Liber 1/2017 - Valspecial Åboland

VALDAGS Kolla in SU:s kandidater

IDA SCHAUMAN: Politik ska väcka känslor

MATS LÖFSTRÖM: Med slumpen och samhällsintresset som vägvisare

KOMMUNALVALSSPECIAL ÅBOLAND

Adresskälla: Befolkningsdatasystemet Befolkningsregistercentralen PB 123 00531 HELSINGFORS Teknisk dataleverans: Posten Ab, PB 7, 00011 POSTI

.1.

LEDARE

STEG FÖR STEG MOT FÖRÄNDRING

V

SUSANNA RAPP chefredaktör

” I årets kommunalval har SU unga, ambitiösa och modiga kandidater som valt att ställa upp för att försöka göra vårt land till ens en lite bättre plats ”

i lever i en brytningstid, sägs det. Världen förändras på så många olika sätt att det är svårt att hänga med. Bara under det senaste året har vår tillvaro skakats om av flera olika händelser och fenomen: krig och flyktingströmmar som aldrig tar slut, fakenyheter, Brexit, och sist men inte minst USA:s president Donald Trump, som fortsätter vända på världsordningen.

Bättre lär det inte heller bli, populisterna fortsätter sin frammarsch också i år, verkar det som. I Frankrike toppar det nationalistiska partiet Front nationals Marine Le Pen opinionsmätningarna för vårens presidentval och förbundsdagsvalet i Tyskland ser de främlingsfientliga och populistiska partierna ut att växa. Det går inte så mycket bättre i Finland heller, det finns en möjlighet att en islamofob och rasist börjar leda ett av regeringspartierna i sommar, ni vet kanske vilket.

För alla som inte delar dessa populistiska och främlingsfientliga värderingar kan det kännas som om spelet är över, och att populisterna vann. Och det är tyvärr så att vi inte kan rädda eller ändra hela världen, hur mycket vi än skulle vilja.

Däremot kan vi alla göra någonting och jobba för förändring, ta ett steg i taget mot en bättre värld. Osäkerhet och missnöje är en tacksam grogrund för populism. Man kan sträcka ut en hand till dem som globaliseringen inte har behandlat så väl, se till att vi alla har det lite bättre ställt, jobba för att människor inte ska marginaliseras eller förbittras, och för att osäkerheten ska minska. För Trump, och Brexit är inte sjukdomen, de är symptom. Det kommer inte att försvinna av att vi förfärar oss, föraktar andra eller tappar hoppet. Samtidigt får vi inte ge vika när våra liberala värderingar utmanas.

Vi kan börja jobba för förändringen i hembyn, kommunen eller staden. Det kan vara en liten sak som leder till något större, en byaskola som inte läggs ner, en till ungdomsgård eller bättre cykelvägar. I årets kommunalval har SU 187 unga, ambitiösa och modiga kandidater som valt att ställa upp för att försöka göra vårt land till ens en lite bättre plats. De har visioner, energi och framtidstro vilket är precis vad vi behöver nu. Jag lyfter på hatten till alla dessa kandidater som istället för att stå vid sidolinjen har valt att försöka påverka. I det här specialnumret inför kommunalvalet hittar du alla SU:s kandidater i Åboland. Vi behöver unga förmågor som driver samhället framåt. Den 9 april kommer vi att välja vem som bestämmer om frågor som berör just din vardag under de kommande fyra åren.

Vem vill du att ska representera dig?

.2.

INNEHÅLL no

01/2017

2

LEDARE

4

ANSLAGSTAVLAN

6

SU I MEDIA

7

KOLUMN

8

SAMHÄLLE Politiken skall väcka känslor

11

SAMHÄLLE

12

SAMHÄLLE

14

SAMHÄLLE "Livet

Fem frågor till SU i Åboland s. 16

I believe in jobs

"Trump utmanar traditionella mediers monopol" Med slumpen och intresset för samhällsfrågor som vägvisare tion"

skall inte vara en presta-

16

KOMMUNALVAL Fem

18

SAMHÄLLE

19

KOMMUNALVAL

frågor till SU i Åboland

SU:s valteser Kandidater i Åboland

Ida Schauman: Politik måste väcka känslor s. 8

"Trump utmanar traditionella mediers monopol" s. 11

Susanna Rapp Ida Schauman GRAFIKER Sofia Jern OMSLAGSFOTO Sofia Jern TRYCKERI KTMP Group MEDVERKANDE Ida Schauman, Corinne Grönholm, Jenny Vilén, Charlotta Rosenlöf, Elis Henell NO 1/2017 UPPLAGA 9250st CHEFREDAKTÖR

ANSVARIG UTGIVARE

Intervju med Mats Löfström s. 12

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47

SU:s kommunalvalskandidater s. 19 HELSINGFORS H E L S I N K I

.3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

3 TIP S

CORINNE GRÖNHOLM kommunikationsassistent på Svensk Ungdom

Laskiaisrieha i Helsingfors.

FOTO

Corinne Grönholm

Fastlaskiainen i Vasa.

FOTO

Charlotta Rosenlöf

Kom ihåg att berätta hur viktiga dina nära och kära är för dig. Ett simpelt meddelande som att önska någon en fin dag gör vem som helst glad.

Gå ut på en kort promenad under dagen om du känner dig nere och trött. Frisk luft i kombination med att kroppen får aktivera sig gör dig piggare på en gång!

Variera din vardagsmat.

Internet kryllar av goda matrecept så sätt igång och surfa runt på olika bloggar och matsajter för ny inspiration.

FESTLIG FIILIS I PULKABACKEN SU och Liberala studerande LSK var med och firade fastlagstisdagen i Helsingfors, Åbo och Vasa. Detta år hade vi tur med snöiga backar och solsken; strålande förutsättningar för pulkatävlingarna med andra ord! Stämningen var på topp

och många kom fram till SU:s bord för att dricka en kopp kakao och plocka på sig halarmärken. På fastlagstisdagen i år fick SU dessutom över hundra nya medlemmar. Välkomna med i världens bästa politiska ungdomsförbund!

Följ oss på @ SVENSKUNGDOM

Vill du se din bild här?

Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM

i din nästa Instagrampost.

@ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET Glad fredag!

På bilden ser ni @suihelsingfors nya ordförande Matias & verksamhetsledare Anna

.4.

@ ELIASDJUPSJO A Brand New Me - seminar in

Vaasa at Svenska Klubben...

ARKIVHÖRNAN Inspiration för kampanjen?

Vid millenieskiftet talade man ännu inte om att göra kampanj på sociala medier. En kampanjmetod som rekommenderades till “kandidater utan pengar” var att skicka e-post, och “kandidater utan moral” kunde exempelvis hålla fest kvällen före valdagen.

(Libers föregångare Svensk Framtid nr 5, 2000. Svenska centralarkivet)

PÄRLOR TWEETEN @GORANDJUPSUND

"Igår #Soini båtskatt hålls kvar enligt reg.programmet.

Idag #Sipilä: skatten dras tillbaka på förslag av #Soini.

Logik och långsiktighet?" @MARJASANNIKKA

""Perustuslaki ei ole niin kuin mikä tahansa tietokoneohjelma, jota pitää päivittää jatkuvasti" sanoo @anna_maja Henriksson. #kyselytunti" PODDEN Women of the hour. Girls-seriens skapare Lena Dunham samtalar med kvinnor om vänskap, kroppar och kärlek. Finns bland annat på Soundcloud

MATIAS HERTZBERG LEDER SU I HELSINGFORS Svensk Ungdom i Helsingfors valde Matias Hertzberg, 21, till ny ordförande. Hertzberg har bott hela sitt liv i Helsingfors och är färdig utexaminerad kock från yrkesinstitutet Prakticum.

