TEMA: MILJÖ OCH KLIMAT
+ FRIDA SIGFRIDS ÄR SU:S NYA ORDFÖRANDE KAN NATUREN VARA ETT BROTTSOFFER? Borde miljöförstörelse, eller "ecocide", införlivas i den internationella straffrätten?
HÅLLBARHET PÅ AGENDAN Då Finland tar över EU:s ordförandeskap är hållbarhet ett genomgående tema
LEDARE
INTE BARA INDIVIDENS ANSVAR
I
vårens EU-val svepte en grön våg genom Europa med stora framgångar för gröna partier i flera länder, och klimatfrågor var ett genomgående tema i kampanjer och debatter inför både riksdagsvalet och EU-valet i Finland. Nu när dammet hunnit lägga sig efter den intensiva valvåren återstår att se vad som bara vad tomma ord och valfläsk, och hur villiga våra folkvalda är att verkligen göra något för vår planet. Åtminstone är det glädjande att det nya regeringsprogrammet till viss del tar fasta på hållbarhet, strävar till ett klimatneutralt Finland och värnar om den biologiska mångfalden. SU:s målsättningar syns alltså tydligt i programmet.
SUSANNA ELENIUS Chefredaktör
"Visst är det bra att vi vanliga medborgare på planeten blir allt mer medvetna, för naturligtvis måste också vi ta vårt ansvar för klimatet och miljön. Men för att nå de stora och globala målen, som att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, krävs politiska åtgärder och helthetstänk."
De senaste åren har vi sett ett verkligt uppvaknande i klimatfrågan. Bland konsumenter är det närmast trendigt att vara miljömedveten – vi ska byta ut våra tandborstar mot bambuversioner, äta växtbaserat och skippa flyget till förmån för tåget. Valen är många och ansvaret att välja rätt ligger hos konsumenten: är det bättre för klimatet att äta vegetariskt som är odlat tusentals kilometer bort eller kött från grannbyn? Är det bättre att byta ut plastpåsen mot en tygkasse trots att odlingen av ett kilo bomull kräver 20000 liter vatten och kemikalier därtill? Klimathjältar som Greta Thunberg inspirerar miljontals människor till klimatstrejker världen över. Hennes budskap är tydligt: politikerna måste ta sitt ansvar och tänka mer långsiktigt. Visst är det bra att vi vanliga medborgare på planeten blir allt mer medvetna, för naturligtvis måste också vi ta vårt ansvar för klimatet och miljön. Men för att nå de stora och globala målen, som att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, krävs politiska åtgärder och helthetstänk. Varför lägger man så mycket ansvar på individen i klimatfrågan? Sällan frågar man vad individen kan göra i andra samhällsfrågor, till exempel för utbildningen eller ekonomin, men vad vi själva kan göra för klimatet är ständigt på tapeten. Precis som inom alla andra samhällsområden krävs det dock lagar, regleringar och skatter, men också satsningar på forskning och innovationer, för att rädda miljö och klimat. Genom att skyffla över ansvaret till individerna som konsumenter slipper politiker, företag och industrier ta ansvar. Politiken måste ta itu med de stora utsläppsbovarna, och samtidigt ska det vara politikens uppgift att göra det enkelt för individen att välja rätt. För visst spelar individens val roll – det sägs att 70 procent av de globala utsläppen drivs av konsumenternas egna val – men de som stiftar lagar måste göra det lätt att göra rätt. Det ska kosta att smutsa ner och vara gynnsamt att välja grönt. Genom lagstiftning och beslutsfattande kan vi gå mot en mer cirkulär ekonomi och en värld där alla har en realistisk möjlighet att välja miljövänlig mat, transport och uppvärmning. Förhoppningsvis är klimatintresset inte bara en övergående trend vi tröttnar på. Vi måste fortsätta göra våra egna gröna val, men samtidigt orka fortsätta pusha på beslutsfattare att se till större helheter och ta politiskt ansvar.
.2.
INNEHÅLL no
02/2019
Är mjölkkon en miljöbov eller klimatgärning? s. 10
2
LEDARE
4
ANSLAGSTAVLAN
6
SU I MEDIA
7
KOLUMN
8
KULTUR
10
KLIMAT Mjölkkon
12
SAMHÄLLE SU:s
Politiken stannar inte upp
Fem pärlor i Sommarfinland som miljöhjälte
nya ordförande
Frida Sigfrids Pälsnäring, veganmat och flygskatt debatterades på SU:s kongress
14
SAMHÄLLE
16
SAMHÄLLE
Lär känns SU:s nya
förbundsstyrelse
Frida Sigfrids är SU:s nya ordförande s. 12
18
VÄRLDEN Hållbarhet
20
KLIMAT Östersjön
22
SAMHÄLLE
24
VÄRLDEN Han
27
SAMHÄLLE Segerfest
26
SAMHÄLLE Skolstrejk
28
SAMHÄLLE
på EU:s agenda
– ett hav i kris
Naturen som brottsoffer vill vandra med urfolken på SFP:s partidag för klimatet
Välkommen på Sommarsemi
Rapport från SU:s kongress s. 14
Susanna Elenius Frida Sigfrids GRAFIKER Sofia Jern TRYCKERI Grano OMSLAG Sofia Jern MEDVERKANDE Susanna Elenius, Frida Sigfrids, Sofia Jern, Joel Sundström, Anton Broända, Laura Fagerlund, Anna Korkman, Catarina Korkman och Benjamin Ellenberg NO 2/2019 UPPLAGA 3300st CHEFREDAKTÖR
ANSVARIG UTGIVARE
Kan naturen vara ett brottsoffer? s. 22
Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47
Skolstrejk för klimatet s. 26 .3.
liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X
ANSLAGSTAVLAN
TRE TIPS VILL DU GÅ BAKOM KULISSERNA I FINLANDS POLITIK?
SOFIA JERN Grafiker för Svensk Ungdom Med sommaren kom1 mer förstås Yle Vegas sommarpratare! Njut av vilket väder Finland än bjuder på med författare, politiker, företagare, konstnärer och många fler intressanta profiler i hörlurarna – eller direkt i radion. Om du har missat ett avsnitt kan du hitta alla på Arenan. Sänk ambitionsnivån inför sommaren. Kanske känner man livet återvända med värmen och hittar sig själv med en fullbokad kalender. Trots att kalendern ofta är fullspäckad med roligt program ska man inte glömma att sommaren gärna får vara en tid för att sänka kraven på sig själv – både under semestern och på sommarjobbet.
I höst drar politikerskolan igång igen! Politikerskolan ordnas parallellt i Åbo, Helsingfors och Vasa. Utbildningen är till för dig som är ungefär 16-22 år gammal, är samhällsintresserad och funderar på hur du kan påverka vad som händer i politiken. Under några träffar gör vi intressanta studiebesök, får en inblick bakom kulisserna i dagspolitiken och diskuterar aktuella teman med experter och politiker. Politikerskolan är helt gratis och du som studerar på andra stadiet kan kolla med din skola om du kan få en kurs för deltagandet. Håll utkik på vår hemsida och Facebook när hösten närmar sig för mer information och anmälningsmöjligheter!
POLITIKER SKOLAN
2
Har du koll på din orts sommarprogram? Ordnas det parkyoga, festivaler, motionslopp, sommarteater eller annat intressant program? Dessa evenemang brukar ofta erbjudas gratis eller för en överkomlig summa.
3
NYA ORDFÖRANDE Utskottsarbetet är igång med nya krafter. Ville Berglund har valts till ny ordförande för det högskolepolitiska utskottet Liberala Studerande LSK och Ida Kallström till ordförande för Verksamhetsutskottet (Verkus). Annika Lepistö är ny ordförande för Jämställdhetsutskottet (JämU). Mi Adolfsson leder Ekonomi- och arbetspolitiska utskottet (EPU), Calle Wikman leder Miljöutskottet och Laura
Fagerlund fortsätter leda Internationella utskottet (IU). Också två kretsar har nya ordförande: Linda Sundqvist leder nu Nylands krets och Emmi Piippo leder Helsingfors och Övriga Finlands krets. Frida Lönnbäck och Theo Sjöblom är fortsättningsvis ordförande för Österbottens respektive Åbolands krets.
Följ oss på @ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET
Vill du se din bild här? Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM
i din nästa Instagrampost.
@ ANDREMARTTIMARTINEZ Olen tullut val-
@ VEERAELVIIIRA Mycket spännande veckosslut
ituksi RKP-nuorten liittohallitukseen. Igår fick jag äran samt förtroendet av SU kongressen...
bakom med SFPs partidag i Vasa...
.4.
