Liber 1/2015

.1.

LEDARE

HÄR BLÅSER FRIA VINDAR

I SUSANNA RAPP chefredaktör

”Liber betyder fri och speglar vad SU står för”

din hand håller du det allra första numret av Liber, Svensk Ungdoms nya medlemstidning. Vi kände att det var dags att uppdatera tidningen så att den ser ut som SU: fräsch, relevant och ung. Förutom innehållet ska också namnet och utseendet reflektera Svensk Ungdoms värderingar. Liber betyder fri och speglar vad SU står för. Vi tror på det fria valet, på frihet under ansvar och på att alla ska få vara sig själva så länge som det inte skadar andra. Inget ont mot Svensk Framtid, SU:s anrika tidning som grundades redan 1947. Innehållet följer de facto det gamla konceptet i hög grad. Den nya tidningen kommer att fortsätta i Svensk Framtids spår med att bevaka frågor som är viktiga och intressanta för Svensk Ungdoms medlemmar. Samtidigt vill vi försöka ge fördjupade, nya och kanske ibland också provocerande perspektiv på aktuella fenomen. Trots att det talas om papperstidningens död finns det fortfarande ett behov av att balansera det snabba nyhetsflödet och behandla olika frågor på djupet. Dessutom är tidningen en viktig kanal för att visa vad som är på gång inom organisationen, både då det gäller SU:s politik och olika roliga evenemang. Några nya inslag finns också med i ett försök att hämta tidningen till 2010-talet. En av de nya bestående delarna är kolumnen Vieraskynä, där intressanta personer skriver om aktuella ämnen på finska. Genom att ha innehåll på både svenska och finska vill vi signalera att det inte är ”vi finlandssvenskar mot världen”. Att SU är den enda politiska ungdomsorganisationen som gör politik på svenska betyder inte att vi ska utestänga dem som talar det andra inhemska eller något annat språk, i stället borde vi försöka nå ut ännu bättre. Samarbete över språkgränserna är viktigt och tillsammans kan vi uppnå mer. Ett exempel är den lyckade höstkongressen för European Liberal Youth, LYMEC, som arrangerades i samarbete med Keskustanuoret. Framtiden är förhoppningsvis inte svensk eller finsk utan välkomnande, mångkulturell och liberal. Frågan om samarbete och kulturell mångfald är kanske mer aktuell än någonsin, då Europa bevittnar den största flyktingströmmen sedan andra världskriget. Samtidigt har högerextrema strömningar och rasism blivit allt synligare både i Finland och Europa. I detta nummer kan du läsa en intervju med rasismforskaren Karin Creutz som är insatt i ämnet. Hon säger att den rasistiska retoriken trängt igenom i vårt samhälle bland annat på grund av populistisk politik. Att Sannfinländarna, som har medlemmar som tillhör extremhögern, sitter i regeringen betyder retoriken redan trängt djupt in i samhället. För att motarbeta rasism behövs det saklig och sansad dialog och välgrundade argument. På den punkten kan Svensk Ungdom dra sitt strå till stacken Hoppas att du gillar Liber! Tidningen är till för er medlemmar och vi tar mer än gärna emot ris, ros och nya idéer.

.2.

INNEHÅLL NO 01/2015

Rädsla berättigar inte hatretorik och våld s. 10

3

LEDARE

4

ANSLAGSTAVLAN

6

SU I MEDIA

7

KOLUMN

8

SAMHÄLLE

9

SAMHÄLLE Gott betyg för årets politikerskola

10

SAMHÄLLE Rädsla

Perspektiv Bli en bättre talare

och våld

Sandra Grindgärds om klimatavtalet i Paris s. 14

berättigar inte h ­ at­retorik

Nytänkande kvalité och jämlikhet efterlyses!

13

SAMHÄLLE

14

SAMHÄLLE

Nytt klimatavtal i sikte

16

SAMHÄLLE

Hon vill att vi ska tala om det

17

KOLUMN

18

TEMA

21

TEMA

23

VÄRLDEN

Kampen om vita huset är igång

26

EKONOMI

Mental träning ger psyskisk ­styrka

27

KOLUMN Avreglering

28

KULTUR

30

VIERASKYNÄ

Lyft katten på bordet

Humanaritärt arbete kan inte ersätta politiska lösningar Storsamlingen, Tema: kriser i världen

- hot eller möjlighet?

Hon vill visa Syriens andra ­ansikte

lipsahdus

Tuomas Enbuske; Freudilainen

Intervju med FN-arbetaren Annika Sandlund s. 18

Susanna Rapp ANSVARIG UTGIVARE Ida Schauman GRAFIKER & OMSLAG Lotta Fors TRYCKERI KTMP Group MEDVERKANDE Ida Schauman, Pia Backman, Emilia Juslin, Sandra Grindgärds, Anna Abrahamsson, Benajmin ­Ellenberg, Jade Malmi och Tuomas Enbuske NO 1/2015 UPPLAGA 3000st CHEFREDAKTÖR

Cristoff Treier: Mental träning ger psykisk styrka s. 26

Vieraskynä: Tuomas Enbuske s. 30

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47

.3.

sf@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

3 TIPS

ALEXANDRA BACK

vice ordfĂśrande

Skippa hypermarketar och handla hemma hos bonden. Gürdsbutiker och den samhällsbyggande konsumenten har aldrig varit hetare. Tänk att fü klappa korna samtidigt som du für en inblick i producentens vardag. 1

Crossfit. Tungt, jobbigt och utmanande. Lovar att du blir frälst.

2

Kanadas nya premiärminister Justin Trudeau, fÜr han är sü 2015.

3

Anna Forth, ansvarig producent pü Yle, och Suss Åhman, sakkunnig i sexuell hälsa pü Folkhälsan tog emot medaljen pü SU:s kansli i Helsingfors.

Svenska natten-medaljen till Sex & SĂĽnt DEN 6 NOVEMBERÂ var det ĂĽter dags att fira svens-

ka dagen. I ür gick Svensk Ungdoms Svenska Natten-medalj till radio- och teveprogrammet Sex & Sünt som sänds i Radio X3M och pü Yle Fem. SU ville uppmärksamma Sex & Sünt efter­som programmet har skapat ett forum fÜr finlandssvenska ungdomar där de kan lära sig mer om och diskutera frügor gällande sexliv och sexualitet. SU:s fÜrbundsordfÜrande Ida Schauman säger ocksü att programmet gÜr ett viktigt arbete fÜr att stärka sexualundervisningen pü svenska i Finland. – De har under flera ürs tid lyckats lyfta upp dessa frügor pü ett kreativt och modigt sätt och har gett unga en mÜjlighet att lära sig mera om och diskutera sex och ­sexualitet.

Sex & Sünts programledare Dan Granqvist säger att han kommer ihüg när han själv var ung och lyssnade pü Sex & Sünt och lärde sig nya saker om välden och om sig själv. – Det känns superhäftigt att nu fütt vara med i münga ür och gÜra det programmet och utveckla det till TV-formatet ocksü. Jätteroligt att münga verkar gilla det vi gÜr. Svensk Ungdom har delat ut Svenska Natten-medaljen sedan 2004. Medaljen tillkom fÜr att uppmärksamma unga personer, projekt och fÜreningar som berÜr unga som gÜr en insats fÜr det svenska i Finland. Tidigare har bland annat Mikaela Ingberg, AndrÊ WickstrÜm, Tuomas Enbuske, Regnbügsankan, Dream Academy Finland och humorgruppen KAJ blivit tilldelade medaljen.

FĂślj oss pĂĽ @ SVENSKUNGDOM

Vill du se din bild här? Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM

i din nästa instagrampost.

@ SVENSKUNGDOM

@ SVENSKUNGDOM

Let them fly! Fly on the wings of love. The refugee crisis is a hot topic at the #lymeccongress #svenskungdom

Sista träffen med politikerskolan i Helsingfors. Selfie med retorikmästaren Hagge! đ&#x;˜Ž

.4.

@ SVENSKUNGDOM

Ocksü Svensk Ungdom är pü hupparefolkets sida! Ungdomsarbete är viktigt och värdefullt.

ANNA ABRAHAMSSON NY PRESIDENT FÖR UNR SU:aren Anna Abrahamsson valdes till president för Ungdomens Nordiska Råd (UNR) i Reykjavik i slutet av oktober. Hon vill under det kommande året stärka de ungas roll i det nordiska samarbetet. – I och med en mer globaliserad värld står det nordiska samarbetet inför helt nya utmaningar och möjligheter, och genomgår viktiga reformprocesser. UNR spelar därför en extra viktig roll som språkrör för de unga och för att stärka den nordiska framtidsvisionen, sade Abrahamsson. Det nya presidiet består, förutom presidenten, av representanter från olika paraplyorganisationer och nordiska länder.

VBL 10/11/15

Följ oss på @SVENSKUNGDOM

@ CECILIAWIKSTRÖM

Har M tänkt på vad som händer om man stänger gränserna: alla fastnar i Danmark som också stänger. Blir EU-domino och ingen asyl @ MARK_LEVENGOOD

SVENSKA YLE 09/11/15

Allt går så snabbt i mediebranschen nu. Man kan knappt gå på toaletten utan att alla skriker ”comeback” när man återvänder.

@ HILARYCLINTON

LEDARE: STORA OROSMOLN ”Regeringen vill framställa reformen som en historisk omdaning som framför allt sätter stopp för de stigande kostnaderna för vården och garanterar alla en jämlik vård. Men de fortsättningsvis obesvarade frågorna – inte minst gällande vård på svenska – är skrämmande många. Val utan acceptabla alternativ är inga val. Det gavs heller inga svar på vilka spärrar det nya systemet kommer att innehålla i förhållande till de stora vårdbolag som inte är kända för att vara goda skattebetalare i Finland. Det försäkrades enbart att regeringen nogsamt kommer att se till att också små och medelstora finländska vårdföretag har en chans på vårdmarknaden.”

