Östersjön - en blandning av sött och salt och ett unikt ekosystem med en blandning av söt- och saltvattensarter. Det hav som vi nordbor håller kärt är bräckt och har varit både ett hav och en sjö – nu är det lite av båda. För de flesta vattenlevande arter är bräckt vatten inte optimalt, men det finns arter som har anpassat sig till de speciella förhållanden som råder vid Östersjön. Till exempel Östersjötorsken klarar av den låga salthalten i vattnet och är således unik i sitt slag. Andra exempel på arter som lever i eller vid Östersjön är sillgrisslan, havsörnen, Östersjötumlaren, sälar såsom gråsäl, knubbsäl och vikare samt ålen. Smaltången har utvecklats i Östersjön och 2017 upptäcktes Östersjöflundran som bara finns här. Nyckelbiotoper - som många andra arter i Östersjön är beroende av, är ängar av bandtång och täta undervattensskogar av blåstång. Många av dessa arter minskar, har varit hotade eller är hotade.

OCKSÅ MÄNNISKANS RESURSER HOTAS

Både ekosystemet och arterna hotas alltså vad gäller Östersjön. Under lång tid har ekosystemet och djuren som lever där anpassat sig. Vi närmar oss nu en gräns. Om vi passerar gränsen för vad ekosystemet klarar av hotas inte bara havets växt- och djurliv, utan även de ekologiska processer och naturresurser som vi människor är beroende av. Situationen försvåras av den långsamma vattenomsättningen som gör att föroreningarna stannar kvar länge och det stora avrinningsområdet, som består av nio länder från vilket vattendragen för med sig stora mängder föroreningar och gifter som till slut hamnar i havet.

Men varför behöver vi ekosystem och biologisk mångfald?

Biologisk mångfald, eller biodiversitet är all den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer på jorden.

Det är mångfalden av liv och handlar om att det finns olika arter och naturtyper, men också genetisk variation inom arter. Biodiversiteten är en förutsättning för att ekosystem ska fungera och med ekosystem menas ett område i naturen där det råder ett samspel mellan alla delar av systemet.

Ett ekosystem kan vara ett korallrev, en skog eller hela Östersjön och dessa system upprätthåller mänskligt liv genom grundläggande funktioner, så som pollinering och rening av luft och vatten. Man kan tala om att den biologiska mångfalden och ekosystemen gör människan en livsavgörande tjänst genom att upprätthålla dessa funktioner och när man pratar om de produkter och tjänster som

. 11 .

ekosystemen ger människan brukar man ibland tala om ekosystemtjänster.

BIODIVERISTET ETT PUSSEL MED OKÄNDA KOPPLINGAR

Bortfall av biologisk mångfald påverkar ekosystemen, som i sin tur påverkar ekosystemtjänsterna - om det inte fanns bin och humlor som pollinerar växter skulle det i slutändan påverka livsmedelssäkerheten och leda till matbrist!

I pusslet av liv har varje bit olika kopplingar till andra bitar och varje bit är viktig. Största delen av dessa kopplingar är fortfarande okända och därför är det svårt att förutse vilka långsiktiga följder förändringar kan ha.

Vårt vackra hav är ett av världens mest förorenade hav. De stora miljöutmaningarna för Östersjön är främst övergödningen, men även miljögifter och plast, ohållbart fiske och klimatförändringar. Politiskt kan åtgärder vidtas nationellt för att Finlands påverkan på Östersjön ska minska. För att minska på belastningen av nationella vatten måste det ske målmedvetna förändringar speciellt inom jordbruket och avloppssystemen, samt inom andra sektorer vars utsläpp tar sig ut i våra vatten. Vi måste också sluta dumpa snö i havet och stoppa utsläpp av avloppsvatten i Östersjöområdet.

VI BEHÖVER ÖSTERSJÖN, MER ÄN VAD ÖSTERSJÖN BEHÖVER OSS

Den här frågan kan dock inte bara lösas nationellt. Finland bör utnyttja internationella samarbeten och genom EU, samt det nordiska samarbetet driva på för ett beslutsamt och aktivt samarbete Östersjöländerna emellan. EU behöver ta sitt ansvar i frågan om havsföroreningar och aktivt införa sanktioner mot länder som smutsar ner haven. Åtgärder bör vidtas snabbt på olika nivåer, av olika aktörer och vara ihållande för att vi ska återupprätta ett levande Östersjön. Östersjön har varit vårt matförråd i århundraden. Det har varit en väg ut i världen och gett oss möjligheter till rekreation. Även kommande generationer borde få simma i Östersjön utan att behöva ställa in strandturen på grund av algblomning. Vi behöver Östersjön, mer än vad Östersjön behöver oss, men just nu behöver vårt hav vår hjälp för att undkomma den kris som vi försatt det i.

KLIMAT

WHAT THE SKARV?!

Kan man prata om Östersjöns biodiversitet utan att nämna skarvdebatten? Den omtalade sjöfågeln väcker starka känslor, men vad är egentligen grejen? Ska skarvkolonierna lämnas ifred eller ska de jagas bort, och varför är det så svårt att komma fram till en tillfredsställande konsensus?

TEXT & ILLUSTRATION

Marie Krogius

Skarven har häckat i Östersjön sedan 1996 då den hittade tillbaka till våra kuster. Skarven bodde här också väldigt länge innan det, men utrotades helt från Östersjön för cirka 100 år sedan. Sedan dess återvändo har stammen ökat från 24 till cirka 25000 häckande skarvpar. En vuxen skarv äter cirka 500 gram fisk per dygn och alla sorters fisk faller den till smak. Skarven är skyddad och fridlyst i enlighet med EU:s fågeldirektiv.

Det är främst yrkesfiskare som irriteras av skarven, eftersom de menar att fågeln äter upp stora delar av kommersiellt viktiga fiskar och river sönder fångsten i näten. Bland annat har yrkesfiskare rapporterat att mängden abborre och gös är betydligt mindre på områden med skarvhäckningar. Forskning har dock visat att det kanske ändå finns tillräckligt med fisk för både skarven och oss, men att andra faktorer som övergödning och sjukdomar drabbar fiskbestånden betydligt mera än skarven.

Avföring är en annan bidragande faktor till fågelns ökändhet.

Skarvens avföring innehåller stora delar ammoniak som förstör växtligheten i närheten av skarvkolonier. Man känner igen öar där skarven häckar på döda träd och allmän brist på växtlighet. Dessutom luktar avföringen väldigt illa. Ammoniaken förvandlas ändå så småningom till nitrat som fungerar som gödsel. Öarna kan därför återhämta sig så fort skarvkolonierna flyger iväg.

