TEMA: FRAMTID
+ FRAMTIDSTRO KRÄVER LÅNGSIKTIGHET I POLITIKEN TANG PING
Att välja liv framom karriär
TRÄFFA FÖRBUNDSSTYRELSEN NÄRPES UNGA BESLUTSFATTARE vill göra Närpes till en mer inkluderande kommun för unga
.1.
LEDARE
MED ANSIKTET VÄNT MOT FRAMTIDEN Om jag skulle rita mig själv gå genom livet, skulle jag kanske rita en liten streckgubbe som står framför en väg. Vägen skulle snirkla sig mot en horisont någonstans uppe där pappret tar slut. Inte mycket mer än så. Vägen är framtiden, men vad streckgubbe-jag möter på vägen, utöver de stilistiska krökarna och svängarna, vet jag inte hur jag skulle rita. Streckgubbe-jag skulle stå och titta ut över en ganska oviss framtid.
ANNA HELLBERG Chefredaktör
Min farfar och farmor, som bodde i Namibia när de var i min ålder, brukar berätta att människor de talade med där visualiserade promenaden genom livet annorlunda – som att gå baklänges. Med ansiktet vänt mot det förflutna, för man redan vet hur det utspelade sig, och ryggen vänd mot den ovissa framtiden. En betydligt mer beskrivande bild, om man frågar mig. Man ser ju egentligen framtiden först i den stund den slutar vara framtid och blir nutid. Och ofta håller folk blicken stint på det förflutna. Några veckor sedan diskuterade jag framtiden med gymnasiestuderande Bertha Simojoki (sida 10). Hon berättade att hon sällan tänker på hur världen kommer se ut om tiotals år. Det är ingen särskilt trevlig tankelek. Bertha sade att framtiden inte känns som den Back to the Future-utopi full av nöjda människor bland häpnadsväckande teknologiska uppfinningar, som den kanske kändes för våra föräldrar när de var unga. Hade Back to the Future 2 gjorts idag skulle filmen nog haft en annan stämning – eller aldrig kommit längre än pitchen på filmbolaget. Så som framtiden ser ut idag vill man inte se på den så mycket. Bertha, precis som de flesta av oss unga, har ändå planer för de kommande åren. Hur skulle man inte ha det som 18-åring? Vår generation har åtskilliga årtionden framför oss att fylla med drömmar och planer. Men
.2.
samtidigt känner vi ett konstant ansvar att inte bara se på vår egen framtid, utan också vår gemensamma. Vi samlar inte bara snygga meriter till LinkedIn, sparar pengar inför framtida hem och ett bekvämt pensionärsliv (som kanske inte är garanterat utan egna besparingar). Vi jobbar också för att motverka den klimatkris som dag för dag skjuts mer över på våra axlar. Samtidigt känns det som att många äldre backar genom livet. Med blicken på hur saker fungerade förr ger de malplacerade råd över hur vi ska se på framtiden. Viljami Kaskiluoto skriver på sidan 14 om hur en rörelse av unga vuxna i Kina inte längre passar in i det arbetsliv tidigare generationer (och kinesiska regimen) byggt upp för dem. I stället för att se på det förflutna, som sina föräldrar, eller stirra sig blinda på en osäker framtid, väljer de att satsa på nuet. För dig som oroar dig över framtiden kan det göra gott att stanna i nuet en liten stund. Det behöver inte alltid handla om att bli. Det duger med att vara. Men eftersom framtiden är vad vi kommer möta – vare sig vi gör det ansiktet vänt framåt eller bakåt – behöver vi också hitta sätt att se på den hoppfullt, konstruktivt och med handlingskraft. Men det kommer inte att ske på äldre generationers villkor. För den den framtid vi möter bygger på helt nya villkor.
INNEHÅLL no
02/2021
TVÅ DISKUSSIONER OM FRAMTIDEN S. 10
TANG PING – LIV FRAMOM KARRIÄR S. 14
2
LEDARE
4
ANSLAGSTAVLAN
6
SU I MEDIA
7
KOLUMN
8
VÄRLDEN
10
TEMA Framtiden är osäker – men värd att diskuteras
Framtidstro kräver långsiktighet i politiken
14
VÄRLDEN Tang Ping – liv framom karriär
17
SAMHÄLLE Då
20
FÖRBUNDET Träffa
22
SAMHÄLLE Unga
24
VAL
25
KOLUMN
26
SAMHÄLLE Roberth
30
VIERASKYNÄ Ilmastokriisi
vi talar om pengar talar vi också om klimatet förbundsstyrelsen
företagare behöver stöd
Ställ upp i välfärdsområdesvalet
Musslor i vittvin eller karaoke till småtimmarna?
och Linnea vill göra Närpes till en mer inkluderande kommun för unga tulevaisuutta
31
UNGT FÖRETAGANDE S. 22
En mur som förenar
FÖRBUNDET Skriv
ei ole enää vain
för Liber
Anna Hellberg Frida Sigfrids GRAFIKER Marie Krogius TRYCKERI Grano OMSLAG Marie Krogius MEDVERKANDE Veera Granroth, Frida Sigfrids, Marie Krogius, Anna Hellberg, Viljami Kaskiluoto, Nicholas Kujala, Annika Lepistö, Victor Dahlberg, Malin Lindholm, Karolina Virta, Kaisa Mikkelä NO 2/2021 UPPLAGA 3000st CHEFREDAKTÖR
ANSVARIG UTGIVARE
NÄRPES STYRS AV UNGA S. 26
Georgsgatan 27 00100 Helsingfors (+358) 45 77310276
liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X
ANSLAGSTAVLAN EVENEMANG Följ oss på Instagram @ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET
HÅLL UTKIK EFTER VÅRA EVENEMANG! Som det ser ut nu kommer regeringen luckra upp restriktionerna i hela landet. Det betyder att vi äntligen har möjlighet att träffas fysiskt. Ett medlemskap i SU ska innebära nätverkande med politiker, och såklart med varandra. Det här har vi under det senaste året haft svårt att erbjuda – men det ska vi åtgärda
under det kommande året! Som ett första steg har vi redan kört igång med höstevenemanget helgen 22–24.10 där vi diskuterar internationell politik. Nu om någonsin är det dags att hålla utkik efter våra fysiska evenemang!
SIFFRAN
Även på Instagram hittar du aktuella politiska frågor som SU diskuterar och tar ställning till. Följ med vår politik och annat som pågår på @svenskungdom_rkpnuoret
2
2 meter, det rekommenderade säkerhetsavståndet
.4.
Det rekommenderade två meters säkerhetsavståndet slopades äntligen. Publiken behöver inte längre hålla avstånd, vilket innebär att deltagarantalet för bland annat föreställningar och konserter kan höjas igen. Kulturbranschen tackar!
VAL
VEERAS TIPS inför hösten
3 4 4 14 TACK!
VEERA GRANROTH
Svensk Ungdom gick till valvinst i kommunalvalet 2021 och riktar blicken mot välfärdsområdesvalet 2022!
NÄSTA VAL BAKOM HÖRNET Vi vill ännu en gång tacka de 14 443 personer som röstade på en av Svensk Ungdoms kandidater i kommunalvalet 2021. 46 SFP-kandidater under 30 år blev invalda, och 44 fick en suppleantplats! Vi vill tacka var och en av våra fenomenala 210 kandidater och deras kampanjteam, stödgrupper och alla andra som gjorde resultatet möjligt. Var och ens insats var oersättlig! Nu riktar vi blickarna mot välfärdsområdesvalet i januari 2022, för att försäkra oss om att unga får påverka hur välfärdsområdena byggs upp! I välfärdsområdesvalet har just du möjligheten att påverka bland annat hur social- och hälsovården och räddningsväsendet ska anordnas i framtiden.
Vice ordförande för Svensk Ungdom
SERIEN Det måste alltid finnas någon som hittar den trendiga serien senare än alla andra. Efter att ha kollat slut alla mina favoritserier råkade jag hitta serien Sekasin. Avsnitten i serien är relativt korta; själv kollade jag alla tre säsonger på en dag eftersom jag bara inte kunde sluta. Serien lyfter fram mycket känsliga ämnen och det genomsyrande temat är mental hälsa. Rekommenderar varmt. VAR FÖRBEREDD Hör du också till dem som kommer hem sent, är hungrig och konstaterar att det inte finns något snabbt att laga i skåpet? Lär dig att ha snabblagad mat hemma, till exempel färdiga matportioner i frysen eller soppor som bara behöver värmas. Det underlättar verkligen en stressig vardag eller då man kommer hem efter en fest (och minskar garanterat frestelsen att Wolta för n:te gången samma vecka). VARDAGSTIPSET Mitt allra viktigaste vardagstips är att gå ut i naturen. Vare sig det handlar om en 10 minuters omväg på vägen hem eller en hel helgs vandring är det forskat att tid i naturen sänker stressnivån och man mår bättre. Dessutom är det just nu särskilt vackert med alla färgglada löv! KÅRVAL Har du tänkt att det vore kul att aktivera dig på något sätt i beslutsfattandet, men inte varit säker på var det lönar sig att börja? Ställ upp i din student- eller studerandekårs fullmäktige! Otroligt lärorikt, kräver inte särskilt mycket tid och det kan till och med blir början på din framtida karriär. TIKTOK Vill du glömma bort din tidsuppfattning och drömma bort dig från vardagen? Scrolla Tiktok! Det är lika spännande varje gång: spenderar man 5 minuter eller 3 timmar? Bra sätt att koppla av och definitivt ett effektivt sätt att glömma bort att skriva grejer man lovat skriva.
