Issuu

—

omars illam Ungd åen / A de M E T

"Samhället borde ge mer resurser åt folk att gå till botten med sina problem. Det är ingen inbesparing att flytta skolpsykologen till hälsocentralen, till exempel. Det leder bara till större kostnader längre fram. Det fanns ingen skolpsykolog eller kurator i min hemkommun för det var bortsparat under nittiotalets ekonomiska kris. Jag har kostat jävla mycket pengar för samhället, ska du veta." MARIA, mobbningsoffer som drabbats av depression och utbrändhet

№ 5 / 2013

SVENSK FRAMTID

CHEFREDAKTÖR Fredrik Westblom fredrik@su.fi +358 (0)45 7731 0276

FORMGIVNING

SVENSK FRAMTID № 5/2013

ANSVARIG UTGIVARE

Ida Wikström www.idawikstrom.com

Niklas Mannfolk MEDVERKANDE

Sandra Grindgärds Niklas Mannfolk Ida Schuman Erik Kaunismäki Pia Backman Johanna Granvik Andrea Nyberg Katja Flittner Anna Abrahamsson

INNEHÅLL

Ledare � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 SU i media � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4 Anslagstavlan � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 5 — Politik —

TRYCKERI KSF Medias tryckeri Mårtensbyvägen 11 B 01 620 Vanda

REDAKTIONEN

UPPLAGA

Simonsgatan 8 A 00 100 Helsingfors (09) 693 072 47 sf@su.fi www.su.fi

№ 5/2013 � � � � � � � � � � � � � � � � � 3 000

ISSN 078-4427

Unga är visst politiskt intresserade � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 6 Här har ni den nya historiken, varsågoda! � � � � � � � � � � � � � � � 7 Svensk Ungdom, 70 år � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 8 De minns sin tid som ordförande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 9

För Ingå i tiden � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 10 Välkommen med i SU-gänget � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 11 Årets skuggmedalj till Dream Academy � � � � � � � � � � � � � � � � � 12 kolumn / Skolor, språk och långsökta historier � � 12 Det är dags för politikurs! � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 13 Börja motionera, SU:are! � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 14 kolumn / Vi har råd med medmänsklighet! � � � � � � � 14 TEMA / Ungdomars illamående � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 15 "Jag känner sorg och ilska" � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16 De unga mår dåligt – Ta det på allvar! � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 18 Ungdomsgarantin lanseras i Europa � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 19

Migration och integration på GLOBSOL 2013 � � � � � � 20 Kolumn / Bildung ist Bundessach � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 20 LSK � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 22 — Ekonomi —

”Vad har vi någonsin fått ut av EU?” � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 23 Kolumn / Att skjuta sig själv i benet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 23 Tro på er själva, företagare! � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 24 "Lyssna på äldre men tro på dig själv" � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 24

kolumn / Sluta utbilda magistrar! � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 24 — Popkult— Ritz ska vara ett alternativ � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 26 Ankdammen � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 26

LEDARE

Hur ofta har jag inte hört den frasen? Hur ofta har inte politiker, företagsledare och personer på viktiga samhällsposter sagt de fyra magiska orden i ett försök att tilltala den yngre generationen? Samtidigt kallar dessa personer ofta och gärna ungdomarna för en problemgrupp. De unga röstar inte. De unga arbetar inte. De unga är inte intresserade av samhället. Jag tycker inte det är särskilt konstigt att de unga inte bryr sig. Det är beklagligt men förståeligt. Varför ska någon som dels beskylls för allehanda nutida problem och dels belastas med framtida problem bry sig mindre om vad de här personerna säger? Låt mig ge ett exempel. Vi har ett val på kommande – ett val där vi i Finland ligger på den absoluta botten vad gäller att få ungdomarna att rösta. Det är helt klart ett problem, med tanke på att vi samtidigt nätt och jämnt rest oss ur den något prekära situation Europa hamnade i häromsistens. Ekonomin är svag och vi har extremistiska rörelser på språng i hela unionen. Så hur lockar politikerna de unga att rösta i detta potentiellt livsviktiga val?

” U ngdo m arna ä r vår f ra m tid.”

Fredrik Westblom, chefredaktör

Till ungdomen

Tja, hur vore det med att först underförstått säga ”vi klantade oss” och sedan fortsätta med ”men nu är det dags för de unga att reda upp situationen”? Det är inte en fungerande strategi, särskilt inte som så många samtidigt tycker ungdomarna bara latar sig på sofflocket. Ungdomarna är vaken lata eller obrydda. De bekymrar sig över samma samhällsproblem som de vuxna och de ser samtidigt sin egen framtid gå i stöpet. ”Mamma och pappa har ju inget arbete. Varför skulle jag få något då, särskilt som jag inte har något toppbetyg”, tänker de och bestämmer sig för att inte bry sig om ett samhälle som inte bryr sig om dem – förutom när det ska vinna över ungdomarna till sin sida. Det här är en både felaktig och farlig inställning. Därför borde de vuxna finnas där för att förklara för ungdomarna att situationen definitivt inte är så mörk som den ser ut och att det visst lönar sig att rösta för att vi alla i och med det kommande Europaparlamentsvalet ska få en chans att resa oss upp och förbättra saker – tillsammans. Men om man antyder att det är ungdomarna som har det största ansvaret över att rätta till si-

"Jag tycker inte det är särskilt konstigt att de unga inte bryr sig. Varför ska någon som dels beskylls för allehanda nutida problem och dels belastas med framtida problem bry sig mindre om vad de här personerna säger?" tuationen betyder detta samtidigt att man själv (de äldre politikerna; i förlängningen politiken) medger att man misslyckats, gett upp och låter nya krafter ta över. Jag vill bygga en bättre värld för mina barn att bo i. Jag vill inte förstöra allt omkring mig för att sedan säga ”grattis, du får reda upp skiten.” Det är därför jag röstar. Inte för att någon med förebrående röst tycker det är mitt ansvar.

