Issuu

Adresskälla: Befolkningsdatasystemet/ Myndigheten för Digitalisering och Befolkninsdata. Tekniskt förverkligande: Posten Ab PB 7, 00011 POSTI

Din guide till

VÄLFÄRDSOMRÅDESVALET Vägen till mentalvården

ÄR LÅNG OCH KOMPLICERAD HITTA DIN KANDIDAT bland alla Svensk Ungdoms kandidater

VALSPECIAL

VÄLFÄRDSOMRÅDESVALET .1.

LEDARE

INGEN VET NÅGONTING OM DET HÄR VALET “Det är så viktigt att tala om det här valet, för ingen vet någonting om det.”

ANNA HELLBERG Chefredaktör

"Demokrati har aldrig byggt på att alla ska vara experter på politik eller superintresserade av det"

Det är något av det första som SFP:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi säger till mig när vi sätter oss ner för en intervju (s. 10) i riksdagshuset en regnig dag i november. Hon är oroad över valdeltagandet, som väntas bli rekordlågt. Våra upplevelser bland Svensk Ungdoms personal och aktiva medlemmar är i samma linje med Rehn-Kivis. Längs med hösten har vi berättat historier om hur vi råkat nämna välfärdsområdesvalet i diskussioner med vänner och släktingar, bara för att få möta förbryllade blickar och förvånade frågor. Många vet inte ett dugg om vad välfärdsområdesvalet innebär, och alla vet inte om att det hålls ett val överhuvudtaget.

Och faktum är att du inte behöver vara särskilt insatt eller intresserad för att rösta i januari. Du behöver inte kunna sote-reformen utan och innan. Du behöver inte förstå på vilka grunder välfärdsområdena finansieras. Du behöver inte ens veta hur hälsovården ser ut i din kommun just nu eller ha åsikter om hur tjänsterna borde utvecklas för att rösta i valet. Det räcker att hitta en kandidat du tycker är vettig. Nu tänker jag avslöja vår marknadsföringsstrategi inför valet. Vårt främsta mål med denna kampanj är att folk vet om att det är val och hur man röstar (det står på sidan 9). Vi vill göra det så enkelt som möjligt för dig, och därför finns alla Svensk Ungdoms kandidater med i slutet av den här tidningen.

Det blir uppenbart vilken bubbla vi lever i, vi som jobbar med politik dagligen. Vi tror att socialoch hälsovårdsreformens politiska krumelurer berör alla i Finland, men det gör de inte. Om jag själv jobbade som kommunikatör någon annanstan, och inte på Svensk Ungdom, skulle jag vara lika saligt ovetande, eller åtminstone oinsatt. Jag skulle sitta och formulera texter om något helt annat ämne och tänka att välfärds-vad-detnu-heter, är ointressant och irrelevant för mig.

Om du däremot vill veta mera om våra politiska åsikter, så finns de också här i denna tidning.

Men då skulle jag ha fel. Välfärdsområdesvalet är inte irrelevant för någon. Alla behöver hälsovård. Jag och du har tagit del av hälsovården redan innan vi föddes, och vi kommer att behöva den också framöver. Vare sig det handlar om regelbunden hjälp eller ett plötsligt olycksfall. Därför röstar jag och därför hoppas jag att du också kommer ihåg att göra det.

För en liten grupp människor handlar valet om nya förvaltningsnivåer och finansieringskoefficienter. Men för precis alla människor handlar valet om att en själv och ens familj och vänner får bra vård när det behövs. Om två år, men också om 20 år. Nu byggs allt upp från grunden, och också du är med och ser till att det byggs på rätt sätt.

.2.

Men demokrati har aldrig byggt på att alla ska vara experter på politik eller superintresserade av det. Det bygger på att alla får – och använder – sin chans att påverka åt vilket håll vårt land och våra regioner styrs. Demokrati bygger på att alla grupper i samhället har personer som representerar just deras behov i de rum där beslut fattas. Också unga.

INNEHÅLL no

03/2021

LEDARE

ANSLAGSTAVLAN

SU I MEDIA

KOLUMN

VAL Allt

SAMHÄLLE

TIPS För en tryggare vardag

SAMHÄLLE Hur ska vi lösa terapitrasslet?

INTERVJU FBK – alltså vadå?

RECEPT

VAL Undantaget Helsingfors

SAMHÄLLE Det här jobbar SU för i ditt välfärdsområde

VAL Kandidater i välfärdsområdesvalet

FÖRBUNDET Bli medlem i Svensk Ungdom

BÄSTA UNGA VÄLJARE I

du behöver veta om valet Intervju med Veronica Rehn-Kivi

SU-personalens vinterrecept

VÄLFÄRDSOMRÅDESVALET I din hand håller du Svensk Ungdoms valtidning för välfärdsområdesvalet 2022. Svensk Ungdom är Svenska folkpartiets ungdomsorganisation. Vi jobbar för ett flerspråkigt, hållbart och liberalt Finland. Vi tror på alla människors lika värde och vill bygga samhället så att alla ges lika möjligheter att förverkliga sina drömmar. Vi vill se välfärdsområden där allas röst blir hörd och som skapar en rättvis framtid för kommande generationer. Du har fått hem det här valnumret av vår politiska tidskrift Liber för att du är en ung väljare i välfärdsområdesvalet. Här hittar du både nyttig information och inspiration kring valet som hålls den 23 januari. I tidningen hittar du våra drivna och kunniga kandidater. Vi hoppas att du hittar en kandidat för just dig. Gör din röst hörd. Den behövs.

Din guide till välfärdsområdesvalet s. 8

Adresskälla: Befolkningsdatasystemet/myndigheten för Digitalisering och Befolkninsdata. Personuppgifter har inte lämnats till avsändaren av denna tidning.

Veronica Rehn-Kivi berättar om sote-reformen s. 10 Anna Hellberg Frida Sigfrids GRAFIKER Marie Krogius TRYCKERI Grano OMSLAG Marie Krogius MEDVERKANDE Oscar Kullström, Frida Sigfrids, Marie Krogius, Malin Lindholm, Veera Julin, Karolina Virta, Emmi Piippo, Veera Granroth NO 3/2021 UPPLAGA 9 520 st CHEFREDAKTÖR

ANSVARIG UTGIVARE

Allt du alltit har velat veta om FBK s. 18

Georgsgatan 27 00100 Helsingfors (+358) 45 77310276

Varför är det inget val i Helsingfors? s. 22

liber@su.fi www.su.fi ISSN 2343-239X

ANSLAGSTAVLAN HÖSTSEMI

Mariette Hägglund talade om situationen i Afghanistan.

INTERNATIONELL POLITIK PÅ SU:S HÖSTSEMINARIUM

I den här tidningen lär du dig allt du behöver veta om valet, men kanske känns det ändå svårt att förklara det vidare till en granne eller släkting som inte har koll. Då kan du ta hjälp av dessa videor! I fyra korta videor förklarar vi enkelt vad SOTEreformen och valet går ut på, varför man ska rösta och varför Helsingfors inte har något val. Du hittar videorna på Svensk Ungdoms Instagram-profil.

I oktober fick SU:s medlemmar samlas till det första live evenemanget på väldigt länge – Svensk Ungdoms höstsemi! Temat för evenemanget var internationell politik, och under veckoslutet fick vi fördjupa oss i det politiska läget i mellanöstern, vad som är på gång i Europaparlamentet och människorättsfrågor internatio-

Följ oss på Instagram @ SVENSKUNGDOM_RKPNUORET

.4.

nellt. Under veckoslutet hann vi också umgås i friare former, avgöra vem som är Svensk Ungdoms bowlingmästare, besöka konstmuseum och njuta av en supémiddag. Tack till alla deltagare för ett roligt veckoslut!

TIPS

SIFFRAN

309 Så många kommuner finns det i Finland. När sote-reformen träder i kraft ansvarar de inte längre för socialoch hälsovården. Det gör istället 21 st välfärdsområden och Helsingfors stad.

OSCAR TIPSAR Oscar Kullström har jobbat som praktikant på Svensk Ungdom under hösten.

VÅR A KANDIDATER

MUSIK: KINO

Kino (Кино) var ett ryskt rockband från Sankt Petersburg som spelade postpunk och new wave-musik. Bandet var verksamt på 80-talet tills bandets sångare Viktor Tsoj dog i en bilolycka, och bandet upplöstes kort därefter. I Ryssland, Belarus, Ukraina och flera andra länder spelas bandets låt Khochu peremen! aktivt under protester till exempel för mänskliga rättigheter.

På de sista sidorna i denna tidning presenteras alla våra kandidater. Vill du läsa kandidaternas presentationer och hitta länkar till kandidaternas hemsidor och sociala medier? Gå in på su.fi/kandidat2022

MOTIONERA MED VÄNNER

Ibland är det svårt att hitta tid för både motion och vänner. En bra idé är att kombinera dessa två. Bjud dina kompisar med på en promenad eller någon sport. Nu när det blir vinter kan man till exempel gå och spela hockey, skrinna eller skida. Om man tycker att det är för kallt kan man fara till en bollhall och spela olika bollspel eller till en simhall och simma.