PÄRLOR
TAFOCRKDITT B B O J OCH TACK FOR DIN ROST
Ett stort tack till våra fantastiska kandidater, alla som hjälpt till i våra kampanjer och förstås till alla er som röstat på oss i vårens val! Tillsammans fick våra SU-kandidater närmare 14000 röster i riksdagsvalet, en ökning med hela 33,3% sedan det senaste riksdagsvalet 2015. Det visar att SU är en röst att räkna med, och är också ett tecken på att det finns en tydlig efterfrågan på och ett behov av våra socialliberala värderingar i dagens samhälle. Med ett fantastiskt resultat för SU:s kandidater också i EU-valet, och med ett bevarat SFP-mandat i Bryssel, kan vi inte vara annat än nöjda. SU med förbundsordförande Frida Sigfrids i spetsen vill tacka alla väljare för ert förtroende och det varma bemötandet vi fått ta del av runtom i Finland under hela valvåren. Tillsammans kan vi skapa förändring. Nu fortsätter vi jobba för ett liberalt, jämställt och hållbart Finland där ungas röster blir hörda. Häng med!
.5.
SOFIA JERNS PÄRLOR HASHTAGGEN Finns det en plats nära dig som är nedskräpad, till exempel en strand eller en park? I dag samlas människor världen över för att på eget initiativ städa upp platser och sortera skräpet. Gör det du också – och använd hashtaggen #trashtag. VLOGG-SERIEN Så jävla duktig. Det är namnet på Yles nya satsning om prestationsångest. Du får möta fem kvinnors tankar kring ett ämne som blir alltmer aktuellt bland unga. Serien hittar du på Arenan. PODCASTEN Poddserien Klotet i vetenskapsradion P1 tar upp aktuella miljöfrågor. Avsnitten passar såväl den rutinerade miljöaktivisten som den nyfikne poddlyssnaren. TV-SERIEN År 1973 ägde en militärkupp i Chile rum – en kupp som också ledde till att Finland-Chile- sällskapet startades. Finlands ambassad blev en skyddsplats för flyktingar där ambassadörerna Tapani Brotherus och Ilkka Jaamala gömde flyende chilenare. Nu kan du se Yles nya dramaserie om händelseförloppet på Arenan. Sök på ‘Invisible heroes’.
SIFFRAN
9,3 Så många ton koldioxidutsläpp per person har vi i Finland varje år. EU:s medeltal är 6,8 ton per capita medan till exempel Sveriges utsläpp är 4,5 ton per person. Källa: Ekonomifakta
SU I MEDIA
ÖT 9/6/2019
VBL 11/6/2019
FÖRNYA TRANSLAGEN! "Denna vecka firas Vasa pride, för första gången på över femton år, och på lördag marscherar vi för allas lika rättigheter. Men varför behövs en pridefestival? Är inte Finland ett jämställt land? Förvisso har HBTQIA+ individer i Finland bättre ställt än i många andra delar av världen, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Vi i Svensk Ungdom i Österbotten vill jobba för att stärka transpersoners ställning i samhället och anser därför att en revidering av translagen i Finland är på sin plats. De facto att man i Finland fortfarande tvångssteriliserar vid juridiskt könsbyte är både kränkande och bryter mot de mänskliga rättigheterna. Trots kritik från både FN och Europarådet är lagen ännu i kraft. I vårt västra grannland Sverige, där man ligger för oss i flera jämställdhetsfrågor, avskaffades kravet år 2013 och man har redan börjat betala ut skadestånd som kompensation för den skada man åsamkat dem som tvångssteriliserats i samband med en könskorrigering. Något vi i Finland också borde anamma. Dessutom anser SU i Österbotten
att det på statliga dokument och pass bör finnas ett tredje icke-binärt alternativ när man ska välja vilket kön man tillhör, eller helt och hållet frångå att behöva välja könstillhörighet i dessa sammanhang. Majoriteten av alla definierar sig som kvinna eller man, men det finns människor som inte gör det. Flera länder har redan infört ett tredje kön, och nu är det dags för Finland att göra samma sak. En människas personsignum avslöjar redan vilket biologiskt kön man har det vill säga det könet man blev född i, vilket kan vara viktigt att veta vid medicinska ingrepp, och därmed är det inte nödvändigt att ytterligare behöva identifiera sig med ett kön. Ingen ska tvingas att identifiera sig med något man inte är eller inte ska stå för. Vi vill ha ett jämställt, öppet och inkluderande samhälle där människor ska känna sig trygga och ha samma möjligheter oberoende av kön, funktionsnedsättning, religion, etnicitet, ålder eller sexuell läggning. Ellinor Juth och Frida Lönnbäck, SU i Österbotten
24-ÅRIGE HENRIK NY I SFPLEDNINGEN: INGÅBON ÄR LANDETS NÄSTYNGSTE KOMMUNBAS På söndagen valdes SFP:s nya presidium av en helt enig partidag. Tre av de fyra namnen är bekanta sedan tidigare. Anna-Maja Henriksson från Jakobstad omvaldes som ordförande. Sandra Bergqvist från Nagu samt Silja Borgarsdóttir-Sandelin från Helsingfors omvaldes som vice ordföranden. Den nya bland de fyra är Henrik Wickström från Ingå som ersätter Anders Adlercreutz. Henrik Wickström var under våren uppställd i riksdagsvalet och EU-valet, där han fick drygt 3000 respektive 6000 röster i Nylands valkrets. Under presskonferensen med presidiet fokuserade Wickström på SFP:s utmaningar i just Nyland och Helsingfors: – De här områdena är i stor förändring hela tiden. Samtidigt är särskilt Nyland ett mångsidigt område med både landsbygd och metropolregion. Vi måste
få väljarna att förstå att vi för alla deras talan. Wickström betonade att SFP i dag är ett parti som föryngrar och förnyar sig. Det är han själv ett utmärkt exempel på. Förutom att föra de ungas talan och jobba för klimatfrågan, utbildningen samt barn- och ungdomsfrågor vill Wickström också slå ett slag för infrastrukturen och företagarna. – Jag har själv den bakgrunden att mina föräldrar driver ett jordbruksföretag och en handelsträdgård i Ingå. Själv studerar Wickström statsvetenskap vid Social- och kommunalhögskolan i Helsingfors. Siktar du på att bli SFP:s nye Carl Haglund? – Jag vill vara aktiv i politiken och så får jag se vad det för med sig. Jag vill ändå behålla fötterna på jorden, och först bli klar med min utbildning. (utdrag)
VBL 26/5/2019
IDA-MARIA SKYTTE OM DEN POLITISKA FRAMTIDEN: DET HÄR VAR BARA BÖRJAN Det är en nöjd Ida-Maria Skytte som svarar i telefon när resultatet från EU-valet är så gott som färdigt. Hon har inte hunnit sätta sig in i alla siffror ännu, men en siffra sticker ut en aning. – Jag har fått 15 röster i Lapplands valkrets. Det känns väldigt kul att man lyckats nå ut ända dit, säger Skytte. Det blev ingen plats i EU-parlamentet för Skytte den här gången, vilket inte kom som någon chock. – Jag är en optimist, men också realist. Jag har blivit inspirerad och motiverad att försöka få så mycket röster som möjligt. Jag är mycket glad
över att SFP lyckades behålla sitt mandat. Det blev stort jubel på valvakan när det blev klart. Att partiet skulle behålla mandatet var det absolut viktigaste för alla kandidater som ställde upp för SFP. – Vi alla har varit medkandidater från första början. Jag är väldigt imponerad av Torvalds röstetal, men vi måste komma ihåg att det är de totala rösterna som gäller. Vi har alla kämpat tillsammans, säger Skytte. Hon beskriver den återvalda EU-parlamentarikern som en person som har mer eller mindre koll på allt.
.6.
– Torvalds har varit konsekvent med att han är hela Finlands parlamentariker och inte bara Svenskfinlands. Jag skulle vilja påstå att han är en av de parlamentariker som jobbar hårdast i EU. Du har ställt upp i kommunvalet och EU-valet, har du fått blodad tand, kommer vi få se mera av dig i framtiden? – Absolut! Det här är bara början. Jag är ännu bara 22 år gammal, så det hinner komma många val ännu.
