Issuu

SVENSK UNGDOMS POLITISKA TIDSKRIFT 1 / 2018

+ JOHANNA MANTERE NCF:s president vill se en öppen nordisk arbetsmarknad

NEGATIV INKOMSTBESKATTNING Vad betyder det?

MOTIVATIONSREKRYTERING ”Millennials söker meningsfullhet på jobbet”

.1.

LEDARE

VÄRLDENS BÄSTA UTBILDNING?

F SUSANNA ELENIUS Chefredaktör

"Varför det har blivit så svårt för utbildning och arbetsmarknad att mötas har knappast någon entydig förklaring, men utbildningen måste onekligen anpassas mer till den framtida arbetsmarknaden".

lera gånger har jag hört människor som söker arbete skämtsamt säga att det är omöjligt att få jobb i dagens Finland, eftersom alla lediga tjänster kräver att man är under 30 år gammal men ändå har 15 års relevant arbetserfarenhet och tre magisterexamina inom högt efterfrågade branscher på sitt CV. Och någon sanning ligger det kanske i det. Kraven på arbetsmarknaden blir allt högre och många måste nöja sig med snuttjobb och nollavtal också trots en examen i bagaget. Att högskoleutbildade på en oflexibel arbetsmarknad kan gå arbetslösa bland annat på grund av brist på erfarenhet blir ett så kallat moment 22 – ett dilemma som saknar lösning. Paradoxalt nog behöver man ju arbetserfarenhet för att få arbete och erfarenhet. Om Finland har världens bästa utbildning borde den väl vara något värd på den finländska arbetsmarknaden? Det ligger naturligtvis i statens intresse att landets högt utbildade och begåvade unga stannar här efter fullgjord utbildning, och att fler dessutom flyttar in. För att den fria och rörliga arbetsmarknaden ska vara till någon nytta borde den funka båda vägarna, så att landet inte ska drabbas av hjärnflykt. Varför det har blivit så svårt för utbildning och arbetsmarknad att mötas har knappast någon entydig förklaring, men utbildningen måste onekligen anpassas mer till den framtida arbetsmarknaden. Allt från grundskola till doktorsutbildning lider av inbesparingar och reformer som är allt annat än anpassade till framtidens krav. Att ett dagslångt studiebesök på en riktig arbetsplats kan vara det närmaste en universitetsstuderande som saknar praktikmöjligheter i sin utbildning kommer sin framtida bransch är onekligen inte något vinnande koncept. Minskade resurser till universitet och statliga forskningsinstitut och en regering som inte satsar på innovativitet ökar arbetslösheten också bland de högst utbildade akademikerna och forskarna. Allt ansvar borde inte läggas på elever och studerande själva som ofta redan lever under hård press med höga krav. Man ska inte som 15-åring vara tvungen att behöva fundera på vilka yrken som kommer vara högt efterfrågade om 20 år. Man måste få prova på det man själv är intresserad av oavsett om det ses som ett “lönsamt” yrkesval eller inte. All utbildning ska duga, uppmuntras och uppskattas och alla olika typer av utbildningsinriktningar borde vara tillräckligt up-to-date med framtidens behov. I stället för att genomföra nya ogenomtänkta reformer innan man ens utvärderat hur de tidigare lika ogenomtänkta reformerna fungerat borde man satsa mer på att förbättra situationen för unga studerande och nyutexaminerande. Elever och studerande borde uppmuntras till företagsamhet redan i tidig ålder och ges jämlika möjligheter att skapa kontakter till arbetsmarknaden. Den ekonomiska politiken måste också skapa en hållbar ekonomisk tillväxt och ge ökad sysselsättning. Att lägga hela ansvaret på utbildningen räcker inte, arbets marknaden måste också bli mer attraktiv för de nyutexaminerade. Det ska alltid löna sig att studera liksom det alltid ska löna sig att jobba. En jämlik och flexibel arbetsmarknad som ger unga människor chansen att visa vad de går för, och dessutom naturligtvis erbjuder lika lön för lika arbete och jämställda möjligheter till föräldraledighet, kan öka Finlands attraktionskraft i framtiden och bromsa kompetens flykten. Vem vet, kanske Finland en vacker dag kan stoltsera med både världens bästa utbildning och världens bästa arbetsmarknad?

.2.

INNEHÅLL no

01/2018

Dags att påverka i landskapsvalet s. 10

LEDARE

ANSLAGSTAVLAN

SU I MEDIA

KOLUMN

EKONOMI

KOLUMN Dags

LANDSKAPSVAL Dags att påverka

LANDSKAPSVAL

SAMHÄLLE På

SAMHÄLLE Millennials

Framtiden kräver en flexibel nordisk arbetsmarknad Håll koll på vardagsekonomin att förnya arbetstidslagen? Vadå landskapsval?

företagarnas önskelista

på jobbet

På företagaren Christoffer Siréns önskelista s. 14

söker meningsfullhet

EKONOMI Negativ

SAMHÄLLE

VÄRLDEN Intervju

UTBILDNING Prao

VÄRLDEN Europas karta ritas om - är vi redo?

VIERASKYNÄ

SAMHÄLLE

kongress

inkomstbeskattning?

347 dagar av ökad lifserfarenhet med Johanna Mantere

- ett sätt att hitta rätt

Elisa Gebhard

Kallelse till Svensk Ungdoms

Motivationscoachen Camilla Kylander s. 16

Susanna Elenius ANSVARIG UTGIVARE Christoffer Ingo GRAFIKER Sofia Jern TRYCKERI KTMP Group OMSLAG Sofia Jern MEDVERKANDE Susanna Elenius, Christoffer Ingo, Filip Björklöf, Frida Sigfrids, Benjamin Ellenberg, Nicholas Kujala, Anna Abrahamsson och Elisa Gebhard NO 1/2018 UPPLAGA 3300st CHEFREDAKTÖR

Johanna Mantere om det nordiska samarbetet s. 22

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47

Gästskribenten Elisa Gebhard . s. 29 .3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

TRE TIPS

ELLEN SAMMALLAHTI Svensk Ungdoms verksamhetsledare för Österbotten

Res, res och res ännu mer! Det som fungerar bäst i vintermörkret är vetskapen om att en resa närmar sig. Packa bilen och kör till en stad där du aldrig tidigare varit eller boka en flygbiljett till ett land som alltid har fascinerat dig. 1

Fixa det som är trasigt i stället för att köpa en ny pryl! Hur var det med tröjan med hål på ärmen eller temuggen som saknar öra? Du sparar pengar och miljön tackar dig för din insats.

Rör dig i naturen. Våra

finska skogar är underbara, oavsett vilken årstid det är. Ta med dig termosen och en kompis och andas in den friska luften.

SU:are på toppenhumör! Från vänster: Veronica Aspelin, Mikaela Henriksson, Emma Tcheng och Linnea Lindfors

TOPPENSTÄMNING I PULKABACKEN SU <3 studieevenemang! Nyligen grillade vi korv på Pampas nationaldag och tidigare i vintras deltog vi och Liberala studerande LSK i firandet av fastlagstisdagen i både Helsingfors, Åbo och Vasa där man kunde värma sig med en kopp kakao i

kylan eller plocka på sig halarmärken, reflexer och kondomer. Närmare åttio nya medlemmar skrev också in sig i förbundet. Vi önskar er välkomna med!

Följ oss på @ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET

Vill du se din bild här? Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM

i din nästa Instagrampost.

@ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET Full rulle

@ SUIABOLAND Kretsen och internationella

vid @nilstorvalds valstuga på Narinken i dag när SU träffar väljarna i snöyran...

sekreteraren fick idag äran att hosta @centerstudenter nas internationella utskott på en lunch...

.4.

ARKIVHÖRNAN

UNGA NORDISKA LEDARE PÅ PLATS I HELSINGFORS I februari träffades ordförande och generalsekreterare från flera nordiska organisationer när Nordiska Centerungdomens Förbund ordnade evenemanget Nordic Young Leaders Meeting i Helsingfors. På schemat stod bland annat besök till riksdagen, workshops och möjlighet att lära känna varandra. – Det är viktigt för oss att finnas där för våra medlemsorganisationer och därför viktigt att föra samman våra ordförande och generalsekreterare för att få byta erfarenheter och ha roligt tillsammans. Vi vill skapa minnen för livet och vi har alltid väldigt roligt på våra evenemang, säger NCF:s ordförande Johanna Mantere.

PÄRLOR

PODDEN Death, Sex & Money med Anna Sale är podden för dig som vill diskutera allt som man inte får tala om. Podden öppnar dörren för tabubelagda ämnen, genuina människoöden och vidunderliga ting. Sök upp podden på Spotify och låt dig förundras över hur många härliga och rentav bisarra samtalsämnen det finns där ute.

FÖRBJUDEN FRUKT? En alkoholreform var precis som i år på tapeten 1993. Då var frågan om man skulle få köpa mellanöl i matbutikerna i Österbotten. Efter långa debatter och dramatiska omröstningar i kommunfullmäktige hade mellanölsförsäljningen fått godkänt i både Oravais och Jakobstad, och SU i Österbotten ordnade en paneldebatt om ölet mitt i det "torra" Nykarleby. (Libers föregångare Svensk Framtid, nr 3/1993. Svenska centralarkivet)

BOKEN ”Sapiens: En kort historik över mänskligheten” skriven av Yuval Noah Harari. Lär dig mer om dig själv och dina medmänniskor med hjälp av Hararis fantastiska verk. Boken bjuder på aha-upplevelser och djupa reflektioner och redan efter ett kapitel så känner du att du inte kommer kunna lägga ifrån dig boken, så otroligt bra är Harari. ARTISTEN Vem hade trott att det skulle finnas en röst så himmelsk att den ger dig både gåshud och värme? Nu finns det en sådan röst, och den tillhör Bon Iver. Bon Ivers låtar passar i stunder då du känner dig extra glad men även då du behöver en klapp på axeln. Musik som får dig att må bra, vad kan vara bättre än det? TV-SERIEN How to Get Away with Murder är den perfekta serien när du har en ledig helg framför dig. Låt serien förgylla din tillvaro med intriger, spänning och komplexa rättsfall. Och om du inte har varit intresserad av en karriär inom juridik tidigare så kommer du vara det efter denna tv-serie.

SIFFRAN

SU PÅ IFLRY GENERAL ASSEMBLY I ACCRA Svensk Ungdom var representerade på ILFRY:s generalförsamling i Accra, Ghana i mars. Laura Fagerlund deltog som SU:s representant och förde förbundets talan på kongressen. Under

mötet röstades SU:s resolutioner igenom och vi får glädja oss åt att se Norden representerat i den nyvalda styrelsen!

.5.