Hertzberg har varit aktiv i Svensk Ungdom i flera år och har under våren jobbat intensivt med förberedelser inför kommunalvalet i april.

– Jag tackar för förtroendet och ser fram emot att jobba för Svensk Ungdom i Helsingfors, sade Hertzberg. Jag vill jobba för ett liberalt Helsingfors där alla kan känna sig välkomna oberoende av bakgrund. Min största fokus denna vår kommer ligga på kommunalvalet där målsättningen är att göra det bästa valresultatet på 20 år.

BLOGGEN Catariina Salo bloggar bland annat om mänskliga rättigheter och om det som känns viktigast för henne just nu, att bli gravida men sin fru. http://sevendays.vasabladet. fi/bloggar/catariina/ TV Last Week Tonight with John Oliver är HBO:s talkshow med den brittiske komikern John Oliver som värd.

Programmet gör satir på nyheter, politiker och aktuella händelser.

BUBBLARE Kommunalval! I valet väljs människor som påverkar vår allas vardag. Din egen kandidat kan du exempelvis hitta på SU:s valsida, www. su.fi/kommunalval

SIFFRAN

8 SVENSK UNGDOM PÅ DEN STORA FINLANDSSVENSKA KRYSSNINGEN Svensk Ungdoms representanter guppade förstås runt på Östersjön tillsammans med 1500 andra finlandssvenskar som deltog i den Stora finlandssvenska kryssningen i februari. SU ordnade seminariet ”Hur hittar jag rätt på arbetsmarknaden” och ett politiskt inkorrekt bingo.

.5.

Så många män äger mer än halva världen tillsammans, enligt en rapport av hjälporganisationen Oxfam. Oxfams rapport visar att klyftan mellan världens rikaste och fattigaste fortsätter att öka. Organisationen beskrev gapet som obscent. I fjol skulle siffran ha varit nio, räknat med samma data.

SU I MEDIA

VBL 2 /2 /17

CHRISTOFFER INGO VILL LEDA SU CHRISTOFFER INGO FRÅN KORSHOLM vill

bli ny ordförande för SFP:s ungdomsorganisation Svensk Ungdom.

I veckan blev det klart att Ida Schauman, som lett Svensk Ungdom (SU) i tre år, inte ställer upp för omval på kongressen i maj. Nu meddelar Christoffer Ingo från Korsholm att han är beredd att bli ny ordförande för SFP:s ungdomsorganisation.

Ingo, 22, har suttit i SU:s förbundsstyrelse de senaste två åren och har förtroendeuppdrag inom olika SFP-organ. Han kandiderade i riksdagsvalet 2015 och ställer även upp i kommunalvalet i vår.

Ingo är i slutskedet av sina tradenomstudier vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa och de senaste tre åren har han också lett arbetet på familjens fårgård i Korsholm.

Christoffer Ingo säger att han brinner för politiken och att det är något han nu vill arbeta med på heltid.

– Med SFP i opposition, och med en högerkonservativ regering som medvetet förbiser mänskliga rättigheter och grundlagar, behöver SU med sin socialliberala värdegrund fortsätta att delta aktivt i samhällsdebatten. Jag vill vara ansiktet utåt för det fortsatta arbetet, säger Ingo i ett pressmeddelande.

Enligt honom blir den nya SU-ordförandens första viktiga uppgift att säkerställa att de unga ges påverkningsmöjligheter också ute i landskapen: – På kongressen i maj kan vi förhoppningsvis se tillbaka på ett rekordartat kommunalval. Det kommer att behövas inför landskapsvalet 2018. Det kommer att vara utmanande att få de ungas röster hörda – framför allt i Nyland när valkretsen slås ihop med Helsingfors. Jag är övertygad att vi med hårt och aktivt arbete kommer att lyckas.

Vasabladet, 2.2.2017

ÖN 14/1/17

SU EFTERLYSER KONSTRUKTIV TELEFONPOLITIK i Nyland skriver i ett pressmeddelande att de är kritiska till "telefonparkeringen" i Lovisa.

Uttalandet kommer efter att Lovisa högstadium slog fast att man inför en så kallad telefonparkering för att öka arbetsron under lektionerna. Tanken är att eleverna lämnar ifrån sig sin mobil i en korg innan lektionen inleds. Eleverna får inte heller ha telefonerna under matrasten.

På SU i Nyland är man bekymrade över att skolan förbjuder telefoner helt "både under lektionstid och under flera raster". Att eleverna ska ha rätt till en lugn studiemiljö är förstås viktigt, skriver man, men tillägger att telefonparkeringen inte är rätt väg att gå.

– Det är problematiskt då man förbjuder telefonanvändningen helt under lektionstid och på rasterna. Räcker det inte att eleverna har telefon i väskan då de inte används? Det skulle vara viktigt SVENSK UNGDOM

att föra en gemensam diskussion med de unga för att fundera ut hur man ska uppnå en lugn studiemiljö, säger SU i Nylands ordförande Henrik Wickström.

Emma-Lotta Orava, styrelsemedlem i SU i Lovisanejden och abiturient vid Lovisa gymnasium, är också besviken över Lovisa högstadiums regler angående användningen av mobiltelefoner.

– Telefonen är en naturlig del i ungas liv och alla unga borde själv vara ansvariga över att begränsa användandet så att det inte stör arbetsron. Att helt förbjuda användningen är inte konstruktivt. I stället för att förbjuda eleverna att använda sina telefoner kunde man fundera ut nya sätt använda dem i undervisningen, säger Orava. Östnyland, 14.1.2017

.6.

HBL 11/1/17

DAGS ATT TA FINSK-SVENSKA FÖRSVARSSAMARBETET TILL NÄSTA NIVÅ "SVENSKA UBÅTAR

ska utan friktioner kunna baseras och bunkras i Åbo och finländskt flyg ska kunna utgå från baser i Sverige.

Under de senaste åren har spänningarna i Östersjöområdet ökat. Om läget skulle trappas upp ytterligare ligger både Finland och Sverige illa till. Ingen av oss har i dag förmågan att ensamt stå emot ett angrepp från en kvalificerad motståndare med hög ambitionsnivå.

Sverige saknar den mängd personal och materiel som krävs och Finland saknar vissa strategiska kapaciteter, som ubåtar.

Behovet av militärt samarbete våra länder emellan har sällan varit större än nu. Ett Natomedlemskap för våra länder skulle lösa många av de problem vi står inför, men ett medlemskap bör också kompletteras med ett djupare bilateralt samarbete.

Finlands och Sveriges stridsledning för flyg och marina förband måste bli fullt kompatibla. Vid händelse av en konflikt i närområdet kommer Finland och Sverige med all säkerhet att stå på samma sida eftersom ingen i det läget skulle lämnas opåverkad.

Därför är det viktigt att svensk och finländsk stridsledning har samma lägesuppfattning och gemensamt kan leda flygstridskrafter och marina stridskrafter, eller varandras förband. En finländsk stab ska utan friktioner i realtid kunna se vad en svensk radar visar för bild, leda svenskt flyg och vice versa.”

