TEMA: ALTERNATIV SANNING
+ KONSPIRATIONSTEORIER Jätteroligt eller superfarligt?
SVENSK UNGDOM BEKANTAR SIG MED NYA BUBBLOR DEN GRÖNA LÖGNEN Historien om kannabis
LEDARE
ANNA HELLBERG
chefredaktör
TA KONSPIRATIONSTEORETIKERN PÅ ALLVAR Alternativ sanning – sådant finns ju inte på riktigt. Det är bara Trump-administrationens halvdesperata påhitt för att försvara sina dårskalliga påståenden. Ändå gick det att göra en hel tidning med det temat. Och som du kommer att märka handlar inte en enda av artiklarna om USA:s president. Alternativa fakta må vara ett nytt uttryck, men motstridiga sanningar har alltid funnits. Alternativ historia skapades redan i Egypten år 1457 f.Kr. – bläddra till sidan 17 om du inte tror mig. Ett nyare ämne på alternativa sannings-fronten är den så kallade Deepfake-teknologin. Det handlar om bild och ljud som manipuleras för att skapa en video som aldrig spelats in. Ett beskrivande exempel är komikern Jordan Peele som skapat en fejkvideo där Barack Obama säger saker han aldrig skulle säga. Men det finns också oroande exempel, kändisars ansikten som editerats in i porrvideor, till exempel. Fejkvideorna ser kanske inte helt realistiska ut, men det är bara en tidsfråga innan de gör det. Deepfake-teknologin i sig är ändå inte det enda problemet. I en artikel av CNN påpekas det att bara vetskapen om att sådan teknologi existerar kan tära på tilliten i samhället, särskilt hos dem vars tillit inte varit stark till att börja med. Det finns redan folk som inte tror på förintelsen eller 9/11 trots bild- och videobevis.
var den är tagen. Eller ta en mening som någon på riktigt har sagt – men i en helt annan situation än man påstår. Det är inte alltid kunskap eller teknologi som avgör, utan hur vi väljer att använda dem. Vi har massor av vetenskaplig kunskap om både medicin och mobilteknologi men ändå finns det folk som tror att Covid-19 orsakas av 5G-strålning eller botas med hjälp av silvervatten. Enligt svenska historikern Rasmus Fleischer grundar sig konspirationsteorier på verkliga problem som folk upplever i sina liv. Men de slutsatser man gör om vad dessa problem beror på och hur de ska lösas blir totalt fel. När man sedan fokuserar sin energi på konspirationsteorin tappar man sikte på problemets verkliga källor och lösningar. I ett avsnitt av podden P3 Dystopia säger Fleischer också att konspirationsteorier frodas hos folk som inte har det helt bra i samhället. Misstro och teorier är symptom på riktiga problem, och trots att man inte ska ta Flat Earth-teorin på allvar ska man ändå ta människorna bakom den på allvar. Alternativ sanning kan kännas underhållande, skrattretande, frustrerande och skrämmande. Men framför allt är det en påminnelse om att vi måste kämpa för ett samhälle där alla blir omhändertagna, stöttade och tagna på allvar. Inte tagna på allvar som 5G-experter, men som människor.
För potentiella lögner och den misstro de medför krävs inga invecklade teknologier. Det räcker med att ta en äkta bild och ljuga i bildtexten om när och
.2.
INNEHÅLL no
02/2020
DEBATTPROJEKTET NÅR NYA NIVÅER S. 4
2
LEDARE
4
ANSLAGSTAVLAN
6
SU I MEDIA
7
KOLUMN
8
VÄRLDEN
10
SAMHÄLLE Bekanta
11
BLI KOMMUNALVALSKANDIDAT
12
SAMHÄLLE
15
KALLELSE
16
HISTORIENS BORTGLÖMDA KVINNOR S. 16 PRESSFRIHET OCH FEJKNYHETER S. 20
GODA NYHETER? S.28
Förenklad sanning eller alternativ sanning?
Konspirationsteorier - jätteroligt eller superfarligt?
Hur påverkar 5G våra samhällen egentligen? Kongress 2020
HISTORIA Historien glömde bort kvinnorna som formade den
20
SAMHÄLLE Den
23
HISTORIA Den
24
VIERASKYNÄ
26
SATIR Surdegsbröd
27
SAMHÄLLE
28
31
dig med nya bubblor
här artikeln handlar inte överhuvudtaget om nättroll (nästan) gröna lögnen
Med Yannick Lahti och babytalko
Korrelation - kausalitet
MEDIA Jag har inte läst nyheter på flera dagar, det är ändå bara corona... SAMHÄLLE
Inte bra men bättre
Anna Hellberg ANSVARIG UTGIVARE Frida Sigfrids GRAFIKER Marie Krogius TRYCKERI Grano OMSLAG Marie Krogius MEDVERKANDE Anna Hellberg, Frida Sigfrids, Matilda Holmström, Joel Sundström, Nicholas Kujala, Rebecca Nurminen, Merete Lindholm, Ted Urho, Tyko Hertzberg, Yannick Lahti, Alexander Beijar, Marie Krogius NO 2/2020 UPPLAGA 3450st CHEFREDAKTÖR
Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47
liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X
ANSLAGSTAVLAN
DEBATTPROJEKTET NÅR NYA NIVÅER Vårt debattprojekt i samarbete med Fin-
Lyceum vann debattävlingen och över
lands Svenska Skolungdomsförbund FSS
400 unga deltog i debattforum. I år har
är slut för det här läsåret. Projektets syfte
debattprojektet nått en ny nivå med fler
är att stärka ungas förmågor i debatt och
deltagare än tidigare, tvåspråkiga work-
retorik – vi tycker det är viktigt att alla
shoppar och online debattforum. Tack till
har verktyg att delta i samhällsdebatten.
alla som varit med och ett särskilt stort
Projektet består av workshoppar (de-
tack till vår debattkoordinator Alexander
battforum) och en nationell debattävling
Beijar!
för studerande på andra stadiet. Ålands
SU-personalen har jobbat distans i snart tre månader. Kretsstyrelser, utskott och förbundsstyrelsen har hållit sina möten på distans. Det går bra trots att vi saknar varann. På Instagram kan du hitta tips på hemmaunderhållning och tankar kring mental hälsa. I höjdpunkterna från våra stories kan du göra vårt Vappen-quiz eller se hur #supersonalens distansvardag rullar på.
Följ oss på @ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET
KONGRESSNOSTALGI Förbundskongressen skulle äga rum 8–10 maj, men så blev det ju inte. I stället grävde vi i arkiven och hittade gamla bilder från gångna årtionden för att känna oss nostalgiska över forna kongresser (trots att vi själva inte var födda under de flesta av dem). Här är några smakprov, resten kan man hitta på Instagram. För att ytterligare lätta på kongressabstinensen passade vi på att öppna anmälan till vårt nya kongressdatum 11–13 september. Mera om konressen på sidan 15.
.4.
5 TIPS
MARIE KROGIUS Vikarierande grafiker
WEBINARIER OCH VIRTUELLA PUB-QUIZ När corona och alla restriktioner slog till blev vi, likt alla andra, tvungna att tänka om hela vårens verksamhet. Men med utmaningar kommer möjligheter, och trots att våren har sett annorlunda ut för alla våra kretsar, lokalavdelningar och förbundet har våra
medlemmar fått ta del av flera intressanta webinarier, träffar med politiker och utbildningar för förtroendevalda. Vi har kunnat ordna evenemang över regionsgränserna, sänka tröskeln för deltagande, och hitta nya sätt att umgås i en annorlunda tid.
3.4
Debattforum på distans för förtroendevalda
3.4
Virtuellt Pub-Quiz på Facebook-live med SU i Österbotten
8.4
Boomer möter zoomer:
Vad kan vi lära oss av varandra? – Frukostwebinarium
tillsammans med tankesmedjan Agenda
15.4
Utbildningswebinarium för förtroendevalda: Så uttrycker du din åsikt på
ett övertygande sätt!
23.4
What’s Really Happening in Iraq? – Webinarium arranged by Swedish
Youth of Turku and Swedish Youth of Finland's International Committée
22.4
Live-frågestund med förbundsordförande Frida Sigfrids och
vice ordförande Nicholas Kujala
29.4
Facebook Live med förbundsordförande Frida Sigfrids och SFP:s
vice-ordförande Henrik Wickström
6.5
Stan möter byn: Vad kan vi lära oss av varandra? – Frukostwebinarium
tillsammans med Tankesmedjan Agenda
12.5
SU träffar Europaparlamentariker Nils Torvalds – Vi diskuterar klimatet
och corona.
Webinarium arrangerat av Svensk Ungdom i Åboland och Svensk
Ungdoms miljöpolitiska utskott
MARIES 5 TIPS FÖR EN SOMMAR I HEMLANDET RESETIPSET Besök ett UNESCO-världsarv, det finns sju stycken i Finland. Sveaborg, Gamla Raumo och Kvarkens skärgård för att nämna några. Hur många hinner du besöka i sommar? ARTISTEN Musikgruppen Saimaa gör finsk progressiv alt-rock. Mitt favoritalbum är Urheilu-suomi, ett album producerat för Yles tv-serie med samma namn. Albumet är en rytmisk och dramatisk presentation av Finlands idrottshistoria i formen av någon sorts progressiv teknomusik. Garanterar att du inte har hört något liknande! Bra för både intensiv arbetsflow och spontana dansuppträdanden i vardagsrummet. SERIEN Yles tvåspråkiga serie Egenland. Då du besökt alla UNESCO-världsarv i Finland och vill ha mer inspiration för att resa i hemlandet kan du knäppa på Egenland på Yle Arenan. Är du utmattad efter din UNESCO-världsarvs-roadtrip och bara vill ligga på soffan och slappa är Egenland utmärkt för att uppskatta våra sevärdheter hemifrån. BOKEN Läser du också för lite på finska? Läs Juha Hurmes Niemi, som handlar om Finland, men ändå inte riktigt. Hurme vann Finlandiapriset 2017 för boken med så finurligt språk att man glömmer bort att det är facklitteratur. Boken börjar vid universums begynnelse och tar dig genom världens kulturhistoria med perspektiv på det som senare kom att bli Finland. Paradoxalt nog en lättsam djupdykning i historien! APPEN Maastokartat finns på Google play och Apple store. En fantastisk app med topografiska kartor på skog och stad. I kartorna finns både höjdskillnader och byggnader så det är lätt att hålla koll på var man befinner sig. Perfekt när man ska på hajk.
.5.