SVENSKAN I KLÄM I VÅRDREFORMEN ”Svenskan hamnar i kläm i vårdreformen anser Svenska folkpartiets ordförande Carl Haglund. Han anser att regeringens planer innebär en sjukhusslakt och en försämrad vård på svenska. Det här skulle enligt honom aldrig ha skett om SFP hade suttit i regeringen. Haglund säger att den svenskspråkiga befolkningens rätt till vård lyser med sin frånvaro i reformen. Om den svenska servicen försämras kan reformen enligt Haglund strida mot grundlagen. – Regeringens vårdreform handlar om politiska maktstrukturer medan trygghet och rätt till god vård tycks vara sekundärt, säger Haglund.”

2015 is on track to be the hottest year on record. Climate change is not only real, it´s already present. @ TUOMASENBUSKE

Meillä on tänä yöna syntynyt potra #sote! Pihtisynnytyksellä, jo pari kertaa abortoituna! Mitat 18 kg ja 15 cm! Kolme isää voivat huonosti! @ IDASCHAUMAN

Vet ni hur ofta det gjorts ändringar i #studiestödet sedan 1994? 3,6 ggr per år. Tror ni att ngn grupp skulle acceptera det?

SIFFRAN

VALSEGER FÖR LSK LIBERALA STUDERANDE (LSK) gjorde

ett gott resultat i årets fullmäktigeval till studentoch studerandekårerna. – LSK gjorde ett fantastiskt bra val i Novium och Åbo Akademis Studentkår. Regeringens inbesparingar kommer att leda till att de kommande åren blir tunga för högskolorna och student- och studerandekårerna, därför är vi glada att så många av våra kompetenta och engagerade kandidater blev invalda, sade LSKs förbunds­ ordförande Christoffer Andersson.

In i studerandekåren Novium valdes alla sex kandidater till fullmäktige. I Åbo Akademis Studentkårs fullmäktigeval fick LSK i Åbo fem mandat och LSK i Vasa fyra mandat. LSK ställde också upp kandidater i Arcada studerandekår ASKs fullmäktigeval och fick där tre suppleantplatser. LSK är Svensk Ungdoms högskolepolitiska förbund.

.5.

80 år kommer det att ta innan män och kvinnor är jämställda på arbetsplatser världen över, visar organisationen World Economic Forums (WEF) undersökning om jämställdhet.

SU I MEDIA

HBL 25/9/15

Tiden är mogen för ett nordiskt medborgarskap DET NORDISKA MEDBORGARSKAPET skul-

le stöda kärnan i det nordiska samarbetet, nämligen medborgarsamhällets iver och genuina önskan att i gemenskap utveckla samhället. För att åstadkomma detta behöver vi inte högt­flygande drömmar om federationer och superstater, utan lösningar som undanröjer trösklarna för människomöten. Det nordiska medborgarskapet ska inte ersätta det nationella medborgarskapet, snarare komplettera det. Den juridiska konsekvensen är att alla nordiska medborgare ska betraktas som jämbördiga medborgare i de land de bor i och inte som utlänningar. Om vi fastställer att nordiskt samarbete och integration ska vara djupare än det europeiska, skulle det lösa problemet gällande EU:s princip om ickediskriminering. Vi ska se de nordiska

folken som systrar och bröder och inte avlägsna släktingar. Ett välmående samhälle upprätthålls av människors strävan att samarbeta, inte av abstrakta statliga strukturer. Ett nordiskt medborgarskap är ett effektivt sätt att undanröja en mängd gränshinder. Det skulle skapa ännu bättre förutsättningar för en nordisk marknad där kunskap, varor, arbetskraft och personer har fri rörlighet parallellt med den större europeiska marknaden. Finlands framtid är i Europa, men vår värld börjar i Norden. Erik Carter, President för Nordiska Center­ ungdomens Förbund och SU:s ordförande Ida Schauman skriver om hur ett nordiskt med­ borgarskap skulle undan­röja gränshinder.

VBL 08/11/15 SVIK INTE DE ­FINLÄNDSKA BÖNDERNA INGEN HAR UNDGÅTT de senaste tidens nyheter

om misskötseln på slakterier och produktionsgårdar i Finland. Det är klar sak att de specifika fallen är djurmisshandel och att rättsliga påföljder är att vänta. Ingen vill att någon del av vår matproduktion ska skötas så som nu visats. Med det sagt så vill vi ändå än en gång uppmana finländarna att konsumera inhemskt! Vi har en av världens striktaste djurskyddslagar och de påkomna fallen torde vara undantagen som bekräftar regeln om att den följs. Helt tydligt finns det problem på slakterier som nu är kända och kan åtgärdas. Man kan, och bör, äta kött mera sällan men i stället satsa på en bra köttbit. Kretsstyrelsen för Svensk Ungdom Österbotten uppmanar folk att köpa inhemskt kött

VN 19/09/15

ÅU 10/09/15

BEHÅLL Y-TÅGET!

VI KAN HJÄLPA

innebär att pendlarnas vardag försvåras. Många ungdomar pendlar med Y-tåget till sina studier i huvudstadsregionen. Nu blir de tvungna att hitta nya rutter till sina skolor. Alla unga har inte möjligheten att ta sig med bil till närliggande busstation eller till exempel till Kyrkslätt. Vi kan inte heller kräva av föräldrarna att de ska bli ungdomarnas ”privata taxichaufförer”. Det är fel av samhället att försvåra skolgången för unga. [...] Svensk Ungdom i Nyland hoppas att förnuftet och framtidsvisionen i slutändan skulle segra. De planerade ned­skärningarna i tågnätverket skulle innebära en förlust för hela regionen, som i slutändan kan vara större än VR:s inbesparingar.

JAG UPPMANAR alla att ägna en stund åt att

NEDLÄGGNINGARNA I TÅGNÄTVERKET

fundera över hur lyckligt lottade vi egentligen är och framför allt att fundera över hur vi kan hjälpa. För det kan vi. Vi kan reagera då vi möter okunskap kring flyktingkrisen och samvetslösa åsikter, vi kan ge lite av vår tid genom att ordna eller delta i aktiviteter med flyktingar och vi kan donera en liten summa pengar. Vi kan göra lite, men det lilla vi gör, betyder otroligt mycket för någon annan.

Henrik Wickström

Cecilia Fredriksson

Kretsordförande för Svensk Ungdom i Nyland, om nedläggningen av Y-tåget.

Kretsordförande för SU i Åboland, om att alla kan hjälpa de flyktingar som kommer till Finland.

.6.

KOLUMN

PERSPEKTIV

I

juli 2015 förändrades Europa för en lång framtid. Efter att ha tagit emot en väldigt liten del av världens flyktingar så har vi nu den största flyktingvågen till Europa sedan andra världskrigets slut. Flyktingarna kommer från Syrien men också från Irak, Afghanistan, Somalien och Sydsudan. De som följer med nyheter har fått läsa rubriker som ”Tusentals illegala invandrare i Torneå”, ”Flyktingströmmen på väg att bli okontrollerbar” och ”10 000 är vad vi klarar av”. Media ger intrycket av att det är Finland som är utsatt och av att det är Europa som är i kris och i en ohållbar situation. Men stämmer det? Sedan början av det syriska inbördeskriget år 2011 har fyra miljoner syrier flytt sina hem. Majoriteten av dem flydde till närliggande länder som Libanon, Turkiet, Egypten och Jordanien. Trots bilden av ett överbelastat Europa så tar vi fortsättningsvis emot en bråkdel av de som flyr sina hem. Enligt FN:s flyktinkommissariat finns det 59 miljoner flyktingar i världen. I augusti hade 350 000 av dem kommit till Europa och 20 000 till Finland. I Libanon, ett land med lika många invånare som Finland och en fjärdedel av vårt BNP, finns det 1,4 miljoner flyktingar, var fjärde invånare är flykting. Där är det brist på basförnödenheter som husrum, mat och kläder. Vintrarna i Libanon är på många håll lika kalla som i Finland. Hemma har många sagt att vi ska hjälpa våra egna före vi kan hjälpa andra. I sig är det inget fel på tanken, det är klokt att försöka hjälpa personer i nöd i närheten före man tar emot andra. Frågan är dock om vi verkligen kan jämföra den nöd som finns i länder som Libanon med Finland. Om vi är ärliga så har vi det ändå ganska bra i Finland, framförallt med tanke på att vi är mitt i en ekonomisk kris. Även om nedskärningar i bidrag drabbar flera grupper så får dessa ändå fortsättningsvis stöd. Trots vårdreform så kommer alla ändå att få vård också i fortsättningen. Till och med då regeringen skär 600 miljoner i utbildningen, vilket SU motsätter sig starkt, så kommer alla finska barn gå i skola och få en utbildning. Ingen människa kan välja var de föds. Att födas i Finland innebär säkerhet, jämlikhet och stabilitet. Att födas i Syrien, Irak, Afghanistan, Somalien eller Sydsudan innebär flykt och otrygghet för många. Att vara utan ett socialskyddssystem som stöder om man blir utan jobb, att barnen inte har en skola att gå i, att vara utan tjocka väggar som skyddar mot vädret och att ha någon enstaka läkare som kan hjälpa vid akut sjukdom. Finland är inne i lågkonjunktur som kräver svåra beslut. När de görs är det viktigt att tala om saker med deras rätta namn. De vägval vi gör i flyktingfrågan kan innebära skillnaden mellan den trygghet vi är vana vid och en otrygghet som vi inte ens kan föreställa oss för tusentals människor, det kan till och med innebära skillnaden mellan liv och död.

.7.

IDA SCHAUMAN förbundsordförande

”Att födas i Syrien, Irak, Afghanistan, Somalien eller Sydsudan innebär flykt och otrygghet för många”

SAMHÄLLE

.8.

Under sista träffen i Helsingfors fick deltagarna träffa Svenska Folkpartiets ordförande Carl Haglund och riksdagsledamoten Eva Biaudet.