Skarvflockarna har tendens att ta över hela öar och bryr sig inte om de redan är bebodda. Till exempel skapar skarven oreda på områden med sommarstugor och lämnar efter sig förstörda tomter och grönområden.

Trots att skarven är fridlyst rapporteras årligen försök att i hemlighet bli av med skarvar från skärgårdsområden. Äggen förstörs, flyttas eller oljas och fåglar skjuts utan lov. För några år sedan kunde man till och med äta skarvpizza på Pub Niska. Många skulle vilja se fågeln försvinna helt från Östersjön, men ändå har skarven många försvarare i bland annat fågelskådare och andra djurskyddsvänner.

De tycker att man inte behöver begränsa skarvstammen, utan att den hör till i Östersjöns diversa landskap och att vi hellre ska lära oss att leva i harmoni med den.

I maj beviljade Närings-, trafik-, och miljöcentralen (NTM-centralen) i Egentliga Finland för första gången licenser att minska på skarvstammen i Kvarken. Jaktlicenserna omfattar 1500 skarvar under loppet av tre år, alltså 500 skarvar per år. Det är mer än någonsin förut, då NTM-centralen tidigare endast har beviljat speciallov för små, specifika flockar som till exempel tagit över en ö med sommarstuga. Även då har det främst handlat om att olja eller flytta på flockens ägg.

Skarven har även många politiker emot sig. Det som gör besluten långsamma är ändå att det oftast är tjänstepersoner som får bestämma om loven. Fastän man på nationell nivå skulle bestämma sig för en stamvårdande kontinuerlig jakt, är det även EU-förvaltningen som skulle sätta ytterligare käppar i hjulen. Skarvens framtid i Finland är därför oviss - så för tillfället kan vi inte annat än anpassa oss till fåglarnas närvaro i skärgården.

. 12 .

NATOS BLIVANDE INNANHAV – EN ANALYS ÖVER ÅLAND, GOTLAND OCH MER TEXT

Victor Dahlberg Marie Krogius

GRAFIK

Hur viktig är Östersjön egentligen för dess randstater? Så viktig att hela den svenska stormaktstiden gick ut på att kontrollera dess kuster, och så viktig att Peter den store utropade sig till rysk kejsare efter att ha lyckats återta Rysslands kust vid Östersjön.

Detta Sveriges forna innanhav är idag viktigare än någonsin för Europas säkerhetspolitiska läge. Östersjöns öar har strategiska värden som inte går att ignorera. Som finländare tänker vi såklart genast på Åland, vars demilitarisering på sistone har blivit en politisk fråga i vissa kretsar. Ålands demilitarisering går tillbaka till 1856, då ett slaget Ryssland var tvunget att gå med på britters och fransmäns krav efter Krimkriget. Demilitariseringen har förnyats över åren, bland annat av Nationernas Förbund 1921, då landskapets autonomi också infördes.

VARFÖR TALAR ALLA OM ÅLAND OCH GOTLAND EGENTLIGEN?

Kontrollen av Åland är viktig för att kunna kontrollera Bottniska viken, samtidigt som kontrollen av öarna skulle göra anfall mot Stockholmsnejden och Egentliga Finland extremt enkla. Detta var fallet under det stora nordiska kriget, då ett ockuperat Åland fungerade som bas för plundrande ryska

styrkor vid Sveriges kust. 300 år senare har vi tillgång till missiler och andra vapen som skulle göra ett ryskt intagande av Åland till en mardröm av förstörelse i Norden. Diskussionen om Ålands fortsatta demilitarisering har nyligen gått het i Finland.

Kanske ännu viktigare för den europeiska säkerheten än Åland är Gotland, som också historiskt har genomlevt en kortlivad rysk invasion. Medan Ålands säkerhet mest påverkar Finland och Sverige, skulle missiler från ett ockuperat Gotland nå hela Östersjöområdets alla huvudstäder. ÄVEN BRÄNSLEN ÄR SÄKERHETSPOLITIK

Ett till viktigt strategiskt område som historiskt har varit viktigt för Ryssland är avståndet mellan Porkalaudden och Tallinn, Finska vikens smalaste ställe. Detta var orsaken till varför Porkalaparentesen skedde, så att Ryssland kunde kontrollera Finska vikens inlopp till Leningrad. Under 30-talet fanns ett hemligt militärsamarbete mellan Estland och Finland, som fokuserade just på detta område och att kunna stänga in Ryssland i Finska viken i fall av krig.

Igenom detta område går också en av Rysslands ekonomiska livslinjer, Nord Stream, och dess avbrutna uppföljare Nord Stream

. 13 .

2. Enligt ett flertal inhemska analyser av Rysslands ekonomi under kriget i Ukraina, är exporten av fossila bränslen till Europa det enda som håller landet från total ekonomisk ruin. Då kan det också anses tillhöra den ryska säkerhetspolitiken attf örsvara de vatten Nord Stream går i genom.

I söder, med gräns mot Polen och Litauen, finns även den ryska varmvattenhamnen Kaliningrad, som erhölls av tyskarna efter andra världskriget. Denna är bas för den ryska östersjöflottan. Enligt flera källor har Ryssland en enorm militär närvaro i området, och det spekuleras att till och med kärnvapen har placerats där. Ifall en konflikt mellan Nato och Ryssland skulle ta plats, så skulle Kaliningrad kunna fungera som en bas för en invasion av Gotland.

De hot som Finland har utsatts för i Östersjöområdet har oftast varit från Ryssland.

Kränkningar av luftrum över territorialvatten och kränkningar av territorialvatten med vanliga båtar samt ubåtar. Dessa har mest varit hotande åtgärder av Ryssland och har skett när relationerna mellan öst och väst har varit spända.

DRASTISK FÖRÄNDRING REDAN 2014

Efter Rysslands invasioner av Georgien 2008 och Krim 2014 har det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön förändrats drastiskt. Ännu år 2015 var de svenska försvarsanslagen nere i 0,9 procent av BNP. Nu är de uppe i 1,3 procent.

Sverige har återinfört värnplikt och 2018 återetablerades Gotlands regemente. Samtidigt har gemensamma militärövningar mellan Sverige och Finland, men också tillsammans med Nato ökat intensivt.

Sverige och Finland delar de mest strategiska områdena av Östersjön, med Gotland, Åland, Hangö och Porkala som exempel. Detta faktum gör ett finsk-svenskt samarbete i området extremt viktigt för att garantera säkerheten.

Det finsk-svenska militära samarbetet är redan väldigt utvecklat. Det svenskspråkiga Nylands brigad spelar en stor roll i exempelvis militärövningar i Östersjön.

Ett Natomedlemskap för båda länderna skulle göra det militära samarbetet ännu smidigare och öppnar möjligheten för andra Östersjöländer i Nato att delta i försvaret av exempelvis Gotland.