SU I MEDIA
“ORBÁN SKYLLER PÅ KRISEN,
“Me nuoret kaipaamme konkreettisia tukitoimia, ja kesäopinnot ilman tukikuukausien menettämistä ovat yksi sellainen.”
MEN ETT NÖDLÄGE SKA INTE UTNYTTJAS FÖR ATT FÖRMINSKA RÄTTSSTATSPRINCIPERNA, VILKET ÄR PRECIS VAD UNGERN NU GÖR.” FRIDA SIGFRIDS "MILJARDER MÄNNISKOR I ISOLERING – SÅ OLIKA DRABBAS VI AV RESTRIKTIONERNA"
EMMI PIIPPO "YLIOPISTOJEN JA AMMATTIKORKEAKOULUJEN TULISI LISÄTÄ KESÄN KURSSITARJONTAA" HELSINGIN SANOMAT 14.4
HBL 3.4
“Coronaviruset har också påmint oss om hur viktigt internationellt samarbete är då det gäller att hindra spridningen av virus och försäkra tillgången av korrekt information.”
Vi uppmanar också de arbetsgivare i regionen som under sommarmånaderna anställer utländsk arbetskraft, som nu inte kan resa till Finland, att erbjuda ungdomar säsongsjobb.
LAURA FAGERLUND "CORONAVIRUSET ÄR INTE EN URSÄKT FÖR RACISM" HBL 4.3 OCH VASABLADET 27.2
FRIDA LÖNNBÄCK "VAD HÄNDER MED OSS UNGA NU?" VASABLADET 5.5
“En högskoleutbildning ger inga garantier för en hög lön inom alla branscher och därmed skulle läsårsavgifter göra situationen ojämlik och orättvis.”
“Nuorten demokraattisen osallistuminen tukeminen on koko kunnan vastuulla. Hyviä tuloksia on saatu esimerkiksi sillä, että opettajat ja nuorisotyöntekijät ovat järjestäneet yhteislähdön äänestyspaikalle nuorten kanssa.”
FRIDA SIGFRIDS "INGA LÄSÅRSAVGIFTER FÖR HÖGSKOLESTUDERANDE" ÅBO UNDERRÄTTELSER, VASABLADET OCH ÖSTERBOTTENS TIDNING 14.5 HBL 15.5
SU MED UNGDOMSSEKTORNS TAKORGANISATION I FINLAND ALLIANS RF OCH ANDRA UNGDOMSORGANISATIONER "NUORISOJÄRJESTÖT HALUAVAT KUNTAVAALIEN ÄÄNESTYSPAIKAT LÄHELLE NUORIA" KUNTALEHTI 14.5
.6.
KOLUMN
FÖRENKLAD SANNING ELLER ALTERNATIV SANNING? Ofta menar folk att politisk diskussion bara är svåra begrepp och fraser som inte betyder någonting alls. Därför kan politik för många kännas både distant och tråkigt. För vem vill höra på debatter eller läsa nyheter som de inte förstår? Samtidigt handlar diskussionerna som politiker för ofta om samhällsproblem som inte har enkla lösningar, utan är ytterst komplicerade. Hur ska då politiker kunna framföra sitt förslag utan att förenkla sanningen? Då jag hör dessa fraser tycker jag ofta man dumförklarar icke-politiker en aning. Det är inte så att folk direkt tappar tråden för vad en politiker säger då hen blir invald i sin kommuns fullmäktige eller i riksdagen. Samtidigt finns det en sanning i att många politiker undviker svåra frågor och istället flummar till svar som sällan svarar på själva frågan. Att inte berätta hela sanningen, alltså att medvetet inte svara på frågan kan man på sätt och vis se som alternativ sanning.
I paneldebatter är svarstiden ofta mycket begränsad. Om man frågar mig hur jag vill förnya socialskyddet i Finland under den här regeringsperioden och ger mig 30 sekunder svarstid hinner jag omöjligt gå in på detaljer, utan tvingas förklara en svår helhet totalt för snabbt. Detta gäller inte bara paneldebatter. Insändarsidorna har ett begränsat antal tecken för att hålla läsaren uppmärksam, på alla sociala medier måste ditt budskap vara kort och koncist – på Twitter är längden begränsad till 240 tecken. Korta, snabba budskap präglar den politiska diskussionen överallt.
“Om man frågar mig hur jag vill förnya socialskyddet och ger mig 30 sekunder svarstid tvingas jag förklara en svår helhet totalt för snabbt.” Därför är det extra viktigt att läsaren och åhöraren förhåller sig kritiskt, tar reda på mer från flera olika källor, och kanske de viktigaste – bryr sig om att informationen är sann. Det finns ett flertal exempel på tillfällen där väljare inte brytt sig om den information som politiker framfört varit sann eller falsk. I Storbritannien körde några som var för Brexit runt med en buss med budskapet att de pengar Storbritannien “ger EU” istället kunde användas till hälsovården i hemlandet. Bussen hamnade i hetluften när man konstaterade att budskapet inte var sanningsenligt. Samtidigt gjordes flera intervjuer med väljare som inte brydde sig om informationen på bussen var sann eller falsk eftersom problemet med att hälsovården behöver mer pengar kvarstår och att de därför kommer rösta för ett Brexit. Politik handlar i främsta hand om att ge makt till någon man litar på. Därför är det viktigt att kolla upp att de budskap som framförs är sanningsenliga. Politiken är full av alternativ sanning – både förkortade budskap och bortlämnade detaljer, men också medveten spridning av falska nyheter. De flesta väljare är otroligt smarta och det är viktigt att vara uppmärksam på vad som stämmer och vad som inte gör det. Även om du vill tro på något annat.
FRIDA SIGFRIDS Förbundsordförande .7.
VÄRLDEN
KONSPIRATIONSTEO JÄTTEROLIGT ELLER SUPERFARLIGT?
TEXT
Matilda Holmström Marie Krogius
ILLUSTRATION
BILDER
Unsplash
I
L
L
U
fall du inte visste det redan är en konspirationsteori en teori om en hemlig sammansvärjning som med ett ondskefullt eller manipulerande uppsåt ligger bakom en händelse eller ett fenomen. Den speglar en alternativ bild av verkligheten, som skiljer sig från den officiella bilden. Konspirationsteorier står i stark kontrast till det vi får höra av myndigheter, journalister och politiker.
yckligtvis är många konspirationsteorier så galna att de mest bara är harmlösa och underhållande. Men när en stor skara tror på alternativa fakta kan det skapa otroligt mycket skada; hatbrott mot minoriteter, utarmning av jordens resurser (om folk inte tror på klimatförändringen), och motstånd mot läkemedel och vaccin som kan rädda liv. Tror man att hela jorden styrs av ett hemligt sällskap ser man knappast heller poängen med att rösta i val.
ikväl är det inte konstigt att vi tycker om att prata om konspirationsteorier, och ibland tro på dem. Förutom att det kan vara spännande att grotta ner sig i otroliga berättelser så har vi människor en tendens att se mönster också där de inte finns. Vi lever i en komplex värld, och ofta är det lättare att tro på medvetna krafter som styr händelser, istället för att försöka förstå komplicerade sammanhang eller att det ibland bara är slumpen som styr. Vi vill ha kontroll och lätta förklaringar på varför världen ser ut som den gör. Vi vill också gärna ha någon att skylla på då saker går tokigt, och då är en konspirationsteori lätt att ta till.
nder åren har en del konspirationsteorier ihärdigt levt vidare. Kanske du också har hört om den förfalskade månlandningen eller att mordet på president Kennedy och 9/11 var ett “inside job”. Här är några konspirationsteorier som kan vara intressanta att grotta ner sig i en regnig dag.
.8.
ORIER
THE PROTOCOLS OF THE LEARNED ELDERS OF ZION
N
ästa konspirationsteori är tyvärr ett exempel på hur farligt fake news kan vara. “The Protocols of the Learned Elders of Zion” är ett antisemitistiskt dokument som beskriver en planerad judisk konspiration att ta över världen. Dokumentet dök först upp i Ryssland år 1903, och trots att det otaliga gånger bevisats vara ett påhitt med syfte att svartmåla judarna, har det publiceras och spridits som ett äkta dokument ända fram till vår dag. Dokumentet har spelat en stor roll i antisemitismens historia, framför allt i Nazityskland under 1900-talets första hälft. I dag finns det fortfarande skrämmande många människor som baserar sitt hat mot judar på detta falska dokument. BIG PHARMA
A
llt som Big Pharma, alltså läkemedelsbolagen, producerar är lurendrejeri för att manipulera oss och göra oss sjuka. Sådana konspirationsteorier finns det gott om. Faktum är att läkemedelsbolag faktiskt har blivit fast för att syssla med en hel del oetiska saker – som att bidra till opiodkrisen i USA eller utföra olagliga medicintester på människor i utsatta länder. Detta gör att många har svårt att lita på de stora läkemedelsbolagen. Nu under coronatiderna är det få av oss som inte har en avlägsen släkting eller bekant som plötsligt blivit epidemiolog och sprider tvivelaktiga råd på Facebook. Är alla läkemedel en blåsning för att göra oss sjuka så vi måste köpa mera läkemedel? Är coronaviruset skapat i ett labb och injicerat i oss som vaccin för att stoppa överbefolkningen i världen? Frågar du en läkemedelsskeptiker är svaret ja. Frågar du ungefär alla läkare i hela världen så får du ett annat svar. SFP STYR HELA FINLAND
T JORDEN ÄR PLATT
M
ånga har säkert hört om denna konspirationsteori. Det intressanta är att de som tror att jorden är platt bara blir fler och fler! Efter aktivt tittande på dokumentärer och läsande av internetforum är det bara en grej som undertecknad inte har förstått: Vad skulle någon få ut av att ljuga om jordens form? Vad skulle vara anledningen till att alla fysiker, astrologer, geologer och alla världens länder skulle ha kommit överens om att ljuga åt hela jordens befolkning? #THROWBACKTHURSDAY
I
ngen oskyldig hashtag för nostalgiska fotografier, utan en spionoperation. Många tror att det är de amerikanska myndighetsorganisationerna FBI och NSA som har skapat den populära hashtagen Throwback Thursday. Varför? För att komma åt gamla bilder som tagits före internets tid, och för att träna AI och ansiktsigenkännande algoritmer att förstå åldrande och så kunna spåra och identifiera människor med hjälp av en flera decennier gammal bild.
ro det eller ej (EJ), men under de senaste 700 åren har SFP i hemlighet styrt hela Finland! SFP, i sin tur, styrs av svenska frimurare och Illuminati. Detta om man ska tro en Youtube-video publicerad av en finsk “journalist” under våren 2020. Tänk det – här har vårt moderparti styrt hela landet under århundraden och vi har fortfarande inte samma tillgång till service på vårt modersmål.
