Liber 2/18

TEMA: I STAN OCH PÅ LANDET

+ FRÅN JORD TILL BORD Innovativa lösningar kan ge jordbruket ett uppryck

INSEKTSBRANSCHEN Har insekträtter blivit mainstream?

LAGARBETE BÄR LÅNGT Förbundsledningen firar sommarlov

.1.

LEDARE

ÄR GRÄSET VERKLIGEN GRÖNARE PÅ LANDSBYGDEN?

O SUSANNA ELENIUS Chefredaktör

"Svaret på frågan om det är bäst för miljön att bo på landet eller i staden är snarare att det beror på hur du lever där du bor, inte var du bor."

fta hör vi att vi ska värna om en levande landsbygd och skärgård.

Men hur ofta hör vi att vi ska värna om städerna?

Visst är det få saker som slår en vacker sommardag ute på landet eller vid havet, men faktum är att städerna har många fördelar (inte bara att myggorna är färre, som vår förbundssekreterare konstaterar i intervjun på sida 28) och desto fler utvecklingsmöjligheter. Också ur en klimatsynvinkel.

Trots att det är mer naturnära att bo på landet kan det på flera sätt vara enk­ lare att leva klimatvänligt i en tätort. Det är mer energieffektivt att bo i en min­ dre lägenhet i ett flervåningshus, och fungerande kollektivtrafik i kombination med kortare transportsträckor i städerna möjliggör ett liv utan miljöboven bilen.

Forskare påpekar också att urbanisering gynnar hotade regnskogar och savanner och dessutom bidrar till en avstanning i befolkningsökningen, vilket den över­ belastade planeten tackar för. I städerna finns också forskningsmöjligheterna och innovationerna som gynnar klimatet.

Men att alla flyttar till städer är naturligtvis inte heller lösningen. Inom några årtionden beräknas 70 procent av jordens befolkning bo i städer. Många människor leder till stora utsläpp - städer står redan för över 70 procent av de globala koldioxidutsläppen, menar WWF. Svaret på frågan om det är bäst för miljön att bo på landet eller i staden är snarare att det beror på hur du lever där du bor, inte var du bor. Det är klokt att göra det bästa av de möjligheter och förutsättningar som finns där du vill bo i stället för att utpeka antingen stad eller landsbygd som syndabock. Det är dina egna val i vardagen som har betydelse, och att göra något är bättre än att göra inget (det kan du läsa mer om på sida 22-24 i en intervju med klimatföretaget Spark Sustainability).

Det ska inte behöva finnas en motsättning mellan stad och landsbygd, och po­ litiken måste se till att det går att leva klimatsmart och göra goda val i hela landet.

Det ska alltid löna sig att välja grönt och kosta att smutsa ner. En levande lands­ bygd gynnas av till exempel satsningar på mer miljövänliga persontransporter, och för att urbaniseringsvågen ska vara hållbar för planeten krävs det en omställ­ ning till utsläppsfria och energismarta hållbara städer.

Klimatförändringen sker här och nu, inte i en vag och avlägsen framtid. Det globala ekologiska fotavtrycket överskrider redan planetens kapacitet med mer än 50 procent. Därför behövs en omställning till en ekonomi byggd på förnybar och hållbar energi, mer resurser till forskning kring framtidens energiutmaning­ ar, och en långsiktig målsättning om ett utsläppsfritt Finland utan fossila bräns­ len. Men vi kan inte bara vänta på att beslutsfattarna tar itu med problemen, även om vi kunde önska att de lade en bråkdel av den tid och energi de lägger ner på att älta vård- och landskapsreformen på att i stället prioritera klimatet. Vi är alla ansvariga att göra något själva, oavsett var i landet vi bor. Och så är det ju inte bara politiken som styr våra val, utan vi styr också politiken. Vi får inte glömma att det är vi själva som genom att välja hur vi röstar i val styr vårt samhälle. Det är något att komma ihåg i synnerhet under det kommande valtäta året.

.2.

INNEHÅLL no

02/2018

Vad hände med insektsbranchen? s. 10

2

LEDARE

4

ANSLAGSTAVLAN

6

SU I MEDIA

7

KOLUMN

8

SAMHÄLLE

9

SAMHÄLLE Save

10

SAMHÄLLE Vad hände med insektsbranchen?

13

SAMHÄLLE

14

SAMHÄLLE Den

16

REPORTAGE Gårds

Vad hände med den högklassiga yrkesutbildningen?

Sommar inne i stan

SU:s 75:e kongress

till bord

20

KLIMAT Det

klimatet

Säg hej till den nya förbundsstyrelsen s. 14

25

SAMHÄLLE

partidag

the date

nya förbundsstyrelsen Smak levererar från jord

är inte alls för sent att rädda

SFP samlades till sin nordligaste

26

SAMHÄLLE Lagarbete

bär långt

29

KULTUR Redaktionens

30

KOLUMN Alla

sommartips

chanser till ett utmärkt SU-val

Gårds Smak levererar från jord till bord s. 16

Susanna Elenius ANSVARIG UTGIVARE Christoffer Ingo GRAFIKER Sofia Jern TRYCKERI KTMP Group OMSLAG Sofia Jern MEDVERKANDE Susanna Elenius, Christoffer Ingo, Samuel Vuorinen, Carolina Wiklund, Benjamin Ellenberg, Malin Brännkärr NO 2/2018 UPPLAGA 3300st CHEFREDAKTÖR

"Det är inte alls för sent att rädda klimatet" s. 20

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47

Lagarbete bär långt s. 26 .3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

TRE TIPS

ANDREAS HINDRÉN Svensk Ungdoms verksamhetsledare för Nyland

Små saker räddar liv. Se till att flyt- eller räddningsvästen alltid är på, och rätt påklädd, då du rör dig på vatten. Av erfarenhet som frivillig sjöräddare kan jag konstatera att t.ex. grenremmarna har väldigt stor betydelse om man råkar bli medvetslös och trilla i vattnet.

1

Vätska är A och O. Kom ihåg att dricka (vatten ;) ) under sommaren. Under en vanlig sommardag gör sig kroppen av med en massa vätska, och därför är det viktigt att komma ihåg att dricka för att undvika uttorkning.

2

3

Njut! Under semes-

tern eller sommarlovet är tanken att man ska koppla av. Passa på att njuta av sommaren, oberoende av väder, för det är du värd!

Bilden är från Prideparaden i Helsingfors 2017. Från vänster: Jenny Vilén och Veronica Välimäki. Foto: Arkiv.

FIRA PRIDE MED SU Kom och fira Helsinki Pride med oss den sista veckan i juni! Boka in torsdagen den 28 juni för den årliga regnbågspicknicken i samarbete med andra politiska ungdomsförbund. Ta med dig

något gott att äta och kom och säg hej! Lördagen den 30 juni deltar vi i paraden tillsammans med SFP.

Följ oss på @ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET

Vill du se din bild här?

Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM

i din nästa Instagrampost.

@ MANTEREJ Årets partidag klappad, tackar

@ SUIHELSINGFORS Glad Europadag! Hyvää

Uleåborg och alla härliga människor för en kul helg...

Eurooppapäivää! #svenskungdom #rkpnuoret #eulove

.4.

ARKIVHÖRNAN

SOMMARLÄGER MED MERSMAK

TV-SERIEN Designated Survivor är serien för dig som gillar spänning, politik och Kiefer Sutherland.

En kabinettmedlem blir på ett ögonblick utsedd till USA:s president när stora delar av regeringen mördats i en attack i Washington. Serien visar hur hela livet ställs om från den nyutsedda presidentens och hans medarbetares perspektiv. En serie som man bara måste se mer av!

Lägerdeltagarna Macke och Filip lärde sig spela gitarr under Ackes vaksamma öga på SU:s barnläger sommaren 1992. Totalt 105 barn och unga fördelade på fem läger njöt av den trevliga skärgårdsmiljön på Kirjais kursgård. (Libers föregångare Svensk Framtid nr 5/1992. Svenska centralarkivet)

UTSKOTTSARBETET ÄR IGÅNG SU:s utskott fick nya krafter i maj. Christa Elmgren valdes till ny ordförande för Ekonomi- och arbetsmarknadspolitiska utskottet (EPU) och Jonathan Nurmi till ordförande för Verksamhetsutskottet (Verkus). Olivia Landén är Jämställdhetsutskottets (JÄMU) nya ordförande och Laura Fagerlund leder Internationella utskottet

(IU). Linda Johans valdes till ordförande för det högskolepolitiska utskottet Liberala Studerande LSK. Utskotten är organ som fördjupar sig i och bevakar SU:s olika intresseområden. Utskotten har regelbundna möten som är öppna för alla intresserade.

SOMMARTRÄFF I ÅBOLAND SU i Åboland kommer ordna en sommarträff med skärgårdsanknytning den 8 augusti. Följ SU

PÄRLOR

i Åboland på Facebook och kolla in vår webbplats www.su.fi under sommaren för mera info!