17,7 procent var arbetslöshetsgraden bland 15-24-åringar i januari i år. Det är faktiskt 5,8 procent lägre än i januari året innan – men fortfarande saknar för många unga människor sysselsättning.

SU I MEDIA VBL 24/2/2018

HBL - SPT 6/3/2018

UNGA ÖVERSEXUALISERAS INTE AV AVGIFTSFRIA PREVENTIVMEDEL

STUDENT- OCH UNGDOMSFÖRBUNDEN KRÄVER ATT ANDRA STADIETS UTBILDNING BLIR GRATIS

"Institutet för hälsa och välfärd (THL) har nyligen rekommenderat kommunerna att erbjuda avgiftsfria preventivmedel till alla unga under 20 år. Till vår stora glädje har flera tvåspråkiga kommuner sett fördelarna med detta och gått in för avgiftsfria preventivmedel till unga, bland annat Raseborg, Sibbo, Esbo, Vanda, Helsingfors och nu även kommuner i Österbotten. I Karleby och Kronoby erbjuds det redan, medan man i Pedersöre och Korsholm ställer sig positiv till ärendet. I Jakobstad och Vasa har fullmäktigemotioner lämnats in och i Kristinestad förbereder man sig för att föra fram frågan i fullmäktige. Det glädjer oss att så många unga politiker har fört frågan vidare och att många tjänstemän och politiker stöder frågan! Avgiftsfria preventivmedel handlar inte om att översexualisera unga. Det handlar inte om att tvinga unga kvinnor att äta hormonella preparat i onödan. Det handlar inte heller om att tvinga unga till sex i en tidig ålder. Avgiftsfria preventivmedel handlar däremot om att minska oönskade graviditeter, minska antalet könssjukdomar samt öka den ungas självbestämmanderätt över sin egen kropp. Det handlar också om att sätta unga i en jämlikare ställning, då alla som vill kan använda preventivmedel, oberoende socio-ekonomisk situation. Viktigt att komma ihåg är att avgiftsfria preventivmedel alltid ska kombineras med god sexualundervisning och preventivrådgivning.

"Nu gaddar ungdomsförbunden ihop sig och understöder medborgarinitiativet för avgiftsfri utbildning på andra stadiet. Medborgarinitiativet kräver att riksdagen ska göra så att avgifterna för yrkesoch gymnasieutbildningen avskaffas. I dagsläget är undervisningen i sig gratis på både yrkesskolor och gymnasier, men det finns andra, oundvikliga kostnader för de studerande som har blivit för höga. Det här skriver ungdomsförbunden i ett pressmeddelande. – Till exempel blir den totala kostnaden för att genomföra gymnasiestudier upp till 2 600 euro, och för vissa yrkesutbildningar kan kostnaderna beroende på branschen och skolan nå upp till flera tusen euro. Var fjärde som hoppar av skolan gör det på grund av på ekonomiska orsaker, säger Iiris Suomela och Sameli Sivonen, De gröna unga. Utbildning efter grundskolan är enligt ungdomsförbunden inte jämlik, och inte heller tillgänglig för alla ungdomar trots att Finlands lagstiftning kräver det.

Idag måste alla kvinnor besöka preventivrådgivningen och föra en dialog med preventivrådgivaren innan man börjar använda ett preventivmedel. Detta för att i samråd med preventivrådgivaren välja det preventivmedel som passar en själv bäst. Så här ska det naturligtvis vara också i framtiden, ingen ska hämta ut preventivmedel som läsk ur en läskautomat. Men preventiv hälsa är inte något som endast kvinnor ansvarar för. Förutom preventivmedel för kvinnor ska även kondomer vara avgiftsfria, eftersom kondomen är det enda preventivmedlet som skyddar mot könssjukdomar och hittills det enda preventivmedlet som män kan använda. Var och en av oss har ansvar för vår egen sexuella och reproduktiva hälsa, något som tydligt framkommer i dagens sexualundervisning i skolorna. Man ska inte heller vara naiv och tro att avgiftsfria preventivmedel löser alla de ungas problem eller alla problem kring sexualitet. Men erfarenheter från bland annat Raumo och Vanda visar på minskat antal könssjukdomar samt minskat antal aborter. Med rätt implementering tror vi att man kan åstadkomma liknande resultat bland våra unga. Ifall ungdomarna mår bättre och är friskare genom dessa åtgärder, är vi då inte skyldiga att ta det steget?" Ida-Maria Skytte, Emma Tcheng & Filip Slotte

VBL 24.2.2018

– Det är av yttersta vikt att alla unga som går ut grundskolan har möjlighet att få en utbildning även på andra stadiet. En ungdom som enbart har en grundskoleutbildning är redan nu i en svag position på arbetsmarknaden, och utan en vidare utbildning på andra stadiet utesluts också möjligheten till en högskoleutbildning, säger Auli Piiparinen, Centerstuderandenas ordförande och Suvi Mäkeläinen, Centerungas ordförande En avgiftsfri utbildning skulle medföra att alla unga har en möjlighet att förverkliga sina drömmar oavsett hur deras ekonomi ser ut. – De unga som enbart har en grundskoleutbildning i bagaget kommer troligen få ett lägre arvode eller en lägre lön i arbetslivet än de unga som avklarat även andra stadiets utbildning. En höjning av utbildningsnivån i hela landet skulle därför också medföra ökade skatteintäkter, säger Svensk Ungdoms ordförande Christoffer Ingo."

ÖT - SPT 1/3/2018

SU FLAGGAR FÖR NYVAL EFTER SIPILÄS UTSPEL "Svensk Ungdoms ordförande anser att landskapsreformen bör stupa och riksdagen gå till nyval. Svensk Ungdoms (SU) förbundsordförande Christoffer Ingo anser att landskapsreformen (som är en del av vårdreformen) ska tillåtas falla och riksdagen gå till nyval. Ingos ställningstagande kommer efter statsminister Juha Sipiläs (C) uttalande om att regeringen faller om vårdreformen inte lyckas. – Nu har även riksdagsledamöter från regeringspartierna börjat tala om det som oppositionen länge vetat. Reformerna skapar mer onödig byråkrati, utan de lovade kostnadsbesparingarna. Nu är det dags för regeringen att ge sig och låta väljarna ta ställning i ett nytt riks-

.6.

dagsval, säger Ingo. Regeringen har en väldigt liten majoritet i riksdagen och om leden i regeringspartierna inte håller så faller regeringen i en omröstning. Riksdagsledamot Elina Lepomäki (Saml) meddelade på onsdagen att hon kommer att rösta mot regeringens linje i vårdreformen. Ifall ytterligare ledamöter i regeringspartierna hoppar av kommer reformen att stupa. – Reformen får mothugg i både de 20 största städerna och på landsbygden. De ledande social- och hälsovårdsexperterna har länge dömt reformen, men ändå envisas statsministern med att driva en förändring som varken gynnar patienter eller serviceproducenter, säger Ingo."

KOLUMN

FRAMTIDEN KRÄVER EN FLEXIBEL NORDISK ARBETSMARKNAD Jag brukar säga att arbetsmarknaden förändras vare sig man vill det eller inte, och att det är politikens ansvar att se till att de statliga strukturerna hänger med. Den nordiska arbetsmarknadens problematik består av både nationella utmaningar och utmaningar som berör flera stater. Frågan om utbud och efterfrågan blir allt mer tydlig som ett resultat av den fria rörligheten, och så långt är allt gott och väl. För Finlands del syns detta i att vårdpersonal, lärare och ingenjörer aktivt rekryteras av företag och kommuner från de övriga nordiska länderna. Och många flyttar, för till exempel både Sverige och Norge har lyckats skapa strukturer på arbetsmarknaden som erbjuder högre lön och dessutom en trevlig arbetsmiljö. Här har Finland mycket att ta efter. Fri rörlighet i all ära - men för varje individ som flyttar bort, borde vi sikta på att två nya skulle flytta hit. Vilka gemensamma problem har vi då i de nordiska länderna? För någon vecka sedan talade jag med en islänning vars syster hade flyttat från Reykjavik till Köpenhamn. En simpel sak som att teckna ett telefonabonnemang i Köpenhamn visade sig vara svårare än man kunde tro, märkte hon. För att kunna skaffa ett abonnemang behövde hon ett danskt personnummer, vilket också krävdes för att kunna öppna ett bankkonto. Allt detta krävde förstås en fast boendeadress. Den här typen av onödiga byråkratiska gränshinder inom Norden skapar både frustration och en känsla av segregering. Liknande gränshinder stöter man på vart man än flyttar inom Norden, och problemet beror ofta på just personnummer. Inom Nordiska Centerungdomens Förbund har vi redan länge förespråkat att man går över till ett gemensamt nordiskt medborgarskap och att man implementerar en e-legitimation, det vill säga en nyckel till bland annat banktjänster, arbete och studier, i likhet med Estlands e-ID, som kan gälla i hela Norden. SFP:s tidigare partiordförande Carl Haglund har drivit frågan inom Nordiska rådet och fått konsensus inom rådet redan för flera år sen. Därför ställer jag mig frågan varför ingenting händer? Det finns säkert flera svar, men en gissning är att de nordiska länderna inte prioriterar varandra. Beslut som fattas inom Nordiska rådet ses som rekommendationer, och det finns inget obligatoriskt krav på att de tas upp i respektive lands riksdag. Det här ser vi som problematiskt, och för att försnabba processer och beslut som godkänts inom Nordiska rådet vill Svensk Ungdom ge Nordiska rådet utökad makt som ställer krav på medlemsländernas respektive parlament. Beslut som är lika viktiga som frågan om nordiskt medborgarskap får inte glömmas bort på grund av att regeringarna inte prioriterar Norden. Målsättningen att två ska flytta hit för varje medborgare som flyttar bort är ambitiös. Vi vill ju också att finländare ska flytta utomlands för att skaffa sig erfarenheter och kunskap som kan hämtas tillbaka när de återvänder. För att ”en ut, två in” ska lyckas behöver vi mer flexibilitet på den inhemska arbetsmarknaden, satsningar som verkligen lockar storföretag, och negativ inkomstbeskattning som fungerar som morot istället för piska. Lösningarna är många, och vi behöver prioritera Norden såväl i inrikespolitiken som i utrikespolitiken. Gränshinder gynnar inte någon part.

.7.

CHRISTOFFER INGO Förbundsordförande

"Beslut som är lika viktiga som frågan om nordiskt medborgarskap får inte glömmas bort på grund av att regeringarna inte prioriterar Norden."