SVENSKA NATTEN

BRÄDSPEL

Vi brukar spela brädspel med min familj såsom Uno, Monopol och en av våra favoriter, Exploding kittens. Det är ett kortspel där man drar kort ur en kortlek och försöker undvika en bomb. Om du vill vinna så välj ett brädspel som du själv är bra på. Till exempel brukar mina föräldrar föreslå ett frågesportspel från 70-talet när de är trötta på att förlora. ARBETSSÖKANDE

Varje år på Svenska Dagen delar SU ut sin Svenska Natten-medalj. Det är en skuggmedalj till Folktingets förtjänstmedalj, och med den uppmärksammar vi unga personer, projekt och föreningar som gör en insats för det svenska i Finland. I år var det föreningen Bold Projects och dess grundare Valtteri Ikäheimo, Bernhard Forstén, Eddie Myrskog och Linus Lehto som kammade hem utmärkelsen,

Sök modigt till olika arbetsplatser. Det kan bra hända att du hittar någonting nytt och speciellt på det sättet. Det är också bra att pröva på olika jobb. Du har också en större chans att få en plats när du söker till flera olika ställen. Det finns många som börjar söka sommarjobb redan i januari, men det är ändå okej att söka lite senare, för alla arbetstagare brukar inte börja tänka på sommarjobbare direkt efter jul. Däremot kan det löna sig att redan börja samla en lista på ställen du vill söka till.

för sitt lyckade engagemang för att uppmärksamma och arbeta för samhällsfrågor genom att utföra extrema uppdrag. Det senaste uppdraget föreningen utförde var att rullskrinna från Nuorgam till Helsingfors och samtidigt samla in pengar för arbetet mot ungas marginalisering.

YOUTUBE: BALD AND BANKRUPT

Bald and bankrupt eller Benjamin Rich är en Youtuber från Storbritannien. Hans videor består av äventyr i länder som tillhörde före detta Sovjetunionen, där han åker omkring till flera platser okända för oss i västerländska länder. Till exempel Ratus i Moldavien, Kryvyj Rih i Ukraina och flera städer på den ryska sibiriska Bajkal–Amur-järnvägen (БАМ). Videorna bjuder på en ny och bättre upplevelse av länder i Östeuropa och delar av Mellanöstern. De visar verkligheten i dessa länder som många människor tror att är farliga, och hur öst skiljer sig från väst.

.5.

SU I MEDIA

“Student- och studerandekårerna bör se till att studieföreningarna får tillräckligt med stöd för att motverka sexuella trakasserier, samt för att de som anmäls tas på allvar.”

“Svensk Ungdom i Österbotten har jobbat hårt det senaste året när det kommer till kommunalvalet och jag är stolt över det goda resultatet. Nu har vi riktat blickarna mot det kommande välfärdsområdesvalet.” RASMUS MATTUS Vöråbon Rasmus Mattus fortsätter som ordförande Svensk Ungdom i Österbotten – här är namnen på resten av styrelsen ARTIKEL I ÖSTERBOTTENS TIDNING, 15.10

JOHANNA NORRBYGÅRD & ANNA OKSANEN

Varje fall av sexuella trakasserier är ett fall för mycket INSÄNDARE I ÅBO UNDERRÄTTELSER, 9.10

“Vi har mindre sjukhus som till exempel Borgå, Lojo och Raseborgs sjukhus. Dessa ska också i fortsättningen spela en viktig roll inom specialsjukvården i Nyland.”

Att försöka spara genom att skära i förebyggande och stödjande verksamhet, speciellt sådan som redan har visat sig vara fungerande, kommer endast att skapa större kostnader i framtiden.”

HENRIK WICKSTRÖM

Henrik Wickström med i HUS styrelse - vill jobba för Raseborgs sjukhus ARTIKEL SVENSKA YLE, 15.10

JULIA STÅHLE

Låt tredje sektorn göra det den kan bäst! INSÄNDARE I HBL, 14.11

"Den finska välfärdsstaten är bland det finaste vi har." FRIDA SIGFRIDS

Svensk Ungdoms Sigfrids försvarar den offentliga sektorn mot unga samlingspartisters nedskärningskrav ARTIKEL I SVENSKA YLE, 23.11

“När marknaden växer och förändras måste åtgärder som skyddar kurirens ställning tas.”

“Nuoret keskustelevat ja heillä on mielipiteitä näistä asioista. Nuoria kyllä kiinnostaa, mutta heitä on rohkaistava tulemaan mukaan politiikkaan.”

LINDA JOHANS

Alla som arbetar i Finland skall omfattas av ett anställningsskydd

FLORENTA DUSHI

INSÄNDARE I ÅBO UNDERRÄTTELSER, 24.11

Suuret puolueet ponnistavat kohti täysiä ehdokaslistoja aluevaaleissa – 18-vuotias Florenta Dushi kehottaa nuoria mukaan: "Nämä ovat kaikkien vaalit" ARTIKEL I YLE UUTISET, 18.11

.6.

KOLUMN

MARATON-REFORMEN SOM ÄNTLIGEN GÅR I MÅL I januari går vi till ett historiskt val. Alla (förutom du som är skriven i Helsingfors) får vara med och bestämma om vilka frågor inom socialoch hälsovårdssektorn som ska prioriteras, och vem det är som fattar dessa beslut. De som följt med politiken de senaste åren vet att reformen beretts i snart 20 år, och nu går den äntligen i mål. Sote-reformen är en otroligt viktig fråga för att upprätthålla den finska välfärdsstaten och kunna erbjuda en jämlik och god vård också i framtiden. Det här är ett val som berör vår allas vardag. Det betyder också att vi alla är experter på dessa frågor, eftersom vi alla någon gång använt socialoch hälsovårdstjänster. De, som den 23 januari blir invalda till ett första fullmäktige i ett välfärdsområde, får göra upp ramarna för hela verksamheten och börja bygga upp den nya helheten som från och med år 2023 erbjuder socialoch hälsovårdstjänsterna.

Vi tror också att ökade satsningar på den förebyggande vården är nyckeln till att alla mår bra. Ingen ska behöva bli jättesjuk innan hen får en tid exempelvis till en psykoterapeut. Satsningar på förebyggande verksamhet vinner både individen, arbetsmarknaden och ekonomin på. Nu behövs konkreta satsningar på vården, som kommer betala sig tillbaka i längden. Om du håller med om dessa prioriteringar på förebyggande vård och mentalvårdstjänster är det viktigt att just du röstar i det kommande valet. Just nu har vi chansen att lyfta fram den generation som glömts bort under coronapandemin. Här kan just din röst vara avgörande. Därför hoppas jag att du använder den.

FRIDA SIGFRIDS Förbundsordförande

" Ökade satsningar på den förebyggande vården är nyckeln till att alla mår

De nya fullmäktigeledamöterna kommer att fatta beslut om vad som ska prioriteras i det egna välfärdsområdet. På Svensk Ungdom har vi klart för oss vilka dessa frågor är. Vi vill se ökade satsningar på mentalvårdstjänsternas tillgänglighet och att skolkuratorerna och -psykologerna även i fortsättningen ska finnas på plats i skolorna för alla som behöver dem. Vi vill också införa en vårdgaranti som innebär att alla som behöver vård ska få den inom sju dagar.

bra."

.7.

VAL

Din guide till

VÄLFÄRDSOMRÅDESVALET 1 BERÖR DET MIG?

Sote-frågor (socialoch hälsovårdsfrågor) berör oss alla på individnivå eftersom det handlar om tjänster som alla vid något skede behöver. Det gynnar alla att socialoch hälsovården fungerar jämlikt i hela landet. FUNDERA! När har du senast behövt en sote-tjänst?

Det kan handla om allt från ambulanshelikopter till mentalvård och barnskydd. Stora och allvarliga saker som man kanske inte har behövt uppleva, men kan komma till användning i de mest oväntade livsskeden. Social- och hälsovården handlar ändå inte bara om de akuta problemen, utan också om i vilken mån man ska prioritera den förebyggande vården, till exempel tandkontroller eller kuratorbesök i skolan. Då du röstar i välfärdsområdesvalet röstar du om de tjänster just du behöver.

2 VARFÖR SKA JAG RÖSTA?

KORT SVAR: För att unga är underrepresenterade i politiken, både som

väljare och beslutsfattare, trots att vi lever längst med de beslut som fattas. Nu bygger vi om hela Finlands välfärdssystem och de första fullmäktigena kommer ha en stor inverkan på hur vården ser ut i framtiden. Unga beslutsfattare har enormt mycket kunnande och nya synvinklar att komma med i politiken. Vi behöver långsiktiga lösningar, och ska inte nu låta andra bestämma om saker som berör oss om tio, tjugo eller trettio år. Bara vi själva vet hur det är att vara ung idag. Eftersom du nu läser en tidning om välfärdsområdesvalet är du redan mer informerad än många i Finland. I ett nytt val kan röstningsprocenten bli låg, och det gör din röst ännu mer betydelsefull.