BONUS: KONSPIRATIONSTEORIER SOM VISADE SIG VARA SANNA
I
hopkokad fiktion är kanske normen, men det finns faktiskt konspirationsteorier som myndigheter länge nekat till men som senare visat sig stämma. Så en viss skepticism kan ändå vara nödvändig. En av de kändaste konspirationsteorierna som år 2013 visade sig stämma, är att NSA spionerar på både sina egna medborgare och personer från andra länder. För spännande läsning kan man googla på konspirationsteorier som visat sig vara sanna, där det finns allt från fakeade provokationer som startat krig till hur scientologerna under 70-talet ganska bra lyckades infiltrera de amerikanska myndigheterna genom Operation Snow White och olika olagliga experiment och prov som läkemedelsföretag har blivit fast för. Men kom ihåg att vara skeptisk över vad du hittar på internet.
.9.
SAMHÄLLE
Bek TEXT:
anta dig
l o b r b ! u b a y med n
Joel Sundström
ILLUSTRATION:
Marie Krogius
Svensk Ungdom har i år som mål att skapa forum för diskussion där människor med olika bakgrund kan bekanta sig med varandras världar och diskutera öppet. Det gör vi med en serie seminarier vi kallar Bekanta dig med nya bubblor. För att förstå andra krävs det dialog, att lyssna och respektera den andra parten. Allt för ofta försöker vi projicera vår världsbild på någon annan eftersom vi anser att vår bild är den rätta. Förstå mig inte fel, det är extremt viktigt att kämpa för det man anser vara rätt men oftast når man det bästa resultatet genom att lyssna och förstå först. Svensk Ungdom vill vara med och skapa ett sundare diskussionsklimat där vi förstår varandra – så får vi även andra att lyssna på oss. Det första seminariet i början av april fokuserade på generationspolitik. Webinariet gick under namnet Boomer möter Zoomer, där ordförande Frida Sigfrids representerade zoomern och riksdagsledamot Eva Biaudet representerade boomern. Webinariet modererades av Ted Urho, en första årgångens millennial. Det är lite motstridigt att försöka spräcka bubblor samtidigt som man definierar deltagarna enligt deras generation. Men det finns uppenbara skillnader mellan generationerna som kan vara viktiga att förstå. “Ok, Boomer” är ett begrepp som blivit ett vanligt skällsord mot “gubbar och gummor” som inte förstår hur en ung person tänker. Visst finns det många trångsynta boomers, men hur ska de kunna förstå om ingen tar sig tiden att föra en vettig dialog med dem? Under webinariet diskuterade Biaudet och Sigfrids problematiken med mötespunkter. Var ska generationerna mötas idag? Vår vardag ser olika ut och även på nätet hänger vi i olika bubblor, oftast på helt olika kanaler. Biaudet lyfte fram att hon inte alltid känt sig välkommen i mötesrum där unga spenderar
sin tid. Sigfrids poängterade att det kan vara svårt att få samma information eller mötas om man använder olika nättjänster och appar. Få boomers är på Instagram och ännu färre på Tiktok medan Facebook som är populärt bland boomers inte används aktivt av zoomers längre. Vissa zoomers har inte ens Facebook! Själv som millennial känns det främmande, vem har inte Facebook? Problematiken med att inte komma utanför sin egen bubbla finns inte bara mellan zoomers och boomers. I seriens andra webinarium möttes Stan och Byn för att diskutera en växande klyfta mellan det rurala och det urbana. Själv är jag inte alltid så öppen gentemot andras åsikter och hamnar lätt i konfrontationer. Någonting som jag länge försökt komma ifrån, men det är inte så lätt. Jag började reflektera över om det alls går att leva utanför en bubbla. Och om inte, är det då så farligt? Vi alla lever i någon form av bubbla, i vår egna tolkning av omvärlden utifrån den kunskap och de erfarenheter som vi hittills samlat på oss. Vår omgivning innefattar också den virtuella omgivningen. Paradoxalt nog har vi idag tillgång till fler bubblor än tidigare, samtidigt som vår bild av dem är snävare. Det går bra att leva nöjd i sin egen bubbla, men glöm inte att det finns andra som också lever i sin bubbla och har det bekvämt. Går man då och sticker hål på den och försöker tränga in personen i sin bubbla uppstår det garanterat konfrontationer. Man behöver inte hålla med om andras världsbilder, men en förståelse för dem minskar risken för konfrontation och ökar chansen för acceptans. För dig som vill förstå samhället och världen bättre, ta dig tid att förstå din nära omgivning och de vänner du inte alltid kommer överens med. Det kommer åtminstone jag försöka göra, och ibland misslyckas, men det är värt ett försök. För just nu är vårt diskussionsklimat ruttet.
. 10 .
I KOMMUNERNA FATTAS DE BESLUT SOM PÅVERKAR ALLAS VÅR VARDAG. Det kan handla om lokala klimatmål, hur utbildningen arrangeras eller hur kommunens framtid ska se ut. För att ungas röst ska höras och för att politiken ska vara rättvis mellan generationerna behöver vi unga kommunala beslutsfattare. Söndagen den 18 april 2021 väljer vi nya beslutsfattare till i Finlands kommuner. Vi på Svensk Ungdom vill göra allt för att unga röster ska höras i så många kommuner i Finland som möjligt. Funderar du på att kandidera? Är du intresserad av att ställa upp som kandidat i kommunalvalet 2021 för Svensk Ungdom? Kolla in www.su.fi/kommunalval för mera information!
KUNNISSA TEHDÄÄN NE PÄÄTÖKSET, JOTKA VAIKUTTAVAT MEIDÄN KAIKKIEN ARKEEN. Voi olla kyse paikallisista ilmastotavoitteista, siitä miten koulutus järjestetään tai miten kunnan tulevaisuutta rakennetaan. Jotta nuorten ääni saataisiin kuuluviin ja politiikka olisi oikeudenmukaista sukupolvien välillä tarvitaan nuoria kuntapäättäjiä. Sunnuntaina 18. huhtikuuta 2021 valitsemme uudet päättäjät Suomen kuntiin. Me RKP-nuorissa teemme kaikkemme sen eteen, että nuoret pääsevät ääneen mahdollisimman monessa Suomen kunnassa. Pohditko ehdolle asettumista? Mietitkö asettumista ehdolle 2021 kuntavaaleihin RKP-nuorten listoilla? Lisää tietoa löydät verkkosivuiltamme www.su.fi/fi/kuntavaalit.
. 11 .
SAMHÄLLE
MOBILNÄT ELLER S
. 12 .
MITTO SP
R
RIDA RE?
HUR PÅVERKAR 5G VÅRA SAMHÄLLEN EGENTLIGEN? Mobilteknologins nya generationer har alltid väckt starka känslor. De osynliga vågorna som finns överallt verkar påverka många, både fysiskt och psykiskt. Trots detta byggs fler telefonmaster med allt större frekvens och styrka. Vad är egentligen sanningen bakom 5G, och varför tillför teknologin mera nytta än skada?
TEXT:
Nicholas Kujala
BILD:
NASA/Unsplash
5G är femte generationens mobilnät, som ska göra det nuvarande nätet till och med hundratals gånger snabbare. För det behövs nya och högre frekvenser, med bredare band. Den icke-joniserande strålningen transporterar data från maskin till maskin snabbt och omärkbart. Icke-joniserande strålning är i huvudsak säkert, och används till exempel i mikrovågsugnar samt i radiooch tv-sändningar. Också solens UV-strålning är icke-joniserande strålning, men den orsakar människan betydligt mer skada än radiovågorna. (källa: STUK)
till internet. Folk får helt nya möjligheter att arbeta hemifrån och på distans, samtidigt som sjöfarten och andra branscher som behöver snabbt internet blir effektivare och ”smartare”.
Finländare har i allmänhet inga starka åsikter om 5G. Endast åtta procent av de finländare som svarade i en undersökning av företaget Deloitte (2019) trodde att 5G blir en aktuell teknologi för dem. Siffran var betydligt lägre än i de andra nordiska länderna.
Trots de goda sidorna har 5G sina motståndare. Motståndet har varit stort i Sverige, där det finns Facebook-grupper med tusentals medlemmar som talar emot 5G och all annan mobilstrålning. Forskare som Martin Pall och Dariusz Leszczynski har föreläst om mobilstrålningens faror i flera decennier, utan vattentät vetenskaplig grund. Dessa forskare har också föreläst i Finland, och år 2016 deltog även jag på en av Leszczynskis föreläsningar om mobilstrålningens skador i Helsingfors. Föreläsningen samlade över 50 personer och den allmänna stämningen i rummet var negativ.
Den stora frågan kvarstår: Varför ska vi ha 5G? Jo, för att det möjliggör att bygga ut sådana samhällsfunktioner som inte tidigare varit genomförbara. Det gäller allt från automatisering av bilparker till att uppkoppla hemmets maskiner och apparater
Argument som används mot 5G hittas på nätet, men också på insändarsidor i finlandssvenska tidningar. När man läser i olika diskussionsgrupper hittar man snabbt de centrala faktorerna som för samman mobilstrålningens och teknikens mot-
. 13 .
” Jag vet inte om detta stämmer, men har hört att 5G masternas frekvens är så kraftfull att den självantänder...” ”Det finns inte ett enda dödsfall som vetenskapligt verifierats att det orsakats av Covid-19 viruset (SARS-CoV-2)”…”Orsaken till att patienten avled var syrebrist inte någon virusinfektion. Syrebristen är med största sannolikhet beroende på bl.a strålningsskador orsakade av 5G 60Ghz millimetervågors påverkan på hemoglobulinets förmåga att transportera syremolekyler i vårt blod.”
Kommentarer i en Facebookgrupp för 5G-motståndare
ståndare. Det första är den så kallade elöverkänsligheten, att vissa mår dåligt på grund av mobilnät. Flera av grupperna på sociala medierna tar den vinklingen som det huvudsakliga argumentet. I Svenska Folkpartiets partidagshandlingar från ifjol finns en lång lista med frågetecken kring 5G-teknologin som man vill ha svar på. En kännetecknande faktor i skepticismen mot 5G är att man ställt om bevisbördan. Det räcker inte med att bevisa att teknologin är säker (orsakar inte skada i huvudsak), man kräver också bevis på att den är totalt ofarlig. Principen fungerar inom vissa miljöpolitiska teman, men det uppstår problem då man vill tillämpa principen på något som 5G. För att bevisa att något är ofarligt, måste man inom vetenskapens ramar lita på sannolikheter. Man kan inte vetenskapligt bevisa att något är 100 procent ofarligt, och då måste man vända om frågeställningen: Hur ofarligt är tillräckligt ofarligt? Gräver man djupare i forumen för 5G-motstånd kan man hitta grova missuppfattningar om teknologin. Covid-19-pandemin har väckt konspirationer om sambandet mellan viruset och 5G-strålning. Följande citat är från en Facebookgrupp där strålningsmotståndare samlats.