HUR FUNGERAR “KÄRNVAPENPARAPLYET?

Samtidigt som ett samarbete med Baltikum skulle förenklas avsevärt av ett Nato-medlemskap, så skulle det avskräckande "kärnvapenparaplyet" som Nato har till sitt förfogande ha en påverkan på Östersjöns säkerhet. Det är emellertid spekulation att börja tala om hur avskräckande kärnvapen kan vara för den ryska regimen.

NORGE

Finland och Sverige har kontroll över de viktigaste öarna och områdena i Östersjöområdet (med undantag för det ryska Kaliningrad). Länderna saknar emellertid resurserna för att försvara dessa områden från rysk aggression, samtidigt som områdena även har ett strategiskt värde för andra länder i östersjöregionen. Ett aktivt östersjöomfattande försvarssamarbete inom ramen för ett Natomedlemskap, skulle kunna skapa ett stabilt säkerhetsläge i ett Nato-innanhav.

DANMARK

TYSKLAND

. 14 .

ÅLANDS DEMILITARISERING • •

SVERIGE

•

Demilitarisering innebär att det inte får finnas militär närvaro i landskapet och att öarna inte får befästas. Åland är demilitariserat sedan år 1856 efter Krimkriget. Demilitariseringen befästes 1921 då Nationernas förbund (dåtidens FN) avgjorde Ålands statstillhörighet. Åland är också neutraliserat vilket betyder att det måste befinna sig utanför förhandlingar vid eventuell konflikt.

FINLAND

GOTLAND •

•

ESTLAND

Gotland hör formellt till Militärregion Mitt (som förutom Gotland även omfattar Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län) men fungerar i praktiken som en självständig militärregion.

Ordinarie militärpersonalen på Gotland är 300.

LETTLAND

LITAUEN

KALININGRAD •

N

POLE

•

. 15 .

Kaliningrad hör till Ryssland sedan andra världskrigets slut 1946. Före det hörde Kaliningrad till Tyskland.

Nu kan Ryssland ha en del av sin personal och missiler på Kaliningrad.

FÖRBUNDET

SU:S NYA FÖRBUNDSSTYRELSE – TRÄFFA GÄNGET SOM LEDER OSS TILL VINST I RIKSDAGSVALET! Den 8 maj valdes en ny förbundsstyrelse för Svensk Ungdom – de här personerna kommer leda SU:s politik detta verksamhetsår.

1.

2.

3.

4.

5.

Vem är du?

Vilka tre politiska frågor brinner just du för?

Vad är ditt bästa minne från SU eller politiken?

Sommarplaner?

Skulle du hellre äga en flygande matta eller ett kylskåp som fyller på sig självt?

JULIA STÅHLE, FÖRBUNDSORDFÖRANDE 1.

Jag heter Julia, 24 år och kommer från Esbo. Före jag blev vald till ordförande studerade jag på Helsingfors universitet, men nu blir studierna lite på paus. På fritiden tycker jag om att titta på serier, orientera och spendera tid på stugan.

2. Ungas delaktighet och möjligheter att påverka, familjepolitiska- och jämställdhetsfrågor.

3. Bästa SU-minnena är alla sena kvällar med många ljuvliga människor!

4. Jobba. Ska nog också åka till stugan och njuta av ljusa sommarnätter.

5. Kylskåpet, som ensamstående förälder är butiksresor ofta planerade på förhand, då det är lite av ett projekt att gå omkring i butiken med en 3-åring som vill springa omkring och roffa åt sig bara godsaker.

ANTON BROÄNDA, VICE ORDFÖRANDE 1.

Jag är Anton Broända, 22 år från Nedervetil och jag studerar lantbruksekonomi i Helsingfors och jobbar på familjens mjölkgård. På fritiden spelar jag blåsmusik i olika orkestrar runt Nedervetil.

2. Lantbruk och landsbygdspolitik intresserar mest, samt miljöpolitik som är också nära kopplat till det jag studerar.

3. Bästa minnet är SU i Österbottens resa till Umeå före pandemin började.

4. Sommaren går i arbetets tecken, ämnesföreningen där jag är aktiv i kommer på besök i juli så det ser jag fram emot!

5. Flygande matta.

MORRIS LIEMOLA, VICE ORDFÖRANDE 1.

Morris Liemola, 22, från Helsingfors studerar andra året statskunskap med förvaltning i Soc&kom, på fritiden håller jag på med boxning och fotboll.

2. Näringslivsrelaterade frågor, välmåendefrågor gällande folkhälsan på psykiskt och fysiskt plan och miljömässiga hållbarhetsfrågor.

3. Mitt första kretsstyrelsemöte som kretsordförande för SU i Helsingfors, kändes roligt och nytt!

4. Deltar i välgörenhetsprojektet Baltic Swim så största delen av sommaren kommer att spenderas ute på havet i följesegelbåten! För övrigt spendera tid på stugan på Åland.

5. Kylskåp- skulle spara tid med att inte behöva göra butiksbesök då jag har fullt upp med annat i vardagen!

. 16 .

EMILIE JÄNTTI, STYRELSEMEDLEM 1.

Emilie Jäntti, 21, hemma från Ekenäs. Just nu i milin och utför frivillig militärtjänst för kvinnor, på fritiden tycker jag om att vara i naturen, med mina nära och kära och är aktiv i olika förbund.

2. Har lite svårt att bestämma mig för specifika frågor men, utbildningspolitik, mänskliga rättigheter samt drogpolitik.

3. Bästa minne från politiken är nog kommunalvalet 2021, att få göra kampanj med alla härliga människor!

4. I sommar ska jag bli hemförlovad från militären, jobba på Viking Line och resa.

5. Hellre nog en flygande matta så jag skulle kunna flyga vart jag vill när jag vill.

RASMUS MATTUS, STYRELSEMEDLEM 1.

Rasmus Mattus, är 21 år gammal och kommer från Kimo men bor i Vasa där jag studerar företagsekonomi.

2. Landsbygdsfrågor, ungas välmående och jordbruksfrågor.

3. Mitt bästa SU minne är min allra första kongress, kongressen 2019.

4. Jobba, njuta och sola.

5. Självklart kylskåp som fyller på sig själv.

BERTHA SIMOJOKI, STYRELSEMEDLEM 1.

Bertha Simojoki, 18 år, Helsingfors. Nybliven student, jobbar på Borgbacken och sjunger.

2. Om jag enbart får välja tre, skulle det vara jämställdhet, psykisk välmående och hållbarhet.

3. Det måste nog vara kommunalvalet 2021! Jag fick lära känna många aktiva från SU och fick en bra inblick i hur man gör kampanj!