FILMEN Det är svårt att välja endast en film, så ni får två tips. Den gröna milen (The Green Mile) från 1999 och Gladiator från 2000. Båda filmerna har en berörande story under olika tidsperioder. I Den gröna milen får vi följa med avdelningen för de fångar som väntar på avrättning i 1930-talets USA. I Gladiator får vi följa med en general i den romerska armén som blir tillfångatagen och säljs som slav och senare som gladiator. Filmen utspelar sig på 100-talet e.Kr. BOKEN Krishandboken av Niklas Kämpargård är boken för dig som vill känna dig förberedd på det mesta. I boken finns tips och checklistor för hur du klarar dig vid ett avbrott i elförsörjningen eller då maten i butiken tar slut. Tips som man förhoppningsvis aldrig kommer behöva, men som kan rädda dig om så sker!

SIFFRAN

700 miljoner. Så många klimatflyktingar kan tvingas migrera på grund av landerosion och klimatutsläpp fram till år 2050.

Det visar en global studie från organisationen Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES).

.5.

SU I MEDIA

VBL 26/5/2018

SU VÄXER KRAFTIGT NEDSKÄRNINGARNA I UTBILDNINGEN OROAR UNGA "De senaste fyra åren har Svensk Ungdom vuxit med över 20 procent om året. En stor orsak är nedskärningarna i framför allt högskolutbildningen, säger ordförande Christoffer Ingo.

I början av 2016 hade Svensk Ungdom, SU, cirka 1 700 medlemmar. I dag har ungdomsförbundet över 2 800 medlemmar. Den årliga tillväxttakten har de senaste fyra åren legat på 20 - 25 procent.

För några år sedan sjönk medlemsantalet i SU rätt kraftigt. År 2013 beslöt förbundet nämligen att sänka den övre medlemsåldern för förbundsmedlemmarna från 35 till 30 år.

– De senaste åren har vi varit ett av de mest växande ungdomsförbunden, säger SU:s ordförande Christoffer Ingo.

Det är oron för nedskärningarna inom utbildningen som fått en större andel unga att bli politiskt aktiva.

– Framför allt är det på hög-

skolsidan som vi ser att nedskärningarna påverkar.

Enligt Ingo är det även invandringsfrågor som gör att folk engagerar sig.

– Och jag får också mycket frågor om var vi står i vargfrågan.

Den kraftiga tillväxten för dock också med sig utmaningar.

Enligt Ingo satsar man mycket nu på medlemsvård, det vill säga att få medlemmarna att aktivt delta i verksamheten.

– Mycket hänger det på kretsen eftersom det är de som ordnar verksamheten på orterna. Men vi har många anställda som dagligen jobbar med detta. Vi försöker ordna roliga, lättillgängliga evenemang. Det räcker med att man har en fråga som man anser att är viktig, vi välkomnar allihopa."

VBL 26.5.2018

HBL 18/5/2018

DAGS ATT FINLAND ERKÄNNER PALESTINA SOM STAT Att USA erkänner Jerusalem som Israels huvudstad väcker ett stort behov för en västerländsk röst för Palestina.

Amerikas förenta stater med Donald Trump i ledningen har orsakat förödande kaos i ett spänt Israel genom att flytta den amerikanska ambassaden till Jerusalem från Tel Aviv. Den nya ambassaden öppnades i måndags, och samtidigt ordnades stora demonstrationer mot flytten. I allmänhet har länder sina Israelsambassader i Tel Aviv då Jerusalem för tillfället betraktas som huvudstad i både Israel och Palestina.

Att USA erkänner Jerusalem som Israels huvudstad väcker ett stort behov för en västerländsk röst för Palestina.

Länder som Finland, Frankrike och Storbritannien har i princip stött en tvåstatsmodell, men vägrat erkänna Palestina som självständig stat innan fredsförhandlingarna är klara. Sverige följde majoriteten av FN:s medlemsländers exempel och erkände Palestina som stat redan 2014. Nu är det dags för Finland att följa Sveriges exempel.

Att erkänna Palestina som självständig stat kan ses närmast som en symbolisk gest. Åtgärden är inte direkt en lös-

ning på den komplexa krisen i Mellanöstern, men kan på lång sikt leda till förändring. Det är endast med ett brett stöd av demokratiska stater som Palestina kan nå en likvärdig position med Israel i eventuella framtida fredsförhandlingar. USA:s och Israels politik i regionen är hänsynslös, och det är de civila i både Israel och Palestina som är offer för den politiken.

Under de senaste veckorna har Israel reagerat med våld mot demonstrationer vid gränserna mot de palestinska områdena. Det är mycket oproportionerligt att använda dödliga krafter i gränsbevakningen, och speciellt under demonstrationer. Västvärlden måste vakna upp och reagera starkare. Vi får inte blunda då Israel gång på gång går till attack mot civila palestinier, och inte visar något intresse för en fredsprocess. Det är dags att skicka en klar signal om att vi erkänner Palestinas existens och arbetar aktivt för en snabb fredsprocess som framför allt gynnar civilbefolkningen i Mellanöstern.

Nicholas Kujala vice ordförande, Svensk Ungdom HBL 18.5.2018

HBL - SPT 1/6/2018

SU: ANSVARSLÖST VÄGRA UTLÄNDSKA STUDERANDE VÅRDTJÄNSTER "Svensk Ungdoms vice ordförande Frida Sigfrids risar regeringens förslag om att exkludera utbytesstuderande från Studenthälsan samtidigt som alla högskolor ska få tillgång till Studenthälsans tjänster efter vårdreformen.

Frida Sigfrids påpekar att förslaget skapar ojämlikhet ifall utbytesstuderande tvingas söka vård på annat håll.

– Tanken med reformen är att alla studerande ska få ta del av Studenthälsan. Ingen ska bli tvungen att stanna hemma sjuk för att de inte vet vart de ska

vända sig för att få hjälp. Att bli erbjuden samma jämlika service och tjänster som andra studerande är också en del av en fungerande integrationsprocess som gör att utbytesstuderande känner sig välkomna och som en del av samhället, säger Sigfrids i ett pressmeddelande.

Hon påpekar att en god integration också fungerar som ett incitament för studerande att stanna på den finländska arbetsmarknaden efter examen.

Studenthälsans tjänster är skräddarsydda för studerandes behov och därmed även för utby-

.6.

tesstuderande, anser Sigfrids. Studenthälsan har dessutom under den senaste tiden satsat stort på att utveckla den flerspråkiga servicen.

– Vi vill se fler utbytesstuderande i Finland, och regeringen ska trygga även deras social- och hälsovårdstjänster. Att exkludera en bråkdel av de studerande för en oansenlig besparing är inte bara ansvarslöst, utan också diskriminerande, säger Sigfrids."

HBL-SPT 1.6.2018

KOLUMN

VAD HÄNDE MED DEN HÖGKLASSIGA YRKESUTBILDNINGEN?

F

ör några år sedan började regeringen effektivisera och skära kraftigt i den allt dyrare yrkesutbildningen. Tidigare var yrkesutbildningen väldigt stel.

De studerande gick samma kurser i samma tempo som alla andra, och tre år senare hade de en utbildning. Duktiga elever lärde sig sådant som de re­ dan kunde och alltid på de medelpresterandes villkor. I dag däremot ska studerande kunna tenta av kurser de redan har kompetens i och i stället erbjudas att lära sig något annat. Problemet är att upprätthållarna av yrkesutbildningen ekonomiskt går på knäna och inte klarar av att erbjuda alternativ undervisning och handledning.

Nu ser vi åtminstone tre av nedskärningarnas negativa effekter för de studerande.

I stället för klassundervisning i allmänna och teoretiska ämnen ges eleverna redan i ett tidigt skede av en kurs en bunt med hemuppgifter. Några timmar klassunder­ visning kan erbjudas, men i regel otillräckligt för att fylla en hel skolvecka. Redan i den allmänna undervisningen har undervisningen flyttat från skolan till hemmet och ansvaret ligger hos den studerande.

En annan effekt som direkt ses ute i skolorna är den minskade personalen i verk­ städerna och undervisningssalarna. Personal om inte direkt undervisar, men som instruerar och stöder studerande och kan se deras beteende och problem. Jag minns från min egen skoltid hur viktig den här personalen var. De lyssnade och det var de som, sida vid sida med den ordinarie läraren, ofta hade tid att ordentligt visa hur något praktiskt skulle utföras. Den extra personalen var en viktig förstärkning som man i dag har varit tvungen att minska på. Vilken vuxen är det i dag som ser unga som behöver hjälp och stöd?

Den tredje effekten är det ökade ansvaret hos företagen. Inlärning i arbete på riktiga arbetsplatser är otroligt viktigt för den studerande innan hen tar examen, men i dag är dessa perioder längre än förr vilket ökar trycket på företagen. Samtidigt förväntas lärare regelbundet hålla kontakt med företag som tar emot praktikanter, vilket de i dag inte har tid med eftersom samma lärare febrilt undervisar en grupp i skolan samtidigt som en annan grupp är ute på fältet. Ansvaret för undervisningen har flyttat från skolan ut till företagarna.

De starka individerna och duktiga studerandena klarar sig riktigt bra. De ges en snabb och effektiv utbildning, med goda kontakter till näringsliv och framtida arbetsplatser.

Men hur det ska gå för de medelpresterande som kanske blir skoltrötta eller råkar falla i ett sämre umgänge vet vi inte. Den mer återhållsamma individen som inte utåtriktat letar efter den bästa praktikplatsen eller självmant står på tå för att be om råd och tips av sin lärare har i dag inte samma förutsättningar att lyckas som förr.