”Jag vet inte om detta stämmer, men har hört att 5G masternas frekvens är så kraftfull att den självantänder...” ”Hej, när det skrevs om en 27-åring som dött av Corona här i Sthlm, så blev jag nyfiken på var han hade bott. Han bodde i Bredäng och på huset mitt emot han bodde sitter det antenner som riktas det huset. Kollade runt lite om det fanns mer och hittade flertalet antenner från flera håll som gör att huset hamnar i kryssfältet.” De grupper som tillåter vem som helst att gå med har för tillfället mellan 1000 och 10 000 medlemmar. Tonen på diskussionerna är aggressiv, folk hetsas upp att bränna och förstöra master, ordna stora strejker och bannlysa områden med mobilstrålning. Grupperna verkar vara oberoende, men till exempel Strålskyddsstiftelsen citeras ofta, utöver de internationella 5G-motståndarna. Varför mobilstrålningen väcker så mycket känslor är svårt att säga. Kanske det är osynligheten och ordet ’strålnings’ dåliga rykte som driver motståndarna. Gruppen är så högljudd att den, trots sin lilla storlek i förhållande till resten av befolkningen, klarar av att föra sin kamp mot en majoritet som inte har starka åsikter i frågan. Trots motståndet framskrider bygget av framtidens mobilnät snabbt, med nya produkter uppkopplade varje dag.
”Det finns inte ett enda dödsfall som vetenskapligt verifierats att det orsakats av Covid-19 viruset (SARS-CoV-2)”…”Orsaken till att patienten avled var syrebrist inte någon virusinfektion. Syrebristen är med största sannolikhet beroende på bl.a strålningsskador orsakade av 5G 60Ghz millimetervågors påverkan på hemoglobulinets förmåga att transportera syremolekyler i vårt blod. Därav hypoxia i kombination med cyanidförgiftning orsakat av föroreningar i luften. Men den största bidragande orsaken är sannolikt de strålningsskadorna som uppstår.”
. 14 .
KALLELSE TILL SVENSK UNGDOMS 77:e FÖRBUNDSKONGRESS DEN 11–13 SEPTEMBER 2020 Den planerade förbundskongressen i maj sköts fram på grund av undantagstillståndet i och med coronaviruset. Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f. sammankallas härmed till förbundskongress den 11–13 september 2020 i Helsingfors på Yrkeshögskolan Arcada (Jan-Magnus Janssons plats 1, 00560 Helsingfors). Kongressen inleds fredagen den 11 september klockan 14.00 med seminarium och avslutas söndagen den 13 september cirka klockan 16.00. Vid kongressen behandlas i § 16 i förbundets stadgar nämnda ärenden. Vid förbundskongressen har varje medlem yttrande- och närvarorätt. Lokalavdelningarna bör senast onsdagen den 12 augusti 2020 anmäla sina ombud till respektive kretskanslier, förbundskansliet eller via www.su.fi/kongress. Förbundsstyrelsen har tillsatt en valberedning för att bereda personvalen på kongressen 2020. Medlemmar som är intresserade av att ställa upp i val ombeds vara i kontakt med valberedningen, mera infomation hittas på www.su.fi/kongress. Förtjänsttecken kan delas ut på kongressen. Svensk Ungdoms förtjänstteckenskommitté fattar beslut om utdelningen, förslag kan framföras till kommittén genom förbundssekreterare Malin Lindholm (malin.lindholm@su.fi) senast 12 augusti 2020.
STATUT FÖR SVENSK UNGDOMS FÖRTJÄNSTTECKEN Svensk Ungdoms förtjänsttecken ges till personer som under en längre tid och på ett avgörande sätt arbetat för och utvecklat verksamheten på bred front på någon nivå inom förbundet. Svensk Ungdoms förtjänsttecken ges endast i undantagsfall till tjänstemän eller förbundsordförande. (Dylika personer kan dock i undantagsfall få ett förtjänsttecken för sina insatser på annan nivå inom förbundet.)
Helsingfors den 14 april 2020. Förbundsstyrelsen för Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f.
FRIDA SIGFRIDS Förbundsordförande
MALIN LINDHOLM Förbundssekreterare
. 15 .
HISTORIA
HISTORIEN GLÖMD KVINNORNA SOM FORMADE DEN TEXT FOTO
Anna Hellberg Marie Krogius
Historien skrivs av vinnarna, heter det. Vinnarna får bestämma hur det gångna blir ihågkommet, vad som lyfts fram och vad som glöms bort. Om det är någon som har vunnit kampen om historien är det män. Historieböckerna kryllar av män medan majoriteten av historiens lyskraftiga kvinnor endast lyser med sin frånvaro. Förutom att kvinnor inte haft samma chanser att göra saker som typiskt skrivs ner i historien har också många kvinnors prestationer glömts bort eller stulits. I dag försöker vi samla upp spillrorna och visa upp det som gått förlorat. Ett gäng som gjort ett förtjänstfullt jobb med det här är musikteaterskolan Nya Tadam, som tidigare i vår premierade på Svenska Teatern med pjäsen Hjältinnorna, där banbrytande historiska kvinnor
talar med sin egen röst. Tyvärr hann pjäsen, som är skriven av Kaisa Lundán, bara ha en föreställning innan pandemin slog till, men vi hoppas få se fler föreställningar när läget tillåter. På nästa uppslag presenterar två av skådespelarna, Rebecca Nurminen och Merete Lindholm, sina egna karaktärer i pjäsen. De spelar två kvinnor från 1800-talet som på varsin kontinent utmanade samhällets sanning om utsatta grupper som arbetarklassen och mentalvårdspatienter – men framförallt kvinnor. Men först, en ofattbar historia om en totalt skoningslös kvinna som tack och lov inte försvann ur historien för gott, trots försök. Hur många liknande kvinnor har man verkligen lyckats sudda ut?
. 16 .
DEN KVINNLIGA FARAON TEXT:
Rebecca Nurminen
De som skriver historien har stor makt. De kan välja att lämna bort detaljer – eller till och med hela regim. Men att utplåna en del av historien är ett stort arbete som måste uträttas effektivt och noggrant. Nästan 3500 år sedan, i Egypten, ströks en farao från historien i en handling som kallas Damnatio Memoriae, fördömande av minne. Denna eliminering genomfördes på det mest bokstavliga möjliga sättet. Faraons framgångar tillskrevs andra, statyer krossades och målningar förstördes. Vem var denna farao man ville ha bort ur historien? Faraon Hatshepsut var en kvinna. Hon sägs vara historiens första mäktiga kvinna. Trots att det var lagligt för en kvinna att vara monark gick en kvinnlig farao emot den tidens grundläggande övertygelser. En farao var en avbild av en manlig gud, och att bryta mot traditionen av manligt styre var att utmana tron på ordning och rättvisa. Faraon var gudarnas företrädare på jorden, så man ville säkerställa dynastins fortsättning genom att gifta sig med nära släktingar: syskon, kusiner eller barn. Dessutom måste en farao ha kungliga föräldrar. Hatshepsut var Faraons dotter och gift med sin halvbror Thutmosis II, som var tronens arvinge. Tillsammans fick de en dotter Neferure, men Thutmosis II fick också en son, Thutmosis III, med en av sina bihustrur. Det var den här sonen som senare ville stryka Hatshepsut från historien.
E På bild från vänster Merete Lindholm spelade Nellie Bly och Rebecca Nurminen spelade Minna Canth i pjäsen Hjältinnorna
När Thutmosis II dog var hans son, Thutmosis III, bara ett litet barn och Hatshepsut blev tillfällig regent under hans uppväxt. Men på sitt sjunde regeringsår ändrade Hatshepsut lagen och krönte sig själv till Farao. Hon antog titlar som manliga gudar hade och lade en manlig ändelse till sitt namn. Efter sin kröning avbildade man henne som man, kroppsbyggnaden och stående ställningen ritades av maskulint. Hon använde kungligt lösskägg på hakan, kunglig dräkt med överkroppen bar, band fast brösten och
. 17 .
bar kungliga huvudbonader. För att höja sin dotter Neferures ställning gifte hon henne med Thutmosis III. Dessutom kallade hon sig guden Amons dotter. Så varför försökte man utplåna Hatshepsut ur historien? Enligt bevisen var hon en bra farao som uppfyllde den traditionella rollen. Hon förbättrade Egyptens ekonomi, förstärkte handelsförbindelser, hade starka religiösa kontakter och en framgångsrik militär karriär. Hon drog ut på fälttåg till Nubien och stred jämsides med sina soldater. Hatshepsut var en stor byggare och hennes begravningstempel var ett fenomen för sin tid. Ingen vet exakt när Hatshepsut dog. Hennes namn försvann ur historieböckerna efter att Thutmosis III besegrade upproret i Kadesh 1457 f.Kr. Det stod istället att Thutmosis III:s regeringstid hade börjat efter att fadern Thutmosis II dog. Dessutom tog han äran för allt Hatshepsut gjorde under sin regeringstid. Senare avlägsnades all information om Hatshepsut från de offentliga monumenten och bevis på hennes regeringstid förstördes. Frågan om motivet står kvar. Gjorde styvsonen Thutmosis III det av ilska för att ha blivit bestulen på sin tron? Det verkar osannolikt eftersom Hatshepsut gav honom positionen som ledare av den egyptiska armén. Utsuddandet av hennes historia gjordes sporadiskt, till och med 20 år efter hennes död. Det är möjligt att Thutmosis III ville få sin egen regeringstid att verka starkare, vilket var vanligt under den tiden. En del spekulerar att man ville få Egyptens folk att glömma att det någonsin funnits en kvinnlig farao. Kanske Hatshepsuts kön var ett hot mot patriarkatet som härskade i Egypten. Lyckligtvis har tillräckligt med bevis bevarats för att pussla ihop hennes historia. Den kvinnliga faraon Hatshepsut står kvar i historien – lika stark som hon var.
