hat br ot t — viharikos Svensk Ungdom Maj 2010
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
RKP-nuoret tukevat Astridin edesottamuksia ja arvostavat kaikkea mitä Astrid on saanut aikaiseksi.
Svensk Ungdom stöder Minister Thors
Främlingsfientligheten ökar och hatet växer. Vi behöver attitydförändringar i vårt finländska samhälle. Det är rasismen som är roten till många problem. Rasism och fördomar har funnits mycket längre än t.ex. det som många kallar för den misslyckade integrationen. Det är rasismen som är det egentliga problemet, klyftorna i samhället och främlingsfientligheten försvinner inte enbart genom en lyckad integration. Det är de grundläggande värderingarna vi måste få en ändring på. Ist ället för att vara fega och anslut a oss till den populistiska skaran är vi istället stolta över det arbete minister Thors utför. Hon är stark, klok och ärlig. Astrid har utfört sitt jobb som minister exemplariskt och vi stöder henne fullt ut i det arbete hon gör för att förbättra samhället till det bättre.
2
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
hälsning från minister thors
ord leder till handling
Det börjar med tal färgat av hat. Det slutar med gärningar baserade på hat. Ju mer hatet mot flyktingar, invandrare, representanter för olika religioner och hbt-personer får ett verbalt uttryck på nätet, desto större är risken att hatet upplevs som så berättigat att det berättigar hat-gärningar. De fall av skadegörelse riktade mot invandrare vi sett i Norra Karelen den senaste tiden kan ses som ett exempel på detta. Motivet för brotten var inget annat än att förorsaka skada åt invandrare, att få dem att känna sig mindre välkomna, att ge utlopp för sitt hat. Polisen har utvidgat sin årliga rapport om rasistiska brott till att gälla även hatbrott på annan grund än etnicitet. Det var chockerande att läsa att till och med handikappade blir offer för hatbrott. Vi vill att alla människors lika värde ska synas i vår vardag, att alla ska känna sig som en del av vårt gemensamma samhälle. Grundrättigheterna i vår grundlag hör till oss alla. Ingen får diskrimineras på basen av härkomst eller andra egenskaper. För att det ska förverkligas finns det inget utrymme för hatbrott. Jag välkomnar SUs kampanj mot hatbrott och vill tacka SU för att våga stå upp i den här viktiga frågan. Vårt land och vår demokrati skadas allvarligt om vi i politiken ger efter för hatet.
Se alkaa vihasävyttyneestä puheesta. Se johtaa tekoihin, jotka pohjautuvat vihaan. Mitä enemmän vihaa sisältävää ilmaisua internetissä esiintyy pakolaisia, maahanmuuttajia, eri uskontojen edustajia ja hbtihmisiä kohtaan, sitä suuremmalla riskillä viha koetaan niin oikeutetuksi, että vihan sävyttämät teotkin oikeutetaan. Tästä esimerkkinä nähdään viimeaikaiset vahingonteot Pohjois-Karjalassa, jotka kohdistettiin maahanmuuttajiin. Rikosten motiivina ei ollut mikään muu kuin aiheuttaa vahinkoa maahanmuuttajille, saada heidät tuntemaan itsensä vähemmän tervetulleiksi, sekä antaa vihalle purkautumistie. Poliisi on laajentanut vuosikertomustaan rasistisista rikoksista koskemaan myös viharikoksia, muillakin perusteilla kuin etnisyydellä. Oli järkyttävää lukea, että jopa kehitysvammaiset ovat viharikosten uhreja. Me haluamme, että kaikkien ihmisten samanarvoisuus näkyy arkipäivässä, että kaikki tuntisivat olevansa osa yhteistä yhteiskuntaamme. Perusoikeudet perustuslaissamme kuuluvat meille kaikille. Ketään ei saa syrjiä alkuperänsä tai muiden ominaisuuksiensa perusteella. Jotta tämä myös toteutuisi, ei viharikoksille ole tilaa. Toivotan SU:n viharikosten vastaisen kampanjan tervetulleeksi ja kiitän heitä siitä, että he uskaltavat seisoa näin tärkeän asian takana. Maamme ja demokratiamme vahingoittuu vakavasti jos me politiikassa annamme periksi vihalle.