EKONOMI

HÅLL KOLL P Å VAR DAGSEKONO MIN

”Pengar gör ingen lycklig, men jag gråter hellre i en jaguar än på bussen” är ett skämtsamt ordspråk som kanske innehåller ett visst mått av sanning. Även om pengar inte gör någon lycklig, är det inte heller speciellt roligt att hela tiden vara tvungen att fundera på hur man ska klara sig ekonomiskt. En ordnad ekonomi låter dig leva ett friare liv. Här kommer några tips av SU:aren Filip Björklöf, ekonomie studerande och lokalpolitiker i Raseborg, för hur du får bättre koll på din vardagsekonomi. TEXT FOTO

Filip Björlöf Pexels / Aleksandar Pasaric

SPARA OCH INVESTERA. BÖRJA NU! Det kan kännas svårt och invecklat att investera sina pengar. Många tror att investerande är förbehållet de som redan har mycket pengar, men så är det inte. Man kan börja månadsspara redan med några tior. Det viktiga är att man kommer igång. Ränta på ränta-effekten gör att små summor blir stora med tiden. Exempel: du börjar investera 50 euro i månaden som 20-åring. När du fyller 45 har du över 43 000 euro, räknat med en ränta på 8 procent. Ifall du börjar redan som 15-åring kan du ha 68 000 euro. Ta kontakt med din bank och kom överens om en investeringsplan. HA EN BUFFERT Se till att alltid ha några hundralappar, gärna mera, ”extra” på ditt konto. På det sättet undviker du att ta dyra lån ifall det dyker upp oväntade kostnader.

GRANSKA DINA MÅNATLIGA UTGIFTER Har du koll på vilka prenumerationer du betalar för? Netflix, Spotify, HBO och Viaplay kostar alla runt 10 euro i månaden. Har du kollat att du har ett förmånligt telefonabonnemang? Betalar du dyra försäkringar? Ta några timmar att kolla upp månatliga utgifter, och minska dem där det är möjligt. KÖP KVALITET, INTE KVANTITET I stället för att köpa en massa kläder du inte behöver, köp ett färre antal saker du verkligen tycker om och kan tänka dig att bära länge. Att köpa en vinterjacka för 300 euro som du kan ha i fem år är billigare än att köpa en ny jacka för 100 euro varje år. BJUD HEM DINA KOMPISAR I stället för att gå ut på café eller restaurang flera gånger i veckan, är det både roligt och ekonomiskt att bjuda hem sina vänner och tillsammans laga mat eller dricka kaffe.

KÖP INTE PÅ AVBETALNING Undantaget är större inköp, såsom hus och bilar. Men att t.ex. köpa hemelektronik på avbetalning blir nästan alltid hemskt mycket dyrare. Om man inte har råd att köpa prylar som inte är direkt livsnödvändiga är det bättre att låta bli.

.8.

KOLUMN

DAGS ATT ÄNTLIGEN FÖRNYA ARBETSTIDS LAGEN?

dag bestäms arbetstiden i timmar per dag och i timmar per vecka enligt arbetstidslagen. Det här med undantag för vissa branscher där den ordinarie arbetstiden kan fördelas så att den är högst 120 timmar under en period på tre veckor, eller högst 80 timmar under en period på två veckor. Den här lagen har införts år 1996 och sedan dess har arbetsmarknaden förändrats markant, vilket har lett till att arbetstidslagen inte alltid fungerar på dagens arbetsmarknad. I dag är synen på jobb mycket mer flexibel än den var för några år sedan. För dem som studerar på en högskola i dag kan det kännas som en nästan omöjlig tanke att man efter utexaminering skulle jobba på ett och samma ställe tills pensionen. En annan förändring som skett är den tekniska utvecklingen. År 1996 fanns det exempelvis inte bärbara datorer eller mobiltelefoner som det gör i dag. De senaste tio åren har arbetstagaren på ett helt nytt sätt kunnat ta hem sitt jobb och jobba under alla dygnets timmar om hen så vill. Det här beaktar inte arbetstidslagen. Allt fler arbetstagare reser också på diverse arbetsresor. Hur ska arbetstimmarna beaktas under resan? Det här är något som arbetsgivare ständigt tampas med speciellt om arbetsresan pågår under en längre tid, eftersom lagen inte erbjuder några alternativ för den här. I dag kan du gå till ett stort varuhus och handla mat också efter klockan 22, vilket för 10 år sedan inte skulle ha varit möjligt. Det här betyder i praktiken att alla inte längre jobbar enbart mellan 8 och 16 måndag till fredag, utan arbetstider utanför dessa blir allt vanligare. Just nu är arbetstidslagen under beredning i riksdagen, och tanken är att regeringen ska komma med ett förslag till en ny reviderad lag mot slutet av våren. Svensk Ungdom har redan länge jobbat för att en förändring i arbetstidslagen ska ske, och är glada över att någonting äntligen händer. Nu måste vi se till att den inte heller glöms bort mellan landskapsval och social- och hälsovårdreform. Vi behöver en ny arbetstidslag eftersom den vi nu har är över 20 år gammal. Jag hoppas att även beslutsfattarna inser det och kommer med ett bra förslag där lagen verkligen kan möta de krav som dagens arbetsmarknad ställer. Bättre sent än aldrig, brukar man väl säga.

.9.

FRIDA SIGFRIDS vice ordförande för Svensk Ungdom

”Vi behöver en ny arbetstidslag eftersom den vi nu har är över 20 år gammal. Jag hoppas att även beslutsfattarna inser det och kommer med ett bra förslag där lagen verkligen kan möta de krav som dagens arbetsmarknad ställer. ”

LANDSKAPSVAL

Chans att påverka LANDSKAPSVALET 2018

. 10 .

Hösten 2018 sker något historiskt, förutsatt att regeringens planer går igenom. Den mycket omdiskuterade landskapsreformen närmar sig, efter ett val som redan skjutits upp ett par gånger. Nu är tanken att det i oktober för första gången ordnas landskapsval i alla 18 nya landskap i Finland. TEXT&FOTO

Susanna Elenius

BAKGRUNDEN TILL landskapsva-

let är att Finland sedan tidigare har två förvaltningsnivåer, kommunen och staten, och att regeringen nu vill införa en ny mellannivå – landskapen. Landskapen ska styras av fullmäktigen, som väljs genom landskapsval. SILJA BORGARSDÓTTIR SANDELIN,

vice ordförande för SFP och fullmäktigeledamot i Helsingfors, förklarar att regeringens tanke är att bland annat förbättra tillgängligheten och kvaliteten i vården och sänka kostnaderna genom att skapa landskap. Frågan är om det blir så. Om vården ska fungera bättre kommer det kosta. Lagstiftningen kring reformen är inte färdig ännu, men utöver social- och hälsovården får landskapen också ansvar för andra uppgifter, bland annat räddningsväsendet och miljöoch hälsoskyddet. – Oberoende av om man är ett litet barn eller en äldre människa så kommer man själv eller en anhörig förr eller senare behöva vård, och därför berör och intresserar reformen oss alla. Vårdfrågan har synts mest i media, och det är också den som både regeringen och oppositionen talar mest om. Men reformen handlar ju också om till ex-

empel miljöfrågor och jordbruks- och landsbygdsfrågor.

MÅNGA FRÅGOR VIKTIGA I VALET

D Ä R F Ö R Ä R D E T viktigt

LANDSKAPSREFORMEN handlar

med kandidater i valet som också kan eller är intresserade av andra frågor än just vården. Den absolut största chansen att få möjlighet att påverka framtidens landskap får man genom att själv ställa upp som kandidat i valet. – Om man någonsin ska kandidera i ett landskapsval så ska man göra det nu, säger Borgarsdóttir Sandelin. Nu har man större möjlighet att bestämma landskapens utformning, arbetssätt och strategier. Det är det allra första fullmäktige som sätter ramarna och gör de stora linjedragningarna. är det förstås viktigt att också unga människor kandiderar, eftersom frågorna landskapen arbetar med påverkar unga lika mycket som alla andra. – Det som kan vara intressant i synnerhet för unga är till exempel hur elevvården och studenthälsan kommer fungera i framtiden. Vård är en fråga också för unga, landskapet är och ska inte vara ett seniorhem för äldre politiker. SO M I A L L A VA L

. 11 .

också om hur vi planerar samhällen. Och oavsett vad man tycker om reformen behöver vi förändring inom vissa områden, påpekar Borgarsdóttir Sandelin. – Speciellt unga känner ett behov och ansvar för till exempel klimatfrågor. Jag hoppas vi ser många miljöentusiaster på SFP:s kandidatlistor, så att vi kan lyfta upp klimatfrågor också i landskapssammanhang. Vissa frågor som kommunerna ansvarar för i dag kan gynnas av att göras på en annan nivå, så att till exempel något som snöplogningen inte tar slut vid kommungränserna. Det samma gäller klimatutmaningarna som inte ser kommun- eller landsgränser. För många svenskspråkiga finländare är det förstås extra viktigt att vård och tjänster erbjuds på båda inhemska språken i de framtida landskapen. Borgarsdóttir Sandelin medger att oron över språkfrågan kan vara befogad. – Det är relevant för svenskspråkiga var vården finns och att vården och exempelvis räddningsväsendet funkar på svenska. Är vi, som

LANDSKAPSVAL

SFP:are, inte med och gör upp ramverket för de nya landskapen så är risken att det inte blir bra, för det finns inte andra partier som för de här frågorna med samma sakkunskap som vi gör. Här blir det extra viktigt att vi i landskapen har klara regelverk och organ som kan säkerställa att landskapens service även fungerar för den svenskspråkiga befolkningen. MEN HUR ska man då våga ställa upp och

kandidera i ett helt nytt val, när man inte riktigt ens vet vad det handlar om? – Ingen annan heller har koll på hur det funkar! Visst kan man läsa lagstiftningen och följa debatten, men det här är nytt för alla. På det viset kan det här valet vara lättare än andra, och de invalda får fundera på hur allt ska fungera på riktigt. I viss mån krävs det mod av oss alla att ställa upp i val, men av landskapen har alla lika lite erfarenhet. Dessutom återspeglar det också samhället om det finns en mångfald bland kandidaterna och deras kunnande. En annan påverkningsmöjlighet är förstås att stöda en annan kandidat, eller allra minst gå och rösta. Det allra första fullmäktige som väljs är avgörande. Landskapen har i uppgift att bygga något helt nytt, och då måste man åtminstone uttrycka sin vilja, säger Borgarsdóttir Sandelin. NÅGOT DET INTE har

talats om så mycket ännu är att landskapen kommer bli en enorm ny arbetsgivare när omkring 220 000 anställda flyttar över till landskapens tjänst medan kommunerna trappar ner på arbetskraften. Reformen kommer också påverka arbetsmarknaden på flera vis. En av landskapens tjänster som tillkommer är de tillväxt tjänster som ska få folk i arbete. Borgarsdóttir Sandelin är inte övertygad om att tjänsterna för arbetssökande kommer fungera bättre på landskapsnivå, men påpekar att det kan fungera olika på olika håll i landet. Vilka påverkningsmöjligheter in vånarna i de nya landskapen kommer ha finns det inte något klart svar på ännu. Demokratiaspekten ser Borgars-

dóttir Sandelin också som en utmaning. – Om vi ser på storleken på de föreslagna landskapen och mängden människor som en fullmäktigeledamot representerar kan vi fråga oss hur man ska kunna garantera att landskapen blir demokratiska instanser på riktigt. Beslutsfattandet flyttas långt från individen. Jag hoppas att man aktivt bygger upp påverkningsmöjligheter, men det kan förstås första fullmäktige vara med och påverka.

vara med och forma den. Och faktum är att vi har utmaningar inom vårdsektorn som vi måste tackla och det här är en lösning, trots att den kanske inte är den bästa, säger Borgarsdóttir Sandelin.

