Liber 1/2021 - Kommunalvalsspecial Helsingfors

Adresskälla: Befolkningsdatasystemet Befolkningsregistercentralen PB 123 00531 HELSINGFORS Teknisk dataleverans: Posten Ab, PB 7, 00011 POSTI

1/2021

Allt du behöver veta för att

RÖSTA I KOMMUNALVALET Vad har du lärt dig av unga,

ANNA-MAJA HENRIKSSON? HITTA DIN KANDIDAT bland alla Svensk Ungdoms enastående kandidater i Helsingfors och övriga Finland

KOMMUNALVALSSPECIAL HELSINGFORS OCH ÖVRIGA FINLAND .1.

LEDARE

LÅT OSS INTE GE DEM ETT ANNAT VAL Den som säger att unga inte bryr sig om politik har inte följt med på ett tag. Ungas intresse (läs: oro) för samhället har vuxit märkbart, och det ser vi på många håll.

Frågorna vi bryr oss om är lika många som sätten vi använder för att ta ställning till dem.

ANNA HELLBERG Chefredaktör

"Så länge vi sitter i våra some-bubblor och inte vid samma förhandlingsbord behöver äldre inte lyssna."

Vi unga demonstrerar vid riksdagshuset och gör medvetna konsumtionsval för klimatet. Vi delar inlägg, startar och driver kampanjer för hjälp i kriser runtom i världen. Vi synliggör minoriteter och förespråkar rättvisa genom att skriva ut våra pronomen i våra profiler och dela varandras inlägg. Genom att inte ta varann eller oss själva för givet. Vi påverkar där vi själva lever – och där Corona på senaste tiden tvingat oss att leva i lite för hög grad – på sociala medier. Men vi påverkar också ute i världen precis som alla andra generationer. Vi höjer vår röst för samhällsfrågor också i vardagliga samtal, på demonstrationer och arbetsplatser, i skolor och föreningar.

Men det finns en kanal där vi unga ännu måste lyfta vår profil. Det folk kallar “traditionell politisk påverkan” – att ställa upp och rösta i val. Egentligen är det lite fånigt att kalla val för något “traditionellt”. I dag blir det ordet lätt synonymt med ordet “föråldrat”. Du klarar dig bra utan din traditionella radioapparat, du kan höra alla sändningar och podcastar på din telefon. Traditionella energiformer och metoder inom industrin håller på att förstöra vår planet, och traditionella värderingar, trots att de kan innehålla mycket fint, har ofta inslag av konservativa, snäva roller som begränsar livet. Begränsningar som vi, ett liberalt ungdomsförbund, inte vill ha kvar. Därför tycker jag inte vi ska kalla vårt valsystem för “traditionellt”.

För att rösta i val är allt annat än föråldrat.

Val är det centrala systemet som bygger upp vårt land och våra kommuner. Val är nyckeln till hur vi får tankarna vi delar på

.2.

sociala medier, drömmarna om en rättvis och hållbar värld, att bli verklighet. Vill det eller ej, så är det systemet vi har. Att vi kan påverka på ett antal olika sätt är fantastiskt, men allt annat faller platt om vi inte deltar i att styra vårt land på det gemensamma sätt som finns till för alla, och som leder till de konkreta beslut som formar vår vardag.

Nu är det kommunalval, och vi unga ska både ställa upp och rösta som aldrig förr.

Ställa upp har vi redan tagit hand om.

Svenska folkpartiet har en större procent kandidater under 30 år än någonsin förr.

Vi har fler kandidater än på tiotals år, 210 stycken! Nästa steg är att rösta in dem.

Och där behövs också din insats, vare sig du kan allt om samhället, eller inte vet ett dugg.

I den här tidningen finns allt du behöver: motiverande ord om varför du ska rösta (och varför du ska rösta på en ung kandidat), konkreta instruktioner på hur du ska rösta, övertygande argument för varför just Svensk Ungdom är rätt ställe att lägga sin röst, och förstås, alla våra enastående kandidater som ställer upp i din region. Äldre generationer lyssnar sällan på unga, och det är inte särskilt konstigt. Så länge vi sitter i våra egna some-bubblor och inte vid samma förhandlingsbord behöver de inte lyssna. I detta kommunalval, låt oss inte ge dem något annat val.

INNEHÅLL no

01/2021

2

LEDARE Låt oss inte ge dem ett annat val

4

ANSLAGSTAVLAN

6

SU I MEDIA

7

KOLUMN

8

KOMMUNALVAL Allt

10

SAMHÄLLE Bli medlem i Svensk Ungdom

11

SAMHÄLLE Hälsning

14

INTERVJU Intervju med Anna-Maja Henriksson

17

SAMHÄLLE Vill du skriva för Liber?

18

FRÅGESPORT

20

SAMHÄLLE Intervju

23

KOMMUNALVAL Röstning:

24

SAMHÄLLE Det här jobbar SU för i din kommun

25

KOMMUNALVAL

BÄSTA UNGA RÖSTARE I KOMMUNALVALET,

Vem ska rösta på unga? du behöver veta om valet från kretsordförande

Kommun-quiz med kampanjchef do's and don'ts

Kandidater i Helsingfors och övriga

Finland

I din hand håller du Svensk Ungdoms valtidning för kommunalvalet 2021. Svensk Ungdom är Svenska folkpartiets ungdomsorganisation.

Vi jobbar för ett flerspråkigt, hållbart och liberalt Finland. Vi tror på alla människors lika värde och vill bygga samhället så att alla ges lika möjligheter att förverkliga sina drömmar. Vi vill se kommuner och städer där allas röst blir hörd och som skapar en rättvis framtid för kommande generationer.

Du har fått hem det här valnumret av vår politiska tidskrift Liber för att du är en ung väljare i kommunalvalet. Här hittar du både nyttig information och inspiration kring kommunalvalet 13.6.

I tidningen hittar du våra drivna och kunniga kandidater i Helsingfors och övriga Finland. Vi hoppas att du hittar en kandidat för just dig.

Gör din röst hörd. Den behövs.

På kongressen valdes en ny förbundsstyrelse s. 4

Adresskälla: Befolkningsdatasystemet/Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Personuppgifter har inte lämnats till avsändaren av denna tidning.

Allt du behöver veta om kommunalval s. 8

Anna Hellberg Frida Sigfrids GRAFIKER Marie Krogius TRYCKERI Grano OMSLAG Marie Krogius MEDVERKANDE Bella Paasimäki, Frida Sigfrids, Emmi Piippo, Matilda Holmström, Malin Lindholm, Joel Sundström, Axel Norrback, Lasse Paukkonen NO 1/2021 UPPLAGA 11 500st CHEFREDAKTÖR

ANSVARIG UTGIVARE

Vad har partiordförande Anna-Maja lärt sig av unga människor? s. 12

Vem får en kandidat att lyckas med sin kampanj? s. 18

Georgsgatan 27 00100 Helsingfors (+358) 45 77310276

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN

Följ oss på Instagram @ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET

Frida Sigfrids blev omvald förbundsordförande och gratuleras av Anna Abrahamsson.

NYA IDÉER OCH LIVLIG DEBATT PÅ KONGRESSEN Den 8–9 maj hade Svensk Ungdom kongress, det vill säga årsmöte, där förbundets beslut fattas på högsta nivå. De cirka 90 SU:arna från olika håll i landet som träffades på Zoom bestämde bland annat om vilka saker SU ska jobba för under det kommande året och vem som ska sitta i styrelsen för förbundet.

Kongressen brukar vara SU-årets absoluta höjdpunkt där man får lära känna nya typer, få nya idéer och ha det kul tillsammans. I år var det förstås tråkigt att inte kunna träffas

fysiskt, men trots det hade vi en aktiv och kul helg med både mingel, kvällsprogram och förstås flera livliga debatter.

Till förbundets ordförande valdes Frida Sigfrids (Borgå). Till vice ordförande valdes Veera Granroth (Åbo) och Nicholas Kujala (Esbo).

Som medlemmar i förbundsstyrelsen valdes Anton Broända (Kronoby), Victor Dahlberg (Helsingfors), Annika Lepistö (Närpes), Julia Nouro-Ståhle (Esbo) och Otso Reijonen (Helsingfors).

Istället för en supé bestod kvällsprogrammet i år av bland annat ett liveuppträdande av Tove Ljungqvist.