Astid Thors Europa- och migrationsminister
Astid Thors Eurooppa- ja maahanmuuttoministeri
3
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
gör testet & delta i Ut lot t ningen
delta i attitydteStet — vinn en ipod ShUffle
www.hatbrott.info
4
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
innehåll Setas ordförande outi hannula sid 05 KOLUMNER
Esimerkiksi Englannissa rikosilmoituksen voi tehdä baarista saatavalla Lomakkeella, jonka postimaksu on valmiiksi maksettu.
hälsning från minister thors
ORD LEDER TILL HANDLING SID 03 SETA
VIHARIKOKSET KOHDISTUVAT MYÖS HLBT-IHMISIIN SID 06 årets flyktingkvinna 2007
OLIKA BILDER AV VÄRLDEN SID 07
definitioner
hat & hatbrott sid 08
hatbrott i lagstiftningen sid 13
varför anmäls inte hatbrott sid 14
attitydtest sid 20-21
HAtbrott—typiskt för människan eller typiskt för vår tid?
svensk ungdom stöder astrid thors
Istället för att vara fega och ansluta oss till den populistiska skaran är vi istället stolta över det arbete minister Thors utför.
sid 24-25
sid 02-03
vår agenda vår agenda
corinna tammenmaa om hatbrott
Vår vision om ett integrerat samhälle handlar inte om likformning utan om ömsesidig respekt.
Finska polisen började föra statistik på hatbrott år 2009. I och med det breddade polisen uppföljningen av hatbrott av endast rasistisk natur till att även gälla andra sorters hatbrott. D.v.s även de brott som begås på grund av t.ex. offrets sexuella läggning, religion eller handikapp. Informationen samlas utgående från brottsanmälan. På basis av denna statistik är det i fortsättningen meningen att man gör en årligen utkommande publikation.
sid 22-23
svensk ungdoms agenda
Varför vill SU ha en förändring? — Vad vill vi? sid 22–23
jag är jag & du är du 26
Modellerna: Midiya, Muluken, Oscar, Kenneth och Silja är Svensk Ungdom medlemmar. De fot ades av den unga och begåvade fotografen Ville Varumo under mars månad. —
sid 24-25
www.hatbrott.info
5
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
Setan kommentti
Viharikokset kohdistuvat myös HLBT-ihmisiin seta on jo pitkään yrittänyt nostaa seksuaali- ja sukupuolivähemmistöihin ( hlbt) kohdistuvaa viharikollisuutta esiin eri foorumeilla. Suomen lainsäädäntö tuntee vihamotiivin tuomion koventamisperusteena, mutta yleinen tietoisuus, kuten myös tutkimustieto hlbt-kansalaisiin kohdistuvista viharikoksista on ollut vähäistä. Käytännössä viharikoksia päätyy oikeuteen asti aniharvoin. Rikosilmoituksia tehdään vähän, ja oikeuteen päätyvissä tapauksissakin vihamotiivi voi jäädä kokonaan vaille huomiota, esimerkiksi perhe- ja läheisväkivaltatapauksissa, jossa on taustalla nuoren homoseksuaalisuus tai transsukupuolisuus. Internetin keskustelupalstoilla homoseksuaaleihin ja transihmisiin kohdistuva vihapuhe on arkipäivää, ilman