SVENSK FRAMTID

№5

SU I MEDIA ÅU, webb 7.11

ÅU:s artiklar fick SU att reagera. SFP:s ungdomsorganisation SU har läst dagens artiklar om moderpartiet och flyktingfrågan i Åboland. I artiklarna framgår att ute på fältet delar SFP:arna inte den värdegrund som partiet står för, skriver SU i ett uttalande. Att förutsättningarna för en lyckad integration är dåliga är ingen ursäkt för att inte jobba för flyktingfrågor, menar organisationen. — Att det är kärva ekonomiska tider för de åboländska kommunerna är ingenting jämfört med vad flyktingarna utsätts för. Vi måste kunna hjälpa en del av dem, om inte bara för att visa gott exempel till andra kommuner, ja till och med andra EU-länder, säger Ville Forss som är kretsordförande för SU i Åboland. Pressmeddelande

Stöd demokratiutvecklingen i Ukraina Niklas Mannfolk, förbundsordförande Sandra Grindgärds, förbundssekreterare H undratusentals ukrainare har sedan den 21 november tagit sig ut på gatorna för att fredligt protestera mot presidentens uppenbara ovilja att samarbeta med EU. Demonstranterna är i huvudsak unga ukrainare som är trötta på den nuvarande regimens odemokratiska sätt att styra landet. De senaste dagarna har demonstrationen urartat i våldsamheter, dels på grund av att polisen använt sig av våldsamma metoder för att motarbeta demonstranterna. ɝɝ Svensk Ungdom stöder den ukrainska befolkningens strävan efter demokrati, öppenhet och korruptionsfri politik, och fördömer allt våld som hotar möjligheterna till fredlig åsiktsyttring och demonstration. Det är ofattbart att ett europeiskt land så påtagligt struntar i sina medborgares rätt att bestämma om sin egen framtid, säger förbundsordförande Niklas Mannfolk. Det finns en stark tro på att saker blir bättre bara man får en koppling till västvärlden, vilket ett handelsavtal med EU och i framtiden ett EU-medlemskap skulle leda till. Speciellt befolkningen i västra Ukraina förväntar sig mycket av

samarbetet med EU. Många unga ukrainare är trötta på en president som stjäl och mutar, ageranden som man i andra länder hamnar i fängelse för. Den ryska energipolitikens grepp om Ukraina snedvrider också demokratin. Dessutom har man bevis från tidigare på att tillförseln stängs av om politiken inte faller oligarkerna i smaken. Samtidigt går över hälften av Ukrainas export till de forna sovjetstaterna, och handelsförbud har också använts som påtryckning för att få Rysslands vilja igenom i Ukraina. ɝɝ Det är omöjligt för en regering som är så i de ryska oligarkernas grepp att föra en hållbar ekonomisk politik. Om man i nuläget inte gör som Ryssland vill minskar de resurser som behövs för en hållbar socialpolitik ytterligare. Det är viktigt för Ukraina att få ett avtal med EU som också stöder den konkurrenssvaga ukrainska industrin. EU kan i sin tur inte ingå avtal med ett land som inte uppfyller de krav för samarbetet som EU har, avslutar Mannfolk som hoppas på att konflikten får en demokratisk lösning.

VBL & Syd - Österbotten 22 .11

Sluta slänga mat! I förra lördagens Vbl (16.11) kunde vi läsa om hur stort matsvinn butikerna inom Stormossens avfallsområde har. Butikerna har hittills i år slängt mer än en miljon kilogram matvaror, och vi tror att situationen ser likadan ut i andra avfallsområden. … Samtidigt behöver över 200 000 finländare per år mathjälp. Det här är varken etiskt eller ekonomiskt försvarbart; dessutom är maten som slängs en belastning för miljön. L isa Pal m ,

kretsordförande för SU i Österbotten VN , webb 4.1 0

Fredrika Åkerö blir ungdomssekreterare. Pol. kand. Fredrika Åkerö blir ungdomssekreterare i Raseborg. Stadens fritidsnämnd var i torsdags enhällig i sitt val av Åkerö. Tjänsten hade sökts av inalles sju personer, av dem intervjuades fyra. Fredrika Åkerö är politices kandidat med huvudämnet offentlig förvaltning. Beredningen inför behandlingen i nämnden lyfte fram hennes erfarenhet av ledarskap, och av den offentliga sektorn från bland annat riksdagen. Hbl 28 .1 0 S U kr ä ver R ä s ä nens avgång . Svenska folkpartiets ungdomsförbund Svensk Ungdom kräver att inrikesminister Päivi Räsänen (KD) avgår. Orsaken är hennes uttalande i en tidningsintervju om att Finland helst borde ta emot kristna flyktingar, eftersom hon förmodar att de har lättare att integrera sig i samhället i Finland. — Mottagandet av flyktingar ska alltid utgå från att hjälpa dem som behöver det mest. Att som Finlands inrikesminister säga att vi borde prioritera vissa religioner före andra i asylbeviljandet är inte bara förkastligt utan strider också mot internationella bestämmelser Finland förbundit sig till, säger förbundsordförande Niklas Mannfolk. Svensk Ungdom anser att Räsänen alltför många gånger haft svårigheter att hålla sitt uppdrag som minister separat från sin tro, och att hon därmed bör avgå.

/ 2013

Många barer i Helsingfors verkar ha som princip att inte släppa in kunder med utländsk bakgrund. — Jag jobbade som ordningsvakt omkring i huvudstadsregionen i tio år och det blev väldigt snabbt klart för mig att människor med utländsk bakgrund inte var välkomna gäster. Restaurangägaren sade åt mig: De här får inte komma till min restaurang, vi vill inte ha de här som våra kunder. Den tidigare ordningsvakten berättar att orsaken var att man trodde att utländska gäster skrämde iväg de finska gästerna. — Man måste hitta på en orsak varför de inte fick komma in, så ett vanligt sätt var att be om id och utgå ifrån att de inte hade finskt identitetsbevis, förklarar han. Mannen tröttnade efter tio år i branschen. — Jag försökte diskutera med restaurangägarna att det här inte går att göra så här, att det är fel. Då var svaret alltid att antingen gör du så här eller också blir du utan arbete, berättar han.

Yle , 2 0 .1 1 . F . d . o r d n i n g s va k t : " U t l ä n d s k a g ä s t e r va r i n t e v ä l k o m n a" .