Ida Schauman förbundsordförande Björn Bonsdorff ordförande, internationella utskottet Svensk Ungdom Joar Forssell förbundsordförande Christoffer Karlsson Säkerhetspolitisk talesperson Liberala ungdomsförbundet, Sverige Hufvudstadsbladet, 11.1.2017

KOLUMN

I BELIEVE IN JOBS

D

agvård. Skola. Dålig inomhusluft. Kollektivtrafik. Ungdomsarbete. Hobbyer och idrott. Kultur. Social- och hälsovårdsreformen. Dessa är många av de frågor som kommunalvalsdebatterna går heta kring.

Kommunerna använder 42 miljarder euro varje år för att ge service i olika former. Ungefär hälften av den summan kommer från skattepengar som bland annat du och jag betalar. År 2016 gjorde 111 av 295 kommuner ett minusresultat.

Läget innebär tyvärr att många kommuner måste diskutera var man ska skära och inte var man ska satsa mera resurser. Alternativt kan man höja beskattningen. I den lösningen finns risken att ekonomin blir ännu trögare.

Ekvationen känns svår - alla vet att man inte kan äta kakan och samtidigt ha den kvar. Det vi däremot kan jobba för är att göra kakan större. Det gör vi genom att få flera som betalar skatt, genom att flera jobbar. Det finns kommuner som är väldigt bra på att skapa nya jobb genom att stöda företagsamhet, medan andra inte är det.

Kärnan i problemet är i många fall att man inte jobbar tillräckligt strategiskt och enhetligt. Flera kommuner ser företagsamhet som endast en del av de viktiga uppgifterna man har.

Jag hävdar att det borde vara ett huvudfokus i varje kommun, eftersom det är det som i längden gör att man har resurser att fördela. När social- och hälsovården flyttar till en landskapsnivå så frigörs dessutom energi i kommunerna som kan satsas på en mera aktiv näringslivspolitik.

Vi borde satsa mera på att skapa företagsservice som fås från en och samma lucka. Vi borde öppna upp offentliga upphandlingar så att också mindre företag har en chans att klara sig i konkurrensen. Vi borde ha ett mera enhetligt samarbete mellan kommunen och näringslivet. Listan är lång. Framförallt borde vi ha modet att satsa på större projekt som skapar jobb.

Ett projekt som vissa tycker är galenskap är hyperloopen, en tunnelförbindelse med 20 minuter restid, mellan Åbo och Stockholm. Få skulle ändå säga att det är galet ifall det leder till att flera internationella företag har sina finska kontor i Åbo. Det var många som tyckte det var galet att bygga en bro mellan Malmö och Köpenhamn. Idag är det en livsviktig länk för både invånare och företag.

För att kommunerna ska utvecklas behövs flera jobb och växande företag.

Det skapar vi inte genom att sitta på bytesbänken. Kommunerna ska vara dynamiska aktörer som går in för att satsa på sin region och som också vågar ta välgenomtänkta risker. Jag tror på jobb och att det är nyckeln för att vi ska lyckas.

.7.

IDA SCHAUMAN Förbundsordförande

"För att kommunerna ska utvecklas behövs flera jobb och växande företag.

Det skapar vi inte genom att sitta på bytesbänken."

SAMHÄLLE

IDA SCHAUMAN: POLITIKEN SKA VÄCKA KÄNSLOR För att råda bot på populismen måste också de etablerade partierna börja väcka känslor, säger avgående förbundsordförande Ida Schauman. Hon säger att nyckeln är en vision, som får människor att tro att det finns ljus någonstans i tunneln.

TEXT

Susanna Rapp Sofia Jern

FOTO

.8.

började som SU:s förbundsordförande våren 2014 var det i ett Finland som såg rätt annorlunda ut. Sannfinländarna sågs ännu som ett övergående fenomen och SFP satt i en handlingsförlamad regering, den så kallade sexpacken, som hade svårt att hålla ihop och göra politik som alla sex partier kunde omfatta. Schauman tror att en orsak till att vi befinner oss i det nuvarande läget är att de etablerade politiska partierna inte gjorde tillräckligt mycket då.

– Nu har läget förändrats. Man har insett att populismen inte är ett övergående fenomen utan att vi har ett skifte i politiken. Utvecklingen började redan 2011 med Sannfinländarnas ”jytky” men man förstod inte behovet av att ändra politiken.

NÄR IDA SCHAUMAN

partierna gör och reagerar nu är avgörande för vilken väg politiken kommer att gå, enligt Schauman. Hon säger att det är ett stort problem att dagens partipolitik inte väcker känslor, vilket däremot en politik med populistisk agenda gör.

– Finland behöver politiker som väcker känslor och får människor att tro och hoppas och känna positiva känslor.

– Utgångspunkten har varit att möta populism med fakta men jag tror att vi har haft lite fel approach. Jag menar inte att man ska svara på populism med populism men om du inte kan väcka känslor för den politik du för, så uppstår ett tomrum.

klarat sig genom svåra tider. Finland gick från att ha varit ett agrart samhälle till ett av de mest utvecklade och jämlika länderna i världen. För att ta sig över d e n s vå ra tiden måste det ändå finnas ljus någonstans i tunneln. Jag tycker att man har tappat bort det ljuset på vägen.

" Jag känner fort-

farande starkt för politiken. Det är vårt främsta verktyg att driva utvecklingen framåt i samhället

HUR DE ETABLERADE

behövs en vision. Schauman anser att politiken har misslyckats med att skapa en vision och en trovärdig väg framåt, vilket ger utrymme för andra att kapitalisera på människor som upplever att de har blivit orättvist behandlade av samhället.

Hon lyfter fram globaliseringen som ett exempel, där man länge talat över huvudet på människor som känner att de drabbats av utvecklingen, viftat bort negativa följder och istället bara fokuserat på de positiva aspekterna.

– Vi har ett otroligt starkt litet folk i det här lilla hörnet av världen, som har FÖR ATT KUNNA VÄCKA KÄNSLOR

på en liberal vision som man inte lyckats sälja. Från att ha varit ett projekt som skapar fred genom att länderna är beroende av varandra, ser vissa nu bara beroendet och att det gemensamma arbetet kostar mer än vad det ger. Visionen om fred har glömts bort.

– Liberalismen överlag måste kunna måla upp en bild som människor kan identifiera sig med. Schauman tror att avsaknaden av vision också är en orsak till att regeringen Sipilä blivit så hårt kritiserad.

– Regeringens problem är att man inte har lyckats kommunicera det man vill nå med nedskärningarna - deras vision. Istället upplever man regeringen som ganska kall och människofrämmande, säger Schauman.

EU ÄR ETT ANNAT EXEMPEL

för Finland är klar, även om tyngdpunkten kan variera beroende på var i landet man befinner sig.

– Min vision för Finland är att vi har städer och kommuner som är tillväxtcentrum, som är internationella och gröna, som tar sitt internationella ansvar när det gäller frågor om mänskliga rättigheter, som ger möjlighet till företag att skapa jobb och har en bra SCHAUMANS EGEN VISION

.9.

"

utbildning, som fortfarande är vår största konkurrenskraft på den globala marknaden. Man måste också kunna måla upp ett sken av att det faktiskt är möjligt. Det kan låta ambitiöst men det är en realistisk vision. Sen är inte vägen dit rak och lätt utan förändring tar tid. att hon är oroad över den sjunkande trenden som syns i valdeltagandet bland unga. Speciellt kommunalvalet verkar intressera få, även om det är ett av de viktigaste valen för unga. Många kandidater gör sin första kampanj och börjar jobba för att skapa namn för sig. En rapport av Delegationen för ungdomsärenden från i fjol visade ändå att var femte ungdom inte tänker rösta i kommunalvalet.