LÅNGSIKTIGT PROJEKT Efter valet i oktober börjar det nya landskapsfullmäktige sitt mandat den 1 januari 2019, om allt går som planerat. Delar av vård reformen kommer igång senare. – Vare sig man tycker om reformen och det här valet eller ej så är det historiskt att man börjar bygga något så stort som det här. Det här är ett spännande projekt att vara med om. Det innebär också ändå ett stort ansvar. Mycket kan hända ännu, och valfrihetslagstiftningen och helhetslagarna kommer så småningom. De politiska tvisterna om vad landskapen ska ha för uppgifter, hur många de borde vara och vad valfriheten egentligen ska innebära har varit många och partiledarna för de stora regeringspartierna vet att regeringens majoritet är knapp. – Vi måste ändå leva i en värld där vi tror att den här reformen kommer genomföras, och även om vi kanske inte är så förtjusta i en ny förvaltningsnivå så måste vi SÅ VAD HÄNDER HÄRNÄST?

"Den absolut största chansen att få möjlighet att påverka framtidens landskap får man genom att själv ställa upp som kandidat i valet."

. 12 .

LANDSKAPSVAL FOR DUMMIES Landskapsreformen är en av de största reformerna som genomförs i Finlands historia – det vill säga, om den alls blir av. Inte heller inom regeringspartierna är man överens och en hel del är ännu oklart. TEXT

Susanna Elenius Sofia Jern

GRAFIK

Reformen innebär att Finland delas in i 18 landskap som styrs av landskapsfullmäktigen. Den

28/10/2018 är planen att det första landskapsvalet ska hållas. Då väljer Finlands befolkning vem som ska sitta i fullmäktige i deras landskap.

Landskapens största uppgift blir vården. Bakgrunden till reformen är att man vill göra vården i Finland mer jämlik och minska regionala skillnader. Tolv sjukhus i Finland kommer ha omfattande jour. Reformen är ett resultat av politiska kompromisser där Centern ivrat för frågan om landskap medan Samlingspartiet velat ha valfriheten i vården. Valfriheten innebär att kunden själv ska få välja social- och hälsovårdscentral.

Många av kommunernas uppgifter överförs på landskapen. Den största uppgiften som blir kvar i kommunerna är utbildningen.

Landskapen får också ansvar för bland annat räddningsväsendet, miljö- och hälsoskyddet, landsbygdsutveckling och vissa planeringsuppgifter inom bland annat trafiken.

. 13 .

SAMHÄLLE

MER PERSONLIG RÅDGIVNING OCH MINDRE KRÅNGLIG BYRÅKRATI PÅ ÖNSKELISTAN FÖR FÖRETAGARE Att vara företagare i dagens Finland kan innebära både långa arbetsdagar och en hel del byråkrati. Men det är värt mödan, tycker den nyblivna företagaren Christoffer Sirén. TEXT&FOTO

Susanna Elenius

är det alltid en god idé att starta sitt företag så tidigt i livet som möjligt. – Innan vi började funderade jag på vilka fördomar man skulle möta på grund av att man är ung företagare. Men det visade sig att det bara har varit positivt att vara ung. Jag tycker man ska börja med sitt företag så fort som möjligt, för ju tidigare man börjar desto mer hinner man med, säger Sirén. ENLIGT CHRISTOFFER SIRÉN

SIRÉN, 25, som

är uppvuxen i Pensala i Österbotten startade byggföretaget Sirén & Wik tillsammans med Tobias Wik och Filip Sirén för ett drygt år sedan, efter sina avslutade tradenomstudier vid yrkeshögskolan Novia i Vasa. Företaget bygger, planerar, administrerat och säljer lägenheter. Främst är det radhus och parhus som gäller, hittills åtminstone. SIRÉN FUNGERAR som

ekonomi- och försäljningsansvarig i företaget och sköter bland annat kundkontakten och administrativa uppgifter. Nu är det första byggprojektet i full gång: två parhus i Oravais, och under våren påbörjas flera byggen i Österbotten. – Att det går så bra för oss beror nog på att vi tillsammans är en fungerande kombo, och att vi bygger med kvalitet. Vi är duktiga på olika saker och har byggt upp ett bra rykte genom positiv feedback. Vi är helt enkelt rätt personer på rätt plats, säger Sirén. TROTS ATT STARTEN varit

lekande lätt, finns det förstås svårare saker med att vara småföretagare i Finland i dag. Att anställa kan vara ett krångligt projekt för många mindre företag. – Nu under vintern har vi faktiskt sökt en till an-

ställd och Tobias har också sitt eget byggbolag med fyra anställda som också jobbar för oss. Men än så länge har vi hyrt in personal eftersom det är mycket enklare än att anställa. Dessutom är det svårt att på förhand uppskatta hur mycket jobb det kommer finnas och hur många anställda man kommer behöva. – Planen är att vi i framtiden ska ha flera anställda, men vi är ännu ganska nya som företagare. När man just har börjat har man kanske inte kunskapen som behövs för att ha anställda och vet inte vad man behöver tänka på och vilka rättigheter man har. Man behöver några år på nacken för att få erfarenheten som krävs. SIRÉN ÖNSKAR att

företagare skulle erbjudas mer information och hjälp kring anställning och annan byråkrati. Han konstaterar att det för alla är svårt att göra något för första gången, och företagandet är en ständig inlärningsprocess. Att rådgivning skulle finnas tillgängligt för alla till ett rimligt pris står också på önskelistan. – Företagstjänster som erbjuds av till exempel Startia och Vasek fungerar oftast, men ibland kan det uppstå vissa frågeställningar som är specifika för just den branschen man valt. Därför skulle det vara bra att få till exempel en personlig rådgivare för just de frågorna, till ett rimligt pris. Pengar är ofta ett problem i början för många företagare, budgeten är stram och man har inte så mycket extra att röra sig med. Alla borde få möjlighet till rådgivning. – Också på till exempel skattebyrån borde man få bättre rådgivning. Man får absolut inte göra någonting fel när det gäller beskattningen, så skattbyrån borde vara mer tillmötesgående och fungera som en rådgivande servicepunkt.

. 14 .

BYRÅKRATIN KAN VARA svår och man måste bara vara be-

redd på det, men det är inte en orsak till att man inte skulle våga börja på, anser Sirén. Att vara företagare kräver också att man har en stor självdisciplin. – Ingen säger åt en vad man ska göra och man måste själv veta vad man behöver lära sig och kunna hålla sig själv motiverad. Det är viktigt att göra något man själv är intresserad av, det går inte om man tycker det är tråkigt. Det kan låta lite som en kliché men det stämmer. TRADENOMUTBILDNINGEN har

gett Sirén en grund att stå på, både kring det ekonomiska tänket och byråkratin. Han säger att utbildning alltid fungerar som en bas eller grund som gör att man kan förstå orsaker till olika problem som kan uppstå, även om man kanske inte alltid vet hur de ska lösas. Sirén nämner också att det är bra att ha mångsidig arbetserfarenhet innan man startar sitt företag. Viss företagarerfarenhet har han redan tack vare att han är uppvuxen i en företagarfamilj och också involverad i två familjeföretag. – En sak som är svår för mig själv är att jag egentligen inte har varit anställd tidigare utan bara haft praktik, och jobbat med familjens egna företag. Därför har jag nu insett att det skulle varit bra med mer erfarenhet av att vara anställd på ett större företag, och erfarenheter för att kunna jämföra hur överordnade

. 15 .

driver företaget samt hur de hanterar situationer med anställda, säger Sirén. HAN MEDGER att

det ibland skulle vara skönt att ha ett vanligt jobb eftersom företagandet innebär långa arbetsdagar – det finns inget 8-16 när man sköter ett eget företag. – Men jag är en sådan person som alltid vill ha mycket på gång och har alltid siktat in mig på att jag vill ha egna företag. Jag funderar ibland redan på nya företagsidéer och är alltid intresserad av nya möjligheter. Vi kör på med det här så länge det går bra och vi trivs, och hittills är det jättetrevligt. Eventuellt kan vi också utveckla konceptet vi har och till exempel hitta en ny nisch inom samma segment. Man måste hitta det man tycker om och tror på. EN AV DE VIKTIGASTE lärdomarna

det gångna året gett Sirén är att man måste våga för att vinna. – Det finns många risker när man har ett företag, men måste våga prova på och se vart det bär. Man lär sig med tiden, och det senaste året har varit det absolut mest lärorika jag varit med om. Det är viktigt att ha ett brett kontaktnät för ingen kan allt själv och man måste våga be om hjälp av dem som kan, för det finns alltid någon som kan saker.