että kirjoittavat joutuvat vastaamaan sanoistaan. Homoseksuaaleihin kohdistuva väkivalta ja sen pelko näkyvät arkisessa katukuvassa, jos asiaa osaa katsoa. Öisen kaupungin kaduilla käsi kädessä kulkeva miespari on harvinainen näky, miesparin suudelmasta puhumattakaan. Monet muistavat vielä ajat muutama vuosikymmen sitten, jolloin matkalla homobaariin tai sieltä ulos piti olla varovainen, ettei joutunut porttikongissa vaikeuksiin. Nyt tilanne ei ole näin suoraviivainen, mutta katuväkivallan uhka elää yhä ja se vaikuttaa ihmisten käyttäytymiseen. Setan monivuotisen työn tuloksena Suomessa on alettu vihdoin kerätä tietoa viharikoksista seksuaalija sukupuolivähemmistöjen osalta. Lukujen perusteella on kuitenkin selvää, että viharikoksen kohteeksi joutuneet hlbtkansalaiset tekevät rikosilmoituksen aniharvoin (23 rikosilmoitusta vuonna 2008). Viharikoksen kohteeksi joutuvat eivät useinkaan tiedä, että vihamotiivilla on merkitystä rikosta arvioitaessa. Monet eivät täysin luota poliisiin ja pelkäävät ennakkoluulojen vaikuttavan rikosilmoituksen käsittelyyn. Suomessa
kaivattaisiinkin julkista keskustelua ja tukipalveluja, jotta tietoisuus viharikoksista kasvaa ja kynnys tehdä rikosilmoitus madaltuu. Esimerkiksi Englannissa rikosilmoituksen voi tehdä baarista saatavalla lomakkeella, jonka postimaksu on valmiiksi maksettu. Tällaiset käytännön toimet antavat selkeän viestin siitä, että viharikos on aina poliisiasia. Rikoslakia ollaan parhaillaan muuttamassa niin, että viharikoksen käsitteeseen sisällytetään eksplisiittisesti seksuaalinen suuntautuminen. setan tavoitteena on saada myös transfobiset rikokset esiin ja tuoda sukupuoli-identiteetti ja sukupuolen ilmaisu mukaan viharikoslainsäädännön suojiin. Paraskaan lainsäädäntö ei kuitenkaan riitä, jos niitä toteuttavilla viranomaisilla ei ole selkää käsitystä siitä, miten lakeja laittaa käytäntöön. Setaan on kantautunut viitteitä siitä, ettei poliisi aina osaa kirjata viharikosepäilyä asianmukaisesti eikä tieto vihamotiivista päädy syyttäjälle asti. Viharikollisuuden ehkäisystä ja torjunnasta vastaavia viranomaisia, erityisesti poliisia ja oikeuslaitosta, tulisikin kouluttaa ja ohjeistaa seksuaali- ja sukupuolivähemmistöihin kohdistuvasta viharikollisuudesta. Viha ei sinänsä ole rikos vaan yksi ihmisen moninaisista tunteista. Viha jotakin kansanryhmää kohtaan on kuitenkin oma vihan muotonsa. Yhdistettynä henkiseen ja psyykkiseen väkivaltaan se luo yhteiskuntaan ilmapiirin, jossa kenenkään ei ole hyvä elää. Outi Hannula Puheenjohtaja Seta r y
6
Svensk Ungdom stöder setas jobb
Det jobb Set a gör är otroligt viktigt och SU är stolta över att få vara stödmedlem i Seta. Tillsammans kan vi hjälpas åt att br yt a ner diskrimineringen av människor som älskar människor av samma kön.