Det här är några saker våra SU:s kandidater vill jobba för i din kommun. Flera frågor hittar du på vår Instagram @svenskungdom_rkpnuoret eller på su.fi/kommunalvalsprogram.

Kommunalvalsprogrammet finns på 4 språk: svenska finska, engelska och ryska.

Ted Urho fungerade som kvällsprogrammets konferencier.

.4.

SIFFRAN

210

BELLA TIPSAR

Så många kandidater har Svensk Ungdom i kommunalvalet, och det är ett rekordantal!

Bella Paasimäki är kommunikationsassistent på Svensk Ungdom ARTISTEN

Här på anslagstavlan brukar vi ibland lyfta upp någon intressant eller relevant siffra, och denna gång var det inte svårt att välja. Av alla SFP:s kandidater är över 15% under 30 år gamla, vilket är en större andel än någonsin förr. Nu är det upp till oss alla att se till att också ett rekordantal unga blir invalda!

Jag lyssnar på hiphop-artisten Walt Miguel då jag är på väg till jobbet, då jag är på fest, då jag är sur på världen, you name it!

Hans lyrik är ärlig och han fångar lyssnaren från första beaten.

Walt Miguel är inte rädd för att möta realiteten i sina låtar och han är modig i sitt sätt att tillåta lyssnaren en titt in i hans värld.

En sann one of a kind artist som jag inte kan berömma nog.

NYTT LIV ÅT GAMLA SAKER

VÅR A KANDIDATER

Jag har nyligen flyttat till en ny lägenhet och denna gång tänker jag inreda den precis som jag vill. Men mina visioner om ljusröda matbord och gröna stolar är dock inte något som nödvändigtvis erbjuds av butiker eller passar min plånbok. Därför har jag köpt begagnade möbler och gett dem en ny chans med färg och pensel. Både visionerna och de gamla möblerna har kommit till liv!

På de sista sidorna i denna tidning presenteras alla våra kandidater i din region.

Vill du bläddra bland alla SU-kandidater i hela landet och hitta länkar till kandidaternas hemsidor och sociala medier? Gå in på su.fi/hitta-din-kandidat !

PODCASTEN

Jänta mot Lagen är en frispråkig, realistisk och öppen podcast som diskuterar jantelagens effekt på våra liv är. Det diskuteras kärleksförhållanden, mental hälsa, jämlikhet och många fler aktuella ämnen. Som värdar för podcasten fungerar yours truly, Bella, samt Helmi, som båda berättar öppet om sina erfarenheter och bjuder på ett gott skratt åt alla lyssnare.

RÄDDA MAT!

Vad är liberalism? Eller vad

För en billig slant kan du hjälpa restauranger att minska på sitt matsvinn samtidigt som du får en läcker måltid. Ladda ner appen ResQ, hitta erbjudanden från restauranger nära dig och plocka upp måltiden från restaurangen. Enkelt och snabbt har du trollat fram mat på ditt fat!

innebär populism? Onko RKP-nuorilla jäseniä, jotka eivät osaa ruotsia? Vi finns numera också på TikTok,

SERIE-DRÖMMAREN

där vi talar om bland annat

Om du vill “spice things up” i sängen och liva upp din fantasi rekommenderar jag att se ett eller två avsnitt av en deckarserie före du går och lägger dig. Att kolla på några avsnitt Bron eller The Serpent fungerar för mig som ett utmärkt verktyg för att få livliga drömmar där man springer efter skurkar och löser gåtor. Då man vaknar känner man sig inte bara utvilad, utan även som en hjälte. Detta rekommenderar jag dock inte till någon som inte vill ha mardrömmar, för risken att det går över till det är ganska stor.

dessa grejer.

SOMMAR OCH SOL

Några påminnelser inför sommaren. 1. Använd solkräm, du kommer endast ångra dig om du inte använt solkräm, mera sällan ångrar man att man har använt solkräm! 2. Njut. Njut av vädret, av solen, av havet, av ditt egna smultronställe och din omgivning. Ibland glömmer man bort att bara andas och njuta.

3. Sommaren är till för att leva fullt ut. Sätt på den där outfiten du har drömt om att våga bära, utforska nya ställen och sköt om dig själv och andra under processen av att leva för fullt! Ha en strålande sommar!

Kolla in oss på @SVENSKUNGDOM_RKPNUORET

.5.

SU I MEDIA

SU I MEDIA I varje Libernummer lyfter vi upp några guldkorn från artiklar och insändare där SU:are kommit till tals. Under de senaste månaderna har våra kandidater aktivt debatterat och fört fram olika viktiga frågor – allt för att skapa bättre samhällen för oss alla.

Artikel

Insändare

“Heräsin lukiossa moniin yhteiskunnallisiin epäkohtiin, kuten syrjintään ja ilmastonmuutokseen.

Halusin toimia nuorten äänitorvena yhteiskunnallisessa keskustelussa.”

“Okunskap om samerna bäddar för diskriminering, rasism att fördomar bland majoritetsbefolkningen.”

Eero Lilja Nyt puhuvat nuoret ehdokkaat: tämän takia lähdimme politiikkaan, Ilta-Sanomat 2.2.2021

Insändare “En kandidatutbildning i energiteknik skulle säkra att energiklustret fortsätter växa, och fungera som en ytterligare dragningskraft för studerande som vill komma och studera och fortsätta jobba och bo i vår region.”

Rasmus Mattus och André Martinez Inrätta en ingenjörsutbildning inom energiteknik i Österbotten, Vasabladet 26.3

Insändare

Anna Korkman Alla har ett ansvar att lära sig mera om samerna, HBL 5.2.2021

Nicholas Sjöberg och Freja Pontán Varför säkerställer stadsfullmäktige tillgången till familjelägenheter när det är ettor det är en skriande brist på?, HBL 18.3

Linda Johans Åbo kan bli Finlands mest cykelvänliga stad, Åbo Underrättelser 17.2.2021

Insändare “Joka viides täällä valmistunut ulkomaalainen lähtee Suomesta kielimuurin takia.”

Julia Nouro-Ståhle Ei keinotekoisia kielitaitovaatimuksia työmarkkinoille, Länsiväylä 14.4

Artikel ”Mielenosoitusten tavoite ei ole, että Navalnyi pääsisi valtaan, vaan että demokratia ja demokraattiset instituutiot pääsisivät valtaan Venäjällä. Lisäksi mielenosoitukset ovat solidaarisuuden ilmauksia Putinin hallinnon uhreille.”

Insändare “Bara för att du inte har sett det, betyder det inte att det inte har hänt.”

Nathalie Wikman Att tala är guld – och nu talar vi om våld mot kvinnor, Vasabladet 24.3

Insändare “Stadsfullmäktige måste aktivt arbeta för att bygga mera, bygga tätare och kritiskt granska de regleringar som berör byggandet.”

“Att förbättra infrastrukturen för cyklister är både en klimatgärning så väl som en satsning på invånarnas välmående.”

Pavel Petrov Helsingissä asuu lähes 20 000 venäjän­ kielistä, nyt Putin ja Navalnyi repivät railoja jopa perheisiin: ”He ovat sokeita”, sanoo nuori vanhemmista Helsingin Sanomat 27.1.2021

Insändare

Insändare “Nu om någonsin behöver Helsingfors satsa på att locka unga till att starta eget.”

“Vi får ändå inte kränka den personliga integriteten eller blunda för de problem som en för snabb implementering av teknologi kan ha.”

Victor Dahlberg

William Gräsbeck

För att kunna introducera nybörjare och ungdomar till företagsamhet måste handledning och utbildning vara lättillgängliga, HBL 7.3

.6.

Är användning av personliga data på marknaden nödvändig?, Åbo Underrättelser 20.3

KOLUMN

VEM SKA RÖSTA PÅ UNGA? Tråkigt, komplicerat och onödigt. Så beskrivs kommunalpolitiken ofta av den som inte varit med själv. Även jag trodde kommunalpolitik var jobbigt och ointressant – innan jag själv gav mig in i den, vill säga. Kommunalpolitiken berör konkret min egen vardag och därför har jag valt att påverka den. År 2017 kandiderade jag själv i mitt första kommunalval i Borgå, då jag var 20 år. Sedan dess har vi fattat beslut om utbildning och byskolors framtid, om tillgången till gratis preventivmedel för unga under 25 år och hur Borgå ska nå ut till unga som mår dåligt, för att nämna några exempel.