KOLUMN
POLITIKEN STANNAR INTE UPP
E
n intensiv valvår har kommit till sitt slut och nu står sommaren bakom hörnet. Med två valkampanjer med enbart sex veckors mellanrum har politiken varit synlig så gott som hela våren. Kandidaterna har varit ute på fältet och försökt övertyga väljarna om att deras egen ideologi är den rätta, precis som vi i SU gjort. Under våren fick jag ofta frågan om hur jag orkade stiga upp tidigt och stå utanför någon butik i duggregn eller snöslask och dela ut valmaterial och föra fram det budskap jag tror på. Svaret på frågan är ganska enkel: eftersom jag är orolig. Politiken just nu lever i en brytningstid och det finns otaliga politiska frågor som kommer påverka speciellt den yngre generationen om vi inte skapar en förändring. Den kanske tydligaste av dessa är klimatförändringen som kommer påverka främst de kommande generationerna om vi inte under de kommande 10–15 åren lyckas ta till åtgärder som minskar de globala utsläppen. Ett annat mer nationellt exempel är Finlands skuldsättning. Genom att ta mera statliga lån för att finansiera välfärden skjuter riksdagen upp problem till framtida generationer som får åta sig uppdraget att betala tillbaka lånen. Samtidigt kommer vi tampas med en åldrande befolkning som vi ska ta hand om. Ett ledord för den politik vi just nu behöver är därför hållbarhet för att även de kommande generationerna ska kunna njuta av de fyra årstiderna och för att även de ska få ta del av den välfärdsstat som tidigare generationer byggt upp. I det regeringsprogram som presenterades för en tid sedan, och som flera SU:are också fått vara med och skriva, finns hållbarheten med. Det finns aspekter kring klimat-, ekonomi- och socialpolitik i programmet. Det nya regeringsprogrammet är ett av världens mest ambitiösa då det kommer till klimatpolitik eftersom det stadgar att Finland ska vara den första välfärdsstaten utan fossila bränslen. Samtidigt har regeringen valt att satsa mer på utbildning och unga i jämförelse med det tidigare regeringsprogrammet. Programmet är dock ingalunda perfekt, och vi löser inte alla problem med det, även om det är ett steg i rätt riktning. Frågan som många dock ställer sig just nu är: är det tillräckligt? Det är dock viktigt att komma ihåg att politiken inte stannar upp även om vi nu inte har ett val inom snar framtid (om inte landskapsvalet dyker upp, förstås) och trots att vi har ett färdigt regeringsprogram. Vi behöver ändå fortsätta kämpa för de värderingar vi tror på och föra fram den liberala rösten i både den nationella och den internationella politiken även om det inte pågår en valkampanj. Vi kan välja att vi i vår vardag gör hållbara val även om det inte handlar om att rösta i ett val. SU:s arbete stannar ingalunda upp bara för att vi inte arbetar för ett valresultat. I stället arbetar vi för att på andra sätt kunna föra fram den politik och de värderingar vi tror på. För med SU:s politik och värderingar skulle vi kunna svara på frågan ovan och säga: ja, det är tillräckligt.
.7.
FRIDA SIGFRIDS Förbundsordförande
" Ett ledord för den politik vi just nu behöver är därför hållbarhet för att även de kommande generationerna ska kunna njuta av de fyra årstiderna och för att även de ska få ta del av den välfärdsstat som tidigare generationer byggt upp."
KULTUR
Helsingfors
r e t s e hem
FEM PÄRLOR I SOMMARFINLAND Skanslandet
Det finns få saker som är så mysiga som sommarutflykter med familj eller vänner. Det är någonting mumindalskt över hela konceptet. Ett pyttelitet äventyr utan stress eller egentliga mål är kanske just vad man behöver för att varva ner och komma i kontakt med naturen under sommarmånaderna. Är du osäker på vart du ska åka på din nästa sommarutflykt? Kolla då gärna in Svensk Ungdoms fem sommarpärlor. Tips! Att semestra på hemmaplan och upptäcka sin närmiljö är dessutom mer miljövänligt än att flyga utomlands på semestern. TEXT
Joel Sundström Sofia Jern
ILLUSTRATION
I HELSINGFORS: SKANSLANDET Larsmo
Helsingfors är kanske inte direkt känd för sin natur, vilket är synd eftersom Helsingfors är en av få städer kring Östersjön som ligger mitt i yttre skärgården bland kobbar och skär. Dalla ner till Salutorget och hoppa på en av färjorna ut till Skanslandet (Vallisaari) eller någon annan av de många vackra öarna utanför staden. Skanslandets utsiktsplattform ovanpå en gammal bunker är intressant för såväl historieintresserade som livsnjutare och fågelskådare.
Jakobstad Fäboda
I ÖSTERBOTTEN: FÄBODA OCH PÖRKENÄS
Pedersöre Nykarleby
Fäboda-Pörkenäsområdet en bit utanför Jakobstad har ungefär allt man behöver för en lyckad dag nära naturen. Om solen gassar och det är för varmt för att sitta inne kan du ta ett dopp i havet och lägga dig på någon av de kilometerlånga sandstränderna och bara njuta (glöm dock inte solkrämen!). En lite svalare dag kan man gå en av de vackra vandringslederna som är väl utmärkta och välskötta, eller kanske plocka bär i skogen. På området finns också en hinderfri och lättframkomlig naturstig som ger alla möjlighet att njuta av naturen.
.8.
Petsmo
Maxmo
I NYLAND: SJUNDEÅ Å Nyland har både en vacker skärgård och ett härligt insjölandskap. För att kombinera lite av båda föreslår vi att du beger dig till Sjundeå å och hyr en kajak för att paddla den otroligt vackra och lagom långa sträckan, med eller utan guide, ut till havet. Passa på att kolla in Sjundby slott eller Svidja gård när du rör dig i trakterna. Är du fiskeintresserad kan du packa med dig spöet, och har du ett intresse för fåglar borde du ta med dig kikaren, för det ryktas om att man kan se den sällsynta kungsfiskaren vid ån.
Sjundeå
Padva Bromarv
Raseborg
Hangö I EGENTLIGA FINLAND: GULLKRONA Gullkrona gästhamn är beläget cirka fyra sjömil väster om Kirjais och har både rik natur och historia. I år öppnar gästhamnen igen för allmänheten efter att ha varit stängd i drygt tio år.
Kirjais
Gullkrona var länge en av de vackraste båthamnarna i Åbolands skärgård, men gästhamnen stängdes år 2008. År 2016 fick ön en ny ägare och Gullkrona gästhamn har återuppbyggts och fått ett nytt liv. Rör du dig med båt i sommar - ta då och besök en av de vackraste öarna i skärin.
Gullkrona
I ÖVRIGA FINLAND: PUNKAHARJU Finland är ett glesbebyggt och till arealen stort land vilket även betyder att det finns ett stort utbud på vacker natur. Vill man uppleva någonting purfinskt lönar det sig att besöka Punkaharju. Området är redan sedan länge internationellt känt för sin enastående natur. Insjölandskapet i Punkaharju är någonting varje finländare borde uppleva för att verkligen uppskatta vår natur. Till Punkaharju tar man sig smidigt med tåg från exempelvis Helsingfors. Vi föreslår att du tar med dig cykeln på tåget till Punkaharju och cyklar omkring längs sjöarnas stränder, och kanske hyr en kajak ifall du vill bege dig ut på sjön. Ifall du inte hinner till Punkaharju på sommaren rekommenderar vi att ett besök under tidig vinter för en av Finlands bästa långfärdsskridskorutter.
.9.
Pöllänsaari
Punkaharju
KLIMAT
MJOLKKON EN KLIMATBOV ELLER MILJÖGÄRNING? . 10 .
Nötkreatur brukar utpekas som en av de största bidragande faktorerna till stora utsläpp. Jordbrukaren Anton Broända ser däremot potential i miljövänlig mjölk produktion. Läs hans tankar om hur vi i Finland kan utveckla hållbara metoder för att möta efterfrågan på mjölk och kött i framtiden. Anton Broända FOTO Pexels TEXT
I DEN PÅGÅENDE klimatdebatten
lyfts ofta mjölk- och köttproduktion upp som en syndabock. Jag säger det direkt, den har fått mycket obefogad kritik. År 2017 var Finlands utsläpp av växthusgaser 56,1 miljoner ton kol dioxidekvivalent, varav 4,3 procent kom från mjölkproduktion. Kolkraftverket i Schkopau i Tyskland släppte samma år ut 2,5 gånger mer än mjölksektorn i Finland. Kon är viktig för att få maten i världen att räcka till. Befolkningen i världen ökar och med den ökar mängden mat som måste produceras, samtidigt som jordbrukets klimatavtryck ska minskas. En stor del av hela världens åkerareal är endast lämpad för bete. Kon förädlar cellu losan i gräset, som människan inte får energi från, till mjölk och kött som människan kan äta. Konsumtionen av mjölk och kött kommer att öka i världen, och vi behöver utveckla metoder för att få den hållbarare. Det gör vi i Finland. I FINLAND har
vi perfekta förhållanden för produktion av miljövänlig mjölk. Kons trivseltemperatur är 4 grader celsius, medeltemperaturen i Finland är mellan 5 och ett par minusgrader, beroende på region. Vatten har vi i överflöd, vi odlar vall och baljväxter som grovfoder åt djuren och spannmål som kraftfoder. Växelbruk mellan dessa växter binder kol i marken och förhindrar att jordmånen utarmas. En frodig gröda binder koldioxid i marken, vilket också är bra för bonden. En högre halt kol i marken gör marken bördig. Det är alltså endast positivt för bonden att öka mängden kol i marken. Vall är den bästa växten ur ett miljöperspektiv. Jämförelsevis används i Tyskland och USA majs, en ettårig växt som binder så gott som inget kol.
. 11 .