– Vi har färre som röstar och som inte tycker att det är relevant eller viktigt för dem att delta i demokratin. Man kan se det på två sätt, antingen oja sig över utvecklingen eller göra något åt det .

– SU:s roll är att visa att det finns ett alternativ som talar för unga på ungas vis. Och att visa att det nog är värt att jobba för ett bättre samhälle.

SCHAUMAN SÄGER

till att exempelvis kommunalval upplevs som ointressant är att politiken känns väldigt avlägsen, tror Schauman.

– Nu har det också blivit en bild av EN BAKOMLIGGANDE ORSAK

SAMHÄLLE – Nu har det också blivit en bild av att kommunerna bestämmer om parkbänkar och riksdagen om allt som är spännande. Men till exempel i Vasa har sett hur man kan skapa tillväxt inom kommunen. måste anpassa sig till sin tid och få unga att intressera sig för politik.

– Överlag så måste partier fundera på sina arbetssätt och se att det passar unga. Nuförtiden påverkar inte alla genom att sitta på möten utan genom att skriva under medborgarinitiativ, delta i en demonstration eller skriva en uppdatering på sociala medier. Vi måste kunna anpassa vår politik och verksamhet så att den är relevant.

OCKSÅ SU

på att man talar om att unga ska vara med i politiken för sin egen del, utan att tänka på hur viktiga unga är för samhällsutvecklingen överlag. Unga inser inte heller alltid själva vilken stor politisk makt de är – Ett bra exempel är vårt grannland Estland där medelåldern har varit mycket låg bland politiker och riksdagsledamöter. Det ser man också resultat av, Estland har kunnat dra nytta av digitaliseringen och delningsekonomi på ett helt annat sätt än vi har. Det är ett konkret exempel på varför unga behövs.

– Man ser det också på andra håll i världen. Där det finns mycket yngre beslutsfattare händer det mycket nytt, det kan vara något konkret som citycyklar eller att man har en ny vision för staden.

En annan trend som oroar Schauman är att så många upplever politik som något negativt. Hon avfärdar också indelningen i politisk och icke politisk samhällspåverkan. Ur hennes perspektiv är politik att man har en åsikt, oberoende om man jobbar för den i ett parti, studentkår eller på Greenpeace.

– När man sitter ner och diskuterar så är det få som verkligen är så negativa i slutändan. Men på lång sikt är det en utmaning att människor upplever att politiker och partipolitik är något man ska vara misstänksam mot.

SCHAUMAN BLIR IBLAND FRUSTRERAD

i maj blir det dags att ge över klubban över till nästa ordförande. Schauman säger att de tre åren som SU:s ordförande har gett henne en massa, både på personligt plan och jobbmässigt.

– Att jobba i en organisation där vi egentligen kan göra vad som helst är en frihet som man har i väldigt få jobb.

Det är klart att resurserna inte räcker till allt men vi har inte samma krav på resultat som företag. Vi sätter målen själv, tillsammans med styrelsen och medlemmarna.

PÅ SU:S KONGRESS

det känns tryggt att lämna över en organisation som mår bra. Bland annat medlemsantalet har vuxit under det senaste året med 25 procent, efter strategiskt och strukturerat arbete. Efter sin tid på SU vill Schauman fortsätta jobba med samhällsfrågor.

– Jag känner fortfarande starkt för politiken. Det är vårt främsta verktyg att driva utvecklingen framåt i samhället.

SCHAUMAN SÄGER ATT

– Jag tror att alla som är aktiva inom samhällsfrågor först blir förvånade över hur komplexa de är, hur mycket olika livssituationer och variation det finns.

Alla utgår ju från sig själva men politiken tvingar en att se ur fler perspektiv.

Det är spännande, att jobba för att det blir så bra som möjligt för så många som möjligt. någon färdigt planerad politiskt karriärstege. Hon säger att hon alltid har sett SU-ordförandeskapet som ett uppdrag, inte som ett jobb. Hon vill gärna fortsätta jobba med de frågor hon anser vara viktiga men det kan också vara inom något annat forum.

– Ifall människor har ett förtroende för mig som person så ser jag det som en ära att få representera dem, men det är inget karriärmål för mig. Jag kommer i vilket fall som helst att fortsätta jobba för att vi har jobb i Finland, för att vi har en bra utbildning och behandlas jämlikt oberoende av bakgrund, etnicitet, kön, handikapp eller språk.

SCHAUMAN HAR ÄNDÅ INTE

IDA SCHAUMAN ++ Bosatt: på tåget mellan Åbo och Helsingfors ++ Läser: alldeles för lite. Just nu Sheryl Sandbergs Lean in ++ SU:s förbundsordförande ++ Jobbat tidigare som bland annat kommunikationskonsult och medarbetare på riksdagen. ++ Lyssnar på: gammal rock ++ Politisk förebild är Malala Yousafzai och Elisabeth Rehn

. 10 .

“TRUMP UTMANAR TRADITIONELLA MEDIERS MONOPOL” Corinne Grönholm FOTO Pressfoto / Roy Rossovich TEXT

Det är en fredagseftermiddag i februari som vi samlas i Café Esplanads källarvåning för att lyssna på den svenska pr-konsulten Per Schlingmann. Under det två timmar långa seminariet hinner Schlingmann ta upp en mängd olika aktuella samhällsfrågor.

Schlingmann är övertygad om att vi är inne i en period där det sker grundläggande förändringar i politiken. Själv har han en lång politisk bakgrund, bland annat som partisekreterare och kommunikationschef för det svenska partiet Moderaterna. Schlingmanns grundbudskap är att alltid tänka positivt på framtiden.

Under föreläsningen kommer USA:s president Donald Trump på tal flera gånger.

Schlingmann poängterar att han inte hyllar Trump som politiker, men menar ändå att det finns många detaljer i Trumps kampanj och karriär som är bra att ta i beaktande och lära sig av.

Enligt Schlingmann är Trump den första politikern som på allvar utmanar de traditionella mediernas monopol. Han etablerar sig själv som samtalsämne nummer ett, vilket gör att hans synlighet blir större än någonsin.

Trump använder sig inte i huvudsak av traditionella medier och en dyr kampanj utan använder istället medier som används och läses av många. Som de flesta vet är Trump en aktiv twittrare. Han publicerar inlägg i så hög takt att media inte hinner källgranska det han skriver. Trots det skriver många medier om honom och hans uttalande vilket ger honom ännu mer synlighet.

– Det monopol som traditionella medier har just nu håller på att falla. Detta innebär mycket nytt, bland annat att vi måste bli mer källkritiska än någonsin, säger Schlingmann Enligt Schlingmann är det viktigt att tränga igenom människors filter och synas på sociala medier. För faktum är att vi konsumerar media som aldrig förr. Vi läser media i vårt egna flöde, som vi själv skapar, och enligt Schlingmann håller vi oss till en miljö där vi försöker hitta människor med samma tankar och värderingar som vi själva. Detta leder till en mer komplicerad och annorlunda politisk vardag.

Schlingmann säger att Trump har hittat sitt egna sätt att handskas med globaliseringen.

– Han vänder sig bara mot en grupp människor istället för hela det amerikanska folket, ta muren han säger att han ska bygga vid gränsen till Mexico som exempel. Han fokuserar på gruppens verklighet och skapar känslor. Han blir hyllad, men även hatad, vilket är både modernt och välfungerande, säger Schlingmann.