3 HUR HITTAR JAG EN KANDIDAT?

Det finns många bra sätt att hitta en passlig kandidat. Du kan leta enligt parti, göra valkompasser på nätet eller följa olika kandidaters sociala medier. Det lönar sig också att diskutera med bekanta, kanske du till och med känner någon som ställer upp. Som ung är det värdefullt att ha någon som representerar din egna generations socialoch hälsovårdsfrågor. Det är till exempel inte en självklarhet att ungas mentalvårdstjänster prioriteras om unga inte röstar på kandidater som tycker att det är viktigt. Här lönar det sig också att fundera på vilka tjänster som är viktigast just nu i ditt liv. SU:s kandidater hittar du i slutet av denna tidning. Kom ihåg att du inte behöver berätta för någon vem du röstar på, och att det slutligen är bara ditt egna beslut.

.8.

I januari är det val i Finland. Det betyder att du får vara med och bestämma hur välfärden ska utvecklas. Vare sig du har röstat tidigare eller ej, handlar det om ett helt nytt val som ingen i Finland har röstat i förr – därför har vi samlat ihop saker som är bra att veta inför valet.

Anna Hellberg och Marie Krogius FOTO Marie Krogius TEXT

5JAG HAR ALDRIG RÖSTAT FÖRR.

4 NÄR HÅLLS VALET?

Du kan rösta på VALDAGEN 23.1 i din förutbestämda vallokal, eller på förhand i vilken vallokal som helst. I brevet som du får hem på posten finns också adressen till din vallokal. Alla lokaler är öppna klockan 9-20 på valdagen. Du kan välja att rösta på förhand mellan 12–18.1.2022 om du inte har möjlighet under den egentliga valdagen – eller vill få det gjort i god tid. Du kan också förhandsrösta i en lokal som ligger i ett annat välfärdsområde än där du är skriven (även i Helsingfors där det inte annars ordnas något välfärdsområdesval. Mer om detta på sidan 22). Om du till exempel studerar i en annan kommun än var du är skriven, eller kommer vara på skidsemester den 23 januari, så rekommenderar vi att förhandsrösta. Om du bor eller befinner dig utomlands i valtider ska du rösta mellan 12–15.1.2022. Om du förhandsröstar på annat håll än i ditt egna välfärdsområde kan du kolla upp din kandidats kandidatnummer i justitieministerns informations- och resultattjänst eller i någon valkompass, eftersom det i valbåset bara står siffrorna för det området du befinner dig i.

.9.

HUR GÖR MAN I EN VALLOKAL?

Då du har bestämt dig för att rösta, hittat din kandidat, prickat in valdatumen i kalendern och hittat till din vallokal är det viktigt att ha med ditt ID, som visas åt en valfunktionär. Hen antecknar att du röstat och ger dig en valsedel. Som ID fungerar pass, identitetskort eller körkort. Efter att du visat ditt ID går du in i ett bås och skriver ett kandidatnummer innanför cirkeln på röstsedeln. Skriv ingenting annat än kandidatnumret på valsedeln. Inne i båset finns exempel på hur siffrorna ska skrivas. 7:an skrivs med ett streck på mitten så att den inte kan misstas för en 1:a, och 1:an skrivs som ett enda rakt streck. Det är viktigt att beakta – om man nämligen skriver 7:an eller 1:an fel slopas röstsedeln. Vik sedan ihop sedeln så att numret inte syns utåt. Gå till valurnan, låt valfunktionären stämpla röstsedeln och lägg den stämplade sedeln i valurnan.

SAMHÄLLE

DÄRFÖR ÄR VÄLFÄRDSOMRÅDESVALET MINST LIKA AVGÖRANDE SOM RIKSDAGSVALET TEXT FOTO

Anna Hellberg Sofia Jern

– Välfärdsområdesvalet är historiskt och unikt. Det här allra första valet är minst lika viktigt som riksdagsvalet.

hon. Passligt till advent och jultider, som i sin tur sätter kampanjen på paus.

Det säger Veronica Rehn-Kivi, riksdagsledamot för SFP och medlem i riksdagens socialoch hälsovårdsutskott. Hon hör till en av dem som suttit på de mest centrala platserna under de senaste fem åren av sote-reformeringen. Att valet är viktigt säger hon inte bara för att socialoch hälsovården är en av de allra viktigaste funktionerna i hela samhället, utan också för att de som blir invalda den 23 januari kommer att sitta på en ovanligt stor mängd makt – och ansvar – att prioritera och förnya.

Valets tidpunkt, strax efter jul, är något som diskuterats och kritiserats. Rehn-Kivi tycker också att tidpunkten har sina utmaningar, men förklarar att det inte fanns andra alternativ. Reformen godkändes i riksdagen den 23 juni 2021, och efter att en lag av denna kaliber godkänns måste man vänta minst ett halvt år före det går att ordna val. Valet måste ändå hållas så fort som möjligt för att de nyvalda fullmäktigena ska ha tid att göra allt förberedande arbete innan reformen träder i kraft den 1 januari 2023.

Men mera om detta senare. Först hör vi vad Rehn-Kivi själv har för känslor inför det splitternya valet. I svaret kan man urskilja både iver och lite oro.

– Vi tyckte alla det var korkat att kandidatsiffrorna kommer den 23 december, dagen före julafton. Ska man då börja beställa massor med kampanjmaterial? Under jul och nyår har man kanske inte full kampanjstämning, åtminstone är inte väljarna inställda på val då. Istället blir det ett par veckor av effektiv kampanj i januari, funderar Rehn-Kivi.

– Jag är nog jätteivrig och hoppas på att äntligen få börja jobba med något konkret, och valkampanj är alltid roligt. Att träffa människor, svara på frågor och tala om vikten av att vi har en bra vård i det här landet, svarar hon. Oron däremot, stämmar från valdeltagandet som förutspås bli lågt. Prognosen är inte så oväntad, eftersom få vet om att valet är på kommande, och ännu färre är insatta i vad valet handlar om eller varför det är så viktigt. Rehn-Kivi säger att informationen från såväl myndigheter, kommuner som partier är jätteviktig – för att inte tala om pressen, som vaknat upp till valet rätt så sent. Till och med kandidater har vaknat upp sent, säger

En dryg månad efter valet, den 1 mars, börjar jobbet för de nya fullmäktigeledamöterna. Före reformen träder i kraft har beslutsfattarna 10 månader på sig att fatta beslut som gäller personalen som ska flyttas över från kommunerna till välfärdsområdena, hurdana IT-system man ska ha, vilka fastigheter som ska användas, vilka tjänstemän som ska väljas och mycket mer. Besluten är många och stora redan i början, och därför hoppas Rehn-Kivi att många av dem som blir invalda är både erfarna beslutsfattare och insatta i vårdfrågorna.

. 10 .

Veronica Rehn-Kivi är riksdagsledamot och medlem i riksdagens socialoch hälsovårdsutskott.

. 11 .

De första fullmäktigena drar riktlinjerna ganska långt också för följande fullmäktigen. Man ändrar inte sådär bara. Veronica Rehn-Kivi

DEN LIVSVIKTIGA, FÖRDÖMDA REFORMEN

Vi backar några månader tillbaka, till slutet av juni när sote-reformen äntligen godkändes efter en process på omkring 15 år. Rehn-Kivi beskriver känslan efteråt som en stor lättnad. – Inte för att innehållet skulle ha varit idealt på alla sätt, men för att vi hade jobbat så länge för en reform, och vi visste att den behövs. Under den föregående regeringsperioden, då SFP satt i oppositionen, var Rehn-Kivi med och motverkade den dåvarande modellen för reformen som Sipiläs regering försökte driva igenom. – Vi satt dygnet runt och jobbade för att den inte skulle gå igenom, den var problematisk på så många sätt – vilket också grundlagsutskottet sedan kom fram till. Sipiläs sote-modell var ändå inte det första misslyckade försöket på en reform. Vi backar tillbaka några steg till. Året är 2005, och dåvarande region- och kommunminister Hannes Manninen (C) i Matti Vanhanens regering presenterar sin kommunoch servicestrukturreform som ska bli

det första försöket på en reform av Finlands socialoch hälsovårdssystem. Sedan dess har fyra olika regeringar under ledningen av fem olika statsministrar försökt knäcka sote-nöten. Det var först med den femte regeringen, och sjunde statsministern (med Sanna Marin som tog över efter Antti Rinne) som den efterlängtade och kontroversiella reformen gick igenom. Hur kommer det sig att sote-reformen tagits upp gång på gång trots att den verkat dömd att misslyckas?

av situationen måste vi på något sätt effektivera hela vården. Det betyder betyder bredare axlar och större enheter, konstaterar Rehn-Kivi. Genom större enheter och en finansieringsmodell där pengarna går via staten och delas ut enligt vårdbehovet, blir klyftan mellan de olika områdena mindre. Utöver sammanslagningarna är utjämningen av finansieringen också avgörande. Annars skulle skillnaderna mellan områdena ändå förbli för stora. SOTE-REFORMEN PÅVERKAR INTE

Reformen behövs för att alla inte får lika bra vård i Finland. Redan nu är situationen svår på många håll, och utan en reform skulle kurvan peka skarpt nedåt. Finlands befolkning blir äldre, och ju äldre man blir, desto mer – och dyrare – vård behöver man. Särskilt Finlands små kommuner med en åldrande befolkning skulle inte ha råd att ta hand om sina invånare utan reformen. – I en liten kommun kan bara en dyr hjärtoperation fälla hela budgeten. För att klara

. 12 .