4. Jag kommer att spendera min sommar tredje året i rad på Borgbacken. Kanske skaffa körkort och läsa till skrivningar. ;) 5. Absolut ett automatiskt kylskåp! Man kunde spara så mycket pengar och tid på att hela tiden ha mat hemma! Kan kylskåpet också stänga och öppna dörren för sig själv?

NICOLE STEN, STYRELSEMEDLEM 1.

Nicole Sten, 19 år och hemma från Närpes. Studerar statsvetenskap, men jobbar på ett äldreboende vid sidan om. Fritidsintressen är matlagning samt långlopp som Vasaloppet.

2. Närservice, vårdarnas rättigheter och ungas psykiska hälsa.

3. Alla roliga kampanjtillfällen före val, både hemma i Närpes och med SU. 4. Kommer att sommarjobba på ett äldreboende i min hemby, men hoppas också kunna spendera tid vid sommarstugan och kanske hinna med någon mindre resa till något sommarfint ställe.

5. Ett kylskåp som fyller på sig självt helt klart!

JENS CHRISTIAN TRIER, STYRELSEMEDLEM 1.

Jag heter Jens Christian och kommer från Öresund men bor numera i Helsingfors. Jag är 29 år gammal och driver eget företag i Storbritannien där vi hjälper sociala startups växa och göra världen ett bättre ställe. På min fritid tycker jag om att resa, uppleva konst i olika former (litteratur, musik, teater, film) samt titta på sport.

2. De tre viktigaste politiska ämnen för mig är jämställdhet, internationell politik och allt det innebär (t.ex. EU, FN, nordiskt samarbete, säkerhetspolitik) samt arbetsmarknadspolitik.

3. Mitt bästa minne från SU har nog varit att ha fått en så varm välkomst när jag flyttade till Finland.

4. Inga stora planer - jag ska på affärsresa till London och Berlin och sen semestra i familjens stuga i Danmark.

5. Ett kylskåp som fyller på sig själv (speciellt med inflationen dessa tider), även om jag skulle älska att åka vart jag ville. Men jag tror det skulle vara för obehagligt för mig att resa på en flygande matta!

. 17 .

FÖRBUNDET

JULIA STÅHLE TAR ÖVER ROLLEN SOM FÖRBUNDSORDFÖRANDE ‑ vill representera unga i olika livssituationer TEXT FOTO

Linn Svanberg Marie Krogius

Den här soliga majfredagen har Julia Ståhle hunnit fungera som förbundsordförande i nästan fem hela dagar. Efter lite snack om pressmeddelandet om injektionsrum vi ska skicka ut inför partidagen, sätter vi oss ner på kansliet för en diskussion om Julias ordförandeskap, det kommande riksdagsvalet och vikten av att representera unga med olika livssituation i politiken.

– Det har varit många möten att få hoppa in i, igår både partistyrelsen och riksdagsgruppen. Men nu börjar jag känna mig organiserad, säger Julia om hur den första arbetsveckan börjat.

Den 8 maj 2022, under den 79:e förbundskongressen i Esbo blev Julia enhälligt vald till förbundsordförande.

Under de tre åren hon varit SU-aktiv har Frida Sigfrids varit förbundsordförande. Nu är det Julias tur att leda och forma förbundet, en utmaning hon ser på med stort iver.

– Förbundsordförande har en roll i att forma förbundet i den riktning man tycker är viktig, och man kan förändra arbetssätten om det behövs. Under kongressen har också medlemmarna röstat om politiska sakfrågor och nu ska vi bygga upp SU baserat på det.

för Julia länge varit ett stort politiskt intresseområde, men det kommer snabbt fram att socialpolitiska frågor är en hjärtefråga.

Förutom de politiska sakfrågorna inom socialpolitiken ser nämligen Julia, som ensamstående förälder, vikten av representation bland beslutsfattarna. För det behövs också bred representationen inom gruppen unga, där det är mer ovanligt att ha familj.

– Vi behöver se människor i olika livssituationer som fattar beslut. En av de viktigaste sakerna är att visa att man kan göra olika saker i politiken, och att människor med olika bakgrund kan göra det som intresserar just dem.

Bland annat vikten av noggrann planering har fått en helt ny innebörd för Julia sedan hon fick sin son. Där ser Julia bland annat en flexibel arbetsmarknad som en förändring som skulle göra livet enklare för många.

– Man talar så ofta om att alla ska ha lika möjligheter.

Och jo, jag kan också göra saker, men dagis har bara öppet vissa tider så det kräver planering. Just nu är arbetslivet också att antingen är man ledig eller på jobb, där behövs det mer flexibilitet när man kommer från föräldraledighet.

EN FÖRBUNDSORDFÖRANDE SOM REPRESENTERAR UNGA MED FAMILJ

MED SIKTE PÅ ETT LYCKAT RIKSDAGSVAL

Innan Julia blev SU-aktiv hade hon varit aktiv inom flera politiskt obundna organisationer. Politiken intresserade ändå alltid Julia, och under sitt första år i SU gick hon med i internationella utskottet. Den internationella politiken har

Inför riksdagsvalet 2023 ser Julia både möjligheter och utmaningar. Efter ett verkligt lyckat kommunalval och välfärdsområdesval vill förbundsordförande fortsätta med de lyckade koncepten som att synas på fältet och att erbjuda

. 18 .

. 19 .

en bred kandidatbas. Och vad Julia vill uppnå med kandidatnomineringarna är tydligt: – Målsättningen är att vi ska ha fler uppställda kandidater än det förra riksdagsvalet!

JULIA STÅHLE + Bor: I Esbo med sin son och katt + Lyssnar på: Har ganska bred musiksmak, men Moldovas eurovisionsång Trenuletul har de senaste dagarna varit på repeat

Samtidigt oroar röstningsprocenten - att unga i dag inte längre röstar lika aktivt är inte en positiv utveckling. Även om de alternativa deltagarformerna, som demonstrationer, som unga mer aktivt deltar på i sig är bra, är det problematiskt i fall unga väljare stannar hemma på valdagen.

– Om unga inte röstar finns det problem både för demokratin i dag om en grupp är underrepresenterad, och i framtiden om framtida generationer inte röstar.

+ Läser: Just nu läser jag Kissani Jugoslavia av Pajtim Statovci + Äter: Sushibowls med tofu är nog favoriten + Dricker: Vatten eller GT + Studerar: Statskunskap med förvaltning

Julia kommer att kandidera i riksdagsvalet 2023 i Nyland och ser fram emot att få göra kampanj med andra SU-kandidater.

+ Politisk förebild: Elisabeth Rehn

NÄRA SFP – MEN NYTÄNKET SKA FORTSÄTTA!