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
svensk ungdom
Olika bilder av världen
För många år sedan fick jag en fråga av Lasse Hedman, chef för hss media, om jag någonsin kommer att sluta vara invandrare. Kommer människorna för alltid att förknippa mig med mitt ursprung? Efter några sekunder svarade jag att det troligtvis är så. Jag kommer alltid att vara invandrare för de flesta människor och enligt mig betyder det inte någonting negativt! Som sagt, det var flera år sedan. Om Lasse skulle fråga mig samma sak idag vet jag att mitt svar skulle vara en aning annorlunda. Tonen mot invandrare har skärpts många gånger om. Att vara invandrare i dagens Finland är inte så lätt. Främlingsfientliga röster höjs utan saklig bakgrund. Bakgrunden tycks vara rädsla, okunskap och intolerans. Social media har gjort det lätt för alla människor som har svårt att stå bakom sina åsikter att spotta ut i media sin osäkerhet, rädsla och fientlighet. Där kan man läsa att invandrarna är blodsugare som kommer till Finland för att leva på ”våra” pengar. Att flyktingar och asylsökande med glädje lämnar allt som är kärt och bekant för att gräva guld i Finland. Inte behöver de asyl, nej! För de som skriver VET hurudant läget är i Somalien, Afghanistan eller Bosnien. De vet, för de har säkert tagit reda på information innan de har uttalat sig, eller hur!? I Finland har jag alltid koncentrerat mig på positiva upplevelser. De som läser mina kolumner eller lyssnar på mina föredrag kan alltid känna den tacksamhet och glädje jag känner för att jag finns här. Men det är arrogant att tro att allting bara är guldkantat. Jag har också sårats, gång på gång. Skillnaden är att jag aldrig lämnade kvar i den bittra känslan. Jag växte upp i en familj som kämpade för sin existens (så som alla andra). Faktum att pappa var agronom och mamma frisörska hjälpte inte. Lönerna blev inte utbetalda i alla fall. Mamma och pappa kämpade varje år för att få råd till värme över vintern, skolböcker för oss tre barn och kläder ska jag inte ens tala om. Vi kämpade så som alla
gör, men först när jag kom till Finland fick jag stämpeln socialfall. Jag förstod inte det i början. En dag fick jag och min lilla familj ett papper där det stod att en summa pengar har beviljats av staden för att köpa vinterkläder. Med min papperslapp gick jag till en lokalaffär och handlade. Vid kassan fanns många människor. Jag blev jättegenerad, tacksam men generad. Där stod jag med mina varor och min papperslapp och med ett fånigt leende på läpparna säger jag att det är kommunen som betalar. Expeditören nickade och visade att hon förstod. Följande dag (vi gick på en språkkurs i ett år) får vår klass besök av en socialarbetare som ber oss sluta använda uttryck så som ”kommunen betalar”, för invånarna tar illa upp. Jag kommer ihåg att mina kinder brände. Hjärtat klappade hårt och jag ville bara gråta. Det fanns inte ens i någons tanke att kanske jag tog illa upp för att jag inte blev betrodd en summa pengar. Vad trodde man? Att jag ska gå och supa bort dem och inte köpa kläder till det värdefullaste jag har, mitt barn?! Tänkte man överhuvudtaget på att när jag sa dessa ord blev jag generad och kände mig förnedrad? Jag blev generad och kände mig förnedrad, först när jag fick lappen från socialarbetaren, sedan vid kassan och till sist när jag utryckte mig på ett sätt som expediten och folket vid kassan fann sårande! Sådana fall finns genom hela min tid i Finland. Att folk tar saker och ting för givet, utan att ha frågat eller tagit reda på fakta. Det är länge sedan jag kände mig som de utsatta i Finland. Att vara ”socialfall” borde heller inte vara någonting skamligt i vårt samhälle, men det är det! Jag vet också att på en negativ upplevelse kommer 10 positiva. Det gäller att spana efter dem, känna igen små vinkar som folk ger dig och ta reda på fakta innan du dömer! Glöm aldrig att den ena människans sanning inte nödvändigtvis är den andras. Säkert finns det lika många bilder av världen som det finns ögon som ser den! Emina Arnautovic Aktiv SFP:are
7
SU jobbar för ett invandrarvänligt samhälle
Ett tydligt avståndstagande mot främlingsfientlighet och st ällningst agande för medmänniskoskap krävs. Det gör vi med stolthet inom SU. Varje människa är en resurs, en möjlighet och en individ med egen kraft att forma sin framtid – inte en kostnad, en belastning eller ett problem.
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
hat
hatbrott
Hat leder inte framåt. Hat kan inte erbjuda en lösning. Hat kan aldrig vara grunden för en varaktig förändring till det bättre. Hat är destruktivt och bakåtsträvande. Vi vill skapa en ny värld, en värld som styrs med andra målsättningar och inriktiningar. En värld där hat inte hör hemma.
Med hatbrott avses handlingar vars motiv är fördomar eller fientlighet mot den referensgrupp som offret representerar. Som begrepp omfattar det även rasistisk brottslighet. Motivet till handlingen kan även vara offrets religiösa övertygelse, sexuella eller könsrelaterade läggning eller handikapp.