Den unika svenska offentlighetsprincipen kommer att urholkas vid årsskiftet. Då kan svenska myndigheter besluta om att hemligstämpla dokument som har koppling till samarbetet i EU. Idag (19 november) ska regeringsförslaget debatteras och klubbas i riksdagen. Bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot begränsningen av offentlighetsprincipen. Peter Eriksson (MP), ordförande i konstitutionsutskottet menar att ”Sverige inte kommer att vara sig likt efter förändringen”. Bakgrunden är den offentlighetsprincip som är så omfattande och unik i Sverige. Den syftar till att garantera en öppenhet i det offentliga Sverige där exempelvis myndigheter ska kunna granskas. Inget ska i princip kunna döljas om det inte fattas ett särskilt beslut om att hemligstämpla dokumentet. I andra länder är det ofta tvärtom. I exempelvis Storbritannien lyder allt under sekretess om man inte beslutar särskilt att handlingen ska vara offentlig. S v D , 1 9.1 1 . S v e n s k a o ff e n t l i g h e t s p r i n c i p e n u r h o l k a s .

Nu talar Daisy Coleman ut om uppmärksammade våldtäkten som hon och hennes vän utsattes för i Maryville, USA. Samtidigt har åklagaren begärt att öppna fallet på nytt efter allmänhetens påtryckningar. … E x pressen , 1 .1 1 . T o n å r i n g e n D a i s y o m t i d e n e f t e r vå l d t ä k t e n .

En del som kritiserat åklagaren har pekat på det faktum att den misstänka 17-åriga killen är barnbarn till en lokal politiker som har både personliga och yrkesmässiga kopplingar till åklagaren, skriver Dagens Nyheter. — Matts familj hade ett väldigt inflytande i Missouri och han var också en väldigt populär fotbollsspelare i min stad", skriver Daisy i bloggen. Efter händelsen blev Daisy utfryst i skolan, avstängd från skolans cheerleader-grupp, hennes mamma förlorade sitt jobb och familjens hus brann ner efter att de lämnat orten och innan de han sälja det. — Folk sa att jag hade ’bett om det’ och borde ha ’förstått vad som var på gång’, skriver hon och berättar att mobbingen också pågick på sociala medier som Facebook och Twitter. — Jag förlorade all tro på religion och mänsklighet. Jag såg mig själv som ful, från insidan och ut". Det gick så långt att hon försökte ta sitt liv. Nu har känslan vänt. — Det här är en seger, inte bara för mig, utan för alla tjejer", skriver hon.

Det blev en tillfällig lösning, i elfte timmen, precis som de flesta räknat med. Men USA:s budgetkris är långt ifrån över, även om hotet om inställda betalningar redan i oktober är undanröjt. I januari kan läget bli skarpt igen. ÅU , w e b b 1 .1 1 Kompromissen var precis vad de flesta hade räknat med – även om det kanske drog ut på tiden mer än väntat. Pa r g a s åt g ä r d s p r o g r a m i m o t v i n d . Det krävdes 16 dygn med till stora delar nedsläckt statsapparat och hundratusentals ofStadsdirektör Folke Öhmans förslag till åt- fentliganställda utan lön, i stället för de enstaka dagar de flesta först hade räknat med. Detta gärdsprogram har till stora delar torpede- kan ha kostat 24 miljarder dollar enligt kreditvärderaren Standard & Poor’s. … rats av nämnderna. Därför kommer de stora principbesluten om skolfrågan i Nagu och Med sin signatur kunde Obama till slut sätta punkt för den 14:e budgetkrisen sedan repuskärgårdens hälsoservice inte att tas upp blikanerna fick majoritet i representanthuset efter kongressvalet 2010. separat av fullmäktige utan som delar av budgetbehandlingen i december. Öhman är besviken på det mottagande åtgärdsprogrammet har fått. V B L ( F N B -T T ) , 1 7.1 0 . U SA : s b u d g e t k r i s ä r i n t e ö v e r .

Molly tog segern i Voice Kids HBL 10.11

sökande tog Molly Rosenström sig genom programmet med sin starka och säkra sångröst och sin självsäkerhet på scenen. Direkt efter att finalen sändes i teve släpptes hennes första singel, If I ever grow up. Coachen i Voice Kids Krista Siegfrids tror helhjärtat på Molly. – Hon har verkligen potential att göra vad som helst, säger Siegfrids.

Av u r s p r u n g l i g e n 1 5 0 0

№ 5 / 2013

POLITIK

№5

Svensk Framtid

Unga är visst politiskt intresserade EU-politik, unga väljare och trevligt umgänge. Den 25 till 27 oktober ordnade Svensk Ungdom årets Storsamling i Vasa där ett 40-tal SU:are deltog. Här är en nybliven medlems tankar om evenemanget.

Text / Johanna Granvik Foto / Fredrik Westblom

Var f ör ä r unga väljare inte intresserade av politik? Varför är valdeltagandet bland unga så lågt? Unga vuxna utgör en stor procent av väljarna och de är också framtidens politiker. Varför engageras de då inte av politiken? Jag kan inte tala för alla men jag kan berätta om vad jag känt och känner för politik. Jag har aldrig varit särskilt brydd i politik och jag har känt att jag inte haft tillräckliga kunskaper om politiker och politiska partier för att kunna engagera mig. Dels har politiken känts väldigt fjärran, som om den inte har anknytning till min vardag. Dels har den känts som en värld i sig med sin egen klädkod, sitt eget språk och sina egna regler. Jag bestämde mig nyligen för att bli mer politiskt medveten och för att lära mig mer om politik. Jag bestämde att detta lärande skulle ske genom en praktisk approach. Så jag gick med i SU och anmälde mig till Storsamlingen i Vasa i slutet av oktober. Jag hade bestämt mig för att jag inte längre skulle vara ovetande om politiken i Finland utan att jag som ung väljare vill och ska kunna rösta så att jag faktiskt vet vem och vad jag röstar på. Självklart vill jag också lära mig hur jag kan påverka i politiken. Så jag anlände till Storsamlingen full av förväntan och aningen nervös. Den

 Under Storsamlingen begav sig SU-medlemmarna också ut på stan för att värva nya medlemmar. Niklas Mannfolk, Alexandra Back och Alina Böling prövade lyckan i Stenhaga.  Johanna Granvik (t.v.), Miivi Selin, Elin Söderlund och Alexandra Back planerar kampanj.