SAMHÄLLE

MOTIVATIONSCOACHEN: MILLENNIALS SÖKER MENINGSFULLHET OCKSÅ PÅ JOBBET

Camilla Kylander lämnade ett drömjobb för att starta eget och börja arbeta med motivation. Enligt henne handlar dagens rekrytering om coachning, inte om att få människor att anpassa sig till arbetsmarknaden. TEXT&FOTO

Susanna Elenius

ARBETSMARKNADEN är mer föränderlig än någonsin. För dagens unga är det inte en självklarhet att kunna eller ens vilja jobba många år på samma arbetsplats. – Framtidens arbetsmarknad präglas också mycket av automatisering, robotar och tekniska lösningar och i en sådan värld blir den mänskliga faktorn allt viktigare. Då tekniska lösningar hjälper oss att få svar på allt kommer arbetsmarknaden kräva per-

soner som är motiverade, kreativa och kan ställa nya bra frågor, säger företagaren och motivationscoachen Camilla Kylander. Camilla Kylander har tillsammans med kollegan Satu Lappalainen grundat företaget Minjon, som sysslar med rekrytering och bemanningstjänster med fokus på junior-, entry- och assistentnivå. Företaget fick sin start i januari 2016 och sysselsätter i dag fyra personer. Enligt Kylander blir det på framti-

. 16 .

dens arbetsmarknad allt tydligare vem som mår bra, vem som är bra på att kommunicera, vem som har driv, och vem som vet vem de är och vad de vill. Det är de personerna som kommer gå längst i framtiden, menar Kylander. Det som skiljer Minjon från andra bemanningsföretag är att det är viktigt för Kylander och hennes kollegor att förstå kandidaternas motivation. Även om rekryterarna också kol-

lar på de sökandes färdigheter är motivationen ändå den primära ledstjärnan och kärnan i hela verksamheten. Både Kylander och Lappalainen är utbildade jurister och har under och efter studierna jobbat på advokatbyråer, men när de landade vad de trodde var deras drömjobb insåg de ändå plötsligt att vardagen inte kändes som den borde. – Vi har båda två alltid varit duktiga på att jobba, ställt höga krav på oss själva och varit väldigt drivna, säger Kylander. Trots att vi hade drömjobb märkte vi att motivationen ändå började sina. En kväll satt vi och funderade på att man borde kunna kombinera motivation och drömjobb. Vi undrade varför ingen fokuserar på att utreda kandidaternas motivation under rekryteringsprocessen? Det var då vi började tänka att vi kanske kan göra det! Men hur vågar man släppa ett riktigt drömjobb för att starta eget? – I efterhand vet jag inte ens själv! Det var en sorts insikt om att man skapar sin egen lycka och att det kanske inte är omöjligt. Jag funderade på vad som är det värsta som kan hända och kom fram till att det scenariot inte var så farligt. Jag tänkte att om det inte fungerar så söker jag mig tillbaka till ett annat jobb. Om jag har en vilja och dröm måste jag göra något åt saken själv. NÄR MINJON rekryterar kandidater håller de inte intervjuer, utan i stället börjar de med att ta reda på vem som motiveras av vad. De kartlägger hur vardagen, arbetsmiljön och arbetskulturen ser ut på arbetsplatsen. Därefter börjar de kartlägga kandidaternas motivation genom workshoppar där två till tre kandidater får bygga upp sina drömvardagar, och senare får kandidaterna kartlägga sina motivationskällor genom olika självutvärderingar. – Vårt rekryteringsskede avslutas med en coachningsmodul där vi pratar om hur man kan leda sin egen motivation och vad som för-

väntas av Minjons när de börjar jobba. Sedan tar kunden över och får lära känna kandidaten. Alla Minjons får också ta del av vårt mentorsprogram, där vi behandlar hur man kan öka sin motivation i den nya vardagen. Vi försvinner inte ur bilden trots att rekryteringsprocessen är över. Orsaken till att Minjon fokuserar på just motivation är att forskning tyder på att motiverade personer är upp till hundra gånger mer produktiva under sin karriär. Kylander berättar att en motiverad person presterar på en högre nivå, har bättre initiativförmåga, återhämtar sig snabbare från motgångar, är mer sällan sjuk och mindre benägen att byta jobb och dessutom bidrar hen till en positiv bild av arbetsgivaren. – För tidigare generationer har motivation inte varit ett så stort samtalsämne, för generellt har fokus för dem varit på självförverkligande utanför jobbet. För tidigare generationer har det varit viktigt att jobbet är tryggt och bygger upp ett stabilt liv. Millennials söker däremot mycket meningsfullhet. Det betyder dock inte att man som anställd alltid måste känna sig ”motiverad till tusen”. – Det är en missuppfattning att det innebär att man ska ha sisu å ge allt och lite till. Men det handlar om att man ska bygga upp ett liv man trivs med och få mera gjort med mindre energi. Om man känner igen sig själv i det man gör så upplever man meningsfullhet. Att rekrytera dagens unga fungerar lite annorlunda än att rekrytera tidigare generationer. – Millennials kallas för ”jag-generationen”. Man måste förstå att vi millennials har ett väldigt individualistiskt synsätt och det verka som att vi ställer mycket krav. Det handlar inte om att uppfylla alla krav utan om att hjälpa unga arbetssökande att förstå hurudan arbetsmiljö som passar dem och ge dem ansvaret att göra den bästa versionen av sig själva, medan jag som rekryterare hjälper och stöder. Dagens

rekrytering handlar om coachning, inte om att få människor att anpassa sig. FÖR ATT SJÄLV HITTA vad som motiverar en rekommenderar Kylander att man börjar observera sig själv i vardagen. – När är du inspirerad, glad eller har en energisk känsla? Och vilka omständigheter är närvarande då? När är du i stället trött, ledsen, oinspirerad eller irriterad? Vilka faktorer är närvarande? Man kan försöka pinpointa vad som gett upphov till känslorna. Om det känns som att man måste göra något, som att gå på möte, så är det kanske inte så motiverande, men om det känns som att man får gå på möte och lyssna på en massa inspirerande människor så upplever man det motiverande. Vad som motiverar en är olika för alla människor. Om man inte känner sig motiverad av sitt jobb men inte heller har möjlighet att byta jobb eller bransch kan man åtminstone försöka förändra delar av sin vardag. – Desto mindre möjligheter man har att förändra stora delar av sitt liv desto mer ska man fokusera på mindre detaljer. Om man till exempel känner att måltider är jätteviktiga kan man sätta mer fokus på att ta sig tid att äta en riktigt bra lunch. Ett annat exempel är att många unga har behov av att bestämma och leda, och har man inte möjlighet att göra det i jobbet kan man på sin fritid söka sig till någon aktivitet där man får använda den rollen. Jag anser nämligen att man inte kan göra skillnad på arbetsmotivation och fritidsmotivation. Att driva eget företag har varit svårare, men också mycket roligare än Kylander trodde och hon ser fram emot kommande utmaningar. – Såklart ansvarsbiten är krävande men just nu är jag supermotiverad och jättelycklig. Vi har flera inspirerande skeden framför oss. En annan framtidsplan är att jag gärna vill skaffa en igelkott!

Camilla Kylanders tips till unga som funderar på vad de vill studera eller jobba med i framtiden: ++ Skynda långsamt. Stanna upp och fundera på vad som gör dig nöjd i vardagen och var inte heller rädd för att inte veta. Våga utforska i lugn och ro. ++ På ett mer konkret plan; sätt dig ner och fundera på vad du tycker är roligt. Är det att prata i telefon, att läsa artiklar, att skriva, att gå på möten? Det kan ge ledtrådar till vad du vill jobba med! . 17 .

EKONOMI

EN REFORM FÖR DEN MODERNA ARBETSMARKNADEN TEXT

Christoffer Ingo & Benjamin Ellenberg Sofia Jern

GRAFIK

Begreppet NIT, det vill säga Negative Income Tax, är en form av basinkomst som Svensk Ungdom började tala för redan 2013 då kongressen i Raseborg godkände en motion som handlade om just det. VADÅ NEGATIV INKOMSTBESKATTNING?

ARBETSLIVET och

människors vardag förändras i så pass snabb takt att det nuvarande socialbidragssystemet har omöjligt att hänga med. Politiken gör sitt bästa i att lappa problemen, men då man har hunnit åtgärda en flit- eller fattigdomsfälla har två nya hunnit uppstå i någon av de över hundra olika bidragen som FPA handlägger. Systemet är uppbyggt under en tid då man antingen var sysselsatt på heltid eller arbetslös, vilket orsakar att grupper som studerande i deltidsarbete, frilansare, deltidspensionärer eller mikroföretagare lätt faller mellan stolarna. En av de grupper som lider mest är de som inte förstår systemet tillräckligt bra för att få de stöd de är berättigade till. VARFÖR DÅ en negativ inkomstskatt? Tanken är, simplifierat sagt, att du ska kunna gå på plus i din beskattning om dina inkomster är små, eller

obefintliga. En person kunde exempelvis få 675 euro i månaden i basinkomst om hen inte har några inkomster alls. Bidraget skulle sedan minska i takt med att inkomsterna ökar - dock aldrig snabbare än lönen ökar. När en persons månadsinkomster är tillräckligt höga, till exempel 1500 euro, skulle personen automatiskt bli en nettobetalare och inte få något bidrag alls. ETT SYSTEM med negativ inkomstskatt skulle snabbare svara på människors förändrade livssituationer utan onödig byråkrati och samtidigt

uppmuntra till arbete. Den negativa inkomstskatten skulle ersätta bidrag som oftast har inbyggda flitfällor, såsom studiestöd och arbetsmarknadsstöd och göra devisen att det alltid ska löna sig att jobba till verklighet. att man skrotar alla dagens system. Pensionssystemet, medicin- och reseersättningar, barnbidrag, stöd för personer med funktionsnedsättning och andra specialbidrag får och behöver bevaras. Det är nog alla överens om. Men inget politiskt parti har ännu vågat gå in för att tala om en sådan reform som enbart skulle föra med sig positiva effekter. NIT:EN KRÄVER INTE

tänka långsiktigt och ställa oss frågan med vilka reformer vi kan hänga med på den moderna arbetsmarknaden, med vilka reformer vi kan påverka kvinnors och mödrars sysselsättning och med vilka reformer vi kan påverka benägenheten att studera och omskola sig. Vill man påverka finns det flera olika lösningar, men endast en som förändrar beteendet i alla avseenden. Det är NIT:en. VI MÅSTE VÅGA

EXEMPEL PÅ NEGATIV SKATTEMODELL B A S I N KO M S T I N O M PA R E N T E S , 45 % M A RG I N A L S K AT T Inkomst per månad

Skatt

Netto

- 675 (0)

675

1000

- 225 (450)

1225

- 22,5 (45)

1500

0 (675)

1500

0 (45)

3000

675 (1350)

2325

22,5 (45)

6000

2025 (2700)

3975

33,8 (45)

12000

4725 (5400)

7275

39,4 (45)

. 18 .

Skattegrad

NIT?

Begreppet NIT eller Negative Income Tax, är en socialskyddsmodell som uppmuntrar till arbete. Modellen utgår från att ingen ska behöva leva utan en viss grundtrygghet.

NEGATIV INKOMSTBESKATTNING

VAD ÄR PROBLEMET?

I dag kan det vara svårt för den arbetslösa att hålla reda på vilka stöd man är berättigad till då det finns många stöd att välja mellan.

FLITFÄLLAN

Dessutom kan den arbetslösa bli av med nästan allt stöd då hen tar emot ett jobb – oavsett hur lågavlönat det är. Då uppstår en så kallad flitfälla: då det inte lönar sig ekonomiskt att ta emot jobb.

