Liber 2/2017

CHRISTOFFER INGO VILL FORTSÄTTA SEGERTÅGET TJOCK SKA VARA ETT VANLIGT ADJEKTIV FINLAND BEHÖVER EN MER JÄMSTÄLLD FÖRÄLDRALEDIGHET

.1.

INNEHÅLL

LEDARE

no

02/2017

MED KLARSPRÅK MOT POPULISMEN

F SUSANNA RAPP chefredaktör

"Vi kan driva de frågor vi brinner för på våra egna sätt och med ett språk som är lätt att förstå."

inländska ungdomar tycker att det är svårt att skilja mellan olika politiska partier i Finland. Ett undantag är Sannfinländarna, som väcker starka känslor både för och emot. Hälften av ungdomarna identifierar sig inte med något av de existerande partierna. Det framgår av ett ungdomsforskningsprojekt, som omfattade 14 europeiska länder.

I Finland deltog nästan 900 unga i Kuopio, Lieksa och Nurmes.

Man kan kanske inte dra långtgående slutsatser för hela Finland utgående från tre orter i östra Finland, och resultatet kunde ha sett annorlunda ut om städer som exempelvis Helsingfors och Åbo varit med. Hur som helst pekar forskningen på ett fenomen som man har kunnat skönja redan tidigare i Finland: Ungdomar är intresserade av och engageras av politiska frågor, samtidigt som partipolitik känns främmande för många.

Man kan förstås åstadkomma mycket med politiska initiativ och ensaksrörelser, också utanför partipolitiken. Kampanjen Tahdon 2013, som drev en jämlik äktenskapslagstiftning, är ett fenomenalt exempel på hur man kan förändra samhället i grunden med ett brinnande engagemang. Men faktum är ändå att också unga behöver representeras i den traditionella partipolitiken. Att vi infört nya former för politiskt deltagande, exempelvis genom medborgarinitiativ, gör politiken och offentlig debatt mer dynamisk. Men samtidigt är vårt samhälle i grunden baserat på en representativ demokrati, där folket genom val delegerar beslutanderätt till en representant i kommun, riksdag eller presidenthus. Denna fördelning kvarstår, och i den behövs också unga. Unga behöver vara med och fatta beslut på nationell, lokal och snart också regional nivå. För att det ska ske måste partier, också andra än Sannfinländarna, klara av att väcka känslor om vad som är viktigt och värt att jobba för.

Ungdomsorganisationer har ett stort ansvar i att aktivera unga och fungera som inkörsport till samhällspåverkan. Ungdomsorganisationer ska heller inte bara vara miniatyrversioner av ett moderparti. Vi kan driva de frågor vi brinner för på våra egna sätt och med ett språk som är lätt att förstå. Ofta är det den politiska jargongen som leder till att också viktiga frågor känns avlägsna - det är svårt att bilda sig en åsikt i frågor som man inte förstår. I det här numret efterlyser Svensk Ungdoms nya ordförande Christoffer Ingo klarspråk som ett sätt att engagera unga.

När man inte förstår, uppstår ofta också missuppfattningar. I undersökningen framgick att finländska ungdomar känner missnöje och oro över att välfärdsstaten raseras. Många tror att välfärdstjänster minskar i förmån för sociala förmåner för invandrare och för andra minoriteter. Mest negativt inställda är unga, lågutbildade, 16–17-åriga män. Finländska ungdomar förhöll sig också negativt till romer. Hela 62 procent av deltagarna ansåg att romer inte bidrar positivt till att utveckla samhället.

Enligt forskarna bakom rapporten kan de negativa attityderna mot minoriteter styra ungdomar mot radikalisering eller en högerpopulistisk världsbild. Det är en oroväckande utveckling och visar på att det behövs mer utbildning om minoriteter och invandringspolitik och en samhällsdebatt baserad på fakta framom skrämseljargong. Skolor, ungdomsorganisationer och hobbyverksamhet har en viktig uppgift i att öppna för debatt och rätta till missförstånd. Det är också viktigt att ungdomar känner att de får gehör hos dem som bestämmer. Att minska på känslan av maktlöshet och göra unga delaktiga är en bra början på att minska på missnöjet och skapa framtidstro.

.2.

2

LEDARE

4

ANSLAGSTAVLAN

6

SU I MEDIA

7

KOLUMN

8

SAMHÄLLE

9

SAMHÄLLE Kongressen

Vi ska se framåt och visa vägen Äntligen ledig

ringar och handlingar

Ordförande Christoffer Ingo vill tala klarspråk s. 10

10

SAMHÄLLE Christoffer Ingo vill fortsätta ­segertåget

12

SAMHÄLLE

Förbundsstyrelsen presenterar sig

14

SAMHÄLLE

Finland behöver jämställd föräldrale-

dighet 16

SAMHÄLLE Tjock

18

KOLUMN Glöm

19

MILJÖ

20

VÄRLDEN

skall vara ett vanligt adjektiv

inte individen

Klimatförändrinen är en jämlikhetsfråga

rope

"Pappaledighet inget straff utan en förmån" s. 14

utlyste liberalare värde-

En marche la France - en marche l'Eu-

22

VÄRLDEN Brexit:

Vad händer med Wales?

24

SAMHÄLLE Populismforskare efterlyser bredare de-

batt om demokratins värden 26

VÄRLDEN Migration i fokus på IFLRY:s studievecka

28

SAMHÄLLE

31

VIERASKYNÄ Janne Pelkonen: Sukupolvivaikutuksen

Vadå Sote?

arvioinnille lisää painoarvoa

Med konst mot kroppshets s. 16

Susanna Rapp Christoffer Ingo GRAFIKER Sofia Jern OMSLAGSFOTO Sofia Jern TRYCKERI KTMP Group MEDVERKANDE Jenny Vilén, Charlotta Rosenlöf, Ville Forss, Corinne Grönholm, Theo Herold, Anna Lindberg, Emilia Jansson, Emma Tcheng, Janne Pelkonen NO 2/2017 UPPLAGA 3000st CHEFREDAKTÖR

ANSVARIG UTGIVARE

Frankrike fick liberal president s. 20

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingfors (09) 693 072 47

Vad är social- och hälsovårdsreformen? s. 28 .3.

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

ARKIVHÖRNAN

3 TIP S

PÄRLOR TWEETEN @CUF

"Det tog ju ungefär en dag av Christoffers tid som ordförande innan fransmännen röstade för Macron."

JENNY VILÉN Verksamhetsledare för SU i Nyland

SU deltog i en finsk-sovjetisk vänskapsfestival med över 3000 deltagare i Åbo 1981. "Mest intressant ur SU-perspektiv var kanske paneldebatten om energiresurserna och kärnkraften. I denna debatt framkom att den sovjetiska ungdomen helhjärtat stöder kärnkraften. De sovjetiska paneldeltagarna hade föga förståelse för kärnkraftsmotståndarna." (Libers föregångare Svensk Framtid, nr 6/1981. Svenska centralarkivet)

1 Träna utomhus Under sommaren ordnas en hel del ledda träningspass i parker, ofta avgiftsfria dessutom. Bara att dyka upp och svettas!

2 Politiskt drama Inget att göra en regnig sommardag? Om du inte redan har sett den politiska dramaserien House of Cards så kan jag rekommendera den varmt.

3 Glass Behöver nog ingen närmare förklaring. Ät glass, för det är gott.

JOHANNA MANTERE ORDFÖRANDE FÖR NCF I slutet av april valdes SU:aren Johanna Mantere till ordförande för Nordiska Centerungdomens Förbund NCF. NCF är Svensk Ungdoms nordiska paraplyorganisation. Enligt Mantere behövs ett starkt nordiskt samarbete nu mer än någonsin. Hon vill fortsätta jobba för det nordiska samarbetet och skapa lösningar och visioner för ett framtida Norden.

Foto: Sofia Jern

SCHAUMAN ÖVERLÄMNADE ORDFÖRANDEKLUBBAN I maj var det dags för Ida Schauman att ge över ordförandeskapet till Christoffer Ingo. Schauman har bland annat lett SU genom ett riksdags- och ett kommunalval och varit en stark och målmedveten ledare för förbundet. Schauman har utvecklat

förbundets politik och verksamhet och lyft SU till nya höjder. Vi tackar Schauman för tre fantastiska år och önskar lycka till med framtida uppdrag!

PODDEN Pod Save America, en podd för alla politiknördar som är intresserade av vad som händer i USA. Lyssna på www. getcrookedmedia.com LÄSNING Long Play satsar på djuplodande grävande journalistik i digitalt format. En årsprenumeration kostar 64 euro, men om du är studerande får du 50 procent rabatt. Hittas på www.longplay.fi EVENEMANG Kom med på SU:s sommarsemi på Kirjais kursgård i Nagu. Temat för i år är mediekunnighet. Mer info hittar du på www.su.fi LYSSNA I sommar kan du återigen njuta av Vegas sommarpratare! I år hittar du bland annat författare, teatermänniskor, samhällspåverkare på listan.

Programmen sänds i Yle Vega på vardagar klockan 10.03 och klockan 18.03. Du hittar även dem på Arenan

SIFFR AN

Följ oss på @ SVENSKUNGDOM_

RKP­NUORET

Vill du se din bild här?

Använd hashtaggen #SVENSKUNGDOM

i din nästa Instagrampost.

@ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET Idag demonstrerade vi med @sakkiry mot regeringens nedskärningar i yrkesutbildningen.

.4.

@ MANTEREJ Flera kongresser denna vår, men en av

de mest intressanta nu i helgen - SFP:s partidag.

UTSKOTTSARBETET ÄR IGÅNG

VILL DU JOBBA UTOMLANDS 2018?

I maj fick SU:s utskott nya ordförande. Veronica Välimäki fortsätter leda Ekonomi- och arbetspolitiska utskottet och Elin Rosendal Verksamhetsutskottet Verkus. Elis Henell valdes till ordförande för Internationella utskottet, John Illman valdes till ordförande för Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet, Alexandra Saarinen leder Högskolepolitiska utskottet LSK, och Sonja Rodén valdes till ordförande för Jämställdhetsutskottet. Utskottens möten är öppna för alla intresserade, mötestiderna meddelas på SU:s hemsida, www.su.fi.

Liberal praktik erbjuder högklassig, betald praktik i fem olika städer. Praktikplatserna finns i Bryssel, London, Berlin, Kapstaden och Washington DC. Praktikplatserna riktar sig till högskolestuderande eller nyligen utexaminerade. Ansökningstiden för år 2018 är 4.9–18.9.2017. Mera information hittar du på www.liberalpraktik.fi

.5.

40 Så många SU-kandidater valdes in i kommunernas fullmäktige i kommunalvalet 2017. Dessutom valdes också 57 SU:are in som ersättare i kommuner i hela Svenskfinland. SFP hade proportionellt sett näst mest unga invalda kandidater i valet.