Gott betyg för årets politikerskola TEXT FOTO

Susanna Rapp Pia Backman

av stapeln för tionde gången. Kursen arrangerades i Vasa, Helsingfors och Åbo och samlade över 30 deltagare från olika håll i Svenskfinland. På kursen behandlades allt från att hur det är att vara ung i politiken till ekonomi och retorik. Under den sista träffen som var gemensam för alla fick deltagarna åka på studiebesök till Utrikesministeriet och träffa Svenska Folkpartiets ordförande Carl Haglund och riksdagsledamoten Eva Biaudet. Ida-Maria Skytte, Isabella Häggblom, Rebecca Häggblom och John Illman som deltagit i politikerskolan i Vasa ger gott betyg till konceptet. De I HÖST GICK POLITIKERSKOLAN

valde att komma med eftersom programmet lät lockande. – Det har varit ett lyckat projekt, sammanfattar Illman och de andra nickar instämmande. Ida-Maria Skytte som sitter med i ungdomsfullmäktige i Korsholm säger att hon blivit allt mer intresserad av politik under de senaste åren. – Mest nytta hade jag av föreläsningen om ekonomi, jag har inte varit så insatt i det tidigare, säger Skytte. JOHN ILLMAN SOM är

från Ekenäs men studerar statskunskap i Vasa tillägger att det också har varit intressant att diskutera kommunsammanslagningarna som varit mycket på tapeten i Österbotten. De fyra säger att man får lära sig en del om politik och hur samhället fungerar i högstadiet och gymnasiet men att det gäller att själv vara intresserad och välja extra kurser. Utbudet

.9.

kan också variera mycket mellan olika skolor. Politikerskolan har enligt dem gett bra fördjupning i olika teman. – Och så får man ju chansen att träffa ganska viktiga människor. Det har varit riktigt intressant och roligt, inflikar Rebecca Häggblom som också säger sig ha lärt sig mycket nytt om alla politiska partier. Tidigare var hon mest bekant med de största partierna. Ida-Maria Skytte och Isabella och Rebecca Häggblom säger att de i framtiden kan tänkta sig att göra politik på kommunnivå. – Här har vi fått bra information om Svensk Ungdom också, jag har inte känt till organisationen tidigare, säger Isabella Häggblom som fick höra om Politikerskolan av sin syster som sitter i ungdomsfullmäktige i Korsholm. Illman siktar i sin tur på att ställa upp för LSK i Vasa i nästa kårval. – Sedan får man se vart det leder.

SAMHÄLLE

Karin Creutz ++ Forskare vid Centret för forskning om etniska realtioner och nationalism (CEREN) vid Svenska social - och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet ++ Hennes doktorsavhandling fokuserar på hur kollektivet skapas i mediedebatter om islam genom symboliska gränsdragningar. ++ Har tidigare forskat i ämnen som bland annat integration, islamfobi och symboliska gränser och nationalism

. 10 .

RÄDSLA BERÄTTIGAR INTE HATRETORIK OCH VÅLD – Att östeuropeiska romer blir sparkade och spottade på gatan, att somaliska unga muslimer hotas med våldtäkt, att människor förföljs eller att det limmas upp hotfulla planscher, det går inte att motivera med rädsla, sägers sociologen och rasismforskaren Karin Creutz.

TEXT FOTO

Susanna Rapp Lotta Fors

D

en debatt vi har om invandring just nu bär många likheter med en sådan atmosfär som dominerat till exempel före folkmord, säger sociologen och rasismforskaren Karin Creutz. Under hösten har Creutz blivit ett känt namn för många om följt med mediedebatten om flyktingkrisen. Hon har varit en efterfrågad expert och har ofta kommenterat de reaktioner som följt. Creutz påpekar ändå att det inte är invandring och flyktingfrågan som ensam fött de rasistiska positionerna. – Det går inte ihop när man ser på frågan ur ett europeiskt perspektiv. Invandringen, förhållningssätten och lagstiftningen om integration har varit mycket annorlunda i olika delar av Europa men ändå har extremhögerns retorik varit likadan i årtionden. I synnerhet gällande islam och afrikansk invandring så är den lika överallt. Då kan man konstatera att det inte är samhället och invandringen som skapar det här. Creutz säger att man kan se en enorm skillnad om man jämför dagens debatt med hur den såg ut för tio år sedan. Hatretoriken har blivit synligare och kommentarer och

r­ asistiska inlägg på sociala medier är nu allt oftare skrivna under eget namn. Mycket kunde direkt klassificeras som hets mot folkgrupp, enligt Creutz, men då det inte riktar sig mot en specifik folkgrupp är det svårt att använda sig av lagstiftning för att motarbeta hatpratet.

E

n stor skillnad är också att hatretoriken inträtt i den offentliga debatten. Det har enligt Creutz skett genom att exempelvis politiker och kvällspressen snabbt har hakat på populistiska tongångar och struntat i sitt samhällsansvar. – Kvällspressen uppviglar och kastar bensin på elden. ­Sedan kanske de lägger locket på följande dag men det ­hjälper absolut ingenting för det är redan inpräglat i människors medvetande. Att det bara är unga män som kommer, levnadsstandardsshoppare som är missnöjda med Finland som inte vill integrera sig. En vanlig människa som inte­ ­jobbar med flyktingfrågor har ofta endast den uppfattningen som media skapar. I debatten har oviljan att ta emot flyktingar motiverats

. 11 .

SAMHÄLLE med bland annat rädsla. Creutz menar att det säkert kan stämma om man tänker på hotbilderna som kvällspressen skapar. Det är ändå problematiskt att bolla bort flyktingfrågan genom att hänvisa till rädsla, i synnerhet då det sällan handlar om hotfulla dominanta grupper och då det ofta redan färdigt finns sentiment emot grupperna. Creutz påpekar också att rädsla inte berättigar till att bete sig på ett sätt som inte överhuvudtaget är acceptabelt i ett rättssamhälle. – Det att östeuropeiska romer blir sparkade och spottade på på gatan, att somaliska unga muslimer hotas med våldtäkt, att människor förföljs eller att det limmas upp hotfulla planscher, det går inte att motivera med rädsla. Att den rasistiska retoriken har fått genomslagskraft beror även på att den har blivit vanligare genom populistisk politik. Samma utveckling kan man enligt Creutz också se i andra länder. – Det har tidigare varit en extremposition och människor har inte velat ta del av eller ta till sig extremgruppers argument. Nu har vi en regering med ett populistiskt parti som har de här extremgrupperna i sig, vilket betyder att retoriken redan är långt inne i samhället.

E

S

annfinländarnas invandringspolitiska program och fallet med Immonen är tecken på att det inte längre finns någon kontroll över vad ett regeringsparti bär för ansvar säger Creutz. Hon anser också att såväl Juha Sipilä som Alexander Stubb mycket tydligare borde ta ansvar för att de har en regeringspartner vars politiker uttryc­ ker sig som exempelvis Immonen. – Konsensuspolitiken gör att det kompromissas åt fel håll. I vissa saker kan man kompromissa men i andra borde man aldrig göra det. – Partier borde göra det fullständigt klart att de inte accepterar rasism så att det inte skulle vara möjligt att komma med vaga uttalanden som man kan tolka på olika sätt. Ett exempel på vagheten som Creutz lyfter fram är då Finland lade ner sin röst i EU-omröstningen om fördelningen av flyktingar i september. Bara Tjeckien, Ungern, Rumänien och Slovakien röstade emot beslutet – Tänk på hur Ungern har förhållit sig till hela flyktingkrisen och brutit mot människorättskonventioner. Att Finland hellre positionerar sig närmare dem än att klart ta avstånd är antagligen i någon slags kompromiss att försöka hålla alla dörrar öppna. På det sättet behöver Finlands regering inte säga att vi vill ha en mänsklig, rättvis flyktingpolitik som tar i beaktande mänskliga rättigheter, och bära vårt ansvar. Men regeringen vill inte heller säga nej. De spelar med flera händer av kort, vilket är svagt. reutz konstaterar ändå att debattklimatet så småningom har börjat förändras i Finland. De rasistiska åsiktsyttringarna har också lett till flera motreaktioner och demonstrationer för ett mångkulturellt samhälle. Människor som kanske inte tidigare demonstrerat deltar i protester och tar öppet avstånd från rasism. Hon påpekar ändå att det inte är idealt att samhället blir allt mer polariserat eftersom det bland annat påverkar människors personliga relationer. – Det måste finnas rum för en saklig och sansad dialog. Samtidigt måste det finnas tydliga gränser för debatten, säger Creutz.

”Vi har ett regeringsparti vars program går mot grundlagen utan att det någonsin har blivit en diskussion om det”

nligt Creutz finns det i alla länder kopplingar mellan extremgrupper och partier. I Finland är några sannfinländska riksdagsledamöter medlemmar i Suomen Sisu och det senaste fallet handlar om den sannfinländska riksdagsledamoten Olli Immonens kopplingar till den nynazistiska Finska motståndsrörelsen. Immonen poserade i somras på samma fotografi med medlemmar av rörelsen vid Eugen Schaumans grav och skrev senare ett uppviglande Facebookinlägg där han uppmanade till kamp mot ett mångkulturellt samhälle. – De har en synergi, en extremgrupps representant kommer in i riksdagen genom ett populistiskt parti. Så härjar han där, är skränig och fortsätter på sin mer extrema linje och kastas kanske ut ur gruppen som James Hirvisaari. Men han är fortsättningsvis en del av samma rörelse, liksom sina tidigare partikamrater, och de fortsätter förstås med det organisatoriska samarbetet utanför det politiska.

C

– Vi har ett regeringsparti vars program går mot grundlagen utan att det någonsin har blivit en diskussion om det, även om lagstiftningsexperter försökte lyfta upp frågan. Det är en ganska allvarlig fråga som man inte alls har behandlat tillräckligt grundligt tycker jag.

reutz poängterar också att det att vissa högerextrema skränar högt, gör att de andra ser mer rumsrena ut. Det leder till att flera saker som borde behandlas grundligt ignoreras. Ett exempel som hon lyfter fram är Sannfinländarnas invandringspolitiska program, som innefattar grundlagsstridiga tankar.

C

. 12 .