Schlingmann säger att vi har kommit in i en period där fakta ersätts av känslor. De känslor människan upplever på grund av någon nyhet är troligtvis viktigare än faktan bakom informationen. De som vill komma åt makten och förändra spelar på just detta, att få fram känslor och genom detta få en ny sorts auktoritet. Schlingmann ifrågasätter om vi är på väg mot en framtid där alla lever i sin egen lilla bubbla, där varje individ tror att just hen har rätt. Han menar att politik allt mer

. 11 .

handlar om att etablera en verklighetsbild och därigenom föra en kamp mellan olika verklighetsbilder i samhället.

Tre faktorer som är nyckeln till politisk framgång enligt Schlingmann

1

För väljare börjar allting kring frågorna: Hur ser jag på samhället och vilket parti delar min samhällsbild? Lever vi i samma verklighet? Som politiker måste man börja på ett emotionellt plan och ha förmågan att fortsätta se problem fastän man redan är vid makten.

2

Politik handlar alltid om framtiden vilket innebär att alla beslut bör vara framtidsinriktade. För att få en väl fungerande politik måste man ha förmågan att skapa en tydlig bild och berättelse vad man vill åstadkomma i framtiden.

3

Våga erkänna när något har gått fel. Enligt Schlingmann är det viktigt att att man vågar erkänna att man som politiker kan ha fel. Man måste våga visa självdistans och hitta nya lösningar för att nå sitt mål.

SAMHÄLLE

Med slumpen och intresset för samhällsfrågor som vägvisare TEXT&FOTO

Corinne Grönholm

Mats Löfströms väg från studerande till riksdagsledamot kan på papper se väldigt strategisk ut, men i själva verket är det slumpen och intresset för samhällsfrågor som tagit honom dit han är i dag. Ända sedan barnsben har Löfström varit intresserad av politik och samhällsfrågor, ämnen som diskuterades flitigt hemma. esset för samhkärnan i Löfströms politiska karriär och hans engagemang.

Redan när Löfström tog studenten tariker. var han aktiv i politiken på Åland. Då elevriksdagen för Finlandssvenska Skolungdomsförbund (FSS) ordnades i Mariehamn, öppnades dörren för skolpolitiken i södra Finland. Det ledde också till att Löfström flyttade till Helsingfors för att bli generalsekreterare för det Skolungdomsförbundet. I och med flytten breddades Löfströms politiska perspektiv. Att bli generalsekreterare för Finlandssvenska Skolungdomsförbundet var inget Löfström planerat i förhand. I efterhand kan man konstatera att det var Löfströms första ordentliga steg in i politiken i Finland. Via sitt arbete som generalsekreterare träffade Löfström många politiska ungdomsförbund, bland annat Svensk Ungdom.

Från SU till Bryssel Löfström trivdes bra i Helsingfors och började studera statsvetenskap via Helsingfors Universitet. I Helsingfors kom han mer i kontakt med politiken och började hösten 2005 arbeta som förbundssekreterare för Svensk Ungdom. Det blev fyra bra år för Löfström på SU, med ett lyckat Europaparlamentsval som avslut, där Carl Haglund blev invald i europaparlamentet. Det var också SU:s första europaparlamen-

– Det var ett roligt avslut på en fyra bra år på Svensk Ungdom, säger Löfström.

Nästa karriärskliv kom rätt naturligt när förfrågan att följa med Haglund till Bryssel kom. Löfström valde att prioritera studierna ett tag, men började sedan jobba för Haglund i Bryssel.

Löfström trivdes i Bryssel och stannade kvar och arbetade där i nästan fyra år, både för Haglund men även för Nils Torvalds.

Oavsett var Löfström har befunnit sig så

"För att lyckas i sin karriär tror Löfström att man kommer långt med att vara passionerad för det man gör" har han alltid vetat vad han vill arbeta med. Visionen har varit tydlig, att göra vardagen lite bättre för dem han jobbat med eller för sina medmänniskor.

För tillfället är hans främsta fokus, som Ålands riksdagsledamot, att föra fram

. 12 .

Ålands talan i riksdagen.

För att lyckas i sin karriär tror Löfström att man kommer långt med att vara passionerad för det man gör. Han tror inte passion är ett måste men ser det som ett hjälpmedel att hålla sig motiverad för sitt arbete. Löfström påpekar ändå att man inte klarar sig enbart med glöd och passion för sitt arbete utan att det också behövs annat.

En aktiv samhällsdebattör I februari talade Löfström om sitt kampanjarbete och hur han brandat sig som politiker på SU:s seminarium A Brand New Me. Den senaste tiden har politiken blivit allt mer beroende av sociala medier och dagens politiker måste tänka snabbt och formulera sin åsikt om aktuella händelser. När en nyhet kommer ut händer det ofta att media hör av sig och vill ha en kommentar av Löfström.

– Det kan hända att du får 30 minuter på dig att läsa på om ett okänt ämne innan du sedan ska ge en kommentar.

Ibland önskar jag att man kunde få en hel dag på sig att bilda en uppfattning om något, men så funkar inte dagens samhälle. Samtidigt tycker jag det är viktigt att hänga med och vara snabb med att bilda en uppfattning och kommentera. Då håller man sig aktivt med i debatten, säger Löfström.

En stor del av kommunikation mellan människor sker numera över sociala medier. Löfström tycker sociala medier är en viktig kommunikationskanal, speciellt när människor i samhället vill komma i kontakt med honom. Löfström

vill dock inte kommunicera med andra beslutsfattare över sociala medier utan för gärna den typen av diskussioner någon annanstans. Löfström anser att sociala medier är ett bra sätt att nå ut till människor och tycker det är ett bra forum för att öppna för diskussion. Dock uppmuntrar han fler att våga prata mer istället för att skriva. Han ser gärna att folk ringer honom och frågar synpunkter eller åsikter än att alltid ta det över skrift, då löper en diskussion oftast bättre framåt.

Relationer är nyckeln Att bygga ett varumärke och ett bra brand har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Alla sektorer gynnas av ett bra varumärke, som visar vad man står för och vad man gör. Branding har funnits med länge i den finska politiken.

Nu på senare år har intresset och betydelsen för branding blivit allt större både i politiken men också för personer som vill framåt i arbetslivet.

Ett ord som Löfström tycker är viktigt att tänka på är relationer. Många företag vill bygga upp relationer till sina kunder och istället för att vara de billigaste på marknaden är företaget det med bäst relationer och bra service.

– Jag tror det är viktigt att vårda sina relationer. Sociala medier har förändrat synen på branding och relationer. De gör det mycket lättare att upprätthålla relationer. Samtidigt skapar du även en bild av dig själv på sociala medier, vare sig du vill det eller inte. Den kanske inte alltid stämmer överens med sanningen eftersom alla ser saker på olika sätt. Detta är viktigt att komma ihåg när man gör upp ett brand runt sig via sociala medier, säger Löfström.

Något annat som Löfström gärna vill påminna alla som ger sig in i politiken om, är att man måste komma ihåg att människor inte kommer att skilja på ditt privata jag och ditt politiska jag.

Detta innebär att du representerar ditt politiska jag lika mycket klockan tolv på dagen, som klockan tio en fredag kväll.

Därför är det viktigt att tänka efter två

Mats Löfström har alltid vetat vad han vill jobba med, att göra vardagen lite bättre för sina medmänniskor. gånger innan man publicerar något som kan ses som opassande. Detta gäller inte bara i politiken utan även i arbetslivet, speciellt om man byggt upp sin karriär kring sitt egna varumärke, konstaterar Löfström.