BARA SOTE

Hur fungerar då denna nya finansieringsmodell? Jo, lite som Robin Hood, förklarar Veronica Rehn-Kivi. Staten är hjälten som tar från de rika (de kommuner där befolkningsstrukturen är hållbar och skatteintäkterna räcker till för vården) och ger till de fattiga (kommunerna där sote-tjänsternas finansiering varit mest ohållbar). Så blir vården mer jämlik i hela landet.

SOTE-TIDSLINJE 2022 Finansieringsmodellen har sina vinnare och sina förlorare, vilket naturligtvis väckt kritik. Det många reagerat på är att flera kommuner – särskilt i södra Finland – nu i sina välfärdsområden får klara av sote-tjänsterna på mindre medel än före reformen. Men något som undgått många är att reformen inte endast påverkar sote-tjänsternas finansiering. Den påverkar också mängden pengar som kommunerna har kvar för att driva all verksamhet som förblir hos kommunen. Rehn-Kivi bjuder på procentenheter för att illustrera det hela. – Ta som exempel en kommun som satsat 40-50% av sin budget på socialoch hälsovård, och resten på att sköta utbildning, markanvändning, fastighetsunderhåll och mycket mer. Nu kan samma kommun gå miste om 60-70% av sina skatteören (när dessa samlas till den gemensamma sote-potten) och bli kvar med endast 4030% för utbildning och annan kommunal verksamhet. Riktigt så illa är det ändå inte, tillägger Rehn-Kivi. Staten kompenserar nämligen för denna förlust helt och senare delvis,, genom statsandelar. Kommunerna får inte mista mer än högst 60 euro per invånare per år. Det här betyder ändå att kommunerna är beroende av statsandelar för verksamhet som tidigare finansierades med kommunens egna skattepengar. – Och staten kan när som helst föreslå ändringar i statsandelssystemet, poängterar Rehn-Kivi. Så framtiden är oviss för många kommuner i och med den här reformen. ”MAN ÄNDRAR INTE SÅDÄR BARA”

Tillbaka till själva socialoch hälsovården. Finansieringen är inte det enda sättet som sote-systemet ska göras mera hållbart; tjänsterna ska också effektiveras. – Effektiveringen betyder inte att vården skulle bli sämre, utan att man använder alla de resurser som finns på rätt sätt. Smidiga vårdkedjor, undvikandet av onödig byråkrati, utvecklandet av digitala vårdverktyg och fungerande datasystem som samarbetar med varandra, räknar Rehn-Kivi upp.

Men hur man än vänder på det betyder “effektivering” också “prioriteringar”, då det inte finns resurser för all tänkbar service. Inom Svensk Ungdom har de höjts oroade röster ifall reformen, som gynnar kommuner med en äldre befolkning, innebär att unga nedprioriteras. Veronica Rehn-Kivi tröstar en oroad ungdom: – Vi vill ju alla sköta om våra äldre så bra som möjligt, men reformen ska vara bra för alla. Att satsa på det förebyggande, ungdomar, familjerådgivningar, elevvården, skolkuratorer och psykologer är jätteviktig. Redan före corona mådde många unga dåligt och det är något vi snabbt måste ta itu med. Likaså terapigarantin – att du genast får hjälp när du behöver och inte måste vänta, räknar Rehn-Kivi upp. Hon berättar att det finns olika koefficienter enligt vilka välfärdsområdena får pengar. De utgår från hur mycket invånare det finns och hur sjuka de är. Men pengarna är inte öronmärkta och välfärdsområdet väljer själv hur summan fördelas. Det är här som de nya ledamöterna som väljs i januari kommer in i bilden. – Det är viktigt att de kommande fullmäktigena består av personer som har helhetstänk, vilja att utveckla servicen och som har bakgrund i branschen. Man kan inte bara börja driva en sak utan man måste se att pengarna används på ett vettigt sätt, säger Rehn-Kivi. De som sitter i välfärdsområdesfullmäktige har ett stort ansvar och en stor makt när det gäller hur resurserna fördelas inom området. När allt byggs om från grunden finns en unik chans att göra om och göra rätt. Den chansen gäller det att inte slösa bort.

Det första välfärdsområdesvalet hålls den 23 januari 2022.

2021 23.6.2021 godkänner riksdagen äntligen Marins (sd.) regerings sote-reform.

2019 En ny modell för sote-reformen förbereds. Man är extra noggrann med att den den här gången ska vara i enlighet med grundlagen.

2019 Sipiläs regering avgår efter otaliga försök att få igenom en sote-reform.

2016 Lagförslaget med 18 landskap faller i grundlagsutskottet. Förslaget anses vara så problematiskt att det returneras till statsrådet för att förberedas.

2015 En expertgrupp föreslår en modell med 9-12 förvaltningsområden som lösning. Sipilä (C) vill inte gå med på något annat än en modell med 18 landskap. Centern får igenom sitt förslag med landskap med stöd av Sannfinländarna och Samlingspartiet får in ett bolagiseringstvång som ska öka på valfriheten.

2015 En modell med fem områden med specialansvar för sote-tjänster presenteras. I det slutliga lagförslaget finns det 19 soteområden som kommunerna ska finansiera. Grundlagsutskottet fäller förslaget.

2013 Huovinen (sd.) för fram ett så komplicerat lagförslag för en ny sote-modell att inte ens alla i lagförslagets beredningsgrupp kan godkänna den.

2011

– De första fullmäktigena drar riktlinjerna ganska långt också för följande fullmäktigen. Man ändrar inte sådär bara, poängterar Rehn-Kivi.

Katainens (saml.) regering vill minska antalet kommuner till under 100 genom tvångssammanslagningar. Man vill avskaffa sjukvårdsdistrikten och flytta över stora delar av specialsjukvården till de större kommunerna.

Därför är valet minst lika avgörande som riksdagsvalet.

2005 Manninen (C) presenterar sin kommunoch servicestrukturreform som blir första försöket på en reform av Finlands socialoch hälsovårdssystem.

. 13 .

TIPS

S K C A H E F LI u kan göra för att d r e k a s a r g Nå ry gghet i vardagen t n i d a r t t ä b för TEXT

Malin Lindholm

Inför välfärdsområdesvalet talas det en hel del om socialoch hälsovårdsfrågor. Vissa av oss behöver vårdtjänster ofta och regelbundet, andra mindre sällan och mera plötsligt. Särskilt om du hör till den lyckligt lottade gruppen människor som inte varit i behov av sjukvårdstjänster så ofta kan du känna dig lite borttappad när något plötsligt händer. Det finns ändå saker i vardagen du själv kan göra för att förebygga behovet av socialoch hälsovårdstjänster. Allt går inte att förebygga och olyckor kan ske plötsligt, men genom att vara förutseende är det lite lättare att agera då något händer. Att förbereda sig för att något kan hända betyder inte att oroa sig i onödan, utan tvärtom, det kan öka känslan av trygghet i vardagen. Jag har samlat några tips och förslag på hur du kan känna dig lite mera förberedd och trygg i vardagen och lättare agera ifall du råkar ut för en olycka eller nödsituation. BOR DU ENSAM? Det gör en växande andel av befolkningen. Om du bor ensam är du också ensam om du råkar ut för något i hemmet. Därför kan det vara bra att tänka på: • •

Vem som hjälper dig om något händer i hemmet. Får du till exempel ryggskott och inte kan röra på dig som normalt är det bra att ha en eller flera personer du med låg tröskel kan kontakta – till och med mitt i natten. Reservnycklar. Den dagen du glömmer nycklarna är det otroligt skönt om reservnycklarna är lätta att få tag på till exempel av en kompis eller av släktingar.

EN VÄLUTRUSTAD VARDAGSVÄSKA. Du har kanske den där kompisen som alltid bär på vad som behövs i ryggsäcken eller handväskan? Eller kanske du själv känner igen dig i beskrivningen? Genom att bära med några extra grejer i väskan är du förberedd på både större och mindre saker som händer i livet. Några tips på nyttiga saker att ha med sig varje dag: • • • • • • • •

Plåster Tamponger eller bindor Huvudvärkstabletter En liten fällkniv Nål, tråd och säkerhetsnålar Näsdukar Penna Vattenflaska

. 14 .

"Att förbereda sig för att något

kan hända betyder inte att oroa sig i onödan, utan tvärtom, det kan öka känslan av trygghet i vardagen."

ATT TÄNKA PÅ I DITT HEM. Det sägs att de flesta olyckorna sker i hemmet, eftersom vi spenderar så mycket tid hemma och är som mest avslappnande innanför våra egna väggar. För att hålla hemmet säkert finns några grejer man borde orka och komma ihåg att fixa. • • • •

Rengör din spisfläkt regelbundet. Spisfläkten samlar olja och fett, vilket kan utgöra en brandfara. Om du har en diskmaskin är det lätt att tvätta spisfläktens galler där. Se till att du har fungerande batterier i ditt brandalarm. Ha en första hjälpen-väska hemma. Skär du dig i fingret eller stukar foten är det bra att kunna åtgärda direkt. Ha några matportioner klara i frysen. Det underlättar ditt liv om dagen blir lång, och har du en tendens att Wolta mat efter långa dagar så sparar du också pengar. Smidigt också om du oväntat skulle bli försatt i karantän.