ORÄDDA NELLIE BLY AVSLÖJAR SANNINGEN TEXT:
Merete Lindholm
NELLIE BLY VAR EN PIONJÄR inom den grä-
vande journalistiken. Hon blev känd redan under sin livstid och lämnade ett spår i världshistorien efter sig. Vad gjorde Nellie Bly till den historiska kvinna hon är känd som i dag? Nellie Bly är en pseudonym för Elizabeth Cochran som föddes år 1864 i Pennsylvania. Elizabeth var en lovande elev redan i ung ålder och fick möjligheten att börja gå i skola. Men detta privilegium miste hon snabbt när hennes far dog efter att hon gått i skola bara en termin. För att hjälpa sin familj ekonomiskt började Elizabeth Cochran jobba som städare och barnvakt. Men helst hade hon haft ett helt annat yrke. Den ambitiösa tonåringens kall var att skriva och att påverka. Tidningen Pittsburgh Dispatch publicerade 1880 en kolumn med namnet What girls are good for. Kolumnen hävdade att kvinnors huvudsakliga nytta var att föda barn och att ta hand om hemmet. Elizabeth, som då var 18 år, skickade in en respons under pseudonymen Lonely Orphan Girl. En imponerad chefredaktör erbjöd henne en arbetsplats på heltid. Det var då hon blev tillgiven pseudonymen Nellie Bly, som skulle bli känd världen över. JOURNALISTEN NELLIE BLY skrev om kontro-
versiella ämnen; hur skilsmässor påverkade kvinnor och hur kvinnor behandlades i fabriker. Men fabriksägarna skickade in klagomål om Blys avslöjanden och tidningen, som var rädd om sitt rykte, flyttade henne till kul-
tursidan där hon fick skriva artiklar riktade åt kvinnor. Hon ogillade att skriva om trädgårdsarbete och de senaste trenderna och sade upp sig kort därefter. På 1880 talet var diskussionen om den mentala hälsovården aktuell, och Nellie Bly, pank och arbetslös som hon var, övertalade Joseph Pulitzer vid tidningen New York World att anställa henne för en viktig uppgift. Genom att låtsas vara galen skulle hon infiltrera ett mentalsjukhus och rapportera om förhållandena där. Nellie Bly kom in på ett hem för arbetarkvinnor där hon kallade sig Nellie Brown. Hon vakade på nätterna för att ha blodsprängda ögon, rufsade till håret och skötte dåligt om sig. Bly började bete sig osammanhängande och tala högt om hur hon var rädd och misstänkte alla runt sig. Kvinnorna i hemmet blev så rädda för henne att de ringde polisen och undersökningen av Bly började. Hon fick träffa domare och läkare. Alla läkare hon träffade sade att hon var från vettet, en av dem kallade henne ett hopplöst fall och en annan konstaterade att hon var “utan tvivel galen”. NÄR NELLIE BLY VÄL KOM IN på mentalsjuk-
huset på Blackwell Island slutade hon spela sin roll. Hon betedde sig alldeles som själv. Men läkarna och sjuksköterskorna började i stället tolka det vanliga beteendet som symptom. Då Bly berättade för sjuksköterskorna att hon inte var sjuk och att hon ville bli frisläppt sågs det som vidare bevis på att hon var sjuk. Hon blev övertygad om att
. 18 .
många andra patienter på mentalsjukhuset inte heller hade någon mental sjukdom. Livet på Blackwell Island kunde man beskriva som helvete på jorden. Maten var rutten, råttor sprang omkring och om patienterna inte var tysta slogs de. Farliga patienter blev fastbundna med rep i varandra. “VAD, FÖRUTOM TORTYR, kunde producera galenskap snabbare än en sådan här behandling?” skrev Bly om den otroligt omänskliga behandlingen på mentalsjukhuset. Hon sade att livet på Blackwell Island kunde få vilken frisk människa som helst att bli galen. När Bly tio dagar senare kom ut ur mentalsjukhuset publicerades artikel på artikel om hennes erfarenheter från dårhuset. År 1887 trycktes boken Ten Days in a Mad-House som sammanställde hennes artiklar. Blys grävande journalistik var orsaken till att mer uppmärksamhet fästes vid mentalvården i USA. Utredningen resulterade i en noggrannare praktik inom mentalvården och en rejält större budget.
ULRIKA WILHELMINA JOHNSON, KVINNAN SOM BLEV MINNA CANTH TEXT:
Rebecca Nurminen
TÄNK DIG FINLAND PÅ 1800-TALET. Den finska
befolkningen växer i snabb takt och landet industrialiseras. En stor del av Finlands befolkning är arbetare, och arbetares och kvinnors ställning i samhället är inte lika bra som den är i dag. Den 19 mars 1844 föddes en flicka vid namn Ulrika Wilhelmina Johnson till en finskspråkig familj i Tammerfors. Hon var den äldsta av tre barn och hennes föräldrar kom från anspråkslösa förhållanden. Ulrika Wilhelmina var ett begåvat barn, hon hade rik fantasi och sjöng vackert. Hon höll teaterföreställningar med sina vänner och gick på bal. I dag känner vi henne vid namnet Minna Canth. Familjens ekonomiska situation förbättrades när de flyttade till Kuopio där pappan Gustaf Vilhelm Johnson tog över Finlaysons garnaffär. Pappan ville ge sin dotter bra förutsättningar i livet, vilket innebar att gifta sig borgerligt. Så hon fick gå i flera svenskspråkiga skolor. År 1863 grundades Finlands första seminarium för grundskollärare i Jyväskylä. Seminariet gav för första gången kvinnor möjligheten att studera ett annat yrke än barnmorska. Ulrika Wilhelmina Johnson åkte till Jyväskylä för att bli lärare, eftersom kvinnliga lärare kunde försörja sig själva utan att gifta sig. Under den här tiden började hon använda förnamnet Minna. MINNA HADE MÅNGA FRIARE, en av dem
svenskspråkiga Johan Ferdinand Canth, som var filosofie magister och lektor i naturvetenskaper vid Jyväskylä seminarium.
Johan Ferdinand friade till henne två gånger och till sist svarade hon jakande. Minna måste avbryta sina studier efter två år, eftersom det inte ansågs passande för en gift kvinna att gå i skola. Paret Canth fick sju barn och de första åren var Minna mycket hemma. Under tiden skrev hon noveller, nyheter och samhälleliga uttalanden till tidningarna Keski-Suomi och Päijänne. Minna behandlade ämnen som nykterhet, kvinnofrågor, religionsfrihet, finska språkets ställning och sexualmoral; samma ämnen som hon kom att behandla i sina verk. Dessutom hade hon tid att utöva välgörenhet hos de fattiga. Minnas pappa dog 1877 och Johan Ferdinand året efter det. Det var en tung tid för henne, men några månader efter sin mans död skickade hon sin första pjäs Murtovarkaus till Finska Teaterns chef Kaarlo Bergblom. Han accepterade pjäsen och den tilldelades Finska Litteratursällskapets pris. År 1880 flyttade Minna med sina barn tillbaka till Kuopio och garnbutiken hon ärvt av sin pappa. Året innan hade affärsfriheten trätt i kraft, vilket gav änkor möjligheten att bli egenföretagare. Hon hade stor ekonomisk framgång och hade råd att ägna mera av sin tid till att skriva. På 1800-talet var rikligt alkoholbruk vanligt, även Minnas pappa använde alkohol i stora mängder. Hon kritiserade alkoholmissbruket och mannens dominerande ställning i äktenskap i sin pjäs Työmiehen vaimo. Urpremiären år 1885 var en skandal, men pjäsen påverkade också samhället så
. 19 .
mycket att riksdagen några månader senare antog en ny lag som bestämde om boskillnaden inom äktenskapet. Minna Canths idéer och tankar var radikala för sin tid. Hon ville förbättra kvinnornas ställning i samhället och kritiserade borgerliga kvinnor för att inte hjälpa kvinnor med lägre status. Hon kritiserade kyrkan trots att hon var djupt religiös. I dag kallas Minna Canth den finländska feminismens moder, men det gjordes inte under hennes livstid. Det är viktigt att förstå hur svårt det var för en kvinna som Minna Canth att gå från fattiga förhållanden till en pionjär inom den finska realismen och feminismen. CANTHS SAMHÄLLSKRITIK och radikala idéer ledde till att många människor ville stoppa henne. Man försökte förbjuda unga människor att vistas i hennes salong i Kanttila och vissa ville hindra henne att gå ute på gatorna. Canth själv sade att de som hatade henne hade skickat henne till Sibirien om de bara kunde. Minna Canth skrev tio pjäser, sju långa noveller samt berättelser, tidningsartiklar och tal. Hon var en affärskvinna, en rättskämpe och den första finskspråkiga kvinnliga journalisten. Med hennes stöd etablerades den första finskspråkiga samskolan (SYK) år 1886 i Helsingfors. Kuopios kvinnointelligens, där Canth var aktiv, fick riksdagen att ta upp frågan om kvinnors rösträtt. Minna Canth var en kvinna före sin tid och tack vare henne har vi ett mer jämställt Finland.
SAMHÄLLE
“VAR FÖRSIKTIGA MED HUR FEJKNYHETER REGLERAS. DE AUKTORITÄRA LÄNDERNA KOMMER GENAST ATT ANVÄNDA DET SOM EXEMPEL NÄR DE VILL BEGRÄNSA TILLGÅNGEN TILL FRI INFORMATION.” Astrid Thors på agenda.fi
. 20 .
DEN HÄR ARTIKELN HANDLAR INTE ÖVERHUVUDTAGET OM NÄTTROLL (NÄSTAN) TEXT FOTO
Ted Urho Jonny Smeds
Medier du kan lita på är en demokratifråga. I bästa fall ger nyhetsmedierna oss de nyttigaste verktygen för att orientera oss fram i samhället. I värsta fall ger de oss opålitlig information som gör att vi börjar tvivla på vad som är rätt och fel. Tidigare fungerade de traditionella medierna som spelplan för det offentliga samtalet och diskussionen kring gemensamma angelägenheter. Men i en alltmer fragmenterad medievärld vet vi att de offentliga samtalen pågår parallellt på många olika ställen samtidigt. Ett exempel på hur fragmenterad dagens medievärld är att endast elva procent av finländarna år 2018 uppgav att den tryckta tidningen var deras huvudsakliga nyhetskälla. Bara fyra år tidigare var det 20 procent som svarade så. Ser man till åldersgruppen 18–34-åringar så är nätet och de sociala medierna det ställe där man hittar sina nyheter. Drygt tre av fyra finländare i den åldern uppger att internet är deras primära nyhetskälla. Den här gruppen uppger också i betydligt högre grad än andra åldersgrupper att de sociala medierna dels är en viktig nyhetskälla i sig och dels att de fungerar som en inkastare till övriga nyhetsmedier. Sedan år 2018 uppger var femte finländare under 35 år att de sociala medierna och bloggar är deras huvudsakliga nyhetskälla. Det är framför allt tre stycken sociala medier som sticker ut. I tankesmedjan Agendas rapport Unga och valet av nyhetsmedier (2019) ställdes frågan: Vilka
sociala medier har du använt under den senaste veckan? Hela sju av tio svarade: Facebook. Ungefär två av tre svarande nämnde Youtube och cirka tre av fem Whatsapp.