Nytänkande, kvalitet och jämlikhet efterlyses! Emilia Juslin, politisk sekreterare för Liberala Studerande, LSK FOTO Nadja Vesterinen TEXT

Utbildningens kvalitet behöver inte sjunka trots regeringens stränga sparkrav men det kräver nya, flexibla lösningar och aktiv högskolepolitik. De nya fullmäktigeledamöterna i student- och studerandekårer på olika håll i Finland kommer att ha en viktig uppgift i att försvara högskoleutbildningen. I BÖRJAN AV NOVEMBER hölls

kårval i flera student- och studerandekårer runt om i Finland. Liberala studerande LSK ställde upp kandidater i Arcada studerandekår ASKs, studerandekåren Noviums och Åbo Akademis Studentkårs kårval. I skrivande stund är kampanjen i full gång och vi väntar ivrigt på resultaten från årets val. Inför kårvalet lyfte LSK och kandidaterna upp valteman som vi vill jobba för under den kommande perioden i kårernas fullmäktige. Regeringens höga sparkrav kommer att slå hårt mot högskolorna och studerande under de kommande åren, vilket också märks i de valteman som vi valt att föra fram. ETT AV DE TEMAN som

LSK valt att lyfta upp är att kvaliteten på utbildningen inte får sjunka när högskolorna är tvungna att spara. Regeringen kommer att skära 75 miljoner euro från högskolornas basfinansiering från år 2016 och flera av högskolorna har redan inlett olika sparprogram. LSK jobbar för att de planerade nedskärningarna inte ska påverka utbildningens kvalitet. Istället ser vi

ÅAS Åbo kaffekampanj med Johanna Mantere, Emilia Mattsson, Fredrik Häggman och Frida Sigfrids

gärna att man kan förnya utbildningen och göra studierna mera flexibla, och samtidigt mera kostnadseffektiva. Att utveckla och tänka om behöver inte kosta. Med flexibla studiemöjligheter och undervisningsmetoder som är anpassade till studerandes behov kan studerande studera snabbare och mera effektivt. Vi vill att högskolorna ska satsa på digitalisering i olika former för att hänga med i utvecklingen och öka flexi­ biliteten. Dessutom har högskolorna utlovats finansiering för digitalisering från regeringens spetsprojektmedel. Ju större konkurrens det finns mellan högskolorna för att få finansiering, des­ to viktigare är det att våga satsa och utveckla istället för att stå vid sidan om och se på när alla andra går förbi. UTBILDNINGENS KVALITET BETYDER så

klart också mycket mera än kursutbud och undervisning. För att kunna studera effektivt behövs en omgivning där studerande trivs. Det måste finnas tillräckligt med lokaler för studerande som är ändamålsenliga och tillgängliga också på kvällar och veckoslut. För att studerande smidigt ska kunna gå över till arbetslivet och trivas där efter studierna borde högskolorna erbjuda studiehandledning och arbetslivsrelaterade inslag under studietiden. Framförallt behövs också välfungerande hälsovård för studerande, oberoende av om man

. 13 .

använder SHVS eller den kommunala studerandehälsovårdens tjänster. VI VILLE OCKSÅ lyfta

upp jämlikhet i kårvalskampanjen. LSK jobbar för att stud­ erande på högskolorna ska behandlas jämlikt och ha likvärdiga möjligheter oberoende av studieinriktning, campus eller studieort. För oss är också avgiftsfri utbildning en väldigt viktig fråga – alla ska ha samma möjligheter att söka in och börja studera vid de finländska högskolorna. Att regeringen nu föreslår att införa terminsavgifter från år 2017 är alldeles absurt, speciellt så högskolornas finansiering redan nu stramas åt. Terminsavgifterna är inte lösningen för att öka högskolornas intäkter, snarare har det visat sig i flera andra länder att antalet internationella studerande som söker till högskolorna sjunker. Internationella studerande är en viktig resurs för Finland och för våra högskolor. LSK KOMMER ATT ha en viktig funktion under

de kommande åren. Med en regeringspolitik som går så hårt åt studerande och högskolorna får vi kämpa för att försvara högskoleutbildningen. De nyvalda fullmäktigeledamöterna har en viktig uppgift att påverka intressebevakningen inom högskolorna och student- och studerandekårerna. Tillsammans får vi kämpa för att högskoleutbildning är Finlands trumfkort också i framtiden.

SAMHÄLLE

ETT NYTT KLIMATAVTAL I SIKTE VÄGEN TILL PARIS har varit lång. StartskotTEXT

Sandra Grindgärds Lotta Fors

INFOGRAFIK

I BÖRJAN AV DECEMBER samlas

världens ledare i Paris för att förhandla fram ett nytt globalt klimatavtal. 40 000 representanter från olika länder, ­företagsvärlden och civilsamhället kommer att vara på plats på klimatmötet COP21 för att bland annat komma överens om hur vi ska minska utsläppen, anpassa oss till klimatförändringen och hur vi ska finansiera de åtgärder som behövs. Eller det är i alla fall förhoppningen. Det återstår att se om 2015 går till historien som året när världens ledare lyckades ­vända utvecklingen och komma överens om ambitiösa målsättningar för att förhindra klimatförändringen eller inte. Ett försök gjordes redan 2009 på COP15 mötet i Köpenhamn.

tet för miljörörelsen gick på 1960-talet och redan 1969 antog Svensk Ungdom, som den första organisationen i Finland, ett miljöprogram. Det dröjde dock till början av 1990-talet innan världen vaknade på riktigt. 1992 antogs FN:s klimatkonvention UNFCCC och 1997 uppkom Kyotoprotokollet, som är det första bindande internationella instrumentet gällande utsläppsnedskärningar. Kyotoprotokollet löper ut 2020 och nu finns ett behov av att komma överens om nya och mer bindande målsättningar.

FN:s klimatpanel IPCC visar att en höjning på två grader är det som planeten möjligtvis kan klara av. Men redan en två graders höjning kommer att ha konsekvenser. Vi ser också för tillfället att utsläppen snarare ökar än minskar och att faktorer som dämpar uppvärmningen, som exempelvis Arktis eller regnskogar, förändras. Isen smälter, skog skövlas och detta påverkar jordens förmåga att absorbera utsläpp. Samtidigt blir vi allt fler som bidrar till utsläppen och ska dela på begränsade resurser. Enligt uppskattningar kommer det att finnas nio miljarder människor 2050.

JORDENS RESURSER ANVÄNDS på

POLITIKERNAS UTMANING i

ett sätt som inte är hållbart. Vi ser förändringar i miljön och klimatförändringen påverkar redan många människors liv, speciellt i utvecklingsländer. Den tydligaste förändringen är att den globala temperaturen höjs. Om vi fortsätter på samma sätt som hittills kommer den att höjas med 5-6 grader, medan forskning från

Paris är att skapa ett ramverk för hur vi kan tackla klimatförändringen och skapa en positiv framtid för både miljön och mänskligheten. Det är möjligt, om det finns politisk vilja. Frågan som återstår är om åtgärderna kommer vara tillräckligt ambitiösa för att nå målet på två grader och om två grader är säkert nog?

KOMMENTAR ”LÄGET ÄR EXCEPTIONELLT ALLVARLIGT”,

proklamerade statsministern med bekymrad blick i det finländska folkets teverutor tidigare i höst. Vi lever över våra resurser på ett förödande vis. Räkningen för vår välfärd kan inte bekostas av kommande generationer. Men statsministern pratade inte om klimat. De senaste 25 åren har forskningen entydigt pekat på utsläppsnivåer som skenar mot gränsen för vad som är hållbart för vår atmosfär. Framtidsprojektionerna är allvarliga, och handlar egentligen inte om någon särskilt avlägsen framtid. Det handlar inte längre om att avvärja en klimatförändring, snarare om att bromsa de mest förödande effekterna av den. Ändå verkar det vara oändligt svårt att politiskt greppa ett hot som inte är konkret och omedelbart. Det är en

grym paradox, eftersom det samtidigt undergräver våra möjligheter att värja oss. Förhandlingarna i Paris kan vara ett första steg mot ett globalt ansvar för en hållbar framtid. För att ens ha en rimlig chans att nå tvågradersmålet borde vi bli så gott som utsläppsfria strax efter år 2050. Det kräver en enorm förändring av hur hela vårt samhälle fungerar, på bara 35 år. Men - i dag har vi all forskning för handen. Teknologin har rusat iväg, och förnybar energi blir allt mer konkurrenskraftigt. Också företagsvärlden vädrar morgonluft för nya marknader. Vi har alla verktyg, men det behövs politisk vilja och ledarskap. Att våga satsa på hållbarhet upplevs ännu dyrt och riskabelt. Frågan är hur man då mäter motsatsen.

. 14 .

Läget är exceptionellt allvarligt, proklamerade statsministern. Men statsministern pratade inte om klimat. Visst är det märkligt, hur vi sörjer att det ekonomiska hållbarhetsgapet drabbar kommande generationer, samtidigt som vi blundar för det ekologiska arv vi står inför. Det arv, som vår generation ska leva med, och som vi har all orsak att kämpa för. Inga pengar kan köpa tillbaka atmosfären. Inga pengar kan köpa tillbaka en livduglig planet. Om vi sparar på klimatet, vad är det då vi sparar för? Det är en fråga i synnerhet vi unga har all orsak att kräva svar på.

ANNA ABRAHAMSSON deltar i Finlands delegation på COP21

. 15 .

SAMHÄLLE

Hon vill att vi ska tala om det Jennifer Granqvist använder sig både av sina egna erfarenheter och av sina yrkeskunskaper för att lyfta upp psykisk ohälsa på bordet. Fördomarna och rädslan för att bli stämplad ska inte få tysta ner oss längre.

Pia Backman FOTO Kasper Gustavsson TEXT

HÖSTEN 2013 MÅDDE den

då 22-åriga Jennifer Granqvist bättre än hon gjort på många år. Efter att med mediciner och terapi ha kämpat mot panikångest under hela tonårstiden kände hon sig nu tillräckligt stark för att påverka debatten om psykisk ohälsa. – När jag själv började må bättre ville jag ta tag i de fördomar som jag hade mött. Jag kände mig ensam i min ångest och ville veta om andra upplevde samma sak. Granqvist beslöt sig för att ta reda på om det fanns unga personer med psykiska problem som var beredda att

berätta om sina upplevelser i en intervju, så hon satte ut en förfrågan på Facebook och fick mera respons än hon hade räknat med. – Några drog sig ur för att de hade önskat att få vara anonyma, men jag fick hela tiden öka antalet intervjuer. Det som var tänkt att vara sju personer blev till sist femton. Sommaren 2014 drog Granqvist i gång sitt projekt, utan arbetsgivare men med ett litet fondbidrag för att täcka resekostnader och liknande. Eftersom hon inte hade något fast sommarjobb fanns det nu tid för att förverkliga planerna.