.5.
SU I MEDIA
“Oberoende av vilket projekt som kommunen startar så tycker jag att man ska fråga vad alla tycker. Om det är något för unga ska man fråga de unga, och om det gäller äldre så ska man fråga om projektet motsvarar det de vill ha.”
“Pandemin är i grunden en global kris som ett enskilt land inte kan stoppa. Finland måste tillsammans med västvärlden bära sitt globala ansvar och dela ut ett allt större antal vaccindoser till länder som inte har råd att köpa dem själva.” NICHOLAS KUJALA "SVENSK UNGDOM FÖRDÖMER KRISTA KIURUS UTTALANDE OM ATT FINLAND HAR RÄTT ATT HAMSTRA VACCIN" SVENSKA YLE 18.9
PATRICIA GRÖNHOLM "INGÅS NYA UNGA LEDAMÖTER VILL JOBBA FÖR DE JÄMNÅRIGA – "JAG VILL VARA LÄNKEN MELLAN DE UNGA OCH KOMMUNEN" VÄSTRA NYLAND 23.6
“Jag ser framför mig en period där vi bygger landets bästa skolcampus. Och jag ser framför mig hur olika cykeloch gångvägar förverkligas i vår kommun.”
Vi har länge arbetat för att höja inkomstgränsen för studerande och gläds över beslutet. Däremot är det tråkigt att höjningen enbart är temporär, då det finns klar forskning på att en permanent höjning på 50 procent skulle medföra ökade skatteintäkter."
CHRISTOFFER INGO "CHRISTOFFER INGO TAR ÖVER KLUBBAN I KORSHOLM: JAG ÄR ÖDMJUKT TACKSAM OCH MOTIVERAD TILL TUSEN" VASABLADET 16.8
FRIDA SIGFRIDS "REGERINGEN FÖRESLÅR HÖJD INKOMSTGRÄNS FÖR STUDERANDE – BESKEDET VÄCKER BLANDADE KÄNSLOR" HBL 9.9
“Me tiedämme, että panostukset nuorisopalveluihin ovat tulevaisuusinvestointi. Koronan jälkeen nämä panostukset tulevat olemaan vieläkin tärkeämpiä.”
“Ilmastokriisin seurauksiin sopeutumiseksi tarvitaan laadukasta ja kansainvälisesti merkittävää tutkimusta ja kehitystä. Tämä edellyttää poikkitieteellisyyttä ja tutkimusmäärärahojen lisäämistä sekä Suomessa että kansainvälisesti.” SU MED REGERINGENS UNGDOMSFÖRBUND "HALLITUSPUOLUEIDEN NUORISO- JA OPISKELIJAJÄRJESTÖT: ILMASTOTEKOJA BUDJETTIRIIHESSÄ!" KAUPPALEHTI 11.8
HENRIK WICKSTRÖM "INKOOSSA ON PANOSTETTAVA NUORIIN" KIRKKONUMMEN SANOMAT, 9.9
.6.
KOLUMN
FRAMTIDSTRO KRÄVER LÅNGSIKTIGHET I POLITIKEN Politiken i Finland är uppbyggd på fyra års mandatperioder. Mandatet är fyra år oavsett om du är riksdagsledamot, kommunalt förtroendevald eller invald i fullmäktige för ett av de kommande välfärdsområdena. Fyra år är en bra period på många sätt, men i vissa fall på tok för kort.
FRIDA SIGFRIDS Förbundsordförande
"Som beslutsfattare måste vi i alla beslut ta i beaktande de kommande generationerna och våga tänka utanför den egna mandatperioden."
I politiken sker förändringar långsamt och stora reformer kräver ofta mer än fyra år att genomföra. Det här kräver att riksdagsledamöter och ministrar tänker utanför sin egen mandatperiod och är beredda att göra uppoffringar under den egna mandatperioden för att inbringa nytta på lång sikt. Det är lättare sagt än gjort. Just nu står vi inför historiska utmaningar både nationellt och internationellt. Samtidigt vet vi att om vi inte skrider till åtgärder nu kommer problemen enbart att växa sig större och lösningarna bli ännu svårare att hitta. Vi skjuter alltså fram problemen till de kommande generationerna och de kommande beslutsfattarna. Under den här regeringsperioden har Svensk Ungdom efterlyst ett långsiktigt tänkande i så gott som all dagsaktuell politik och varje budgetförhandling. Att idag satsa medel på att stävja klimatförändringen, införa en påriktigt tillgänglig mentalvård för alla eller satsa på sysselsättande åtgärder och få in en ökad arbetsför befolkning till Finland kostar en del på kort sikt, men betalar sig tillbaka på lång sikt. Om vi alla är medvetna om det här, varför är det då så svårt att genomföra dessa beslut i praktiken?
.7.
De flesta politiker vill bli omvalda till sina förtroendeuppdrag. Om statsbudgeten gör ett stort underskott och de omedelbara positiva resultaten lyser med sin frånvaro kan det vara svårt att motivera för sina väljare varför de ska fortsätta rösta på en. Politiken har länge präglats av att göra kortsiktig politik inom den egna mandatperioden, vilket delvis fungerade förr, men de utmaningar vi står inför idag kräver att vi tänker om. Som beslutsfattare måste vi i alla beslut ta i beaktande de kommande generationerna och våga tänka utanför den egna mandatperioden. Utan långsiktigt tänkande ger vi de stora generationspolitiska utmaningarna enbart konstgjord andning. Därför har Svensk Ungdom alltid varit måna om att påminna riksdagsledamöterna om det långsiktiga tänkandet och det kommer vi att göra också i fortsättningen. Vi vill se satsningar på framtiden, inte strategier för att klara sig de kommande fyra åren.
VÄRLDEN
EN MUR
TEXT
Marie Krogius
The Great Green Wall The Great Green Wall, eller den stora gröna muren, är ett samarbetsprojekt utfärdat av den Afrikanska Unionen som har som mål att plantera en “mur” av träd i Sahelområdet söder om Sahara-öknen. Trädmuren ska sträcka sig österut från Atlanten genom norra Senegal, södra Mauretanien, Mali, Burkina Faso, södra Niger, nordöstra Nigeria, Tchad, Sudan och in i Djibouti i öst. Sahel-området består till största delen av savann och har drabbats av ökenspridning till följd av torrare och varmare klimat i området. Träden ska fungera som en mur för att hindra öknen att sprida sig, men också motverka torka, stöda jordmånens bördighet och skapa nya jobb i området. Sahel-området hör till ett av världens fattigaste, och har drabbats hårt av klimatförändringen. Området lider av årligen försämrade omständigheter med långvarig torka, brist på mat och konflikter över naturresurser. Miljontals människor, speciellt landsbygdens ungdom, står inför en osäker framtid på grund av bland annat brist på jobb, migration från området och jordmånens degradering. The Great Green Wall kan ge dessa människor en orsak att stanna. Initiativet har ändå inte kommit helt utan kritik och utmaningar. Projektet drog i gång år 2007 och har framskridit mycket långsammare än förväntat. För att nå målet med 8000 kilometer planterade träd år 2030 behövs en nästan tiofaldig ökning av takten, och nästan 20 miljarder dollar mer finansiering. Vissa har kritiserat initiativets grundpremiss och menar att öknen egentligen också är ett komplext ekosystem som inte behöver ses som en sjukdom som sprider sig. Men faktum är att ökenspridningen globalt leder till försvinnandet av 12 miljoner hektar odlingsmark per år.
Sedan 2007 har projektet utvecklats från en bokstavlig “mur av träd” till ett flertal sätt att använda landområden på hållbara sätt. Den gröna muren är inte endast ett skogsprojekt, utan följer skogsjordbrukets principer där träd och buskar planteras på åkrar för att tillföra marken näring, ge skugga som skyddar mot uttorkning och förhindra erosion. Målet är att tillsammans med områdets jordbrukare utveckla allt hållbarare och effektivare metoder för odling och vattenhantering. Trots den långsamma takten syns resultaten redan. I Senegal har 12 miljoner torktåliga träd planterats, i Burkina Faso har 3 miljoner hektar landområden återställts tack vare det lokala folkets jordbruksmetod som kallas Zaï. I Nigeria har över 5 miljoner hektar land återställts, vilket har resulterat i över 500,000 ton mer spannmålsskörd per år. 500,000 ton spannmål innebär mat åt 2,5 miljoner människor. The Great Green Wall kan ses som ett arv, något för världen att ta efter. Projektet handlar inte bara om träd, utan är en större symbol för fred, resiliens mot klimatförändringen och hållbara utvecklingsmöjligheter. Internationella och globala projekt som dessa kommer att behövas allt mer i framtiden, och de kommer att ha stor inverkan på hur vi löser kommande utmaningar. Återplantering av träd och skog är bra, men om vi inte ändrar vårt förhållningssätt till hur vi tar hand om naturen, hanterar resurser och respekterar planeten kommer inget antal träd stoppa klimatförändringen.
.8.