SU I MEDIA

KOLUMN VN 30/5/2017

VBL 27/5/17

SKOLFRÅGAN I RASEBORG ÄR INTE LÄTT FÖR NYA POLITIKER

MER FISK!

"ELEVERNA I RASEBORG ska

högre grad än idag och man kan fråga sig varför resurserna till detta viktiga arbete krympt, när behovet ökat. Större resurser behövs för restaurering av lekplatser, så att naturliga bestånd stärks och återväxten tryggas. Vi vill ju ha en rik fauna och kunna äta fisk från våra närvatten också i framtiden.

Utplanteringar och återställande av vandringsvägar skapar socioekonomiska effekter.

Fritidsfiske, som är ett av finländarnas största fritidsintressen (1,6 miljoner utövare), samt fisketurism ger inkomster till de lokala samhällena.

Yrkesfisket gynnas också av utplanteringar och förbättrade miljöer för fisk.

Vi vill att fler fiskvägar byggs, att befintliga sådana restaureras och att utplantering av fisk sker i högre grad. Hotade lekplatser ska skyddas.

En aktiv fiskepolitik är en förutsättning för att fiskpopulationerna är livskraftiga också i framtiden."

ha det bra och inlärningen ska vara tryggad. Var skolan är placerad är kanske inte lika viktigt, säger Anita Westerholm (SFP) som föreslås bli andra vice ordförande i stadsstyrelsen i Raseborg.

Skolorna i Raseborg är en viktig fråga för 22-åriga Anita Westerholm som fick tredje mest röster i Raseborg i kommunalvalet.

Nu föreslås hon bli andra vice ordförande i stadsstyrelsen och tycker att näringslivs- och jämställdhetsfrågor och att få ekonomin i balans även är viktiga ärenden.

Westerholm säger att hon måste läsa genom allt som har med stadens skolor att göra och sedan fatta ett välgrundat beslut.

- Eleverna är viktiga och ska ha det bra.

Inlärningen ska också vara tryggad, så var skolan finns är kanske inte lika viktigt i proportion till det.

Raseborgs fullmäktige beslöt i juni 2016 att Västerby skola, Snappertuna skola och Klinckbackan koulu läggs ner. De andra nedläggningshotade småskolorna ska ses

över 2017.

27-åriga Sandra Ahtola (SFP) föreslås blir ordförande för bildningsnämndens svenska sektion. Hon brinner för bildningsfrågor och är därför mycket nöjd med sin nya post.

Ahtola vill inte i det här skedet säga om Raseborg ska bevara sina byskolor.

- Jag är inte tillräckligt insatt i ärendet och måste bekanta mig med det innan jag kan uttala mig.

Sandra Ahtola anser att det är viktigt att säkerställa att barn och ungdomar i Raseborg får tillgång till småbarnspedagogik och utbildning som är av så hög kvalitet som möjligt.

- Jag anser att bildningen är ett av de områden där man bäst kan främja jämlikhet och jämställdhet i kommunen. I och med den kommande landskapsreformen och då social- och hälsovårdsfrågorna flyttar över till landskapen ser jag att bildningen kommer att få en ännu viktigare roll i kommunen."

"TIDIGARE PRIORITERADES utplantering av fisk i

Västra Nyland, 30.5.2017

LÄNSI UUSIMAA 7/6/17

ONKO HÄN SUOMEN NUORIN KUNNANHALLITUKSEN PUHEENJOHTAJA? INKOON HALLITUSTA VETÄÄ 22-VUOTIAS HENRIK WICKSTRÖM

Kretsstyrelsen för SU i Österbotten Vasabladet, 27.5.2017

VBL 2 /6/17

INGO: OROVÄCKANDE ATT REGERINGEN INTE LYCKAS GÖRA KOMPROMISSER "CHRISTOFFER INGO ifrågasätter

johtaa nyt 22-vuotias hallintotieteiden opiskelija ja lentokenttävirkailija Henrik Wickström (r.). Hän saattaa hyvinkin olla Suomen nuorin kunnanhallituksen puheenjohtaja. Inkoon kunnantalon aulan kirjastossa monella on asiaa vastavalitulle puheenjohtajalle.

– Se on hyvä, että kuntalaiset tulevat juttelemaan kasvokkain. Siten asioita saa hoidettua paremmin kuin sähköpostin, Whatsappin tai muun sosiaalisen median välityksellä, toteaa Wickström tyynesti.

Wickström valittiin puheenjohtajaksi uuden valtuuston ensimmäisessä kokouksessa maanantai-iltana. Ensimmäinen hallituksen kokous koittaa ensi viikon maanantaina.

– Täytyy myöntää, että vähän jännittää.

Wickström kertoo saaneensa puheenjoh" I N KO O N KU N N A N H A L L I T U STA

tajuudestaan vain myönteistä palautetta.

– Olen ollut kiinnostunut politiikasta jo monen vuoden ajan. Onhan tämä iso pesti ja iso asia.

Nuoresta iästä huolimatta Wickström on jo toisen kauden valtuutettu. Edellisellä valtuustokaudella hän oli valtuuston kuopus, nyt Inkoon toiseksi nuorin valtuutettu. Nuorin on 18-vuotias Minni Lehtopelto (kok.).

– Meillä on kaikki ikäryhmät edustettuna valtuustossa ja se on hieno asia, sanoo Wickström.

Kevään kuntavaaleissa Wickström oli Inkoon RKP:n todellinen äänijyrä. Wickström viisinkertaisti äänimääränsä edellisistä kuntavaaleista ja jätti kokeneet kuntapoliitikot kauas taakseen 373 äänen saaliillaan.

Länsi Uusimaa 7.6.2017

.6.

hur regeringen ska kunna styra landet då man inte klarar av att kompromissa om alkohollagstiftningen.

– Att låta den här reformen falla för att matbutikerna inte får sälja drycker med en alkoholhalt på 5,5 procent visar på regeringens oförmåga att hålla ihop, säger Christoffer Ingo, ordförande för Svensk Ungdom, i ett pressmeddelande.

Svensk Ungdom skulle gärna ha sett ett mer liberalt förslag till alkohollag.

– För småbryggerier var reformen avgörande. Regeringspartierna var överens om att låta småbryggerierna sälja sina produkter direkt på bryggerierna, och låta restaurangerna sälja större partier över disk."

Vasabladet, 2.6.2017

VI SKA SE FRAMÅT OCH VISA VÄGEN

D

en efterlängtade sommaren är äntligen här, och för många betyder det semester. Ett gäng som inte kommer att sola och bada de närmaste veckorna är våra riksdagsledamöter.

Däremot ska riksdagen debattera ramarna för den största reformen i Finlands 100-åriga historia. Trots att alla detaljer i reformen inte ännu är spikade är jag optimistisk. Jag är optimistisk för att jag vet att SU:s politik kommer att behövas i de nya landskapen. Det behövs en socialliberal politik med fokus på att alltid sätta individen, miljön, mänskliga rättigheter och hållbarheten först. Oberoende hur detaljerna i reformen faller, är vi i Svensk Ungdom redo att sitta i framsätet då arbetet i de nya landskapen inleds.

Trots landskapsvalet får vi inte tappa fokus från den nationella politiken. Vi har flera nationella problem som den här regeringen inte verkar vilja, eller lyckas, lösa. Regeringsprogrammets påstående om att Finland är jämställt land, och en bevisligen ökad kunskapsflykt till de andra nordiska länderna, visar att vi måste fortsätta påminna regeringen om att vi behöver en familjepolitisk reform samt en flexiblare arbetsmarknadspolitik.

Det är främst lärare, vårdare och andra som jobbar inom kvinnodominerade yrken, som flyttar till högre avlönade och mer fungerande arbetsmarknader. Vi kan inte anklaga våra arbetstagare som väljer att flytta till områden där arbetsvillkoren är bättre. Istället måste vi fortsätta utveckla vår arbetsmarknadspolitik.

Det finns mycket med regeringens politik som oroar mig. Samtidigt som man har misslyckats med att förnya arbetsmarknaden fortsätter man skära ner inom utbildningen. De vansinniga nedskärningarna i yrkesutbildningen leder bevisligen inte till någon högre nivå på utbildningen. Reformer i utbildningen bör komma före nedskärningar och inte tvärtom.

Samtidigt får reformerna inte nagga på närundervisningen, som de nu gör.

Om varken eleverna, skolorna eller företagen är nöjda, hur kan man då tro att resultatet ska bli bra?

När det ser dyster ut på hemmaplan kan vi ändå blicka utåt. Europa, liberalismen och EU-vänligheten fick sig en törn av brexit och populismens framfart 2016. Året 2017 har däremot börjat bättre. I många länder har de liberala partierna vunnit mark. Liberal democrats i Storbritannien ökar i medlemsantal mer än någonsin och i Tyskland vinner Angela Merkels parti tillbaka förlorad mark. Frankrike valde en ung och liberal president fram om högerkonservativa Marine Le Pen. Front National har till och med övergett kravet på att lämna euron och EU. Allt tyder på att EU i fortsättningen kommer kunna knyta samman länder, öppna gränser och minska samhällsklyftorna. Nu behöver vi samma positiva anda i Finland.

Om vi vill åstadkomma reformer som håller över flera regeringsperioder måste regeringen sluta stirra på sina egna väljarsiffror och börja göra politik som gynnar alla finländare.

.7.

CHRISTOFFER INGO Förbundsordförande

” Samtidigt som man har misslyckats med att förnya arbetsmarknaden fortsätter man skära ner inom utbildningen. ”

SAMHÄLLE

Antligen ledig!

TEXT

Corinne Grönholm Sofia Jern

ILLUSTRATION

Äntligen är den efterlängtade sommaren här. Det är ett faktum att vi behöver få återhämta och vila upp oss ibland, för att sedan orka arbeta flitigt igen. Under sommaren har många möjlighet att åtminstone ta ut några extra lediga dagar. Men är det verkligen så lätt att bara slå på semesterläget och glömma alla jobb- och studierelaterade tankar? Inte riktigt. Därför har livsstilsrådgivare Corinne Grönholm listat några punkter som det kan vara bra att tänka på om man verkligen vill koppla av.

KONGRESSEN EFTERLYSTE LIBERALARE VÄRDERINGAR OCH HANDLINGAR FOTO

Sofia Jern

helgen i maj samlades ett hundratal nya och gamla SU:are till förbundets 74:e kongress i soliga Lovisa. Det mest spännande momentet var ordförandevalet, som slutade i seger för Christoffer Ingo från Korsholm. Ingo ställde upp mot Björn Bonsdorff från Helsingfors. Tidigare ordförande Ida Schauman, som lett förbundet i tre framgångsrika år, ställde inte upp för omval.

– Finlands flyktingpolitik är en fars rakt igenom. SU kommer alltid att tala för dem som har det svårast. Och de som har det svårast är de som flyr undan krig, sade Ingo i sitt första linjetal för kongressen.