Att förmedla det svåra Projektet har dels gått ut på att intervjua och skriva personporträtt, och

. 16 .

dels att fotografera de människor som har valt att berätta om sina upplevelser. Eftersom Granqvist utbildar sig till fotograf har fotograferingen blivit som ett projekt i sig. – Jag är tacksam över att ha fått de här verktygen, att kunna fotografera och skriva. Det finns en styrka i att lyckas nå ut och förmedla och jag känner ett visst ansvar för att göra det. När Granqvist drog igång projektet visste hon inte riktigt vad hon kunde vänta sig. Skulle de här människorna vilja och våga prata med henne om allt det svåra, och skulle hon kunna bemöta dem på rätt sätt? Hon tror att en anledning till att det har fungerat, har varit att hon själv har delat med sig av sina upplevelser av ångest till dem hon intervjuat.

– Lite orolig var jag nog för att träffa mestadels helt okända personer och få dem att öppna sig. Men det har gått ganska bra, människor är mycket modigare än de själva tror.

Fortsätter gärna Jennifer tycker själv att hon har lärt sig mycket av att ta del av andras berättelser. Trots att projektet har tagit på krafterna både psykiskt och tidsmässigt anser hon

att det definitivt har varit värt besväret. Intervjuerna håller ännu på att finslipas, och en av dem har hittills publicerats. De intervjuade har varit i åldern 18 till 30 år, och Granqvist har nu börjat fundera på att bredda åldersspannet. – Jag kunde bra tänka mig att göra ett liknande projekt inom samma tema, men med en annan åldersgrupp, exempelvis äldre personer. Förhoppningen är att undan för undan

ska tröskeln försvinna när det gäller att öppet prata om psykiska problem. Ingen ska behöva skämmas över sina svårigheter eller vara rädd för att bli stämplad som svag på grund av sin sjukdom. – Flera upplever att man fortfarande ska ”hålla god min”, men jag har märkt att vi håller på att gå framåt. Jag vill att vi ska fortsätta tala om psykisk ohälsa och om att det verkligen kan drabba precis vem som helst.

– När jag själv började må bättre ville jag ta tag i de fördomar som jag hade mött. Jag kände mig ensam i min ångest och ville veta om andra upplevde samma sak, säger Jennifer Granqvist som vill lyfta psykisk ohälsa på agendan. Foto: Jennifer Granqvist

KOLUMN

Lyft katten på bordet HÄR I DAGARNA LÄSTE jag en väldigt tärande artikel

i Helsingin Sanomat. Artikeln handlade om hur alkoholism har blivit allt vanligare bland äldre, och om hur det skapar bekymmer för hemvården. Artikeln beskriver hur hembesök fortsättningsvis blir pannkaka, då den äldre är så berusad att han inte kan ta emot hjälpen eller i värsta fall beter sig aggressivt mot vårdaren. Berättelserna är väldigt berörande, men den samhälleliga diskussionen lyser med sin frånvaro. Sociala problem vill ofta ses som en slump, något som bara händer, eller till och med som något som endast är personens eget fel – men att tala om det som en politisk fråga, det kommer sällan på fråga. En ekonomichef eller en tjänsteman kan utveckla en effektiv servicekedja och ska också få beröm för det. Till exempel ordningen och takten för hembesöken inom hemvården kan planeras så att allt fungerar så effektivt som möjligt. Sådana processer diskuterar man gärna som samhällsfrågor, man kräver att förvaltningen ska fungera effektivt och att onödigt slöseri med resurser ska undvikas. Kraven är hårda och det ska de vara -

gemensamma tillgångar ska användas smart. Men vad händer med den fina vårdkedjan då dagens första kund är så full att han knappt kan stå? Besöket dröjer eller måste flyttas, hela dagens tidtabeller tryter och vårdarens ork sinar redan i början av dagen. Den största tragedin gäller naturligtvis personen som är i den situationen. Vi kan, och vi ska känna empati för den enskildes lidande. Men det är där samhällsdiskussionen tar slut. Faktum är att finländarna dricker en mycket mer än våra nordiska bröder och systrar, vi har en ingrodd överkonsumtion av kött och en ohälsosam fascination med penningspel – vi är bland de länder som spelar mest per capita. Uppskattningsvis 100 000 människor lider av spelberoende och 500 000 spelar så mycket att de är i riskgruppen. Om man lägger till det ingrodda stigmat gentemot problem som depression och alkoholism till ekvationen så får man åtminstone en delorsak till att bland annat sysselsättningsgraden i Finland är så mycket lägre än exempelvis i Sverige. Vi behöver ekonomiska och juridiska experter för att lösa våra problem, det är helt klart. Men det räcker inte. Vi måste komma åt problem på en bred front; då behövs även läkare, psykologer, sjukvårdare, sociologer och många fler som deltar i samhällsdebatten.

. 17 .

BENJAMIN ELLENBERG viceordförande

TEMA

HUMANITÄRT ARBETE KAN INTE ERSÄTTA POLITISKA LÖSNINGAR . 18 .

- I de europeiska länderna finns det däremot en fullständig oförståelse på regeringsnivå för det faktum att ett krig vägg i vägg i Europa har varat längre än andra världskriget och producerat fler flyktingar

TEXT FOTO

Susanna Rapp Schildts & Söderströms

E

uropa upplever nu den största flyktingkrisen sedan andra världskriget och situationen i det krigshärjade Syrien väntas inte bli bättre. Hittills har diskussionen ändå kretsat mest kring huruvida flyktingarna ska välkomnas eller inte och handlat mindre om hur man ska handskas med situationen, säger Annika Sandlund som jobbar vid FN:s flyktingorgan UNHCR. – Jag tycker att det är fascinerande hur lite reflektion det finns i Europa kring att det här är en humanitär situation som vi måste bemöta på något sätt och vilka juridiska eller organisatoriska verktyg som behövs, säger hon. Sandlund påpekar att det inte är första gången Europa har att göra med en stor flyktingström. UNHCR grundades i kölvattnet av andra världskriget för att hjälpa de människor som drivits på flykt, då Europa inte klarade av att handskas med situationen under kriget. – Jag tror att vi är lite dåliga på att lära oss av historien och se tillbaka. Inte heller nu finns den självsäkerhet som krävs för att säga att det här är något som vi kan och bör engageras oss i och att det inte är omöjligt att hjälpa de här människorna och skapa system. Sandlund har 15 års erfarenhet av UNHCR och jobbet som internationell hjälparbetare har fört henne och familjen till olika länder och kontinenter. I dagens läge är hon stationerad på organisationens högkvarter i Genève i Schweiz där hon jobbar som seniorofficer för vidarebosättning. Jobbet går ut på koordinering mellan olika FN-organ och medborgarorganisationer. Tidigare har hon varit fältarbetare i Irak, Guinea, Sri Lanka, Etiopien och Turkiet. – Det är en ganska stor omställning att komma från fältet in till högkvarteret, det går inte på samma sätt att se de direkta resultaten. När man jobbar på fältet kan man med relativt enkla åtgärder eller större resurser göra omedelbar nytta. Nu blir det mer diskussioner, protokoll och överenskommelser med olika aktörer.

D

et som har slagit Sandlund under de senaste månaderna är att i alla de länder där hon jobbat har det funnits en väldigt stark medkänsla med flyktingar och en förståelse varför de flyr, trots att länderna varit fattiga.

– I de europeiska länderna finns det däremot en fullständig oförståelse på regeringsnivå för det faktum att ett krig, vägg i vägg till Europa, har varat längre än andra världskriget och producerat fler flyktingar. Enligt Sandlund borde politikerna ta ett steg tillbaka från dagspolitiken och se på katastrofens omfattning. På flera håll, också i Finland, har debatten om att stänga gränserna för flyktingar gått het. Sandlund hänvisar till både internationell och nationell lag och säger att det inte existerar ett sådant alternativ. Istället behövs det systematisering, organisering och politiska lösningar för att undvika ett kaos. – De flesta festivalarrangörerna skulle klara av det här bättre än flera myndigheter. Nu har länderna mer eller mindre slutat kontrollera sina gränser eller så kontrollerar de dem som om de var en vattenkran som man skruvar på och skruvar av, vilket är fullständigt vansinnigt. När det är fråga om Syrien är humanitärt arbete också i bästa fall bara ett plåster på såren, enligt Sandlund. Det kan inte ersätta politiska lösningar och hittills har västvärlden stått som förlamad inför krisen. Förhandlingarna blir inte heller lättare av att terrororganisationen Islamska staten inte har något intresse för en fredlig lösning. – I de flesta andra konflikter ser de stridande parterna en idé om varför fred och en politisk lösning är bra även om den färgas av deras egna intressen. I Syriens finns det en stark aktör som har som intresse att se till att en fredlig politisk lösning inte uppnås.

S

andlunds jobb som hjälparbetare har varierat be­ roende på ställe och situation. På fältet handlar det mycket om att ta del av flyktingarnas vardag, att skapa strukturer, dokumentera problem och försöka lyfta fram dem i större sammanhang. I Sri Lanka var hon med och förhandlade med tamilerna och den lokala regeringen om att släppa barnsoldater fria och försökte hitta vägar för att återintegrera de stigmatiserade barnen i samhället. I Turkiet, där hon jobbade med kvotflyktingar, basade hon också för en grupp med 40 turkiska och internationella jurister som varje dag intervjuade två syriska flyktingfamiljer, totalt 80 familjer per dag. Eftersom Turkiet inte hade en egen fungerande flyktinglagstiftning förrän år 2014 var

. 19 .