The Great Green Wall + En 8000 kilometer lång mur av träd genom Sahel-området i Afrika + Strävar till att återställa 100 miljoner hektar grönområden + Ska isolera 250 miljoner ton koldioxid från atmosfären + Målet är att skapa 10 miljoner nya jobb + Projektet leds av Afrikanska Unionen + Bidrar till 15 av FN:s 17 Globala mål för hållbar utveckling 2030
.9.
. 10 .
FRAMTIDEN ÄR OSÄKER – MEN VÄRD ATT DISKUTERAS Det här reportaget består av två diskussioner jag fört om framtiden med två unga vuxna. Kanske du känner igen dig i det vi diskuterar – eller så relaterar du inte alls, men oberoende hoppas jag att diskussionerna väcker tankar som ibland kan kännas för stora att ta itu med ensam. Vår framtid är svår att tänka på och ännu svårare att lägga ord på. Men den är värd ett försök. TEXT BILD
Anna Hellberg Marie Krogius
MATILDA HOLMSTRÖM “Jag vill att ni i salen ska veta att jag tillhör den stora gruppen unga som överväger att sätta våra drömmar om att skapa familj på hyllan. Det känns inte rättvist att låta nya människor födas in i en värld som brinner.“ Det sade Matilda Holmström under ett tal på SFP:s partidag 2020. Hon talade om klimat- och biodiversitetskrisen och sin egen framtid på ett sätt som fick många att stanna upp. Jag sätter mig ner en eftermiddag med Matilda för att prata lite mer om hur klimatkrisen kan påverka ens syn på framtiden som ung vuxen. Vi börjar med att konstatera att det känns aningen stereotypt att tala om planer att skaffa barn med en ung kvinna, men kommer snart fram till att det bara är en marginell del av hela framtidsdiskussionen. – Det jag sade i talet var visserligen sant, men jag ville främst lyfta upp det för att jag visste att det är en vinkel folk kommer att minnas. Familj är något de flesta vuxna på något sätt kan relatera till. När man pratar om klimat i kontexten av barn blir det jätte konkret. – Efter talet blev jag kanske brandad som den unga tjejen som inte vill ha barn. Det låter som det skulle vara nånting jag aktivt
gått och tänkt på, men helt så är det inte. Men om jag ibland hypotetiskt tänker på att det kunde vara trevligt att skaffa barn i framtiden, så genast efter det kommer tanken – i alla fall för mig – att det känns oetiskt och själviskt. Matilda berättar att hon fick en hel del respons på talet och det verkade som att folk kände igen sig i dess andemening. Hon har också diskuterat med bekanta som varit gravida och berättat att de upplevt ångest kring sin graviditet. Men vad är det egentligen man är oroad för när det gäller föräldraskap och klimatkris? – Dels är man väl orolig för vilken värld ens barn kommer att leva i. Kommer hen kunna njuta av stränder eller äta mat från Östersjön? Vilket liv kommer hen att ha? Men dels är det också frågan ifall man gjort det sämre för den globala helheten och överpopulationen genom att skaffa barn, säger Matilda. Frågan handlar inte bara om potentiella egna barn, utan kommande generationer överlag. Enligt alla rapporter kommer nya generationers verklighet se ganska annorlunda ut än förr, poängterar Matilda. Vi kommer fram till att vår generation lever i ett brytningsskede. När vi var barn var inte klimatet ännu något som så starkt präglade
. 11 .
allas framtidssyn. Matilda säger att hon aktivt började fundera på klimatet omkring gymnasieåldern, då diskussionen gick från att vara en nisch till att alla talade om det. Det blev mainstream. – Jag kan tänka mig att ångesten kring klimatet nu berör allt yngre barn och unga. Jag frågar Matilda om hon själv upplevt klimatångest, och hon svarar jakande. Ångesten har tagit sig i uttryck genom att försöka vara så miljövänlig som möjligt kring mat, resor och konsumtion. På senare tid har ändå ångesten nästan gått mot hopplöshet. – Visst finns det saker vi kan göra i vardagen. Men att tänka: “bara du inte använder plastsugrör och släcker lampan så då blir det nog bra” fungerar inte. Visst är små gärningar viktiga, men sist och slutligen finns det rätt lite en enskild människa kan göra, om man inte är i en maktposition. Visserligen har man börjat ta hotet på större allvar än tidigare, men diskussionen kring hur akut krisen är säger Matilda att inte är på den nivå den borde vara. – Jag förstår att de politiska besluten är jättesvåra och tar tid. Men nu bråkar man om så små helheter och vem det är som får ta smällen av de direkta besluten. Varenda
människa kommer ju ta smällen av konsekvenserna i framtiden. Matilda nämner också att stora personliga framtidsbeslut, som beslutet om att bilda familj, inte varit lätta förr heller. – Det måste ju ha varit jättesvårt att fundera om man ska ha barn i en värld som riskerar kärnvapenkrig, som på 60-talet. Det skulle vara intressant att veta hur unga tänkte då, för det var kanske senaste gången man haft en kollektiv “jorden kommer gå under” -känsla. Man var ju ute och protesterade, så det måste ha haft en stor påverkan, säger Matilda.
behöver förändra situationen. Men idag kan vi också distraheras av att tänka på klimatfrågan endast på individnivå, och använder massor av energi på att fokusera på våra individuella klimatgärningar. De är förstås viktiga, men kan skifta fokus från de allra största gärningarna som bara blir till genom att sätta press på dem som sitter på maktpositioner. Det som är avgörande är precis samma sak som var avgörande också på 60-talet: att få de som har makt att fatta rätt beslut.
BERTHA SIMOJOKI “Om fem år hoppas jag att jag åtminstone har påbörjat mina studier och samlat på mig arbetserfarenhet – och möjligtvis också sett världen lite. Om tio år hoppas jag att jag har studerat färdigt och kommit igång med min karriär. Kanske också ha en familj i det skedet. Sen om tjugo år när jag är 38 – det känns konstigt, jag har inte ens tänkt så långt i livet – då kanske jag har grundat ett företag.” Det är inget lätt fråga att svara på var man ser sig om 5, 10 eller 20 år. Men Bertha Simojoki ger ändå raka svar när vi träffas på ett café i Helsingfors för att diskutera en annan synvinkel på framtiden: karriär och pengar. Idag är Bertha 18 år och abi i Tölö gymnasium, men hade man ställt henne samma frågor i högstadieåldern, hade svaren varit ännu rakare.
Skillnaden är att det enda man kunde göra på 60-talet var att vädja till beslutsfattarna. I dagens kris – precis som på 60-talet – är det beslutsfattarna och de med makt som
– Tidigare hade jag mycket tydligare planer och visste noggrant vad jag ville göra: studera samhällsvetenskaper och journalistik vid Soc&kom och sen bli tv-journalist. Jag är lite arbetsnarkoman till själen och ville studera snabbt för att få karriären igång, men jag har inte så bråttom mera. Det känns som att det finns fler alternativ. Kanske det inte är hela världen om jag inte kommer in direkt på första eller andra gången eller tar ett mellanår. Det är inte bara åldern som fört med sig nya sätt att se på framtiden. Bertha tror att också klimatkrisen påverkat hennes framtidsbild. Drömmarna känns mindre utopistiska, och istället mer realistiska och praktiska. Hon har inte som dröm att äga någon stor bil eller ett stort hus utan vill vara klimatmedveten. – Att hitta lösningar till klimatkrisen kommer ju dominera arbetslivet. Jag ser inte på vuxenlivet och framtiden som något magiskt, utan realismen kommer mycket närmare. Klimatfrågorna tror Bertha också kanske är orsaken till att man inte tänker så mycket på hur världen kommer att se ut om 100 år. – Jag tänker aldrig på det, för det är inget Back to the future eller “Wow hur kommer månne världen att se ut?”, som det var för mina föräldrars generation som små. Matilda Holmström
. 12 .
Något man däremot börjat tänka på är den kommande studietiden, och planer på att flytta hemifrån. Bertha berättar att det i hennes kompiskrets finns många som jobbar vid sidan om skolan och vill spara ihop pengar inför den första lägenheten. – Jag tänker på pengar en hel del egentligen. Jag bor ännu hemma, och skulle inte behöva tänka så mycket på det, men sedan högstadiet har jag varit intresserad av ekonomi. Senare insåg jag dock att det var mycket mer komplicerat än jag trodde. För Bertha representerar pengar en frihet att kunna göra saker man njuter av och inte behöva stressa. Att göra inköp och ha möjlighet att flytta om man vill. Hon började sommarjobba i högstadiet, och nånting hon genast lade märke till i den första lönen var pensionsavdraget. – Jag minns när jag var 14 år och fick lönespecifikationen på mitt första sommarjobb, så gick jag till min mamma och sade: “Mamma jag vill inte betala pension”. Jag ville hellre få alla pengarna på mitt konto. Nog förstod jag ju att det är så det funkar men pensionsåldern kändes så avlägsen, berättar Bertha Och fortfarande känns pensionen avlägsen. Under timmar i samhällslära och geografi har man talat om befolkningsstruktur och hur Finlands inte är på en hållbar nivå. Det för tankarna till hur det kommer påverka ens eget liv. – Det känns som att vi ungefär aldrig kommer att pensionera oss. Det är nog åtminstone inte en möjlighet för oss nära 60-årsåldern. Och det är ju inte givet att pensionen folk i min ålder kommer få blir så stor. Jag undrar också hur pensionärslivet kommer att se ut om 50 år. Man kanske inte åker till Fuengirola mera då. Alla dessa framtidsfrågor kan väcka en viss känsla av orättvisa. Jag frågar Bertha om hon känner att vår generation dragit det kortare strået. – Såklart har vi dragit – eller man har lämnat – det korta strået åt oss. Till exempel när det gäller klimatfrågor. Det man
Bertha Simojoki
har låtit bli eller nu låter bli att göra kommer att påverka oss mycket. Det känns jätteorättvist. – Men när det gäller pensionsålder och befolkningsstruktur så känns det inte på samma sätt orättvist. Jag blir inte sur på det att det föds så lite barn, för det finns ändå andra sätt att lösa problemet, till exempel arbetskraftsinvandring. Bertha lyfter också upp samma fråga som vi diskuterat med Matilda: hur kommer allt det här påverka ens barn eller barnbarn? En hurdan värld kommer de att leva i? Om man inte vill ta itu med stora problem, eller man gör det jätte långsamt ser bilden ganska dystopisk ut. – Det börjar vara lite bråttom nu att göra något åt saken för att den värld vi ska leva i ska fungera.