Om förhållandet till moderpartiet SFP lyfter förbundsordförande fram hur nära partiet står, och att det faktiskt är enkelt att som SU:are ha en direktkontakt till riksdagen - även om riksdagsledamöterna och ministrarna inte alla gånger tycker lika som Svensk Ungdom.

– Distansen mellan Svensk Ungdom och SFP är kort jämfört med andra partier, och vårt förhållande är bra! Till exempel den jämlika äktenskapslagen är ett resultat av vårt påtryck på partiet! Men överrös dem ändå inte med positivitet i texten, säger Julia till mig med glimten i ögat.

– Vår roll är ändå att utmana och komma med nytänk - bara så kan vi pressa fram de ändringar som behövs!

På den sista frågan om hur Julia kommer tillbringa sommaren svarar hon först bara med ett ord: Jobb!

– Men förhoppningsvis kan vi vara i skärgården också, i Nagu, avslutar hon sedan.

. 20 .

ÖSTERSJÖNS HANDELSPOLITIK – EN SNABB HISTORIA ÖVER DE SENASTE 1000 ÅREN Är hansaförbundet verkligen föregångaren till dagens EU-handel? Vilka mönster från historian kan vi se att i dag upprepar sig i handelskrig? Är vi påväg in i ett nytt tidevarv av protektionism, eller kommer EU att bli ännu mer fritt? I ovissa tider kan det vara lugnande att titta tillbaka i historien – hur har handeln sett ut förr, och vad kan vi lära oss av historien?

Ofta förknippas vikingarna felaktigt endast med plundringar, strid och brutala anfallskrig. Faktum är

ÅR 500-800

ändå att vikingarna var skickliga handelsidkare, och

Under 1100-talet grundades Hanseförbundet (allmänt känd

att handeln både in och ut ur Östersjön blomstrade

1100TALET

under vikingatiden. Vikingatiden tog slut under 1000 talet, då kristendomen tog fäste i Norden.

som Hansan) av nordtyska sjömän, där olika handelsgillen – dåtidens intresseföreningar – slog ihop sig för att bevaka sina privilegier. Hansan fanns till för att skydda handeln mot konkurrens, men ledde till slut till en krigsflotta med militär och politisk makt. Generellt var också handeln under medeltiden beroende av jordbruket.

I mitten av 1300-talet utvecklades Hansan till ett politiskt förbund där köpmännen representerde städerna. Det var först då som den började dominera handeln i Östersjön

I slutet av 1400-talet stängde den ryska storfursten handelskon-

1300TALET

15001600

och Nordsjön.

Kring 100 städer var med i Hansan, som även fick stort

toret i Novgorod. Nederländerna blev ekonomiskt starkare, och började således utkonkurrera Hansan. Hansan upplöstes i slutet av 1600-talet, då det feodalistiska medeltida tänket upphörde och

politiskt inflytande – det är på grund av den stora tyska po-

centralstaterna blev allt mer protektionistiska. I dag brukar man

litiska handelsverksamheten som vi har så många låneord

ändå tala om Hansan som Europas första gemensamma marknad.

från tyskan i svenskan. Hansan var ändå inte en frihan-

Parallellerna till EU är ändå inte så entydliga – Hansans syfte var

delsorganisation som statsledarna alltid älskade – bland

inte en union av nationalstater á la EU, utan att vara en handels-

annat de danska unionskungarna såg gärna att de själva

rättsbevakare. På grund av de många krigen som pågick i Europa

hade kontroll över Hansan, vilket gav upphov till konflikt.

var det under 1600-talet viktigt för kungarna att ha hand om sin egen stats ekonomi. Handeln blev nu mindre samarbetsbaserad och mer protektionistisk. Nu inför man tullar, och bara vissa städer får delta i handel.

1700TALET

Efter den svenska stormaktstiden i Sverige med långa krig, slöts 1721 fred mellan Sverige och Ryssland i Nystad, vilket ledde till att Ryssland fick tillgång till Östersjöhamnar i Riga, Novgorod, Reval (Tallinn) och Narva. Även Sankt Petersburg grun-

ÖSTERSJÖHANDELN I DAG

dades senare. Med Ryssland som stor handelspart-

I dag räknas officellt Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Ryssland,

ner började man nu handla mer från öst till väst, än

Sverige, Lettland och Litauen och Polen till Östersjöländer. Handeln

från norr till syd. Från 1800-talet framåt präglades

över Östersjön präglas – eller präglades åtminstone innan sanktioner-

däremot handeln av å ena sidan krig och handels-

na mot Ryssland – av livlig och fri handel, och mellan EU länderna av

blockader, å andra sidan av industrialisering och

djup ekonomisk integration.

ökad produktion

Länderna har tillsammans 147 millioner medlemmar, vilket är ungefär en tredjedel av EU:s population, och producerar också ungefär en tredjedel av EU:s BNP. 80% av Finland utrikeshandeln sker i dag sjövägen, 50% av vår import är från Östersjöländer och 40% av vår export till samma

TEXT

region (um.fi).

FOTO

. 21 .

Linn Svanberg Unsplash

KLIMAT

SVENSKA FOLKPARTIETS

ÖSTERSJÖ-

POLITISKA PROGRAM Linda Sederholm, Ordförande för SU:s miljöpolitiska utskott (MiPu), medlem i SFP:s Östersjögrupp och miljöpolitiska utskott GRAFIK Marie Krogius

väldigt höga halter av näringsämnen i havet, ännu tiotals år efter att problemet upptäcktes och massiva satsningar på bland annat vattenrening fick utsläppen att minska dramatiskt redan under 90-talet.

Östersjöns välmående är sammankopplat med många olika processer både till havs, på land och i atmosfären. Näringsämnenas kretslopp är en massiv och långsam process, som tar flera år att påverka och gör att havet återhämtar sig långsamt från belastningar. Därför ser vi fortfarande

SFP:s nya Östersjöpolitiska program har tagits fram som svar på ett beslut på partidagen 2021 om att ett sådant behövs. Därför grundades en arbetsgrupp med uppgiften att ta fram programmet, med Anders Adlercreutz som ordförande. Efter att ha hört ett flertal experter under hösten har

TEXT

SKYFALL & ÖVERSVÄMNINGAR

DÅLIG JORDMÅN, FEL GÖDSEL FOSFOR OCH KVÄVE RINNER UT I HAVET

. 22 .

arbetsgruppen utvecklat ett förslag på ett nytt Östersjöpolitiskt program, som i skrivande stund ännu ska behandlas av partistyrelsen.

I det nya programmet ligger största fokus på övergödningen och föroreningarna i Östersjön, och hur de samspelar med klimatförändringen.