Från passiv till aktiv nyhetskonsument Det här innebär även att sättet som vi tar till oss nyheter har förändrats. Bland annat har det blivit mera fokus på polarisering i debatten, fragmentering av budskap och de olika bubblorna vi hör till. Då alla verkar tycka lika invaggas man i en falsk känsla av trygghet. Den tryggheten förvandlas lätt till lathet, och den latheten kan leda till angrepp på våra mänskliga rättigheter. I en artikel för agenda.fi lyfter Astrid Thors, tidigare riksdagsledamot, minister och europaparlamentariker, upp hur viktig pressfriheten är för mänskliga rättigheter. - Beklagligtvis är det så att budbärarna skjuts först, för i första hand är det yttrandefriheten och journalisterna som angrips. Av makthavarna kan de upplevas som farliga, eftersom de ger allmänheten de fakta som behövs för att kunna bedöma hur väl makthavarna till exempel sköter en kris, skriver hon. Vi ser på flera håll i Europa hur populistiska regeringar i tidigare demokratiska länders går in för att begränsa yttrandefriheten, perverst nog under förehavandet att begränsa fejknyheter. Bosnien-Hercegovina, Bulgarien,
. 21 .
Rumänien och Ungern är några av de länder där man talar om vikten av att bekämpa fejknyheter med lagstiftning, under förtecken av att skydda medborgarna. Som fejknyheter stämplas sedan lätt sådan information som inte ger samma bild av en situation som myndigheterna själva vill förmedla. - Jag vill med hög och tydlig röst vädja till dem som regerar i demokratiska länder: Var försiktiga med hur fejknyheter regleras. För de auktoritära länderna kommer genast att använda det som exempel på när de i sina egna länder vill begränsa tillgången till fri information, säger Thors.
Man vill så väl men det blir så fel Varför kan man inte bara lagstifta bort fejknyheter, frågar du dig kanske? Du har en uppfattning om vad som är rätt och fel, det borde väl gå att bara censurera det som inte är sant? I samband med flyktingvågen 2015 försökte Tyskland sig på detta, men i stället för att förhindra hatprat på nätet, gav de istället auktoritära regimer riktlinjer på hur man tystar ner kritiska röster. Det här är något som forskaren och människorättsaktivisten Joelle Fiss har skrivit om. I sin rapport, som bland annat foreignpolicy.com uppmärksammar, tar hon avstamp i hur Tyskland lagstiftningsmässigt hanterade den ström av hatprat som dök upp på nätet i samband med att förbundskansler Angela
Merkel sade att Tyskland välkomnar över en miljon flyktingar och asylsökande. De bitska kommentarerna och nätattackerna manifesterade sig till och med som riktiga attacker mot flyktinganläggningar. För att råda bot på detta krävde Tysklands dåvarande justitieminister Heiko Maas att bland annat Facebook måste bli bättre på att moderera hatprat på sin plattform. Bolaget lovade åtgärda saken, men Maas ansåg inte att de gjorde tillräckligt mycket, tillräckligt snabbt. Istället körde den tyska regeringen igenom en lag som på engelska heter The Network Enforcement Law. Lagen kräver att social media-plattformar med mer än två miljoner användare inom loppet av 24 timmar raderar sådant innehåll som är ”uppenbarligen olagligt”, och inom sju dagar sådant material som annars bara är ”olagligt.” Om man inte lyckas med detta hotas bolaget av böter på 50 miljoner euro. De som motsatte sig lagen lyfte upp två argument. Hur ska man definiera vad som är ”uppenbart olagligt” innehåll, då inga nya brottsrubriceringar skrevs in i lagen? Och för det andra kan det göra plattformarna mer benägna till självcensur, för att inte riskera böter. Men det största problemet var ändå signalvärdet. Ifall en uttalad rättsstat
som Tyskland kan köra igenom en lag av den här kalibern, vad hindrar länder som är mindre nogräknade från att kopiera den? Joelle Fiss räknar upp tretton länder, inklusive Europeiska kommissionen, som antingen tagit i bruk en liknande lag, eller håller på att skissa på en. I fyra av dessa tretton länder är inte internet fritt, enligt Freedom Houses uppskattning år 2019: Venezuela, Vietnam, Ryssland och Vitryssland. I fem av länderna bedöms internet vara delvis fritt; Kenya, Indien, Singapore, Malaysia och Filippinerna. Även Honduras har tillämpat lagstiftningen, men saknas från Freedom House internetrankning, däremot är landet inte fritt enligt pressfrihetsindexet. Lagen tillämpas inte enbart av auktoritära regimer, även Frankrike, Storbritannien och Australien har tagit i bruk liknande lagar. Men till skillnad från de övriga länderna är deras internet fritt, enligt Freedom House.
. 22 .
+ Skribenten är verksamhetsledare för tankesmedjan Agenda. Innan dess jobbade han som journalist och programvärd vid Svenska Yle. I sin ungdom var Ted chefredaktör för Svensk Framtid, som Liber hette förr.
KÄLLOR Som att åka rulltrappa åt fel håll – en rapport om språkklimatet i Finland, Tankesmedjan Agenda Coronaviruset får inte slå ut våra grundrättigheter, Astrid Thors, Agenda.fi Analysis: The Digital Berlin Wall: How Germany (Accidentally) Created a Prototype for Global Online Censorship, Joelle Fiss och Jacob Mchangama Germany’s Online Crackdowns Inspire the World’s Dictators, Foreignpolicy.com
HISTORIA
Den grön a
LÖGNEN TEXT FOTO
Tyko Hertzberg Unsplash
MARIJUANA ÄR KLASSAT SOM EN DROG i Finland, men så har det inte all-
tid varit. Cannabis och hampa är en del av vår finska historia. Hampan användes som textil i forntida Finland. Lönnrot skrev till och med om hampan i Kalevala. Det var först 1966 som cannabis förbjöds i Finland. Detta då cannabis hade klassats som en drog av FN så sent som 1961. FÖR ATT FÖRSTÅ GRUNDEN till beslutet som fattades måste vi spola till-
baka bandet till 1930-talets USA. Landet hade nyligen skakats av det värsta ekonomiska kollapset världen någonsin skådat. Läget kunde lätt betraktas som kaotiskt. Arbetslösheten var uppe i rekordartade 25 procent och över hälften av bankerna hade gått i konkurs. Vid en ekonomisk kollaps har människor en tendens att börja skylla på andra. Främlingsfientligheten ökar och misstänksamheten i hela samhället når nya nivåer. Lägg till att den mexikanska emigrationen hade tagit fart i Amerika och att landet nu hade ett större antal mexikanska invånare. Liknande argument användes då som i dag, som att de är lata, våldsamma och stjäl våra arbeten. En rasistisk svartmålning av mexikaner påbörjades, där de anklagas för allt detta.
FINLANDS HISTORIA MED MARIJUANA är inte likadan som USA:s, men jag tror starkt att Förenta Nationernas beslut att kriminalisera drogen hade att göra med det amerikanska beslutet att göra det samma. I dag klassas marijuana som en drog i vårt land. Den finska polisen stoppar inte drogmissbrukare aktivt, utan istället större importer. MEN DET ÄR NÅGOT SOM INTE FUNGERAR. År för år ökar användningen av marijuana, och ändå verkar det som om vi inte kan göra något åt saken. Vi har ett system där cannabis är olagligt men detta fungerar inte. Hur vore det då om vi istället avkriminaliserade cannabis? Är marijuana hälsosamt? Nej, men det är inte alkohol heller, och jag ser inte polisen beredda att storma Alkos butiker.
VETENSKAPEN UTVECKLAS och ny, uppdaterad information ska tas i beaktande. Marijuana är inte farligt som man en gång trodde. Låt oss agera enligt fakta och inte gammal fiktion. Ta förnuftet till fånga och avkriminalisera marijuana. Avkriminalisering är det första steget i processen för att en dag kunna legalisera marijuanan. Slopa det gamla icke-vetenskapliga tänket och låt vetenskapen motivera den politik som skapas.
“Genom att kriminalisera drogen lyckades man dehumanisera mexikanerna.” MARIJUANAN ANVÄNDES SOM EN SYMBOL för den lata och predatoris-
ka mexikanen. Henry Anslinger, chefen för Federal Bureau of Narcotics, talade om marijuana som en drog som orsakade våldsdåd, och associerade sedan drogen med mexikaner. År 1937 började marijuanan taxeras. Femton år senare, 1952, blev innehavet av marijuana olagligt och kunde leda till straff på upp till fem års fängelse. Genom att kriminalisera drogen lyckades man dehumanisera mexikanerna. Efter taxeringslagen 1932 var mexikaner 9 gånger så sannolika att dömas för att bryta regleringen som vita. Marijuana användes även av många vita men kallades då för cannabis. Namnet marijuana användes av myndigheter och media då detta var namnet som mexikanerna använde för drogen.
. 23 .