VARFÖR BEHÖVS NIT? ETT EXEMPEL

Två tvillingar går ut gymnasiet samtidigt och vill fortsätta studera. Den ena kommer in på yrkeshögskola, men den andra blir utan studieplats. Den som studerar får sitt studiestöd med bostadsbidrag på 450 € / månad (efter skatt) om hen studerar flitigt minst fem dagar i veckan.

Tvilling 1 fÅr studieplats.

Den som är utan studieplats och dessutom arbetslös får 640,1 € / månad + bostadsbidrag (efter skatt) om hen deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder några gånger i veckan.

NIT utgår från samma stödsummor, men ser till att ersättningen för den arbetslösa fasas ut i takt med att inkomsten stiger.

! . 19 .

Tvilling 2 Är arbetslÖs.

450 €

640,1 €

per mÅnad

per mÅnad + bostadsbidrag

Ett system med negativ inkomstskatt skulle snabbare svara på människors förändrade livssituationer utan onödig byråkrati och samtidigt uppmuntra till arbete.

SAMHÄLLE

347 DAGAR AV ÖK AD L I VS E R FA R E N H E T Civiltjänstgöring ger nya kunskaper och livserfarenhet, och kan i bästa fall kanske till och med vara en väg till ett nytt drömyrke. Skribenten Nicholas Kujala är förbundsstyrelsemedlem i Svensk Ungdom och civiltjänstgörare vid Meteorologiska institutet fram till maj 2018. TEXT

Nicholas Kujala

. 20 .

I juni 2017 inledde jag min 347 dagar långa tjänstgöring, som även till min egen förvåning skedde i det civila. Ända sedan jag var ung hade jag väntat på militärtjänstgöringen, något som i Finland ofta ses som en symbol för den frihet veteranerna kämpade för under vinter- och fortsättningskriget. Men senare tankar väckte ändå frågan: är militären det enda sättet att arbeta för ett fritt Finland? I dag får man fullgöra sin värnplikt i det civila utan att uppge en egentlig orsak. Enligt lagen ska man ha ”skäl som grundar sig på övertygelse”, men ytterligare specificeringar behöver inte ges. Det är ytterst sällsynt att kvinnor gör civiltjänst (1-3 kvinnor per år), men teoretiskt är förstås även det möjligt. Ungefär 7 procent av männen (ca 2000 personer) utför civiltjänst årligen. De mest vanliga sektorerna som erbjuder civiltjänstplatser är social- och hälsovårdssektorn, kultur- och bildningssektorn samt tredje sektorn. En civiltjänstgörare ansvarar själv för att hitta sin tjänstgöringsplats. Kunskaper i att söka jobb, tidigare arbetserfarenhet och utbildning är avgörande faktorer för att hitta en plats som gör ett år av plikt till ett år av nöje. En bra tjänstgöringsplats ger civiltjänstgöraren möjligheten att utvecklas som människa och få en realistisk bild av arbetsmarknaden, och stöder tjänstgöraren för att hen ska klara av framtida utmaningar. Ännu i februari 2017 var jag på väg till Dragsvik för att utföra min värnplikt, men en tanke som hade bankat i bakhuvudet redan under ett par år fick mig ändå att söka civiltjänstplats, och helst ville jag ha en tjänstgöringsplats som ger dagliga utmaningar och god livserfaren-

het. Det var inte ett lätt val, men ändå något jag kände att var för både mitt eget och samhällets bästa. För en del som väljer civiltjänsten är det inte direkt övertygelsen som avgör. För till exempel en företagare eller en färdigt utbildad ung person kan en tjänstgöringsform som möjliggör arbete vid sidan om tjänstgöringen vara fördelaktig ur en privatekonomisk synvinkel. Tjänstgöringsplatsen kan dessutom vara en arbetsplats inom den egna branschen och fungera som en port till arbetslivet. Trots dessa fördelar väljer största delen av civiltjänstgörarna i dag ändå att vägra militärtjänstgöring med övertygelse som motivering. I skrivande stund har jag 76 dagar kvar av min egen tjänstgöring. Min civiltjänstperiod har varit som en dröm. Att få arbeta inom en helt ny bransch, tvingas ta fram en bok och lära sig något nytt varje dag, lära sig genom misstag och misslyckanden samt att få möjligheten att jobba med världens ledande forskare och experter inom branschen har varit otroligt fint. Det har gett mig en möjlighet att tänka på hur selektivt jag funderat på mitt drömyrke, och hur jag kanske har valt den väg där jag lättast kommer undan med magisterexamen. En sak har jag lärt mig under min tjänstgöring som jag aldrig kommer att glömma: var inte rädd för utmaningar och sluta aldrig fråga dig själv vad du på riktigt vill göra under din livstid. Det är aldrig för sent att omvärdera tidigare beslut, och vem vet, kanske man hittar sitt ”drömyrke” på ett överraskande ställe.

. 21 .

VÄRLDEN

“DET NORDISKA SAMARBETET BLIR ALLT VIKTIGARE” TEXT FOTO

Susanna Elenius Sofia Jern

I APRIL ställer SU:aren Johanna Mantere

upp för omval till ordförandeposten för Nordiska Centerungdomens Förbund, NCF. När det första året som ordförande börjar lida mot sitt slut känner Mantere att hon börjar komma igång på riktigt, och har

många visioner för ett fortsatt arbete. – Genom att ha ett år på nacken har jag kommit in i organisationen ordentligt och jag ser vad vi har möjlighet att göra och utveckla. Så jag hoppas förstås på fortsatt förtroende, säger Mantere. NCF ÄR en politisk takorganisation för

centerliberala ungdomsförbund i Norden,

. 22 .

som för samman sina medlemmar både politiskt, kulturellt och socialt. Förbundet ordnar bland annat evenemang och kongresser och fungerar som en typ av intressebevakare. Någon gammal räv inom organisationen är Mantere inte. Hon kom i kontakt med förbundet 2015, och hann sitta med som vice ordförande i ett år innan hon valdes till ordförande 2017.

– Då jag gick med 2015 så upplevde jag en samhörighet som jag aldrig upplevt tidigare. Det är häftigt att man kan känna att man är så otroligt lika varandra i Norden. Norden är ett intressant område, för fastän vi är så lika så är vi ändå väldigt olika. Vi har till exempel både EU-medlemmar och ickemedlemmar, Nato-länder och länder som inte är med i Nato. Därför har vi har flera frågor att diskutera tillsammans och får försöka förstå varandras synpunkter. MANTERE SER ATT NCF behövs mer än

någonsin, och förbundet är i ständig utveckling. – Organisationen utvecklas hela tiden och får ett allt starkare fotfäste. I ett större perspektiv är det politiska läget i dag utmanande, men det finns ett klart behov för vår centerliberala rörelse i Norden. Den får ett stort stöd och växer konstant. Det är inte enbart politiken som är i fokus för NCF, som också skapar en plattform för sina medlemsorganisationer där de kan lära känna varandra så det också i framtiden finns ett brett nordiskt nätverk. – Det är alltid roligt att se våra medlemmar gå vidare i sina karriärer och till och med bli nordiska parlamentariker. Men det är också ett socialt och kulturellt utbyte. När vi besöker ett land lär vi känna dess kultur och historia, men även varandra. I fortsättningen vill Mantere utveckla och fördjupa samarbetet mellan de olika nordiska medlemsorganisationerna ytterligare. – Jag vill få igång en diskussion hos våra medlemsorganisationer om våra gemensamma visioner för Norden och vad man vill få ut av samarbetet. Styrelsen ska inte skapa visioner för verksamheten, utan tvärtom, medlemsorganisationerna ska skapa riktlinjerna. Det är också viktigt att vi lär oss av varandra och där kan NCF erbjuda en plattform där vi delar med oss av våra erfarenheter och lär oss nya färdigheter. NCF har redan tidigare fört initiativ till Nordiska Rådet, till exempel gällande en nordisk e-identitet, och fortsätter fundera kring på vilka sätt kan man kan göra livet lättare för nordiska medborgare. – Jag har varit nöjd med sättet vi arbetat på och att vår politik har blivit en del av både Nordiska rådets och UNR:s politik. Jag är också stolt över hur vi utvecklat or-

ganisationen och evenemangen. ENLIGT MANTERE blir det nordiska samarbetet allt viktigare i framtiden. Styrkan ligger i att länderna är så lika varandra: de är välfärdssamhällen som fungerar på liknande sätt, med sina egna särdrag. Norden har mycket att ge också globalt, anser Mantere. – Norden ska kunna samarbeta också i globala sammanhang. Vi är starkare tillsammans, inte ensamma. Vi har vissa fokusområden, som till exempel fred och hållbar utveckling, där vi kan bidra med kunskap i internationella sammanhang, till exempel inom FN. NCF har ivrat för ett nordiskt medborgarskap och Mantere ser stora möjligheter till ett Norden med öppnare gränser. – Jag vill se ett Norden utan gränshinder och vill att det ska vara lika lätt att studera eller jobba i ett annat nordiskt land som i sitt eget. Ju mera våra parlamentariker kan samarbeta med, till exempel inom lagstiftning, desto lättare blir det för gemene man att studera och leva i ett annat nordiskt land. MANTERES EGET politiska intresse föddes

i tidig ålder. Hon säger sig alltid ha haft ett starkt samhälleligt intresse och hade sitt första förtroendeuppdrag redan i årskurs 5 i skolans elevfullmäktige. – Jag har alltid upplevt det roligt att få göra människors vardag bättre. På femman handlade det om att få ett fotbollsnät till skolgården eller fler kryddor till skolmatsalen, nu får jag skapa visioner för vårt Norden och hur det samarbetet ska se ut i framtiden. Bland många förtroendeuppdrag har Mantere varit tvungen att skala ner lite för att satsa all sin tid på NCF, men fortfarande är hon medlem i bland annat Svensk Ungdoms internationella utskott. – Visst tar politiken upp en hel del av min tid, men det har blivit mera av en livsstil än en hobby, det är ett sätt att leva för mig. Jag sätter gärna tid på det som jag upplever att ger mervärde. Orsaken till att jag orkar hålla på är att fokus inte är på en själv utan på att man upprätthåller en viss typ av diskussion eller debatt som behövs i samhället. Dessutom får man arbeta med otroligt inspirerande personer som gör det ännu roligare. I FRAMTIDEN vill Mantere slutföra studi-

erna i folkrätt och mänskliga rättigheter

. 23 .

i Åbo. Därefter drömmer hon om att arbeta med humanitär rätt och flyktingfrågor. – Jag vill arbeta med något som ger mervärde. I höstas gjorde jag praktik i Geneve, vid Finlands ständiga representation vid FN. Det var en väldigt ögonöppnande erfarenhet att se bakom kulisserna på så stora organisationer och bekanta sig med Finlands diplomatiska förhållande utomlands. Samtidigt vill jag inte planera för mycket för framtiden, jag vill hålla ögon och dörrar öppna. Arbetet för ett samarbetande Norden utan gränshinder fortskrider förstås också. – Fast NCF är en gammal organisation utvecklas vi hela tiden och jättemycket har hänt bara de senaste åren. Världen förändras och då måste vi också förändras.