Om vi dessutom tar i beaktande studerandes kostnader, som kan uppgå till tusen­ tals euro, för att överhuvudtaget ha möjlighet att ta sig till examen undrar jag vad som riktigt hände med den högklassiga yrkesutbildningen? Är yrkesutbildningen numera endast tänkt för välbärgade och utåtriktade unga med goda kontakter?

Utbildningen behövde effektiviseras, men det borde ha gjorts utan regeringens enorma nedskärningar. Som tur har den nuvarande regeringen inte lång tid kvar. Jag vill se att nästa regering garanterar närundervisning och trygg utbildning för alla, och gör allt för att minska på riskerna att någon faller mellan stolarna i samhället.

Till en början kommer det kosta, men i det långa loppet leda till mindre utanförskap och lägre utgifter, samt förstås fler som arbetar och tjänar samhället.

.7.

CHRISTOFFER INGO Förbundsordförande

"Om vi dessutom tar i beaktande studerandes kostnader, som kan uppgå till tusentals euro, för att överhuvudtaget ha möjlighet att ta sig till examen undrar jag vad som riktigt hände med den högklassiga yrkesutbildningen? Är yrkesutbildningen numera endast tänkt för välbärgade och utåtriktade unga med goda kontakter?"

SAMHÄLLE

SOMMAR INNE I STAN TEXT

Samuel Vuorinen Sofia Jern

ILLUSTRATION

Tillbringar du sommaren bland höghus och asfalt? Ingen fara, sommarkänslan kan du få till också fast du inte är ute på landet eller i skärgården! Samuel Vuorinen från Grundskolan Norsen gjorde sin prao hos Svensk Ungdom i våras. Här delar han med sig av sina bästa tips för sommarfirande i stadsmiljö. En sommar i staden kan vara minst lika härlig som att åka iväg på semester.

BILLIGA AKTIVITETER

PRIORITERA

Gå ut med vänner och spela fotboll! Man får bra kondition och det är dessutom billigt. Om du hellre bara vill ta det lugnt kan du äta picknick med vänner i en park. Där kan ni njuta av solen och ha roligt tillsammans.

Om du vill göra något mera händelserikt någon dag kan du besöka badplatser som Löyly eller Allas i Helsingfors för att bada i poolerna eller i havet, och i andra städer finns det andra badplatser och stränder man kan besöka. Du kan sola och äta lunch där och njuta av solen.

REGNIGA DAGAR En regnig dag kan du titta på film eller serier på Netflix hemma eller gå på bio. Du kan också gå till ett köpcentrum och shoppa kläder för en solig dag, eller ta med ett gäng med vänner och gå och bowla. Ta en regnig dag som en chans att koppla av eller att vara inomhus och spela videospel. Kom ihåg att spendera någon dag med din familj också.

ÄVENTYR Om du har lust att ha ett litet äventyr och samtidigt njuta av sommaren kan du ta en färja till Sveaborg eller någon annan historisk plats i Finland. Det kostar inte så mycket och du kan äta lunch där på ett café. Ta en promenad och bekanta dig med historien.

A DIN T U L S V A U V I LL D S E M EST E R PÅ B ÄSTA S ÄT T ?

.8.

SAVE THE DATE! VAD?

SOMMARSEMI MED SVENSK UNGDOM OCH NORDISKA CENTERUNGDOMENS FÖRBUND

VAR?

KIRJAIS KURSGÅRD I NAGU

NÄR?

31.8-2.9.2018

PÅ SO MM ARSE MI FÅ R DU TA DE L AV INT RESS AN TA DISKU SS ION ER , TEAM BU ILD ING, KRÄF TSKIVA OCH AN NAT RO LIG T PROG RA M!

KOM MED OCH TRÄFFA GAMLA OCH NYA VÄNNER - FRÅN FINLAND OCH HELA NORDEN. ÅRETS TEMA ÄR NORDISKT SAMARBETE I PRAKTIKEN! ANMÄLAN TILL SOMMARSEMI ÖPPNAR I BÖRJAN AV JULI. HÅLL UTKIK PÅ FACEBOOK OCH WWW.SU.FI FÖR MER INFO.

.9.

SAMHÄLLE

VAD HÄNDER MED INSEKTSBRANSCHEN? Förra året blev insekter tillåtna på våra tallrikar.

Intresset ökar hela tiden både bland konsumenter och producenter, men än har inte syrsorna blivit en del av finländarnas vardagskost.

. 10 .

TEXT FOTO

Susanna Elenius Pexels

Det kom som en överraskning för hela branschen när jord- och skogsbruksministeriet hösten 2017 beslöt att til�låta insektsodling och försäljning av insekter som människoföda. Det blev möjligt genom att EU-förordningen om livsmedel fick tolkas lika fritt som i en del andra EU-länder. Redan våren 2016 godkände Svensk Ungdoms kongress en motion om att förbundet ska jobba för att insekter ska tillåtas som livs­medel – ett jobb som nu är fullgjort.

Tidigare fick insekter säljas bara som till exempel köksdekorationer, vilket innebar att man inte kunde garantera livsmedelssäkerheten i småkrypen vilket numera är ett krav. Men vad har hänt med insektsmarknaden sedan legaliseringen? Är den relativt förmånliga insektsuppfödningen lösningen på problemen för de finska lantbrukarna med olönsam verksamhet?

Lauri Jyllilä, som står bakom företaget Finsect som rekryterar och utbildar insektsodlare, är optimistisk för insektsbranschens framtid i Finland, men konstaterar också att det är en process att vänja finländarna vid insekter som föda.

I dagsläget har Finsect 23 producenter i sitt nätverk, och har under våren också köpt upp företaget Griinsect som framställer färdiga insektsprodukter.

Jylliläs företag erbjuder producenterna en helhetslösning med startpaket, information, nätverk och en försäljningskanal för råmaterialet.

–Tanken är att vi finns med under hela kedjan från odlingen till konsumentens tallrik. För oss är det viktigt att konsumenterna är intresserade av råmaterialet och produkterna för att produktionen ska kunna växa och utvecklas. Och det gör den hela tiden.

i Finland. Många restauranger skapar fantastiska rätter redan nu och det tror jag en bra väg till att öka konsumenternas kännedom om insekter. Smaken avgör också mycket och produkten eller portionen måste förstås vara god för att man ska vilja köpa den.

I Finland är hussyrsan den vanligaste insekten som odlas som livsmedel.

Också mjölmask och gräshoppsarter finns på marknaden. Fördelen med att äta insekter är att de är rika på bland annat protein och nyttiga aminosyror.

Insekter är ett mer miljövänligt alternativ till kött och för producenternas del krävs inga större ekonomiska satsningar för att komma igång. Efterfrågan är störst på torkade insekter men konsumenterna är också intresserade av frysta.

Jyllilä menar ändå att insektsodling kan vara lönsamt redan i dagsläget, trots att efterfrågan bara sakta men säkert börjar komma igång.

– Våra största farmer är i nuläget större än 120 kvadratmeter vilket betyder att det redan gjorts investeringar i produktionen. Det är en lönsam näring och man kan verkligen investera i tillväxten, men man ska ändå inte tänka att insektsodling är någon räddning. Producenterna möter samma utmaningar som i alla andra produktionsgrenar, och dem försöker vi lösa och utveckla.

Ingen mirakelkur för bönderna Enligt Jyllilä är intresset väldigt stort bland producenterna för tillfället.

– Vi försöker ändå ge dem en realistisk bild av hur stor potential det finns i insektsodling. Branschen växer, men den har startat från noll. Det krävs en hel del marknadsföring för att lyckas och framförallt att konsumentpriserna når en rimlig nivå.

Lönsamheten handlar också om hur smart och effektivt man lyckas förädla produkten så att prisnivåerna gynnar såväl konsumenten som alla parter i produktionskedjan.

– En stor del av befolkningen har inte ännu smakat insekter eller insektsprodukter, och vi måste informera om och marknadsföra insekter och deras fördelar innan de blir dagliga produkter

. 11 .

Producentpriset varierar mellan 20 och 30 euro per kilo frysta insekter.

Lönsamheten påverkas också av att man måste tävla med prisnivån i andra länder.

– Finland måste kunna möta prisnivån och det har vi kunnat göra i våra mest effektiva odlingar. Inom branschen har man också börjat prata mycket om automatisering, robotteknik och andra tekniska lösningar men sådant kräver enorma investeringar. Marknaden i Finland är inte ännu tillräckligt stabil för det. När priset är rätt och det finns en global efterfrågan blir det möjligt.

Fördomarna finns kvar Finsect har verkat i branschen sedan 2015 och deras första producenter har varit verksamma sedan innan insekter-

SAMHÄLLE

na blev lagliga som livsmedel. Sedan det har finländarna fått en ny syn på insekter, som många tidigare inte alls kunde tänka sig att äta trots att insekter alltid varit ett vanligt livsmedel i stora delar av världen.

– Om man ser tillbaka ett par år i tiden så har attityderna förändrats betydligt och det är till stor del medias förtjänst. Media har fört fram många intressanta aspekter kring insektsodling och produktion som helt klart intresserar konsumenterna och får dem att vilja prova på produkterna. Ju fler som blir bekanta med vilka fördelar som finns med insektsproduktion, insekternas näringsinnehåll eller ekologiska aspekter desto större blir efterfrågan.