inledande chill- och bastukvällen var trevlig och uppsluppen. Lördagen var en lång dag och härifrån kommer gnistan som är orsaken till den här texten. Under en workshop talade vi om unga väljare, specifikt om dem som inte hör till något parti eller politisk förening. Vi talade om varför unga inte röstar och på vilket sätt vi (partier, föreningar, politiker) kunde gå till väga för att locka

dessa unga till valurnorna och hur vi kunde främja deras politiska intresse. Personligen har jag alltid känt det som min plikt att rösta i val. Samtidigt har jag aldrig riktigt vetat hur jag ska rösta. Det har känts som om jag aldrig fått tillräckligt med information, alternativt som om det funnits för mycket och jag inte kunnat sålla ut det relevanta. Med andra ord har partierna och deras politiker aldrig nått ut till mig. Jag tror att problemet inte är att unga inte är inte skulle vara intresserade av politik. Jag tror att unga är mycket intresserade och att de har åsikter. Jag tror däremot inte att det finns tillräckligt många forum där unga kan ge uttryck för och diskutera sina åsikter sinsemellan eller med andra (t.ex. politiker). Under workshopen på Storsamlingen konstaterade vi att politiker och partier måste göra sig tillgängliga för unga väljare på ett sätt som avvecklar tanken om politik som något gammalt, förlegat och stelt. Politiker ska inte ge sken av att vara elitistiska och stå över samhället utan visa att de är en del av det. Det innebär att avveckla det högtravande språket och att slappna av i sin klädsel. Sist och slutligen handlar politik långt om kommunikation människor emellan och just därför är det så viktigt att visa att politik inte tillhör en specialgrupp i samhället utan att var och en har ett strå att dra till stacken.

/ 2013

POLITIK

Här har ni den nya historiken, varsågoda! Vad hette Svensk Ungdoms kampanjbil? När såldes Kirjais kursgård? Och vem var egentligen SU:s första ordförande? Alla dessa frågor och mer därtill får du svar på i Svensk Ungdoms nya 70-årshistorik.

Text & foto / Fredrik Westblom

HON SKREV HISTORIKEN S vensk U ngdo m f y ller 70 år och vad är väl en bättre gåva till en mogen ungdom än en nostalgisk, rolig och informativ tillbakablick? Det var vad Emma Bodman tänkte då hon i februari 2013 kastade fram sitt förslag: vi behöver en ny historik. ɝɝ Den gamla är så tråkig! Den är jätteinformativ och den var till god hjälp under arbetet men den är föråldrad och den förmedlar inte riktigt SU-feelisen, säger Bodman. Den förra historiken ”Svensk Ungdom – en politisk beställning” slutar efter 1970-talet. Den nya historiken ”Svensk Ungdom på agendan 1943-2013” fyller igen luckorna. Bodman har tidigare skrivit en text för scoutkårens historik men något arbete i den här omfattningen har hon inte gjort tidigare. Själva arbetsprocessen tog ett halvt år i anspråk. ɝɝ Jag ägnade mycket tid åt att kontakta folk som varit med i förbundet, folk som gjort spännande saker. Dessutom spenderade jag många timmar i arkivet. Det är otroligt vilka skatter man hittar där, säger hon. Under september månad började historiken sammanställas och i oktober skickades den över 200 sidor tjocka boken i tryck. ɝ Är du nöj d m ed resultatet ? ɝɝ Jo och nej. Om jag hade fått arbeta i ett halvt år till hade jag kanske kunnat förbättra den ytterligare. Men överlag blev den så som jag tänkte det. Den

—— N a m n / Emma Bodman —— Å lder / 27 år, i själen 22 —— Fa m il j / Min man Petter —— B or i / Oslo, hemma från Grankulla —— G ör / Studerar konstvetenskap —— Medle m / SU sedan 2004

är lättläst, rolig och har mycket bilder. Det första folk sade åt mig då de såg den var ”oj, vad boken är tjock.” Men överlag verkar folk tycka den är välgjord. Historiken är indelad i två delar. Den första delen är en tidslinje som lyfter upp höjdpunkter från förbundets historia och den andra berättar om SU som förbund. Där får man läsa om olika evenemang, om Svensk Framtid och om plojmaterialet. Dessutom finns det ett personregister över alla ordföranden, viceordföranden, förbundsstyrelsemedlemmar och anställda. ɝɝ Personregistret var definitivt den största utmaningen. Om jag får önska något är det att vi ska föra ordentliga protokoll i framtiden. Överlag är det en stor skillnad på materialet förr och nu. Gamla bilder är väl komponerade och proffsigt gjorda. De som finns i dag är slarvigt tagna om de finns över huvud taget. Historiken kan beställas via Svensk Ungdoms hemsida, su.fi till priset av 20 euro.

SVENSK FRAMTID

№5 Text / Fredrik Westblom Foto / Jannica Luoto

 Förbundspresidiet Linda Niemi (t.v.), Niklas Mannfolk och Beata Björkvall.  Marcus Knip och Runa Ismark.

 SU:s förtjänsttecken delades ut till Marcus Rantala (t.v.), Hannes Wallin, Daniela Holm, Armi Murto, Ted Urho och Emma Bodman.  18 förbundsordförande på samma trappa. Bakre raden: (fr.v.) Rikard Korkman, Nina Maria Wilkman, Niklas Mannfolk. Femte raden: Oscar Ohlis, Astrid Thors, Max Arhippainen. Fjärde raden: Fredrik Guseff, Marcus Rantala, Stefan Svennfors. Tredje raden: Joakim Lönnroth, Anna Bertills, Björn Månsson. Andra raden: Magnus Öster, Christoffer Taxell, Linda Lindholm. Första raden: Mårten Johansson, Fredrika Åkerö, Minna Lindberg.

 Förbundsordförande emeriti Marcus Rantala (t.v.) och Mårten Johansson.  Feststämning med Nina Maria Wilkman (t.v.), Björn Teir och Astrid Thors.

Svensk Ungdom, 70 år Den 16 november 2013 var det dags – SU firade sin 70-årsdag med pompa och ståt. Jubileumsfesten hölls i Helsingfors och bestod av både seminarium och kvällsfest. Närmare 200 människor firade Finlands bästa politiska ungdomsförbund.