Under lördagens allmänpolitiska debatt blev det tydligt att det finns en beställning på liberala värderingar och handlingar både i Finland och globalt. Trots allvarliga ämnen som populism, polarisering och det negativa samhällsklimatet, genomsyrades diskussionen av framtidstro och hopp.

– För varje Le Pen finns en Macron, för varje Timo Soini finns en Anna-Maja Henriksson, konstaterade Matilda af Hällström under sin taltur.

Under helgen klubbade kongressen av 47 motioner, vilket är nytt rekord. Av dem godkändes över 30 stycken. De godkända motionerna handlade om allt från jämställdhet och miljö till arbete och ekonomi. Under det kommande verksamhetsåret kommer SU bland annat att jobba för en mer flexibel arbetstid, en samtyckeslag, surrogatmödraskap, feministisk stadsplanering, mindre antibiotika i vår mat samt för att grunda en författningsdomstol. Mänskliga rätDEN FÖRSTA

STÄNG AV Tänk inte bara att du är ledig, utan var det faktiskt också. Lägg ett autosvar på mailen att du är ledig, stäng av alla jobb- och studierelaterade Facebook- och Whatsappgrupper och lämna jobbpappren på din arbetsplats.

SLAPPNA AV Ta dig tiden att göra något som får dig att slappna av. Åk ut till skärgården, lägg dig i soffan och läs en bok, ta en promenad eller gå till exempel på yoga. Visa helt enkelt din hjärna och kropp att det är dags att koppla av.

TA EN PAUS Netflix, film och slötittande på TV hör troligen till mångas favorit avkopplingsmetoder. Speciellt under regniga sommardagar passar det perfekt att se den där filmen du hört så mycket gott om. Kom ändå ihåg att din hjärna måste få en paus från skärmar och olika sorters uppkopplingar. Gå ut på en promenad eller löptur, gå i bastun, läs en bok, hugg ved eller kratta gården. Vad som helst funkar, bara det inte involverar att du sitter och stirrar på en skärm. Forskning visar att en promenad i skogen är ett ypperligt sätt att stressa ner på, samtidigt som det minskar risken för att bli deprimerad. Passa på att gå en långpromenad med en kompis i skogen och samla på dig en massa energi.

PRIORITERA Under ledigheten brukar många försöka vara extra sociala när det finns tid. Att vara social är viktigt, men kom ihåg att det ska vara roligt att umgås. Tänk hellre kvalité framom kvantitet. Umgås mer sällan och helhjärtat, istället för att umgås ofta bara för att du känner att du måste. Tänk på att det ska vara roligt och energigivande att träffa vänner och familj, inte energikrävande.

.8.

tigheter och inkludering var också i starkt fokus under kongressen – SU vill bland annat införa lagstadgade invandrarråd i kommunerna och förbjuda extremnationalistiska och nynazistiska organisationer. Kongressen omfattade också en motion om att Norden på lång sikt ska bli en federation.

Förutom ny ordförande valde kongressen också två vice ordförande och en ny förbundsstyrelse. Till förbundets vice ordförande valdes Frida Sigfrids och Jose Forslund. Till förbundsstyrelsemedlemmar valdes Mikaela Henriksson, Nicholas Kujala, Emma Tcheng, Amina Elezovic och Alexander Eriksson. På de två följande uppslagen presenterar SU:s ordförande och den nya styrelsen sig.

.9.

"För varje Le Pen finns en Macron, för varje Timo Soini finns en Anna-Maja Henriksson" Kongressen är Svensk Ungdoms högsta beslutande organ och ordnas en gång om året. Alla medlemmar kallas till kongressen. Kongressen väljer en ny förbundsstyrelse och förbundsordförande, och beslutar om vad SU ska jobba för under verksamhetsåret.

SAMHÄLLE

I maj valdes Christoffer Ingo till Svensk Ungdoms nya ordförande. Den 22-årige korsholmaren säger att han som ordförande vill tala klarspråk. “Man ska inte behöva vara journalist eller statsvetare för att förstå sig på politik”, säger han.

Susanna Rapp FOTO Sofia Jern TEXT

EN VÅRKVÄLL 2013 var

CHRISTOFFER INGO VILL FORTSÄTTA SEGERTÅGET

Christoffer Ingo extra sur på den finländska byggbyråkratin. Han bestämde sig för att skriva in sig i Svensk Ungdom och anmäla sig till kongressen i sista stund. Nu, fyra år senare, är Ingo förbundsordförande för Svensk Ungdom.

– Svensk Ungdom gav mig möjligheten att vara mer än bara ung och arg.

Det har varit fascinerande att få uppleva att det man gör faktiskt ger resultat, och att märka hur jag och andra har fått utvecklas.

INGO, 22 ÅR från

Korsholm, säger att utbildning och välmående alltid kommer först för honom.

– Om man har en högklassig utbildning och folk som mår bra, har man alla förutsättningar för en bra arbetsmarknad. Lägger man till en vettig miljöpolitik så är resultatet ett fungerande samhälle.

TIDIGARE ORDFÖRANDE Ida Schauman och

CHRISTOFFER INGO: ++ Valdes till förbundsordförande på SU:s kongress i maj

++ Lyssnar: På det mesta, men ökänd för att det ofta blir något norskt

++ Utbildad till landsbygdsföretagare, studerar till tradenom vid Novia i Vasa

++ Äter: Helst mammas mat

++ Har de tre senaste åren lett arbetet på familjens fårgård i Korsholm ++ Läser: Alldeles för sällan, men på semestern gärna böcker med humor

++ Politisk förebild: Annie Lööf ++ Sommarplaner: Högsta prioritet är att leda SU, men ska också flytta till Helsingfors och försöka vara lite ledig då det går. Gillar havet och hänger gärna vid någon stuga. . 10 .

hennes stil att leda förbundet har gjort ett stort intryck på Ingo, och han säger att han vill fortsätta i samma spår.

– Jag vill fortsätta segertåget från valvinst till valvinst. Men förstås sätter jag min egen prägel och vill leda på mitt eget sätt.

INGO TROR att

hans största styrkor är hans förmåga att lyssna och tala klarspråk. Han tycker det är något man också kunde bli bättre på inom partiet – att

tala så att alla hänger med. Ingo tror att klarspråk också kan vara ett sätt att engagera unga.

– Verkstadsgolvet måste inse att det är just dem politiken påverkar, man ska inte behöva vara statsvetare eller journalist för att förstå sig på politik.

vill ha en ny förvaltningsnivå eftersom det är vad vi kommer att få. Man måste bara gilla läget. Nu ska vi forma en helt ny politik på helt nytt beslutfattandeplan. Vi måste aktivera fältet och få alla att inse varför det här är så viktigt, säger Ingo.

INGO HAR SJÄLV jobbat

inom olika branscher och haft olika positioner, från ledare till knegare. Därför säger han sig ha en förståelse för olika perspektiv.

– Jag har själv en praktisk bakgrund och tycker om att förenkla. Politik är förstås inte alltid enkelt, som exempel social- och hälsovårdsreformen, men jag vill gärna kommunicera så tydligt som möjligt.

HAN PÅPEKAR att

INGO TAR ÖVER ett

livskraftigt förbund.

Under det senaste året har SU:s medlemsantal ökat med över 25 procent, och i kommunalvalet gjorde de uppställda kandidaterna goda resultat.

Ingo säger att han vill fortsätta utveckla verksamheten så att det ska finnas något för alla.

– Jag skulle vilja ha fler lågtröskel­ evenemang. Alla behöver inte vara med på allt, men vi ser förstås gärna att ­andelen aktiva medlemmar ökar.

INGO MEDGER att

DEN STÖRSTA UTMANINGEN är

SU:S UPPGIFT ÄR i

ändå utan tvekan det kommande landskaps­ valet. Dammet har knappt lagt sig efter kommunalvalet, men om ungefär ett halvår ska det finska folket åter gå till valurnorna. Ingo är inte särskilt glad över att makten tas från kommunerna, men säger sig ändå vänta ivrigt på att få köra igång med en ny kampanj.

– Det är onödigt att säga att vi inte

. 11 .

landskapen inte bara kommer att besluta om vården utan också bland annat infra- och landskapsplanering, där SU:s miljöpolitik mer än väl passar in. Efter reformen kommer också bland annat räddningsverkets och arbetsförmedlingens tjänster att lyda under landskapen.

– Med andra ord finns det många områden där SU vill och kan påverka. det som ett litet op­ positionspartis ungdomsförbund kan vara svårt att konkret påverka rikspolitiken. Däremot har SU bra påverkningsmöjligheter lokalt, internationellt och på ett nordiskt plan. Samarbetet med SFP och partiets oppositionspolitik får också beröm av Ingo.

– SFP är det mest konstruktiva oppositionspartiet. Partiet har fört politik som visar att vi vill gå framåt, och inte bara skjuta ner regeringen. sin tur att dra SFP framåt , så att partiet inte blir och stampar på stället.

– SU ska förnya SFP och komma med förslag som gör att håret reser sig i nacken på SFP:arna. Så var det när vi kom med ett förslag om en jämlik äktenskapslag. Det var inte omtyckt från början, men i dag är det SFP:s politik.

SAMHÄLLE

FÖRBUNDSSTYRELSEN PRESENTERAR SIG I maj fick Svensk Ungdom en ny förbundsstyrelse. Som vanligt är det en bra blandning av både gamla rävar och nya förmågor. Men vem är de nya förbundsstyrelsemedlemmarna, och vad brinner de för? Liber ställde fyra frågor till den nya styrelsen.

Vem är du?

Vilka frågor är viktigast för dig?

Berätta något som ingen vet om dig: Vem är din förebild?

JOSE FORSLUND, VICE ORDFÖRANDE – Jag heter Jose, är ursprungligen från Borgå och bor i Helsingfors. Jag har studerat företagsekonomi och jobbar nu som Legal Officer på ett it-företag.

– Mänskliga rättigheter och då tänker jag främst på HBTIQ-frågor och andra jämställdhetsfrågor. Jag är också väldigt intresserad av internationella ärenden, främst nordiskt samarbete.

– Jag samlar på frimärken.

– Doris Allen, som grundade CISV International år 1950.

FRIDA SIGFRIDS, VICE ORDFÖRANDE – Hej, jag är en glad tjej på 21 år. Jag studerar offentlig förvaltning på ÅA i Åbo och pendlar därifrån ofta till Borgå där jag är född och uppvuxen och dessutom aktiv inom kommunalpolitiken.

– De frågor jag speciellt brinner för är miljöfrågor, där jag tycker att SU kunde ha en ännu synligare profil. Det kommer jag också att jobba för under det kommande verksamhetsåret. Utöver det tycker jag att jämställdhet och utbildningsfrågor är superviktiga och aktuella.

– Det som få vet om mig, men många "stör sig på" är att jag alltid brukar vara piggast dagen efter en riktigt rolig kväll, även om den slutat först efter småtimmarna.