. 13 .
Men samtidigt orkar Bertha ännu tro på att den allmänna utvecklingen också kan gå åt ett bättre håll. – Nästan alla vill göra världen bättre på sitt sätt, alla har bara olika tolkningar på hur en bra värld ser ut och vad det är som ska bli bättre. Men medmänsklighet, hur vi bemöter andra, har blivit bättre i och med vår globaliserade värld och våra möjligheter att lära oss om olika kulturer och människor. Det känns som en grund för att saker ska gå åt bättre håll. Att jämlikhet och allas lika behandling har gått framåt och börjar ses mera som en självklarhet på många håll. Det är det som ger mig hopp.
VÄRLDEN
TANG PING Viljami Kaskiluoto BILD Unsplash TEXT
Stereotypen om att asiatiska föräldrar är krävande och stränga, är ju ful men inte fullständigt fel. Arbetsmarknaden, och samhället överhuvudtaget, är byggd på konstant konkurrens mellan sina jämnåriga. Man måste tävla om studieplatser, ha toppbetyg i skolan för att kunna ansöka till en annan bra skola och bibehålla sina betyg där för att sedan utexamineras som primus. Sedan ska man tävla på arbetsmarknaden. Trycket är permanent i över 20 år och det blir sällan lättare i arbetet. I Japan finns termen karoshi som syftar på dödsfall på grund av överarbete: busschaufförer under 40 dör i hjärtinfarkt för att de jobbar 3000 timmar per år. Det är 8,2 timmar varje dag, alltså 365 dagar i året. Trycket är hårt också i Finland där en femtonåring borde fatta beslut om sin framtid. På grund av olika kvoter som föredrar förstagångssökande borde man planera sin blivande karriär redan i grundskolan, följa planen och för säkerhets skull be till alla olika gudar att planen faktiskt fungerar och det inte sker några förändringar från din sida – för då har du misslyckats. De senaste åren har vi skådat hur nyligen utexaminerade högskolestudenter inte bara kommer ut med sin examen utan också en burn out-diagnos i bagaget. Fler och fler av oss är sjukskrivna på grund av psykiskt illamående och antalet stiger stadigt. Orsaker till detta är bland annat det
att vardagen har blivit allt mer belastande. Du ska ge 101 % hela tiden på jobbet och i skolan, leva så hälsosamt som tv-reklamerna säger, ha ett livligt socialt liv, investera smart och bygga en Instagram-vänlig familj. Och sedan stöter du på en sponsorerad ”nyhet” på some där det står att du har gjort någon vardaglig sak och den som gjorde det olikt är nu rik och känd fast du aldrig har hört om hen. Så ja, den yngre generationen arbetar lika hårt, eller hårdare, men resultaten är inte desamma som för tidigare generationer. Ytterligare måste den yngre generationen leva igenom en global pandemi och ta hand om den där andra katastrofen: klimatförändringen. Trycket är enormt. Fenomenet är globalt och naturligtvis finns det en motreaktion. Tang ping (躺平) är kinesiska och betyder bokstavligen ”att ligga platt”. Frasen omfattar mestadels unga människor som är trötta på att stressa hela tiden och arbeta omänskliga timmar för att knappt kunna betala sin hyra. Att köpa en egen lägenhet är nästan omöjligt om du inte har rika och mäktiga föräldrar som kan skynda på saker. De som lever med tang ping-mentalitet har valt att jobba endast så mycket att de får mat på bordet och en plats att sova. Att avancera i sin karriär, eller ens påbörja en, intresserar dem inte, för en karriär innebär att jobba 996. Från kl 9-21, sex
. 14 .
dagar per vecka. Minimum. Och i slutet går din befordran till någon annan som råkar vara medlem i det kommunistiska partiet. Tang ping uppstod från ett blogginlägg i april 2021. Dess ursprungliga skribent beskriver hur han lever sparsamt och jobbar som bakgrundsskådespelare i olika filmer ett par månader per år för att täcka sina levnadskostnader. Naturligtvis har detta inlägg tagits bort av myndigheterna. Tang ping är ett hot mot det kinesiska kommunistiska partiet. Partiet har lovat de äldre generationerna att ekonomin ska växa med 5 % varje år och tack vare det kan de flytta till större lägenheter och äta griskött dagligen om de vill. Som motstycke ska kineser bara ge upp sina politiska rättigheter och sin frihet. Staten (läs: partiet) ska ta hand om dig, och vara den enda som tar hand om dig. Bara så ni vet, orsaken till varför det talas om just griskött är att det är en obegripligt central del av den kinesiska kulturen. Det kinesiska ordet för hem (家) består av två tecken som betyder ’tak’ och ’gris’. Griskött är en lyxvara som den äldre generation nu efter Maos tid har råd att äta. Att äta gris symboliserar resultaten och framgången som de äldre jobbat för. Den här framgången saknas i dagens läge och de unga har inte en likadan gemensam erfarenhet. De jobbar hårt, men på grund av ettbarnspolitiken måste en ung person ta hand
. 15 .
SAMHÄLLE
om sig själv, sina föräldrar och deras föräldrar också. Och att inte ta hand om dem kan leda till minuspoäng i Kinas ökända sociala kreditsystem. I en sådan atmosfär har allt fler unga valt att helt enkelt låta bli. De jobbar endast så mycket som är nödvändigt och har mycket mer fritid än sina föräldrar. Ett sådant liv ser ambitionslöst ut, men för dessa unga är det viktigare att stressa mindre än att arbeta mot ett mål som möjligtvis inte finns mer. Istället för att säkerställa en avundsvärd karriär eller ett hus, vill man säkerställa sitt mentala välmående och sin lycka i ett samhälle där det är allt svårare att leva om din idé om lycka råkar avvika från partiets definition av den.
"Själv skulle jag inte vilja dö i hjärtinfarkt som 40-åring och sedan ha någon under minnesceremonin säga att ”Viljamis liv var inte långt, men åtminstone var han flitig och jobbade hårt”. Viljami Kaskiluoto
Kinas ekonomiska tillväxt är redan nu hotad. Det var den också innan pandemin, men coronarestriktionerna har bara förvärrat situationen. Dagens konsumenter är allt mer medvetna om produkters etiska ursprung och allt som är producerat genom slavarbete riskeras att inte bara lämnas på hyllan men också se dåligt ut för tillverkaren och försäljaren. Och eftersom Kinas produktion av billiga produkter nu är ännu mer beroende av slavarbete, när Kina har en medelklass med skäliga löner, är landet exportdrivna ekonomi i kris. Och när ekonomin inte växer som partiet har lovat, börjar kineser titta på andra alternativ till sin nuvarande politiska ledning. Som kanske… Taiwan som aldrig har regerats av det kommunistiska partiet. För att försäkra den utlovade tillväxten måste alla i den minskande unga åldersgruppen arbeta 996. Om ett fenomen som Tang ping då blir populärt eller ens ett populärt diskussionsämne, så måste partiet utrota det. Och det gjorde partiet faktiskt, genom att förbjuda #tangping och radera inlägg och
grupper som handlar om fenomenet. Sedan började Kinas statsägda (läs: partiägda) medier tala om hur ens egen pessimism inte ska förhindra ens produktivitet. Vad de säger är alltså att du kan vara medveten om att du aldrig kommer bli lika framgångsrik som tidigare generationer, men du ska ändå jobba 70+ timmar per vecka. Jag tycker att vi borde vara beredda för så kallad noll-tillväxt. Antalet arbetande händer minskar hela tiden och av dem kan inte alla arbeta om de utexamineras med depressionsdiagnos eller burnout. Alltså är det totalt ologiskt att förvänta sig ändlös tillväxt under sådana omständigheter. Världen där de tidigare generationerna levde finns inte längre kvar. Vi har inte längre Sovjetunionen som köpte vad som helst Finland producerade så det inte fanns något behov för produktutveckling. Att se Finlands ekonomi växa mer än inflationen är omöjligt i dagens läge om vi inte ändrar på saker och ting. I dag går man inte lika ofta till arbetshälsovården med ryggsmärta som med burnout, vilket tyvärr inte ännu erkänts som en sjukdom. Vi kan inte gå tillbaka till ”de gamla goda tiderna” för de finns inte mer. Själv skulle jag inte vilja dö i hjärtinfarkt som 40-åring och sedan ha någon under minnesceremonin säga att ”Viljamis liv var inte långt, men åtminstone var han flitig och jobbade hårt”. Det skulle faktiskt vara oerhört kränkande. Vårt land utvecklas, men det behöver inte göra det konstant, varje kvartal, med någon planerad procentsiffra. Små steg räcker, så länge stegen inte tas blint. Vi måste se till att mental hälsovård fungerar, psykiska problem tas lika fullt på allvar som fysiska och att politiken görs för allas nytta, inte bara för dem som röstar flitigast så någon politiker eller tjänsteperson får behålla sin trevliga post. Tang ping är inte ett problem utan ett symptom, och vi bör definitivt arbeta för att tackla sådan apati så att vår unga generation också har en positiv kollektiv erfarenhet och en lönsam framtida värld att arbeta för. Viljami Kaskiluoto är även skribent för Libel, ett journalistiskt medium som tillhör Svensk Ungdoms internationella takorganisation IFLRY. På hemsidan libel.iflry.com kan du läsa fler av Viljamis texter.