För näringens tillväxt ser det trots allt ljust ut, menar Jyllilä.

– Man kan jämföra det med till exempel kycklingköttsproduktionen i Finland som fick sin start på 70- och 80-talen. Efterfrågan är måttlig till en början men då konsumenterna vänjer sig vid produkten och priset är rimligt blir efterfrågan större.

På finlandssvenskt håll är det fortfarande ont om insektsproducenter. Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund, SLC, har inte ännu några insektsodlare bland sina medlemmar, men förbundets ordförande Mats Nylund menar ändå att intresset definitivt finns bland både konsumenter och producenter och välkomnar insektsproducenter till förbundet.

– I sakta mak blir insekterna etablerade som människo­ föda också här, men vi vet ännu inte riktigt i vilken form.

Jag tror att det finns ett intresse men det kräver att man vågar satsa och vara fördomsfri, säger Nylund.

Jyllilä och Nylund är eniga om att det som fattas för att insekterna ska få sitt totala genomslag är en attitydförändring hos konsumenterna själva.

– Människors matvanor är inte något som förändras snabbt. Visst kan till exempel en ny frukt slå igenom väldigt snabbt på marknaden, men vi har ingen tradition av att äta insekter i Finland och därför kan det ta tid.

Själv har jag smakat vid flera tillfällen och blivit positivt överraskad. Också jag hade fördomar tidigare men de går snabbt om, insekträtter är faktiskt häpnadsväckande goda, säger Nylund.

Om insekterna får sitt genomslag i Finland får alltså framtiden utvisa.

. 12 .

SAMHÄLLE

Landskapsvalet, cannabis och Norden i hetluften på kongressen Susanna Elenius FOTO Sofia Jern TEXT

– Jag tror att benägenheten att rösta på unga kandi­ dater kommer att öka. Landskapens uppgifter kommer kräva smarta, nytänkande och innovativa politiker. De frågor landskapen kommer behandla är just de frågor som vi kan.

Så sade den omvalda förbundsordföranden ­Christoffer ­Ingo i sitt linjetal på Svensk Ungdoms 75:e kongress i Pargas.

Ett sjuttiotal engagerade medlemmar samlades under den sista helgen i april för att behandla 41 motioner och välja dem som ska leda förbundet under det kommande verksamhetsåret. Helgen inleddes med en debattävling, den första av sitt slag, där olika lag debatterade mot var­ andra i aktuella frågor.

Lördagens allmänpolitiska diskussion präglades bland annat av oro för klimatförändringar och för ungdomar psykiska ohälsa. Diskussionen genomsyrades också av en stark tro på det nordiska samarbetet och den nordis­ ka gemenskapens betydelse och framtid.

Samtidigt betonades det kommande valåret som formas av både riksdagsval, landskapsval och EU-val.

Förbundsordförande Christoffer Ingo gick hårt åt re­ geringens landskaps- och vårdreform i sitt tal i den all­ mänpolitiska debatten.

Sin vana trogen visar SU sig som det mest progressiva politiska ungdomsförbundet i Finland, vilket de många motionerna som behandlades vittnade om. En av de motioner som omfattades av kongressen, och ledde till livlig debatt både under mötet och senare också i me­ dia, var motionen om att cannabis ska avkriminaliseras i Finland.

Avkriminalisering innebär inte legalisering, utan be­ tyder att den som åker fast för innehav av cannabis ska erbjudas hjälp i stället för straff. Svensk Ungdom ställer sig alltså bakom THL:s rekommendation om att drog­ problem ska tacklas genom social- och hälsovårdsåtgär­ der, inte genom att straffa de drabbade, vilket minskar tröskeln att våga söka vård.

Därtill godkändes även motioner om mera resurser för rymdforskning, att flytta fram sommarlovet, att sän­ ka promillegränsen för roderfylleri till 0,5 promille och att begränsa politiska strejker.

Kongressen fastställde också det nya politiska program­ met, som bestämmer hur förbundet jobbar gentemot SFP och vilken politik förbundet för. I det politiska pro­ grammet som förbundsstyrelsen berett finns linjedrag­ ningar för bland annat ett finländskt Nato-medlemskap och för införandet av en basinkomst i form av en negativ inkomstskatt.

Under kongressen omvaldes Christoffer Ingo till för­ bundsordförande. Till förbundets vice ordförande val­ des Frida Sigfrids och Nicholas Kujala. Till förbunds­ styrelsemedlemmar valdes Nicolas Sjöberg, Filip Slotte, Peppi Wilson, Ida-Maria Skytte och Vive­ ca Hansson. Den nya styrelsen presente­ ras närmare på följande uppslag.

Kongressen är Svensk Ungdoms högsta beslutsfattande organ och ordnas en gång om året. Alla medlemmar kallas till kongressen.

Kongressen väljer förbundsordförande och förbundsstyrelse, och beslutar vad SU ska jobba för under verksamhetsåret. På bilden är en del av den nya förbundsstyrelsen. Från vänster: Nicolas Sjöberg, Peppi Wilson, Ida-Maria Skytte, Filip Slotte och Viveca Hansson.

. 13 .

SAMHÄLLE

Säg hej till den nya förbundsstyrelsen!

I april fick Svensk Ungdom en ny förbundsstyrelse för år 2018–2019. Med i gänget finns både gamla bekanta ansikten och några nya. Liber ställde fyra frågor till den nya förbundsstyrelsen.

1. Vem är du?

2. Vilka frågor brinner du för?

3. Vad är ditt bästa SU-minne?

4. Berätta om dina sommarplaner!

IDA-MARIA SKYTTE förbundsstyrelsemedlem 1. Jag är 21 år gammal och kommer från Korsholm men bor för tillfället i Vasa där jag studerar utvecklingspsykologi på Åbo Akademi. Förutom studier så går mycket av min tid till kommunalpolitik i min hemkommun Korsholm.

2. Jag brinner mest för frågor kring mänskliga rättigheter och jämställdhet.

3. Jag har väldigt många fina SU-minnen, men mina bästa minnen är nog från mina internationella resor med SU. Att träffa människor från SU:s systerförbund är bland det roligaste som finns!

4. Mina somrar går oftast i arbetets tecken, och så även i år. Har nyligen fått ett nytt jobb på en flyktingbyrå där jag kommer att jobba med ensamkommande flyktingbarn, så ser mycket fram emot den här sommaren!

VIVECA HANSSON förbundsstyrelsemedlem 1. 22-åring från Esbo som är i militären för tillfället och kommer börja studera fysioterapi på hösten.

2. Jämställdhet, hälsa (både fysisk och psykisk) samt miljön.

3. Kongressen 2018.

4. Efter att jag blivit hemförlovad från militären ska jag fara runt om i Finland och bland annat vandra i Lappland, fiska i skärgården, gå på en överlevnadskurs i Österbotten samt gå på festival och marknad på Åland.

CHRISTOFFER INGO förbundsordförande 1. Jag är förbundsordförande för Svensk Ungdom, 23 år gammal och från Korsholm, men bosatt i Helsingfors.

2. Jag brinner för att utveckla samhället till det bättre. För att beskriva den utveckling jag vill vara med och bygga är frågor som utbildning, arbetsmarknad och välmående alltid A och O i min politik, och förstås väldigt ofta också frågor som berör landsbygden.

3. De är många, men måste jag välja ett kan jag inte låta bli att nämna kongressen i Lovisa 2017 där jag blev vald till SU:s ordförande.

4. I sommar ska jag försöka ta det lite lugnare än jag tidigare gjort, batterierna kommer behöva laddas till max inför kommande valår. Hoppas på många sommardagar ute på gården och bland djuren hemma i Korsholm, och ett fint sommarväder på ett flertal terrasser.

. 14 .

FRIDA SIGFRIDS vice ordförande 1. Hej, jag är 22 år gammal och hemma från Borgå. Jag studerar offentlig förvaltning i Åbo samtidigt som jag fungerar som vice ordförande för Åbo Akademis Studentkår.

2. De frågor jag brinner för mest inom politiken är miljö- och klimatfrågor samt jämställdhet.

3. Det finns huuuur många bra minnen som helst. Ett som ligger i topp är ändå då vi i förbundsstyrelsen spelade bordsspel tillsammans med Anna-Maja Henriksson i Jakobstad.

4. Jag ska jobba på Norges ambassad i Helsingfors så gott som hela sommaren. Utöver det ska jag också hinna njuta av det (förhoppningsvis) fina vädret och umgås med vänner.

FILIP SLOTTE förbundsstyrelsemedlem 1. 27 år gammal från Vasa. Jobbar som ingenjör i ett företag som omfattas av Vasas omtalade energi­ kluster. Jag har diplomingenjörsstudier inom energiteknik på slutrakan vid ÅA i Vasa och en maskiningenjörsexamen från Novia sedan tidigare. Aktiv inom kommunalpolitiken i Vasa. När jag inte håller på med politik tycker jag om att spela musik, laga mat, umgås med vänner och göra tappra försök att motionera lite.

2. Utbildnings-, energi- och arbetsmarknadsfrågor tycker jag är intressanta.

3. Mitt bästa SU-minne är nog min första kongress 2017 i Lovisa. Jag blev imponerad av hur fina människor som är med i SU, hur proffsigt allting sköttes och hur kul allting var.