– Jag har väldigt många förebilder, allt från olika artister till kommunalpolitiker. Om jag ska nämna en säger jag min farmor Elly, som satt i riksdagen under 1970-talet, för att hon gjorde så många coola saker.

EMMA TCHENG, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM – Jag är från Helsingfors, men har bott de senaste fyra månaderna i Maastricht, Nederländerna där jag är på utbyte. Till Finland återvänder jag i juli. Jag är en 22-årig målmedveten och skrattglad ung kvinna, som studerar statskunskap med förvaltning på Soc&kom med nationalekonomi och internationella relationer som biämne. Vid sidan om studierna så arbetar jag som generalsekreterare för SU:s nordiska takorganisation NCF (Nordiska Centerungdomens Förbund).

– Gröna frågor ligger nära mitt hjärta. Jag tar klimatförändringen på största allvar och vill jobba för att integrera ett grönt och hållbart tänkande i alla policyområden. Som socialliberal och feminist vill jag även jobba för ett jämlikare samhälle. På sistone har jag vaknat för försvar- och säkerhetsfrågor.

– Under mitt utbyte i Maastricht har jag varit känd som Mama Chuckles.

. 12 .

– Hur klyschigt det än låter så måste det nog vara mamma. De som har träffat henne skulle inte kunna göra något annat än att hålla med mig. Hon är tuff, charmig, kvick och utstrålar en enastående självsäkerhet, egenskaper som jag är tacksam att jag fått ärva.

ALEXANDER ERIKSSON, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM – Jag är en 19-åring från Pernå, Lovisa, som börjar studera juridik i Helsingfors i höst.

– Politiska frågor som jag brinner mest för är nog sådana som starkt berör mänskliga rättigheter, som exempelvis flyktingfrågor. Sedan måste jag också säga att finlandssvenska frågor ligger väldigt nära hjärtat.

– Lika kaffeberoende som Ida Schauman.

– Politisk förebild är Barack Obama.

MIKAELA HENRIKSSON, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM – Mitt namn är Mikaela Henriksson och jag är 22 år gammal. Jag är uppvuxen i Jakobstad men studerar och bor i Helsingfors. Jag har ett stort intresse för sport och går mer än gärna och ser på innebandy- eller fotbollsmatcher.

– För mig är jämställdhet och tolerans en viktig fråga. Ingen ska diskrimineras oavsett kön, hudfärg eller språk.

– Jag har tagit pianolektioner i flera år.

– Det känns som en klyscha att säga sin mamma men min mamma Anna-Maja Henriksson är min förebild. Det är mycket jag ser upp till i henne och hon har visat att det mesta går om man bara har viljan och drivkraften att kämpa för det.

AMINA ELEZOVIC, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM – Jag heter Amina Elezovic, är 19 år gammal och studerar på Vasa Gymnasium. Jag är från Bosnien men är bosatt i Finland, närmare sagt Malax, sedan 2009.

– De viktigaste frågorna för mig är integration och invandring.

– Jag älskar handboll, jag har till och med tränat det i några år.

– Mina största politiska förebilder är nog två damer, Astrid Thors och Elisabeth Rehn.

NICHOLAS KUJALA, FÖRBUNDSSTYRELSEMEDLEM – Jag heter Nicholas, kommer från Esbo och är 22 år gammal. För tillfället utför jag min civiltjänst på meteorologiska institutet, men studerar även sociologi på Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors. Utöver mina studier gillar jag att laga mat, cykla och fotografera.

– För mig är politiska frågor som kretsar kring utbildning och hållbar utveckling de viktigaste. Under de senaste åren har jag arbetat intensivt med utbildningsfrågor, och kommer att fortsätta med det även framöver.

– Ingen vet att jag har vunnit brons i en deltävling i terrängcykling på delstatsnivå i USA år 2013.

– Jag har egentligen tre stora förebilder. Min pappa Matti är den första, han kom till Finland för lite över 25 år sedan och har sedan dess arbetat och levt här. Hans passion att integreras i det finska samhället är otroligt stor, och något jag alltid kommer att se upp till.

Den andra stora förebilden är min mamma Tiina. Hon har länge verkat i partipolitiken, och jag har fått möjligheten att lära mig nästan allting som har med partiet och finska politiken att göra av henne.

Den tredje stora förebilden är SU:s tidigare ordförande Fredrika Åkerö. Hon var välkomnande, ville genuint se till att alla hade det bra i förbundet, och fick mig att känna mig hemma inte endast i SU, men i föreningsvärlden överlag.

. 13 .

SAMHÄLLE

FINLAND BEHÖVER EN MER JÄMSTÄLLD FÖRÄLDRALEDIGHET UDD-SAARELA: PAPPALEDIGHETEN ÄR EN FÖRMÅN, INTE ETT STRAFF Finland är världens bästa land att föda och vara mamma i. Men finländska pappor är sämst i Norden på att vara hemma med sina barn. Ändå har en reform av familjeledigheter uteblivit.

Susanna Rapp FOTO Sofia Jern & Sebastian Holmgård TEXT

Övriga nordiska länder har utvecklat en mer jämställd, tredelad föräldraledighet, vilket har lett till att pappor är hemma i betydligt större utsträckning än tidigare. I Finland får mamman moderskapspenning i cirka fyra månader och pappan eller den registrerade partnern kan få faderskapspenning i cirka nio veckor. Sedan kan föräldrarna få föräldrapenning under en period på sex månader, som de kan dela på hur de vill. Barnet är cirka nio månader gammalt när föräldraledigheten tar slut.

Dessutom kan man ta ut vårdledighet, då man har möjlighet att vara hemma med barnet tills det fyller tre år. är det nästan alltid mamman som blir hemma med barnet tills föräldrapenningen tar slut. Eftersom att kvinnor är hemma med barn en längre tid försvagas deras förutsättningar på arbetsmarknaden. Det blir svårare för I FINLAND

kvinnor att avancera och komma upp i högre löner och i längden leder det till en lägre pension. Studier visar att korta arbetsavtal är dubbelt så vanliga bland unga kvinnor än bland unga män. Dagens föräldraledighetssystem ger fortfarande arbetsgivaren skäl att se unga kvinnor som en riskfylld anställning. har speciellt på senare tid fört fram frågan om en reform av föräldraledigheterna. Deras förslag är en 6+6+6-modell, som innebär en ledighet på sex månader till mamman, sex månader till pappan och sex månader som kan delas mellan föräldrarna som man vill. Ensamförsörjare kan använda alla 18 månader. Perioderna kan tas ut fullständigt, delvis eller inte alls och i den ordning familjen önskar.

Modellen har kritiserats för att medföra ökade kostnader för samhället. Å andra sidan skulle kostnaderna fördelas jämnare mellan arbetsgivarna med öronmärkta månader för båda föräldrarna.

föräldraledigheten användes bara 9,6 procent av papporna år 2013.

– Valbarheten finns redan idag, men den har inte lett någonstans, säger Kvinnoförbundets generalsekreterare Agneta Udd-Saarela.

– Vi måste komma bort från att se det som en bestraffning eller ett tvång att vara pappaledig, utan istället se det som en förmån. Genom 6+6+6-modellen skulle papporna på riktigt ha möjlighet att vara med sina barn, och barnen skulle få möjlighet att vara med båda sina föräldrar. att den nuvarande regering inte kommer att utveckla föräldraledigheten, men att nästa regering har desto större press på sig att göra något. Det kan bli stegvisa förändringar tills man kommer fram till en modell lik 6+6+6.

– Medvetenheten kring jämställdhetsfrågor växer trots allt hela tiden, menar Udd-Saarela.

Kan man uppmuntra dagens föräldrar eller blivande föräldrar att ändå ta ut en mera jämställd föräldraledighet, utan en regelrätt lagändring?

– Det är helt enkelt så att någon måste gå före och visa exempel, för att andra ska våga gå efter, och arbetsgivaren måste godta det. De pappor som varit lediga ger ringar på vattnet och jag kan tänka mig att pappor som varit föräldralediga aldrig skulle vilja ge bort den tiden, säger Udd-Saarela.

UDD-SAARELA PÅPEKAR

SVENSKA FOLKPARTIET

vill särskilt poängtera att 6+6+6-modellen gynnar SVENSKA KVINNOFÖRBUNDET

. 14 .

från Jakobstad är ett bra exempel på den som vågar gå först. Han är vårdledig och tar hand om sin och frun Linns son Egon sedan dryga fem månader.

– Det är definitivt en erfarenhet man inte vill byta bort. Jag har en helt annan, mycket naturligare, relation till Egon nu än innan.

I familjen Holmgård var det både värderingar och praktikaliteter som avgjorde uppdelningen av föräldraledigheten. När Egon föddes var både Sebastian och Linn precis nyutexaminerade från universitetet – Vi hade tidigare pratat om att det var något jag ville göra. Sedan fick Linn en heltidstjänst och jag blev arbetslös, SEBASTIAN HOLMGÅRD

Kvinnoförbundets Agneta Udd Saarela säger att någon måste gå före och visa exempel.

hela familjen, eftersom tiden för föräldraledighet förlängs oavsett om pappan tar ut sin andel eller inte. Potentialen till en verklig förändring genom ett styrande system är stor: år 2014 tog endast 34 procent av papporna ut en pappamånad och av den utbetalade

samtidigt som vi hade ett bolån att betala. Linn var hemma i cirka fem månader med Egon och jag har nu varit hemma lika länge. Om arbetssituationen inte förändras kommer jag att vara hemma upp till ett år till, förklarar Sebastian Holmgård. att det känns besvärligt att behöva tänka på så många praktiska saker, när man gärna skulle göra beslut om barnavård på helt andra grunder. För honom innebar pappaledigheten en ekonomisk belastning.

– Jag fick ingen lön från arbetsgivaren under min pappaledighet, och eftersom jag hunnit arbeta så kort tid skulle jag från FPA endast få minimidagpenning. Därför var jag hemma endast några dagar samtidigt som Linn, då utan lön.

Hos familjen Holmgård blev slutresultatet ändå mera jämlikt än i de flesta familjer. Det nuvarande föräldraledighetssystemet upplever de ändå som extremt krångligt.

– Jag vet fortfarande inte exakt vad som är vad och hurudan lön eller penning man får för vilken del. Det är ett riktigt gissel att reda ut!

Han menar också att ett system likt 6+6+6-modellen skulle underlätta för de pappor som vill vara hemma. I synnerhet på traditionellt mansdominerade arbetsplatser kan det finnas en inställning till att det är mammans uppgift att vara hemma.

– Pappan har i princip möjlighet att vara hemma ganska mycket, men som pappa ställer man till med problem om man ska vara hemma för att man vill. En öronmärkt längre period skulle göra det lättare att gå till chefen och be om pappaledighet.