. 16 .
DÅ VI TALAR OM PENGAR TALAR VI OCKSÅ OM KLIMATET TEXT
Nicholas Kujala och Annika Lepistö
Det årtionde vi befinner oss i kommer på många sätt att vara avgörande för naturen, klimatet och kommande generationer. Klimatförändringen påverkar redan alla regioner i världen och behovet av att frångå “business as usual” och ge oss i kast med en rejäl omställning har ordinerats mänskligheten av världens framstående forskare redan i flera års tid. Vi behöver förändra förhållningssätt, tankesätt, konsumtion, produktion, vårt beroende av fossil energi och mycket mer.
. 17 .
"Det finns ingen anledning att inte beakta ekologisk hållbarhet och behovet av en klimatomställning även när det är dags att prata pengar." Nicholas Kujala
I BÖRJAN AV SEPTEMBER presenterade
regeringen resultatet av budgetförhandlingarna. Budgetförslaget omfattade bland annat en temporär höjning av studerandes inkomstgräns, åtgärder för att underlätta för arbetskraftsinvandring och studerande från utlandet, samt åtgärder för uppsnabbad energiomställning såsom investeringar i energiinfrastruktur, ny energiteknologi, och elektrifiering av industrin. Bara någon månad innan budgetförslaget presenterades kom IPCC:s senaste klimatrapport som en väntad kalldusch. Forskarna konstaterar i rapporten att om det inte sker omedelbara, snabba och storskaliga minskningar i växthusgasutsläppen kommer en begränsning av uppvärmningen till nära 1,5 °C eller till och med 2 °C att vara utom räckhåll. DET FINNS INGEN ANLEDNING att inte beak-
ta ekologisk hållbarhet och behovet av en klimatomställning även när det är dags att prata pengar. Vad gäller hållbar utveckling är det viktigt att se till helhetsbilden: både den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten och hur våra beslut påverkar
klimat, människor och ekonomi. Historiskt sett har ekonomisk hållbarhet varit prio ett, medan ekologisk och social hållbarhet har nedprioriterats. Nu har vi kommit till en brytpunkt där det är uppenbart att det är dags att ta alla hållbarhetsdimensioner i beaktande. Vi kan inte ha en fungerande ekonomi om människor inte har drägliga levnadsvillkor och om naturens livsuppehållande system fallerar. Ett företag kan inte producera potatischips om jorden är utarmad och inte förmår ge skördar. Inte heller om det inte finns människor som kan skörda och förädla produkten. Ekonomin florerar när människor och natur mår bra. EFTERSOM EKONOMI HAR PRIORITERATS först
i så många år har vi goda möjligheter att genom ekonomisk planering och beslut som rör ekonomin också fatta goda beslut ur en hållbarhetssynvinkel. Det handlar om att frångå tankesättet om miljö, människor och ekonomi var för sig och inse att allt hänger ihop. Ekonomin påverkar natur och klimat till exempel genom ohållbar användning av resurser för att maximera ekonomisk vinst, och
. 18 .
natur och klimat påverkar ekonomin genom kostsamma naturkatastrofer och missväxt. Man kan såklart fråga sig om man bör tackla missväxten eller resursanvändningen först, och det finns alltid åtgärder som går att implementera snabbare än andra, men allt bottnar i att vi har satt ohållbara system i rullning. Dessa ohållbara system kan vi tackla genom att implementera hållbara system, såsom att frångå den linjära ekonomin och gå mot en cirkulär ekonomi. VAD GÄLLER ATT SÄTTA HÅLLBARA SYSTEM i
rullning så har vi alla vår roll att spela och åtgärder bör tas på såväl internationell som lokal nivå. Det borde inte handla om vem som gör vad utan vad vi alla kan göra. Finland har en fördelaktig position i och med att vi hunnit längre i utvecklingen än många andra länder. Vi har tillsammans med övriga nordiska länder en chans att gå i bräschen för hållbar utveckling och hållbara innovationer. Finland går in med en bra inställning när vi satsar på klimatneutralitet år 2035 och budgetförhandlingarna bjöd på några förslag på åtgärder. Ett annat område där
Finland kan bli bättre är hur vi undervisar om den rådande klimatförändringen och biodiversitetskrisen. Det är allt svårare att förändra den äldre generationens förhållningssätt till miljökriserna som råder – i stället finns nyckeln i utbildning och fortbildning. DE MEST NATURLIGA samarbetsparterna för
Finland är de andra nordiska länderna. Om vi på den nordiska nivån utökar samarbetet och delar med oss av hållbara lösningar kan vi tillsammans komma längre. Norden har redan ett starkt tvärsektoriellt samarbete, och hållbarhet är en av de centrala delarna. Samtidigt är beslutsfattandet på den nordiska nivån ganska trögt, och kräver ofta mycket tid och tålamod. Men gemensamma lösningar är starkare, och ger oftast bättre resultat. Där kan vi vara proaktiva, och exportera det kunnande vi redan har. SVENSKA FOLKPARTIET HAR skickat lite blan-
dade signaler då det kommer till kampen mot klimatförändringen. Frågan om när vi ska arbeta för att rädda vår planet har besvarats för länge sedan: omedelbart. Så länge vår partiledare kommer med uttalanden som ens kan tolkas som att klimatbeslu-
ten kan fattas nångång i framtiden, kommer vi inte framåt i beslutsfattandet. Det är viktigt att nu signalera brådskan och behovet av att snabbt fatta svåra beslut. SFP har alltid varit det parti som burit sin vikt och tagit ansvar. Detta måste också gälla i klimatfrågor. SFP borde pressa regeringen hårdare i klimatoch miljöfrågor, inget mindre är tillräckligt. DEN AKUTA FRÅGAN från ett ekonomiskt
perspektiv är att förändra sättet vi förhåller oss till miljöskadligt beteende. Finland, såväl som resten av världen, behöver en grön skatteväxling, där den som smutsar ned också betalar. Arbetsplatser ska riktas till branscher som stöder en grön utveckling, och cirkulär ekonomi ska stödas aktivare. Det ska aldrig vara billigare att köpa nytt än att reparera något existerande. FRÅGAN OM JORDBRUK OCH KLIMAT är tuff, och kräver en bred analys. Men i sin korthet är det klart att det behövs mera resurser och stöd i arbetet för ett grönare jordbruk. Vi behöver mat också i framtiden, men den kan inte produceras på klimatets bekostnad. Jordbruksstöd ska uppmana till nyinvesteringar och hållbarare produktionssätt.
"Historiskt sett har ekonomisk hållbarhet varit prio ett, medan ekologisk och social hållbarhet har nedprioriterats. Nu har vi kommit till en brytpunkt." Annika Lepistö
. 19 .
Finland har genom tiderna klarat av att producera världens renaste och hållbaraste mat, så det är garanterat inte en omöjlighet att reformera jordbruket också med klimatet som mätare. KLIMATFÖRÄNDRINGEN ÄR KOSTSAM både
socialt och ekonomiskt sett, och den påverkar oss alla oavsett politisk inriktning. Men vi behandlar klimat- och miljöfrågor på ett begränsat sätt, som något som åligger en viss myndighet eller sektor, ett visst land eller som är en hjärtefråga för ett visst parti. Den begränsade tiden vi har för att åstadkomma förändringar är ett faktum och kan i bästa fall bidra till att vi alla inser vikten av att tänka i system och helheter. Vi sitter alla i samma båt i den storm som nu härjar och vi kan inte låta ett begränsat tänkande om miljö och ekonomi skilt för sig eller bråk om vem som borde agera först hindra oss från att vidta åtgärder.
FÖRBUNDET
SÄG HEJ TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN!
Hej, jag heter Frida Sigfrids och är förbundsordförande för Svensk Ungdom. Utöver det är jag också nyinvald stadsstyrelsemedlem i Borgå, så mycket av min tid nuförtiden går också åt till kommunalpolitiken.
Hej på er alla! Jag heter Nicholas Kujala, och fungerar som SU:s vice ordförande. Jag är 26 år gammal och bor numera i Helsingfors, även om jag är född och uppvuxen i Esbo.
Under det kommande verksamhetsåret i SU:s förbundsstyrelse kommer mycket av arbetet att fokusera på revideringen av förbundets politiska program, samt valet till de nya välfärdsområdena som går av stapeln i januari.