Vårt nordliga innanhavs övergödning domineras av fosfor- och kväveföreningar, som rinner ut i havet från olika aktiviteter på land. Stora delar av programmet fokuserar därför på jordoch skogsbruket och olika åtgärder

för att minska mängden näringsämnen som sköljs ut i havet från våra bruksjordar. Bland metoderna som lyfts upp är ett förslag att förnya regelverket för skyddszoner vid vattendrag, det vill säga hur och var man ska reservera markområden som fångar upp näringsämnen så de inte rinner ut i vattendragen. I nuläget finns inga begränsningar hur stor del av skyddszonen som måste angränsa till ett vattendrag - i det nya programmet vill SFP reglera skyddszonens placering noggrannare så att zonen måste följa vattendraget. Åtgärder som förhindrar näringsavrinning har dubbel nytta, för om näringsämnena stannar i marken så behövs också mindre näringstillskott, alltså gödsel. Bättre och hållbarare gödslingsstrategier sparar alltså både pengar och miljö, och programmet behandlar olika åtgärder för att förbättra återanvändningen av gödsel från till exempel djurhushållning och vattenreningsverk. Östersjöns välbefinnande är också kopplat till vårt boende, och hur regn-

vatten och översvämningar beaktas i stadsplaneringen. Klimatförändringen gör olika väder- och naturfenomen mer extrema, och störtregn och översvämningar kan skölja ut stora mängder näringsämnen och föroreningar i havet. Det nya programmet lyfter upp också detta problem. Det finns ett behov av stadsplanering som har beredskap för stora vattenmängder och kan leda vattnet till vattenreningsverk eller till områden som är planerade för att suga upp näringsämnena innan de rinner ut i Östersjön.

Bottendöden är svår att åtgärda eftersom processerna bildar en ond cirkel som håller kvar bottnens sura, syrefattiga kemi. Klimatförändringen som värmer upp Östersjön gör den onda cirkeln ännu starkare eftersom algerna gynnas av högre temperaturer. Varmare vatten kan också leda till fiskdöd som övergöder bottnen ännu mer. Därför behövs både snabba och effektiva, men också långsiktiga åtgärder för att minska på näringsavrinningen, så att havet får en chans att återhämta sig.

Ett annat stort problem i Östersjön är bottendöd som orsakas av syrebrist i de djupaste delarna av havet.

Tidigare årtiondens övergödning och föroreningar har orsakat aggressiva algblomningar, som släppt ner ruttnande algmaterial till havsbottnen. I de djupaste delarna av havet blir det ruttnande materialet fångat i ett bottenvattenlager som byts ut långsamt på grund av att Östersjöns salthalt varierar på olika djup. När förruttningsprocessen förbrukar allt syre i vattenlagret blir vattnet surt.

SFP:s nya Östersjöpolitiska program strävar efter att svara på de åtgärdsbehov som efterlysts av experter och vetenskapliga undersökningar. För att förverkliga alla åtgärder krävs ändå samarbete, både inom Finland och internationellt till exempel via EU och Helcom-samarbetet, för att stöda och pressa på dem som ligger efter med åtgärderna. I det nya programmet tar SFP initiativet för att lyfta dessa frågor högre på agendan, och börja arbeta med att hitta de samarbeten som behövs.

KLIMATFÖRÄNDRINGEN VÄRMER ÖSTERSJÖN, PÅSKYNDAR ALGBLOMNING OCH GÖR ATT FISKAR DÖR AV VÄRMESLAG

ALGER BLOMMAR ALGER&FISKAR DÖR OCH SJUNKER TILL BOTTNEN

RUTTNANDEPROCESSEN ANVÄNDER ALLT SYRE SALT OCH SURT BOTTENVATTEN BLANDAR SIG DÅLIGT MED VATTNET OVANFÖR

. 23 .

FÖRBUNDET

LJUV VINST OCH FÖRVÄNTAD FÖRLUST SVENSK UNGDOM PÅ PARTIDAGEN 2022

TEXT FOTO

Linn Svanberg Malin Lindholm

Den 20-22 maj gick Svenska folkpartiets partidagar av stapeln i Åbo. Svensk Ungdom deltog med 29 delegater och flera för oss viktiga frågor togs upp till diskussion – vilket även de finlandssvenska medierna reagerade på. Två av våra hjärtefrågor, translagen och brukarrum, godkändes. Ämnen som väckte stor diskussion, såsom mötesförfarandet och kärnkraften, mottogs däremot inte lika varmt av partidagen.

Sammanlagt hade Svensk Ungdom skickat in sammanlagt sju motioner - så här gick det för dem: UPPDATERA DROGPOLITIKEN, TILLÅT INJEKTIONSRUM

Godkändes delvis, att-satsen “att införa brukarrum i Finland” togs med efter en omröstning som slutade 87-94.

SÄKRA TRANSPERSONERS RÄTTIGHETER NU!

Godkändes, dessutom med tillägget att personer som fyllt 15 ska kunna korrigera sitt juridiska kön, och yngre personer med vårdnadshavares godkännande.

GARANTERA UNGDOMSFULLMÄKTIGES JÄMLIKA RÄTTIGHETER ATT PÅVERKA

Godkändes.

VI BEHÖVER ÖKADE KRAFTTAG MOT MOBBNING I SKOLORNA!

Godkändes, med undantag för att-satsen “mobbning får en egen brottsrubricering i strafflagen”.

UPPDATERA KÄRNENERGILAGSTIFTNINGEN!

Godkändes inte - diskussionen var ändå lång och utförlig!

GÖR PARTIDAGEN MER DEMOKRATISK

Godkändes delvis, med undantag för att-satsen “att partidagsordförande inte fungerar som delegat på partidagen”. Diskussionen om satsen var trots det lång och produktiv!

SFP samlas varje år till partidag, som är partiets högsta beslutande organ. På partidagen väljs ordförande, vice ordförande och partifullmäktige. Mötet behandlar också motioner som skickats in på förhand av olika medlemmar, utskott eller föreningar inom partiet.

Partidagen är partiets motsvarighet till SU:s årsmöte förbundskongressen. Nästa gång ordnas partidagen i Tammerfors.

. 24 .

KOLUMN

HOPPAS ATT SU OCKSÅ I FORTSÄTTNINGEN TAR MEJ I KRAGEN För att ett parti skall vara välfungerande och utvecklas behövs förutom den gemensamma värdegrunden en mångfald. Där utgör ett livskraftigt och välfungerande ungdomsorgan en viktig del. I mina ögon är det ungdomsorganisationernas uppgift att ifrågasätta och utmana tankarna och riktningen inom det egna partiet. Jag vill tacka SU som alltid så aktivt jobbar för att förbättra mitt parti, SFP. Allt som ofta ser jag SU initiativ som väldigt genomtänkta och genomförbara.