1
3
8
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
9
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
10
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
Han fick stryk på busshållplatsen för att han talade svenska med sin kompis. Personen på bilden har ingenting med händelseförloppet att göra.
11
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
12
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
hatbrott i lagstiftningen
I Finlands strafflag finns inte brottsrubriceringarna rasistiskt brott eller hatbrott. Enligt skärpningsgrunden i strafflagen kan man dock utdöma ett strängare straff för handlingar med rasistiskt motiv. Ett strängare straff kan även utdömas om orsaken till handlingen är hat mot sexuella minoriteter eller att offret representerar ett visst trossamfund.
2
13
3
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
faktum
Varje dag begås hatbrott som aldrig kommer till rättsväsendets kännedom. Benägenheten att anmäla ett hatbrott kan påverkas av ett flertal faktorer att den utsatte inte själv definierar en händelse som ett hatbrott eller som brottslig att den utsatte känner skam och inte vill erkänna utsatthet en känsla av att anmälan av ett brott inte leder till något resultat
3
14
3
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
15
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
16
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
År 2008 var 88 % av de anmälda hatbrotten av rasistisk art. I Finlands lag finns inte brottsrubriceringen “rasisistiskt brott.“
17
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
faktum
Handikappade själva säger att de undviker att röra sig på vissa ställen i rädsla för att bli föremål för irrationellt våld
I totalt 28 brottsanmälningar år 2008 kunde man anta att motivet till handlingen var offrets handikapp.
18
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
19
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
attitydtest
gör testet Är du fördomsfri, öppen för det många vill kalla det okända och tror på en värld där alla är lika mycket värda? Eller har du attitydproblem och svårigheter att acceptera de olikheter som förekommer hos alla individer? Delta i testet och kolla på vilken skala du befinner dig – har du ett fritt sinne eller har fördomarna tagit dig?
01
06
Du ser en färgad man gå på gatan och plötsligt kommer tre män och börjar förolämpa honom. Tror du han anmäler detta till polisen?
Du möter två tjejer som bär hijab. Vad tänker du?
a b c
a
Ja, han borde absolut göra det! Nej, det skulle ju ändå inte leda någon vart. Nej, ingen skadade ju sig.
b
c
Inget särskilt, alla har rätt att gå klädda som de vill. Att de är väldigt provocerande och dom kunde respektera våra traditioner och inte använda sjal. Vet inte.
02
07
Är det okej att handikappade måste undvika vissa platser eller situationer i rädslan att bli utsatta för irrationellt våld?
En försäljare i affären bryter på ett utländskt språk. Vad gör du?
a b c
a
Nej, ingen skall behöva vara rädd för att bli utsatt för våld. Ja, de har ett försvagande handikapp som de måste ta i beaktande. Vet inte.
b c
Fortsätter som vanligt, han är givetvis lika kunnig som de andra försäljarna. Köper inget eftersom man inte kan lita på honom. Försöker undvika honom och söker upp en annan försäljare.
03
08
Du ser två män kyssas på gatan. Hur reagerar du?
En mörkhyad kille på gatan stannar dig och ber om vägbeskrivning. Vad gör du?
a b c
a
Funderar inte alls över det – par som par, kyss som kyss eller? Känner dig obekväm med situationen men är tyst. Äcklas och springer fram och frågar vad fan de håller på med.
b c
Visar vägen enligt bästa förmåga. Låtsas inte se honom och skyndar vidare. Ryggar tillbaka men hjälper till lite halvdant.
04
09
Du står i kön till en nattklubb och märker att ordningsmannen inte släpper in två färgade killar. Vad gör du?
Du hamnar på en mindre fest där två öppet homosexuella män också befinner sig. Vad tänker du?
a
b c
a
Säger åt ordningsmannen att du inte är intresserad av att festa med rasister och väljer att gå till något annat ställe. Ingenting, berör ju inte mig och jag kommer ju snabbare in. tycker att situationen är jobbig men väljer att inte säga något.
b c
Hit kommer jag aldrig mer på fest. Känner mig illa till mods och undviker att tala med dem. Vad var problemet?