Konkretare frågor för mig och Borgåborna finns inte.

Jag vill påstå att vikten av att rösta – särskilt på en ung kandidat – är större än någonsin. Vår värld står inför otaliga utmaningar som kommer drabba oss yngre allra mest. Det är ju vi som kommer att leva längst med de beslut som fattas. Det handlar om allt från klimatförändringen, den allt äldre befolkningen i Finland och hur unga mår idag. Alla dessa utmaningar har en förankring i kommunalpolitiken, där vi kan göra mycket för att lösa dem.

Om du kan göra världen till en lite bättre plats genom att rösta, så varför inte göra det?

Vi alla betalar skatt, det vill säga finansierar kommunens verksamhet. Genom att rösta påverkar du hur dina skattepengar prioriteras i din kommun.

bland kommunernas beslutsfattare är 50 år. Jag tycker den är alldeles för hög. För att få fler unga invalda krävs det att unga röstar. För vem stöder de unga i politiken bäst, om inte andra unga?

Samtidigt har vi också ett ansvar att föra deras talan som inte ännu får rösta själva. Även minderåriga påverkas av de kommunala besluten, men de har inte samma möjligheter att påverka. Därför är det särskilt viktigt att just du och jag går till valurnorna då det nalkas val, och använder oss av vår dyrbara möjlighet att påverka vår omgivning, eftersom alla kommuninvånare inte kan göra det.

I det förra kommunalvalet 2017 röstade mindre än en tredjedel av unga under 25 år. Det är en tråkig siffra som förhoppningsvis stiger i det kommande valet.

Tipsa dina kompisar om att gå och rösta tillsammans. Man kan förhandsrösta på vilket röstningsställe som helst och med sig behöver man enbart ett ID. Svensk Ungdoms kandidater står för en politik som baserar sig på vetenskap och forskning. Vi står för en politik som tar ansvar och en debattkultur som är respektfull mot alla. Vi vill att alla människor ska ha samma möjligheter att forma sina liv som de vill. Om du också tycker det, är en röst på en av Svensk Ungdoms kandidater ett bra val. Om inte unga röstar på unga, vem gör det då?

Idag är åldersfördelningen i kommunernas fullmäktige mycket snäv. Medelåldern

.7.

FRIDA SIGFRIDS Förbundsordförande

"Det är ju vi som kommer att leva längst med de beslut som fattas"

KOMMUNALVAL

a v l a n l u m m o K

ALLT DU BEHÖVER VETA OM

TEXT

Anna Hellberg Marie Krogius

FOTO

26.5.-8.6. & 13.6

I juni är det kommunalval i Finland. Det betyder att du får vara med och bestämma hur din hemkommun ska utvecklas. Vi har samlat ihop saker som är bra att veta för dig som röstar för första gången i ett nationellt val – eller för dig som röstat tidigare men vill friska upp minnet. Följ dessa steg för att använda din rösträtt på rätt sätt.

1. BESTÄM ATT DU SKA RÖSTA Demokrati – att vi tillsammans bygger det samhälle vi lever i – fungerar bara om alla deltar. Att rösta är enkelt, gratis och superviktigt, och det är extra viktigt att unga röstar. Unga är underrepresenterade både som beslutsfattare och som röstare i val, trots att vi lever längst med de beslut som fattas.

Bara vi själva vet hur det är att vara ung idag, och dessutom finns det massor med kunnande och nya synvinklar bland unga. Vi representerar också dem som inte ännu är myndiga och har rösträtt. Därför behövs unga i politiken, och därför behöver vi rösta.

2. HITTA DIN KANDIDAT Det finns många bra sätt att hitta en passlig kandidat. Du kan leta enligt parti, göra valkompasser på nätet eller prata med bekanta. Kanske du till och med känner till någon som ställer upp. Vi i SU rekommenderar förstås att rösta på en ung kandidat, särskilt som ung är det värdefullt att ha någon som kan representera din generation i kommunen, vilket inte är en självklarhet om inte unga röstar. SU:s kandidater i din region hittar du mot slutet av denna tidning. Kom ihåg att du inte behöver berätta för någon vem du röstar på, och att det slutligen är bara ditt egna beslut.

.8.

3. TA MED ID För att rösta behöver du ha med dig ett giltigt ID med foto, till exempel pass, identitetskort eller körkort. Hos polisen kan man också skaffa ett gratis tillfälligt identitetskort för att rösta.

I början av maj fick du hem ett brev (meddelandekort) med anmälan om rösträtt, som det lönar sig att ta med sig till vallokalen eftersom det kan försnabba röstandet. Meddelandekortet är ändå inte obligatorisk, utan ID är det enda du verkligen behöver.

Punkt 5-7 förklarar hur röstandet sker på valdagen. Under förhandsröstningen går det till lite annorlunda, men valfunktionärerna ger dig instruktioner. Om du vill läsa mera om det praktiska kring kommunalvalet kan du besöka vaalit.fi/sv/kommunalval.

4. GÅ TILL VALLOKALEN Du kan rösta antingen på valdagen 13.6 i din förutbestämda vallokal, eller på förhand i vilken vallokal som helst. I brevet som du får hem på posten finns också adressen till ditt röstningsställe.

Lokalen är öppen klockan 9–20.

Du kan välja att rösta på förhand mellan 26.5–8.6 om du vill få det gjort i god tid eller inte har möjlighet under den egentliga valdagen. Förhandsröstning är möjligt i vilken vallokal som helst, också i andra kommuner än där du är skriven. Om du exempelvis studerar i en annan kommun än du är skriven i eller kanske kommer att vara på stugan 13.6, så rekommenderar vi alltså förhandsröstningen. Också med tanke på pandemin kan det vara klokt att förhandsrösta, ifall du skulle råka bli försatt i karantän över valdagen. I detta val är förhandsröstningen längre än vanligt också för att minska på rusningen under valdagen.

5. VISA DITT ID till en valfunktionär. Hen antecknar att du röstat och ger dig en valsedel. Det går bra med antingen pass, identitetskort eller körkort.

6. GÅ TILL ETT BÅS och skriv ett kandidatnummer på röstsedeln innanför cirkeln. Skriv ingenting annat. Inne i båset finns exempel på hur siffrorna ska skrivas. (7:an skrivs med ett streck på mitten så den inte kan misstas för en 1:a, och 1:an skrivs som ett enda rakt streck.) Vik sedan ihop sedeln längs med linjen så att numret inte syns utåt.

Råkar du vara utomlands i valtider ska du rösta mellan 2–5 juni.

Om du förhandsröstar på annat håll än i din hemkommun kan du kolla upp din kandidats kandidatnummer i justitieministeriets informations- och resultattjänst eller i någon valkompass.

7. GÅ TILL VALURNAN, låt valfunktionären stämpla röstsedeln och lägg den stämplade sedeln i valurnan.

r din insats för demokratin!

Gå hem och var stolt öve

.9.

BLI MEDLEM I

SVENSK UNGDOM! Vi jobbar varje dag för ett hållbart Finland där alla har lika människovärde och behandlas enligt det. Där alla får välja hur de lever sina liv, förutsatt att de inte kränker eller skadar andra. Vi jobbar för att bekämpa klimatförändringen och för flerspråkighet.

Det enklaste och effektivaste sättet för dig att bidra till ett sådant Finland är att bli medlem i SU! Vår trovärdighet, finansiering och framförallt vårt politiska inflytande växer för varje medlem.

Samtidigt får du fantastiska medlemsförmåner.

Win-win!

Bli medlem idag!

DU KAN BLI MEDLEM OM DU ÄR • mellan 14 och 29 år • finländsk medborgare eller utländsk medborgare med hemort i Finland.

https://su.fi/bli-medlem/

. 10 .

VI JOBBAR FÖR VÅRA HEMORTER VARJE DAG, INTE BARA NÄR DET ÄR VAL TEXT

Emmi Piippo Marie Krogius

FOTO

ch övriga Finlands ordförande Emmi Piippo Hälsning av SU i Helsingfors o

Hej bästa Liber-läsare! Jag är Emmi Piippo, kretsordförande för SU i Helsingfors och övriga Finland. Jag har fått äran att leda kretsen i nästan två år. När jag blickar tillbaka på de gångna åren kunde jag inte vara gladare att jag valde att ställa upp som kretsordförande.