HOLMGÅRD BERÄTTAR

en blogg om livet som hemmapappa och hade förväntat sig att någon i samma situation skulle HOLMGÅRD SKRIVER

. 15 .

höra av sig genom den, men han känner inte en endaste hemmapappa. Återkommande beskriver Holmgård i en positiv mening deras familj som flexibel. Han anser att båda föräldrarna är lika kompetenta med barnet och att barnet inte har någon preferens till endera föräldern. Det ger en större frihet.

Vad kan du ge för tips till den som funderar men inte riktigt vågar bli pappaledig?

– Det är inte så svårt och tungt som jag hade tänkt att det skulle vara. Jag kan bara rekommendera det varmt!

Sebastians blogg: http://sevendays.vasabladet.fi/bloggar/pappamonologerna/

människor att älska sin egen kropp – oavsett form.

SAMHÄLLE

vet hur det är att tvivla på sin egen kropp, men i år beslöt han att konfrontera sina rädslor - och äga sin egen kropp. Hans arbete “Fläsk” består av sex fotografier.

Mattsson har gjort något få människor idag har mod till, han klädde av sig och fotograferade sin egen kropp. Dessa ställdes ut i Vasa Konsthall, monterade i genomskinliga akrylboxar fyllda med fett. Boxarna blev för Mattsson ett symboliskt sätt att visa upp arbetet.

– Det var när jag kom på varianten med de fettfyllda boxarna som jag insåg hur jag ville visa det. Hur jag skulle montera ihop boxarna blev en svår fråga. Till slut fick jag experthjälp, ett lokalt företag som visade hur man limmar ihop akryl.

I takt med att kroppsaktivismen och -positivismen ökar i samhället, jobbar också Mattsson med att acceptera sin egen kropp.

– Det finns en positiv trend att tala om kroppar, men än finns det mycket att jobba på. Man blir också lite blind av sina egna umgängeskretsar. I mina kretsar är kroppspositivitet ett väldigt aktuellt samtalsämne. Ett intressant fenomen är att folk inte vill använda ordet “tjock”, ett helt vanligt adjektiv.

Många har börjat använda det för att avdramatisera och ta tillbaka ordet. Man vill att det ska ligga på samma värdeneutrala nivå som adjektiven lång, smal eller kort.

NICKLAS MATTSSON

kroppsaktivism mycket i sociala medier och både Berntsen och Mattsson tycker att klimatet blir allt mer positivt, även om vi ännu har en lång väg till total acceptans av allas kroppar.

– Förmodligen ligger en kombination av olika ideal genom

århundradena bakom att man mår psykiskt dåligt över hur kroppen ser ut. Under 1800-talet ansåg man att överviktiga människor var ointelligenta och lata. Det stärkte en redan negativ bild av överviktiga människor. Man faller utanför samhället och gemenskapen försvinner. Man börjar ifrågasätta sig själv, säger Mattsson.

Berntsen påpekar att kroppspositivism – och olika kroppar – behöver synas i samhället.

– Människor anser ibland att man uppmuntrar fetma, men det är inte sant. Det handlar om att älska sig egen kropp. Då människor förstår detta märker de också att det behövs.

– Nicklas har verkligen vågat visa upp sig själv, det är modigt, säger Berntsen.

KROPPSAKTIVISM - EN LIVSLÅNG UPPGIFT

Båda fotograferna kommer fortsätta att jobba med samma ämne, även om det sker i olika former.

– Jag kommer fortsätta med kroppspositivism och -aktivism i framtiden. Det hade varit givande att jobba med andra aktivister i framtiden. Det är en viktigt tema, säger Berntsen.

– Jag kommer också att fortsätta, även om jag nu tar en liten paus, säger Mattsson.

– Målet är att kunna stå upp för sig själv. Jag vill inte att människor tycker synd om mig, det känns nedvärderande. Jag tror att alla kan känna igen sig i att tvivla på sin egen kropp.

Jag vill lära mig – och andra – att äga den egna kroppen.

IDAG DISKUTERAS

TJOCK SKA VARA ETT VANLIGT ADJEKTIV Sofia Jern FOTO Nicklas Mattsson & Beate Berntsen TEXT

Det finns alltid någon som säger “du är inte tjock”. Jo, det är jag. Men det är väl inget att se ner på?

Nicklas Mattsson i sitt fotografiska arbete “Fläsk” som i april ställdes ut i Vasa Konsthall. Tillsammans med 14 andra fotografer presenterade Mattsson och Beate Berntsen sina verk, som behandlar kroppspositivism. Fotograferna tar upp ämnet från två olika synvinklar och med två olika tillvägagångssätt. Berntsens verk bottnar i hennes upplevelser av att leva i en storstad fylld av kroppshets, medan Mattson avbildar sin egen kropp SÅ SKRIVER

är en rörelse som hävdar människans rätt att stå upp och vara nöjd med sin kropp, så som den är. Kroppspositivismen har sedan decennier varit en grundläggande feministisk agenda och syftet är att omkullkasta normer som styr hur vi ser på kroppar och sexuelitet. Nya, mer radikala grupper, såsom ”the sex-positive movement” betonar också rätten att forma sin kropp efter sin egen vilja och personlighet.

KROPPSP OSITIVISM

att paketera sin kroppsaktivism i guld och vackra detaljer. Hon har arbetat fram skulpturer som påminner om valkar, bristningar och kroppens egna former.

– En fråga jag ofta har fått under mitt examensarbete har varit: Varför använB E R N TS E N H A R VA LT

. 16 .

Du kan följa fotograferna på följande ställen: Nicklas Mattssons instagram: nikko_ Beate Berntsens hemsida: : www.beateberntsen.com

Foto: Nicklas Mattsson Foto: Beate Berntsen

Foto: Beate Berntsen

der jag guld? Det är tack vare denna text: “In Japan, broken objects are often repaired with gold. The flaw is seen as a unique piece of the object’s history, which adds to its beauty. Consider this when you feel broken.” heter “Gyllene brister” och består av 19 fotografier. I bilderna kan man se skulpturer av mjuka material som tyg, fjädrar, kokosolja, modellera och vadd. För Berntsen symboliserar dessa material kroppen och också kroppspositivitet.

– Att kunna kommunicera i en annan form och få andra att förstå det, det är en konst i sig.

Med bilderna vill hon uppmuntra HENNES VERK

. 17 .

KOLUMN

MILJÖ

GLÖM INTE INDIVIDEN

F

lyktingkrisen diskuteras mera sällan än för ett år sedan, även om den ännu pågår. Mest av allt är jag bekymrad över tonläget på diskussionen. Vi talar om siffror, kvoter och procent, i stället för att koncentrera oss på det väsentliga, nämligen individen. Då jag anlände till Leros i april 2016, hade jag så gott som ingen aning vad jag kunde förvänta mig. De så kallade hotspots, som uppstod i och med EU:s flyktingöverenskommelse med Turkiet, var okända för majoriteten. Taggtråd, låsta portar och polispatrull var dock inte det jag hade tänkt mig. Plötsligt stod jag framför ett område, som var instängt, dystert och dammigt. Barnen, som lekte och sprang omkring kändes otroligt malplacerade. Organisationen, Echo100Plus, som jag jobbade för fick tillstånd av grekiska myndigheterna att dela ut mat, vatten, mjölkersättning och hygienartiklar samt erbjuda allt från språkundervisning till filmkvällar.

Under min andra vecka på Leros anlände en familj bestående av en mamma med tre fullvuxna och två minderåriga barn. Den enda pojken i familjen hade blivit döv på grund av bombnedslagen i Damaskus. De två äldsta döttrarna, Roula och Ruba, talade felfri engelska och tack vare detta började de också hjälpa oss med språkundervisningen på lägret. Deras familj trodde aldrig de skulle fly Syrien, berättade de för mig en dag efter undervisningen, men en kväll bröt tre okända män in sig i deras hem. Familjens pappa mördades inom några ögonblick. Roula och Ruba känner ännu i denna dag inte till motivet till mordet. I och med att Roulas man redan hade flytt till Tyskland ett år tidigare, bestämde sig hela familjen genast efter händelsen att bege sig på samma rutt. Då de lämnade Damaskus hade EU-avtalet med Turkiet inte ännu trätt i kraft. Nu satt vi på tremanhand i den kokheta baracken på en grekisk ö. Ovisshet, desperation och hjälplöshet: känslor, som inte bara Roula och Ruba kände och fortsättningsvis känner, men något jag också kämpar med. I och med att Roulas man har fått asyl i Tyskland, kunde hon återförenas med honom, medan resten av familjen har fastnat på Leros.

Man kan undra varför jag har valt att berätta om dessa två kvinnor.

Bekantskapen, och senare också vänskapen med dem, gjorde det klart för mig att det enda som skiljer dem från mig är våra respektive pass. Mitt finska exemplar var plötsligt värt upp till 10 000 euro på den svarta marknaden. Även om vi på flyktinglägret lärde ut engelska till barn och vuxna tillsammans, skrattade och grät tillsammans, skulle vi aldrig bli likvärdiga ur ett EU-perspektiv.

Ett år efteråt känner jag mig stundvis frustrerad. Finsk media rapporterar inte lika ofta om flyktingsituationen på Medelhavet även om trafiken ökar. Jag vill inte klandra någon utan bara sporra människor att ta initiativ och inte vara rädda för att ta ställning i debatten. Vi lever i ett Finland där budgetar och finanser diskuteras mera än mänskliga rättigheter. Det är viktigt att inte stirra sig blind på siffror, kvoter och procent, då vi talar om individer och deras öden. Jag vill uppmuntra alla att tala mera om den flyktingkris, som ännu pågår inom EU:s gränser.

. 18 .

n e g n i r d n ä r ö f t a m Kli är en jämlikhetsfraga

ANNA LINDBERG Verksamhetsledare för SU i Helsingfors Emma Tcheng (i mitten) deltog i klimatkonferensen i Bonn i maj.

”Bekantskapen, och senare också vänskapen med dessa två kvinnor, gjorde det klart för mig att det enda som skiljer dem från mig är våra respektive pass. ”

TEXT Emma Tcheng FOTO

IFLRY

ordförandeskap för COP23 syntes tydligt under den senaste klimatkonferensen i Bonn i mitten av maj. Förberedelserna var i full gång, men speciellt märktes det under de olika sidoevenemangen, som har blivit något av ett måste under FN:s klimatmöten. Under dessa evenemang, som främst ordnas av medborgarorganisationer och övriga gräsrotsaktörer, lyfts särskilt kontroversiella frågor fram för att öka den allmänna kännedomen om dem och för att lobba beslutsfattare. I år diskuterades främst mänskliga rättigheter. För Fiji, som är en ögrupp, är dessa frågor speciellt viktiga, vilket säkert var en av orsakerna till att de diskuterades häftigt.