4. I sommar blir det jobb, kanske en resa, absolut en festival och på det stora hela njuter jag av sommaren med kompisar och familj.

NICHOLAS KUJALA vice ordförande 1. 23 år gammal från Esbo, studerar sociologi vid Soc&kom och är SU:s vice ordförande.

2. Brinner mest för utbildningsfrågor och stadspolitiska frågor. Internationella relationer är också nära hjärtat.

3. Detta är en jättesvår fråga. Kanske SU:s 75:års jubileumsmiddag tack vare den otroligt fina stämningen och möjligheten att träffa en massa tidigare SU:are och höra om deras minnen.

4. Jobbar ganska långt hela sommaren inom industrivärlden. Längtar redan tillbaka till studier efter ett år av annat här emellan.

NICOLAS SJÖBERG förbundsstyrelsemedlem 1. Jag är en 21 år gammal Helsingforsbo från Jakobstad. Studerar medicin och på fritiden gillar jag att läsa, och om det finns möjlighet till beachvolley är jag alltid med!

2. Utöver hälsovården skulle det vara miljöfrågor.

3. Helt klart då jag blev invald till förbundsstyrelsen.

4. Under sommaren kommer jag att arbeta på en trädgårdsbutik som lastare, men förhoppningsvis lyckas jag klämma in en utlandsresa någonstans.

PEPPI WILSON förbundsstyrelsemedlem 1. 19 år, från kimitoön (hemifrån Rosala). Jag är abiturient, politiskt aktiv och fotograferar.

2. Internationell politik och säkerhets- och försvarspolitik, pro NATO och EU. 3. Politikerskolan 2015.

4. Arbetar på Bengtskärs fyr och någon utlandsresa.

. 15 .

REPORTAGE

GÅRDS SMAK LEVERERAR FRÅN JORD TILL BORD Närproducerad mat av hög kvalitet levererad rakt hem till konsumentens dörr.

Och alltid till ett rimligt pris. Det är det österbottniska företaget Gårds Smaks vinnande koncept.

. 16 .

De 110 mjölkkorna lever ett gott liv, men står än så länge inomhus i skydd från vargarna som setts i trakten.

. 17 .

REPORTAGE Susanna Elenius FOTO Sofia Jern TEXT

Allt fick sin början vid Niklas Östmans egen mjölkgård som han och brodern Jonas Östman startade 2011. Ovanligt nog gick lantbruket inte i arv i Östmans familj, utan han startade från noll. Re­ dan från början hade han en affärsmäs­ sig syn på företaget och i stället för att investera i dyra jordbruksmaskiner och dra på sig stora skulder valde han att leasa en traktor och lägga ut de dyraste arbetsmomenten på entreprenad, för att företaget skulle kunna ge avkast­ ning.

När Ryssland för några år sedan införde importstopp för en rad jordbrukspro­ dukter led i synnerhet den exportbe­ roende finska mjölksektorn. För Nik­ las Östmans del ledde det till en insikt om hur sårbar man är som en enskild liten producent. Han bestämde sig för att börja leverera mjölken rakt hem till kunderna utan mellanhänder, för att slippa vara i beroendeställning.

– Genom att leverera direkt till kun­ derna får man också bestämma priset själv. Efter ett tag insåg jag att man skul­ le kunna erbjuda också andra produk­ ter än mjölk till konsumenterna. Men fler produkter och fler producenter kräver också att man tar i bruk ett sys­ tem. Jag vill driva ett företag som har inverkan, där alla i produktionskedjan måste få sin del av kakan efter arbetet, säger Östman.

Det hela ledde till att Östman starta­ de företaget Gårds Smak. I dag är Öst­ mans gård med sina 110 mjölkkor bara en av leverantörerna till Gårds Smak, som samarbetar också med ett tiotal andra österbottniska producenter som erbjuder bland annat rotfrukter, grön­ saker, kött och ägg.

FOKUS PÅ UTVECKLING Gårds Smak fungerar via en webbshopp där kunder runtom i Österbotten be­ ställer de produkter eller färdiga mat­ kassar de vill ha. Gårds Smak medde­ lar producenterna om vad de behöver, åker och hämtar upp produkterna eller

får dem levererade, packar dem vid sitt eget lager i Kaitsor i Vörå och kör där­ efter ut dem till kunderna. På det viset blir mellanhänderna färre. Överraskande många kunder är unga i åldern 18-27 år, konstaterar Östman.

Men också många barnfamiljer bestäl­ ler hem mat och de aktivaste stamkun­ derna beställer ett par gånger i veckan.

– Vi har ett helt nytt koncept där pro­ ducent och konsument kan mötas på enklaste möjliga vis. Direktförsäljnings­ system som till exempel Reko-ringarna fungerar också bra, men skillnaden är att de kräver att konsumenten har tid att ta sig försäljningsstället.

Till en början hade företaget cirka hundra kunder men är nu uppe i 1700 registrerade användare i webbshoppen.

Baserat på vilket postnummer man har meddelar webshoppen vilka dagar det levereras till ens adress och hur stor minimibeställning som krävs för att man ska få leveransen kostnadsfritt på köpet.

För att motsvara kundernas behov är företaget i ständig utveckling. Att bygga ett helt system kring en webbplats sät­ ter förstås vissa begränsningar, med­ ger Östman. Just nu är arbetet med att göra webbshoppen mer användarvän­ lig igång, och också betalningsmetoden som i dag är fakturering ska utvecklas.

– Jag fokuserar hela tiden på vart vi är på väg och vill utvidga hela verksam­ heten och komma på nya idéer. Jag tän­ ker affärsmässigt också kring lantbru­ ket och ser det som ett företag som ska ge avkastning. Redan när jag utbildade mig till lantbrukare hade jag ett ekono­ miskt intresse.

Gårds Smak har funnits i två år men kommit igång ordentligt under det se­ naste året och i dag jobbar fem perso­ ner för företaget. Östman lever på lönen från jordbruket, medan alla pengar som kommer in till Gårds Smak går till nya investeringar.

– Om vi bara fortsätter så här skulle Gårds Smak säkert vara lönsamt, men jag har ett framtidstänk och vill i stället investera i utvecklingen av företaget.

Man måste vara lite naiv och optimis­ tisk. Om man inte är det så fokuserar

. 18 .

man bara på allt som kan bli svårt och allt som kommer ta tid. Man måste våga tro på det man gör.

LOKALT OCH HÅLLBART Förutom att alla i kedjan ska få sin rätt­ visa andel, är det också viktigt för Öst­ man att deras produkter så långt som möjligt är lokalproducerade och att allt görs med största möjliga miljötänk.

Han poängterar också hur viktigt det är att djuren mår bra och att rotfrukter och grönsaker kommer från hållbara odlingar.

– Det finns en stor efterfrågan på varor som tyvärr inte finns i regionen, men allt är åtminstone är inhemskt. Jag sökte till och med efter lokalproduce­ rade mjölkpåsar för vår mjölk, men det finns helt enkelt inte. Det är också vik­ tigt att varorna är av hög kvalitet och smakar bra. Ändå är målet att produkterna ska hålla samma prisnivå som i butiken – samtidigt som producenterna ska få större andel av vinsten än de normalt får.

– Vissa produkter kan vara lite dyra­ re, men de håller också en högre kvali­ tet än i butiken. Producenternas andel varierar beroende på produkt men må­ let är att de ska få cirka 75 procent av vinsten.

Ett av Östmans mål med Gårds Smak är att han hoppas kunna lära människor hur produkterna kommer från jord till bord. Kunderna ska kunna se varifrån produkten kommer, vilket företaget åstadkommer via till exempel reporta­ ge och bilder men också via synlighet i media.

– Viktigt för oss, och för jordbrukets framtid, är att man ska kunna spåra produkten. Det blir allt viktigare för konsumenterna att veta varifrån deras mat kommer och att den är av hög kva­ litet.

Utmaningen för Gårds Smak lig­ ger i att förändra konsumentbeteen­ det. Människor är fortfarande vana att handla sin mat i butik. Också regelver­ ket och byråkratin kan ibland vara snå­ riga när man börjar med ett obeprövat koncept, har Östman fått erfara.

– Med tiden har jag ändå konstaterat att det är bra att vissa regler finns. Men det finns en hel del onödiga och oflexi­ bla restriktioner då man har nya visio­ ner och vill göra något som ingen har gjort förr. Politiken måste komma till en ekonomisk och bra lösning för alla parter. För om man har en åsikt så ska man ha en lösning också. Östmans visioner för Gårds Smak är att framöver bland annat satsa mera på sä­ songsprodukter, och dessutom vill han utvidga verksamheten till större delar av Finland. Området de levererar till nu

har omkring 140 000 invånare medan till exempel Helsingfors- och Åbotrak­ terna har ett mångdubbelt kundunder­ lag.

– Vi har valt producenter som vi vet att kan leverera och jag vill gärna inleda samarbete med ännu fler producenter.

Producenterna brukar uppskatta vårt koncept men det är inte till oss de säljer den största massan, även om det också är ett mål för framtiden. Östman är övertygad om att jordbruket har en framtid i Finland, bland annat

tack vare nytänkande företagskoncept och idéer.