TEMA det UNHCR som gav flyktingstatus till familjerna. – Det är mycket svårare än det konkreta fältarbetet, att som en tjänsteman avgöra vem som är mest i behov av hjälp. Man går så in på djupet i familjernas historier och vad som har hänt och hör liknande historier varenda dag. I synnerhet när det gäller Syrien men också när det gäller andra flyktingar i Turkiet så finns det väldigt grymma och svåra historier. Familjemedlemmar som har förts bort, kidnappats eller våldtagits och väldigt mycket hopplöshet i själva situationen som kommer till uttryck på ett väldigt personligt sätt i alla intervjuer. Och vår förmåga att ändra det som hänt är förstås lika med noll. Sandlund säger att också FN:s ställning i konflikter har förändrats radikalt under de senaste 15 åren. Tanken att attackera humanitära arbetare hade inte slagit rot bland terrororganisationer när Sandlund började vid FN och organisationen sågs som en neutral part. Sedan bombattacken mot hotellet Canal i Irak 2003 har det ändå blivit allt vanligare med angrepp mot FN-arbetare, som sällan omringas av likadana säkerhetsarrangemang som politiska aktörer. – Visst miste människor livet också tidigare om de var på fel ställe eller mitt inne i en krigszon. Men FN-arbetare var inte ett legitimt mål medan de nu är det på många ställen. Flyktingarbetare jobbar också med människor som inte har identitetshandlingar eller kan bevisa vem de är. Det betyder att det hela tiden finns balansgång mellan säkerheten och risken av attacker, säger Sandlund som också själv blivit kidnappad under sin karriär. Trots hot och utmaningar avvisar hon ändå tanken om att börja jobba med något annat. En av de viktigaste lärdomarna för Sandlund har varit att se människan framför sig och inse att flyktingar är precis lika goda eller onda som alla andra. – Det finns absolut ingen skillnad, säger hon.

Sandlund säger att fältarbetet handlar om att ta del av flyktingarnas vardag, att skapa strukturer, dokumentera problem och försöka lyfta fram dem i större sammanhang. Under sina 15 år vid UNHCR har hon jobbat som fältarbetare i Irak, Guinea, Sri Lanka, Etiopien och Turkiet. Foto: Annika Sandlund

Annika Sandlund ++

Född 1971 i Åbo

++

++

Bosatt i Genève

++

Familj: Man och tre barn

++

Jobbar med flyktingfrågor vid UNHCR

++

++

Jobbat tidigare som journalist, med dokumentärer och kulturprogram och i frivilligorganisationer

++

Har studerat journalistik och statskunskap, internationell magisterexamen i mänskliga rättigheter och internationell rätt Skrivit: När det röda dammet lagt sig. Etiopiska episoder (2014) och kolumner i HBL och Ny Tid Äter: Under 15 år har varje finsk besökare tvingats ta med sig ett

. 20 .

halvt kilo lakrits eller salmiak till fältet... ++

Läser: Massor, just nu: Tell the wolves I am home av Carol Rifka Brunt

++

Lyssnar på: Radio. Hemma BBC World, de svenska kanalerna på YLE när vi är i Finland.

Årets Storsamling arrangerades på kurscentret Högsand i Hangö. Med fanns interantionella gäster från Nederländerna

STO R SA M L I N G 2 0 1 5 T E M A : K R I S E R I V Ä R L D E N

”ATT STÄNGA GRÄNSER INGEN LÖSNING” TEXT & FOTO

Susanna Rapp

TEMAT FÖR STORSAMLINGEN, kriser

i världen, blev tragiskt nog mer aktuellt än vad någon kunnat ana. Fredagen den 13 november då seminariet inleddes skakades världen av terrororganisationen IS attentat i Paris där kring 130 människor miste livet och hundratals skadades. Lördagsmorgonen på kurscentret Högsand i Hangö inleddes med en tyst minut för att hedra dem som blivit offer för attacken. Förbundsordförande Ida Schauman påminde om att händel­ serna inte får leda till att motsättningarna mellan olika grupper växer eller

att vi stänger dörren för dem som flyr terror och krig. –Det viktiga, det som kommer att definiera hur historieböckerna skrivs, är vad vi gör nu. Kommer vi att vara de som inte lät terrorn hindra oss från att skydda de som flyr för sina liv? Eller de som byggde murar, stängde gränser och lät motsättningar växa mellan folk­ grupper och religioner? TIDIGARE STATSSEKRETERARE och

ambassadör Pertti Torstila som nu är ord­ förande för Finlands Röda Kors, talade om hjälporganisationers roll i internationella kriser men gick också in på terror­attackerna och de eventuella ­effekterna. Torstila betonade vikten av att hålla huvudet kallt och tänka klart

. 21 .

trots att man är upprörd över attackerna. Han befarar att extremhögern i Frankrike kommer att gynnas av det senaste attentatet och den tidigare attacken mot satirtidningen Charlie Hebdo, och att samma effekt också kommer att kunna ses i de andra europeiska länderna. – Den sannolika följden är att ­popu­lismen och hatretoriken ökar. Vi kommer att se mer vandalism som inte kommer att gynna någon av parterna. Jag befarar att det som nu skedde i Frankrike kommer att göra den redan invecklade situationen med det ökande antalet asylsökande allt mer kom­ plicerad. Om högerextremismen ökar kommer det att leda till omedelbara, icke-­

TEMA

Patrik Gayer, tidigare specialmedarbetare till försvarsministern, ledde en workshop om cybersäkerhet och övergripande säkerhet i Finland.

Pertti Torstila, ordförande för Finlands Röda Kors, befarar att extremhögern i Frankrike kommer att gynnas av attentaten i Paris

önskvärda reaktioner bland den muslimska minoriteten i Frankrike, enligt Torstila. Konfrontationen som följer kan i sin tur spela i händerna på terror­ organisationer och leda till ökad radikalisering. – I moderna samhällen som Finland, Sverige eller Frankrike kan vi inte heller förbise att en ny attack kan ske. TORSTILA SÄGER ATT strömmen

av asylsökande, och nu attackerna i Paris, kommer att ha konsekvenser för en av grundstenarna för EU, den europeiska fria rörligheten. Mängden asylsökande väntas inte minska och EU

Kommendör Carl-Magnus Wasenius, stabchef vid Nylands Brigad, diskuterade Finlands roll som militär aktör i internationella konflikter.

saknar en helhetsbild över situationen. Samtidigt hotar Polen med att de inte tar emot fler asylsökanden och murar byggs på olika håll i Europa för att hindra människoströmmarna. Problemet försvinner ändå inte genom att stänga dörren, säger Torstila. I stället behövs starkt politiskt ledarskap för att lösa problemen. – Det här är kanske en optimistisk önskan men jag hoppas att terror­­ attackerna gör att EU samlar nya krafter och blir en starkare union. Torstila säger att det internatio­­nel­la politiska samfundet verkar hjälplöst i ett läge, då vi varje dag får höra rapp­

. 22 .

orter som vittnar om ofattbart lidande i de krigsdrabbade länderna. Som en följd ligger ett större och tyngre ansvar på humanitära hjälporganisationers axlar. Enligt Torstila försvåras arbetet av en stark politisering av verksamheten. Givare och mottagare av donationer gör politik på dem, ställer villkor och hjälpen kanaliseras inte längre dit den behövs mest. – Det finns inget tvivel om att hjälpen kommer att fungera sämre ju mer den politiseras, säger Torstila som ­efterlyser ett bättre samarbete mellan olika länders regeringar för att hjälpa länderna i kris.

VÄRLDEN

KAMPEN OM VITA HUSET ÄR IGÅNG De amerikanska väljarna går till val om cirka ett år. Enligt Helsingin Sanomats Washingtonkorrespondent Laura Saarikoski har miljardären Donald Trump ändrat spelet med sina skandallösa utspel.

. 23 .

VÄRLDEN

TEXT

Susanna Rapp Lotta Fors

ILLUSTRATION

K

ampanjerna inför presidentvalet 2016 är i full gång i USA trots att det är nästan ett år till själva ­valet. Upptakten till primärvalen i början av nästa år har präglats av smutskastning och skandalösa utspel. För ­finländare kan det ibland vara svårt att förstå sig på den amerikanska kampanjkulturen och på att personer som ­affärsmogulen och miljardären Donald Trump har lyckats få en så stor genomslagskraft, trots sina utspel mot exempelvis invandring och etablerade politiker. Fortfarande toppar han republikanernas lista på möjliga presidentkandidater med omkring 25 procent av stödet. Det finns ändå fler som tycker illa om honom än som stöder honom bland republikanerna, påminner Laura Saarikoski, Helsingin Sanomats Washingtonkorrespondent. – Därför är det osannolikt att han skulle bli vald till ­republikanernas kandidat. Men det är svårt att förutspå vad som kommer att hända med Trump. När det börjar falla bort kandidater får man se ordningsföljden. Jag tror att någon kommer att utmana honom och få moderaternas röster men det återstår att se vem det blir, säger Saarikoski via Skype från Washington. Saarikoski har bott och jobbat i USA i totalt fem år, b ­ esökt 46 av delstaterna och känner väl till politiken och kulturen på andra sidan Atlanten. Nu har hon varit stationerad i Washington sedan augusti 2014 och följer tätt med svängarna inför primärvalet. Hennes personliga gissning är att Floridasenatorn Marco Rubio, som hon också kallat för Kubas Kennedy, kan bli Trumps konkurrent inom det republikanska partiet då han har den mest intressanta livshistorien. – Här behöver politikerna alltid någon historia som människor fastnar för. Rubio är son till fattiga kubanska immigranter och har jobbat upp sig från fattigdom till framgång. Han är tillräckligt konservativ men verkar också som en mjuk, välvillig person och uppträder bra.

Republikanerna lider av interna maktkamper mellan den konservativa Tea Party-rörelsen och den moderata partiledningen. Om USA:s nästa president är republikan, vilket enligt Saarikoski är mer sannolikt då demokraternas Barack Obama suttit redan två mandatperioder, kommer hen att vara tvungen att utstaka en tydligare riktning för partiet. Jeb Bush, som kommer från en presidentsläkt och är son till George H. W. Bush och bror till George W. Bush har svaga chanser emot Trump, anser Saarikoski. ­– Han har klarat sig dåligt i debatterna och är ingen karismatisk typ. Han har sett så anemisk ut att det är svårt att se hur han skulle klara sig mot Trump. Å andra sidan har han väldigt mycket pengar.