F I J I S KO M M A N DE

innebär stigande havsnivåer samt kraftigare stormar, följder som speciellt en stat som Fiji påverkas speciellt hårt av. Klimatförändringen är också en fråga om mänskliga rättigheter, något som vi här uppe i norr tenderar att glömma. Av alla personer som påverkas av klimatförändringen,

så är det de minst utvecklade länderna som påverkas mest. Där är det i synnerhet barn och kvinnor som är mest utsatta. till att barn och kvinnor påverkas särskilt hårt av klimatförändringen? Exakt samma orsaker, som leder till att det är kvinnor som drabbas mest av fattigdom, konflikter och våld.

Speciellt i utvecklingsländer, där diverse sociala strukturer skapar ojämlikhet, är barn och kvinnor mest utsatta. Barn påverkas främst på grund av att de är fysiskt svagare än vuxna Kvinnor har i sin tur ofta sådana uppgifter i samhället som sätter dem i en mer utsatt position.

Kvinnor är bland annat ansvariga för att samla vatten, en arbetsuppgift som kommer att bli allt svårare och som kommer att kräva allt mer tid då klimatet blir varmare.

VAD ÄR DÅ ORSAKEN

ETT VARMARE KLIMAT

då detta jämlikhetsproblem? Under Bonnmötet talades det mycket om den sjätte artikeln i klimatkonventionen, Action for Climate Empowerment (ACE), som innebär stärkt egenmakt. Speciellt kvinnoorHUR LÖSER VI

. 19 .

ganisationer och ungdomsorganisationer betonar nödvändigheten av ACE. De som stöder ACE anser att vi genom att fokusera på att utbilda, fortbilda och öka den allmänna kännedomen om klimatförändringen och dess hot, kan bekämpa klimatförändringen. Dessutom ses det som ett sätt att tackla jämlikhetsproblemet. Genom att stärka kvinnors och ungas egenmakt kan vi se till att deras behov tas i beaktande, och att de själva är en del av beslutsfattandet.

COP (Conference of the parties) är en särskild konferens som ordnas årligen och samlar alla länder som undertecknat klimatkonventionen. Partskonferensen är det styrande organet för en konvention.

Konferensen brukar även kallas klimattoppmöte. Konferensen på Fiji är den 23 i ordningen, därav namnet COP23.

I maj beslöt Donald Trump att USA lämnar klimatavtalet som undertecknades i Paris. Förutom USA är det bara Syrien och Nicaragua som inte stöder Paris­ avtalet.

VÄRLDEN

EN MARCHE LA FRANCE - EN MARCHE L’EUROPE? miljoner människor valde att rösta på Le Pen. Ännu fler, ca 12 miljoner människor, valde att inte rösta överhuvudtaget. Det här är den högsta siffran sedan presidentvalet för 20 år sedan. Experter menar också att många valde att rösta på Macron endast för att undvika att Le Pen skulle bli vald. som nyvald president talade Macron inte bara till sina väljare, utan även till dem som valt att rösta på Le Pen. Han medgav att Frankrike för tillfället genomgår en del svårigheter, och betonade att han förstår de attityder som finns bland alla de väljare som valde att rösta på Le Pen. Han lovade att Frankrike kommer att vara en ledande aktör i bekämpningen av terrorism, och garanterade folket att man kommer att satsa på säkerhet och social trygghet. Utöver detta betonade han vikten av att ta klimatförändringen på allvar, att satsa på innovation inom den digitala revolutionen och även jobba för ett starkare Europa tillsammans med de andra europeiska länderna.

I SITT TAL

Emmanuel Macron är ett relativt nytt ansikte inom den franska politiken och gjorde sig på nolltid till en av de största politiska figurerna i Frankrike.

TEXT Ville Forss

Frederic Legrand - COMEO / Shutterstock.com FOTO

valde Frankrike en ny president. Om man i fjol hade frågat folket vem de trodde skulle bli president hade nog inget tippat på Emmanuel Macron. Macron, 39, tidigare bankir och ett ganska nytt ansikte inom den franska politiken gjorde sig på nolltid till en av de största politiska figurerna i Frankrike. Han har tidigare varit medlem i det socialistiska partiet och var bland annat ekonomi- och finansminisI BÖRJAN AV MAJ

ter under Francois Hollands regering 2014-2016, tills han meddelade om sin kandidatur till presidentvalet. År 2016 avgick han som minister för att grunda sin egen valrörelse En Marche. Efter presidentvalet grundade han partiet, La République En Marche. klart att Macron skulle bli Frankrikes nästa president hördes det jubel från många håll inom Europa, speciellt från Bryssel. Jublet blandades ändå även med ringande varningsklockor, eftersom de europeiska ledarna även blev konfronterade av en nyvald fransk EFTER ATT DET BLEV

. 20 .

president som inte enbart hade tydliga idéer och planer på att reformera Europa, utan också det politiska kapitalet att verkställa dessa idéer. i Europa har ändå delvis lättat efter det franska valet. Det var en kamp mellan den socialliberala pro-europeiska Emmanuel Macron och högerextremisten Marine Le Pen. Trots det rekordhöga stödet för Le Pen och hennes parti, Front National, vann Emmanuel Macron med tydliga siffror, 66 mot 33 procent. I dessa siffror gömmer sig ändå det faktum att över 10 SPÄNNINGEN

var historisk på många sätt. Frankrike, som vanligtvis alltid valt antingen en konservativ eller socialist till president, valde nu en president som varken står till höger eller vänster på den politiska M AC RO N S V I N ST

skalan, utan i mitten. Då man sätter det franska valet i en europeisk kontext kan man märka att samma trend även har kunnat skådas på andra håll. det att låta som att populismen och nationalismen blomstrar på många håll, men så gör även liberalismen. Sedan 2015 har 25 länder i Europa haft parlamentsval. De nationella liberala partierna har varit framgångsrika i 17 av dem.

Trots de populistiska framgångarna med allt från Trump till brexit, får vi inte glömma att de liberala partierna i Europa fortfarande är större i 16 av de 25 länderna.

MEDIA MÅ FÅ

väntar vi på utfallet av både brittiska och franska parlamentsvalet i juni, för att inte glömma Tyskland som röstar i september.

Det enda som nu är säkert är att en fransk president, som inte lyckats vinna åt sig en majoritet i parlamentet, befinner sig i en situation som man i Frankrike kallar cohabitation, (sv. typ samexistens). I en sådan situation har oppositionen mer makt gällande inrikesfrågor, men den franska presidenten har ändå mycket svängrum gällande utrikes- och säkerhetspolitik. Du som läser detta nu kanske redan vet hur det gick.

Annars rekommenderar jag att kolla upp det. De senaste opinionsmätI SKRIVANDE STUND

. 21 .

ningarna visar att ungefär hälften av det franska folket vill se Macrons parti vinna, den andra hälften ser det bättre för Frankrike att han inte vinner. Vinsten skulle betyda att alla de idéer om att förnya bland annat den franska arbetsmarknaden och öka samarbetet med eurozonen för att förstärka ekonomin skulle kunna uppfyllas. I detta skede kunde kanske en Merkel-Macron kombination vara ett tillräckligt bidrag för att lyfta Europa tillbaka på den ekonomiska toppen.

MACRON HAR SKAPAT goda förutsättningar för en framåtblickande stark europeisk politik. Hans regering består av 11 kvinnliga och 12 manliga ministrar, av vilka flera är tydligt pro-europeiska. Vissa säger att man till och med kan se en viss kanadensisk Trudeau-effekt. Liberala vindar blåser runtom hela världen. Glöm inte att populisterna relativt sett får mera synlighet i medierna än liberalerna. Och ifall en filur som Emmanuel Macron kan ta sig till den europeiska toppolitiken på endast ett år, vem vet då vad som kan hända i framtiden!

Forss har arbetat som Liberal praktikant vid Nils Torvalds stab i Bryssel. Han var på plats i Paris för att följa med Macrons sista kampanjvecka inför presidentvalets första omgång.

VÄRLDEN

TEXT & FOTO Emilia Jansson

BREXIT:

Vad hander s e l a W med För ett år sedan röstade det brittiska folket för brexit och sände chockvågor genom Europa. Resultatet var överraskande för många, medan andra menade att det var oundvikligt. I Wales röstade 52,5 procent för att lämna EU medan 47,5 procent röstade emot. Nu när den värsta chocken efter brexit har lagt sig har fokuset flyttat till vilka konsekvenserna kommer att bli. Theresa May har lovat köra på en “hård brexit”, men vad betyder det i praktiken och vilka ­konsekvenser kommer det att ha för Wales?

revolutionen upplevde Wales en snabb industrialisering och knöt band med hela världen. De walesiska dalarna, “The Valleys”, producerade kol som den brittiska flottan sedan använde och transporterade runt om i världen.

Wales producerade även mycket stål, som användes för att bygga tågbanor i USA. – Fastän många byar i The Valleys producerade mycket rikedomar fick de aldrig pengarna själv. På 1970och 80-talet då industrin dog ut, lämnades många samhällen ensamma. Konsekvenserna blev att samhällen som tidigare inte hade haft någon arbetslöshet hade tusentals människor som var utan jobb, säger Gareth Axenderrie, som är född och uppvuxen i Caerphilly, en liten stad i The Valleys, några kilometer från Cardiff.

– Tidigare var det lätt att hitta jobb fastän man inte hade en hög utbildning, medan det numera är väldigt svårt.

EFTER DEN INDUSTRIELLA

av detta är att Wales fortfarande är väldigt fattigt och att många människor saknar politiska kunskaper och kunskap om hur EU egentligen fungerar. Axenderrie berättar om ett stort nytt bibliotek i hans hemstad som EU har finansierat, men att de flesta inte vet om att EU hjälpt till. EU:s insatser har inte kommunicerats ut, och därför ser människor inte det positiva med unionen. Axenderrie räknade röster och berättar hur det endast efter en timme var klart att Caerphilly skulle rösta för att lämna EU. KONSEKVENSERNA

DET ÄR OSÄKERT om

. 22 .

den brittiska re-

geringen kommer att investera lika mycket pengar i Wales som EU har gjort. Finansiering för jordbruk och regional utveckling är de två största områden som Wales erhåller stöd för från EU. Även universiteten i Wales mottar mycket pengar från EU: totalt bidrar Wales med 450 miljoner pund till EU, och får 520 miljoner pund av EU. har EU även bidragit med bland annat arbetskraft.

Tack vare den fria rörligheten inom EU har Wales lyckats fylla flera jobb som annars stått tomma. Bland annat det nationella hälsovårdssystemet NHS och sociala tjänster är beroende av arbetare från olika delar av Europa. Ansvaret för hur mycket det kommer att investeras ekonomiskt i Wales beror nu mest på den nya brittiska regeringen. Det är många som ställer sig skeptiska till att den brittiska regeringen kommer att bry sig om Wales, trots ändrade maktförhållanden. Theresa Mays konservativa parti Tories förlorade sin majoritet i parlamentet, medan oppositionspartiet Labour stärkte sin position i nyvalet som ordnades den 8 juni. Det återstår att se hur det kommer att påverka Storbritanniens utträde ur EU. – Jag röstade för att stanna i EU, eftersom EU erbjuder mig en säkrare och en mer pålitlig framtid. Jag känner mig väldigt nervös över hur en hård brexit kan påverka vår handelsindustri ifall förhandlingarna mellan EU och Storbritannien inte går bra, säger Rachael Hutchings från Cardiff.