Viktigt med gott samvete och förmågan att lyssna Något annat som Löfström tycker är viktigt i livet, men även i branding, är att lyssna och reflektera över vad andra människor har att säga. Löfström påminner även om att man inte ska lyssna bara för att hålla koll på när man får taltur, utan att verkligen reflektera över vad den andra har att säga. Han tror många gör misstaget att de så gärna vill berätta sin åsikt att de glömmer bort att lyssna på andras.

Löfström tycker inte att all publicitet är bra publicitet utan menar att man

. 13 .

först bör fundera över vad man anser är viktigt innan man publicerar inlägg på sociala medier. I riksdagen finns troligen många som skulle göra vad som helst för att ta sig in, men för Löfström har det alltid funnits en gräns när det inte längre är värt det. För honom är det viktigt att kunna gå och lägga sig med gott samvete och skulle aldrig göra eller säga något han inte står för, för att komma åt en maktposition. Löfström anser att man i politiken ibland måste kompromissa med sina åsikter, men att man i slutet av dagen alltid ska kunna se sig själv i spegeln. Att stå för sina handlingar med ett gott samvete, är viktigt för Löfström och något som får honom att orka med sin politiskt aktiva karriär.

SAMHÄLLE

"LIVET SKA INTE VARA EN PRESTATION" TEXT

Susanna Rapp Sofia Jern

ILLUSTRATION

I dagens prestationssamhälle är lite stress inget ovanligt. Färska rapporter pekar ändå mot ett allvarligare fenomen – utmattning och psykisk ohälsa ökar i alarmerande takt bland vissa grupper av unga.

Trots att majoriteten av unga mår bra känner många finländska ungdomar att de är utmattade, olyckliga eller deprimerade. I en hälsoundersökning för högskolestuderande uppgav 30 procent att de upplever psykiska svårigheter. Nästan en tredjedel uppgav att de känner mycket stress, och att de har svårt att få grepp om studierna eller blir stressade då de ska framträda.

Läget ser inte bättre ut bland skolelever, trots skolframgångar och goda Pisa-resultat. Katariina Salmela-Aro, professor i psykologi, säger att den senaste undersökningen bland skolelever visar att utmattning har ökat drastiskt bland gymnasieelever, i synnerhet bland flickor. I högstadieåldern är det pojkar med invandrarbakgrund som lider av mycket stress. Salmela-Aro säger att det är viktigt att komma ihåg att läget varierar mycket beroende på vilken grupp man talar om.

– Men på det stora hela kan man nog säga att problemen

sätta sig själv på spel.

Om man däremot ständigt känner sig stressad och aldrig har chans att återhämta sig borde varningsklockorna ringa.

– Om man har sömnproblem

håller på att öka. de bakomliggande orsakerna varierar. Bland högskolestuderande är en orsak svårigheter med utkomsten, och nedskärningarna i studiestödet och utbildningen lär inte göra situationen bättre. I gymnasiet är prestationsångesten en betydande orsak, säger Salmela-Aro. – Konkurrensen har ökat och många känner hård press inför studentskrivningarna. Man upplever att man är otillräcklig och fokusen flyttas från studierna till att bara prestera.

Då prestationskulturen blir en norm i samhället syns det också bland unga. Salmela-Aro säger att föräldrars utmattning ofta avspeglas i barnen. Att uppleva en viss nivå av stress ändå är helt normalt och till och med nyttig.

Det hjälper människor att nå toppresultat.

– Det behövs en viss mängd stress och ångest för att man ska OCKSÅ

. 14 .

och svårigheter med att tänka på annat än studier kvällstid ska situationen tas på allvar. Det är oroväckande om man ältar och låter stressen gå ut över vänskaps- och familjerelationer. unga som drabbas personligen, utmattning kan också kosta samhället dyrt.

– Utmattningen i skolan kopplas ihop med en cynisk och negativ inställning till skolgången.

DET ÄR INTE BARA

Det kan leda till en cynisk och negativ inställning till andra samhälleliga institutioner vilket i sin tur kan leda till att man hoppar av skolan. Utmattning bidrar till marginalisering.

Enligt Salmela-Aro är det första steget att identifiera att man är utmattad eller håller på att bli det. Studenter eller elever med stress kan alltid söka sig till Studenthälsan eller skolpsykologen, men i de mildare fallen behövs det inte alltid professionell hjälp, säger Aro. – Det är bra att först nysta upp dagen och sedan försöka bygga upp den på ett annat sätt,

som inte är lika belastande. Det är viktigt att återhämta sig och göra saker som får oss att slappna av. Livet ska inte bara vara prestationer och studier.

Salmela-Aro understryker vikten av preventiv vård och att problemen identifieras i ett tillräckligt tidigt skede.

– Det är viktigt att unga vet att det är en vanlig känsla men att det alltid finns något man kan göra åt situationen.

SOMMARENS ROLIGASTE LÄGER! Snart är det äntligen dags att packa undan skolböckerna och istället gräva fram solglasögonen och sandalerna, för sommaren höjdpunkt är här igen! Svensk Ungdoms traditionella barnläger går som vanligt av stapeln de tre första veckorna i juni.

JAG OCH SKÄRGÅRDEN 4-9.6.2017 Jag och skärgården är det bästa sättet att börja sitt sommarlov på! Kom med på en oförglömlig lägervecka där vi går på skattjakt, tygtrycker, besöker en husky-kennel, njuter av skärgårdslivet och leker. Jag och Skärgården passar för barn i åldern 7-11 år.

Lägret kostar 220€

JAG I NATUREN 18-22.6. 2017 Jag i Naturen är en lägervecka full med häftigt program! Kom med på en äventyrlig lägervecka då vi sover en natt utomhus, lagar mat på trangia, chillar på stranden, besöker en husky-kennel och leker. Jag i Naturen passar för barn i åldern 9-13 år.

Lägret kostar 188€

JAG CHILLAR 11-16.6.2017 Jag Chillar är en rolig och lugn sommarlovsvecka för ungdomar i högstadieåldern. Följ med på en skön lägervecka där vi chillar på stranden, ser på film, övernattar en natt ute, går på skattjakt och njuter av sommaren. Jag Chillar passar för ungdomar i åldern 12-15 år. Lägret kostar 220€

HOPPAS VI SES PÅ KIRJAIS I JUNI! Läs mer om våra läger på www.su.fi/barnlager

. 15 .

KOMMUNALVAL

FEM FRÅGOR TILL KRETSORDFÖRANDE Hur ser framtidens kommun ut? Kan ungdomar verkligen påverka? Vi ställde fem frågor till Elis Henell, kretsordförande för SU i Åboland.

Varför är kommunalpolitik viktigt?

service och trafik också i framtiden.

Din stad är vad du är. Kommunpolitik är inte bara ideologiskt snack, utan politik i dess konkretaste form. En aktiv och levande stad inkluderar inte bara ett toppskikt av invånarna, utan ger en möjlighet för alla att säga och göra sitt för sin omgivning . Det är precis vad jag vill att ni alla gör nu i vår – att ni gör er röst hörd.

Varför ska unga vara med och bestämma i kommunala frågor? Finns det möjligheter för unga att delta i er region?

Vad kommer att vara de största utmaningarna i er region?

Utmaningarna, möjligheterna och nyckelfrågorna inför kommunalvalet skiljer sig såväl kommuner som individer emellan.