JOHANNA MANTERE ++

President för Nordiska Centerungdomens förbund sedan 2017. Ställer upp för omval i april 2018 på NCF:s Repskap.

Uppväxt i Borgå, bor i Åbo sedan 2012.

Studerar folkrätt och mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi.

Fyller 26 i april.

Intressen: Yoga, är också en mat entusiast eller foodie. “Det första jag gör när jag besöker nya ställen är att jag kollar upp caféer. Det nordiska köket är lite underskattat, det har mer att erbjuda än man skulle kunna tro. Vi har rena produkter, mycket närproducerat, och grönsaker och rotfrukter smakar bra när de är odlade på egen bakgård.”

Läser: Biografier och psykologiska böcker.

Lyssnar på: Allätare, beroende på humör. Öppen för det mesta.

SAMHÄLLE

PRAO

ETT SÄTT ATT HITTA RÄTT Med jämna mellanrum införs diverse mer och mindre lyckade reformer och nya metoder som ska föra utbildningen närmare arbetslivet och få ut ungdomarna på arbetsmarknaden snabbare. Men prao är ett gammalt koncept som inte förändrats nämnvärt, och ändå funkar det år efter år. TEXT

Susanna Elenius

. 24 .

ARBETSMARKNADEN är

väldigt föränderlig, men prao, den praktiska arbetslivsorienteringen man genomför i slutet av grundskolan, ser likadan ut hela tiden och funkar ändå. Hur kommer det sig? Enligt undervisningsministeriets uppskattning har årligen omkring 62 000 grundskoleelever prao på arbetsplatserna runt om i Finland. För många elever är prao den första kontakten till arbetslivet. Oftast är det frågan om åttonde- eller niondeklassister som gör praktik på en arbetsplats i en till två veckor. Syftet är att lära sig arbetslivets normer och regler och att bekanta sig med olika arbetsplatser och arbetsuppgifter. ARBETSLIVETS KRAV på

ungas utbildningsnivå och erfarenhet blir allt högre. Det betyder att eleverna redan i grundskolan aktivt måste fundera på vad de vill studera och jobba med i framtiden. Det här ställer krav på en fungerande handledning i skolan och en gott samarbete mellan skolan, samhället och arbetslivet. KIM JOHANSSON, lektor

i elevhandledning i St. Olofsskolan i Åbo, är väldigt nöjd med hur praosamarbetet har fungerat mellan skolan och arbetsgivarna. – Jag måste lyfta på hatten åt alla företagare som tar emot de tusentals elever som söker praoplats i Åbo varje år. Förstås är eleverna en resurs på arbetsplatsen, men det binder också personal som måste handleda dem. Det är roligt att de vill och orkar ta sig tid att ta emot eleverna, säger Johansson. I St. Olofsskolan har åttorna en vecka prao på våren och niorna en vecka på hösten. Den första praoperioden fungerar som en inledning där eleverna uppmuntras höra sig för om en praoplats hemma och bland släkt eller bekanta, medan praoperioden på 9:an är lite mer omfattande. – Då rekommenderar vi att eleverna inte gör prao på föräldrarnas jobb utan söker sig ut i det verkliga livet. De ansva-

rar själva för att hitta en arbetsplats, med stöd från mig och skolan, och får även själva föra dagbok över sin praktik och ska intervjua sina handledare på prao platsen. Det är vanligt att eleverna söker sig till livsmedelsbutiker och andra kundserviceyrken, lågstadier, daghem, teater och nyhetsredaktioner. I 99 procent av fallen är arbetsgivarna väldigt nöjda med elevernas insats, säger Johansson. – Det funkar bra båda vägarna. Prao-perioderna gynnar också eleverna själva som får göra sig bekanta med företagen vilket kan ge dem chansen att till exempel få sommarjobb på sin praoplats. Ungdomarna får också en mer realistisk bild av vad arbetslivet egentligen innebär. ENLIGT JOHANSSON är

de bästa prao platserna de som tydligt varit förberedda. Tyvärr räcker inte tiden alltid till på alla företag, men när företaget engagerar sig, ger ansvar och erbjuder nya upplevelser får eleven mest ut av sin praktik. – Minst bra är de praoplatser som till och med glömt bort att de ska ha en praoelev eller inte har beredskap och intresse, så eleven mest får sitta på en kartong och bläddra på Instagram. Se praktiken ur elevernas synvinkel för att göra den så intressant som möjligt. Väldigt många arbetsplatser är ändå bra på att ordna en givande praoperiod och jag tycker absolut prao är något som ska få finnas kvar i framtiden. unga som ska ha prao är att respektera regler, vara öppen och intresserad, inte använda telefonen under arbetstid och välja en bransch som man är intresserad av. – Prao brukar vara en välkommen omväxling till vardagen. Alla kanske inte är så ambitiösa och ser inte värdet i att göra sig besväret att fundera på vad som intresserar en, utan tar bara första bästa praoplats. Men en del riktar in sig på en viss bransch och frågar tio ställen innan

de får napp. Oftast är de eleverna också väldigt nöjda efteråt. Det lönar sig att faktiskt fundera på vad som intresserar en. Den praoplats man väljer i högstadiet kan till och med vara avgörande för vilken yrkesbana man väljer i framtiden. Pernilla Nordström studerar till förstavårdare, det vill säga ambulans- eller akutvårdare, vid Arcada. När hon gick på nian i Mattlidens högstadium gjorde hon prao på akuten på Tölö sjukhus vilket inspirerade henne att välja vårdyrket i framtiden. – Akuten är ett ställe där man egentligen inte brukar få jobba som 16-åring, men jag fick platsen via kontakter och trivdes väldigt bra. Det var mycket jag inte kunde göra förstås, men jag fick följa med i arbetet och till exempel föra patienterna till olika ställen. Jag har länge varit intresserad av vårdbranschen och speciellt akutvård och tyckte min praoplats var jätteintressant, säger Nordström. NORDSTRÖM är inne på samma linje som

Johansson, och hennes tips till unga som ska göra prao är att söka en plats inom en bransch man verkligen vill jobba med. – Det är inte heller fel att söka vilken plats som helst, men jag tycker det är väldigt viktigt att välja något man är intresserad av. Det är jättebra att man har prao i högstadiet. Genom att ha prao på akuten märkte jag att jag trivdes och att det också var något jag klarade av mentalt, trots att människorna som kom in till akuten kunde vara i ganska dåligt skick efter till exempel olyckor.

JOHANSSONS RÅD till

. 25 .

I DAG HAR Nordström

studerat två år och har ungefär lika mycket kvar av studierna. Genast från första början har studierna innehåller mycket praktik. – Jag tycker om praktiskt arbete, och ingen dag är den andra lik som akutvårdare. Det känns som att jag har hittat min grej. Definitivt inverkade min praoperiod på mitt yrkesval.

KULTUR

TIPS TILL DIG SOM SKA HA PRAO ++ Har du ett drömyrke eller någon bransch som alltid intresserat dig? Ta tillfället i akt och prova på en bransch som faktiskt verkar intressant. ++ Ge inte upp om du får ett nej på det första stället du frågar om en prao plats. Vissa ställen kan eller får inte ta emot praoelever, och på vissa orter kan det vara stor konkurrens om praoplatserna. Om du får ett nej på ditt drömställe kan du alltid fråga vid liknande företag. ++ Respektera reglerna på arbetsplatsen. Kom i tid på morgonen, var artig mot dina kollegor och ha inte framme telefonen på arbetstid. Genom att ge ett gott intryck av dig själv ökar du dina chanser att få sommarjobb på företaget eller att få ett arbetsintyg med ett positivt omdöme om dig själv. Det kan du använda när du söker andra jobb i framtiden. ++ Ta kontakt med företaget några dagar innan du ska börja. Fråga vilken tid du ska vara på plats, om du ska ha några särskilda kläder på dig och om det är något annat du behöver veta. ++ Läs på lite om företaget på förhand så du är mer förberedd. De flesta företag har en hemsida eller Facebook-sida. Kom ihåg att du alltid ska fråga din handledare om du undrar något.

TIPS TILL FÖRETAG OCH ARBETSGIVARE SOM SKA TA EMOT PRAOELEVER ++ Tänk på att anpassa arbetsuppgifterna till elevens ålder och mognad. Minderåriga får till exempel inte syssla med riskfyllda uppgifter. Ge ändå eleven mångsidiga sysslor och kom ihåg att den unga människan faktiskt är en resurs på er arbetsplats. ++ Var förberedd. Fundera på förhand ut vilka arbetsuppgifter eleven kan få under veckan, men ta också gärna hens egna önskemål i beaktande. ++ Ge eleven tydlig handledning och se till att personen som utses till handledare på arbetsplatsen har tid att finnas till hands hela veckan. ++ Kom ihåg att de flesta elever aldrig jobbat tidigare och kan känna sig nervösa i synnerhet första dagen. Få eleven att känna sig välkommen genom en ordentlig introduktion och gå runt och presentera eleven för arbetskamraterna och visa runt i lokalerna. Gå också igenom regler, praktisk information och vad som förväntas av praoeleven.

. 26 .

K o m m e d pa e lager! t s a g i Somm a r e n s rol Snart är det äntligen dags att packa undan skolböckerna och istället gräva fram solglasögonen och sandalerna, för sommarens höjdpunkt är här igen! Svensk Ungdoms traditionella barnläger går som vanligt av stapeln de tre första veckorna i juni.

Jag och SKArGArden, 3-8.6.2018 Jag och skärgården är det bästa sättet att börja sitt sommarlov på! Kom med på en oförglömlig lägervecka där vi går på skattjakt, besöker en husky-kennel, ordnar Disco, njuter av skärgårdslivet, simmar, pysslar och leker. Jag och Skärgården passar för barn i åldern 7-11 år. Lägret kostar 220 euro.

Jag Chillar, 10- 15.6.2018 Jag Chillar är en rolig och lugn sommarlovsvecka för ungdomar i högstadieåldern. Följ med på en skön lägervecka där vi chillar på stranden, ser på film, övernattar en natt ute på en holme, går på skattjakt, ordnar Disco och njuter av sommarlovet. Jag Chillar passar för ungdomar i åldern 12-15 år. Lägret kostar 220 euro.