FÖRUTOM PENGAR

har lite förtroende för den nya brittiska regeringen, men påpekar att Wales ändå har lite självstyre och makt som förÄVEN AXENDERRIE

. 23 .

hoppningsvis kan hjälpa området.

En kontroversiell fråga inom Wales är hur mycket England, i synnerhet södra England, kan påverka Wales.

– Jag tror alla i Wales söker efter sin identitet och vad det betyder att vara walesisk. Jag är stolt över att vara från Wales och identifierar mig först som walesisk, sedan brittisk.

Men det är inte alla som känner så här, och det beror delvis på att mycket av våra nyheter kretsar kring vad som händer i London, säger Axenderrie.

Han påpekar att walesiska väljare kan ha påverkats av exempelvis Boris Johnsons löften om att 350 miljoner pund i veckan ska spenderas på sjukvårdssystemet NHS, även om Johnson inte antydde att det skulle inkludera Wales. efter Brexit kan förändras beroende på vem som tar över makten i Storbritannien. Axenderrie själv hoppas att andra europeér inte får en uppfattning om att Wales är slutet och anti-europeiskt.

- Brexit vann med en knapp majoritet. Det är många av oss i Wales som fortfarande tror på EU. Glöm inte oss.

WALES FRAMTID

Skribenten studerar journalistik och statskunskap vid universitetet i Cardiff KÄLLA:

Wales Public Services – Implications of Brexit on Public Services http:// www.walespublicservices2025.org. uk/files/2016/05/Brexit-WPS-2025Final.pdf

SAMHÄLLE

POPULISMFORSKARE EFTERLYSER BREDARE DEBATT OM DEMOKRATINS VÄRDEN TEXT

Susanna Rapp Sofia Jern

ILLUSTRATION

partierna är här för att stanna, säger Ann-Cathrine Jungar, som forskar i högerpopulistiska partier vid Södertörns högskola i Sverige. Hon har skrivit den färska rapporten Populism i Norden – Från marginalen mot den politiska mittfåran, som lanserades av tankesmedjan Agenda i juni. I rapporten beskriver hon hur de nordiska högerpopulistiska partierna har utvecklats från marginaliserade politiska aktörer till etablerade, och i de flesta fall även regeringsdugliga, partier.

I kartläggningen ingår Sannfinländarna, Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti, vilka Jungar karaktäriserar som radikala högerpopulistiska partier, samt det norska hybridpartiet Fremskrittspartiet, som kombinerar konservatism och högerpopulism.

DE HÖGERPOPULISTISKA

nordiska högerpopulistiska partierna har olika bakgrunder har de börjat konvergera ideologiskt. Enligt Jungar utgör de i dag en distinkt nordisk högerpopulistisk partifamilj, som samarbetar både multilateralt och bilateralt med varandra, och andra liknande europeiska partier.

– Vi ser att partierna över tid har blivit mer lika varandra. Partierna kännetecknas av att de är invandrings- och EU-kritiska och av att de har auktoritära värderingar, som att de tror starkt på lag och ordning. De är också värdekonservativa när det gäller familjepolitik TROTS ATT DE

och exempelvis synen på samkönade äktenskap. Dessutom är de antiliberala när det gäller minoritetsrättigheter.

På den socioekonomiska vänster-höger-axeln ligger partierna nära mitten, med undantag av Fremskrittspartiet som ekonomiskt sett är mer liberal.

– Partierna är för välfärd men stöder samtidigt exempelvis småföretagande, säger Jungar.

Partierna kännetecknas även av välfärdschauvinism. Den offentliga välfärden ska främst gå till den "egna" befolkningen och invandringen ses som ett hot mot välfärden. har etableringen av nya partier, som de högerpopulistiska partierna men också exempelvis gröna partier, lett till att partipolitiken har förändrats.

– Politiken har blivit mer komplex och uppdelad i fler konfliktdimensioner.

Tidigare har den nordiska partipolitiken dominerats av höger-vänster dimensionen, men numera får sociokulturella, eller värdepolitiska faktorer allt större betydelse för väljare.

– Den liberal-auktoritära konfliktlinjen har i enskilda val haft större betydelse än den socioekonomiska. I Finland har utvecklingen tagit lite längre tid men den sociokulturella konfliktdimensionen hade stor betydelse redan i riksdagsvalet 2011.

ENLIGT JUNGAR

är också karismatiska frontfigurer ofta viktiga för högerpopulistiska partier och deras FÖRUTOM VÄRDEFRÅGOR

. 24 .

väljare. Sannfinländarna valde Jussi Halla-aho till efterträdare för den långvariga ordföranden Timo Soini på sitt partimöte i juni. Jungar säger att Timo Soini har varit en väldigt viktig faktor för partiets väljare, i jämförelse med de andra nordiska partierna.

– Det är alltid ett kritiskt ögonblick när ett parti byter partiledare. De övriga nordiska partierna har bytt partiledare och det har gått bra. Partierna har till och med kunnat bredda sitt väljarstöd.

Det kvarstår att se hur den nya partiledaren kan föra partiet framåt och få ett brett stöd av medlemmar och väljare. skriver Jungar om hur partierna har tagit avstånd från mer extrema icke-demokratiska organisationer för att bli rumsrena partier, vissa skarpare än andra. Jungar har även analyserat närmare vilka åsikter som är tillåtna inom Sverigedemokraterna och Sannfinländarna. Sverigedemokraterna har på grund av sitt nazistiska förflutna varit tvungna att tydligare ta avstånd till rasism och extremism, och har uteslutit medlemmar på grund av bland annat rasistiska uttalanden. Sannfinländarna har däremot i högre grad tolererat extrema uttalanden och kontakter, utan att det skulle ha skadat partiets position.

– Det kan hända att Finland under en längre tid har haft en tolerans för extrema uttryck. Den tendensen har i alla fall inte brutits då man inte har tagit avstånd från sannfinländska representanter som gjort olika uttalanden, eller framträtt tillsammans med extrema orI SIN RAPPORT

ganisationer. Det har också lett till en mer intolerant och vulgär debattkultur.

Jungar säger att hon önskar att det skulle ha funnits en bredare diskussion om vad som är demokratiskt acceptabelt. I Norden har vi en stark yttrandefrihet, medan det funnits få förslag på att förbjuda extrema organisationer och uttryck. Däremot har man debatterat om högerpopulistiska partiers demokratiska trovärdighet. I rapporten påpekar hon att Sannfinländarnas radikalisering under de senaste tio åren pågått utan större motstånd av flera av de andra etablerade partierna.

– Är det den starka pragmatiska politiska traditionen – och tillika svaga liberala debatten – som bidragit till att den finländska politiska debatten om demokratins värden och självförsvar är jämförelsevis svag och acceptansen för icke-demokratiska är högre, frågar Jungar i rapporten. verkar det som om liberaler har medvind i seglen, bland annat efter resultaten i presidentvalet i Frankrike och parlamentsvalet i Nederländerna. Det betyder ändå inte att de högerpopulistiska partierna skulle RUNT OM I EUROPA

backa. Jungar säger att man inte ska dra för höga växlar för valresultat i ett annat land. Det är politiken i hemlandet som är avgörande. Liksom för andra partier ger regeringsansvar och kompromissande ofta lägre väljarsiffror.

– Man ska inte heller glömma att Marine Le Pen gjorde ett bra val, hon vann inte men fick fler röster än sitt parti. Ingen hade säkert heller trott att Geert Wilders skulle få egen majoritet

och på det sättet kunna påverka. Han hade radikaliserat sina positioner och ville inte ha regeringsansvar.

– Jag tror inte att det är någon vändning på gång, partierna är relativt stabila i sitt understöd. De har funnits i våra partisystem en längre tid och kommer inte att försvinna.

"Tidigare har den nordiska partipolitiken dominerats av högervänster dimensionen, men numera far sociokulturella, eller värdepolitiska faktorer allt större betydelse för väljare."

. 25 .

VÄRLDEN

M I G R AT I O N S K R I S E N I FOKUS PÅ

TEXT Theo Herold FOTO

Privat

på detaljer, kan det vara värt att nämna vem jag är. Flera av er kanske inte vet vem jag är, eller varför denna uppgift betydde så mycket för mig. Mitt namn är Theo Herold och jag är en av de där ”universitetsflyktingarna” som studerar i Sverige. Jag har varit medlem i SU rätt så länge, men har inte blivit aktiv förrän i september 2016, då jag bestämde mig för att ansöka om medlemskap i det Internationella utskottet.

INNAN JAG GÅR IN

IFLRY

:S ST U DY S E SS I O N Planet som jag trodde skulle åka klockan 14:00 från Frankfurt visade sig vara en buss. Det lärde jag mig efter att ha frågat åtta stycken fransmän och tyskar.

Och även om jag spenderade över två timmar på att hitta rätt, så satt jag ändå på bussen när den startade mot Strasbourg och International Federation of Liberal Youths Study Session on Migration, där jag skulle representera Svensk Ungdom. Då kändes det för första gången verkligt för mig. Att jag skulle föra SU:s talan inför andra organisationer världen över hade känts orealistiskt på något sätt. Att få diskutera politik med andra ambitiösa individer, specifikt om politik som i dagsläget är väldigt relevant och ofta på tapeten, är inte en vardagssyssla för många.

. 26 .

B U SS E N PA R K E R A D E

vid Strasbourg centralstation. Efter en spårvagnssafari hittade jag till Europarådet och ungdomsbyggnaden där evenemanget skulle gå av stapeln. Svenska representanter kom från Liberala ungdomsförbundet i Sverige (LUF) och Centerpartiets ungdomsförbund (CUF). Utöver det var länder från Norge till Tanzania representerade, och hela mötet gav ett brett spektrum på liberal politik från olika hörn i världen.

VÄLKOMSTKOMMITTÉN

bestod av IFLRY:s teamledare för sessionen, och vi inledde söndagen med fördrinkar. Delegater droppade in lite efter hand, så i princip bestod söndagens program bara av att vi skulle installera oss själva för veckan. Upplägget på hela evenemanget var tredelat. Vi spenderade hela måndagen med att

lära oss om de grundläggande problemen gällande migrationskrisen i Europa. Vi diskuterade våra partiers insatser och åsikter i migrationsfrågor, där jag bland annat tog upp vår kampanj ”Ditt samvete” (För de ovetande gick kampanjen ut på att Svensk Ungdom skickade brev till Juha Sipilä för varje person som mist sitt liv i medelhavet). stod praktisk användning av kunskap vi lärt oss av varandra. Alla fick dela kunskap, vilket var givande med tanke på att vi alla kom från olika delar av världen, och på så sätt fick man insikter som man inte skulle ha fått i Finland (eller i Norden för den delen!). Vi såg på dokumentärer och hade föreläsningar om rättsfall med fokus på migration.