När man sedan gödslar med dyngan från korna får man ett kretslopp med kväve, fosfor och kol. Dyngan i sig kan också bearbetas och bli en energikälla för uppvärmning av gårdens byggnader, till energiproduktion eller som fordonsbränsle, och därmed minska behovet av fossila energikällor. Gödsel från korna minskar också behovet av konstgödsel, som kräver stora mängder energi vid tillverkningen. INNEBÄR DETTA att vi ska fortsätta som förr? Nej. Vi måste
ännu bli bättre på att ta till vara resurserna som korna och marken ger oss. Mejeriindustrin i Finland slutade 2018 att köpa mjölk från kor som har fått soja. Stora produktionsområden av soja kan leda till att regnskog skövlas. Soja är det vanligaste proteingrödan för nötkreatur, så beslutet att inte använda soja är unikt i världen. Den inhemska mejeriindustrin siktar på att utbilda bönder i metoder som effektivt absorberar kol för att få en kolneutral mjölkkedja 2035. Man skolar bönderna tillsammans med Baltic Sea Action Group. Utbildningen började i år med de första 200 frivilliga gårdarna och man har som mål att utbilda alla bönder senast 2035. Man ger också info om byggandet av fähus för att spara energi. Utbildningen omfattar många olika områden, inte endast metoder för att binda kolet. De närmaste åren kommer man bedriva mycket utbildning i och forskning om jordbruket och dess klimatpåverkan. Ett hållbart jordbruk med vall som gröda är en miljögärning och kon är en viktig länk i vårt arbete för att minska mängden kol i atmosfären. Jordbrukare över hela världen kan se mot Finland som en förebild när det gäller att göra mjölkproduktionen kolneutral.
SAMHÄLLE
I maj valdes Frida Sigfrids till Svensk Ungdoms nya förbundsordförande. Den borgåbördiga statsvetaren ser att SU:s liberala värderingar behövs i dagens samhälle. Susanna Elenius FOTO Sofia Jern TEXT
EN DAG för åtta år sedan satt den då
tonåriga Frida Sigfrids och googlade information om de olika politiska partierna i Finland. Hon ville engagera sig politiskt, och valet föll slutligen på Svensk Ungdom där hon kände att hennes egna åsikter hörde mest hemma. I maj i år valdes hon till Svensk Ungdoms förbundsordförande, och viljan att göra skillnad är starkare än någonsin. – Jag är orolig för de samhällstrender vi ser i dag. Populistiska röster får allt mer rum i debatten och i politiken, och att bekämpa dessa bakåtsträvande röster är min drivkraft. Genom SFP och SU skapar vi en motkraft till dem. 23, har en minst sagt intensiv vår bakom sig, då hon kandiderat i både riksdagsvalet och EU-valet och under sin första arbetsvecka på SU-kansliet genast fått hoppa in i regeringsförhandlingarna som pågick hela maj. – Det har inte precis varit tråkiga dagar, men det har varit väldigt roligt. Jag har alltid velat göra det här jobbet och nu får jag förverkliga min dröm på heltid. Det som driver Sigfrids i hennes ihärdiga jobb för SU är värderingarna som hon delar med förbundet. Innan hon tog över ordförandeposten hann hon sitta som vice ordförande i två år. – Att jag brinner för SU:s värderingar har gjort att jag orkat stiga upp tidigt på morgnarna för att dela ut valbroschyrer också i snöstorm. Mitt mål är att SU:s BORGÅFÖDDA SIGFRIDS,
politik ska vara en del av Finlands och EU:s politik. SIGFRIDS LYFTER i synnerhet upp klimatet och studerandes välmående som viktiga frågor SU måste värna om. – Inom de närmaste tio åren måste vi hitta åtgärderna som bromsar uppvärmningen till under 1,5 grader, och därför är det viktigt att vi skrider till åtgärd direkt. Den här riksdagsperioden och EU-mandatperioden är avgörande för om vi lyckas eller inte. Om vi inte lyckas är det vår generation som kommer betala priset för misslyckandet. Många unga i dag är osäkra och oroar sig mycket för framtiden, påpekar Sigfrids. Det gäller dels frågor om till exempel den ungas egna framtidsmöjligheter och karriär, men också större frågor som ekonomin, demografin och klimatet. Sigfrids anser att dagens beslutsfattare inte tänker tillräckligt mycket framåt. Hon vill ge de unga framtidstro genom att visa att man kan göra skillnad. – Jag är rädd för att många beslutsfattare ännu inte har insett allvaret, och därför vill jag driva dessa frågor. Man måste kunna planera längre än de kommande fyra åren, och inte ta itu med problemen först när det redan är för sent. Man kan inte köpa en brandvarnare till sitt hus när det redan har brunnit ner.
SIGFRIDS EFTERLYSER också satsningar
på utbildning för att främja de studerandes välmående.
. 12 .
Frida Sigfrids: "SU:s värderingar är motkraften till de populistiska rösterna” . 13 .
SAMHÄLLE
– Man sätter i dag mycket press på de unga att prestera, samtidigt som man har skurit i den ekonomiska tryggheten så de studerande tvingas jobba vid sidan om studierna vilket i sin tur inverkar på studiestödet. De studerandes hälsa är direkt kopplad till utbildningssatsningar.
FRIDA SIGFRIDS ++ Valdes till SU:s förbundsordförande på kongressen i maj
VÄXANDE FÖRBUND
Det är ett livskraftigt förbund Sigfrids tar över efter tidigare ordförande Christoffer Ingo. SU:s medlemsantal har legat på en stabil uppgång under de senaste åren och i vårens riksdagsval fick förbundets kandidater 33,3 procent mera röster än i föregående riksdagsval. SU har konkreta påverkningsmöjligheter, i synnerhet som moderpartiet nu är med i regeringen igen. – Att vi har haft flera SU:are som suttit med och skrivit regeringsprogrammet är ett exempel på att vi har makt och på riktigt kan förändra saker. Det, i kombination med att SFP har varit partiet med flest unga på sina kandidatlistor i fyra val i rad, visar också att partiet ger oss en central roll och uppskattar oss unga och det arbete SU gör, säger Sigfrids.
++ Studerar: magisterstudier i offentligt ledarskap vid Åbo Akademi ++ Hemort: kommer från Borgå ++ Läser: dagstidningar ++ Lyssnar på: har ofta på poddar eller Yle X3M i bakgrunden när jag städar eller gör annat ++ Politisk förebild: min farmor som satt i riksdagen på 70-talet och jobbade mycket för jämställdhet ++ Äter helst: tacos eller sushi
SVENSK UNGDOMS uppdrag inom Svenska folkpartiet är
att ha en förnyande roll menar Sigfrids – det är SU som ska föra fram de nya och fräscha idéerna i partiet. – Vi ska pusha på partiet, men det kräver att vi är aktiva och ser till att den politik SU för också införs i SFP. Ett mål den nya ordföranden har är att föra en politik som får ännu mer synlighet och etablissemang i riksdagen och regeringen. Ett annat är att satsa på medlemsvården och sänka tröskeln för nya medlemmar att delta i evenemang. Sigfrids minns hur hon själv i början inte heller vågade aktivera sig som ny medlem, utan gick på sitt första evenemang först efter att hon lyckats övertala sina vänner att följa med – och sedan dess har hon deltagit i princip alla evenemang. – Alla ska känna att det finns en plats för dem i SU. Vi har vuxit med 1000 medlemmar på tre år, och vi måste lyckas nå ut till dem och visa att tröskeln är låg att delta i vår verksamhet. Samtidigt vill jag se till att det finns evenemang som ger mervärde åt de äldre medlemmarna i vårt förbund. Vi vill värna om våra aktiva, de ska känna att det är givande att vara med. En aktiv medlemskår är en förutsättning för att Svensk Ungdom ska lyckas möta de utmaningar förbundet står inför i framtiden. – De populistiska krafterna i samhället är en utmaning, och SU är en motkraft. Det är vår uppgift att se till att unga inte tror på de förenklade lösningar som populistiska rörelser vill förmedla. Vi måste informera unga om läget och kunna föra fram ett mer trovärdigt alternativ.
. 14 .
PÄLSNÄRING, VEGANMAT OCH FLYGSKATT VÄCKTE DISKUSSION PÅ KONGRESSEN TEXT FOTO
Susanna Elenius Sofia Jern
– Svensk Ungdom är en föregångare i arbetet för att bromsa klimatförändringen, värna om de mänskliga rättigheterna och satsa på utbildning. Det är vi som förespråkar en hållbar ekonomi för att också unga ska kunna få pension då vi blir äldre och för att vi även i framtiden ska lyckas upprätthålla den välfärdsstat vi byggt upp. Så sade Frida Sigfrids i sitt linjetal när hon valdes till Svensk Ungdoms nya ordförande under förbundets 76:e kongress i Kristinestad.
tävling, som i år vanns av ett lag bestående av Laura Fagerlund, Rasmus Mattus och Frida Lönnbäck. Lördagen startade med en allmänpolitisk diskussion som präglades av ett särskilt engagemang i miljöfrågor, där i synnerhet SU i Helsingfors motion om att förbjuda pälsnäring väckte heta känslor. Flera delegater uttryckte även sin oro för samhällets polarisering och den ökande pressen på unga. – Fråga din kompis hur hen mår, för det är vår framtid som just nu mår dåligt, uttryckte en delegat.