Under detta verksamhetsår arbetar jag med miljöoch klimatfrågor i förbundsstyrelsen, vilket också är det jag studerar på universitet och jobbar med. Jag vill se en mer ambitiös klimatpolitik och starkt internationellt ansvarstagande.
Hej! Jag är Veera Granroth och fungerar som vice ordförande för SU. Jag är 22 år gammal, hemma från Borgå men bor nu i Åbo. Nu på hösten har jag börjat mitt tredje studieår på Åbo Akademi, där jag studerar offentlig förvaltning.
Hej, mitt namn är Anton Broända, jag är 22 år och hemma från Nedervetil, Österbotten. Jag studerar lantbruksvetenskap vid Helsingfors universitet och arbetar hemma på vår gård med mjölkkor. Mina politiska ansvarsområden i förbundsstyrelsen är lantbruks- och landsbygdspolitik. Jag var tidigare ordförande för miljöpolitiska utskottet. Mitt största fritidsintresse är musik, jag spelar i flera orkestrar i Karlebynejden och har även varit med i försvarsmaktens beväringsmusikkår.
Under detta verksamhetsår ansvarar jag för högskolepolitik och försvarspolitik i förbundsstyrelsen och är kontaktperson till Åbolands kretsstyrelse samt LSK. Högskolepolitik är något som ligger mig nära hjärtat, eftersom jag också arbetar med dessa frågor i min studentkårs styrelse. Just nu är framförallt rättvis generationspolitik något som intresserar mig.
. 20 .
På SU:s kongress i maj valdes det här fantastiska gänget till att leda vårt förbund. Här presenterar sig förbundsstyrelsen för verksamhetsåret 2021-2022.
Jag heter Victor Dahlberg, och är en 18-årig helsingforsare som går i Gymnasiet Lärkan, där jag är elevkårens ordförande. Jag har också en hund, Enzo, som är kvarterets societetslejon.
Mitt namn är Annika Lepistö och till vardags är jag projektledare för ett företagsamhets- och sysselsättningsprojekt på Ålands 4H. År 2019 blev jag ekonomie magister efter 5,5 år av studier på Hanken i Vasa.
I förbundsstyrelsen har jag ansvar för utbildningspolitik fram till andra stadiet och socialoch hälsovårdspolitik. Jag är även kontaktperson för SU i Helsingfors och övriga Finland. Tidigare har jag deltagit i SU:s ekonomi- och arbetsmarknadspolitiska utskott och var en av SU-kandidaterna i vårens kommunalval.
Tidigare år har jag varit ordförande för SU:s jämställdhetsutskott, och förra året jobbade jag med jämställdhetsfrågor i förbundsstyrelsen. Jag är också aktiv på nordisk nivå inom Nordiska centerungdomens förbund och ett nordiskt biodiversitetsprojekt.
Hej! Jag heter Julia Ståhle, är född och uppvuxen i Esbo och studerar på statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.
Hej på er! Jag heter Otso Reijonen, är 19 år gammal och hemma från Borgå, men bor nuförtiden i Helsingfors. Jag har blivit student i vår och håller nu på med jobb utöver politiken med SU.
Det här är mitt andra år i FS och mitt ansvarsområde är återigen internationell politik, vilket är en naturlig fortsättning då jag började i SU inom det internationella utskottet.
Inom förbundsstyrelsen är jag ansvarig för ekonomioch sysselsättningspolitik. Jag sitter också med i SU i Helsingfors styrelse. Dessutom var jag en av SU:s kommunalvalskandidater i Borgå. Jag spelar olika instrument och försöker hinna lyssna på så mycket livemusik som möjligt. I framtiden vill jag studera juridik vid ett universitet, kanske i Helsingfors eller Åbo.
. 21 .
SAMHÄLLE KULTUR
Unga företagare måste uppmuntras och handledas för att ekonomin ska kunna läka TEXT
Victor Dahlberg
FOTO
Marie Krogius
UNDER MIN SKOLTID har jag sysslat med en del företagande, bland annat genom att sälja julkalendrar med finlandssvenskt tema. Jag har lärt mig en hel del om skapandeprocesser, försäljning, marknadsföring, bokföring och ledarskap. Ungt företagande, att ungdomar yrkar företagsamhet, har ett utbildande och förberedande syfte inför arbetslivet och låter ungdomar tillämpa de kunskaper som erhålls i skolan. Samtidigt skadar det inte att bidra till ekonomin.
DET FINLÄNDSKA STARTUP-KLIMATET är väl-
mående. Helsingfors har utmärkt sig som ett centrum för startups inom exempelvis teknologi, och stora evenemang som Slush förenklar nätverkande och investeringar. Samtidigt stöder regeringen aktivt lovande startups genom bland annat Business Finland. MEN DET FINNS även hinder inom den finländska företagsamheten – särskilt när företaget är i startgroparna. Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är Finland ett av länderna i EU där det tar längst tid att starta ett företag. Utländska investeringar i finländska företag ligger också på en lägre nivå jämfört med resten av Norden och försvåras ofta av restriktioner, höga skatter och byråkrati. Språkbarriären kan också vara en avskräckande faktor när det kommer till utländska investerare och i samarbetsprojekt med utlandet.
företagande är det viktigt att dessa internationella studerande, som kan bidra med kontakter och kunskap, deltar i samhället och entreprenörskapen. Då är det viktigt att vi skapar ett utvecklat språkklimat och tillräckliga incitament för studerandena att stanna i landet. NÅGOT SOM OCKSÅ BEHÖVS mer av är inci-
tament för unga, och inte bara etablerade start-ups eller företag som verkar i Helsingfors. Runtom i landet borde företagsamhet uppmuntras redan i grundskolan. Det är viktigt att samtidigt beakta den utbildande inverkan som företagsamhet kan ha. När ämnen som kodning – som nu och i framtiden kommer att vara oerhört viktiga kunskaper inom näringslivet – börjar läras ut i grundskolan, är det viktigt att också låta studerande tillämpa sina kunskaper i praktiken. HANDLEDNING INOM marknadsföring, inno-
vation, finansiering och redovisning ska vara lättillgängligt för unga företagare via skolor och organisationer. Just nu är antalet företagarlinjer och inriktningar i skolor väldigt lågt. Det finns inte ett enda svenskspråkigt gymnasium med en företagarlinje i huvudstadsregionen. Det närmaste gymnasiet finns i Kyrkslätt. Finskspråkiga gymnasier, som Etu-Töölön lukio, har emellertid företagarlinjer. Till och med i Finlands startup-huvudstad saknas svenskspråkigas möjligheter till introduktion i företagsamhet på andra stadiet.
EN ANNAN UTMANING är att en stor del av
de internationella studerandena i Finland återvänder hem efter sina studier, delvis på grund av det svåra språkklimatet och byråkratiska samhället. För att främja ungt
BÅDE MYNDIGHETER och organisationer kan bidra till att stödja ungdomars företagsamhet. Organisationer som Ung Företagsamhet bidrar redan med mycket handledning
. 22 .
för unga som intresserar sig för företagsamhet, men skolorna måste göra mera. Ung Företagsamhet har ett program för elever som sträcker sig från grundskolan till högskolan. Programmet introducerar ungdomar till att starta eget. Det krävs dock att fler skolor också implementerar programmet eller liknande program. Kommuner kunde också ordna evenemang för unga företagare, med syftet att främja nätverkande och handledning. COVID-19-PANDEMIN har varit mycket tung för sårbara företagare. Bara under det första halvåret av 2020 gick 1 200 företag i konkurs och det har varit mycket osäkert att starta eget under de senaste två åren. Nu när vi förhoppningsvis är på väg ut ur pandemin, är det speciellt viktigt att uppmuntra till företagsamhet på alla möjliga vis. För att motverka osäkerheten kring företagsamhet, vilken kan skrämma i väg många ungdomar, måste stöd och handledning för unga företagare utvecklas, och incitamenten ökas. Ett konkret exempel på incitament är att höja startpengen för unga företagare. Skattelättnader och ett utvecklat stödprogram är också något som myndigheterna kan ta initiativ till för att uppmuntra till företagsamhet.
I FRAMTIDEN SKA TRÖSKELN till företagsam-
het vara låg. Företagsamhet bland ungdomar ska uppmuntras och underlättas, både på svenska och finska, samtidigt som det är viktigt att internationella språk som engelska kommer i användning. I skolan borde företagsamhet fungera som ett komplement till undervisningen. Allt detta för att bidra till en erfaren arbetskraft och ett välmående näringsliv.
"I framtiden ska tröskeln till företagsamhet vara låg" . 23 .
DIN CHANS ATT PÅVERKA
något helt nytt Välfärdsområde? SOTE-reform? Social- och hälsovårdsreformen är en av de största reformerna som genomförts i Finlands historia. Bakgrunden till reformen är att man vill göra vården i Finland mer jämlik och minska regionala skillnader. Genom att införa välfärdsområden säkerställer man även mindre regioners rätt till jämlik vård. Det kommande välfärdsområdesvalet kan kännas komplicerat, men det handlar om konkreta saker som sjukvård, mentalvård och räddningsväsendet – tjänster som berör oss alla. Vill du att ungas mentalvårdstjänster ska vara lättillgängliga, att den preventiva vården ska prioriteras eller att mindre orters räddningstjänster ska tryggas genom frivilliga brandkårer? Då kan du vara en utmärkt kandidat för välfärdsområdesvalet. Söndagen den 23 januari väljer vi beslutsfattare i de nya välfärdsområden. Den absolut största chansen att påverka hur framtidens välfärd byggs upp får du genom att själv ställa upp som kandidat i valet. Är du intresserad av att kandidera? Mejla Frida Sigfrids på frida.sigfrids@su.fi eller kontakta SU via sociala medier @svenskungdom_rkpnuoret
. 24 .