– Det finns absolut en framtid för det finländska jordbruket, för det är värl­ dens tryggaste jordbruk. Kvalitet och säkerhet blir allt viktigare för konsu­ menterna. Ekonomiskt kan det komma en svacka för jordbruket men jag tror den vänder. Tack vare teknologin kan man hitta på nya koncept, till exempel skulle inte Gårds Smak ha funkat för 15 år sedan. Tekniken utvecklas hela tiden medan producenten får mer i handen.

Jordbrukets framtid kan gynnas av nytänkande företagskoncept.

Att arbeta med många olika producenter och bekanta sig med deras specialiteter är lärorikt, säger Niklas Östman.

. 19 .

SAMHÄLLE

ÅLAND Idyllisk ö där stad och landsbygd möts eller expanderande narkotikamarknad?

TEXT

Carolina Wiklund Sofia Jern

ILLUSTRTATION

. 20 .

Varje gång jag kommer tillbaka hem till Åland där jag växte upp känns det lite som att stiga in i en annan värld.

Dessa öar som ligger och skvalpar i Östersjön har en unik känsla av närhet både på grund av sitt geografiska läge men också på grund av sin historia. Närheten till havet och möjligheten att snabbt ta sig ut i Europa för med sig både för- och nackdelar vilket blir särskilt tydligt här. Är en expanderande illegal narkotikamarknad priset vi är tvungna att betala för EU:s öppna gränser?

EN KÄNSLA AV NÄRHET Även om just denna litenhet var det som fick mig att packa väskorna och sticka till Sverige så fort jag hade fått min studentmössa i handen så har den med tiden blivit allt mer charmig och mindre påträngande. På Åland finns en närhet till allt. Trots att man befinner sig mitt i Mariehamn en pulserande julinatt och dansar till tonerna av Otto Knows eller Europe under sommarens årliga Rock off-festival, är det fortfarande bara en promenad på mindre än fem minuter som tar en ut till stranden och så långt ut i skogen att man inte längre kan höra någon trafik.

Samtidigt som man inte kan undgå att råka på någon som man känner i matbutiken, på lunchrestaurangen eller på nattklubben finns det också en känsla av att alltid kunna dra sig tillbaka just på grund av att staden och landsbygden samsas om samma lilla område, sida vid sida.

Rent kulturellt utgör ögruppen en kombination av en närhet till Sverige och samtidig tillhörighet till Finland.

Svensk kultur fyller ålänningarnas tv-rutor, tidningshyllor och traditioner medan närheten till Finland och den unika historien av ett välfungerande självstyre gör ålänningar stolta över att vara en del av den blåvita staten. Närheten till både Finland, Sverige och även till Baltikum ger en frihetskänsla som symboliserar det positiva i den fria rörligheten vi har i Norden och Europa.

år 2001 nämner Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i sin rapport kring narkotikastatistik att närheten samt kommunikationsmöjligheterna till Stockholm och Åbo är två stora bakomliggande orsaker till att missbruksstatistiken har skjutit i höjden på Åland.

Svenska YLE skriver att denna fråga är så omfattande att Ålands poliskommissarie vill inleda förebyggande arbete mot narkotika redan före barnen ens har börjat i skolan.

Orsaken till att marknaden har expanderat på detta vis sägs vara just närheten till Sverige samt möjligheten att sälja in drogerna med hjälp av snabb flygtransport.

Frågan kring huruvida en avkriminalisering av cannabis skulle kunna påverka dessa växande problem är ännu aktuell och otroligt omdiskuterad i den allmänna debatten.

I ÅSUB:s rapport från 2016 sägs ålänningarnas attityder gentemot brukandet av cannabis ha blivit märkbart mer liberala jämfört med liknande undersökningar från år 2011.

Avslutningsvis kan sägas att Åland kan ses som en symbolisk plats för kombinationen av stad och landsbygd, som ändå visar på närhetens positiva effekter och negativa konsekvenser vid sidan av varandra. Det lilla samhället som bara ligger en båtresa bort från större städer har en hel del frågor att jobba med inom den kommande framtiden. Jag hoppas att Åland kan driva en framgångsrik politik gällande samarbetet med Sverige och Finland och på så vis behålla närheten till omvärlden. Det är här jag, som ung, och på väg ut på arbetsmarknaden med möjlighet att förändra och påverka, känner ett speciellt ansvar.

Samtidigt ska Åland fortsätta vara en plats dit man kan åka för att bara luta sig tillbaka och vila i öns vackra vyer.

Referenser: Kinnunen, Jouko. 2001. Narkotikasituationen på Åland. Ålands

UTSPRIDD ILLEGAL HANDEL

statistik- och utredningsbyrå.

Roos, Sanna. 2016. Ålänningars alkohol-, narkotika och tobaks-

Närheten till de stora städerna har dock sina negativa sidor. Trots ökade insatser från tullen, polisen och gränsbevakningen är samtliga nämnda myndigheter överbelastade av arbete. De öppna gränserna öppnar också möjligheterna för drogmarknaderna att breda ut sig. Redan

bruk samt spelvanor 2016. Ålands statistik- och utredningsbyrå.

Tornefjell, Tomas. 2018. Narkotikan ett stort problem på Åland.

Svenska YLE.

. 21 .

KLIMAT

DET ÄR INTE ALLS FÖR SENT ATT RÄDDA KLIMATET

. 22 .

Det är inte något litet uppdrag företaget Spark Sustainability har. Deras mål är att hjälpa till att stoppa klimatförändringen, och det ska ske genom att ge människor information om hur de själva kan minska sina utsläpp.

TEXT FOTO

Susanna Elenius Spark Sustainability

– VAD VI GÖR har betydelse. Människor tänker ofta att de inte kan göra något för att rädda klimatet, men faktum är att 70 procent av de globala utsläppen drivs av konsumenternas egna val. Klart det också behövs politiska beslut, men mycket handlar om våra livsstilsval, säger klimatexperten Amanda Björnberg.

BJÖRNBERG ÄR EN av delägarna av företa-

get Spark Sustainability tillsammans med Anna Eriksson, Felicia Aminoff och Kyara Smit. Därtill hör teammedlemmarna Anna Thostrup och Johanna Rosenlew till gänget.

Företaget fick sin start i höstas och målet är att informera människor om att deras val i vardagen faktiskt har betydelse för klimatet.

Björnberg, som har studerat energiteknik och forskat i framtida energisystem och koldioxidneutrala samhällen, kom till insikten om att det görs massor på teknologisk och politisk nivå för miljön, men inget ur en sociala synvinkel.

– All den här kunskapen om klimatet är inte värd något om den inte når ut till alla och folk förstår. Jag vill att vi ska se möjligheterna och inte hindren, det är något jag brinner för och tycker det är roligt att föra kunskapen vidare. Det finns inte ännu i vårt tankesätt i dag att man ska spara energi. Vi är måna om att räkna vår tid och våra pengar, men har ingen kunnighet i energi. affärsmodell bygger på att mäta framgång på två sätt: genom inverkan och genom pengar. Konsultuppdrag, företagssamarbeten och att licensiera räknaren ska göra det ekonomiskt möjligt att SPARK SUSTAINABILITYS

bedriva verksamhet som når ut till så många som möjligt.

För trots att klimatförändringens framfart kan se oroväckande ut, är Björnberg övertygad om att det inte alls är för sent att stoppa den, om vi alla drar vårt strå till stacken och börjar nu.

– Inom forskarcirklar finns optimism för framtiden och man är centrerad på lösningarna. I media däremot kommuniceras att det är för sent, och att det vi gör är för lite. Visst har vi en lång väg att gå för att uppfylla Parisavtalet, och lyckas vi inte göra det är det kanske för sent. Men nu har vi fortfarande en möjlighet att göra förändring. Jag ser det här som det största problemet för mänskligheten och det är billigare och enklare att ta itu med det nu än senare.

Ofta utpekas utvecklingsländer och Kina som de största klimatbovarna. Många menar att det därför inte spelar någon roll vad vi gör för klimatets skull i västvärlden. Det här är en myt Björnberg vill slå hål på.

– Såklart stora länder har större utsläpp än mindre, och därför kan man inte heller jämföra alla länder med varandra. Men Finland har flera gånger högre utsläpp än till exempel afrikanska länder, och i Finland har vi högre utsläpp per person än i Kina, så det är ohållbart att skylla ifrån sig.

I västvärlden finns dessutom kunskapen och möjligheten att som ta i bruk energisnåla system och klimatsmart teknologi.

– Här i Finland har vi möjligheten att ta fram teknologi som vi kan exportera till andra länder. Det är alltså bra business för oss men också bra för klimatet. Andra länder kan dessutom hoppa över stora mellanfaser i ut-

. 23 .

vecklingen vi i västvärlden gått igenom, och till exempel genast införa elbilar i stället för bränsledrivna bilar.

MAINSTREAM ATT VARA KLIMATSMART UNDER VÅREN har Spark Sustainability ska-

pat sin webbplats med en “utsläppsdonits” – en koldioxidräknare där besökarna fyller i sina vanor och räknaren berättar vilka ens största utsläppskällor är, och vad man kan göra för att minska dem.

– Vi vill att det ska bli mainstream att veta varifrån ens utsläpp kommer och hur man kan minska dem. Folk vet inte vad som är det bästa valet man konkret kan göra i sin vardag.