Det viktigaste jag lärt mig under tiden som ordförande är att hela samhället påverkas av politik. Vilken skolmat som serveras eller hur många studentprov man skriver har allt med politik att göra. I en demokrati är det viktigt att allas röst hörs. Nu tänkte jag berätta lite vad vi helsingforsare jobbat med sedan riksdagsvalet för två år sedan, hur vi har övervakat dina intressen och strävat till att göra Helsingfors en bättre stad att leva i.

VI HAR DEBATTERAT OCH BEVAKAT UNGAS INTRESSEN

Ett sätt att påverka är att reagera på aktuella händelser genom ställningstaganden. Då Yrkesinstitutet Prakticum nyss . 11 .

införde samarbetsförhandlingar skrev vi att yrkesutbildningen behöver mera respekt och resurser – inte nedskärningar.

“I dessa krävande tider då studerande behöver mera stöd än någonsin kan det inte vara ett alternativ att skära i lärarresurserna", sade jag i HBL. Stadens budgetförhandlingar har vi följt med extra noggrant, och krävt att det garanteras resurser för barn och unga. “Vi måste anställa mera kunnig personal till skolorna som stöd för ungdomar som mår dåligt i skolvardagen. Detta kan göras direkt, bara vi prioriterar det”, har jag vädjat till våra beslutsfattare. Det är fortfarande alltför enkelt att skära i finansieringen för barn och unga.

På hösten slog vi larm då vi fick läsa om social- och hälsovårdsreformens finansieringsmodell genom att försvara huvudstadsregionens social- och hälsovårdstjänster. Vi tycker inte det är okej att ta medel från den yngre befolkningen i huvudstadsregionen och ge den till äldre befolkningen i

En del av Helsingfors delegation på SU:s kongress 2020

övriga Finland. Nu då sote-reformen fortskrider på våren måste vi vara på vår vakt och se till att det inte skärs i barns och ungas välmående.

VI HAR SKRIVIT OM VÄGSKYLTAR, SOMMARSTUDIER, BOSTADSBIDRAG OCH MYCKET MER

Ett bra sätt att få sin röst hörd är att skriva insändare. Det glädjer mig att HBL:s insändarspalt vissa dagar fyllts med Helsingfors SU:ares utmärkta åsikter. Vi har skrivit om hur det nuvarande bostadsbidragssystemet krånglar till det för alla studerande som delar boende med någon annan. Vi har konstaterat att nu då sommarjobbsplatserna är få och svåråtkomliga borde universiteten och yrkeshögskolorna öka sommarens kursutbud. Vi har även påpekat att den nya trafiklagen gör det möjligt att med specialskyltning tillåta cyklister att cykla i båda riktningarna på vägar som är enkelriktade för bilar. I en insändare uppmanade vi Helsingfors att ta den möjligheten i bruk i en större utsträckning.

VI HAR HAFT LÖSNINGAR

Det är lätt att kritisera och tycka till men slutligen handlar politik om lösningar. Vi har föreslagit en skild mentalvårdsenhet i Helsingfors eftersom mentalvårdstjänsterna för

unga idag är splittrade och ingen har helhetsansvaret.

Enheten skulle säkerställa att ingen faller utanför systemet och att också de som inte går i en skola nås.

På senaste tiden har vi också funderat kring hur vi kan svara på de utmaningar som en växande stad hämtar med sig. En av stadsdelarna där invånarantalet uppskattas att öka explosionsartat är Degerö. Det har redan bestämts att det byggs en bro mellan Skatudden och Kronbergsstranden, men vi anser att det också behövs en färjförbindelse tills broarna är klara. Om färjan visar sig fungera bra kunde man kanske tänka sig ha både en färja och en bro efter år 2027. Vi vill ha mera hav till stan!

VI HAR DEMONSTRERAT

Eftersom Helsingfors är landets huvudstad brukar demonstrationer för diverse viktiga saker ordnas här. Mera än en gång har vi stått framför riksdagshuset och på senatstorgets trappor och höjt vårt röst. Vi har krävt att Finland slutar bränna torv, att ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj frigörs omedelbart och att Belarus diktator Aljaksandr Lukasjenko avgår omedelbart. Vi har även visat vårt stöd till Kinas förtryckta minoritet Uigurerna och krävt finska myndigheterna att reagera på Kinas människorättsbrott.

. 12 .

PS! Svensk Ungdom har verksamhet också utanför Nyland, Österbotten och Egentliga Finland! Helsingforsstyrelsen ansvarar också för verksamheten i övriga Finland, och det gör vi gärna! Vår kretsstyrelse samlar för tillfället likasinnade liberaler bland annat från Helsingfors, Jyväskylä och Tammerfors. På våra styrelsemöten kan vi diskutera allt från Tammerfors spårvagnsförbindelser till gränsområdenas reserestriktioner i Lappland. Vi har sitsat i Tammerfors, besökt Sametinget i Enare och stadshuset i Kotka. Det glädjer mig att vår verksamhet i övriga Finland växer hela tiden. I det här valet har vi kandidater bland annat i Uleåborg och Jyväskylä.

VI HAR SAMARBETAT

Förutom att vi aktivt samarbetar med SU:s andra kretsar och förbundsstyrelsen har vi har aktivt samarbetat med regeringens andra ungdomspartier i staden.

Tillsammans har vi samlats till demonstrationer, gjort ställningstaganden och regelbundet diskuterat aktualiteter. På senaste tiden har vi varit upptagna med att planera en gemensam valpanel som riktar sig till andra stadiet.

VI HAR SYNTS PÅ KONGRESSER OCH PARTIDAGAR

Vi skrev en motion till kongressen där vi krävde att det alltid ska betalas lön för praktik. Motionen godkändes och behandlades även senare på hösten på SFP:s partidag. Trots att vi kämpade hårt godkändes motionen endast delvis. Det är helt klart en fråga som vi kommer att fortsätta jobba för. Varje praktikant, oberoende av bransch, har rätt till lön för sitt arbete.

VI HAR VISIONERAT OCH DRÖMT OM EN STAD FÖR ALLA

I början av året har vi jobbat med kretsens eget kommunalvalsprogram. Vi har funderat över en hurdan stad vi vill se och hurdana åtgärder det krävs för att uppnå den. Svensk Ungdom i Helsingfors vill skapa Nordens miljövänligaste och trivsammaste stad. Vi vill öka trivseln och tryggheten genom att ge invånarna möjligheter att uppfylla sina drömmar och få stöd när de behöver. Genom att garantera bra service och förmånliga bostäder i alla stadsdelar skapar vi även ett mindre segregerat och mer jämlikt Helsingfors.

+ Om du är intresserad av att bli aktiv i SU får du jättegärna höra av dig. Smidigt gå det till exempel genom att messa @suihelsingfors på Instagram eller ta kontakt via mig (kontaktuppgifter finns på su.fi), så hittar vi ett sätt för dig att komma med i gemenskapen!

. 13 .

VAD HAR DU LÄRT DIG AV UNGA PERSONER,

Anna-Maja Henriksson?

TEXT FOTO

Anna Hellberg Casual Friday Studios

Vilket var det första valet du röstade i?

– När jag var ung var lagstiftningen annorlunda, så fast jag hade hunnit fylla 18 när det var presidentval år 1982 så fick jag inte rösta. Jag borde ha fyllt under det föregående året.

Det tyckte jag var jätteorättvist.

Mitt första val var alltså riksdagsvalet 1983, när jag var 19 år. Jag kommer ihåg att det var jättespännande att gå till röstningsbåset, och jag röstade redan då på SFP. Hurdan var din relation till politik i tonåren?

– När jag gick i högstadiet var kärnkraftsfrågan jätteaktuell, och jag minns att jag i skolan höll ett brandtal mot kärnkraften. Min lärare kommenterade efteråt att det hade gjort ett intryck. Jag sneglade

på politiken med ena ögat, och var jätteintresserad av historia i skolan.

Men SU var inte så aktivt i Jakobstad på den tiden, så jag visste inte om den möjligheten.

Vad har du lärt dig av unga personer?

– Av unga lär man sig att livet är här och nu. Unga vill gärna ha klara svar på raka frågor och av mina egna barn har jag lärt mig att ju tydligare man kan vara i sina svar, desto bättre. Jag har också lärt mig om sociala medier, till exempel att använda Stories på Instagram. Jag tycker det är roligt då det ger mig en möjlighet att visa hur min vardag ser ut. Via sociala medier kan också de som är måttligt intresserade av politik bekanta sig med det.