E

nligt Saarikoski har Trump gjort upp nya spelregler i och med sina rasistiska, sexistiska eller annars kränkande kommentarer som fått mycket medieuppmärksamhet. Flera andra politiker har försökt gå med i spelet och väcka uppståndelse på sätt eller annat. Exempelvis senatorn Rand Paul strimlade USA:s skattelag på sin kampanjfilm och senatorn Ted Cruz kallade Obama för den största finansiären av islamsk terrorism. I oktober beskrev Carly Fiorina filmer på aborterade foster på ett detaljerat sätt för att öka stödet bland abortmotståndare. Senare kom det fram att videofilmerna inte existerar. Saarikoski säger att presidentvalskampanjerna är en stor show men att det är viktigt att komma ihåg att den inte ger en helhetsbild av USA utan bara är en liten del av sanningen. – Ibland är det svårt att vara journalist här då det skulle vara så saftigt att hela tiden skriva om extremfenomen och politikers utspel. Finländarna skulle vara överlyckliga och den stereotypa bilden av amerikaner skulle förstärkas. Men sedan vet man att de flesta amerikanerna också tycker att kampanjen är en show och att de inte heller sväljer

. 24 .

Från vänster Donald Trump, Hillary Clinton och Bernie Sanders, alla med sikte på presidentposten. Foto: Shutterstock

allt tv-kanalerna eller politikerna säger. Visst är politikerna skamlösa men man ska inte tänka att hela USA är det.

S

tödet för Trump och socialistiska Bernie Sanders, som är Hillary Clintons starkaste motkandidat bland demokraterna, har ansetts vara en protest mot eliten. Enligt Saarikoski ligger samma orsaker bakom deras popularitet, trots att väljarna kommer från helt olika samhällsgrupper och olika delar av USA. Trumps anhängare är ofta vita, medelålders män som bor ute på landsbygden medan Sanders har stöd bland unga, urbana studerande och liberaler på östkusten. Gemensamt för dem är att de känner sig orättvist behandlade och är trötta på att medelklassens löner har släpat efter levnadskostnaderna i snart 20 år. Samtidigt blir det dyrare att studera, bo och leva i USA. Trots att det ekonomiska läget ser ljusare ut och arbetslöshetssiffrorna har halverats till fem procent syns uppgången inte i de vanliga medborgarnas fickor då de nya jobben föds inom lågavlönade branscher. Att den ekonomiska tillväxten inte har lett till större välfärd för vanliga människor förstärker känslan av orättvisa, säger Saarikoski. – Sanders popularitet är ett tecken på den frustration som unga och medelklassen upplever då den ”amerikanska drömmen” inte fungerar som tidigare. Livskvalitén stiger inte, man når inte föräldrarnas levnadsstandard och man kan inte lita på att det finns jobb. Hatet och fördomarna riktar sig mest mot rika politiker i Washington. Däremot väcker enskilda rika människor mer sällan negativa känslor, vilket också förklarar varför Trump kan vara så populär trots att han själv hör till eliten. – Det är en grundläggande skillnad mellan den europeiska och amerikanska mentaliteten. Framgångsrika människor väcker mycket större beundran här och folk vill bli som dem. USA präglas av ett individualistiskt tänkesätt

om framgång – om jag bara kämpar tillräckligt hårt kommer jag att lyckas. Att man kan nå högre som individ dominerar det kollektiva tänkandet, medan man i Finland kan tänka att arbetarna är starka tillsammans, säger Saarikoski.

E

n annan fråga som väcker starka känslor i USA är utrikespolitiken. Både demokrater och republikaner har riktat stark kritik mot den nuvarande presidenten Barack Obamas beslut att dra tillbaka trupper från Afghanistan och Irak. Tanken var att färre amerikaner ska dö och att de inblandade länderna får reda ut sina konflikter sinsemellan men i stället har situationen eskalerat och är värre än någonsin tidigare. I mitten av oktober meddelade Obama att flera trupper trots allt ska stanna i Afghanistan till slutet av hans mandatperiod. Saarikoski säger att det är problematiskt att Obamas utrikespolitik har saknat en tydlig strategi. – I Finland kritiserar vi alltid USA:s utrikespolitik då de ingriper men vi borde tänka på vilka konsekvenser det har när USA inte ingriper. De konsekvenserna ser vi nu i och med mängden flyktingar som kommit till Europa. Saarikoski påpekar att krigen i Afghanistan och Irak var mycket traumatiska upplevelser och tärde på amerikanernas självkänsla. – Om man jämför med slutet av 1990-talet då jag bodde här senast är amerikanerna nu mycket mer anspråkslösa och självkritiska. Nu tänker vanliga människor på olika håll i USA att man inte är så stark ekonomiskt och politiskt som tidigare. – De får höra hur Kina stiger och Isis och Ryssland hotar och på teven får man se hur amerikanska gisslan blir halshuggna. Det stärker känslan av hot. Förutom att landet inte är en ekonomisk jätte mera, så har man inte heller samma kontroll över utrikespolitiska konflikter som man hade tidigare.

. 25 .

EKONOMI

Mental träning ger psykisk styrka TEXT & FOTO

Susanna Rapp

De allra flesta ställer upp mål på fel sätt, säger Christoph Treier som är idrottspsykolog och ett toppnamn inom mental träning i Europa. OFTAST BRUKAR MÅLSÄTTNINGARNA handla

– De som lyckas sätta upp mål som de brinner för har otroligt bra chanser att lyckas, enligt Christoph Treier

om saker vi vill undvika, som att sluta röka för att undvika att bli sjuk. Men hjärnan fungerar inte så, enligt Treier. I stället ska vi berätta till hjärnan vad vi vill uppnå. – Det är som när man åker taxi. Vi måste berätta till chauffören vart vi vill åka för att komma fram, inte vart vi inte vill. Likaså får man glömma alla flummiga, påtvingade och orealistiska mål eller mål som inte är mätbara. ”Att utvecklas som människa”, är enligt Treier exempelvis ett helt katastrofalt mål. – Då jobbar och jobbar man men kommer aldrig fram. Enligt Treier finns det en ganska ­enkel förklaring till att vissa lyckas och andras planer går i stöpet. – De som lyckas sätta upp mål som de brinner för har otroligt bra chanser att lyckas. Ännu bättre är det i kombination med ett gott självförtroende, att man vågar tro på sig själv.

tryter. Det kan exempelvis löna sig att ställa upp ett större mål för att göra det mindre målet mer attraktivt. – Kombinera målet med något större du vill uppnå, som att lära sig ett språk för att kunna få ett visst jobb. Att göra något bara för att man är tvungen att göra det utan någon egen vinning , det är där det stora problemet ligger. Kärnidén bakom mental träning är att lära sig att styra sina tankar och känslor och genom det kunna utnyttja sin maximala kapacitet. Det gäller inte bara prestationer, att bli toppidrottare och världsmästare, utan det kan exempelvis handla om att må bra eller vara lugn. Treier jämför det med muskelträning - för att komma i bättre form, måste man träna. Det som inspirerar honom mest med jobbet är att kunna hjälpa människor att uppnå sina mål. – Det är oerhört inspirerande. Jag får vara med på så många resor som människor gör. Vissa har större mål och andra mindre.

M OTSATS E N Ä R OT Y D L I GA mål,

TREIER STUDER ADE P SYKOLOGI vid

att man tvivlar på sig själv och funderar på om man räcker till. Då blir det helt fel. Målet måste också vara tillräckligt viktigt för en. Treier säger att svag självdisciplin snarare handlar om att målet inte upplevs tillräckligt viktigt än om dålig karaktär. Det finns ändå trick som man kan använda sig av om motivationen

Basel universitet innan han bytte de schweiziska alperna mot Finland. Numera är han bosatt i Jakobstad men reser runt mycket och jobbar med flera toppidrottare, politiker, företagsledare och musiker. Då han kom till Finland i början av 1990-talet var mental träning fortfarande ovanligt trots att det funnits i Sverige

. 26 .

och andra länder redan sedan 1970-talet. Konceptet började slå igenom i Finland för cirka fem år sedan. – Finland har varit väldigt långt bakom i allt som gäller mental träning. Efter vinter-OS 2010, som inte alls gick bra för Finland, var det många idrottare som sade att det var nerverna som spelade ett spratt. Efter det började man lägga mer fokus på den biten. Bland finländare har det tidigare funnits en mentalitet om att det är skämmigt att söka hjälp. Nu har attityderna börjat bli bättre enligt Treier. – Tidigare gällde det typiska finska sättet, att ”jag kan själv”. Framförallt finska män är helt otroliga på det där med att inte vilja ha någon hjälp. Nu när de har sett att också toppidrottare använder sig av mentala strategier så kanske de inser att det inte är så dumt. Framför allt har de insett att man inte behöver ha något fel i huvudet för att söka hjälp av någon. Treier säger att behovet av mentala strategier beror mycket på situationen. – Man kan jämföra det med att behöva glasögon. Vissa behöver glasögon och vissa behöver inte. Men om det är snöstorm, då behöver alla skidbrillor. Så är det också i livet för politiker eller idrottare eller företagsledare. När man bokstavligen hamnar i blåsten så behöver man skyddsglasögon i form av mental coaching.

KOLUMN

AVREGLERING - HOT ELLER MÖJLIGHET?