Björnberg understryker att det inte finns en enda sak alla borde göra för att minska utsläppen, men att alla kan göra någonting.

Det är alltså ingen dödssynd att till exempel flyga till Asien eller äta kött, om det är saker som är väldigt viktiga för en.

– Det här får inte bli en häxjakt där alla ska sluta med allt för klimatets skull. Vi vill ge olika valmöjligheter, för ingen ska behöva vara perfekt. Varje liten positiv sak en individ gör förtjänar applåder.

SOMMARENS HUVUDPRIORITET för Spark Sustainability är att marknadsföra sig själva och hitta fler teammedlemmar. Till planerna hör också att dra igång en mejlkurs och under hösten hoppas företaget på att kunna förverkliga en planerad tävling mellan två universitet, där studerande med hjälp av utsläppsräknaren på ett lekfullt sätt får tävla

KLIMAT om vilken högskolas studerande som gjort mest för att minska sina utsläpp.

Att konsumenterna driver utsläppen är ett faktum, men politiken har också en viktig roll i att göra det lättare för människor att göra klimatvänliga val. Politiken kan styra till exempel faktorer som energi, bränslen och skogsbruk.

– Klart vi kan och ska jobba på båda fronterna. En viktig sak beslutsfattarna kan bidra till är att göra vår el- och värmeproduktion förnybar. Man kan också se till att det byggs ut elnätverk eller att man tar fram alternativa bränslen. Slutligen kan politikerna se till att vi sköter våra skogar på ett ansvarsfullt sätt.

Stora klimatavtryck är också ett strukturellt problem, menar Björnberg. I dagens samhälle idealiserar vi en livsstil med till exempel ett stort boende och utlandsresor.

– Vi vill ge människor kunskap, verktyg och en känsla av att de kan göra skillnad.

Många har klimatångest och en känsla av att man inte kan göra något. Men vi kan alla göra små saker och det gör skillnad.

Vi vill ge människor kunskap, verktyg och en känsla av att de kan göra skillnad. Många har klimat­ ångest och en känsla av att man inte kan göra något. Men vi kan alla göra små saker och det gör skillnad.

AMANDA TIPSAR: SÅ MINSKAR DU DITT KLIMATAVTRYCK ++ Tänk över din konsumtion. Reparera saker, och se över om du faktiskt behöver köpa nytt. Ofta är till exempel gamla möbler av bättre kvalitet än nya. ++ Välj vegetarisk – i hur stor mån väljer du själv. Just nu finns ett härligt överflöd av vegetarisk mat. Tidigare tänkte jag själv att jag aldrig skulle kunna ge upp kött, och inte har jag heller gjort det helt och hållet ännu, men jag har blivit förtjust i hur kulinarisk vegetarisk mat det finns nu. Den resan har varit jätterolig för mig att uppleva och upptäcka. ++ Res smart. Om du flyger, välj direktflyg. Att mellanlanda genererar nästan dubbelt så mycket utsläpp. Det billigare priset betyder ju också att du dessutom förlorar mer av din egen tid. Överväg förstås också att hellre ta tåg.

. 24 .

SMHÄLLE

SFP SAMLADES TILL SIN NORDLIGASTE PARTIDAG Den 23-25 maj samlades kring två hundra SFP:are till partiets nordligaste partidag i Uleåborg.

Valet av ort var ingen slump. I staden sammanfattas mycket av SFP:s ambitioner att växa: Uleåborg är en universitetsstad med ett teknikkluster och en vana vid det svenska språket.

TEXT

Benjamin Ellenberg

FOTO

Johan Hagström

Det är just på orter som Uleåborg där SFP ser möjlighet till tillväxt, och det syntes i både partiordförandes allmänpolitiskt riktade linjetal och riksdagsgruppens kampanj på torget under lördag morgon.

Partidagen behandlade hela 56 motioner, som är politiska åtgärdsförslag på vad SFP borde jobba för det kommande året. Svensk Ungdom motionerade om införandet av negativ inkomstbeskattning, en ambitiösare miljöpolitik, tidigarelagd sexualundervisning, rösträttsålder för 16-åringar, senarelagda sommarlov för skolor och om en lag mot kvacksalveri.

De flesta av SU:s motioner fick ett bra mottagande av partidagen. SU:s ordförande Christoffer Ingo tackade partiledningen för bra diskussion kring motionen gällande negativ inkomstskatt. Partiet ska nu utreda sin egen socialskyddsmodell inför riksdagsvalet 2019. Tack vare aktiv debatt av SU:s vice ordförande Frida Sigfrids antogs motionen om miljö, där partiet

förbinder sig till att förtydliga sin miljöpolitik och föra fram konkreta politiska åtgärder som en förhöjd återvinningsgrad och ett förbud mot mikroplaster.

Förbundet drev även, med vice ordförande Nicholas Kujala i spetsen, frågan om att ge 16-åringar rösträtt. SU:s förslag föll efter en tajt omröstning.

Trots det kommer SU fortsätta driva frågan i andra sammanhang.

Svensk Ungdom var än en gång en av de inflytelserikaste delegationerna på partidagen. Mängden motioner, kandidater till poster inom partiet och välgenomförda talturer och anföranden talade sitt klara språk - SU hörs och syns. Vid sidan av de hätska debatterna i plenum hann SU:s 18 personer starka delegation mingla och lobba utanför salen, inte minst vid glasskiosken utanför mötessalen.

SFP:s nästa partidag hålls 2019 i Vasa.

Alla SU-medlemmar kan ansöka om en delegationsplats till mötet.

På bilden är SU:s vice ordförande Frida Sigfrids och förbundsordförande Christoffer Ingo.

. 25 .

SAMHÄLLE

. 26 .

LAGARBETE BÄR LÅNGT Svensk Ungdom har en utmanande och viktig period med tre val framför sig, men framåtandan är stor och förbundet växer stadigt. Förbundets ledning ser tillbaka på året som gått – och avslöjar sina bästa sommartips.

När semestertiderna står för dörren ser Svensk Ungdoms förbundsledning tillbaka på det gångna verksamhetsåret. Förbundsordförande Christoffer Ingo och förbundssekreterare Benjamin Ellenberg är nöjda med SU:s utveckling och det faktum att förbundet konstant växer i medlemsantal.

Den främsta utmaningen för SU, som för alla andra partier och ungdomsförbund, har varit oklarheterna kring landskapsvalet som har lett till en viss ovisshet för verksamheten.

– Det har varit utmanande att planera verksamheten med tanke på osäkra tidtabeller inför valen men vi är ändå nöjda med året. Vi växer och har haft en tilltagande mediasynlighet, och framförallt ett otroligt bra gäng förtroendevalda och anställda, säger Ingo. att stämningen inte bara är god bland de förtroendevalda, utan också hos medlemmarna.

ELLENBERG PÅPEKAR

– Andan och “fiilisen” inom SU är positiv och människor trivs i SU-sammanhang, vilket är lovande inför det närmaste året.

Lagarbete bär långt, det är något vi måste hålla fast vid när vi har tre val på kommande.

Ingo berömmer också det fungerande samarbetet med moderpartiet SFP. – Vi blir inte osams trots att vi ibland har olika åsikter. SU tar SFP i en ny riktning. Till exempel ska partiet nu utreda en ny socialskyddsmodell, något vi på SU har jobbat för redan i fem år.

Ellenberg lyfter fram SU:s förmåga att utvecklas som en styrka. Han påminner om att idéer och önskemål från medlemmar alltid är välkomna.

– Att utveckla verksamheten och våra evenemang och testa nya koncept är något vi hela tiden jobbar med. Att fånga människors uppmärksamhet och intresse blir allt mer utmanande i dagens samhälle, och vi vill att våra evenemang ska ha låg tröskel

. 27 .

att delta.

EFTER EN LITEN sommarpaus drar SU:s

verksamhet i full gång igen mot slutet av sommaren. Den sista helgen i augusti ordnas sommarens avlsutande höjdpunkt Sommarsemi i natursköna Nagu för alla intresserade medlemmar i samarbete med Nordiska Centerungdomens Förbund. Under hösten inleds den årliga politikerskolan som är öppen för alla unga som vill få en inblick i samhället och politikens vardag.

Under sommaren ska Ingo och Ellenberg representera SU bland annat under det samhälleliga politik- och diskussionsevenemanget Finlandsarenan (Suomiareena) och den svenska motsvarigheten Almedalsveckan.

LITE SEMESTER hinner

förbundsledningen ändå ha från politiken. Bägge två ska ägna ledigheten åt att tillbringa tid med nära och

kära och njuta av det förhoppningsvis fina vädret.

– Jag kommer vara hemma på vår gård så mycket som möjligt och ägna mig åt får- och lantbruksrelaterade sysslor. Det ska inte bli alltför långa arbetsdagar men fysiskt arbete utomhus är ändå det bästa sättet att koppla av, säger Ingo.

För Ellenberg sätter fotbolls-VM takten för hela sommaren.

– Jag planerar mitt schema för att inte missa en enda match. Jag kommer också själv spela lite fotboll, läsa böcker och sola, säger Ellenberg.

Om sommaren ska tillbringas i stadsmiljö eller på landsbygden är de däremot inte helt överens om.