ETT SJUTTIOTAL SU-medlemmar samlades
en helg i slutet av april för kongressen, som är SU:s årsmöte och högsta beslutsfattande organ. Kongressen behandlade de 27 motioner som skickats in, godkände ett nytt internationellt politiskt program och valde ny förbundsstyrelse. Helgen inleddes med en lättsam debatt
PÅ SÖNDAGEN behandlades motionerna och
debatten om att förbjuda pälsnäring fortsatte. Den motionen godkändes inte, men däremot klubbade kongressen igenom att SU ska jobba för att det ska införas en skatt på fossila bränslen för kommersiell flygtrafik på EU-nivå och global nivå, att Finland ska
. 15 .
föra en feministisk utrikespolitik, att transpersoners ställning i samhället ska stärkas, och att det ska finnas veganska alternativ i skolorna. Det internationella programmet som godkändes under kongressen lyfter upp bland annat Finlands roll i internationella organisationer, miljö- och klimatpolitik och Finlands bistånds- och flyktingpolitik. Dessutom understryker programmet SU:s kärnvärderingar: liberalism, människors lika värde, jämställdhet, individens frihet och en hållbar politik. Till förbundets ordförande valdes Frida Sigfrids. Till vice ordförande valdes Nicholas Kujala och Nicolas Sjöberg. Som medlemmar till förbundsstyrelsen valdes Freja Pontán, André Martinez , Mira Bäck, Tyko Hertzberg och Veera Granroth. Den nya styrelsen presenteras närmare på följande uppslag.
SAMHÄLLE
LÄR KÄNNA SU:S NYA FÖRBUNDSSTYRELSE! Joel Sundström Sofia Jern
GRAFIK FOTO
I maj fick Svensk Ungdom en ny styrelse som kommer leda förbundet under verksamhetsåret 2019-2020! Liber ställde några frågor till de nya medlemmarna i förbundsstyrelsen. 1) Vem är du? 2) Vilka frågor brinner du för? 3) Berätta om ett fint SU-minne! 4) Vad gör du i sommar? FRIDA SIGFRIDS, FÖRBUNDSORDFÖRANDE 1. Jag är 23 år gammal och studerar offentligt ledarskap på Åbo Akademi i Åbo då jag inte håller på med politik. 2. Jag brinner främst för klimat- och utbildningsfrågor. Vi behöver en mer ambitiös klimatpolitik både i Finland och inom EU. Samtidigt behöver vi minska pressen på studerande och i stället satsa på att studerande mår bra. 3. Mitt finaste SU-minne är helt klart då jag blev vald till ordförande för världens bästa ungdomsförbund på SU:s kongress i Kristinestad. 4. Under sommaren ska jag vila ut efter en hektisk kampanjvår och samla krafter inför hösten genom att läsa böcker, umgås med alla kompisar jag inte hunnit träffa på ett tag och bara ta det lugnt. ANDRÉ MARTINEZ, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM 1. Jag kommer från Finlands soligaste stad. Jag studerar statsvetenskap med masskommunikation vid Åbo Akademi. Om jag inte lobbar politik eller jobbar hittar ni mig på kvällsaktiviteter som Vasas studieliv har att erbjuda. 2. Jag brinner för tre saker: jämställdhet, utbildning samt utveckling och innovation. 3. Mitt bästa SU-minne är kongressen 2019, det hela var kanonbra! 4. Jag ska arbeta i XXL Sport & Outdoor under hela sommarlovet, men en resa i Europa ska jag försöka smyga in och terrasskvällar står också på schemat!
MIRA BÄCK, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM 1. Mira Bäck, 19 år från Vasa, nybliven student vid Vasa gymnasium. 2. Ungas välmående och utbildning, jämställdhet och mänskliga rättigheter. 3. Det finns nog många fina minnen som alla är speciella på sitt sätt men såhär efter valtider är ett fint SU-minne alla tidiga morgonkampanjer, inklusive förberedelser inför dem. Dessutom kommer nog kongressen i Kristinestad, min första kongress, alltid vara speciell. 4. Kommer jobba inom hotell- och restaurangbranschen i Höga Kusten i Sverige.
. 16 .
VEERA GRANROTH, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM 1. Jag är 20 år gammal och är från Borgå, men har de senaste åren bott i Helsingfors och före det ett tag i Sibbo. Blev student våren 2018, efter det utförde jag militärtjänst i kustflottan och nu ska jag flytta till Åbo och börja studera samhällsvetenskaper på ÅA! 2. Jag brinner mest för frågor som kretsar kring försvars- och säkerhetspolitik men är intresserad av många olika frågor. Det viktigaste är enligt mig att föra politik som fungerar både i stan och på landet. 3. Ett fint SU-minne är från hösten 2016 när jag fick åka på exkursion till Europaparlamentet i Bryssel. 4. I sommar ska jag vara med vänner, scouta och segla så mycket som möjligt, jobba lite och förbereda mig inför höstens studier. TYKO HERTZBERG, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM 1. Jag är 23 år gammal och bor för tillfället i Åbo men ursprungligen är jag en Helsingforsgrabb. Jag har studerat statskunskap vid Åbo Akademi i två år. 2. Jämställdhet och social rättvisa kan jag se som mina två kärnområden även om jag ogärna fokuserar på enbart ett område i politiken. 3. Jag blev SU-medlem år 2015, men glöden tändes igen vid senaste riksdagsval. Det absolut roligaste har varit att göra kampanj inför valen. Att få möta väljare vid gator och torg för att diskutera både ett och annat är givande. 4. Sommaren börjar med en månad sommarlov, och såklart SFP:s partidag. I juni börjar arbetet på Silja Line där jag får kryssa mellan Åbo och Stockholm. Därefter kommer jag förmodligen att resa Europa runt i augusti och september. NICHOLAS KUJALA, VICE ORDFÖRANDE 1. Jag är 24 år och kommer från Esbo men bor i Helsingfors. Studerar geologi och sociologi i Helsingfors. 2. Jag brinner mest för frågor angående miljö, infrastruktur samt ungdomsfrågor. Fokuserar mest på ungdomsfrågor på EU-nivå för tillfället. 3. Ett av mina bästa SU-minnen är från vårens riksdagsval, då vi var och gjorde postlådekampanj i Östra Nyland. Det började plötsligt snöa, och för att lätta på stämningen spelade vi resten av kvällen julsånger i bilen i april, vilket gjorde den roligare kampanjen ännu roligare. 4. Tänker arbeta hela sommaren, men det är egentligen helt okej då jobbet är roligt. Några korta semesterperioder tänker jag också hålla, förhoppningsvis på stugan eller lite utanför den vanliga stadsmiljön. FREJA PONTÁN, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM 1. 18 år gammal Helsingforsbo, blev just färdig student från Tölö Gymnasiums musiklinje och hoppas på att börja studera medicin antingen denna höst eller nästa år. Jobbar på fritiden som barista och är med i olika band och tycker om att klättra. 2. Mina tre viktigaste politiska frågor är utbildning, miljö och välmående. 3. Jag deltog för första gången i SU:s kongress i våras och det var en oförglömlig upplevelse! 4. På sommaren kommer jag jobba heltid som barista, ska på resa till Frankrike och förhoppningsvis också på en återträff med några som jag gjorde praktik med på CERN förra sommaren. NICOLAS SJÖBERG, VICE ORDFÖRANDE 1. 22 år gammal, kommer från Jakobstad men bor nu i Helsingfors där jag studerat medicin i två års tid. 2. Klimatfrågor och ungas deltagande i samhället. 3. Då jag för första gången landade i Bryssel för att delta i en utbildning som Alde ordnade. Det visade konkret hurudana dörrar SU kan öppna! 4. Sommaren tillbringar jag med att forska i Graft versus Host Disease på Columbia University i New York.
. 17 .
VÄRLDEN
PÅ AGENDAN NÄR FINLAND TAR ÖVER EU:S ORDFÖRANDESKAP Finland står inför ett händelserikt halvår. Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd ger goda möjligheter att konkret påverka EU:s politik och lyfta fram de politikområden som Finland anser vara viktiga. Det ger också en chans för Finland att profilera sig, och vi har redan tagit ett starkt ställningstagande i och med att mötesarrangemangen prioriterar hållbarhet. TEXT FOTO
Laura Fagerlund Pexels
. 18 .
DEN 1 JULI TAR Finland
över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, också kallat ministerrådet. Ordförandeskapet roterar mellan EU:s medlemsländer varje halvår. Finland tar över ordförandeskapet efter Rumänien och ger över ansvaret till Kroatien den 1 januari 2020. Som ordförande har Finland två huvudsakliga uppgifter: att arrangera och leda rådets möten, och att företräda rådet i förhållande till övriga EU-organ. Ministerrådet är en lagstiftande institution där EU-medlemsländernas ministrar representerar respektive medlemslands regering. Ministerrådet träffas i olika konstellationer beroende på vilken fråga som ska diskuteras – till exempel träffas medlemsländernas miljöministrar i rådet för miljö. Som ordförande leder Finland ordet i varje konstellation, förutom rådet för utrikesfrågor, och ansvarar för att föra EU:s lagstiftningsarbete och politikinitiativ framåt. Rumänien, Finland och Kroatien, alltså de länder som innehar ordförandeskapet efter varandra, utgör tillsammans trioprogrammet. De har tillsammans utarbetat ett gemensamt program för de ärenden och huvudsakliga teman som ministerrådet kommer att behandla under trioperioden. I trioprogrammet är klimataspekten viktig, och programmet understryker målet om en energiunion med en framåtblickande klimatpolitik. Exempelvis heter det att EU under trion måste upprätthålla och stärka sitt ledarskap när det gäller att nå målen i Parisavtalet. Också FN:s mål för en hållbar utveckling, Agenda 2030, genomsyrar trions arbete. MINISTERRÅDETS MÖTEN ordnas i Bryssel och Luxemburg,
men i Finland kommer en del informella möten ordnas. Inför dessa har Finland tagit ett beslut om att mötena ska ordnas i sann hållbar utveckling-anda och orsaka så liten klimatpåverkan som möjligt. Således ordnas alla möten i Helsingfors för att minska onödiga resor inom Finland. Deltagarna bjuds på finländsk närodlad, ekologisk och säsongsbetonad mat, i stället för vatten på flaska erbjuds kranvatten, digitala lösningar föredras framom fysiskt material och i stället för traditionella gåvor till deltagarna kompenserar Finland för deltagarnas flygresor till Helsingfors. Till och med den visuella identiteten är återanvänd från då Finland senast höll ordförandeklubban 2006. Syftet är att visa att det går att ordna möten på ett ekologiskt hållbart sätt och ändå ha ett fungerande och gästvänligt ordförandeskap.