Det är invånarna själva som vet bäst hur hemkommunen ser ut idag och i framtiden.

Det kommer att vara en utmaning att stå ut i mängden med ett klart och konkret budskap och få de som delar våra värderingar att lyssna på just oss. Tävlingen är hård och det gäller att visa att vi kan göra ord till verklighet. Vi måste skapa ett Åbo som växer och är trivsamt, och en skärgård där det finns

Kommunalvalet är för många det första val de ställer upp i och också det val där den enskilda kandidaten på riktigt kan få sin röst hörd, om inte som ledamot i kommunfullmäktige så kanske som nämndmedlem eller i varje fall som resultat av aktivt kampanjarbete. Vi har i Åboland fina exempel på hur vi unga kan verkligen få saker till stånd i kommunen, som t.ex. den nya ungdomsgården Zabadak som nu finns efter en längre paus.

Vad vill du jobba för i din egen kommun?

En grön, öppen och ärlig stad med ett levande kulturliv och möjligheter för alla medborgare att leva och uppfylla sina drömmar. Vår världsbild är inte murad i betong, vi vet att framtiden bygger på hållbarhet, inte

. 16 .

stagnation. Arbetet för den stad vi vill se i framtiden är långsiktigt och börjar redan nu.

Hur ser framtidens kommun ut?

Kommunen ska ha människan i fokus. Det allmänna rummet ska vara öppet och tillgängligt för alla, de kommunala tjänsterna ska tjäna medborgaren, inte byråkraten.

Ingen vinner på att vardagliga situationer skapar mera krångel än hjälp. Småföretagare ska inte heller kämpa med byråkrati som sidobusiness. I framtidens stad är det lönsammare att cykla, gå och åka kollektivt än att åka bil.

KANDIDATER I ÅBOLAND Hittar du inte din kommun?

Du hittar fler kandidater och mer information på www.su.fi/kommunalval Förhandsröstningen ordnas 29 / 3 - 4 / 4 / 2017 Valdagen är söndagen den 9 / 4 / 2017

Läs mer om SU:s kandidater på webben www.su.fi/kommunalval

. 17 .

SAMHÄLLE

SVENSK UNGDOMS

DET SKA GÅ ATT LEVA BÅDE I STAN OCH PÅ LANDET

En levande landsbygd och dynamiska, välmående städer gör det möjligt för var och en att bo i den miljö de trivs bäst i. Viljan att få bo på landsbygden eller i storstaden ska inte ställas emot varandra.

FINLAND SKALL HA VÄRLDENS MEST JOBBVÄNLIGA KOMMUNER

Svensk Ungdom vill att den ekonomiska politiken skapar hållbar ekonomisk tillväxt, uppmuntrar till företagsamhet och leder till ökad sysselsättning. Arbetsmarknadssystemet måste göras mer flexibelt och tillåtande för olika livssituationer och arbetssätt

VÄLMÅENDE UNGA BYGGER FRAMTIDEN

Svensk Ungdom satsa på ungdomsarbete istället för att skära i det. Ungdomars välmående måste stärkas och marginaliserade grupper tas i beaktande. Vi anser också att en allmänbildande och högklassig utbildning är en förutsättning för att Finland ska vara välmående och konkurrenskraftigt.

INTERNATIONELLA KOMMUNER SOM VÄRNAR OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Vi jobbar för gränslösa kommuner där invånare fritt kan bo och arbeta var de vill. Vi vill också att kommuner tar ett större ansvar globalt och tar emot flera flyktingar. Alla kommuner ska ha nolltolerans mot diskriminering och rasism

MILJÖTÄNK OCH NÄRPRODUCERAT GER HÅLLBARA KOMMUNER

För att uppnå en miljövänligare och mera hållbar värld bör miljön tas i beaktande i all politik. Hållbarhet, biodiversitet, energieffektivitet och långsiktigt tänkande är grunden för Svensk Ungdoms miljöpolitik.

Det finska jordbruket måste även i fortsättningen stödas, samtidigt vill Svensk Ungdom att jordbruket konstant utvecklas för att skapa nya, lönsamma affärsmodeller som är hållbara för miljön. Djurskyddet ska vara högt prioriterat.

. 18 .

ÅBO 436

ELIS HENELL Kandidat i humanistiska vetenskaper 1992

440

1989 Att Åbo fortsätter vara en levande stad med möjligheter för alla. Detta måste innebära tolerans och respekt för diversitet. Åbo behöver också arbetsplatser och investeringar, och ska fortsätta utvecklas som en viktig knytpunkt för förbindelser

Mitt Åbo stöder småföretag och gräsrotskultur. Jag vill se mera nytänkande, inkluderande och hållbar politik som tar vara på invånarnas glödande ambition, entusiasm och potential som gör Åbo till den bästa stad i vårt land.

ROBERT HASSELBLATT

460

Merkonom 1988

433

Filosofie magister

Vill jobba för

Vill jobba för

435

HELEN HONKASAARI

IDA SCHAUMAN Förbundsordförande, pol. kand.

1989

Vill jobba för

Vill jobba för

Jag vill jobba för att Åbo flygfälts utveckling. Det borde också finnas ett bättre och mångsidigare motions- och idrottsutbud i Åbo. Jag tycker även Åbo borde utvecklas som cykelstad.

Jobb, utbildning och jämlikhet.

Jobb är grunden för allt i samhället, när vi jobbar bidrar vi till samhället så att det kan utvecklas.

Ju fler som jobbar desto mera skatteintäkter har vi, vilket gör att vi kan finansiera utbildning, service och vård i Åbo. Jag tror på jobb och på att det är nyckeln till att Åbo ska vara den växande, dynamiska, internationella staden jag vet att den har potential att bli.

CAMILLA HAGSTEN Formgivare, egenföretagare.

1988

Vill jobba för Jag är glad som haft möjligheten att studera och jobba i Åbo. Jag vill jobba för att det fortsättningsvis ska vara möjligt för alla att göra det. Allt fler tvingas flytta bort för jobb och utbildning. Åbo har enorm potential och tillsammans kan vi jobba för att bygga upp ett fortsatt drivet, kulturellt och tvåspråkigt Åbo med chans till att studera, praktisera och arbeta med det vi önskar.

. 19 .

447

OSKAR LINDBERG Studerande 1990

Vill jobba för Jag tror på individuellt ansvarstagande, men anser att samhällets bastjänster ska vara tillgängliga för alla. Jag vill verka för ett liberalt och grönt Åbo, där näringslivet ges goda förutsättningar att verka och svenskans ställning beaktas bättre än i dag.

KOMMUNALVAL

ÅBO 443

TONY KOPPE

442

Socionom, handledare

JANNE JOHANSSON Ekonomie magister

1988

1990

Vill jobba för Jämlik och förstklassig utbildning. Mångsidiga alternativ till meningsfull fritidssysselsättning för alla unga. Förutsättningar för att göra Åbo ännu attraktivare för näringslivet så att Åbos många studerande, bland andra, ska kunna planera sin framtid utan att behöva flytta bort för att göra karriär.

432

DANIEL GUSEFF Studerande 1997

464

ALEXANDER SKOG Ekonomie kandidat 1990

Vill jobba för Att unga vuxna efter avklarade studier ges möjlighet att bosätta sig i Åbo. För att detta skall kunna möjliggöras så bör kommunen se till att det finns tillräckligt med arbetsplatser som motsvarar de utbildningar som ges, samt boendemöjligheter som är attraktiva för de nyutexaminerade unga vuxna. Även möjlighet till fritidssysselsättningar samt tjänster som möjliggör grundandet av egna familjer är viktiga.