TELEFONEN bär du antagligen alltid med dig. Med några lätta steg kan du se till att den är förberedd för nödsituationer. • • •

Ladda ner 112-appen. Med hjälp av appen kan du ringa nödnumret så att nödcentralen ser din position. Namnge viktiga telefonnummer med koden ICE (in case of emergency), för att signalera att detta är nummer som kan kontaktas vid nödfall. Ge din partner eller en nära vän dina föräldrars eller andra närståendes telefonnummer – och tvärtom. Alla i din närkrets får lätt tag på varandra ifall något skulle hända.

PÅ ARBETSPLATSEN. Enligt arbetarskyddet ska arbetsgivaren se till att första hjälpen förverkligas för arbetstagare och andra som vistas på arbetsplatsen. Det ska också finnas en tillräcklig mängd första hjälpen-redskap på arbetsplatsen vid en utmärkt plats. Arbetsgivaren ska också utse en eller flera medarbetare som ansvarar för första hjälpen och se till att dessa personer får den utbildning de behöver. Känns det som att saken inte är på koll på ditt jobb? Snacka med din förman, eller om du är förman, fixa till saken. I skolor och läroanstalter ska det också finnas personer som har utbildning i första hjälpen.

Gav texten dig inspiration eller kanske dåligt samvete över allt man borde tänka på i vardagen? Vi är alla olika, och huruvida du bär på plåster i väskan är ingen mätare på om du är en bra eller dålig människa. Trygghet i vardagen betyder olika saker för oss alla, men vi kan alla göra små eller större åtgärder för att vara lite mera förberedda.

. 15 .

SAMHÄLLE

HUR SKA VI REDA UT TERAPITRASSLET? Vägen fram till mentalvården är lång och komplicerad.

. 16 .

TEXT

Veera Julin, verksamhetsledare för SU i Egentliga Finland Marie Krogius

EKONOMISKT PUSSEL

ILLUSTRATION

20-25% av unga lider av någon form av psykisk ohälsa, och så gott som alla människor kommer i något skede i sitt liv kämpa med sin mentala hälsa. Bland unga är just problem med mental hälsa det vanligaste hälsoproblemet, något som dessutom kan ha långsiktiga konsekvenser, såsom marginalisering. Jag är en av dem som fått kämpa mycket med min mentala hälsa. För snart 10 år sedan gick min bror plötsligt och oförväntat bort – en händelse som satt djupa spår i mig och som bidrog till många problem med min mentala hälsa under flera års tid. Först över tre år efter händelsen vågade jag ringa till SHVS och säga orden: “jag mår dåligt”. Efter det hittade jag en psykolog som gav mig första redskapen att börja reda ut mitt psykiska illamående. När du mår dåligt ska du ha möjlighet att få hjälp genast – oavsett hemort, bakgrund eller någon annan faktor. Ändå rapporteras det att köerna är längst till mentalvårdstjänster för unga och barn. En ohållbar situation råder, där konsekvenserna är långvariga och, i värsta fall, livshotande.

Under de första två åren av min psykodynamiska terapi träffade jag min terapeut två gånger i veckan under ungefär nio månader av året. Trots stödet från FPA betalade jag 20 euro per gång, alltså 40 euro i veckan. Mina årskostnader gick upp till 1500 euro. Jag hade turen och orken att jobba vid sidan om studierna och terapin, men hade trots det svårt att pussla ihop de stora utgifterna, arbetstimmarna och FPA:s begränsningar på hur mycket jag fick tjäna under året utan att mina stödmånader påverkades. Jag är tacksam över att vi har ett stödsystem i Finland där vi inte behöver stå för hela kostnaden när vi blir sjuka, men för en studerande eller person med låga inkomster blir det ändå svårt att pussla ihop terapikostnaderna med vardagen. Depression och ångeststörningar är bidragande faktorer till att antalet sjukpensioner och sjukdagpenningar ökat. Enligt en färsk finsk undersökning finns det ändå både effektiva och förmånliga vårdformer. Efterfrågan på dessa vårdformer motsvarar dock inte utbudet. Över hälften av dem som kunde gynnas av någon form av vård är helt utan, och under hälften av dem som får vård får den i enlighet med vårdrekommendationerna. Dessutom finns det stora skillnader i servicens kvalitet mellan kommunerna. CHANS ATT GÖRA OM OCH GÖRA RÄTT

Som jag ser det finns det två stora problem med dagens mentalvårdstjänster: smidighet och resurser. SPLITTRAD, SVÅR OCH LÅNG VÄG TILL HJÄLPEN Min väg till den psykoterapeut jag gick hos i tre års tid var svår, ångestfylld och frustrerande. För mig som led av ångest var de otaliga telefonsamtalen något som nästan gjorde att jag hoppade av processen. Trots instruktioner om var jag kunde hitta information och vem jag kunde ringa kändes processen väldigt splittrad. För att få rehabiliterande psykoterapi som ersätts av FPA behöver du en diagnos, till exempel om ångest eller depression som hotar din arbets- eller studieförmåga. Från dagen då jag ringde till SHVS tog det 1,5 år tills jag träffade min terapeut för första gången. Under dessa år besökte jag en psykolog hos SHVS, en psykiater på privata sidan, skolpsykolog och var i kontakt med FPA. Att ringa tiotals människor och till var och en förklara varför jag mår dåligt – det tog på krafterna. Hela systemet kändes splittrat och ogenomtänkt; Hur ska en person med ångest, tidsbrist, arbete eller familj hinna och orka med en så komplicerad process? När jag väl fick kontakt med en psykoterapeut, en tid bokad och en treårsplan kände jag en liten lättnad – nu hade jag en person som lyssnade och vi hade en plan. Äntligen hade jag möjligheten att reda ut och prata om min ångest och framtiden såg lovande ut på den fronten. Klart det inte alltid är lätt eller roligt att gå på terapi, men långsiktigt visste jag att det var en nödvändighet. Det fanns dock en konstant oro i bakhuvudet: nästa räkning.

Mycket har hänt på 10 år. Psykiska problem ses inte som ett lika stort tabu, vi vågar prata om vår mentala hälsa och många vågar be om hjälp. De system som ska hjälpa oss att bli friska och stöda vår mentala hälsa släpar dock efter – och nu skakas hela systemet i och med de nya välfärdsområdena och valet i januari. Just nu är alltså ett ypperligt tillfälle att lyfta upp de problem som finns i systemet. Vi måste se till att övergången av ansvaret från kommunerna till välfärdsområdena är smidig, men samtidigt lämna de system som inte fungerade. Allt ansvar ska förstås inte falla på de politiker som blir invalda i välfärdsområdesfullmäktige, utan vi måste inkludera experter från olika områden och nivåer, samt dem som använder tjänsterna. Lättillgänglig vård ska främjas så att alla får vård då det behövs. Det nuvarande splittrade systemet ska enhetligas och göras ändamålsenligt – tjänsterna ska vara nåbara från en och samma lucka. Mentalvården ska ha tillräckliga resurser för att möta de behov som finns i samhället. Satsningar på vårt psykiska välbefinnande är investeringar i framtiden. Vi har inte råd att inte satsa på ungas välmående.

KÄLLOR OCH VIDARE LÄSNING:

Psykporten.fi Lammasaari, M. Svenska Yle, artikel 22.11.2021: Psykiatrisk diagnos i tonåren ökar risken för marginalisering som vuxen… Miettinen, S. Yle.fi, artikel 14.4.2021: Terapiaa kalvaa epätasa-arvo... Saarni, S., Stenberg, J-H. & Holi, M. (2020). Psykososiaalisten hoitojen saatavuutta voidaan parantaa. Lääketieteellinen aikakausikirja Duodecim. 136(18) 2041-2043

. 17 .

INTERVJU

FBK – ALLTSÅ VADÅ? En intervju med Andreas Aalto, ordförande för Grankulla FKB, om hur avtalsbrandkårer fungerar.

INTERVJU OCH FOTO

Marie Krogius

VAD GÖR EN FRIVILLIG BRANDKÅR?

En frivillig brandkår, eller avtalsbrandkår, är en brandkår som har ett kontrakt med räddningsverket och får resurser i utbyte mot frivilliga som hjälper till då det sker bränder eller olyckor. Räddningsverket förser oss med utrustning, bilar och material och vi förbinder oss till ett visst antal räddningsbilar och personer för räddningsoperationer. Till skillnad från de ordinarie brandkårerna är det ingen som dejourerar på stationen, utan vi kommer hit och bemannar bilarna då det behövs. Vissa kvällar, som under nyår eller kraftiga stormar kan vi dejourera frivilligt eftersom vi vet att det kan behövas, men det är inget krav. Avtalsbrandkårer gör i princip precis likadana uppdrag som de ordinarie brandkårerna, men till exempel Grankulla FBK fungerar som extra styrka eller som en ersättande enhet då de ordinarie brandkårerna har fullt upp. I glesbygderna kan avtalsbrandkårerna däremot ha en lite annorlunda roll. De har ofta även avtal för första delvård, det vill säga den vård som ges före ambulansen kommer på plats för att ge förstavård. Det här är speciellt viktigt på orter där det kan ta upp till en timme för ambulansen att hinna fram och man inte kan vänta så länge, till exempel om det behövs återupplivning. I huvudstadsregionen är det inte lika vanligt för avtalsbrandkårer att ge första delvård eftersom ambulansen brukar vara den första på olycksplatsen. Våra uppdrag här går ut på byggnadsbränder, markbränder, trädröjning under stormar och egentligen allt som ordinarie brandkårer gör, men vi kallas ofta in då det behövs mer resurser eller för att utföra eftersläckning.