. 19 .
FINL AND TAR ÖVER ordförandeskapet
vid en speciell tidpunkt. Några betydelsefulla händelser under ordförandeskapet är bland annat följande: Brexit kommer (troligtvis) slutföras, Finlands nya regering får axla ett stort ansvar bara någon månad efter riksdagsvalet, Europeiska kommissionens femårsplan behandlas i juni, det nya Europaparlamentet organiserar sig i juli, Europeiska Centralbankens chef ska utnämnas och en ordförande för EU-kommissionen ska väljas. Finlands eget ordförandeprogram (i tillägg till trioprogrammet) publiceras precis före ordförandeskapet börjar. Finland har redan avslöjat sina tre prioriteringar i programmet: medborgarna i centrum, som syftar på att spelreglerna för unionens ekonomiska politik gäller alla medlemsländer; klimatpolitiken under kontroll, som tar sikte på att utsläppsmålen enligt Parisavtalet ska uppfyllas; och ett starkare Europa, som syftar på utvecklingen av ett EU-lett försvarssamarbete. EU har dessutom i samband med Parisavtalet förbundit sig att lägga fram en strategi före utgången av 2020, och därför kommer Finland under ordförandeskapet prioritera utarbetandet av den långsiktiga klimatstrategin. FINLAND STÅR ALLTSÅ inför ett händelserikt halvår. Det blir
en utmaning att balansera Finlands prioriteringar samtidigt som det sker betydelsefulla förändringar i det europeiska samarbetet. Vi har goda möjligheter att konkret påverka EU:s politik och lyfta fram de politikområden som Finland anser vara viktiga. Ordförandeskapet ger också en chans för Finland att profilera sig, och vi har redan tagit ett starkt ställningstagande i och med att mötesarrangemangen prioriterar hållbarhet. Det blir spännande att se hur Finland sköter denna ansvarsfulla roll, och om du vill hålla dig uppdaterad kan du följa med ordförandeskapet på webben eller sociala medier.
TIPS! Vill du följa med Finlands ordförandeskap? Webbplats: eu2019.fi Twitter: @EU2019FI Instagram: @eu2019fi
KLIMAT
ÖSTERSJÖN Susanna Elenius GRAFIK Sofia Jern TEXT
Kanske du har hört att Östersjön är ett av världens mest förorenade innanhav, eller till och med att Östersjön är döende. Men vad är det egentligen som händer med vårt närmaste hav som orsakar så stor skada?
Ett känsligt hav Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden. Havet har ett väldigt utsatt läge: omringat av tätt befolkade landområden och med smala sund som förbinder Östersjön till världshaven blir alla utsläpp kvar länge. Östersjön består av bräckt vatten - en blandning av sött och salt vatten - där många arter redan har en utmanande livsmiljö, och dessutom blandas vattenmassan aldrig om ordentligt. Det är frågan om ett känsligt hav som borde behandlas betydligt mer försiktigt än vad som gjorts tidigare.
Övergödning Övergödningen är den största miljöboven i Östersjön. Varifrån kommer det? Jordbruket och skogsbruket i Finland står för en stor andel av övergödningen, det vill säga utsläpp av kväve och fosfor. Kväve och fosfor kommer ut i havet bland annat via avloppsvatten från städer och med regnvatten från åkermarker och skogar. Vad leder det till? Kväve- och fosforsutsläppen ger näring åt cyanobakterier, det vi kallar blågröna alger. Blågröna alger är inte bara otrevliga och hälsoskadliga att bada i. Stora mängder växtplankton i ytvattnet leder till syrelöst vatten nära botten när döda alger sjunker och bryts ner av det syre som finns. Finns det inte syre börjar det produceras giftigt svavelväte som tar kol på organismerna som lever nära botten.
. 20 .
Klimatförändringen Alla hav påverkas av klimatförändringen, och den förutses göra övergödningen i Östersjön ännu värre. Varför då? Om regnmängderna blir större och de snörika vintrarna färre ökar avrinningen av utsläpp i Östersjön. Syrehalten i haven minskar när vattnet blir varmare. Vad leder det till? Växter och djur i havet påverkas när temperaturen höjs och salthalten minskar. Vissa arter, som blågröna alger, trivs däremot bättre i varmare vatten.
Miljögifter, plast och läkemedel Båtarnas avgaser bidrar till försurning, och giftiga färger samt utsläpp från båtarnas bränsletankar smutsar ner i havet. Du kanske har hört om att det är ett stort problem att plast hamnar i havet, men också läkemedel kommer ut i havet där de påverkar fiskar och djur. Antibiotika i miljön kan dessutom hota vår hälsa. Varifrån kommer det? Läkemedel kommer ut i haven via avloppsvatten. Mediciner är gjorda för att vara stabila och effektiva, vilket för att de blir kvar i miljön länge. Läkemedelsrester passerar därför reningsverken och följer med utgående vatten, utan att halterna minskas så mycket. Via reningsverken kan de läkemedelsrester som hamnar i slam spridas till jordbruksmarker. Vad leder det till? Eftersom mediciner är gjorda för att påverka biologiska processer i kroppen påverkar de även andra djurarter och växter i och kring havet.
Vad kan vi göra? Det du själv kan göra är att se över din båthantering och ditt avlopps- och tvättvatten både hemma och vid sommarstugan. Konsumera hållbart: ät hållbara fiskarter och prioritera produkter i säsong. Köp kläder i naturmaterial och gärna second hand. Var med och påverka politiken! Det utvecklas hela tiden nya innovationer som ska minska övergödningen av Östersjön. Hållbart jordoch skogsbruk samt fiske är nödvändigt för att kunna rädda havet. För Finlands del är det viktigt med ett fungerande samarbete med de andra Östersjöländerna - ensamma kan vi inte rädda Östersjön. Svensk Ungdom vill att EU tar sitt ansvar i frågan om havsföroreningar och aktivt inför sanktioner mot länder som smutsar ner haven. Våra havsmiljöer måste ges ett starkare skydd och förbudet mot fartygsavsläpp i Östersjön ska respekteras. Vi vill att gipsbehandling av åkermark vid Östersjön införs i alla Östersjöländer, för att minska fosforavrinningen från jordbruket. Källor: Finlands miljöcentral, Naturskyddsföreningen, John Nurminens stiftelse, Naturvårdsverket
. 21 .
SAMHÄLLE
NATUREN SOM BROTTSOFFER TEXT FOTO
Anna Korkman Sofia Jern
. 22 .
Miljöförstörelse hotar självaste existensen av liv på planeten. Borde det då inte vara straffbart? Det pågår en växande mobilisering av människor som anser att “ecocide” bör inför livas i den internationella straffrätten. Uppvärmningen av klimatet och den minskande biologiska mångfalden hotar i dag freden och säkerheten. Extrema väderfenomen och höjda vattennivåer tvingar människor på flykt och försvårar en säker livsmedelsproduktion. Då ekosystem skadas hotas tillgången till rent vatten, luft och andra nödvändiga naturresurser. Forskare och skolstrejkande ungdomar världen över varnar – om vi fortsätter agera respektlöst mot miljön är ödesdigra konsekvenser att vänta. I dagens värld förefaller det självklart att utbredd miljöförstörelse borde ses som ett allvarligt brott, eftersom det hotar självaste existensen av liv på planeten. För att få bukt med miljöförstörelse som ofta överskrider nationella gränser och har långtgående globala effekter behövs reglering på internationell nivå. Den internationella regleringen har hittills varit otillräcklig, och aktörer så som stora multinationella företag som ansvarslöst bedriver miljöskadlig industriell verksamhet och bidrar till ökade fossila utsläpp och försvagade ekosystem lever och mår bra. Det är bara den internationella brottmålsdomstolen i Haag som som kan döma aktörer som gjort sig skyldiga till de allvarligaste internationella brotten som hotar freden och säkerheten i världen. I domstolens grunddokument, Romstadgan, fastställs massmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och aggressionsbrott som de allvarligaste brotten mot den internationella freden och säkerheten. Då Romstadgan utarbetades på 1990-talet planerades att ett femte internationellt brott, ”ecocide” också skulle ingå i Romstadgan. I det slutliga dokumentet utelämnades ändå ecocide. Romstadgan är ett mäktigt dokument eftersom 122 av världens länder har förbundit sig vid dess bestämmelser.