05
10
Ett gäng står och klottar på en tjejs skåp jävla flata. Hur reagerar du?
En cp-skadad kille sitter bredvid den enda lediga platsen i bussen. Hur gör du?
a b
c
Ingriper genast. Ens sexualitet är inte ett skällsord. Jobbigt, med dylikt, men dom menar det säkert inte och man kan ju alltid tvätta bort det. Vet inte.
a b c
20
Sätter mig ner på den lediga platsen. Står hellre trots att jag är trött, många andra står ju också! Vet inte.
SPECIALNUMMER โ ข SVENSK UNGDOM
gรถr teStet onlajn och vinn en ipod ShUffle. www.hatbrott.info
www.hatbrott.info
reSUltat
Se sidan 27. www.facebook.com/SvenSkUngdom www.SU.fi
21
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
svensk ungdoms agenda
Varför vill SU ha en förändring?
Vår självklara utgångspunkt är att varje människa är en resurs, en möjlighet och en individ med egen kraft att forma sin framtid – inte en kostnad, en belastning eller ett problem.
Ett tydligt avståndstagande mot hatbrott och ställningstagande för medmänniskoskap krävs. Självklart måste vi våga stå upp för alla fina ord i praktiken, även när hårt sätts mot hårt. Kampen mot hatbrott måste föras i politik och praktik, i inte i retorik eller taktik.
Vad vill vi? 1
Stifta hatbrott i lag.
2
3
Ett tydligt avståndstagande mot hatbrott från landets politiker
Upprätta myndigheter som kan stöda utsatta offer och ge dem den hjälp de behöver.
Läs mera på www.hatbrott.info
22
4
Öka medvetenheten genom att prata öppet om hatbrott och få flera att anmäla
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
VÅR vision
“Vår vision om ett integrerat samhälle handlar inte om likformning ut an om ömsesidig respekt. När samhället håller ihop finns tot al integration. När alla människor behandlas respektfullt och får lika livschanser oavsett härkomst, etnicitet, religiös tillhörighet, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning , då är samhället integrerat. Ett samhälle där alla är olika men ändå lika mycket värda.”
23
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
typiskt för människan eller typiskt för vår tid? Vår strafflag kriminaliserar inte hatbrott som sådana. Det är visserligen sorgligt att det finns människor vars liv uppfylls av hat mot andra människor, men inte förbjudet. Hatet eller våldet måste ta uttryck i någon specifik form. Den mest centrala kriminaliseringen av hatbrott är hets mot folkgrupp. Paragrafen fick sin nuvarande form år 1995 och för att bli fälld skall man sprida uttalanden eller andra meddelanden till allmänheten i vilka en nationell, etnisk, raslig eller religiös grupp eller en annan med dessa jämställbar folkgrupp hotas, förtalas eller smädas. Ifall en vis person däremot t.ex. inte släpps in på krogen p.g.a. sin hudfärg, är det frågan om diskriminering. Rasism har också straffrättslig betydelse när det är det bakomliggande motivet till våld eller vissa andra brott. Om någon misshandlar en somalier uttryckligen för att han eller hon är somalier kan det rasistiska motivet fungera som straffskärpningsgrund. Men i dessa fall krävs det alltså att ett annat brott sker, och det rasistiska elementet tas i beaktande när straffet döms ut. I dessa tider när hatiska och rasistiska uttalanden väller ut i media och Internet kan någon tycka att vår strafflag är väl mjäkig. Det är en grav missuppfattning att det hör till yttrandefriheten att spy galla över sin omgivning så att det uppviglar till våld mot oskyldiga. Hat och främlingsfientlighet är inget nytt, det nya är att var och varannan vars rasistiska muttrande förut enbart skulle ha stört de närmast sörjande nu berör alla som använder nätet. Xenofoba drag har genom tiden varit typiska för mänskligheten, men typiskt för vår tid är att det inte behövs stora demagoger och masspsykos för att de rasistiska budskapen skall få enorm spridning. justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp för rasistiska brott som fick sitt arbete färdigt i januari 2010. Gruppen föreslår att man godkänner Europarådets tilläggsprotokoll om kriminalisering av gärningar av rasistisk och främlingsfientlig natur begångna med hjälp av datorsystem. I praktiken betyder det bl.a. att hets mot folkgrupp uppfylls genom att man ställer