426

DESIRÉ EKLUND Sjukskötarstuderande 1995

Vill jobba för ett tvåspråkigt Åbo. Alla skall ha rätt till vård och omsorg på sitt modersmål från vaggan till graven. Ett tvåspråkigt land uppnår vi genom att barn redan i dagis och förskolan, då inlärningen är som lättast och roligas, blir introducerade till det andra inhemska språket, oberoende modersmål.

Jag vill också jobba för att ungdomar skall känna sig delaktiga i samhället och känner sig hörda i fattade beslut som gäller dem.

Läs mer om SU:s kandidater på webben www.su.fi/kommunalval

. 20 .

ÅBO 429

MATILDA GRINDGÄRDS

424

Politices Magister

SARA VON BONSDORFF Studerande

1991

1996

Vill jobba för

Vill jobba för

Att Åbo ska bli en mer attraktiv stad för unga att stanna kvar i efter studierna. För det krävs jobb. Staden ska därför stöda företagsamhet och säkra goda förbindelser, särskilt med tanke på Åbo flygfält. Utbildning är också en viktig fråga. Åbo är en ledande universitetsstad, och samarbetet mellan staden och skolorna/universiteten ska utvecklas.

Att göra Åbo ännu mera attraktivt att bosätta sig i men även för företag att stanna och etablera sig här.

Detta sker genom att jobba för mera högklassig utbildning både på grund,-och högskolenivå och förverkligande av innovationer så att pressen av att måsta flytta bort för att göra en karriär försvinner.

Jag vill även jobba för svenska språkets ställning och grönare sätt att ta sig fram i staden.

PARGAS

PARGAS 58

BENJAMIN BERGAN

84

Studerande

JANNICA LINDQVIST Studerande

1999

102

1996

Vill jobba för

Vill jobba för

Att ungdomarnas synpunkt hörs, speciellt i frågor som rör oss men också annars. Att se till att utbildningen, specifikt gymnasium för mig, prioriteras och upprätthålls.

Att se till att det finns aktiviteter för unga och att vi själva ska få vara med och utforma dem

Att ungdomar får större möjlighet att påverka i kommunen, svenska språkets ställning och tvåspråkighet och att det också i framtiden är möjligt att bo och leva i skärgården.

CALLE WIKMAN

56

Studerande 1993

MI ADOLFSSON Studerande, nybliven företagare 1998

Vill jobba för

Vill jobba för

Vill jobba med ungdomsfrågor, speciellt se att det finns större möjligheter att förverkliga sina fritidsintressen inom staden i form av t.ex. ändamålsenliga utrymmen. Trots min natuvetenskapliga läggning är jag även kulturintresserad och ser gärna att staden satsar på detta. Ett praktexempel på bra fusion av kultur och ungdomsfrågor är den tvåspråkiga ungomsshowen som väckt nationell uppmärksamhet.

Utbildning, företagande och miljö ligger mig väldigt nära. Jag vill att dessa förstärks, utvecklas och försäkras.

. 21 .

KOMMUNALVAL

PARGAS 94

ROLF SCHWARTZ

101

Tradenom, taxiföretagare

Vill jobba för

Vill jobba för

Är ordförande för Korpos Ungdomsförening och gillar att vara med i mångt och mycket. Jag vill jobba för skärgården, hålla oss kvar på kartan. Få oss som en stad att jobba ihop med våra unika omständigheter.

Skärgården är ett attraktivt och bra ställe att bo på, var det ska vara möjligt för även andra att arbeta och hitta sitt hem. Ett gott samarbete mellan de som bor här, lokala företag, föreningar och staden.

FILIP NYSTRÖM Byggnadsingenjör 1991

Arbetande 1993

1989

89

LAURA WICKSTRÖM

95

FREDRIKA SIHVONEN Talterapeut och fil.mag 1991

Vill jobba för En välfungerande och livskraftig skärgård som är attraktiv både som bostadsort och turistmål. I och med mitt yrke som talterapeut står även handikapp-, dagvårdsoch utbildningsfrågor extra nära hjärtat. Jag vill också jobba för ett fungerade tvåspråkigt samhälle där alla har lika möjligheter. För mig är ett fungerande samhälle ett samhälle där allas röst blir hörd och alla behandlas jämlikt.

54

CAMILLA AALTO Studerande 1998

Vill jobba för En ökad population i skärgården, regelbundna möjligheter till förbindelse mellan mitt och ditt.

Stabila vårdutbud på hemorten och ökad företagsamhet hos unga.

Läs mer om SU:s kandidater på webben www.su.fi/kommunalval

. 22 .

KIMITOÖN 70

FREDRIK SIMOLA

68

Studerande

JESPER OKSANEN Studerande

1997

67

1996

Vill jobba för

VILL JOBBA FÖR

Ungdomars sysselsättning, skola och utbildning. Företag och företagare är också viktiga för Kimitöns framtid

Småföretagare i skärgården, genom att stöda teknologisk utveckling och möjligheter till att distansjobba lättare. Jag vill också jobba för att skolornas trygghet, speciellt andra stadiets skolor.

JONATHAN NURMI Studerande 1999

Vill jobba för För mig är ungdomar och deras intressen viktiga, för de är framtiden som man säger. Andra viktiga ämnen för mig är turism, språkfrågor, utveckling av skolorna och samarbete.

. 23 .

VÄLKOMMEN PÅ SVENSK UNGDOMS 74:E KONGRESS 5-7 MAJ 2017 I LOVISA

Hur ska vi räkna arbetstid i framtiden? Borde unga garanteras gratis preventivmedel? Behöver Finland en samtyckeslag? Hur värnar vi bäst om samernas rättigheter? Hur stoppar vi skatteflykt inom EU? Borde Norden gå samman till en federation? Vad tycker du? Och vem ska leda SU det kommande året?

Svensk Ungdoms kongress är förbundets årsmöte och högsta beslutsfattande organ som bestämmer vad SU ska jobba för det kommande året. Kongressen samlar SU:s medlemmar från hela Svenskfinland för att göra politik, knyta kontakter och för att ha roligt.

På kongressen träffar du över hundra SU:are från hela landet. Kongressen behandlar de politiska förslag, motioner, som förbundets medlemmar skickat in vilket brukar leda till spännande debatter att följa med eller också delta i. Kongressen väljer också en ny styrelse och i år även en ny ordförande då nuvarande ordförande inte ställer upp för omval.

Kongressen inleds på fredag eftermiddag med ett seminarium om försvar och säkerhet i Norden. Kongressen fortsätter på lördag med allmänpolitisk debatt och behandling av kongressärenden. På lördagsförmiddagen finns även tid för gäster att framföra hälsningar.

Varmt välkommen, vi ses i Lovisa!

Med vänlig hälsning, Ida Schauman förbundsordförande Anna Abrahamsson förbundssekreterare

. 24 .

Mera information, anmälan och program finner du på www.su.fi/kongress. Handlingarna för kongressen laddas upp på hemsidan i början av april.

Du kan också anmäla dig direkt här: https://www.lyyti.in/kongress2017 Sista anmälningsdag är den 2 april.

Facebookevenemang för kongressen finns här: https://www.facebook.com/ events/796229200524778/

Har du frågor kring kongressen, tveka inte att ta kontakt med förbundssekreterare Anna Abrahamsson ( anna@su.fi, 040 83 11 326 ).