"Mitt mest exotiska minne måste vara förbundsstyrelsemötet vi höll på Valsörarna. Då hade dessutom den politiska sekreteraren från Österbotten köpt för lite mat. Det var spännande." ASTRID THORS, ordförande för SU 1981–83

/ 2013

POLITIK



"Är du intresserad av politik men vet inte om det är något för dig är det viktigt att ha vänner som peppar och det är också viktigt att själv ge politiken en chans." fredrika åkerö, ordförande för SU 2010–12 

"Då vi vann EU-valet som alla sade skulle gå åt helvete på grund av att vi körde hbtq-frågor väldigt aktivt. Samma år fick vi dessutom genom motionen att tillåta extern adoption för homosexuella." oscar ohlis, ordförande för SU 2008–10, om sitt bästa SU-minne

− U nder m in tid var det finlandssvenskan som var mest på tapeten. Språkfrågan kom tydligare fram i debatten, säger förbundets första kvinnliga ordförande Astrid Thors. Hon har länge varit med i det politiska spelet. Hon är före detta Europaparlamentariker, riksdagsledamot och Europa- och invandringsminister i regeringen Vanhanen. Numera är hon högkommissarie angående nationella minoriteter vid OSSE men det var som ordförande 1981–1983 som hennes politiska karriär tog sin början. ɝɝ Jag kom in i SU via skolpolitiken. Det var mycket politik i skolvärlden då och miljöfrågor blev en väckarklocka för mig. Jag ville påverka på riktigt och då var SU ett naturligt val för mig, säger Thors. För Oscar Ohlis, ordförande 20082010 och nuvarande ordförande för Regnbågsankan, var SU ett naturligt val. ɝɝ Jag skrev in mig i förbundet som

De minns sin tid som ordförande Minnen, känslor och nostalgi. Jubileumsfirandet till ära frågade Svensk Framtid tre gamla ordföranden vad de minns av sin tid på SU. femtonåring. Det lät intressant. Dessutom har min farfar varit stadsfullmäktigeledamot och min mamma likaså, så jag hade det i familjen. Ohlis började sin SU-bana på lokalavdelningsnivå. Därifrån gick han via kretsordförande till viceordförande. ɝɝ Sedan tänkte jag ”varför inte gå hela vägen ut och försöka bli ordförande också.” Så blev det, säger han. Fredrika Åkerö var ordförande 2010-2012. För henne var valet att gå

med i SU inte självklart och dessutom gick hon med förhållandevis sent. 2008 blev hon aktiv i förbundet. ɝɝ Jag funderade länge och väl före jag bestämde mig för att gå med. Jag tror det blev en motreaktion till att så många medlemmar upplever det som självklart att gå med i SU. Jag hade många vänner som tyckte jag borde gå med och till sist lyssnade jag på dem. Är du intresserad av politik men vet inte om det är något för dig är det viktigt att

ha vänner som peppar och det är också viktigt att själv ge politiken en chans. ɝ V ilket ä r ert b ä sta S U - m inne ? ɝɝ Mitt mest exotiska minne måste vara förbundsstyrelsemötet vi höll på Valsörarna. Då hade dessutom den politiska sekreteraren från Österbotten köpt för lite mat. Det var spännande, säger Thors. ɝɝ Då vi vann EU-valet som alla sade skulle gå åt helvete på grund av att vi körde hbtq-frågor väldigt aktivt. Samma år fick vi dessutom genom motionen att tillåta extern adoption för homosexuella. Det var viktiga frågor för mig personligen, säger Ohlis. ɝɝ Det var en svår fråga! De bästa gångerna är ju de man inte kan prata om. Men den extra partidagen i Vasa då Eva Biaudét blev vald till partiets presidentkandidat var grym. Dessutom var regeringsförhandlingarna sommaren 2011 en personlig höjdpunkt för mig. Det var intressant att få vara med där, säger Åkerö.

SVENSK FRAMTID

№5

För Ingå i tiden De ordnar valdebatter. De bakar EU-kakor som de säljer på julmarknaden. De vill visa ungdomarna att politik kan vara roligt. De är Svensk Ungdom i Ingå, en av förbundets aktivaste lokalavdelningar.

Text & Foto / Fredrik Westblom

Förberedelserna ä r f renetiska men kontrollerade. Kaffet dukas fram, plojmaterialet ställs på bordet och de hembakade bakelserna bärs in – och provsmakas, givetvis. ɝɝ Jag hoppas verkligen att folk dyker upp. Man kan aldrig vara säker, säger Henrik Wickström. Han är ordförande för Svensk Ungdoms lokalavdelning i Ingå och är en av initiativtagarna till kvällens EU-valsdebatt där kandidaterna Niklas Mannfolk och Christina Gestrin samt Ingåprofilen Martina Malmberg deltar. Debatten är lokalavdelningens privata kickoff för kampanjen inför vårens EU-val, men det är inte höstens enda evenemang. I december ska lokalavdelningen dessutom delta i Ingås julmarknad där de bjuder på bakelser från Europas alla hörn. ɝ H ur ko m m er det sig att ni orkar vara så aktiva ?

ɝɝ Vi tänker kanske på ett lite annorlunda sätt här. Vi tycker det är roligt att lyfta fram Svensk Ungdom på lokal nivå. Det är viktigt, inte bara för oss personligen utan också för hela förbundet. Folk i Ingå brukade säga att politikerna bara kommer fram då det blir dags för val. Vi vill motbevisa dem. Han berömmer kontakten med

förbundet. Lokalavdelningen får alltid hjälp när de behöver, menar han. Ingå kommun har ungefär 5500 invånare. Av dem är ungefär hälften svenskspråkiga. Svenska Folkpartiet är fortsättningsvis störst i kommunen, men 2008 kom också bland annat Samlingspartiet, Socialdemokraterna, de gröna och Sannfinländarna in i fullmäktige. SU i Ingå har ett trettiotal betalande medlemmar. ɝɝ Vi vill erbjuda något nytt åt ungdomarna här i trakten. Vi vill få dem att tänka mer på samhälleliga frågor och dessutom visa på att man som medlem i Svensk Ungdom får ett brett kontaktnät som omfattar hela Svenskfinland, säger Wickström. För att locka ungdomarna att delta i politiken behöver man också ordna andra evenemang än bara politiska sådana. Därför planerar lokalavdelningen bland annat att ordna en konsert för lokala band nästa sommar. ɝɝ Ibland löns det kanske att dämpa den politiska biten. Vi måste visa att vi kan göra annat än att sitta på debatter också. Som politiskt ungdomsförbund måste vi visa att vi har ett brett spektrum. Dessutom tror jag ungdomar som inte är medlemmar ännu behöver få höra att man inte måste bli aktiv politiker genast man går med i SU. Du kan vara en passivare medlem