När det gäller jämställdhets- och människorättsfrågor kan jag säga att jag nästan varje gång är äkta stolt över mitt partis ungdomsförbund uttalanden och utspel. Också inom miljöpolitiken kan jag konstatera att vi delar samma oro för klimatet och biodiversiteten.

Det jag gärna skulle se en är mer självständig och holistisk politik när det kommer till miljöfrågor. I stället för att kopiera en politik som den gröna rörelsen representerar borde man sticka ut mera. Vi får inte glömma att SU var det första ungdomsförbundet som på allvar lyfte upp miljöfrågan i vårt land. Detta förpliktigar, borde man inte då också kunna utveckla en mera egen linje i miljöfrågor som beaktar helheten.

De deloptimeringar som idag dominerar som lösningsförslag i den allmänna debatten kommer inte att lösa de utmaningar vi står inför. Allt för ofta ser vi förslag på lösningar som känns enkla men vars effekt i slutändan är marginell. Orsaken till detta är att man utgående från vetenskaplig forskning med snäva utgångsantaganden drar långtgående slutsatser om helheten.

Som grund för politiska beslut skall vi ha forskning, politikens uppgift är sen att sätta in forskningsresultaten i den helhet

som vårt samhälle utgör. Varje gång jag hör att forskarna är eniga ringer varningsklockorna för mej. Den dag forskarna är eniga slutar vetenskapen att utvecklas. All vetenskaplig utveckling bygger ju på ifrågasättandet.

Som jag nämnde så ligger jag för det mesta i linje med SU:s initiativ. Ett exempel på initiativ där jag verkligen uppskattar SU:s ståndpunkt är frågan om rösträttsåldern.

Jag skulle gärna se försök med en rösträttsålder på 16 år inom kommunerna i samband med kommunalval. I kommunfullmäktige behandlas många ärenden som berör speciellt dom unga. Jag tror att vi det kommunala beslutsfattandet skulle berikas av den mångfald som yngre representanter kan bidra med. Detta skulle även kunna vara en väg till att i ett tidigt skede aktivera dom unga i samhälleliga frågor, och få fler med i den politiska debatten.

Jag vill dock begränsa en sänkning av röståldern till kommunalval. Trots min radikalism är jag inte beredd att stöda en sänkning av rösträttsåldern i välfärdsområdes-, riks- och EU val. Jag ser att rösträttsåldern och möjligheten att kandidera bör gå hand i hand, du skall alltså både kunna rösta och vara valbar som 16-åring till fullmäktige i din hemkommun.

Avslutningsvis hoppas jag att SU också i fortsättning tar mej i kragen när jag enligt er är på väg åt fel håll. I bästa välmening kommer jag även i fortsättningen att ”ryta till” när jag tycker att ni har för hård fart.

Debatten är grunden för demokratin.

. 25 .

ANDERS NORRBACK Riksdagsledamot, SFP

"Varje gång jag hör att forskarna är eniga ringer varningsklockorna för mej. Den dag forskarna är eniga slutar vetenskapen att utvecklas."

BLIVANDE KOMMUNIKATIONSMINISTER ELLER GOOGLE MAPS-BEROENDE Vad vet du egentligen om färj- och broförbindelser i Finland?

QUIZ

SU-personalen Jannika Emaus

ILLUSTRATION

1

HUR KÄNNER DU IGEN EN LANDSVÄGSFÄRJA?

a. Landsvägsfärjan går längs vajer och är gul b. Landsvägsfärjan går inte längs en vajer och är gul c. Landsvägsfärjan är blå och går inte längs en vajer

2

VAD ÄR SPECIELLT MED FÄRJAN FALCO SOM TIDIGARE ÅKTE MELLAN NAGU OCH PARGAS?

a. Den kan inte sjunka b. Det finns en glasskiosk på den c. Den är världens första datorstyrda landsfärja

3

VAD FINNS DET FLER AV I FINLAND?

a. Landsvägstunnlar b. Landsvägsfärjor c. Det finns lika många tunnlar som färjor

4

FINLANDS LÄNGSTA BRO ÄR 1045 METER LÅNG. DET ÄR FÖRSTÅS FRÅGAN OM…

a. Lappviksbron b. Sääksmäkibron c. Replotbron

5

FINLANDS NUVARANDE LÄNGSTA BRO KOMMER ANTAGLIGEN ATT FÖRLORA SIN FÖRSTAPLATS ÅT KRONBERGSBRON SOM SKA BYGGAS I HELSINGFORS I SLUTET AV 2020-TALET. HUR LÅNG SKA BRON BLI?

a. 1,2 kilometer lång b. 1,5 kilometer lång c. 2 kilometer lång

. 26 .

6

HUR FÅR MAN EN AMBULANS TILL SVEABORG?

a. Det är alltid ambulanshelikopter som gäller till och från Sveaborg b. Genom en tunnel som går under vattnet c. Ambulansen måste åka med den allmänna färjan

7

VILKA KAN FÅ FÖRKÖRSRÄTT I FÄRJKÖN UTÖVER DE MED PERMANENT ADDRESS I SKÄRGÅRDEN?

a. De som transporterar djur b. Tillräckligt viktiga politiker c. Alla som ger mutor

8

HUR MÅNGA FÄRJOR MÅSTE DU TA FÖR ATT KOMMA RUNT DEN CA 250 KILOMETER LÅNGA RUTTEN SKÄRGÅRDENS RINGVÄG?

a. 10-12 b. 6-7 c. 8-9

VILKEN ÄR DEN SYDLIGASTE ÖN DU KAN NÅ MED FÄRJA?

a. Bengtskär b. Utö c. Kökar

10

VAD HETER FINLANDS LÄNGSTA VÄGTUNNEL SOM ÄR 2 327M LÅNG?

a. Strandtunneln b. Karnais tunnel c. Nordsjö vägtunnel

RÄTT SVAR 1a. 2c. 3b. 4c. 5a. 6b. 7a. 8c. 9b. 10a.

9

Källor: https://www.finferries.fi/sv/finferries.html https://visitparainen.fi/sv/ringvagen/ https://www.ely-keskus.fi/etuajo-oikeudet-lautoille#4 https://sv.wikipedia.org/wiki/Strandtunneln

. 27 .

SAMHÄLLE KLIMAT

. 28 .

DU OCH JAG PÅVERKAR ÖSTERSJÖN MER ÄN KLIMATET TEXT FOTO

Conny Sjöqvist Linda Svarfvar

Exakt hur till exempel salthalten i Östersjön i framtiden kommer utvecklas vet vi inte – men vi vet att våra konsumtionsbeslut och vårt jordbruk direkt påverkar Östersjöns välmående, och vad som borde göras åt saken.