KARAOKE TILL SMÅTIMMARNA ELLER MUSSLOR I VITTVIN? Det kan man undra inför ett veckoslut. Den här rubriken kan ge ett sken av att texten handlar om alkoholkonsumtion och -vanor i något borgerliga millennialers liv. Men riktigt så lätta livsval syftar jag inte på. TEXT FOTO
Malin Lindholm Sofia Jern
Jag har grubblat på karaoke och musslor en stund. Men inte som en rolig tankelek om vilken låt jag ska välja nästa gång jag sjunger karaoke (för övrig blir det något av ABBA) eller vilken sorts vittvin jag ska koka musslorna i. Jag tänker på vilka sociala sammanhang jag associerar till de här koncepten och hur coronapandemin ändrat på dem. Mina vänkretsar kommer från lite olika håll; gymnasiet, studielivet, fritidsintressen och arbetslivet. Alla dessa kretsar har lite sin egen grej då det kommer till var och hur ofta vi ses. Med vissa samlas man några gånger om året, men andra träffas man på olika evenemang, sjunger karaoke till småtimmarna eller samlas för middagar. I mars år 2020 ändrades allt. Jag, precis som alla andra, stod inför en helt ny situation. Att ses på evenemang eller sjunga karaoke till småtimmarna var inte ett alternativ, det var till och med förbjudet enligt finsk lagstiftning.
"Vi alla stod bokstavligen inför att fundera vilka människor vi släpper nära, och vem som stannar på två meters avstånd." Att upprätthålla sociala relationer i en pandemi är ett kapitel för sig, det finns ingen textbok som förklarar hur man ska tänka och prioritera. Vi alla stod bokstavligen inför att fundera vilka människor vi släpper nära, och vem som stannar på två meters avstånd. Vem får komma in i mitt hem? Vem går jag på promenad med? Hur upprätthåller jag kontakten med dem som jag tidigare träffat på möten och evenemang? Vem finns i min vardag, då den begränsats så plötsligt och drastiskt? För egen del kan väl konstateras att det blev mera musslor och riesling än det blev karaoke. Följaktligen har vissa vänkretsar vuxit en närmare medan avståndet till andra blivit större. Min mormor brukar alltid säga, att vare sig situationen är bra eller dålig kommer den att ändra. Så tänker jag att det är då du är på slutrakan i dina studier, lämnar en arbetsplats eller vaknar upp i en global pandemi. Då det sociala sammanhanget man upplevt på daglig basis inte längre finns i vardagen står man inför frågan; ska de här relationerna finnas i mitt liv också i framtiden, och på vilket sätt i så fall? Och nu då samhället öppnar upp igen; vem alla finns i min vardag nu? Och vilka alla vill jag återuppta kontakten med? För ett par veckor sedan deltog jag i ett stort evenemang, mitt första på 1,5 år. Glädjen att träffa kompisar man inte sett live på flera år var enorm. Det var väldigt naturligt att konstatera “Ja, vi har ju inte setts på grund av corona, men så kul att träffas nu! Ska vi ta lunch eller öl någon dag?”. Det dåliga samvetet över att man inte hållit kontakt försvann omedelbart. I ett liv ryms både karaoke och musslor – vi behöver olika sorters människor och upplevelser runt oss för att få ut det bästa av livet. Efter en begränsad vardag har det blivit tydligare vad och vem jag saknar, men också vad och vem jag vill ha i min vardag i framtiden. Till er som varit min musslor i vittvin-krets under pademin; tack för att ni funnits där och för att vi tillsammans skapat fina minnen från den här underliga tiden. Till er som funnits på ett avstånd; det kommer att vara så ofattbart roligt att ses igen.
. 25 .
SAMHÄLLE
ROBERTH OCH LINNEA VILL GÖRA NÄRPES TILL EN MER INKLUDERANDE KOMMUN FÖR UNGA TEXT FOTO
Karolina Virta Jessica Lindgren
Roberth Sjöström och Linnea Strand från Närpes är två kommunalpolitiker som synts i lokala medier under det senaste året. Närpes har den lägsta medelåldern bland fullmäktigeledamöter i landet, och därför har staden fått stor uppmärksamhet efter kommunalvalet. Liber träffar Linnea och Roberth för att ta reda på orsakerna till det fantastiska kommunalvalsresultat som Svensk Ungdom uppnått i staden.
HÅLLBARHET OCH SATSNINGAR PÅ VÄLMÅENDE SKAPAR ETT ATTRAKTIVT NÄRPES
Linnea är egenföretagare och driver en matsvinnsbutik i Närpes, där vi nu träffas över en kopp kaffe. Fullmäktigeperioden har precis börjat och både Linnea och Roberth har fått betydande poster i staden. Linnea som andra vice ordförande för stadsstyrelsen och Roberth som styrelsemedlem och gruppordförande för SFP:s partigrupp. Linnea och Roberth är båda överens om att de frågor som bör prioriteras de kommande fyra åren är ungas välmående. Det är ingen hemlighet
att unga fått lida otroligt mycket under den gångna pandemin, och när samhället igen börjar öppna upp sig behövs åtgärder för att trygga ungas välmående och hjälpa dem som har det svårt. Roberth poängterar att man också behöver tänka på den äldre generationen som varit mycket ensam under pandemin. Med många unga invalda i Närpes fullmäktige hoppas Linnea och Roberth att man med gemensamma krafter kan ta beslut som gynnar ungas välmående. Linneas intresse för hållbarhet syns inte bara i hennes yrkesliv utan också i politiken. Hon vill jobba hårt för en hållbar avfallshantering i Närpes – något hon redan hunnit ta upp på ett
. 26 .
. 27 .
Roberth Sjöström + Ålder: 28 år + Hemort: Närpes + Ingenjör och blivande diplomingenjör + Stadsstyrelsemedlem, gruppordförande för SFPgruppen och medlem i folktinget + På fritiden: Föreningsaktiv inom en ungdomsförening, SU och fotbollsföreningen Töjby FC
Linnea Strand + Ålder: 26 år + Hemort: Närpes + Företagare, driver en matsvinnsbutik i Närpes + Vice ordförande och ordinarie medlem i stadsstyrelsen + På fritiden: Tränar och renoverar hus
Roberth och Linnea. Foto: Karolina Virta
. 28 .
möte. Roberth instämmer och poängterar att man också borde tänka mer hållbart gällande användningen av kommunens byggnader. Nya byggnader ska byggas på ett hållbart sätt, men det är inte den enda lösningen. Man behöver också hitta sätt att använda de byggnader som står tomma i kommunen. Både frågan om hållbarhet och ungas välmående är avgörande för att Närpes ska bli en attraktiv hemkommun för unga att återvända till efter sina studier, något som både Linnea och Roberth gjort efter att ha slutfört sina studier i Vasa. OCKSÅ ÄLDRE RÖSTADE PÅ UNGA I VALET
Att vara ung i politiken är inte alltid det lättaste, men hittills har både Linnea och Roberth blivit väl mottagna. Självklart har det hänt att folk yttrar sina åsikter lite här och där, men i största allmänhet tycker bägge två att upplevelsen varit positiv. De har inte fått höra negativa kommentarer och ingen har påpekat deras unga ålder på ett negativt sätt. Men självklart för rollen som politiker med sig ett ansvar – man kanske tänker en extra gång innan man tackar ja till uppdrag eller tillställningar som kunde uppfattas negativt av kommunens invånare. Många både unga och äldre väljare har kommenterat att det är roligt att så många unga blev invalda i fullmäktige. Politiker från andra kommuner har också sagt sig vara imponerade av valresultatet i Närpes. Svensk Ungdom har nio ledamöter i fullmäktige och fem av dem är även ordinarie styrelsemedlemmar – ett imponerande resultat. Linnea och Roberth tror att orsaken till valsegern är att också äldre röstat på unga. Nyckeln är att unga i Närpes är hemkära i sin kommun, något som också syns i stadens aktiva föreningsliv. Att bli politiskt aktiv är något som växt fram genom åren. Roberth berättar att han genom föreningslivet märkte hur lätt det kan vara att påverka och få saker gjort. Intresset för politiken skapades genom diskussioner med vänner om vad man borde ändra på i Närpes. Linnea hade visserligen haft ett intresse för politik, men inte konkret tänkt tanken om att ställa upp i val, tills hon fick
ett samtal och uppmuntrades att ställa upp i kommunalvalet. VÄXANDE LOKALAVDELNING
SU har en lokalavdelning i Närpes som blivit allt mer aktiv de senaste åren. Linnea och Roberth hoppas att föreningen kan växa när det nu finns så många unga fullmäktigeledamöter. Tröskeln för unga att ta kontakt behöver bli lägre, något den aktiva lokalavdelningen kan bidra till. Roberth upplever att ungas kunskap om hur kommunpolitiken fungerar behöver öka. Det är svårt att påverka om unga inte vet om att de har möjlighet att påverka frågor som berör dem. Linnea säger att hon vill synliggöra för unga vad styrelsen och fullmäktige gör. Det är även tydligt att få ungdomar vet hur långsam en beslutsprocess i kommunen kan vara. Även om politikerna jobbar hårt för att förbättra något så kan det ta upp till 1-2 år före man ser ett konkret resultat. Linnea förklarar att politikerna jobbar med så många frågor samtidigt, det är något som kommuninvånare ofta glömmer bort. ANDRA KOMMUNER KUNDE OCKSÅ LÄRA SIG GE PLATS ÅT UNGA
De fyra kommande åren vill Linnea lära sig så mycket som möjligt. Samtidigt vill hon föra fram de åsikter hon brinner mest för. Roberth ser fram emot att lyfta upp frågor som är viktiga för unga. Han tror på att de förtroendevalda under de kommande fyra åren kommer göra mycket gott för de unga i Närpes. Att SU:arna i fullmäktige är så många gör det möjligt att lyfta fram viktiga frågor – och förhoppningsvis också så ett litet frö hos de äldre politikerna. Som vice ordförande i stadsstyrelsen känner Linnea ett ansvar att föra fram de åsikter som hennes väljare har röstat för. Roberth håller med – han vill också se en bra sammanhållning i gruppen som han ska leda som gruppordförande. Det är viktigt att det syns att SU är med. Roberth poängterar vikten i att få gruppen att gå framåt mot ett gemensamt mål. Väljarnas förtroende motiverar att framföra sina åsikter när man sitter i salen. Fördelen
. 29 .