Onsdagen bestod mestadels av fritid, då vi turistade i Strasbourg.

PÅ TISDAGENS PROGRAM

gick ut på att vi skulle utveckla projekt som vi skulle kunna applicera i verkligheten för att underlätta och hjälpa i migrationskrisen. Vi utvecklade modeller för appar, skapade stödgrupper och diskuterade medborgarinitiativ. Debatten under dessa två dagar var intensiv eftersom flera personer kom med erfarenheter om vad som fungerar och inte fungerar. Det hela kulminerade i att vi hade diskussion med den österrikiska Europaparlamentarikern Angelika Mlinar. Diskussionen i sig var fruktbar, eftersom vi verkligen fick ställa hårda frågor och ställa oss kritiska till flera aspekter. ExemTORSDAGEN OCH FREDAGEN

pelvis utfrågade jag Mlinar om vad EU:s nästa steg i migrationskrisen är, och vad hon själv anser att vi gjort för att se till att allas mänskliga rättigheter följs: frågor som hon inte direkt hade några konkreta svar på. var inte bara givande, men det var också bra för Svensk Ungdom att få stärka sitt samarbete med våra systerorganisationer. Tillsammans med LUF diskuterade vi deras uppkommande kongress i augusti, med Africa Liberal Youth diskuterade vi potentiella samarbeten som skulle främja båda parterna. I princip diskuterades det politik med många organisationer med delade värdegrunder.

HELA VECKAN

kommer alltid ha en speciell betydelse för mig som det första uppdraget jag ”reppade” SU på, och som den första inblicken i internationell politik. Jag fick lära mig var olika länder och olika partier står i diverse frågor och därtill fick jag utveckla mina kunskaper i både politiska frågor och i debatt. Om du tänker på att engagera dig inom Svensk Ungdom, kan jag garantera att du får träffa intressanta människor som kommer lära dig mycket.

DENNA STUDY SESSION

IFLRY står för International Federation of Liberal Youth och är en takorganisation för internationella liberala ungdomsorganisationer.

Theo Herold (i mitten) representerade SU på IFLRY:s Study Session i Strasbourg. Under veckan fick han träffa liberaler världen över. På bilden är också Luka Nikolic och Abdallah Abdoh.

PÅ BILD

. 27 .

VA D Å ?

O T S E MÅL

GRAFIK Sofia Jern

SAMHÄLLE

TEXT

VAD?

De tre huvudsakliga målsättningarna är att göra vården mer jämlik, hejda kostnaderna och förbättra samverkan mellan socialvården, primärhälsovården och specialsjukvården. Nu befaras det ändå att vården kommer att splittras ännu mer på grund av valfrihetsmodellen.

Vård- och landskapsreformen är en av de största och viktigaste reformerna som någonsin genomförts i Finland. Flera regeringar har försökt reformera vården i Finland, utan resultat. Modellen som nu drivs igenom är ett resultat av politiska kompromisser där Centern har drivit frågan om landskap, och Samlingspartiet i gengäld har drivit valfriheten.

HUR? Finland delas in i 18 landskap. I varje landskap finns ett landskapsfullmäktige, en landskapsstyrelse och en revisionsnämnd. Många uppgifter från kommuner och samkommuner förs över på landskapen.

Landskapen ansvarar för bland annat social- och hälsovården, räddningsväsendet, miljö- och hälsoskyddet och utvecklandet av regionen och dess näringsliv. Landskapen har i princip självstyre men har inte beskattningsrätt tillsvidare.

Valfriheten ska öka i och med reformen. Kunden ska själv få välja social- och hälsovårdscentral och tandklinik för ett år i taget. Socialvården kommer ändå i hög grad att ordnas av kommunala vårdbolag. Om personen inte vill eller kan välja, görs valet för kunden.

De som har behov för långvarig och omfattande vård kan beviljas en personlig budget, som används enligt behov.

VEM producerar vården och var? Kommuner och samkommuner kommer inte längre att producera social- och hälsovårdstjänster. Istället produceras den grundläggande vården av landskapen. Landskapen kan också anlita privata bolag eller tredje sektorns tjänster. För att få producera vård måste producenten ändå uppfylla vissa krav. Dessutom ska alla som producerar vård övergå till bolagsform.

Tolv sjukhus, inklusive universitetssjukhusen, kommer att ha omfattande jour.

Den allra mest krävande vården kommer att vara koncentrerad till de fem universitetscentralsjukhusen. Dessutom har åtta sjukhus samjour dygnet runt för primärvård, socialjour och specialiserad sjukvård som omfattar de vanligaste specialiteterna, och vid behov också jour för mun- och tandvården.

VARFÖR?

NÄR?

Speciellt primärhälsovården är ojämlik i Finland och varierar regionalt. Också den socioekonomiska ställningen inverkar, vissa har bara tillgång till den offentliga vården medan andra kan använda både företagshälsovård och offentligt producerad vård. Med en åldrande befolkning och tilltagande hälsoskillnader måste man hitta nya sätt att producera kvalitativ och kostnadseffektiv vård.

Landskapsval förrättas i januari 2018, i samband med presidentvalet. År 2019 ska landskapen börja fungera och då ska också de lagstadgade uppgifterna överföras på landskapen. Innan det testas valfriheten med ett pilotprojekt.

L A N D S K A P S VA L E T M A A K U N TAVA A L I T . 28 .

. 29 .

= Universitetssjukhus

= Övriga sjukhus

Susanna Rapp

VIERASKYNÄ

M I SSA I N T E SOMMARSEMI! MEDIEVÄRLDENS SANNING & KONSEKVENS Välkommen med på Svensk Ungdoms Sommarsemi på Kirjais kursgård i Nagu den 25-27 augusti!

Mer info hittar du på www.su.fi

VILL DU JOBBA UTOMLANDS 2018?

Liberal praktik erbjuder högklassig, betald praktik i fem olika städer. Praktikplatserna finns i Bryssel, London, Berlin, Kapstaden och Washington DC. Praktikplatserna riktar sig till högskolestuderande eller nyligen utexaminerade. Ansökningstiden för år 2018 är 4.9–18.9.2017. Mera information hittar du på www.liberalpraktik.fi

. 30 .

SUKUPOLVIVAIKUTUSTEN ARVIOINNILLE LISÄÄ PAINOARVOA SUOMESSA

O

letko sinä allekirjoittanut joskus sukupolvisopimuksen? Tämä usein kuultu käsite kuvaa eri ikäluokkien välisiä riippuvuuden sekä vastavuoroisuuden suhteita yhteiskunnassa. Niitä on lopulta lukematon määrä: virallisia ja yhteisesti jaettuja, kuten hyvinvointivaltion etuuksiin liittyvät sukupolvisopimukset tai vähemmän virallisia ja henkilökohtaisia, kuten isovanhempien tarjoama hoiva.

Suuret ikäluokat (1945-50) muuttivat koollaan ja poliittisella tahdollaan Suomen versioksi Pohjoismaisesta hyvinvointivaltiosta. Vaikuttaminen jatkuu monilla vielä eläkkeelläkin. Sukupolvien erityisyyttä ja etäisyyttä kuitenkin liioitellaan joskus.

Sukupolvisopimukset tulevat usein nuorille ja vielä syntymättömillekin valmiiksi neuvoteltuina. Aiempien valintojen vaikutus rakenteisiin on suuri. Instituutioiden tulisi muuttua ajan hengessä tai vähintäänkin tukea ihmisiä muutosten keskellä.

Väestön vanheneminen on myrkkyä hyvinvointivaltioille. Suomalaiset elävät pidempään, mutta myös syntyvyys on alhainen. Viime vuosien tiputus syntyvyydessä on poikkeuksellinen muihin Pohjoismaihin nähden. Ilman nykyisenkaltaista tai suurempaa nettomaahanmuuttoa olemme tulevaisuudessa ongelmissa.

Ideaalina tietysti olisi, että jokainen sukupolvi jättäisi seuraaville entistä paremman tai vähintäänkin saman arvoisen diilin, minkä itse ovat saaneet. Sukupolvivaikutusten arviointi on kaikkein luontevinta yhteiskunnallisesti merkittävien ja pitkävaikutteisten uudistusten etukäteisarvioinnin yhteydessä.

Arvioinnin tulisi ottaa huomioon

kunkin uudistuksen kannalta tärkeät elinkaaren vaiheet. Isoissa uudistuksissa, kuten sotessa tai eläkeuudistuksessa tämä tarkoittaa käytännössä kaikkia olemassa olevia, mutta myös syntymättömiä sukupolvia.

Syntymättömien sukupolvien edunvalvontaa ei tee kovinkaan moni, vaikka tämän päivän tekemiset tai tekemättä jättämiset tulevat vaikuttamaan heihin.

Tutkimuslaitosten, yliopistojen ja valtionhallinnon toimijat ovat olennaisessa asemassa vaikutusarviointien suhteen, mutta on päättäjien ja edunvalvojien tehtävä vaatia niitä uudistusten yhteydessä sekä myös käyttää niitä.

Yksi harvoista viime vuosina tehdyistä merkittävistä sukupolvivaikutusten arvioinneista oli vuoden 2017 työeläkeuudistuksessa. Uudistus parantaa jonkin verran sukupolvien välistä oikeudenmukaisuutta, mikä on poikkeuksellista Euroopassakin. Eliniän pidentymisen johdosta nuoret joutuvat kuitenkin tekemään töitä nykyistä pidempään saadakseen nykyisen tasoiset eläkkeet.

Brittien EU-lupaus oli tehty ”vain toinen jalka Euroopassa”, mutta silti brexitin sukupolvivaikutukset ovat opiskelu- ja työmahdollisuuksien kaventuminen pohjalta selkeitä. Vaikka nuorten ikäluokkien tahtopolitiikka olisikin yhtä samanmielistä kuin vanhemmilla, suuruusluokka vaikuttaa demokratiassa.

Suomen 100-vuotisjuhlallisuuksien ohjelmassa on ”100 askelta Suomen tulevaisuuteen” -hanke, minkä tarkoituksena on etsiä seuraavan sadan vuoden päähän kantavia kehittämisideoita, joista yksi on erittäin kannatettava periaate: ”arvioidaan kaikkien päätösten sukupolvivaikutukset”.

. 31 .

JANNE PELKONEN Erityisasiantuntija, Työeläkevakuuttajat TELA

”Syntymättömien sukupolvien edunvalvontaa ei tee kovinkaan moni, vaikka tämän päivän tekemiset tai tekemättä jättämiset tulevat vaikuttamaan heihin.”

Ö N S K A R SV E N S K U N G D O M Kom ihåg att anmäla dig till Sommarsemi!

Mera info finns på www.su.fi

. 32 .