VIERASKYNÄ
VALEUUTISET JA POPULISMIN VUOSIKYMMEN YANNICK LAHTI Eurooppalaisen populismin ja poliittisen viestinnän tohtorikoulutettava, Bolognan yliopisto
V
aikka 20-luku onkin vasta aluillaan, voinemme edellisen kymmenen vuoden perusteella olettaa, että tämäkin tulee olemaan populismin vuosikymmen. Jo kauan sitten keksitty termi ja teoria mediatization esittää, että media muovaa ja kehystää kaiken yhteiskunnassamme käymän poliittisen viestinnän ja diskurssin. Tämän myötä media auttamatta muokkaa yhteiskuntaa ympärillämme – myös itse politiikan ulkopuolella. Tutkijat Mazzoleni ja Schultz totesivat jo aikoinaan, että ilman viestintää ei ole politiikkaa. Täten ainakin viimeisen 15 vuoden aikana tapetille nousseet populistiset poliitikot ympäri maailman eivät ole mikään poikkeus. He tarvitsevat ja käyttävät mediaa siinä missä kaikki muutkin ja aivan kuten media tarvitsee ja käyttää poliitikkoja. Viestintäteknologian alati kehittyessä, demokratian vahtikoiraksikin tituleeratun ”vapaan lehdistön” haastajaksi onkin noussut sosiaalisen median mahdollistamat palvelut ja applikaatiot. Näiden avulla poliitikot ovat menestyksekkäästi voineet ohittaa perinteisen median tai – kuten olemme nähneet – myös levittää omia tarkoitusperiään palvelevia uutisia, joilla ei kuitenkaan
ole faktapohjaa. Tarkoitan tietenkin valeuutisia, fake news -termiä, joka on tullut tunnetuksi viimeistään USA:n nykyisen presidentin ulostuloissa. Median manipulointi esimerkiksi Twitterin avulla ei kuitenkaan ole leikki, joka olisi syntynyt USA:ssa. Meillä Euroopassa nimittäin tämän pelin loi omaksi taitolajikseen jo kauan ennen Donald Trumpia, Hollannin äärioikeistolaisen ja populistisen vapauspuolue PVV:n johtaja Geert Wilders. Hänen bravuuritemppunaan oli vältellä antamasta haastatteluja tai kannanottoja suoraan toimittajille. Sen sijaan hän saattoi twiitata jonkin provosoivan lausunnon usein liittäen siihen jonkin tunnetun poliittisen vastustajan tai tätä käsittelevän artikkelin. Median edustajat melko uskollisesti sitten riensivät pyytämään kommenttia tältä mainitulta poliitikolta todeten: ”Geert Wilders twiittasi sinusta näin ja väitti, että olet asiasta X tätä mieltä”. Taktiikan nerokkuus piili siinä, että Wilders itse dominoi keskustelua, määritellen mistä ja kenestä puhutaan ja antautumatta henkilökohtaisesti toimittajien kysymysten sarjatuleen. Atlantin toisella puolella, kuten myös meillä Euroopassa, populistien suhde vapaaseen lehdistöön on haastava, sillä
. 24 .
useissa maissa mediakenttä on jo valmiiksi hyvin polarisoitunut. Yhdysvaltain nykyinen presidentti on systemaattisesti päättänyt kutsua kaikkea häntä kohtaan esitettyä kriittistä journalismia valeuutisiksi ja nimetä maansa vapaan lehdistön kansakunnan pahimmaksi viholliseksi. Samalla kaikki informaatio – totta tai ei – joka näyttää nykyisen presidentin myönteisessä valossa, on enemmän kuin tervetullutta ja Donald Trumpin tapauksessa jopa tuettua. Tämä mielessä pitäen tuntuukin lähes utopistiselta, että 59 vuotta sitten USA:n ensimmäiseksi tv-presidentiksi kutsuttu JFK lausui seuraavat sanat puheessaan American Newspaper Publishers Associationille 27. huhtikuuta vuonna 1961:
“The role of the press in a free society is not primarily to amuse and entertain, not to emphasize the trivial and the sentimental, not to simply give the public what it wants, but to inform, to arouse, to reflect, to state our dangers and our opportunities, to indicate our prices and our choices, to lead, mold, educate and sometimes even anger public opinion.”
“
Jo Keisari Augustus levitti vastustajastaan Marcus Antoniuksesta valeuutisia ja propagandaa.
Valeuutisten tapauksessa ei internet, eikä sosiaalinen media sellaisenaan, ole pahiksen roolissa. Nykyajan haasteena onkin se, että koko ihmiskunnan käsien ulottuvilla on enemmän tietoa kuin koskaan aikaisemmin. Emme kuitenkaan ole välttämättä sen sivistyneempiä tai kykenevämpiä tunnistamaan oleellista epäoleellisesta sekä totuudenmukaista epätodesta. Ongelmana ja haasteena demokratialle, tarkoituksenmukaiselle valtionhallinnolle sekä vapaalle riippumattomalle lehdistölle ei ole varsinaisesti se, että kuka tahansa voi tuottaa ja levittää tietoa sen faktapohjaisuudesta riippumatta, vaan nimenomaan se, että poliitikot ja erityisesti populistit globaalisti, levittävät tarkoituksellisesti virheellistä tietoa omille ydinkannattajilleen. Historiallisesti tässä ei kuitenkaan ole mitään uutta, sillä jo muun muassa Keisari Augustus levitti vastustajastaan Marcus Antoniuksesta valeuutisia ja propagandaa vahvistaakseen omaa asemaansa taistelussa siitä, kuka lopulta hallitsee Roomaa. Kuinka sitten rajoittaa populistien ja miksei kaikkien muidenkin levittämiä valeuutisia? Vastausta ongelmaan voi olla vaikea löytää juridisesti, sillä voiko
valeuutisia tai niiden levittämistä oikeastaan tuomita laittomiksi edes alleviivaamalla totuuspohjaisen uutisoinnin tärkeyttä? Mikäli otamme esimerkiksi Euroopan Italian ja Amerikan Yhdysvallat maina, joissa on todella polarisoitunut mediaympäristö, onkin kiehtovaa tarkastella ilmiötä perustuslaillisesta näkökulmasta. Italiassa perustuslakituomioistuin on todennut – obiter dicta* – että lehdistön tulee noudattaa uutisoinnissaan totuutta, jotta sen uutisia voidaan suojata perustuslain 21:n artiklan vapaan lehdistön turvaamisen perusteella. USA:ssa taas korkein oikeus näkee, että virheellinen informaatio ja sen esittäminen on perustuslain ensimmäisen asetuksen suojaama. Toisin kuin Italiassa tai Euroopassa yleisesti, USA:n korkeimman oikeuden oikeuskäytäntö ei erottele ilmaisemisen vapautta informaation vapauden ilmaisemisesta – piti se sitten paikkaansa tai ei.
Tällä haavaa ainut – hidas, mutta toimiva – keino valeuutisten tunnistamiseksi, lienee kansan aidon sivistyksen vaaliminen ja siihen tänä päivänä oleellisesti kuuluvan medialukutaidon kehittäminen.
*obiter dicta: ”sivumennen sanottu”. Selittä-
Lieneekin epätodennäköistä olettaa, että vastaus löytyy ainakaan lähiaikoina maidemme oikeusjärjestelmistä. Onkin huomattavaa, että Italian tapauksessa perustuslakituomioistuimen lausunto ei ole todellisuudessa taannut lehdistön riippumattomuutta.
. 25 .
vä, ei sitovaa ennakkotapausarvoa omaava osa tuomiosta. Amerikkalaisessa ja englantilaisessa ennakkotapauskäytännössä oikeuden päätöksen se osa, joka ei muodosta sitovaa ennakkotapausta, vaan lähinnä selittää päätöstä muuten. Esimerkiksi tapauksen kuvaukset, analogiat ja ehdotukset.
surdegsbröd och babytalko TEXT
Anna Hellberg och Marie Krogius Marie Krogius
ILLUSTRATION
Vi har tvingats stanna hemma i snart tre månader, Finlands ekonomi rasar och allt tyder på att världen håller på att gå under. Ingenting kommer vara sig likt, allt hopp är förlorat och ungdomen marginaliseras och förfaller som aldrig förr. Eller? Jäst ersätter gäst Hur många surdegsbröd har du sett i din Instagram-feed under den senaste månaden? Många unga rapporterar att mängden surdegsbröd på sociala medier förökat sig exponentiellt. Dessutom har andra hemsysslor som trädgårdsskötsel, renovering, matlagning och stickning fått större synlighet på nätet. Kanske du själv har tagit fram mormors broderi-kit, din pappas hammare och spikar eller fått ett litet lyckorus i butiken när hyllorna igen är påfyllda med torrjäst? Borta bra men hemma bäst Det går absolut att dra slutsatser från beteende på sociala medier för vart trenden är påväg. Över 75% av under 30-åriga unga vuxna har påvisat beteenden som tyder på att vi går mot ett mer självförsörjande hemmaliv. Då hela samhället tvingats stanna hemma har vi lyckats skapa rutiner som vi inte i normala fall har tid att upprätthålla. 50-talsidealet pop Istället för karriär, studier och full kalender har unga vuxna blivit allt mer intresserade av att släppa det tidigare livet och bilda familj. Coronaisoleringen har gett Finlands ungdom ett smakprov på det riktiga livet. Unga välkomnar med öppna armar tidigare generationers kärnfamilj-centrerade liv utan karriär.
Välkommet tillskott Många samboende par uppger att ekonomin inte är ett orosmoment i familjeplaneringen, utan ser fram emot tillskott i familjen. En baby-boom är ett mycket efterlängtat fenomen i Finland eftersom demografin redan länge har visat oroväckande siffror på en allt större försörjningskvot. Babytalkot har börjat. CV:t i papperskorgen Att denna förändring skett med sådan hast tyder utan tvivel på att unga innerst inne alltid längtat efter ett lugnt hemmaliv. Karantänen har lyft på oket av onödiga förtroendeuppdrag, frivilligarbete och CV-utsmyckande jobb som legat tung på generationens axlar. Ettor är nollor Vad gäller singelhushåll har det på många håll rapporterats att man helt enkelt tagit till släggan för att slå sina påsar – och lägenheter – ihop. Dock tyder allt på att dessa nyrenoverade boplatser inom kort står tomma då flera unga visar intresse för att flytta från städernas stressiga brus till glesare orter där det är lättare att uppnå ett harmoniskt familjeliv.
Baby-boom närmar sig Trots att de flesta hushåll i stora städer är ensamhushåll ser framtiden ljus ut för turturduvor som isolerat sig tillsammans under pandemin. Till exempel kvinnokliniken i Helsingfors har meddelat att allmänna ultraljudsundersökningar av foster har ökat nästan explosivartat under de senaste månaderna. Surdegarna och some-inläggen om dem är inte det enda som förökar sig.
. 26 .
Satir är en litterär genre som med hjälp av ironi och humor påpekar eller kritiserar något, ofta fenomen i samhället. Det är också en sorts alternativ sanning, påhitt som kanske mellan raderna innehåller en smula riktig sanning. Men det kan vi inte garantera.
KORRELATION
= /
KAUSALITET TEXT
Anna Hellberg Marie Krogius
GRAFIK
Meme-boom för boomers Vad händer då med det digitala när diginativerna sadlar om? Ingen orsak till oro! Generationsrollerna har helt enkelt vänts upp och ner då karantänen har fått Boomer-generationen att nå den högsta formen av internetkunskap – de har upptäckt memes. De kommer knappast märka de ungas emigration då de är upptagna att lösa gåtor som bara 10% av människor svarar rätt på och sedan skicka en passande emoji-reaktion när gamla folkskolekamraten svarat fel. När nu ungdomen flyttar ut till skogen med surdegen och babytalkots frukter packade upp på hästkärran kan de andas lugnt. Den digitala världen ligger i goda och kapabla händer. Landet ät räddat Ungdomen är så gott som räddad, likaså Finlands framtid. Äntligen har intresset för att bilda familj blivit större än frivola hobbyer och sanslöst härjande på stan under nattens småtimmar. Nu kan både Mommo och Antti Rinne vara stolta.