Det tror jag är viktigt.

– Svensk Ungdom vågar ifrågasät-

. 14 .

ta, och det är jätte fräscht. De är duktiga på att lyfta upp frågor som vi i moderpartiet inte alltid tänker hemskt noga på. SU:are är också steget före i vissa sammanhang, och väldigt duktiga på att debattera, vilket jag uppskattar stort.

Det talas om att diskussionsklimatet i politiken blivit hårdare.

Hur ser du att diskussionsklimatet i Finland påverkar ditt arbete som politiker?

– Det är en trist utveckling att diskussionsklimatet nog blivit hårdare. Sociala medier har sin roll i det här på gott och ont. Det är så lätt att kommentera någonting nedvärderande, generalisera, stämpla eller sprida rykten.

– Som politiker gäller det att sålla och koncentrera sig på det som är väsentligt för dagen och för att föra

Anna-Maja Henriksson är justitieminister och partiordförande för är Svenska folkpartiet. Hon hemma från Jakobstad.

. 15 .

"ALLA KOMMUNER I FINLAND ÄR BETJÄNTA AV BESLUTSFATTARE SOM VILL BYGGA SAMHÄLLET PÅ DIALOG OCH HITTA LÖSNINGAR I STÄLLET FÖR ATT SÖKA KONFLIKTER. DET ÄR SÅNA BESLUTSFATTARE SOM SFP STÅR FÖR."

samhället framåt i en positiv anda, vilket vi gör i SFP. Men det betyder inte heller att man ska ge vika, utan våga stå på sig när det behövs. Trollen på nätet är en minoritet men de blir synliga när de gaddar ihop sig och går till gemensam attack på ett mål som de har valt ut.

En del unga tvekar att aktivera sig i politik av en rädsla att bli trakasserade på nätet. Vad skulle du säga till en ung person som oroar sig över detta?

– Du är inte ensam. Vi är flera i SFP och du är inte heller ensam i din kommun, det finns alltid hjälp och stöd att få. Vi får inte låta de negativa krafterna ta över i samhället – ett sådant samhälle vill vi inte ha. Jag tror att alla kommuner i Finland är betjänta av beslutsfattare som vill bygga samhället på dialog och hitta lösningar i stället för att söka konflikter. Det är såna beslutsfattare som SFP står för.

Om du idag som justitieminister kunde gå tillbaka till den Anna-Maja som ska ta sina allra första steg i politiken och ge ett råd till henne – vad skulle du då säga?

– Jag skulle säga: “Jättebra att du vill engagera dig, och du behöver inte vara nervös för att tala inför publik.”

Under den första perioden i fullmäktige var jag jättenervös varje gång jag skulle säga nåt i salen. Det är något jag jobbat med under åren och idag har jag inga bekymmer med rampfeber.

Din politiska karriär började i kommunalpolitiken.

Vad är säreget för just kommunalpolitik jämfört med rikspolitik?

– I kommunalpolitiken finns inte samma mekanism med regering och opposition, utan man söker tillsammans de bästa lösningarna för invånarna. I kommunpolitiken kan du få resultat till stånd ganska snabbt med din egen aktivitet.

– Under min första period i Jakobstads stadsfullmäktige var det brist på eftisplatser för första- och andraklassare.

Jag gjorde en motion till fullmäktige om en extra grupp, och den ledde till resultat. Jag tror det till och med blev två nya eftisgrupper så alla barn i staden som hade behov av att gå på eftis kunde göra det. Det är bland det roligaste som finns att se klara resultat av sitt arbete. Visst kan vi i rikspolitiken också göra snabba beslut, men där handlar det ofta om mera långsiktiga mål.

Anna-Maja Henriksson är. Det är lite på samma sätt med demokratin. Så länge demokratin fungerar märker man inte hur otroligt viktig den är. Demokrati handlar om att du och jag har rätt att ha våra egna åsikter, att rösta i val och ha bland annat ett egendomsskydd. Det finns åtskilliga exempel på varför allt annat än demokrati är dåligt. I grund och botten handlar det om att man ska få leva ett tryggt liv och vara sig själv. Därför behöver vi demokrati.

Vad kan vi göra för att förstärka demokratin i Finland och se till att den håller också i framtiden?

– Vi kan få fler människor att känna sig delaktiga. Förr fanns det mycket man gjorde tillsammans på talko, och jag tror att vi har tappat en del av det, vilket lett till att människors intresse att rösta i val har gått ner. Man kanske upplever att saker snurrar på ändå och att det man gör inte har någon betydelse, men visst har det betydelse! Om inte annat så syns det om destruktiva och negativa krafter får ta över.

– För att få människor med är det viktig att skapa möjligheter till delaktighet. Genom att rösta i val, men också genom att mellan valen vara med och påverka frågor i sin egen stadsdel eller sin egen kommun.

Händelser på många håll i världen, till exempel i USA, har visat att en fungerande demokrati inte kan tas för givet. Varför är det värt att försvara demokratin?

– Så länge du är frisk tänker du inte på att hälsan är viktig, men då du blir sjuk märker du hur jätteviktig hälsan

. 16 .

VILL DU SKRIVA FÖR LIBER? Liber är Svensk Ungdoms politiska tidskrift, som behandlar samhällsfrågor och fenomen med ett journalistiskt grepp. Varje nummer har ett nytt, aktuellt tema. Under de senaste åren har vi bland annat talat om miljö, minoriteter, alternativ sanning och pengar. Artiklarna skrivs av en mångsidig skara skribenter – tag kontakt på liber@su.fi om du vill vara en av dem! Idéer om ämnen och annan medverkan är också välkommet.

Liber har en upplaga på 3 300 exemplar och utkommer 4 gånger om året. SU-medlemmar får tidskriften hem och den finns också på ett antal bibliotek, skolor och andra instanser.

Läs intervjuer med ministrar och riksdagsledamöter, artiklar om konspirationsteorier, bortglömda kvinnor i historien, framtidens arbetsmarknad, unga liberaler i diktaturen Belarus och mycket mer på su.fi/liber eller issuu.com/svenskungdom

TEMA: ALTERNATIV SANNING

+ KONSPIRATIONSTEORIER Jätteroligt eller superfarligt?

SVENSK UNGDOM BEKANTAR SIG MED NYA BUBBLOR DEN GRÖNA LÖGNEN Historien om kannabis

. 17 .

SAMHÄLLE

KOMMUNQUIZ TESTA HUR MYCKET DU VET OM VÅRA KOMMUNER OCH STÄDER! TEXT

1

Axel Norrback, Lasse Paukkonen och Matilda Holmström

Vilket är det svenska namnet på staden Seinäjoki? a) Östermyra b) Östermark c) Övermark

2

Hur många kommuner finns det på Åland? a) 16 b) 12 c) 9

av följande städer 3 Vilken fanns inte på medeltiden? (före 1600-talet) a) Ulvsby b) Nådendal c) Vasa

4

I vilken kommun ordnades SU:s första årsmöte (kongress) år 1944? a) Borgå b) Helsingfors c) Karleby

är den äldsta stadsdelen 5 Vilken i Helsingfors? a) Sveaborg b) Kronohagen c) Gardesstaden

. 18 .

är medelåldern för de sittande 6 Vad kommunala fullmäktigeledamöterna? a) 45,1 år b) 47,4 år c) 50,7 år

7

Efter kommunsammanslagningen år 2009 hette nuvarande Pargas vadå i några år? a) Havskronan b) Väståboland c) Åbolandsstad

kommun sjunger KAJ 8 Vilken om i låten Kom ti byjin? a) Malax b) Nykarleby c) Vörå

9

I vilken av följande kommuner finns en svensk skola? a) Lahtis b) Varkaus c) Högfors

kommun som är enspråkigt finsk kan ansöka om att vara två10 En språkig trots att den inte fyller kriterierna. Vilken av följande kommuner är frivilligt tvåspråkig? a) Björneborg b) Lojo c) Haparanda

11

I vilken av följande kommuner bor det minst människor? (år 2019) a) Ingå b) Larsmo c) Kimitoön

RÄTT SVAR: 1 a,

2 a, 3 c, 4 c, 5 b, 6 c, 7 b, 8 c, 9 a, 10 b, 11 c

. 19 .