. 23 .
VAD ÄR ECOCIDE? Begreppet ”ecocide” grundar sig på det engelska ordet ”genocide” (massmord) och definieras som ”omfattande skada på, förstörelse eller förlust av ekosystem inom ett avgränsat geografiskt område, antingen genom mänskligt handlande eller andra orsaker, i en sådan omfattning att invånarnas möjligheter till ett fredligt åtnjutande av området allvarligt inskränkts”. Verksamhet som lyfts fram som jämförbara med ecocide är bland annat Indonesiens palmoljeplantager och Talvivaaragruvan i Finland. Om ecocide antogs som ett internationellt brott kunde nationella domstolar och internationella brottmålsdomstolen döma personer som gjort sig skyldiga. Ecocide är inte bara ett brott mot mänskligheten, utan mot planeten och klimatet eftersom förstörelse av ekosystem påskyndar klimatuppvärmningen. Om ecocide var ett internationellt brott skulle det innebära att stater och dess ledare blev rättsligt skyldiga att skydda allmänheten från farlig industriell verksamhet. FN:S KLIMATPANEL EFTERLYSER SNABBA ÅTGÄRDER I dag pågår en växande mobilisering av människor som anser att ecocide bör införlivas i den internationella straffrätten. De anser att statschefer borde ha ett internationellt straffrättsligt ansvar att respektera miljön och klimatet. Trots att flera internationella miljöavtal antagits med syfte att skydda miljön har inget hittills lyckats stoppa den ökande miljöförstörelsen och ställt de ansvariga inför rätta.
När FN:s klimatpanel IPCC publicerade sin rapport om klimatet senaste höst underströk panelen att snabba, övergripande och helt nya radikala åtgärder krävs om vi vill undvika en fullständig klimatkatastrof. Kanske skulle införande av ecocide som ett femte internationellt brott i Romstadgan vara precis en sådan åtgärd som nu behövs?
VÄRLDEN
HAN VILL VANDRA FÖR URFOLKENS RÄTTIGHETER Den kenyanske massajen Joseph Ole Momposhi trodde länge att urfolken i Kenya var ensamma om sin status i samhället. År 1999 träffade han en samisk kvinna i Finland. Samen hade hört massajen sjunga och blivit rörd till tårar – sången påminde om jojken. I dag har Momposhi ett mål i livet: att förena urfolk världen över. TEXT&FOTO
Sofia Jern
. 24 .
– Det gör ont att se detta hända en nation av ett en gång så stolt folk. Min stam, massajerna i Kenya och Tanzania, en gång i tiden kallade ‘härskarna över östra Afrika’, föds nu till en generation tjänstefolk. ORDEN TILLHÖR Joseph Ole Momposhi,
en massajman från sydvästra Kenya. Hans folk har under de senaste åren lidit avsevärt på grund av den torka som härjar i östra Afrika – den värsta på 60 år befarar FN. Momposhi är en man som besitter en stor integritet. Han talar lugnt och bryter inte blicken medan han lyssnar. Väl medveten om sin omgivning och om det finländska sättet att inte utbyta överdrivet många artighetsfraser låter han mig njuta av det storslagna landskapet när jag besöker honom. Klockan är nio på morgonen och vi har gått upp till stenberget ovanför hans hus i Mapashi. Momposhi har redan varit vaken i några timmar. Han sitter i tysthet och betraktar landskapet. Njuter du av tystnaden? Frågar han och jag svarar ja. Jag tänker att det inte är konstigt att massajen har ett stort inflytande på sitt eget folk. Han iakttar sin omgivning med ett lugn – och han lyssnar. I sin hand har han en kopp svart kaffe. Precis som en finländare, säger han med ett leende. Momposhi arbetar för att hjälpa sitt eget folk, och inspiration hittar han hos andra kulturer – kenyanska stammar, det finländska folket och samerna i Lappland. Han föll för den finländska kulturen efter att han träffade finländare i Kenya på 90-talet. Sedan dess har han besökt landet två gånger. i södra Kenya. Boskap dör och vattnet sinar. Samtidigt går folket igenom ett generationsbyte där gamla traditioner ställs mot nya tankebanor. – Jag tycker det är viktigt att lära sig nya sätt att leva. Det är bra att inspireras av andra kulturer, så som den finländska. Då britterna kom till Kenya var massaTORKAN PÅVERKAR MASSAJERNA
jerna vaksamma mot dem. Vi var en krigarkultur och de äldste ville inte att våra unga krigare skulle gå i skolan. Jag vill att de äldre massajerna ska inse att utbildning är något gott. Den behöver inte utplåna vår egen kultur. Enligt Momposhi pågår det i dag en intern konflikt inom stammen där gamla traditioner sätts mot nya tankesätt. – Att ett helt år tas av de unga pojkarna för att utbilda dem till krigare gör att många unga pojkar väljer bort skolan. En del av de äldste i vårt samhälle tror att skolan skulle ersätta våra egna traditioner. Men jag är inte så säker på att alla våra traditioner, till exempel kvinnlig könsstympning, är så nyttiga. Kvinnlig könsstympning är förbjuden i kenyansk lag, men förekommer ändå – bortom de offentliga blickarna. I Kenya försvarar massajerna sina rättigheter och traditioner och enligt Momposhi finns det en fin linje mellan att bevara en tradition och ha nytänk. Massajerna ska kunna leva enligt sina traditioner, men det ska inte gå ut över de mänskliga rättigheterna.
FRÅGAN OM LANDRÄTTIG HETER FÖRENAR URFOLKEN
I dag kämpar massajerna för att få tillbaka de landområden som spjälkades upp av britterna och tilldelades andra stammar. Massajledare yrkar nu på de områden som ännu borde returneras till massajerna. – Nu drivs mitt folk till de torraste och minst bördiga markerna. Vårt ursprungliga land delades upp under början av 1900-talet och har ännu inte återlämnats på grund av den markpolitik som drivs av den Kenyanska regeringen – ett arv från den koloniala tiden. Frågan om landrättigheter är något som ofta förenar ursprungsfolk världen över. I Lappland befarar samerna att projektet ishavsbanan, som redan en gång lagts på is, kommer genomföras. Ett avtal för privat finansiering har re-
. 25 .
dan undertecknats. Ishavsbanan hotar renskötseln eftersom den skulle dela de östra renskötselområdena itu. Järnvägen skulle ha en negativ inverkan på samekulturen. Momposhi själv besökte Finland för första gången 1999. – Det fanns stora kulturella skillnader att vänja sig vid. Det som gjorde mig glad var det stora intresset finländska ungdomar visade gentemot massajerna och för Kenya överlag. För vissa är vi kanske en främmande kultur och jag tror det är lärorikt att kunna ta del av varandras kulturer. Ändå är det samerna som massajen minns bäst från sitt besök i Finland. Han beskriver den stund då han för första gången hörde samernas jojk som något omvälvande. Det första mötet med en same förändrade Momposhis värld. I dag drömmer han om att få träffa fler av världens ursprungsfolk – en position i samhället han länge trodde urfolken i Kenya var ensamma om. – Jag och en grupp massajer hade uppträtt med våra traditionella sånger då en samisk kvinna kom fram till mig, berörd och näst intill i tårar. Jag hörde samernas jojk och kände genast igen det. Vi sjunger till korna på ett liknande sätt. Han hann aldrig besöka samerna i deras hemtrakter under sitt besök i Finland. I stället tog han del av foton, videor och allt han kunde komma över som berättade om samerna. – Jag kände att massajerna och samerna hade en koppling. Sättet de klär sig, sjunger och lever påminner mycket om mitt folk. Det finns ett folk där uppe som är precis som oss. Nu vill jag veta varför vi är så lika. Jag vill också att en same ska få uppleva mitt folk och vår kultur. MOMPOSHI REDOGÖR för sin dröm att få
bjuda en same, och möjligen andra urfolk, till massajland i Kenya. Men det var arhuacofolket i Colombia som Momposhi fick kontakt med först. I Colombia jobbar Norey Maku Quigua och Dunen
VÄRLDEN
Kaneybia Muelas för urfolkens rättigheter. Exploatering av det landområde arhuacofolket håller kärast, Sierra Nevada de Santa Marta, hotar urfolkets kultur och levnadssätt. Turism, megaprojekt och utfärdandet av brytningslicenser för att utvinna kolväte hotar urfolkens områden i Colombia. Kenya har inte ratificerat ILO:s konvention nr 169 om urfolk och stamfolk – en konvention som ska kunna trygga till exempel landrättigheterna för urfolk. Colombia har däremot godkänt konventionen, men än finns det mycket att jobba för för att konventionen ska följas. Landrättigheterna har också varit en av de frågor som gjort att ratificeringen av konventionen bordlades i Finlands grundlagsutskott år 2015. Konventionen har varit vilande i Finland sedan dess – men under SFP:s partidag i juni meddelande justitieminister Anna-Maja Henriksson i sitt inledningstal att en ratificering av konventionen återigen ska utredas. I DAG JOBBAR arhuacofolket
och massajerna för att sprida information, samla historier och försvara sina folks rättigheter tillsammans med urfolk världen över. Momposhis dröm återstår att uppfylla: att få vandra med andra urfolk i deras områden. I MAPASHI börjar
det nu vara lunchtid. Momposhi fyller min skål med nykokt ris. Jag tittar ner i maten medan han häller på en sås som består av sönderkokta potatisbitar – ett nytt koncept för mig. Jag frågar honom vad massajerna traditionellt brukar äta när han stannar upp i sitt serverande och staplar fram två ord på ett språk han försöker lära sig. Liha och maito, säger han och tittar sedan undrande på mig. Vad är majs på finska? Projektet ‘Walk With Our People’, som Momposhi initierade, strävar till att samla, i första hand, massajerna, arhuacofolket och samerna för att knyta dessa urfolk samman.