med att få vara med i stadsstyrelsen är att det ofta blir mer diskussion i en mindre grupp, man kan gå mer in på djupet i en fråga när den diskuteras i styrelsen än vad man kan i fullmäktige. Linnea tror att Närpes kommer vara en ännu mer ungdomsvänlig kommun i framtiden. Roberth håller med och tror att utbildning och fritidsaktiviteter kommer bidra till den ungdoms- och barnvänliga kommun som de strävar efter. En mer miljövänlig kommun tror de båda också på. Linnea påpekar att frågan är viktigt för alla kommuner, men att miljön också är en fråga som särskilt intresserar unga. Den nya generationen beslutsfattare i Närpes är ett resultat av invånarnas ambitioner om nya krafter i kommunen. Det är den unga generationen som ska fortsätta bo i Närpes, och det är därför de behöver sitta på platser där beslut fattas. Kandidatrekryteringen har också bidragit till det goda kommunalvalsresultatet. SU hade kandidater i alla delar av kommunen. Det som andra kommuner kan lära sig av Närpes är att äldre politiker kunde lyssna mer på unga och ge mer plats åt unga i beslutsfattandet. Att de unga fullmäktigeledamöterna blivit mottagna på ett bra sätt och att man väljer att lyfta upp unga gynnar alla i kommunen, säger Linnea. Man behöver också inkludera unga i nämnder och direktioner, och lokalavdelningarna har ett stort ansvar att inkludera och utbilda unga. Linnea tror att även medier har en inverkan på hur villiga unga är att delta i beslutsfattandet. Om medier lyfter upp unga fullmäktigeledamöter så blir tröskeln lägre till nästa val för andra unga att våga ställa sig till förfogande.
VIERASKYNÄ
ILMASTOKRIISI EI OLE ENÄÄ VAIN TULEVAISUUTTA Kuva: Satu Söderholm
KAISA MIKKELÄ Elokapinalainen
Elokapina on varmasti kaikille jo tuttu nimi, sen verran mediahuomiota se on saavuttanut kapinoinnillaan. Uutisissa on vatvottu puolin ja toisin sitä, että siellä sitä istutaan taas kaduilla, taas on Mannerheimintie tukossa. Lehtijutuissa huomio on usein keskittynyt liikkeen tapoihin osoittaa mieltä, ilmastokriisi on jäänyt uutisoinnissa sivummalle.
Moni kysyy, mitä hyötyä kapinoinnista Suomessa on. Suomen päästöthän ovat ihan minimaaliset kun ollaan niin pieni maakin, eivätkä muutkaan maat toimi ilmastokriisin vaatimalla tavalla. Erityisesti Kiinan kaduille moni olisi valmis lähettämään meidät heti seuraavalla lentokoneella. Tämä on kuitenkin monella tapaa varsin absurdi idea.
Koska kansalaistottelemattomuus näyttää herättävän niin paljon tunteita, tehdään heti tämän jutun alkuun selväksi, miksi me tukimme mielenosoituksillamme kadun. Syy on yksinkertainen: ilmastoasioiden puolesta on osoitettu mieltä ”nätisti” jo 40 vuotta, eikä tarpeeksi suurta muutosta ole tapahtunut. Nyt on todella kiire ja väkivallaton kansalaistottelemattomuus on tutkitusti yksi tehokkaimmista tavoista nopean yhteiskunnallisen muutoksen aikaansaamiseksi. Sitä ovat aiemmin käyttäneet avukseen monet ikoniset henkilöt kuten Rosa Parks ja Mahatma Gandhi. Ja onneksi ovat.
Ihan ensiksikin, niin kauan kuin oma toiminta ei ole täydellistä, on mielestäni turhaa syytellä muita. Ja Suomen toiminta on kaukana täydellisestä. Koska kyllähän me kuitenkin tiedämme vuosittaisista ylikulutuspäivien uutisoinneista, että jos kaikki kuluttaisivat niin kuin suomalaiset, tarvittaisiin yli kolmen maapallon luonnonvarat. Kun Suomen ylikulutuspäivä asettuu jo huhtikuuhun, on koko maailman ylikulutuspäivä kuitenkin vasta heinä-elokuun vaihteessa. Ja entäpä Kiina? Kiinan ylikulutuspäivä on vasta kesäkuussa, eli aika paljon myöhemmin kuin meillä suomalaisilla.
Kuten väkivallattomalle kansalaistottelemattomuudelle on tyypillistä, elokapinalaiset kantavat vastuunsa – me menemme putkaan, kun poliisi niin käskee ja maksamme meille langetetut sakot. Ainut lainvastainen toimemme onkin siis se, ettemme suostu lähtemään tieltä pyydettäessä, että tukimme liikenteen, kuten niin lukuisat tietyöt ympäri Suomea joka päivä.
On tärkeää ajatella asiaa tasa-arvon ja oikeudenmukaisuuden kannalta. Meidän länsimaalaisten ihmisten korkea kulutustasomme on historian saatossa johtanut siihen, että nyt ollaan kriisitilassa. Olemme myös vallassa olijan tavoin ulkoistaneet kuluja muualle, tuottamalla suuren osan kulutustavaroista ulkomailla, esimerkiksi siellä paljon puhutussa Kiinassa. Ilmastokriisi ei kuitenkaan kaadu meidän päällemme ensin. Jo nyt se satuttaa globaalissa etelässä asuvia ihmisiä, joiden kulutustaso ja hiilijalanjälki ovat minimaalisia verrattuna meihin. Meillä on vastuu toimia ensiksi.
No niin. Nyt on keinomme käsitelty. Siirrytään ilmastokriisiin ja toivotaan, että myös muut lehtijuttujen kirjoittajat tekevät niin. Ilmastonmuutos on laajalle levinnyt sana, mutta nykyään kyse on ilmastokriisistä. Maailma on tosiaan menossa kohti kolmen asteen, tai pahimmillaan jopa 4,3 asteen lämpenemistä. Suomi on sitoutunut Pariisin ilmastosopimuksen 1,5 asteen tavoitteeseen, mutta on pian jo ylittänyt oman päästökiintiönsä. Jopa meillä länsimaissa on viimeisen vuoden aikana näkynyt tulvia ja erilaisia sään ääri-ilmiöitä. Ja jos muutokset näkyvät jo meilläkin, on hyvä miettiä millaisia katastrofeja lämpenemisestä on seurannut muualla maailmassa.
. 30 . . 30 .
Rakkauden vastakohta ei ole viha, vaan välinpitämättömyys. Älä sinä jää välinpitämättömäksi.
Vieraskynä-palstalla RKP-nuorten ulkopuolinen kirjoittaja tuo oman näkökulmaansa lehden teemaan. Mielipiteet ovat kirjoittajan omia.
VILL DU SKRIVA FÖR LIBER? Liber är Svensk Ungdoms politiska tidskrift, som behandlar samhällsfrågor och fenomen med ett journalistiskt grepp. Varje nummer har ett nytt, aktuellt tema. Under de senaste åren har vi bland annat talat om miljö, minoriteter, alternativ sanning och pengar. Artiklarna skrivs av en mångsidig skara skribenter – ta kontakt på liber@su.fi om du vill vara en av dem! Idéer om ämnen och annan medverkan är också välkommet. Liber har en upplaga på omkring 3 000 exemplar och utkommer fyra gånger om året. SU-medlemmar får tidskriften hem och den finns också på ett antal bibliotek, skolor och andra instanser. Läs intervjuer med ministrar och riksdagsledamöter, artiklar om konspirationsteorier, bortglömda kvinnor i historien, framtidens arbetsmarknad, unga liberaler i diktaturen Belarus och mycket mer på su.fi/liber eller issuu.com/svenskungdom
TEMA: ALTERNATIV SANNING
+ KONSPIRATIONSTEORIER Jätteroligt eller superfarligt?
SVENSK UNGDOM BEKANTAR SIG MED NYA BUBBLOR DEN GRÖNA LÖGNEN Historien om kannabis
. 31 .
. 32 .