KOMMUNALVAL

BAKOM VARJE FRAMGÅNGSRIK KANDIDAT STÅR ETT KAMPANJTEAM Under månaderna före nationella val ser vi valreklamer överallt. Glada, bestämda och charmiga ansikten i våra flöden på sociala medier, vid vägkanten och i gatubilden. Hundratals kandidater som vill ha just ditt förtroende för att representera dig i kommunens beslutsfattande.

Malin Lindholm FOTO Marie Krogius TEXT

Men bakom en glansig bild finns mycket mer än en kandidat. Vid politiska beslut, då kommunen bestämmer var den nya simhallen ska byggas eller då riksdagen debatterar en lag om smittsamma sjukdomar, brukar vi säga att politik är ett lagspel. Ingen förändring eller reform uppnås ensam. Inför kommunalvalet vill jag ta den här tanken ännu ett steg bakåt och fundera på vad som händer före ledamoten i fullmäktige eller riksdagen får förtroendet att fatta beslut.

Att bli invald som beslutsfattare är ett resultat av en helt annan sorts lagspel – lagspelet en kandidat och

kandidatens kampanjteam spelar.

Bakom inlägget på sociala medier eller planschen vid vägkanten finns ett större eller mindre antal hjälpande händer som inte alltid är så synliga – men ändå helt ovärderliga.

För att höra lite mera om hur det är att jobba i kulisserna med en valkampanj stämde jag träff med Melina Weckman, kampanjchef för en av Svensk Ungdoms kandidater i sommarens kommunalval. Vi träffas för en coronavänlig lunchpromenad i ett soligt Helsingfors.

I dagens hektiska värld finns det mycket som konkurrerar om ens tid.

Så allra först var jag nyfiken på varför

. 20 .

man väljer att använda av sin fritid på en kommunalvalskampanj. Melina berättar att hon fick frågan två veckor in i coronapandemin, och då kändes kommunalvalet ganska avlägset. Med erfarenhet av sociala medier i en EU-valskampanj 2019 konstaterar Melina att det som är skönt med kampanjer är att de har en början och ett tydligt slut. Att vara kampanjchef var dessutom en ny utmaning efter en mindre roll i EU-valskampanjen. Det var ändå ganska lätt att tacka ja, säger Melina, då frågan kom av en bra kandidat som hon själv stöder.

Måste man vara väldigt insatt i politik då, för att jobba med en valkampanj?

Det beror naturligtvis på vilken roll man har i kampanjen, men det är absolut inget krav. Då jag frågar Melina hur insatt hon själv är i politik på en skala från ett till tio placerar hon sig på en sexa. Vidare konstaterar hon att det egentligen är väldigt värdefullt att ha med personer som inte är så insatta eller erfarna i politik. Dessa personer har ofta smarta idéer kring hur man borde kommunicera för att

. 21 .

nå ut till dem som inte aktivt följer med politiken. “Jag är själv i något av en högskolepolitisk bubbla. Hur kan vi i kampanjen nå till exempel yngre som inte befinner sig i den bubblan?” funderar Melina.

I media och populärkultur får vi lätt bilden av att kampanjteam är enorma organisationer där alla går omkring i t-skjortor med kandidatens namn på bröstet. I verkligheten är situationen ganska annorlunda. I kommunalval kan teamet bestå av några vänner, och det finns också kandidater som kör helt solo. I kampanjen som Melina leder finns en liten kärngrupp och personer som gör mera specifika insatser, som att bolla sakinnehåll inom specifika områden eller hjälpa till med att översätta texter. Alla som deltar i kampanjarbetet ger av sin fritid och sålunda är det viktigt att man får bidra med just det man kan och vill.

Att gå på en promenad med kandidaten och knäppa några bilder eller ge feedback på svaren i ett kandidattest är inte så tidskrävande, men till stor hjälp för kandidaten. Men vad gör man då som kampanjchef i en kommunalvalskampanj? “Sköter om allt det som ingen annan gör” skrattar Melina. “Kandidaten gör en stor del av jobbet, kampanjchefen finns som bollplank och stöd”, fortsätter Melina.

Liksom en kampanj har en tydlig start och ett tydligt slut har kampanjen också ett väldigt tydligt resultat. Ett antal röster, svart på vitt. Särskilt om man ställer upp första gången kan det här kännas nervöst. Så jag frågar om kandidaten och teamet lagt upp någon målsättning för resultatet? Melina berättar att kandidaten och stödgruppen har satt upp egna mål för sitt arbete och gör kampanjen på sina egna villkor, så att man anpassar planerna enligt de resurser man har och kan vara nöjd med det arbete som gjorts. Det går att göra massor i en valkampanj, men sist och slutligen finns det väldigt lite man måste göra – det gäller att hitta en egen stil och an-

Melina och Malin

vända de resurserna man har på rätt sätt. I kampanjen som Melina jobbar med har man till exempel en målsättning att göra ett bra och snyggt inlägg i veckan på sociala medier.

Mot slutet av vår pratstund konstaterar Melina att en valkampanj är ett ganska kul sätt att följa med vårens kommunalval, och jag kan inte annat än hålla med.

På SU jobbar vi varje dag för att hjälpa alla våra fantastiska unga kandidater (du hittar alla lite längre bak i tidningen) med deras kampanjer. Att hjälpa kandidaterna är en arbetsuppgift som hela Svensk Ungdoms organisation och #supersonalen gör helhjärtat, för vi vill se en ny generation av beslustfattare i våra kommuner.

Om du någon gång tänkt att politik kunde vara intressant är arbete med en valkampanj en jättebra start. Alla kan-

. 22 .

didater tar tacksamt emot hjälp, och du kan bidra med just det du vill och är bra på – skriva texter och inlägg, fota, filma, göra innehåll på sociala medier, ordna evenemang eller dela ut kandidatens material i grannarnas postlådor. För en valkampanj finns egentligen inga begränsningar – man kan alltid hitta på nya sätt att göra kampanj. När valivern tar över är jobbet med kampanjen dessutom superroligt!

Och du som redan ger av din tid till en valkampanj, du ska ha ett stort tack! Din insats är guld värd, både för kandidaten och för att unga ska få plats i politiken.

Som kandidat kan man råka ut för både det ena och andra, och då är det viktigt att det finns någon som stöder. För en valkampanj är lagspel i högsta grad.

FRIDAS DO’S AND DON’TS FÖR

KOMMUNALVALET DO

DON’T

Ta dina kompisar med dig och rösta tillsammans Särskilt de kompisar som kanske annars skulle glömma att rösta.

Underskatta inte betydelsen av att just du röstar Din attityd påverkar andra omkring dig mer än du tror. I kommunalvalet krävs dessutom inte alltid så många röster för att bli invald. Det finns många exempel där bara en eller ett fåtal röster avgjort. Sådant har hänt i alla val, men särskilt vanligt är det i kommunalval.

Ta reda på din kandidats nummer på förhand I valbåset finns en lista med alla kandidater och deras nummer, men det går snabbare om du vet numret på förhand.

Om du förhandsröstar i en annan kommun finns inte numret i båset och då behöver du definitivt veta det på förhand.

Skippa inte röstandet för att “du inte vet” Det är oändligt mycket bättre att rösta på en kandidat med ungefär samma åsikter som dig, än att inte rösta på någon alls. Förändring i ungefär rätt riktning är bättre än ingen förändring alls – och definitivt bättre än förändring i fel riktning! Även om du inte har starka åsikter för något, så finns det säkert saker du är emot, och inte vill att ska hända i din hemkommun. Rösta på någon som står för ett bättre alternativ än det allra sämsta.

Tänk också på annat än svaren i valkompassen Valkompasser är ett bra sätt att sålla bland kandidater och se vad de har för åsikter, men kompasserna visar inte hela sanningen. Tänk också på att välja en kandidat som du tror kan föra din talan och skapa förändring.

Rösta på en SU-kandidat Vi i Svensk Ungdom tror på alla människors lika värde och vi vill bygga samhället så att alla ges lika möjligheter att förverkliga sina drömmar. SU:s kandidater är pålitliga, aktiva och står för flerspråkighet, hållbarhet, en ökad sysselsättning och trygg utbildning.

Trolla inte valsystemet Om du redan har tagit dig till stället för att rösta, så gör det på allvar. Att protestera genom att inte rösta är ett värdelöst sätt att protestera, för ingen vet vad du protesterar emot.

Kom ihåg corona Håll avstånd, kom ihåg munskydd och handhygien och följ alla instruktioner i vallokalen.