FÖLJ MED JOSEPHS RESA! HEMSIDA: www.walkwithourpeople.com INSTAGRAM & FACEBOOK:
@walkwithourpeople
TWITTER: @walkindigenous
. 26 .
SAMHÄLLE
SEGERFEST PÅ SFP:S PARTIDAG TEXT
Benjamin Ellenberg
Både stämningen och vädret var varmt då Svenska folkpartiet samlades till partidag i Vasa den 7-9 juni. Den nya regeringsbildningen var i huvudfokus i diskussionerna, och glädjen över att avsluta den fyraåriga oppositionstiden var uppenbar. Flera av delegaterna, från partiordförande till riksdagsgruppen och lokalaktivister, gav eloge åt det nypublicerade regeringsprogrammet och dess starka skrivningar om det svenska språkets ställning, den ambitiösa miljöpolitiken och fokuset på jämställdhet. Svensk Ungdom deltog i partidagen med en stark delegation och framåttänkande motioner. Tack vare den starka medlemstillväxten i förbundet var 27 SU-delegater på plats – en dryg tiondel av mötets totala antal delegater. SU skickade in motioner till partidagen om mer jämställd värnplikt, genmodifierad mat, främjande av 5G på landsbygden, sänkt moms på mensskydd, ambitiösare klimatpolitik och begränsande av politiska strejker. Motionerna fick ett positivt mottagande på partidagen och de flesta främjas i någon form. SU:arna gjorde även historia på partidagen, då 24-åriga Henrik Wickström valdes till Finlands yngsta vice ordförande för partiet. Att få in unga talanger i partiledningen har länge varit en prioritet för SU, och att det nu lyckats är en stor vinst för både förbundet och hela rörelsen.
. 27 .
Förutom i personvalen syntes SU även starkt i den allmänpolitiska debatten som inledde partidagslördagen. Gemensamt för SU:arnas inlägg var en blick in i framtiden och ett fokus på att även ungas vardag tas i beaktande i politiken. Bland annat anförde SU:arna inlägg om ett mer jämställt värnpliktssystem, en förnyad translag, samernas rättigheter, regeringsprogrammets satsningar på unga och antagningen till högskolorna. När SFP är tillbaka i regeringen kommer även SU:s roll att förändras. Förbundet kommer att stöda partiet i förverkligandet av de goda skrivelserna som finns i regeringsprogrammet, däribland reformerna som ska göra studier på andra stadiet faktiskt avgiftsfritt, försök med negativ skatt och främjande av miljöpolitiken. SU ska även i framtiden slå vakt om att politiken är liberal, värnar om landets tvåspråkighet och tar i beaktande ungas möjligheter till arbete, utbildning och en ren miljö. SFP samlas varje år till partidag, som är partiets högsta beslutande organ. På partidagen väljs ordförande, vice ordförande och partifullmäktige. Mötet behandlar också motioner som skickats in på förhand av olika medlemmar, utskott eller föreningar inom partiet. Partidagen är partiets motsvarighet till SU:s årsmöte förbundskongressen. Nästa gång ordnas partidagen i Vanda under helgen 15-17.5.2020.
SAMHÄLLE
SKOLSTREJK FÖR KLIMATET
TEXT FOTO
Catarina Korkman Sofia Jern
Både gammal och ung måste ta sitt ansvar för klimatet – även om det innebär att man måste “skolka” för att få beslutsfattarnas uppmärksamhet. Sedan förra hösten hade budskapet om att skolstrejka för klimatet spridit sig världen över. Varför hade ingen i Finland ordnat en stor klimatstrejk, undrade vi? Var det ingen annan som undrade över varför alla ignorerar det faktum att vi lever i en klimatkris? Vi bestämde oss för att själva ta tag i problemet. Den 11 januari ordnade vi, några studerande i Gymnasiet Grankulla samskola, en klimatstrejk utanför riksdagshuset i Helsingfors. Det fungerar inte att bara vänta på att någon annan ska göra något. Om vi vill agera och påverka så måste vi göra det själva och nu. Vi i klimatstrejksgruppen som bestod av 15 elever började fundera kring hur vi skulle gå till väga. Hur skulle vi få ungdomar från olika gymnasier att verkligen ta detta seriöst och delta i en klimatstrejk? Vi skrev en kort text om våra planer om att ordna en klimatstrejk och information om var och när den skulle hållas. Via sociala medier publicerade vi vårt inlägg med all information om strejken. Alla i gruppen blev väldigt överraskade över hur snabbt vårt meddelande spred sig och hur många som faktiskt stödde idén. Journalister tog snabbt kontakt med oss och vi blev turvis intervjuade om vad vi planerade att göra och varför vi valde att göra det. Svaret på varför vi ville göra det var ganska simpelt. Vi var inspirerade av den svenska klimataktivisten Greta Thunberg och ville skapa debatt och diskussion mellan medborgarna och politikerna. Lärarna i skolan blandade sig inte i vår planering. Vi kontaktade polisen och bad om lov att hålla en demonstration. Vi skrev pressmeddelanden som vi skickade till alla riksdagsgrupper och riksdagsledamöter samt till olika tidningar. Flera av oss som var med i planeringsgruppen är inte myndiga – vi kan alltså inte ännu rösta i val och påverka den vägen. Tanken med att klimatstrejka var att uttrycka att samhället och politikerna inte gör tillräckligt och borde prioritera klimatfrågan allra högst. Klimatuppvärmningen kommer främst att påverka oss ungdo-
mar och kommande generationer. Därför känns det fel att bara stå och titta på när en 16-årig flicka från Sverige ensam måste kämpa för den jord som vi alla lever på och är beroende av. Vi måste förstå att allt detta inte bara är en mardröm som vi snart kommer att vakna upp ur. Klimatuppvärmningen pågår och måste motverkas nu medan vi ännu har en möjlighet till det. Varje person har ett eget val och kan göra något själv, men det är politikerna som har makten att stifta de lagar som gör det lättare för medborgarna att motverka klimatförändringen. Klimatstrejksdagen var en lyckad och känslofylld dag. Mängden ungdomar som dök upp utanför riksdagshuset ökade under dagens lopp. Jag kunde inte tro mina ögon. Att märka att
. 28 .
det finns så många som verkligen bryr sig och förstår i vilken situation vi befinner oss i. Under dagen läste vi upp en kravlista som vi gjort tillsammans och jag höll ett tal som jag hade skrivit. Talet riktade sig främst till beslutsfattarna men också till demonstranterna. Många riksdagsledamöter kom ut för att träffa oss och nya kontakter skapades. Efteråt uppstod det en livlig diskussion med både positiva och negativa åsikter om klimatstrejken. Kommentarerna på nätet var främst skrivna av medelålders och äldre personer. Det uppstod frågor kring varför vi “skolkar” och varför vi väljer att demonstrera när det ändå inte leder någonstans. Vi var beredda på den här reaktionen och tog den inte för allvarligt. Vi försökte förklara att vi valt att använda en dag av vår skolgång till att stå upp för vårt klimat, vilket inte borde vara så underligt. Flera personer var sporrande och tyckte att det är bra med aktiva ungdomar. Vi vill att flera vuxna skulle engagera sig eftersom det inte är en “ungdomsgrej” att rädda klimatet. Det handlar om vår framtid och både liten och stor måste ta sitt ansvar.
. 29 .
SAMHÄLLE
30.8-1.9 Kan vi återuppliva Östersjön? Hur kan vi begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader? Vilken är Finlands roll som EU-ordförandeland? Välkommen till Svensk Ungdoms SommarSemi på Kirjais Kursgård i Nagu 30.8-1.9.2019 och få svar på dessa frågor samt få chansen att diskutera miljölösningar med andra SU:are från hela landet. Mer info hittar du på www.su.fi.
. 30 .
SVENSK UNGDOM! O N S K A R DIG EN!
TSROEMVLMIGAR! Svensk Ungdoms kanslier håller sommarstängt mellan den 20/6/2019 och 11/8/2019.
. 31 .