Jag PA AVEntyr, 17- 21.6. 2018 Jag på Äventyr är en lägervecka full med häftigt program! Kom med på en spännande lägervecka då vi sover en natt utomhus, lagar mat på trangia, besöker en husky-kennel, rör oss mycket ute i naturen, ordnar Disco, simmar och leker. Jag på Äventyr passar för barn i åldern 7-11 år. Lägret kostar 196 euro.

Vi ses PA Kirjais i juni! Läs mer om våra läger och anmäl dig på www.su.fi/barnlager

. 27 .

EUROPAS KARTA RITAS OM ÄR VI REDO?

Anna Abrahamsson ILLUSTRATION Sofia Jern TEXT

I slutet av maj 2019 kommer EU att gå till Europaparlamentsval. Ur ett finländskt perspektiv kan detta ännu tyckas evighetslångt borta, med tanke på de reformer och val som först ska klaras av på hemmaplan.

. 28 .

Men i Europa riktas mångas blickar redan mot 2019. Flera omständigheter pekar mot att valet på många sätt blir unikt. Storbritannien är på väg mot ett utträde ur unionen i mars 2019. Socialdemokraterna har lidit svidande valförluster i flera stora EU-länder, samtidigt som partier i utkanten av den politiska kartan vunnit mark. Lägg till jokerkortet Macron, som än så länge vägrat bekänna politisk färg på europeiskt plan. De traditionella maktförhållandena mellan konservativa, socialdemokrater, liberaler och andra partigrupperingar ritas om 2019, och det kan innebära stora förändringar. Frågan om vem som tar upp en av EU:s mäktigaste positioner – ordförande för EU-kommissionen – år 2019 är även het. År 2014 testades ett toppkandidatsystem där alla partigrupper presenterade en ”Spitzenkandidat” innan valet, och genom en gentlemannaöverenskommelse utsågs den vinnande partigruppens kandidat till kommissionsordförande. Systemet som ansågs göra utnämningen mer demokratisk och transparent i förhållande till medborgarna har dock

nu stött på motvind i många huvudstäder. Argumenten är att toppkandidaterna inte lyckas överbrygga klyftan mellan EU och vanliga medborgare och kan ge ytterligare medvind åt populistpartier. I bakgrunden ligger även det faktum att toppkandidatsystemet minskat regeringarnas makt att påverka utnämningen – tidigare presenterade rådet en ordförandekandidat de kunde förhandla fram bakom stängda dörrar. Samtidigt är det sant att toppkandidatsystemet begränsar urvalet och favoriserar den dominerande partigruppen (de konservativa), och ofta utesluter sittande statschefer och andra högt uppsatta nationella politiker. EU:s stora framtidsfrågor ligger inte alls i en avlägsen framtid, och borde heller inte göra det ur finländskt perspektiv. Frågan om hur kommissionsordförande utses kommer att behandlas på ett toppmöte i juni i år. Samtidigt avgörs också hur Storbritanniens 73 tomma säten ska fördelas efter Brexit. Stora strukturella frågetecken – inte minst hur det hål på 12 miljarder Brexit lämnar i EU-budgeten ska gå ihop – behöver lösas och Finland har potential att vara tongivande då vi tar över det roterande EU-ordförandeskapet i juni 2019. Som liberaler behöver vi också förbereda oss på de nya villkor och möjligheter framtiden kan innebära. Liberalerna – med eller utan Macron – har möjlighet att stärka sin position i EU-parlamentet och sin röst i hur framtidens Europa byggs upp. Exakt hur det nya parlamentet ser ut och vilka vägval det innebär vet vi inte än, men grunden har redan börjat läggas. Vi gör klokt i att aktivt vara med i att forma den. SFP har länge visat att också ett litet parti kan ha stort inflytande på EU-nivå, och det bör vi se till att också göra efter 2019.

. 29 .

VIERASKYNÄ

SUKUPOLVIPOLITIIKALLE SISÄLTÖÄ

ELISA GEBHARD Suomen Nuorisoyhteistyö Allianssi ry:n puheenjohtaja

inulta tullaan usein kysymään, mitä sukupolvipolitiikka oikeastaan tarkoittaa, ja miksei siitä voi puhua konkreettisemmin. Olen samaa mieltä siitä, että sukupolvipolitiikka kaipaa sisältönsä puolesta selkeytystä, sekä laajempaa puolestapuhujien joukkoa. Onneksi laajaan teemaan kuuluu useita konkreettisia kysymyksiä, sekä toivottavasti myös ratkaisuja. Sukupolvipolitiikalla tarkoitetaan sitä kokonaisuutta, jolla politiikan vaikutuksia eri ikäryhmiin sekä vielä syntymättömiin sukupolviin pyritään tarkastelemaan. Laajassa mielessä valtaosa eri yhteiskunnallisista kysymyksistä liittyy jollain tavalla sukupolvipolitiikkaan. Saavatko lapsenlapsemme nauttia luonnosta? Miten nuoret jaksavat työelämässä edeltäjiään pidempään? Miten hoivamenot rahoitetaan? Kohteleeko hyvinvointivaltio ylipäänsä kaikkia tasapuolisesti? Oma näkökulmani sukupolvipolitiikkaan painottuu nuoriin. Nuorten asiat eivät kuitenkaan ole ainoastaan nuorten asioita, vaan myös ikääntyneemmän henkilön kannattaisi olla kiinnostunut niistä, jotka ratkaisevat myös hyvinvointivaltion tulevaisuuden. Siis sen saman hyvinvointivaltion, jonka säilymistä nuoret toivovat, mutta jonka säilymiseen he eivät tutkimusten mukaan luota. Ei ole ihme, että nuorten luotto hyvinvointivaltioon on horjunut. Ensi kertaa oikeastaan kaikissa länsimaissa nuoret sukupolvet ovat edeltäjiään köyhempiä. Vastaavasti vanhempien ikäluokkien tulot ovat kasvaneet. Tilastollinen fakta näkyy myös ajattelumalleissa; ainoastaan joka kymmenes suomalainen nuori uskoo sekä oman että seuraavan ikäluokan taloudelli-

. 30 .

sen aseman kohenevan. Vaikka yhteiskunnan taloudellinen tilanne osoittaa pitkästä aikaa elpymisen merkkejä, ei nuorten työllisyys ole kohonnut toivotulla tavalla. Omalle sukupolvelleni työelämän murros on uusi normaali. Sen sijaan sosiaaliturvajärjestelmämme on luotu sen ajan tarpeisiin, jolloin vanhempamme kävivät koko ikänsä samassa työpaikassa joka päivä kahdeksasta neljään, lakisääteiset vuosilomat mielessä. Tarkoitukseni ei ole maalata liian pessimististä tulevaisuuden maisemaa. Iso osa nuorista luovii aikamme haasteiden kanssa: pääsee opiskelemaan, sinnittelee välillä köyhyysrajan alapuolella, tekee vähän töitä opintojen ohella, valmistuu, menee töihin ja menestyy. Tosin tämäkin pärjäävä nuori pääsee maksamaan aikaisempaa korkeampia eläkemaksuja, pääsee myöhemmin eläkkeelle ja saa pienempää eläkettä kuin esimerkiksi nykyeläkeläiset. Muun muassa näiden syiden vuoksi sukupolvipolitiikka ja nuorten näkökulma tarvitsevat suuren joukon eri tahoja puolustajikseen. Lisäksi puolueet kuuntelevat ensisijaisesti äänestäjiä, joista aktiivisimpia ovat 55-69-vuotiaat. Tämän vuoksi nuorten yhteiskunnallinen aktiivisuus on sukupolvipolitiikan kulmakivi. Onneksi jokainen meistä voi tehdä yhden konkreettisen teon sukupolvipolitiikan puolesta vielä tänään, nimittäin allekirjoittaa Maksuton toinen aste -kanslaisaloitteen. Toteutuessaan aloite takaisi, että kenenkään nuoren toisen asteen opinnot eivät keskeytyisi tai jäisi aloittamatta oppimateriaalien hinnan vuoksi. Yksittäiset toimet nuorten aseman parantamiseksi ovat sukupolvipolitiikkaa parhaimmillaan.

KALLELSE TILL SVENSK UNGDOM, SVENSKA FOLKPARTIETS UNGDOMSORGANISATION R.F:s 75:e FÖRBUNDSKONGRESS DEN 27-29 APRIL 2018 Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f. sammankallas härmed till förbundskongress den 27-29 april 2018 i Pargas på Pargas svenska gymnasium (Skolgatan 14). Kongressen inleds fredagen den 27 april klockan 14.00 och avslutas söndagen den 29 april cirka klockan 16.00. Vid kongressen behandlas i § 16 i förbundets stadgar nämnda ärenden. Vid förbundskongressen har varje medlem yttrande- och närvarorätt. Lokalavdelningarna bör senast den 3 april 2018 anmäla sina ombud till respektive kretskansli, förbundskansliet eller via www.su.fi. Förtjänsttecken kan delas ut på kongressen. Svensk Ungdoms förtjänstteckenskommitté beslutar om eventuell utdelning och förslag kan framföras till kommittén genom förbundssekreteraren (benjamin@su.fi) senast 2 april 2018.

STATUT FÖR SVENSK UNGDOMS FÖRTJÄNSTTECKEN Svensk Ungdoms förtjänsttecken ges till personer som under en längre tid och på ett avgörande sätt arbetat för och utvecklat verksamheten på bred front på någon nivå inom förbundet. Svensk Ungdoms förtjänsttecken ges endast i undantagsfall till tjänstemän eller förbundsordförande. (Dylika personer kan dock i undantagsfall få ett förtjänsttecken för sina insatser på annan nivå inom förbundet.) Tammerfors den 18 februari 2018 Förbundsstyrelsen för Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f. CHRISTOFFER INGO förbundsordförande

BENJAMIN ELLENBERG förbundssekreterare

. 31 .

SVENSK UNGDOMS 75 E KONGRESS

Vad borde vi göra för att främja ungdomars psykiska hälsa? Ska studerande få tjäna mer vid sidan om studierna utan att förlora studiestödet? Hur ska vi föra en sund och ansvarsfull drogpolitik? Borde translagen förnyas? Hur kan vi göra junioridrotten mer jämställd? Ska 16-åringar få rösträtt? Borde vi flytta på sommarlovet? Vad tycker du?

DEN 27-29 APRIL 2018 samlas vi i soliga Pargas för Svensk Ungdoms kongress, som är förbundets årsmöte och högsta beslutsfattande organ. Här har du chansen att vara med och bestämma vad SU ska jobba för det kommande året! Du hinner anmäla dig till den 3.4.2018 då anmälningstiden går ut! Vi ses i Pargas!