T

axitjänsten Über etablerade sig i Finland för omkring ett år sedan och blev genast en hit på den inhemska marknaden. Finska taxiförbundet har motsatt sig fortsatt verksamhet av Über och hävdat att den baserar sig på olagliga grunder, främst eftersom det i Finland behövs ett taxitillstånd och ett körtillstånd för att bedriva taxiverksamhet, vilket Über-chaufförer saknar. På olika håll i Europa och USA har företaget stämts och som följd har vissa av dess tjänster förklarats olagliga. Det är klart att den finländska taxibranschen nu står framför sina största utmaningar. Det är en av de få branscher som kvarstår som synnerligen reglerad och svår att inträda. I samband med förnyelsen av kollektivtrafiklagen och lagar som hänför sig till den, kommer även regleringen kring taxibranschen att genomgå en granskning. Vad är det då egentligen som är så snett med vår taximarknad? För det första är branschen väldigt reglerad. Det gäller allt från reglering av antalet taxitillstånd till prisreglering och diverse kvalitetskriterier. Dessutom kör taxiförbundet hård intressebevakning, vilket gör det svårt att ändra på branschens strukturer. Ett av de största problemen gällande stelheten i taxibranschen är den behovsbaserade bedömningen av hur många taxitillstånd som beviljas. Det innebär indirekta svårigheter att träda in på marknaden. Det är uppenbart att utbudet inte möter efterfrågan i dagens läge. Regleringen gör att taxiföretagen inte har ett yttre hot i form av konkurrens som skulle tvinga dem att skapa innovationer och utveckla sin verksamhet. För det andra har det maximipris som fastställs blivit normalnivå, trots att det skulle finnas utrymme för att konkurrera med lägre prisnivå. Dessa två faktorer, prisnivån och få bilar på marknaden, har tillsammans lett till att branschen har stagnerat. Förnyelser inom branschen har förekommit relativt sällan. Även den nyss lanserade appen Valopilkku av Taxiförbundet är en produkt som tydligt uppkommit tack vare den yttre press som Über satt på dess verksamhet. Många som motsätter sig avregleringen använder Sveriges taximarknad som exempel. Vissa har föreslagit att man endast skulle avreglera mängden taxitillstånd, och hålla kvar en del reglering kring maximipris och kvalitetskriterier. På så sätt skulle flera taxibilar finnas på marknaden samtidigt som konsumenterna inte skulle behöva oroa sig för att kvaliteten sänks eller att priserna skjuter i höjden. Förnyelseplanerna väcker mycket känslor för och emot. Man vill upprätthålla en högkvalitativ och pålitlig taxiservice som täcker hela landet. Samtidigt skulle det vara till konsumenternas fördel att det skulle förekomma konkurrens på marknaden. En avreglering inom branschen är inte nödvändigtvis ett hot mot taxiföretagarna, det kan även vara en möjlighet.

. 27 .

JADE MALMI studerande på juridiska fakulteten vid Helsingfors Universitet

”En avreglering av taxibranschen behöver inte vara ett hot”

KULTUR

Nu jobbar Yasmin Fedda på en film om Evan Henshaw-Plath som är en av grundarna till Twitter. Filmen hör till en serie som handlar om teknologi och aktivism

Hon vill visa Syriens andra ansikte TEXT & FOTO

Susanna Rapp

fullt av liv. Mycket var på gång också på det sociala planet och jag kände att det var ett land som var väldigt missförstått, i synnerhet utanför regionen, säger Fedda.

FEDDA ÄR FÖDD i

R E G I SS Ö R E N O C H D O KU M E N T Ä R F I L M A R E N

Yasmin Fedda vill berätta historier om människor som inte annars får sin röst hörd. I oktober besökte hon Finland under Middle Estern Film & Arts Festival (MEFA) för att tala om sin senaste dokumentär Queen of Syria (2014). Filmen handlar om syriska kvinnor som har varit tvungen att fly sitt hemland. Fedda säger att hon alltid har varit fascinerad av Syrien, också före revolutionen och inbördeskriget. - Syrien var mycket artistiskt och kulturellt rikt och jag kände att det var

ett krig någonstans, men vi måste också förstå vilka som är inblandade, vem som drabbas och hur människor lever och överlever.

om vanliga människor och vanliga liv kan öka förståelsen för Syrien. Konst och film behöver inte vara politiska eller fokusera på en specifik konflikt. Istället kan det skapa möjligheter för publiken att engagera sig och öppna för dialog. – Det gäller inte bara Syrien. Vi lever i en allt mer globaliserad värld och vi måste börja förstå varandra bättre. Media ger ett sätt att förstå verkligheten men den visar sällan vanliga människors upplevelser. Vi förstår att det pågår HON HOPPAS ATT FILMERNA

. 28 .

Kuwait men har starka band till Syrien. Hon har både släkt och vänner i landet och har tillbringat mycket tid där. Senast besökte hon landet 2010, före revolutionen, då hon filmade dokumentären a Tale of Two Syrians. Fedda säger att tillvaron i Syrien alltid var en lustig balansgång mellan det goda och det onda på grund av Assad-regimens envälde. – Jag trivdes väldigt bra där, men samtidigt var det en diktatur och det fanns hela tiden i mitt medvetande. Det fanns oskrivna regler om vad som var

tillåtet och vad som inte var det, säger Fedda som numera bor i Storbritannien och studerar visuell antropologi. I QUEENS OF SYRIA följer

hon en grupp syriska kvinnor som har flytt kriget till Jordanien. Tillsammans sätter kvinnorna upp en pjäs som baserar sig på tragedin The Trojan Women, som handlar om trojanska kvinnors upplevelser efter Trojas fall i det antika Grekland. Manuskriptet byggdes upp genom workshoppar och olika övningar där kvinnorna fick delge sina upplevelser och öden på olika sätt.

– Om människor genom dokumentären hör kvinnornas berättelser är det bra. Om de relaterar till dem och förstår att de är människor som du och jag är det ännu bättre, säger Fedda som följde med teaterövningarna från starten till premiären. PJÄSEN GAV KVINNORNA en kanal att uttrycka

sig genom men skapade också mening i tillvaron och hjälpte dem att bilda kontaktnät. Kvinnorna övervägde ändå noggrant hur mycket de ville berätta och många drog sig också ur projektet på grund av rädsla eller andra svårigheter.

Även Fedda var noga med att de inblandade skulle känna sig bekväma och hon säger sig ha varit nervös över responsen då kvinnorna delade med sig så personliga historier. Dokumentären visades på BBC Arabic som är en massiv plattform i arabländerna och har miljontals tittare. De flesta reaktionerna har ändå varit positiva. – Som regissör har man så klart en vision men det här är verkligt liv och verkliga människor, det går aldrig att förutse hurdana reaktioner filmerna leder till. Därför måste man försöka balansera.

Fedda följde med teaterövningarna från första dagen till premiären. Foto: Lynn Alleva

Projektet gav de syriska kvinnorna en kanal att uttrycka sig genom men skapade också en mening i tillvaron och hjälpte dem att bilda kontaktnät. Foto: Yasmin Fedda

. 29 .

VIERASKYNÄ

FREUDILAINEN LIPSAHDUS ”Suomalainen sosiaaliturva on surkea juuri siksi, että se ei ole tulonsiirto rikkailta köyhille, vaan ennen kaikkea tulonsiirto hyväosaisilta hyväosaisille.”

S TUOMAS ENBUSKE medieprofil & skribent

uomalaiset haluavat maahanmuuttajille huonomman sosiaaliturvan kuin itselleen. Persuista näin sanoo 85 prosenttia ja kepulaisista ja kokoomuslaisista yli 60 prossaa. Jopa ”hyvien ihmisten” puolueissa ollaan tätä mieltä: demareista yli puolet antaisi maahanmuuttajille huonomman sosiaaliturvan ja vihreistäkin kolmannes ja vassareista joka neljäs. Kyse on Hesarin lokakuussa julkaistusta TNS gallupin tutkimuksesta, jossa kysyttiin, pitäisikö turvapaikan saaneen maahanmuuttajan – ainakin aluksi – saada heikompaa sosiaaliturvaa kuin meidän aborginaalien. Näin suurin osa persuista, yli puolet demareista ja jopa neljäs vasemmistolaisista meni myöntämään asian, jota eivät ehkä tajunneet myöntävänsä. He siis ovat salaa sitä mieltä, että sosiaaliturva on liian hyvä. Ja vähempikin riittäisi, ainakin peruselämään. Jos samoilta ihmisiltä olisi kysytty ensin ”pärjääkö suomalaisella sosiaaliturvalla?”, veikkaan että suuri osa samoista ihmisistä olisi murissut, että ei missään nimessä. Mutta näköjään pärjäisimme siis vähemmälläkin. Tuskin kuitenkaan haluamme maahanmuuttajien kuolevan esimerkiksi nälkään. Ajatus, että maahanmuuttajat saisivat eri sosiaaliturvaa on tietysti paitsi perustuslain vastainen, myös ääliömäinen. Tämä ei estänyt perussuomalaisten sosiaali- ja terveysministeri Hanna Mäntylää ehdottamasta asiaa. Jankutamme koko ajan, että ”maassa maan tavalla”. Sanomme, että maahanmuuttajien pitää elää samojen sääntöjen mukaan kuin

. 30 . . 30 .

meidänkin. Sen jälkeen samat ihmiset kuitenkin sanovat, että lain pitäisi olla eri ihmisryhmille toinen. Mites siinä kotoudut, jos jo portilla sanotaan, että sinä olet sitten – ainakin ensimmäiset vuodet – b-tason kansalainen. Suomalainen sosiaaliturva on minustakin liian korkea, kuten suurin osa suomalaisista vahingossa TNS-gallupissa myönsi. Ei siksi, että se olisi liian hyvä kaikkein köyhimmille. Siellä se on jopa alikäytetty ja kaikkein heikko-osaisimmat eivät edes kehtaa ja uskalla hakea apua. Suomalainen sosiaaliturva on surkea juuri siksi, että se ei ole tulonsiirto rikkailta köyhille, vaan ennen kaikkea tulonsiirto hyväosaisilta hyväosaisille. Varsinkin demarit perustelevat tätä sillä, että näin säilyy veronmaksuhalukkuus. En minä ainakaan halua maksaa veroja, jotta joku ihan liian hyväpalkkainen virkamies pyö­rittelee rahoja systeemissä, tilaa Paola Suhoselta uudet trendikalsarit äitiyspakkaukseen ja antaa äitiyspakkauksen, lapsilisät ja kaikenmaailman Kela-vähennykset – eli omat rahani – sen jälkeen takaisin minulle. Koko systeemi pitäisi räjäyttää ja korvata yksinkertaisella perustulomallilla.Sosiaaliturvan pitäisi auttaa vain heikoimmassa asemassa olevia ja heitä syntymäpaikasta, ihonväristä tai etnisestä taustasta riippumatta. Vaikka suomalainen perustulo olisikin lähtömaan tasoon verrattuna ruhtinaallinen, se ei auta. Sillä jos ihminen asuu Meri-Rastilassa, hän ei voi käydä Mogadishussa ostoksilla, vaan hänellä on sama Suomen hintataso kuin meillä muillakin. Kolumnen har också publicerats på Enbuskes blogg

VÄLKOMMEN PÅ SU:S JULGLÖGG! DEN 11 DECEMBER FRÅN KL. 15:00 OCH HELA KVÄLLEN PÅ KANSLIET I HELSINGFORS

Adress: Simonsgatan 8, 6:e våningen . 31 .

. 32 .