rasistiskt material till förfogande via länkar. Förslaget skulle också göra det tydligt att rasism som motiv kan vara en straffskärpningsgrund i alla brott och att juridiska personer, dvs. samfund och företag kan bli straffrättsligt ansvariga för vissa gärningar som kan betecknas som hatbrott. vad skiljer hatbrott från andra brott Begreppet hatbrott uppstod i usa under 1980-talet. Det första man skyddade var människor som hörde till en viss etnisk grupp, ras eller religion. I Europa blev konceptet mera populärt under 1990talet och i en färsk finsk studie gjord för polisyrkeshögskolan (Reports of the police college of Finland 85/2009) räknas brott mot sexuella minoriteter och handikappade med. Det typiska är att gärningsmannen och offret inte alls eller inte på ett betydande sätt känner varandra och att brottet sker uttryckligen för att offret representerar en viss grupp. Enligt undersökningen kan 859 brott som rapporterades åt polisen år 2008 klassas som hatbrott. Av dessa innehöll 88 % rasistiska element, 6 % baserades på religion, 3 % på sexuell inriktning och 3 % på att offret var handikappat. Det är oklart ifall handikappade blir offer för brott p.g.a. att de är lätta offer eller om det är frågan om hat och förakt mot handikappade. Allt talar dock för att de har sin plats i hatbrottsligheten, i synnerhet när de handikappade själva säger att de undviker att röra sig på vissa ställen i rädsla för att bli föremål för irrationellt våld. Vi har ett behov av att på något sätt försöka se orsaker bakom brott även om våldsdåd i en modern värld inte helt lätt kan ses som rationella. I slutändan är det ändå så att man stjäl och försnillar för att få något och dödar och slår för att man inte kan hantera sin ilska mot en viss person, ofta en närstående. När det gäller hatbrott tycks det enda rationella vara rädsla för annorlundaskap. arbetet mot hatbrott är alltid nödvändigt Människan är som en kackerlacka. Ju mera vi besprutas med giftigheter, desto mer tål vi. Det som håller på att hända är att man inte nödvändigtvis reagerar på alla rasistiska kommentarer som framförs på nätet. Man
hoppas att skrikhalsarna så småningom skall tystna om de blir utan uppmärksamhet. Är det alls värt att vi reagerar? Svaret är ja. Det finns trots allt goda orsaker till att inte tillåta rasistiska verbala uppkastningar. För det första är rasism i sig en kränkning av de mänskliga rättigheterna, de är ett hot mot rättsstatens principer och demokratins stabilitet. Något enklare sagt är rasism helt enkelt nedvärderande för alla människor och dessutom skall man minnas att upprätthållande av rättsstaten kräver ständigt arbete. Vår demokrati är bräcklig och man behöver varken se särskilt långt tillbaka i tiden eller runt omkring i världen för att se vad den mänskliga ondskan kan få tillstånd. För det andra ökar rasism motsatsförhållandena i samhället även då det inte direkt utmynnar i fysiska gärningar. Om det ovan sagda om demokratins grundvalar kändes abstrakt så blir verkningarna av motsatsförhållanden fort väldigt konkreta. De som vi lämnar utanför blir utanför. Med detta säger jag inte att man inte får eller skall ha en debatt om invandringens följder och konsekvenser. Men när det genom ett så kallat invandrarkritiskt inlägg sipprar igenom att utgångsläget är att invandrare är sämre, latare, kriminellare och onödigare som människor, så är det frågan om rasism. Corinna Tammenmaa Specialmedarbet are för minister Astrid Thors
Denna artikel är skriven och publicerad även i Svensk Framtid.