"Folk i Ingå brukade säga att politikerna bara kommer fram då det blir dags för val. Vi vill motbevisa dem." Henrik Wickström, ordförande för SU i Ingå

som går på evenemang bara för att ha kul, säger han. Samtidigt är det också viktigt att visa på vilka möjligheter som finns och stödja de som vill ställa upp i politiken. Wickström ställde själv upp i kommunalvalet 2012 och blev invald. Samtidigt startade han upp verksamheten i lokalavdelningen igen, som legat nere i tio års tid. Men: ɝɝ Lokalavdelningen grundades 1965. Det betyder att vi snart har femtioårsjubileum. Då ska vi definitivt ordna en fest, säger Wickström. Ett tjugotal personer kom på valdebatten som hölls i kommungården i Ingå den 26 november.

Möt Henrik Wickström ——

Å lder /

——

G ör /

——

Fa m il j /

——

19 år.

Gör för tillfället militärtjänsten. Samhälleliga yrken är målet efteråt. Mamma, pappa, bror, två katter.

T re ord so m beskriver dig /

Innovativ,

energisk, spontan. ——

Medle m / SU sedan ett år och två månader tillbaka.

——

Var f ör I ngå ä r viktigt f ör dig / Det är mitt hem. Det är bra att vara här, man får vara sig själv och här finns god gemenskap.

——

H j ä rte f rågor / Jag är oroad över strukturomvandlingen. För övrigt är ungdomsfrågor något jag gärna arbetar för.

/ 2013

POLITIK

Text / Fredrik Westblom

= ÖSTERBOTTEN

= n y land

= åboland

= H elsing f ors

Välkommen med i SU-gänget, alla nya medlemmar!

ar m m le ed

m a 9

a ny 11

Svensk Ungdom driver för tillfället en aktiv medlemsrekryteringskampanj. Under höstens gång har 32 nya medlemmar värvats till världens bästa ungdomsförbund. Den krets som rekryterat flest medlemmar före den 24 januari vinner ett fint pris. Så här såg ställningen ut den 13 december. P sst. Du vet väl om att det är jättelätt att bli medlem i Svensk Ungdom? Gå in på vår hemsida, www.su.fi, och fyll i medlemsformuläret! Är du studerande kan du också bli medlem i Liberala Studerande LSK via hemsidan liberal.fi!

SVENSK FRAMTID

№5

Årets Skuggmedalj gick till Dream Academy Finland Två år. 27 skolor. Två proffsmusiker och otaliga musikintresserade ungdomar. Dream Academy Finland lär finskspråkiga skolelever svenska med musikens hjälp och för det tilldelades de i år SU:s Svenska dagen-skuggmedalj. Text & Foto / Fredrik Westblom

D rea m Ac ade m y Finland , som är en del av projektet Svenska nu, är en temadag i modernt musikskapande med Jimmy Westerlund och Fredrik Furu. Dream Academy riktar sig till finskspråkiga högstadier och gymnasier och under temadagen får en grupp elever göra musik på svenska. I år tilldelades projektet Svenska Dagen-skuggmedaljen för sitt arbete. ɝɝ Vi anser att det är oerhört viktigt att få med och inkludera finskspråkiga ungdomar i arbetet kring tvåspråkighet och för att stärka det svenska språket. Dream Academy Finland lyckas på ett kreativt, engagerande och nytänkande sätt skapa en positiv bild av det svenska språket i Finland, säger förbundsordförande Niklas Mannfolk. ɝɝ Vi är jätteglada för att vi blir uppmärksammade eftersom vi har lagt ner ett enormt arbete med både hjärta och själ. Det har visat sig vara ett vinnande koncept att personligen våga och orka lägga sig själv i blöt och åka ut och träffa människor. Genom att vara på plats kan vi beröra och göra ett intryck som förändrar mentaliteter och den magi som uppstår kan man endast uppnå i form av ett människomöte, säger musikproducent Jimmy Westerlund. Projektet har hållit på i två års tid och man har hunnit besöka 27 skolor.

Svenska Dagen-skuggmedaljen —— Har delats ut av Svensk Ungdom på Svenska Dagen sedan 2003. —— Tillkom för att uppmärksamma projekt, föreningar eller individer som berör unga och gör en insats för det svenska i Finland.

—— Tidigare har bl.a. Peter Nyman, Mikaela Ingberg, André Wickström, Tuomas Enbuske och Regnbågsankan blivit tilldelade medaljen.

Under temadagen skapar eleverna en låt från början till slut tillsammans med Westerlund och Furu. Därefter uppträder eleverna för hela skolan. Förutom att lära sig språk erbjuder temadagen också en möjlighet för eleverna att utvecklas som människor. ɝɝ En gång hade vi en grupp som inte

fungerade över huvud taget. Vi fick ingenting gjort den dagen. I den gruppen fanns en flicka som var väldigt blyg och tillbakadragen. Jag försökte desperat fråga gruppen vad de gillade för musik och till sist sade den blyga flickan att hon tyckte om Adele. De andra i gruppen verkade nästan förvånade över att

ett rafflande ämne som säkert alla svenskspråkiga i landet mer eller mindre har funderat på. Personligen har jag funderat mycket på konceptet: Vad är tvåspråkiga skolor? Hur skulle de fungera? Hur skulle de påverka människors språkkunskaper? Tyvärr har jag inte svar på frågor utan snarare flera frågor och funderingar kring ämnet. På en skolresa till Balkan för ett par månader sedan fick vi bekanta oss med länder som Bosnien-Hercegovina , Serbien och Kroatien. Vi fick höra förfärliga historier om kriget på Balkan under 90-talet och lära oss en hel del om hur länderna fungerar idag. Bosnien-Hercegovina har en mycket tragisk indelning av landet. Det finns tre grupper av människor som är delade enligt etnicitet och religion: bosniaker, serber och kroater. Det råder oförståelse mellan dessa folkgrupper och indelningen av landet syns överallt. En annan organisation som vi fick bekanta oss med under resan var Nansen Dialogue Center. En norsk NGO som jobbar med konfliktlösning via dialog: två parter sätter sig ner och skall förklara sin historia. Slutresultatet är förhoppningsvis att fördomar minskar och