HAR AVTALSBRANDKÅRERNA NÅGON ANNAN VERKSAMHET UTÖVER RÄDDNINGSOPERATIONER?

KAN MAN DELTA I FBK:S VERKSAMHET TROTS ATT MAN INTE VILL KOMMA MED PÅ LARMUPPDRAG?

Vi har också ungdomsverksamhet där vi erbjuder en gratis hobby för ungdomar mellan 8 och 16 år. Ungdomarna får komma hit cirka en gång i veckan och öva på olika räddningssituationer och dessutom ordnar vi läger och övningsveckoslut. Utbildningen på FBK är gratis och kan vara en väldigt viktig hobby som barn och unga kan delta i oberoende av ekonomisk situation.

Som i all frivilligverksamhet så välkomnar vi förstås alla som vill komma med. Vi behöver alltid fler människor som vill ta del av vår verksamhet, öva på brandsäkerhet eller engagera sig i ungdomsverksamheten.

Vi deltar också i kurser i till exempel rökdykning som ger aktiva behörighet att åka på vissa uppdrag. Vi ordnar också säkerhetsupplysning, det vill säga att åka och visa upp brandbilar och hålla utbildningar i förstahandssläckning i allt från dagis till ålderdomshem. HAR DU VARIT MED OM SKRÄMMANDE SITUATIONER ELLER UPPDRAG?

Det har förekommit situationer som har känts skrämmande. Ofta beror det på att man gjort något utan att tänka eller att krafterna varit slut efter till exempel en åtta timmars markbrandssläckning. Det är naturligt att det finns större risk för farosituationer då man är trött och koncentrationsförmågan och omdömet försämras. Farligt kan det bli om man tror sig veta vad man gör men egentligen inte har tillräcklig erfarenhet eller kunskap. I allmänhet är ändå alla våra uppdrag väldigt trygga. Allt baserar sig på att vi utbildar våra aktiva och övar på olika situationer för att agera rätt vid krävande tillfällen. Vi har mångsidiga övningar för att bygga upp kompetensen och jobbar alltid i par. Så länge det finns en stark tillit till arbetsparet och båda är kompetenta för uppdraget sker det ytterst få på allvar farliga situationer.

. 18 .

På Grankulla FBK har vi ingen skild stödavdelning eftersom vi inte har haft behov av det, men på andra orter kan det finnas stödavdelningar som kommer med på uppdrag men inte är med i det aktivaste släckningsarbetet. Till exempel på långa markbrändssläckningar kan stödavdelningarna vara väldigt viktiga för att dela ut mat och kaffe till dem som utför släckningsarbetet. I Kalajoki var det nyligen en markbrand som krävde en veckas släckningsarbete. Släckningen möjliggjordes av att det fanns frivilliga på plats som stödde brandkårerna i arbetet genom att förse dem med mat. Om man vill komma med och öva på stationen utan att åka på uppdrag är det också väldigt välkommet. Vår huvuduppgift är att vi får ut räddningsbilarna med rätt antal personer som rycker ut men vi tar alltid emot nya medlemmar i vår verksamhet också bara som hobby. Man behöver absolut inte vara gjord av bara stål och muskler för att komma med, utan alla får göra vad de känner att de kan. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT BEVARA OCH FORTSÄTTA STÖDJA AVTALSBRANDKÅRER?

Avtalsbrandkårerna står för ungefär 60% av räddningsverkets uppdrag i Finland, och ansvarar för upp till 90% av Finlands yta. Vi är alltså en jättestor del av räddningsväsendet. Utan avtalsbrandkårer skulle det inte vara möjligt för räddningsväsendet att trygga säkerheten till hundra procent. Det finns ungefär 15 000 personer som är aktiva i

år gammal, Andreas är 23 Grankulla FBK ordförande för ll förstavårdare. och studerar ti i FBK som Han gick med 12-åring .

den frivilliga brandkårsverksamheten, och det behövs alltid fler. På glest bebodda orter är det extra viktigt med aktiva avtalsbrandkårer på grund av den tidigare nämnda första delvården, men i städer är det också viktigt. Där det bor många människor finns det större sannolikhet för olyckor, och de ordinarie brandkårerna har inte alltid tillräckliga resurser för alla uppdrag. Till exempel i Esbo, dit Grankulla FBK räknas finns det fem ordinarie och sex avtalsbrandkårer. Utan frivilliga skulle alltså över hälften av resurserna försvinna. Grankulla FBK får ungefär 80 uppdrag per år. Under markbrandssäsongen och när det stormar är det fler, omkring 10 i veckan, medan det också kan gå flera veckor utan att vi får larm. Dessutom är frivilliga brandkårer “billiga i drift” eftersom allt sker på frivillig basis. Vi får en summa pengar för larmuppdragen men allt går till att upprätthålla föreningens verksamhet, vi frivilliga får inte någon ekonomisk kompensation. Det viktigaste för avtalsbrandkårerna är att ha bra utrustning och stationerna i gott skick. Det är lättare att locka nya aktiva med fungerande redskap. OCH TILL SIST: VAD MOTIVERAR DIG?

Grankulla FBK har varit en viktig hobby för mig sedan jag gick med som tolv år gammal. Då började jag mest för att det lät coolt, men med åren har gemenskapen och vännerna på stationen blivit allt viktigare för mig. Dessutom är det verkligen motiverande att få åka på larmuppdrag. Vetskapen om att det arbete man gör är extremt viktigt; att få släcka bränder och i bästa fall rädda liv – det ger mycket motivation.

. 19 .

SU-personalens vinterrecept

SU-personalen bjuder på några av sina bästa vinterrecept jullovet till ära. Vi hoppas dessa ger dig inspiration ifall du är trött på det gamla eller ifall Mommos kokbok råkat falla ner i diskhon full med diskvatten mitt i julstöket. De färdiga bakverken och rätterna avnjuts bäst till exempel i julbordet eller under mellandagarna med passlig läsning till hands – såsom resten av denna tidning.

Vegansk sill av aubergine Inlagd auberginesill passar veganer och alla andra som vill ha en silliknande rätt. Auberginen liknar sill till sin konsistens när den kokas i kraftigt saltat vatten och sedan får ligga i ättikslag. Ingredienser 2 auberginer (à 400 g) 1,5 l vatten + 3 dl 2 msk salt 2 tsk kryddpeppar 1 dl ättiksprit (12 %) 2 dl strösocker 4 lagerblad 1 rödlök 1 morot Krämig ”senapssill” 2 salladslökar 1,5 dl havrebaserad fraiche (t.ex. Pirkka eller Planti) 1 dl majonnäs (äggfri) 2 msk senap (sötstark) ½ citron 0,5 dl persilja (hackad) 0,5 tsk salt 1 krm svartpeppar (nymald)

Hållbart julbord!

(smakar också bra på mids ommar)

GÖR SÅ HÄR 1. Skär auberginen i cirka 1 cm tjocka skivor och sedan i cirka 1 cm breda stavar (ungefär lika stora som sillfiléer brukar vara). 2. Koka upp 1 ½ liter vatten och saltet i en gryta. Lägg i auberginebitarna och låt koka i 5 minuter. Ta grytan åt sidan och låt stå i 15 minuter. Ta upp auberginen med hålslev och låt rinna av ordentligt. Pressa eventuellt försiktigt med hålsleven så att all överlopps vätska pressas ut. Glasmästar-"sill": rossa kryddpepparkornen i en mortel. Koka upp ättika, socker och 3 dl vatten med kryddpeppar och lagerblad. Låt lagen kallna. Skala och skiva lök och morot. Varva aubergine, lök och morot i en stor burk. Häll över lagen och låt ”sillen” stå i kylen cirka 1 dygn. Krämig ”sill”: Ansa och strimla salladslöken. Rör ihop fraiche, majonnäs och senap. Blanda i salladslök och persilja. Krydda med salt och peppar. Ta upp hälften av den inlagda ”sillen” och blanda ner den i såsen.

. 20 .

Cheesecake med pepparkaksbotten

Saffranssockerbullar med vit choklad

Vem har inte varit med om att ha kvar massor med pepparkakor på mellandagarna? Istället för att spara dem och låta dem bli dåliga kan du smula dem och göra den här smaskiga cheesecaken som inte kräver någon ugn.