Marinbiologisk forskning och internationellt Östersjösamarbete har medfört en allt bättre förståelse av olika miljöförändringars effekter i Östersjön. Tack vare långsiktigt forskningsarbete har vi skaffat oss en djup förståelse om hur till exempel övergödning och relaterade fenomen, så som syrebrist och algblomningar under sommaren påverkar havets ekosystem. Vi förstår även en del av klimatförändringens effekter, hur de syns nu och i framtiden.

Den vetenskapsbaserade kunskapen har kommunicerats till beslutsfattare kring Östersjön.

Som en följd av detta har vi lyckats med att minska näringsutsläppen från land med cirka 50 procent sedan 1980-talet. En ökad förståelse för kopplingen mellan handling och konsekvens är A och O även då vi tittar framåt. Framöver handlar det inte endast om övergödning, utan forskningen tar redan nu i beaktande klimatförändringens effekt på övergödning. Vad blir synergi-effekterna av dessa miljöförändringar? Vad spelar du och jag för roll i detta?

Vi vet att klimatförändringens direkta effekter i form av temperaturökning kommer att synas allt mer under kommande decennier, vilket till exempel betyder mildare isvintrar i Östersjön. Det är nästan säkert att denna trend även fortsätter

. 29 .

fram till 2100. De ekologiska effekterna av detta undersöks som bäst.

MIKROALGER SKVALLRAR OM KLIMATEFFEKTER

Min egen forskning som handlar om mikroalger under vinter- och vårsäsongen visar att mikroalgerna sannolikt kan anpassa sig till temperaturökningen. Men vi vet ännu inte vad det här betyder för organismen i sig, eller vad det betyder för den marina näringskedjan i Östersjön som grundar sig på mikroalgernas primärproduktion. Även om en organism fortsätter att existera i en högre temperatur, betyder det inte att den i de nya förhållandena har alla samma egenskaper och funktioner som tidigare. Vår forskning tyder på att mikroalgernas celler växer sig mindre i högre temperaturer. Det kan till exempel leda till förändrade interaktioner i födoväven. Vi behöver mer forskning kring den typen av frågor för att förstå hur Östersjön kan se ut i framtiden.

Uttrycket "ju mer man vet, desto bättre förstår man hur lite man vet", stämmer även angående Östersjön och dess ekosystem. Under en längre tid har vi marinbiologer sagt att en av klimatförändringens mest tydliga effekter i Östersjöområdet kommer att bli vattnets sjunkande salthalt på grund av ökad nederbörd. Salthalten i vattnet har en grundläggande betydelse för

biodiversiteten i regionen och därför har vi kunnat säga att klimatförändringen kommer att förändra Östersjöns organismsamhällen. Det kan gott väl bli så, men de senaste forskningsresultaten visar att vi egentligen inte vet vad som kommer att hända med Östersjöns salthalt i framtiden. Då vi beaktar klimatförändringens mångformiga aspekter, höjning av havsnivån på grund av polernas smältvatten, väderleksförändringar, ökad temperatur (vattnet expanderar) och förändrad nederbörd når de mest avancerade framtidsmodellerna inte något enhetligt slutresultat angående Östersjöns salthalt. Salthalten påverkas av så många olika faktorer som varierar naturligt och påverkas av människans framtida beslut att dess nivå inte går att förutspå just nu.

FOTO

Conny Sjöqvist

“Så länge vi accepterar en näringsbelastning från jordbruk kommer algblomningarna att fortsätta under sommaren.”

Klimatförändringen innebär dock högst sannolikt mer nederbörd vilket betyder mer avrinning från land till hav.

Detta i sin tur betyder att mer näring åker ut i Östersjön om vi fortsätter att leva och konsumera som idag. Även om klimatet leder till mer nederbörd kan du och jag påverka näringshalterna i vattnet som rinner ut i Finlands kustområden. Vi själva kan alltså minska på de negativa synergi-effekterna av klimatförändring och övergödning. Som ett exempel, näringsutsläpp från lokalt jordbruk står för 80 procent av alla utsläpp till Skärgårdshavet. Så länge vi accepterar en näringsbelastning från jordbruk kommer algblomningarna att fortsätta under sommaren.

Tyvärr är det så att så länge ohållbart producerade produkter odlade i Finland går åt i affären blir inte våra kustvatten något friskare. Då vi börjar konsumera lokala produkter som har ett så litet miljöavtryck som möjligt, och detta görs ekonomiskt hållbart för producenten, är en stor del av problemet löst. Våra val i vardagen just nu har en större betydelse för Östersjöns välmående än vad den intensifierande klimatförändringen har. I själva verket vet vi vad som kan göras för att Östersjön ska må bättre. Om Finland och andra länder kring Östersjön uppnår de mål som satts upp i HELCOMs plan angående till exempel näringsutsläpp kommer Östersjöns ekosystem att ha en mycket ljusare framtid, trots klimatförändringen.

+

Mikroalger är encelliga organismer som lever i vattendrag så som hav, sjöar och åar.

+

De är så kallade primärproducenter som utför fotosyntes för att växa.

+

Genom denna process producerar de ungefär hälften av allt syre på jorden.

+

Samtidigt binder de upp enorma mängder koldioxid från atmosfären som bromsar upp de negativa effekterna av klimatförändringen.

+

Mikroalger är även grunden till den marina näringskedjan och har således en central roll i t.ex. Östersjöns ekosystem.

CONNY SJÖQVIST ÄR FORSKARE I MARINBIOLOGI VID ÅBO AKADEMI

. 30 .

TEXT FOTO

KONGRESSRAPPORT Den 6-8 maj samlades Svensk Ungdom till sin 79:e förbundskongress som i år gick av stapeln i Otnäs, Esbo. Under kongressen gick ofta debatten het, där bland annat motionerna om pälsnäring och legalisering av droger skapade livlig debatt – ingen av de motionerna gick dock slutligen igenom.

Istället godkändes viktiga motioner om bland annat klimatflyktingars rättigheter, förbättrad ätstörningsvård och att omvändelseterapi borde förbjudas.

Också ett nytt politiskt program godkändes efter debatt om bland annat trålning, och om hur infrastruktur och kollektivtrafik borde byggas ut. Kanske viktigast av allt – det har valts en styrelse med ny ordförande. Ett personporträtt på ordförande kan du läsa på sida 18-20, och styrelsen presenteras på sida 16-17.

Det absolut finaste med kongressen, vilket lyftes fram av många delegater och gäster, är att äntligen kunna träffas ansikte mot ansikte – utan munskydd, säkerhetsavstånd eller ur en skärm.

Nästa år ordnas kongressen i Egentliga Finland och vi ser redan fram emot det!

. 31 .

Linn Svanberg Marie Krogius

SVENSK UNGDOM

ÖNSKAR DIG EN SKÖN

SOMMAR!