förståelse för den andra parten ökar. Vi fick höra en presentation av Steinar Bryn som berättade åt oss om olika sätt att skapa strukturer i samhället för att öka förståelse mellan dessa tre folkgrupper. Ett av knepen han nämnde var gemensamma skolor. För tillfället har bosniaker, serber och kroater skilda skolor eller olika skoltider för att ungdomar av olika folkgrupper inte skall ha med varandra att göra. Motiveringen bakom detta är att det inte skall bryta ut slagsmål mellan eleverna. Enligt honom skulle gemensamma skolor skapa en samhällsutveckling var ungdomar av olika folkgrupper lär sig känna varann och var fördomar minskar. Jag slukade hans argument direkt. Förrän ni hinner föra tidningen till papperskorgen vill jag påpeka att jag inte drar paralleller mellan Bosnien-Hercegovina och Finland. Vi är två helt olika samhällen i två helt olika situationer. Det som jag dock tänker dra en liten parallell emellan är attityderna. När Steinar Bryn förklarade åt oss om gemensamma skolor i Bosnien-Hercegovina höll jag med honom till 100 procent och när han förklarade att den lokala befolkningen inte alls var av samma åsikt som han

hon sagt något. Jag bestämde mig för att arbeta enskilt med flickan och då visade det sig att hon kunde sjunga alla Adeles låtar utantill. Då resten av gruppen hörde henne sjunga blev alla förvånade, minst sagt. Då hon uppträdde på konserten den dagen var hon kung i skolan, säger Westerlund. Det viktiga är inte att ungdomarna pratar grammatikaliskt korrekt svenska utan att de får bekräftelse, menar såväl Westerlund som Max Jansson från Svenska nu. ɝɝ Det största problemet med Svenskfinland är att ingen annan än vi vet om att vi finns. Vi måste vara mera inkluderande. Därför skapade vi den här temadagen. Vi jobbar med attityder, kultur och språk i den ordningen, säger Jansson. ɝɝ Alla unga vill lära sig språk men de kanske inte alltid förstår nyttan av det i unga år. Vi ger många ett första tillfälle till detta. Ungdomarna är fördomslösa och har man i unga år möjlighet att få känna på hur det är att lyckas, speciellt på ett annat språk så är den upplevelsen något man bär med sig i framtiden. Upplevelsen och bekräftelsen är a och o i inlärningen och i Dream Academy får alla lyckas, säger Westerlund. Projektet ska enligt planerna hålla på ett år till.

KOLUMN

T våspråkiga skolor ä r

Erik Kaunismäki, förbundsstyrelsemedlem

Skolor, språk och långsökta historier

blev jag inte alls förvånad. För mig var det självklart att gemensamma skolor skulle hämta något positivt till deras samhälle och jag upplevde det tråkigt att den lokala befolkningen satte sig på tvären direkt. Riktigt nyligen skrev HBL (21.11) en artikel om en tvåspråkig skola (finskspråkigsvenskspårkig) i Lovisa. De finsk- och svenskspråkiga skolorna i Isnäs har länge använt samma lokaler och haft nära samarbete men nu tänker man gå helt och hållet in för att ha en tvåspårkig skola. Hur en tvåspråkig skola exakt kommer att fungera i praktiken vet man tyvärr inte ännu. Men poängen är att man har vågat ta steget i Lovisa och prövar på en tvåspråkig lösning, vilket är suveränt. Att man direkt sätter sig på tvären och inte kan hålla dörren öppen för alla möjligheter är tragiskt. Det här betyder dock inte att alla kommuner i svenskfinland skall börja med tvåspråkiga skolor. Andra kommuner borde snarare följa med hur det går för skolan i Isnäs och sedan fundera om något liknande skulle fungera hemma hos dem, i vissa kommuner kan det fungera, i vissa inte. Viktigaste är att man har en öppen attityd och inte ställer sig direkt på tvären.

/ 2013

POLITIK

DET ÄR Dags för PolitiKurs! 24–26/1/2013

Svensk Ungdom har skapat ett veckoslut för dig, SU-medlem, som vill växa som ung politiker. Under 24–26 januari har du chansen att fila på dina färdigheter i ämnen som du har nytta av både i politiken och i vardagen. Under lördagskvällen ordnas dessutom en storslagen gala, med spännande program och prisutdelning i medlemsvärvningskampanjen som drog igång i höstas.

Veckoslutet äger rum på Solvalla i Esbo och priset är endast 25 €. SU ersätter också dina resekostnader. ett s m akprov V ECKOS LUTETS kursutbud, varsågod ! H ur nå ut till m edia ? Hur får du media intresserad av en grej? Var och hur förväntar sig journalister hitta info? Hur kommunicerar du ditt budskap? Gå denna workshop och lär dig charma journalisterna. B li b ä st på ka m pan j . Snart är EU valet här och SU laddar för att göra en suveränt god kampanj. I den här workshopen får du öva på att göra kampanj och fundera på hur vi ska få med alla SU:are i vårens kampanj.

Har du åsikter men får inte ut dem på rätt ställe i debatten? Vill du bli bättre på att ge svar på tal i den politiska diskussionen? Kom med och öva på att argumentera för dina åsikter.

A rgu m entera o c h debattera .

Känner du dig kallsvettig och knäsvag innan du ska gå upp i talarstolen? Kom och öva att stå inför publik och leverera ditt budskap på det mest självsäkra sättet! U pptr ä da in f ör publik .

Har du någon gång läst tidningens insändarsidor och önskat att du skulle kunna skriva ett riktigt bra svar på en insändare? Eller vill du ha koll på hur man skriver en motion till SU:s kongress? Gå denna workshop och du lär dig att skriva ner dina politiska tankar på ett övertygande sätt. S kriv politik .