Ingredienser för 24–26 bullar ½ g saffran (1 påse) + 1 tsk strösocker 3 ½ dl mjölk, fingervarm 25 g jäst 1 ägg 1 krm salt ¾ dl strösocker 75 g smör, rumsvarmt 1 tsk kardemummakärnor, mortlade 12–13 dl vetemjöl

Ingredienser för 8 portioner 4 dl vispgrädde 4 ägg 2 dl socker 400 g färskost finrivet skal av 1 och ½ apelsin 150 g pepparkakor

Fyllning ca 150 g vit choklad, hackad 50 g smör, rumsvarmt 2 msk florsocker

GÖR SÅ HÄR 1. Vispa grädden så att den blir fast.

Garnering ev. 1 ägg smör strösocker

2. Dela äggen i gulor och vitor. Vispa gulorna med sockret. 3. Vispa ner färskost och finrivet skal av 1 apelsin med gulorna och sockret.

! d en twist e m r e ik s s Kla

GÖR SÅ HÄR 1. Stöt saffranet i en mortel tillsammans med 1 tsk socker. Blanda saffran och mjölk i en bunke. Smula ner jästen och rör om tills den lösts upp. Tillsätt ägg, salt, strösocker, smör, kardemumma och vetemjöl, lite i taget. Knåda degen i några minuter. Låt den jäsa under bakduk i 50–60 min.

4. Vispa äggvitorna hårt. Vänd försiktigt ned först grädden och därefter äggvitorna i blandningen. 5. Klä insidan av en form med plastfolie. Häll smeten i formen. 6. Mixa pepparkakorna tills de blir smulor. Fördela dem över formen, men spara lite till garnering.

2. Dela degen i 24–26 bitar och forma dem till bollar. Tillred fyllningen genom att blanda hackad choklad, smör och florsocker till en massa. Dela massan i lika många högar som bullar. Gör ett hål i varje bulle och tryck ner fyllning. Nyp ihop hålet ordentligt.

7. Ställ i frysen i minst 4 timmar. 8. Ta ut cheesecaken ca 15 minuter före servering, stjälp upp formen på ett fat och ta bort plastfolien. Garnera med pepparkakssmul och resterande apelsinskal.

3. Lägg bullarna med skarven nedåt på en plåt med bakplåtspapper. Låt dem jäsa under bakduk i cirka 30 minuter. Sätt ugnen på 250 grader. (Pensla eventuellt bullarna med ägg efter jäsningen om du vill ha en glansig yta, men eftersom de ska penslas med smör efter gräddningen så kan man hoppa över det steget).

9. Njut!

Ett got t sätt a tt ge g amla bakverk ett nytt liv

4. Grädda bullarna mitt i ugnen i cirka 9–13 min. 5. Pensla bullarna med smält smör medan de fortfarande är varma och doppa dem i strösocker. Låt dem svalna på en plåt eller ett galler.

. 21 .

Bra att veta

r, Om du bor i Helsingfors till exempel på grund av studie du inte men har rösträtt i någon annan kommun så behöver t att åka till hemorten för att rösta. Det kommer vara möjlig förhandsrösta smidigt i Helsingfors.

. 22 .

UNDANTAGET HELSINGFORS Efter valet i januari kommer social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna, som i dag ligger på kommunerna, överföras till 21 välfärdsområden. Helsingfors kommer inte att tillhöra något välfärdsområde, utan staden ansvarar fortsättningsvis själv för att organisera socialoch hälsovården och räddningstjänsterna. En särlösning är något som staden högt krävde, och fick.

Emmi Piippo, verksamhetsledare för SU i Helsingfors och övriga Finland BILD Sofia Jern TEXT

OMFATTANDE OMSTRUKTURERING

Reformen kommer oundvikligen skapa en ny administrativ struktur för staden. Förberedelserna inför reformen är i gång och de finansieras statligt. Helsingfors har beviljats omkring 12 miljoner euro bara för själva strukturreformen. Den största förändringen gäller ändå hur vården finansieras. Hittills har städerna och kommunerna i huvudsak finansierat vården med kommunalskat-

INGET VAL

ten. I och med reformen kommer staten att dela ut

Helsingforsare har i kommunalvalet i juni 2021 valt

pengar till välfärdsområdena, och det har gjorts upp

vem som styr stadens socialoch hälsovård i fram-

en finansieringskalkyl som utgår från ett antal olika

tiden. De invalda 85 ledamöterna i stadsfullmäkti-

faktorer för hur pengarna ska fördelas. Tillspetsat

ge kommer att ha den högsta beslutande makten i

kommer finansieringsmodellen att betyda en del

socialoch hälsovårdsfrågorna. Stadsfullmäktige i

överföring av skattemedel från Helsingfors till övriga

Helsingfors kommer att motsvara välfärdsområdes-

delar av landet. Detta har fått flera Helsingforspoli-

fullmäktige och sote-nämnden kommer ha en cen-

tiker att höja sin röst. Då första versionen av reger-

tral roll. Stadens tvåspråkighetskommitté, som för

ingen Marins sote-förslag publicerades var de facto

tillfället bara har en rådgivande och initiativtagande

majoriteten av Helsingfors stadsfullmäktigeledamö-

roll, ska bli en nationalspråksnämnd. Det är ett nytt

ter kritiska – över partigränserna. Även om det skett

organ som också varje tvåspråkigt välfärdsområde

positiva förändringar efter den första versionen,

bör ha enligt lag, och som ska se till att vården på

upplevs det fortfarande på flera håll att Helsingfors

svenska tryggas.

och huvudstadsregionens särdrag som segregation,

Ur invånarnas synvinkel kommer mycket att vara

kraftig befolkningstillväxt och ökade utmaningar

som förr. Helsingfors kommer också efter reformen

inom psykiskt välmående inte beaktas tillräckligt bra

ha egna hälsovårdscentraler och egna sjukhus. Vi får

i finansieringen.

fortsätta vara föregångare i att förverkliga terapigarantin, behålla avgiftsfriheten vid hälsovårdscen-

VAD HÄNDER HUS?

traler och ha våra nya familjecenter. Akutvården

HUS kommer att kvarstå och Helsingfors kommer

kommer att vara i HUS* händer, som i dagens läge.

fortfarande att vara den största delägaren som nu samarbetar med fyra andra områden: Västra

Det här betyder dock inte att det inte skulle ske någ-

Nyland, Östra Nyland, Mellersta Nyland och Van-

ra förändringar alls. Reformen kommer nämligen att

da-Kervo istället för 23 kommuner. I praktiken

ha en inverkan på stadens verksamhet.

måste HUS läggas ner och grundas på nytt men det är något som inte kommer att påverka det dagliga patientarbetet.

*Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

. 23 .

DET HÄR VILL SVENSK UNGDOM JOBBA FÖR I VÄLFÄRDSOMRÅDENA Vi vill att all vård ska utgå från individen och att vården ska vara så lättillgänglig som möjligt. Ingen ska behöva bollas från en lucka till en annan för att få vård, utan vården ska fungera smidigt och samarbetet mellan myndigheterna ska vara felfritt. Vården ska vara tillgänglig för alla, vårdköerna får inte bli för långa och det skall alltid finnas tillräckligt med utbildad personal för att säkerställa att man får rätt slags vård då man behöver det.

Personal inom socialoch hälsovården bör erhålla skälig kompensation, vilket också lockar kvalificerad personal till branschen. Äldreomsorgen måste alltid vara av hög kvalitet och utgå från individens behov och önskemål. Alla ska ha rätt att åldras värdigt. Preventivrådgivningen ska vara tillgänglig för alla, och alla under 25 år ska erbjudas gratis preventivmedel.

FÖREBYGGANDE VÅRD ska prioriteras både när det gäller

psykiska och fysiska hälsoproblem, och välfärdsområdena ska ha ett tätt samarbete med kommunerna kring den. Detta eftersom satsningar på förebyggande vård alltid betalar sig tillbaka på lång sikt. Digitala vårdtjänster möjliggör anpassad vård i enlighet med klientens behov, men den mänskliga kontakten är ändå livsviktig och får inte bortses. Tolkar ska alltid erbjudas enligt behov, det är viktigt att få prata sitt modersmål då man är sjuk. Mentalvården ska vara tillgänglig och alltid erbjudas med låg tröskel. Det ska finnas tjänster som erbjuder samtalshjälp där unga inte behöver boka tid. För att säkerställa att elev- och studerandevården når ut till unga ska vården finnas fysiskt på plats i skolan och andelen elever/studerande per skolkurator eller skolpsykolog får vara maximalt 500.

väsendets närmaste enheter är tillräckligt kort också i framtiden. Reformen får inte leda till långsammare responstider, utan tjänsterna ska alltid vara tillgängliga på kort varsel. Den prehospitala akutsjukvårdens framtid får inte enbart hänga på effektiverandet av tjänsterna och den statliga styrningen får inte leda till lokala försämringar i tjänstenivån – däremot ska de olika områdena lära sig av varandra.

TILLGÄNGLIG OCH FÖRDOMSFRI VÅRD är viktig för att vi ska upprätthålla social välfärd och trygghet, samt främja delaktighet och jämlikhet.