Kom inte för sent Vallokalen stänger klockan 20.00, så gå och rösta i god tid innan det!

Gå på “valkaffe” Kombinera röstandet med nåt mysigt eller roligt att göra efteråt. Kanske ett traditionellt valkaffe med bulla och bryggkaffe vid köksbordet, eller varför inte en glass i solen!

. 23 .

DET HÄR JOBBAR SVENSK UNGDOM MED I DIN KOMMUN Vår politik bygger på en socialliberal ideologi där varje individs fria val sätts i fokus. Svensk Ungdom vill se kommuner och städer där allas röst blir hörd. Vi vill se att alla har jämlika möjligheter att utvecklas och skapa sina egna förutsättningar. Den kommunala servicen ska erbjudas nära det egna hemmet på både finska och svenska. Kommunerna ska satsa på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet med klimatsmarta lösningar. Vi vill inte se höjda skatter på arbete. Vi vill se kommuner som skapar en rättvis framtid för kommande generationer.

TEXT

Joel Sundström

Utbildningen ska garantera alla en jämlik start i livet. SU vill att den subjektiva rätten till dagvård bevaras så att alla barn har tillgång till dagvård nära sitt hem, på sitt modersmål. Grundskolan och andra stadiet ska vara tillgängligt och avgiftsfritt och alla ska ha reella möjligheter att söka sig till en högskola efter andra stadiet.

Alla ska känna sig trygga i skolan och därför måste det råda nolltolerans mot diskriminering, rasism, mobbning och sexuella trakasserier. Skolan måste ta till krafttag mot dessa. Alla har rätt att må bra och därför måste skolkuratorer- och psykologer alltid finnas nära till hands. Alla barn och unga ska garanteras en hobby de trivs med. För att förverkliga allt detta ska barn och unga ha reella möjligheter att påverka beslutsfattandet i kommunen – det ska finnas vuxna som lyssnar.

Hållbarhet ska vara utgångspunkten för hur våra kommuner är uppbygga. Varje kommun i Finland ska vara klimatneutral år 2030. För att uppnå detta mål måste kommunerna bland annat främja investeringar inom den förnyelsebara och utsläppsneutrala energisektorn och satsa på sorterings- och ekopunkter där man kan utvinna biogas. Kommunerna ska ta en aktiv roll för att skydda den biologiska mångfalden i enlighet med FN:s biodiversitetskonvention.

För att landsbygden ska vara livskraftig behövs våra primärnäringar och en ansvarsfull användning av våra naturresurser.

Infrastrukturen ska vara anpassad till de olika levnadsförhållan-

dena som finns i Finland och stamvägnätet ska få mer resurser.

I tätorter ska kollektivtrafiken alltid vara välutvecklad och prioriteras framom privatbilism. Stadsplaneringen ska stöda affärsverksamhet och en dynamisk stadsmiljö genom att möjliggöra kapacitet för kollektivtrafiken, lättrafikleder, tät bebyggelse och flera gröna rum.

Jobbvänliga kommuner är grunden till en hållbar tillväxt.

Kommunens ekonomiska politik ska vara ansvarsfull och uppmuntra till företagsamhet för att öka sysselsättningen. Så kan vi finansiera utbildning, vård och annan service både idag och i framtiden. Den kommunala fastighetsskatten ska inte höjas – företagen ska ha bra möjligheter att investera och anställa.

Svensk Ungdom vill att alla ska ha ett trivsamt jobb att gå till, med rättvis lön. Genom att främja lokala avtal och satsa på livslångt lärande ger vi alla bättre möjligheter att hitta sin plats på arbetsmarknaden. Unga ska stödjas genom uppsökande ungdomsarbete och arbetssedlar. Studerande skall varken jobba oavlönat eller bestraffas för att jobba.

Genom att slopa behovsprövningen ökar vi på arbetskraftsinvandringen samtidigt som vi ser till att allas rätt till en integrationsplan förverkligas. Att ta emot arbete måste alltid vara lönsamt.

. 24 .

VÅRA KANDIDATER I HELSINGFORS OCH ÖVRIGA FINLAND Dessa värderingar och mål är vad Svensk Ungdoms kandidater vill jobba för i din kommun. Dessutom har alla våra kandidater sina egna frågor som de brinner för. På de kommande sidorna kan du bekanta dig med våra kandidater i Helsingfors och övriga Finland.

Läs mer om SU:s kandidater på webben www.su.fi/ kommunalval

HELSINGFORS

NIKLAS BACKLUND, 26 Politices magister, analytiker

AUGUSTO ASIS DE BARROS, 25 Studerande, styrelsemedlem i SU i Helsingfors

Jag vill jobba för ett mera internationellt Helsingfors, staden ska ha en egen utrikespolitisk strategi under nästa mandatperiod. För mej är också viktigt att främja kollektivtrafiken, stöda kulturlivet och göra bostadspolitiken mera jämlik.

Jag vill jobba för ett multikulturellt Helsingfors där alla har samma jobb- och studiemöjligheter, och psykiskt välmående tas på allvar. Helsingfors ska vara en miljövänlig och hållbar stad med god och förmånlig kollektiv trafik.

BENJAMIN BERGAN, 22 Studerande, Vice ordf. SU:s Internationella utskott

OSCAR BYMAN, 25 Studerande, Ekonomie kandidat

Bättre tilltag när det kommer till psykisk hälsa bland alla åldersgrupper. En stad var hållbar utveckling genomsyrar alla beslut. Ungdomars röst i samhället, utan representation kan vi inte kalla oss jämlika.

Vi skall se till att företag har förutsättningar att vara framgångsrika, satsa på ambitiösa hållbarhetslösningar, värna om en internationell profil, utveckla Helsingfors som studiestad och se till att barn och ungdomar har möjlighet att idrotta.

. 25 .

ANTONIA BÄCKMAN, 27 Ekonomie magister, elbilismspecialist

DAN CEDERLÖF, 19 Studerande/beväring, ordförande i SU:s Ekonomipolitiska utskott

Jag vill jobba för ett ambitiöst hållbart Helsingfors, där det ekologiska, sociala och ekonomiska tas i beaktande.

Vi skall ta i bruk modiga hållbarhetslösningar, stödja företagsamhet och innovation och välkomna alla människor, oavsett bakgrund.

Jag vill jobba för lokala påverkningsmöjligheter specifikt i skolor för föräldrar, lärare och studerande/elever.

VICTOR DAHLBERG, 18 Studeradekårsordförande i Gymnasiet Lärkan, medlem i SU:s förbundsstyrelse

BENJAMIN ELLENBERG, 28 Politices kandidat, kommunikationsspecialist

Det svenskspråkiga skolväsendet borde ha en representant som ser till att dess framtid bevakas. Grundskolan och gymnasiet ska främja välbefinnande och bildning, med kontakter till högskolor och näringslivet, både lokalt och över språkgränserna.

Jag vill jobba för tryggad närservice och hållbar tillväxt.

Helsingfors ska investera i utbildning, stöda företagande och tillväxt och sätta fart i bostadsbyggandet.

JULIANE FUCHS, 24 Designer, frilansare

INGRID GEUST, 18 Studerande

Jag vill jobba för ett öppet, internationellt och flerspråkigt Helsingfors där alla har likadana chanser, oberoende av bakgrund eller modersmål.

Möjligheterna att delta i beslutsprocesser och påverka stadens utveckling bör vara fler och enklare.

Jag vill jobba för ett renare och mera hållbart Helsingfors, en välkomnande stad oberoende av språk, kön, sexualitet etc.

Vi unga är de som kommer se följderna av de politiska beslut som fattas nu och de håller mer vikt än någonsin med klimatkrisen.

. 26 .

SARA HAAPALAHTI, 25 Beväring, politices magister

EMILIA HANHIROVA, 22 Studerande

Jag vill se ett miljövänligt och flerspråkigt Helsingfors som är tillgängligt för alla. Utbildningen ska vara jämlik på alla stadier för att främja en trygg och högkvalitativ skolgång.

TYKO HERTZBERG, 25 Verksamhetskoordinator

ELLINOR JUTH, 27 Verksamhetsledare, ordf. SU:s jämställdhetsutskott

Jag arbetar för ett öppet Helsingfors. Ett Helsingfors som satsar på barn och ungas välmående. De barn ur förhållanden med sämre ekonomisk ställning skall även ha möjlighet till fritidsverksamhet. Stan skall även vara nytänkande och framåtsträvande.