24
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
Finska polisen började föra statistik på hatbrott år 20 09. I och med det breddade polisen uppföljningen av hatbrott av endast rasistisk natur till att även gälla andra sorters hatbrott. D.v.s även de brott som begås på grund av t.ex. offrets sexuella läggning , religion eller handikapp. Informationen samlas utgående från brottsanmälan. På basis av denna st atistik är det i fortsättningen meningen att man gör en årligen utkommande publikation.
20% 30%
Källor:
Laura Peutere: Hate crimes reported to the police in Finland, 2008; Reports of the police college of Finland 85/2009; Tampere 2010 Rasistiset rikokset; Oikeusministeriön mietintöjä ja lausuntoja 3/2010
25
SPECIALNUMMER • SVENSK UNGDOM
SvenSk Ungdom
jag är jag & du är du
De intoleranta rösterna ökar i styrka. Fanatiska religiösa och/eller rasistiska rörelser får allt större utrymme att sprida propaganda som uppmanar till hot och våld mot minoriteter. Allt fler människor tvingas leva i rädsla för att bli attackerade enbart på grund av sin hudfärg, religion eller sexuella läggning. År 2008 kom betydligt fler misstänkta hatbrott än tidigare till polisens kännedom. Enligt Polisyrkeshögskolans årliga utredning anmäldes 859 misstänkta rasistiska brott eller andra hatbrott till polisen i fjol. Med hatbrott avses handlingar vars motiv är fördomar eller fientlighet mot den referensgrupp som offret representerar. Som begrepp omfattar det även rasistisk brottslighet. Motivet till handlingen kan även vara offrets religiösa övertygelse, sexuella eller könsrelaterade läggning eller handikapp. Hatbrott ökar fördomar, rädsla och fientlighet mellan olika människogrupper. Antalet hatbrott har ökat märkbart i och med Internet och särskilda hatgrupper har uppstått på nätet. Den så kallade hattalsbrottsligheten har blivit global. Cyberrymden, som överskrider ländernas
gränser, gör det möjligt att kringgå nationell lagstiftning, vilket gör det svårt att ställa förövarna till svars. Finlands aktuella lagstiftning fastställer inte hatbrott som en egen form av brottslighet. Det är dags att tänka om och stifta dessa i lag. Finland bör också ta ett tydligt och officielt avstånd från hatbrott. Vi måste tillsammans öka medvetenheten hos allmänheten för att få fler utsatta att anmäla. Hatbrott måste motverkas för att mänskliga rättigheter och demokrati ska säkras. Alla människor ska behandlas respektfullt och få lika livschanser oavsett härkomst, etnicitet, religiös tillhörighet, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Alla ska helt enkelt ha rätt att få vara sig själva. Därför lanserar su denna kampanj mot hatbrott för att lyfta upp medborgarnas mänskliga rättigheter som går under namnet ”Jag är jag och du är du”. Oscar Ohlis Förbundsorförande
PS: Svensk Ungdoms medlemmar figurerade som ansikten för kampanjen. Stort tack Midiya, Muluken, Oscar, Kenneth och Silja!
26
Modeller Midiya, Muluken, Oscar, Kenneth och Silja Fotografi Ville Varumo Design & Art Direction Emil&Stephanie resultat
Du har även möjlighet att vinna en silverfärgad iPod shuffle då du gör testet på nätet.
Du har verkligt stora attit ydproblem och borde skippa dina fördomar och chilla lite. SKÄRPNING!
Du är en fördomsfri människa som inser olikheten och värdet av alla människor, GRATTIS!
Flest B
Flest A
Flest C
Du förstår olikheten och värdet hos olika individer men vågar inte stå för dem fullt ut med rädslan för att inte själv bli accepterad. VÅGA!
glöm int e
www.hatbrott.info Svensk Ungdom r.f — PB 430, 00101 Helsingfors — Simonsgatan 8A — 00101 Helsingfors — Tfn +358 (0)9 693 070 — Fax +358 (0)9 693 1968 — info@su.fi