De som regelbundet läser sitt horoskop är mer benägna att också använda tandtråd regelbundet. De som ogillar lakrits förstår sig med större sannolikhet på kodspråk än folk i allmänhet. Om du inte kan skriva på ett tangentbord utan att titta är det en större chans att du föredrar pizza med tunnt botten över panpizza. Om någon har sagt åt dig att du ser ut som en kändis tycker du mindre sannolikt om oliver jämfört med folk i allmänhet. I allmänhet uppger 55% av folk att de stannar i biosalongen tills eftertexterna är slut. Men av dem som tycker att vindrutetorkare är lugnande stannar hela 75% kvar i biosalongen.
De här statistiska korrelationerna är baserade på riktiga undersökningar. Ändå säger de ingenting om vår värld. Bara för att två saker korrelerar betyder det inte att det finns en kausalitet mellan dem, alltså att det ena påverkar det andra. Det kan finnas en tredje faktor som påverkar båda – eller ingenting alls och det bara handlar om rena slumpen! Hur viktigt statistik än är så berättar det aldrig hela sanningen.
Källor: correlated.org tylervigen.com
. 27 .
MEDIA
JAG HAR INTE LÄST NYHETER PÅ FLERA DAGAR, DET ÄR ÄNDÅ BARA CORONA... Bara att medge, har du inte själv yttrat den frasen under de senaste veckorna har du säkerligen hört en bekant säga så. Jag måste medge, jag har själv också konstaterat det några gånger. TEXT FOTO
Alexander Beijar Marie Krogius
. 28 .
DET BLIR LITE PROBLEMATISKT i och med att jag studerar journalistik
vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Då räknar folk liksom med att man också följer med nyheter på sin fritid, om inte för intressets skull så för att hänga med i hur den finlandssvenska journalistiken mår och förändras. I skrivande stund lever jag i slutet av april 2020. Antalet bekräftade fall av covid-19 är uppe i dryga 4 700, själv är jag inne på dag 43 av social distansering och ”corontän”. 43 dagar är en rätt lång tid, jag har inte bara låtit mina patetiska fjun växa ut till ett corontänskägg som jag sakta men säkert kan vara stolt över, utan också haft tid att tänka. Och då har jag främst tänkt på just det där med nyhetströtthet. Jag anser att det finns två sorters nyhetströtthet. Dels den där sorten du stöter på under sommaren, då du inte orkar läsa en enda till artikel om vilken glass som är godast eller vilken rosévinsflaska som är mest prisvärd i Alkos sortiment. Alltså en sorts trötthet mitt i nyhetstorkan. Men dels finns den nyhetströttheten som jag tror vi alla upplever för tillfället, där vilken kanal man än byter till, vilken webbsida man än läser och vilken tidning man än bläddrar i handlar det om en och samma sak. Corona. Hur illa det än låter så är det lite så, det händer inte mycket annat än coronarelaterat för tillfället. ÄNDÅ HAR TYKO HERTZBERG rätt i sin kolumn på nästa sida. Trots att allt verkar vara av ondo och elände för tillfället, så ser det rätt ljust ut för världen. Det är helt bra att leva här och i dag. Men om världen nu är så jäkla bra som vi här hävdar att den är, varför skrivs det inte sådana nyheter då? Svar: De säljer sällan lika bra som en berättelse om någon som råkat illa ut. Skriver du ett personporträtt om någon som stött på ett problem som påverkat hens vardag och liv lyckas du säkerligen plocka in ett maffigt citat i rubriken och dessutom en bild där personen i fråga ser lite ledsen ut. Lite sådär att man kan tycka synd om personen. Lyckas du fylla alla dessa kriterier, har du ganska snabbt en klickvänlig artikel som säkerligen sprids på sociala medier, likt en gräsbrand under en riktigt torr sommar.
sig blir intresserad och förstår. I ett drömscenario kunde man rapportera om allt. Men när man måste prioritera ställs ofta frågan ”bryr sig någon om det här?” Vet man redan på förhand att det inte lockar läsare vill man knappast sätta arbetstid på att rapportera om det. NYHETSDIREKTÖREN PÅ DANMARKS RADIO Ulrik Haagerup publice-
rade år 2012 en bok om ”konstruktiv journalistik”, något som såväl Yle som svenska SVT och SR valt att gå in för. Konstruktiva nyheter är motsatsen till ”negativa” nyheter. Det handlar ändå inte om de där glasstesten jag talade om i början, de som skrivs under sommartorkan på redaktionen. Det handlar om nyheter som “skrivs för morgondagen”. I stället för att skriva om någon som lider av coronaviruset handlar den konstruktiva nyheten om en person som jobbar med att utveckla ett vaccin. Det är klart att det behövs nyheter om folk som far illa av corona, men det behövs också nyheter som är upplyftande och hoppingivande. Så jag vill uppmana dig att läsa vidare. Scrolla vidare från första sidan på nyheternas webbplats, bläddra vidare i tidningen och fortsätt kolla på nyhetssändningarna efter de första stora nyheterna. För det finns positiva saker där ute. Det finns ett alternativ till allt negativt. Det handlar bara om att hitta det och klicka på det. Gläd en journalist genom att läsa artikeln som handlar om något annat än bara ond, bråd död. På det sättet kanske andra hittar den och flera sådana skrivs. Du som medieanvändare har en överraskande stor makt, använd den varsamt.
MISSTOLKA MIG INTE NU. Jag går inte och klandrar journalister som
skrivit sådana här nyheter. Trots att jag skäms lite, så brukar jag alltid nu som då gå in och se på läsarstatistiken på mina egna artiklar, och i min topptrea ryms det coronavirus, skottlossning och ett personporträtt. Ingen av de här nyheterna är ju positiva direkt. Hur man än vänder och vrider på det, så styrs man åtminstone undermedvetet av den där statistiken. Journalistikens roll är att rapportera till läsare, tittare och lyssnare. Själv brinner jag för att förklara världen så att också den som inte alls bryr
. 30 .
INTE BRA , MEN BÄTTRE TEXT
Tyko Hertzberg
Efter att jag flyttade till Tölö för snart fem år sedan började vi få besök av Jehovas vittnen. Jag och min bror bjöd gärna in dem på en kopp kaffe och lite diskussion om gud och livet. För den som inte har jättestark koll på Jehovas vittnen kan jag snabbt berätta grundprincipen. Jehovas vittnen tror att Armageddon, slutet på vår tid, kommer vilken stund som helst. Tecknet på att slutet närmar sig är i hurdant skick världen är. De vittnen som besökte oss visade videor på Donald Trump, Putin, ISIS och terrorattentaten i Paris. Allt för att indikera att världen blivit en sämre plats. Vi fick höra om svält och fattigdom om hur allt fler lever i misär. DET HÄR ÄR PÅSTÅENDEN man kan hålla med om, världen är inte en perfekt plats. I Sverige smäller granater mer än tidigare, terrorattentat sker kring Europa och massor av människor lever i misär och svält. Människor på flykt mister sina liv i Medelhavet. Men – och detta är ett viktigt men – världen blir inte sämre, världen har blivit så mycket bättre. Jag menar inte att världen är bra, men den har heller aldrig varit bättre.
VI MINNS TILLBAKA TILL TIDER DÅ vintrarna var kallare och somrarna
var varmare. Att vara nostalgisk är det inget fel på. Men nostalgi har en tendens att förgylla det gångna. Du som individ kommer endast ihåg din verklighet, ingen annans och absolut inte samhällets verklighet. Finland är ett bättre land i dag än det någonsin varit i vår historia. Våldsbrotten är på ett alla tiders lägsta. Extrem fattigdom existerar inte, alla har rätt till sjukvård och skolgång. Hemlösheten är den minsta den någonsin varit. Samma gäller världen, i genomsnitt går flickor 8 år i skola och pojkar 9 år i hela världen. Kvinnor utbildas till en allt större grad, väljs in i riksdagar och blir valda till presidenter. Detta sker på varje kontinent i världen. Visst kablas det ut bilder från kriget i Syrien,
men till hela världen sett har vi aldrig haft såhär lite krig och konflikter. Förutom uppsvinget i terrorattentat mellan åren 2010-2015 har Europa aldrig haft såhär lite terrorism. Vi kommer bara inte ihåg hur det var i Spanien med ETA eller Irland och Storbritannien med IRA och Tyskland när Baader-Meinhof terroriserade landet. Dessutom riktar sig 97% av alla terrorattentat inte mot Europa, utan mot länder som Somalia, Afghanistan, Irak och Iran. DE FLESTA SKULLE HÅLLA MED om vad Jehovas vittnen berättade för
mig och min bror. Det är hur vi tänker på världen. När allt vi hör handlar om flyktingbarn som fängslas i USA eller terrorattentat i Bryssel och Nice börjar vi också tro att världen är en ond, ond plats där allting bara blir värre. Och visst är de här mycket viktiga nyheter. Men ännu viktigare nyheter är att allt färre lever i extrem fattigdom. Att allt flera barn går i skola och att allt färre flickor gifts bort mot sin vilja. Trots att antalet demokratier har sjunkit lite grann de senaste tio åren har ändå antalet nya demokratier markant ökat jämfört med 30 år tillbaka. Världen kan se skrämmande ut men i många frågor går det två steg fram och bara ett bakåt. DÅ JAG SKRIVER att världen blivit en bättre plats, betyder det inte att världen är bra. Bara mindre dålig. Än i dag lever alltför många barn i extrem fattigdom, än i dag får inte flickor i flera av världens länder den utbildning de förtjänar och än idag dör människor av sjukdomar som kunde ha undvikits med vaccin eller rätt vård. Jag hoppas att medier inte slutar berätta om orättvisorna i världen, men också kommer ihåg att berätta om det goda och det som blivit bättre. Jag tappade inte förtroendet för mänskligheten då jag fick se videon om hur mycket ondare världen har blivit, för jag visste att det inte stämmer, jag vet att världen är en bättre plats i dag än den var i går. Det viktiga är att någon kämpar för att det ska förbli så.
. 31 .
I
D A L G
SOMMAR! Hoppas vi ses pĂĽ kongressen!