Jag vill se ett mer jämlikt och jämställt samhälle. En trygg och allmänbildande skola.

Alla barn och unga har rätt till en meningsfull fritid som garanteras genom hobbysedlar. Mensskydd borde vara gratis och fler könsneutrala offentliga toaletter.

EMILIE JÄNTTI, 20 Assistent på daghem

KASPER KANNOSTO, 24 Praktikant, Liberal Int., Viceordf. för SU:s internationella utskott

Jag vill jobba för ett Helsingfors där mänskliga rättigheter främjas, och alltid tas i beaktande i beslutsfattandet. Ett Helsingfors som är tillgängligt för alla, och där utbildningen prioriteras. Ett Helsingfors där alla känner sig välkomna.

Jag vill se ett Helsingfors dit alla är välkomna och har möjlighet till idrott. Jag vill se ett Helsingfors som fortsätter satsa på vårt psykiska och fysiska välmående, genom att investera i kultur, idrottsinfrastruktur och mental hälsa.

. 27 .

VISA KIIKKA, 24 Yrittäjä

ANNA KORKMAN, 25 Studerande, politices kandidat

Tahdon Helsingin mahdollistavan nuorten vapauden toteuttaa itseään.

Helsingin tulisi mahdollistaa niin henkinen sekä fyysinen hyvinvointi kaikille, sekä madaltaa kynnystä avun saamiseen.

Helsingfors måste prioritera klimatet och miljön i alla politiska beslut. För att alla helsingforsare ska må bra och vara trygga i staden ska vi satsa på integration och främja ungas psykiska och fysiska välmående.

PATRICK KOSKI, 25 Studerande

JESSICA KUHLEFELT, 24 Studerande Jag vill arbeta för en välmående och kvalitativ skola med tillräckliga resurser. Helsingfors skall har en fungerande infrastruktur med kollektivtrafik och även plats för andra fordon. Vi skall leda med exempel inom sysselsättning och företagsamhet.

BELLA PAASIMÄKI, 21 Kommunikationsassistent för SU

MORRIS LIEMOLA, 21 Studerande i samhällsvetenskaper

Helsingfors ska vara en stad var alla ska få vara sig själva, var kulturen blomstrar och jämlikhet inte är ett debattämne. Helsingfors måste ta hand om sina invånares psykiska och fysiska välmående, Helsingfors ska vara klimatsmart och bevara ställen som är viktiga för invånarna så som Sompasauna och Skateparken i Södervik.

Jag vill arbeta för ett Helsingfors där vi tar det psykiska välmåendet på allvar. Ett Helsingfors där var och en har tillgång till mentalvård med låg tröskel. Ett Helsingfors där vi uppmuntrar invånarna till företagsamhet, innovation och en hållbar framtid!

. 28 .

PAVEL PETROV, 28 Forskningsassistent, medlem i SU:s Internationella Utskott

EMMI PIIPPO, 25 Studerande, ordf. för SU i Helsingfors och övriga Finland

Helsingfors ska vara ett ställe där båda gamla och nya invånare trivs, känner sig nyttiga och hemma. Jag vill se till att staden bygger smart, hållbart och vackert.

Mitt Helsingfors ska vara landets kultur- och vetenskapsarbetarvänligaste stad!

Samtidigt som vi bygger ett mer ekologiskt och jämlikt Helsingfors ska vi se till att alla mår bra. Mitt Helsingfors lämnar ingen ensam.

FREJA PONTÁN, 20 Medicine studerande

ALMA PORTIN, 18 Studerande, medlem i SU:s miljöpolitiska utskott

Jag vill se ett klimatsmart, välmående Helsingfors med fungerande infrastruktur.

Staden ska leva och anpassas enligt individernas behov och bostadskostnaderna ska sänkas genom att bygga mer.

Helsingfors ska vara en stad där alla kan trivas.

Jag vill se ett Helsingfors där utbildningen är av hög kvalitet och jämlik.

Ett Helsingfors som är klimatsmart och bevarar de grönområden vi har.

Ett Helsingfors där alla invånare får må bra och mentalvårdstjänster är lätt tillgängliga.

EMMA RINGBOM, 29 Diplomingenjör, scout

HELGE SAKKESTAD, 24 Kundtjänstmedarbetare, kommersiell pilot

Ett Helsingfors för invånarna Att återställa flygverksamhet på Malms flygfält. Bostäderna kan byggas andra ställen. Huvudstadsregionen förtjänar också en plats för allmän- och skolflyg!

Förövrigt en schysst och trevlig stad som jobbar för allas bästa välmående och flerspråkighet.

– Tilläggsbyggnation som passar in i omgivningen – Förebyggande insatser bland barn och unga istället för dyra korrigerande åtgärder – Sommargågator i innerstan – A-biljett i kollektivtrafiken

. 29 .

BERTHA SIMOJOKI, 18 Studerande, Ordförande för Tölö studerandekår

NICOLAS SJÖBERG, 20 Medicine kandidat, medlem i SU i Helsingfors kretsstyrelse

Ungas välmående är på en oroväckande dålig nivå och vi måste ta i tu med problemet före det blir för sent. I Helsingfors behöver cyklister och fotgängare fungerande vägar, som tas väl hand om året runt, för en mer fungerande trafik i staden.

Jag vill jobba för att Helsingfors hejdar bostadsprisernas ökning genom att bygga tätare, slopa dyra normer och låta marknaden göra dess under. Jag vill att Helsingfors tar klimatet i beaktande i alla beslut och stöder ungas företagande genom att erbjuda hjälp med byråkratin.

PAOLA STENWALL, 21 Geografistuderande

ELIOTT TALLQVIST, 26 Studerande, ekonomie kandidat

Jag vill jobba för ett Helsingfors som lägger större fokus på mental hälsa och där ungas röst hörs. Ett klimatsmart samhälle där alla känner sig välkomna.

Helsingfors bör sträva efter att alla har möjligheten till en hållbar livsstil. Därför vill jag se förbättrade möjligheter inom återvinning och återanvändning i morgondagens huvudstad!

STINA WAHLSTEN, 28 Financial Development Manager, företagare

ELLEN WENMAN, 23 Verksamhetsledare på Svensk Ungdom

Jag vill jobba för ett trivsamt och hållbart Helsingfors med en stark cirkulär ekonomi, effektiv energianvändning och fungerande kommunaltrafik. Jag vill jobba för att Helsingfors är ett jämställt samhälle som lägger större fokus på mental hälsa.

Jag vill jobba för ett inkluderande och hållbart Helsingfors där alla invånare känner sig välkomna.

Unga måste få vara med och påverka då vi planerar morgondagens Helsingfors, världens bästa huvudstad.

. 30 .

ANDERS WESTERLUND, 29 Ingenjör, politices kandidat, socialarbetare Fungerande immigration och integration, mentalhälsovård och entreprenörskap behövs för att samhället skall hållas i gång. Speciellt intresserad att representera dem som tycker politik är tråkigt och torrt.

Mera vänlighet, komedi och memes behövs.

ULEÅBORG VERONICA HELANEN, 20 Studerande

MIKA VALKEALAHTI, 22 Web Developer, Yrittäjä

Viktiga teman för mig är ungdomarnas mentala hälsa, ett fungerande samhälle samt jämnlik hälsovård.

Haluan parantaa Oulun mielenterveyspalveluiden saatavuutta. Meidän pitää myös Oulussa olla mukana ilmastotyössä ja pitää huoli, että teemme oman osamme.

Perheellisenä tahdon myös olla tekemässä Oulusta mahdollisimman hyvää paikkaa lapsille.

JYVÄSKYLÄ TUOMAS RAATIKAINEN, 25 Yhteiskuntatieteiden kandidaatti Jag vill arbeta för: – Klimat och miljö, Jyväskylä som en föregångare inom hållbar utveckling.

– Välmående kommuninvånare, tilläggssatsningar till mentalvården.

– Företagande och sysselsättning, mer ambitiösa sysselsättningsåtgärder.

. 31 .

FÖRHANDSRÖSTNING 26.5.-8.6.

VALDAG 13.6

SOMMAREN I CITY? ! n e d r å g skär

KOM I HÅG ATT FÖRHANDSRÖSTA OM DU TÄNKER VARA PÅ STUGAN DEN 13 JUNI!

. 32 .