–Stadskulturen med konserter, kaféer och utomhusloppisar vaknar till liv på sommaren och man ser verkligen kontrasten mot vinterhalvåret. Förstås kan man balansera det med att vara på landet ibland, men att det inte finns så mycket myggor i stan är en stor fördel, säger Ellenberg.

Ingo vill slå ett slag för skärgården.

– Det städerna aldrig får är lugnet och den fina naturen som finns på landet. Men inget är mer avkopplande än att vara ute vid vatten, säger han.

Fem snabba sommarfrågor till förbundsledningen: Vad lyssnar du på i sommar?

Bästa sommarstället?

Godaste sommarmaten?

Vad gör du en regnig dag?

Vilken glassmak är bäst?

CHRISTOFFER INGO ++ Gamla godingar, gärna nordisk somrig partymusik.

EFTER SOMMAREN väntar en intensiv tid för SU. Det över-

++ Vid någon kompis eller familjebekants stuga ute vid vattnet

gripande temat för Ingo och förbundsstyrelsen när hösten kommer igång är förberedelser inför riksdagsvalet, Europavalet och landskapsvalet. Förbundsstyrelsen ska jobba hårt med kampanjplanering och valprogram.

Ellenberg påpekar att SU har ett stort ansvar för unga, i synnerhet i Svenskfinland, under det intensiva valåret.

– Det finns en risk att samhällsdebatterna följer bara de stora årskullarnas intressen. Vi behöver lyfta fram att landskapsreformen handlar om mer än bara social- och hälsovård. Frågor som ungdomstjänster, högskolor och annat som berör unga riskerar glömmas bort när allt som snackas om är pensioner och specialsjukvård. Det finns en risk att Finland ser helt annorlunda ut om ett år, och man kan välja att stå vid sidan om allt som händer och oja sig, eller så kan man välja att vara med och påverka. Det gör SU, och vi är starkare ju fler vi är, avslutar Ellenberg.

++ Vad som helst som är grillat! Det är jättekul att grilla. ++ Spelar playstation! Men det är viktigt att påpeka att Bena spelar Fifa och jag NHL. ++ Äter sällan glass men om jag måste välja så blir det nougat eller mjukglass.

BENJAMIN ELLENBERG ++ Samhälleliga podcasts och sportpodcasts. BBC har bra dokumentärpoddar man kan lyssna på när man dricker kaffe och slöar på balkongen. ++ Sveaborg! ++ Samma som Ingo, grillat.

Och nypotatis. ++ Spelar playstation. ++ Vaniljmjukglass.

. 28 .

REDAKTIONENS SOMMARTIPS GENOM STAD OCH LAND HELSINGFORS HELSINGFORS PRIDE

Fira Helsingfors Pridevecka som inleds den 25.6 och kulminerar i paraden den 30 juni.

NYTT I HELSINGFORS

Delta i Helsingfors stads foto- och videotävling. Publicera bilder tagna i vår vackra huvudstad med hashtaggen #uuttahelsinkiäkuvakisa på Instagram för att delta i tävlingen som pågår hela sommaren.

PROGRAM FÖR UNGA

Ung och sysslolös i Helsingfors i sommar? Kolla in webbplatsen harrastushaku.fi och bläddra igenom utbudet av hobbyer, idrottsverksamhet, läger och kurser för ungdomar. Sidan finns delvis på svenska.

ÅBOLAND RUISROCK

Den 6–8.7 går den klassiska festivalen av stapeln i natursköna Runsala. I år spelar bland annat The Chainsmokers, Silvana Imam, Dua Lipa, Cheek och Marshmello.

SOMMARSEMI

SU:s sommarhöjdpunkt i Nagu den 31.8–2.9. Läs mer på sida 9!

KLOSTERBACKENS HÖSTMARKNAD

Starta hösten med säsongens närproducerade skördeprodukter den 8.9 vid hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo.

NYLAND SMALL SHIPS’ RACE

Den 21–22.7 är det dags för seglingsfestivalen Small Ships’ Race i Lovisa. Förutom seglingstävling står också bland annat musik och dans på schemat.

MIDSOMMARFEST VID RASEBORGS SLOTT

Utan planer till midsommar? Delta i traditionsenlig midsommarfest vid Raseborgs ruiner.

Kvällen innan ordnas majstångstalko för alla frivilliga.

ÖSTERBOTTEN JAKOBS DAGAR

Den traditionella stadsfestivalen i Jakobstad pågår den 22–29.7. På programmet finns konserter, loppis, marknader, utställningar och mycket mer.

SINNE-VECKAN

Sinne-veckan hålls i Vasa den 6–11.8. Under veckan bjuds det på musik, teater, konst, skärgårdsutflykter och höjdpunkten Konstens natt den 9.8 som sammanför hundratals kulturupplevelser under en kväll.

ÖVRIGA FINLAND SUOMIAREENA

Finlandsarenan i Björneborg den 16–20.7 är en diskussions- och aktualitetsvecka som sammanför bland annat partier och intresseorganisationer och är öppet för alla som är intresserade av samhällsdiskussion.

VIKINGAMARKNAD PÅ ÅLAND

Den stora Vikingamarknaden på Åland ordnas 26–28.7 i Kvarnbo, Saltvik. Vikingamarknaden är en folkfest som bjuder på allt från dans och musik till historisk stridsteknik, hantverksmarknad och mat och dryck i vikingastil.

. 29 .

KOLUMN

ALLA CHANSER TILL ETT UTMÄRKT SU-VAL

U MALIN BRÄNNKÄRR Till vardags kommundirektör i Kronoby och tidigare SU-aktiv och tjänsteman

"SU har länge

varit känt för bra kampanjer, nytänkande kampanjmetoder och en drive som lockar folk. Och att locka unga behövs!"

nder hösten var det tänkt att det allra första landskapsvalet ska hållas. Men ännu i skrivande stund vet vi inte om det fak­ tiskt blir så eller när valet i så fall hålls. Riksdagen är mitt uppe i behandlingen av landskaps- och vårdreformslagarna samt alla andra lagar som hör ihop med reformen. Och det är inget litet paket vi pratar om – utan den största reformen i det självständiga Finlands historia.

I de kommande landskapen ska stora och viktiga frågor behandlas. Frågor som berör finländarna och som är viktiga för var och en av oss. Hur vården organiseras och att vi faktiskt har vård nära då den behövs, hur brand- och räddningsarbetet fungerar i framtiden, hur vägarna ute på landsbygden sköts, hur bönderna ska få sina avbytare och veterinärer och hur planläggningen i landskapen fungerar.

Med mindre än ett halvår (?) till val pratas det väldigt lite om själva valet – även om det nog pratas mycket om själva reformen. Eller egentligen är den enda diskussion som förs om valet när det ska hållas och om det borde flyttas fram ända till nästa riksdagsval, samt att experterna är rädda för att valdelta­ gandet ska bli väldigt lågt. Båda är viktiga poänger.

Ett lågt valdeltagande skulle lämna mycket åt slumpen. Dessutom är det förstås problematiskt ur en demokratisk synvinkel om stora grupper av människor låter bli att rösta. För som här ovan konstaterats så berör besluten i landskapet oss alla. Samtidigt så skapar det här utgångsläget stora möjlighe­ ter för en skicklig kampanjorganisation.

Det är allas gemensamma ansvar att informera om landskapsvalet och be­ rätta åt människorna varför det är viktigt och varför det lönar sig att gå och rösta. I detta har ministerierna, pressen och de politiska organisationerna en stor roll. Det arbetet kan inte inledas fort nog, men förstås borde datumet klarna först.

Kandidatuppställningen kommer givetvis att spela stor roll. Säkert blir det också så att riksdagsledamöter kommer att bli röstmagneter i många land­ skap. I övrigt kommer också starka kommunalpolitiker säkert att dels ställa upp och dels bli invalda – en del av dem givetvis unga politiker. Men utrymme finns också för nya namn och bra kampanjer. Här har SU och SU:are verkligen alla möjligheter att både synas och höras – och framförallt lyckas.

SU har länge varit känt för bra kampanjer, nytänkande kampanjmetoder och en drive som lockar folk. Och att locka unga behövs! Många gånger ten­ derar valdeltagandet nämligen att sjunka ju lägre ner i åldersgrupperna vi kommer. Och det här är förstås inte bra med tanke på att besluten berör unga i minst lika hög grad.

Lyckas SU i sin kampanj så finns alla möjligheter till ett strålande SU-val där många unga blir invalda. Enklast är situationen förstås i Österbotten där många ska väljas och SFP har en stark position. Men lika viktigt är att ha bra kandidater och en bra kampanj i de andra landskapen – också i Nyland, Egentliga Finland och Mellersta Österbotten finns alla möjligheter till fram­ gång. Fältet är öppet, valet är nytt och den bästa kampanjen kan överraska stort. Ett högt valdeltagande bland yngre väljare är en nyckel till framgång.

Så ställ ribban högt och se till att nå den!

. 30 .

Svensk Ungdom tackar för ett händelserikt ar och önskar er en glad sommar!

Kansliet håller stängt från midsommar till den femte augusti.

Sommaren avslutas med SU:s sommarsemi tillsammans med Nordiska Centerungdomen förbund (31.8-2.9). Hoppas vi ses där!

. 31 .