För oss är det viktigt att olika typer av serviceboenden för missbrukare och andra utsatta personer garanteras och att fler mödra- och skyddshem upprättas och att finansieringen för dessa säkerställs. Samarbetet mellan olika myndigheter måste alltid fungera felfritt i situationer som involverar offer för våld i nära relationer. Barnskyddet ska ha tillräckliga resurser så att det klarar av att behandla varje fall smidigt.

EN TRYGG VARDAG uppnås genom att avståndet till räddnings-

Liksom med alla samhällssektorer, har volontärverksamhet stor betydelse också för räddningsväsendet. Avtalsbrandkårerna ska ha tillräckliga resurser för att rycka ut inom utsatt tid, och stödet för avtalsbrandkårernas brandmän ska stärkas. På mindre orter tryggas räddningstjänsterna genom aktiva avtalsbrandkårer.

. 24 .

Ö ST E R B OT T E N

Vasa

MATILDA HELLSTRÖM Studerande, Ordförande i studentföreningen N.U.D rf för verksamhetsåret 2021

REBECCA KJELLMAN

Korsholm

Röntgenskötare, 28 år

ROBERTH SJÖSTRÖM

Malax

HEIDI HEMMING Närvårdare, medlem i Åminne folkparks styrelse, 27 år

Studerande, kretsordförande för SU i Österbotten, 21 år

Närpes

Studerande, medlem i SU i Österbottens kretsstyrelse, 29 år

MARIA TOKOU

Kronoby

Kanslist, medlem i kretsstyrelsen för SU i Österbotten, 26 år

. 25 .

Jakobstad

Centrumutvecklare, 28 år

Vörå

RASMUS MATTUS

IDA-MARIE JUNGELL

LINA SJÖSKOG

Pedersöre

Studerande i hälsovetenskaper, närvårdare, 24 år

FRANS VILLANEN

Vasa

Studerande, Stadsfullmäktigeledamot i Vasa, 26 år

M E L L E R S TA Ö S T E R B OT T E N

Karleby

INA MATTILA Ravintolapäällikkö, 24 vuotta

Karleby

NATALIE STORBACKA-KOIVUNEN Ekonomimagister, hälsocoach, 27 år

N O R R A Ö S T E R B OT T E N

VERONICA HELANEN

Uleåborg

Opiskelija, 21 vuotta

Du kan kontrollera ditt röstningsställe på www.vaalit.fi eller i brevet om rösträtt du fått hem.

. 26 .

V Ä ST R A N Y L A N D

VILLE BERGLUND

Raseborg

Politices kandidat, 28 år

ANDREAS HINDRÉN

Esbo

KARIN CEDERLÖF

Jurist, sakkunnig i miljöfrågor och grundläggande rättigheter. Fullmäktigeledamot för SFP i Esbo, 27 år

Raseborg

Tullinspektör, IT-tradenom, 29 år

Hangö

EDVARD LINDFORS Studerande, 24 år

Ingå

PATRICIA GRÖNHOLM Vakthavande styrman, medlem i Ingås frivilliga brandkår, 20 år

LINDA SEDERHOLM

Esbo

Diplomingenjör, doktorsstuderande, 27 år

Esbo

Raseborg AMANDA SÖDERSTRÖM

JULIA STÅHLE

Hälsovårdare, 26 år

Politices kandidat, Förbundsstyrelsemedlem i Svensk Ungdom, 24 år

EMIL STRANDELL

Kyrkslätt

Beväring, 19 år

Fler kandidater i Västra Nyland på nästa sida . 27 .

VÄSTRA NYLAND

SEBASTIAN TOLVANEN

Raseborg

Sjukskötare, ordförande för Svensk Ungdom i Nyland, 25 år

ANITA WESTERHOLM

Raseborg

Stadsstyrelseordförande i Raseborg, Förbundsordförande för Svenska Kvinnoförbundet, 26 år

HENRIK WICKSTRÖM

Ingå

Politices magister, näringslivspolitisk sakkunnig, 27 år

E G E N T L I GA F I N L A N D

MI ADOLFSSON

Pargas

Studerande, vice ordförande för Svensk Ungdom i Egentliga Finland, 23 år

VEERA GRANROTH

Åbo

Studerande, vice ordförande på SU, ordförande för ÅAS, suppleant i Åbo stadsfullmäktige och medlem i socialoch hälsovårdsnämnden i Åbo, 22 år

VILLE KÄLDSTRÖM

Politices magister, sakkunnig inom arbetsförmedling (sjöfart), 29 år

Läs mer om våra fantastiska kandidater på su.fi/kandidater2022 . 28 .

Åbo

Ö ST R A N Y L A N D

FLORENTA DUSHI

Borgå

Opiskelija, 18 vuotta

OTSO REIJONEN

Sibbo

TOBIAS LILJESTRÖM 24 år

Borgå

Ylioppilas, RKP-nuorten hallituksen jäsen, 19 vuotta

EMIL NYGÅRD

Lovisa

Landsbygdsföretagare, 21 år

Borgå

FRIDA SIGFRIDS Förbundsordförande för SU, Politices kandidat, 25 år

SHARIE SVEHOLM

Marknadsförare, tradenom, 24 år

Du kan läsa vårt valprogram i sin helhet på su.fi/valprogram2022 Voit lukea vaaliohjelmamme myös suomeksi osoitteessa su.fi/vaaliohjelma2022 . 29 .

Borgå

BLI MEDLEM I

SVENSK UNGDOM! Vi är ett socialliberalt förbund som samlar samhällsintresserade ungdomar som vill jobba för flerspråkighet och liberalism. Vi vill se ett samhälle som värnar om människan och miljön på ett ekonomiskt hållbart sätt. Vi vill ha en omvärld som vi kan vara stolta över i dag, i morgon och i framtiden. Det enklaste och effektivaste sättet för dig att bidra till ett sådant samhälle är att bli medlem i SU! Vår trovärdighet, finansiering och framförallt vårt politiska inflytande växer för varje medlem. Samtidigt får du fantastiska medlemsförmåner. Bli medlem idag! DU KAN BLI MEDLEM OM DU ÄR • mellan 14 och 29 år • finländsk medborgare eller utländsk medborgare med hemort i Finland

https://su.fi/bli-medlem/

. 30 .

Svensk Ungdom styrs av förbundsstyrelsen som väljs varje år under kongressen, som är SU:s årsmöte. Men det finns också många andra sätt att vara aktiv i SU! KRETSAR

UTSKOTT

Alla medlemmar i Svensk Ungdom hör till en lokalavdelning, och lokalavdelningarna hör till kretsar. Kretsarna arrangerar regionala evenemang, utbildningar och studiebesök och tar ställning till lokala politiska frågor.

Svensk Ungdoms verksamhet bedrivs också i utskott. Utskotten är nationella organ för olika politiska områden som ekonomi, jämställdhet och internationell politik. Utskottens ordförande och medlemmar utses av förbundsstyrelsen – man kan söka till dem varje vår efter SU:s förbundskongress men man kan också när som helst under året mejla till adressen info@su.fi och ansöka om en plats i något av utskotten.

Svensk Ungdom har 4 kretsar: • • • •

Svensk Ungdom i Österbotten Svensk Ungdom i Egentliga Finland Svensk Ungdom i Nyland Svensk Ungdom i Helsingfors och övriga Finland

EKONOMI- OCH ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTSKOTTET

(EPU) arbetar för att stärka och utveckla SU:s profil i ekonomi- och arbetsmarknadsfrågor. Om du brinner för ekonomi eller bara vill lära dig mera om ämnet så är EPU utskottet för dig! (IU) ansvarar för SU:s internationella verksamhet och bevakar SU:s intressen runtom i världen. Utskottet samarbetar med organisationer, deltar aktivt i evenemang på olika håll i världen och påverkar politiken såväl nordiskt, europeiskt som globalt – om du vill göra samma sak är det här utskottet för dig!

DET INTERNATIONELLA UTSKOTTET

MILJÖUTSKOTTET (MiPU) arbetar med frågor som berör

miljö och klimat. För att uppnå en miljövänligare och mer hållbar värld bör miljön tas i beaktande i all politik. Ivrar du också för en hållbar framtid får du gärna engagera dig i miljöutskottet! JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTET (JämU) bevakar frågor som gäller alla köns lika rättigheter. Utskottet arbetar bland annat för en jämställd arbetsmarknad och lika löner, könsminoriteters rättigheter och jämställdhet inom politiken. Om du vill jobba för jämställdhetsfrågor så är det här utskottet något för dig!

Alla kretsar och utskott har sina egna konton på Instagram. Glöm inte heller att följa SU:s huvudkonto @svenskungdom_rkpnuoret KRETSAR @suiosterbotten @suaboland @suinyland @suihelsingfors

UTSKOTT @su_equality @su_economy @su_environment @su_international_comittee @utskottetlsk

SU:S HÖGSKOLEPOLITISKA UTSKOTT LIBERALA STUDERANDE

(LSK) engagerar sig i utbildningsfrågor, högskolepolitik och studerandes rättigheter. Om du brinner för utbildning och frågor som är viktiga för studerande så är det här utskottet för dig!

. 31 .

VALDAG

23.1.2022 Förhandsröstning 12–18.1.2022 Förhandsröstning utomlands 12–15.1.2022

. 32 .