Föreningskunskap. Vad är sekreterarens roll? När ska man sammankalla till ett möte? Hur gör man ett bokslut för lokalav-

delningen? Allt detta och mycket mer får du svar på i denna workshop. V ad skall S U heta ? N a m n w orkshop

Vad SU ska heta har diskuterats i kretsarna under hösten. Nu är det dags att föra diskussionen vidare, namnförslag finns redan men vilket ska det bli? Diskutera namnfrågan med SU:are från alla kretsar. vol . 2 .

H ur f ungerar vi ? SU och förbundets roll i politiken. Hur långt kan en SU motion nå? Hur stor möjlighet har SU att påverka som förbund? I den här workshopen får du veta allt om SU och förbundets roll i den nationella och internationella politiken. Påverka i din ko m m un . Hur är det att vara SU-förtroendevald i kommunen? Hur skall jag få mina frågor hörda? Kom med och diskutera med andra förtroendevalda! S o c iala m edier . Twitter, Instagram, Facebook, bloggar, Vimeo, Linked in, You Tube, Pinterest, Foursquare… Nya sätt att kommunicera dyker hela tiden upp men hur ska man hantera alla dessa? På den här workshopen blir du en mästare på sociala medier. L edarskap - att leda en grupp. Hur ska jag få min grupp att jobba som en grupp mot ett och samma mål? Hur ska jag vara den bästa ledaren? Detta får du öva på i den här workshopen.

Sista anmälningsdag är 15.1 och anmälningsinfon hittar du på www.su.fi.

SVENSK FRAMTID

№5

Börja motionera, SU:are! Vill du delta i beslutsfattandet? Vill du ändra saker i samhället och vill du påverka vilka frågor Svensk Ungdom ska arbeta för? Då ska du skriva motioner till förbundskongressen 2014! Text & Foto / Fredrik Westblom

E tt tiotal personer sitter runt bordet i rummet. Diskussionen är saklig men avslappnad. Alla som vill bidra kastar fram motionsidéer och resten av deltagarna säger sedan vad de tycker. ɝɝ Det var en bra idé men jag vill gärna se lite siffror på saken. Kan du ta hand om det, säger Nylands kretsordförande Cosmo Mether och resten av deltagarna i SU i Nylands motionsidékväll nickar. I år blir det bra motioner. Förbundskongressen närmar sig och motionsskrivandet inför den har kommit i gång på allvar. Precis som Nylands krets ordnar nu Helsingfors, Österbottens och Åbolands kretsar motionsskrivarkvällar för medlemmarna. ɝɝ Vi börjar med att fundera ut en fråga som vi tycker SU ska arbeta för. Därefter skriver vi ihop en brödtext som förklarar situationen och avslutar med att-satser i punktformat som rent konkret förklarar hur vi vill arbeta för den här frågan, säger Österbottens kretsordförande Lisa Palm. I Österbotten hålls de egentliga motionsskrivarkvällarna i början av januari men medlemmarna har träffats redan i december för att fundera vilka teman de vill arbeta med. ɝɝ Vi har vissa preliminära idéer. Vi har funderat kring jämlik värnplikt

och ett GMO-fritt Finland. Dessutom tycker vi att retuscherade reklambilder borde märkas, säger Palm och påpekar att detta är idéer som medlemmarna funderat kring och inte några färdiga motioner som kretsen står bakom. De motioner som kretsarna lämnar in till kongressen ska nämligen först godkännas av kretsarna själva. Men enskilda medlemmar har också möjlighet att lämna in motioner till kongressen själva. ɝɝ Så om du har en fin idé som inte går igenom på kretsnivå kan du alltid skicka in den i eget namn, säger Palm. Även i Åboland har man kommit igång med det förberedande arbetet. Medlemmarna är engagerade och villiga att påverka, enligt ordförande Ville Forss: ɝɝ Vi har en hel del idéer som vi kommer fortsätta diskutera under december månad. Motionsskrivandet är ett bra sätt för individen att påverka beslutsfattandet. ɝ H ur m ånga m otioner siktar ni på

 Richard Sundman och Cosmo Mether motionerar aktivt på SU i Nylands motionsidékväll.

Fakta / Motioner ——En motion är ett förslag på vad SU ska tycka i olika frågor och vilka frågor som SU ska jobba med och för. En motion kan handla om vilka politiska frågor som helst.

att skriva ?

ɝɝ I fjol hade vi en sju, åtta stycken. Det är ett bra antal att sikta på. Men vi satsar ändå på kvalitet framom kvantitet, säger Forss. Även i Helsingfors har man kommit i gång med förarbetet. Den första skrivarkvällen hölls den 12 december.

——Alla medlemmar i SU har rätt att lämna in motioner, och även kretsarna och lokalavdelningar kan lämna in motioner.

I bland b ä ddar jag in mig själv i ett rosa moln och inbillar mig att världen är så mycket ljusare och finare än vad verkligheten många gånger påvisar. Sedan vaknar jag upp och inser att det inte alltid är så vackert och att det i själva verket finns det en risk att utvecklingen går i motsatt riktning än vad jag vill. Motvind råder, dags att kavla upp ärmarna ännu ett varv tänker jag. Den senaste tiden har dessa obehagliga uppvaknanden handlat om den växande främlingsfientligheten i Finland och Europa, samtidigt som det varje dag dör människor på flykt som är på väg till Europa. För en tid sedan på SFP:s europeiska partis ALDE Partys årliga kongress hade jag möjlighet att lyssna på när kommissionär Cecilia Malmström berättade om sitt besök i Lampedusa. Där satt jag och rös och en obehaglig magkänsla uppstod. I Lampedusa möttes hon av hundratals kistor och hon berättade att i den första raden låg alla små vita kistor med nallebjörnar på. Det var barnen. Vi måste skapa tryggare vägar in till Europa och fördela ansvaret bättre. Idag är

det fem länder i Europa som tar emot 70 % av alla asylsökanden som kommer hit. Finland är inte ett av dessa, även om vi klappar oss själva ibland på axeln med hänvisning till regeringens beslut att ta emot 500 syriska flyktingar. Beslutet, som betyder att årets flyktingkvot i Finland ökar med 300 platser, dvs. totalt är tanken att Finland ska ta emot 1050 flyktingar, går i rätt riktning men vi kunde göra mera. Redan nu sitter kring 300 flyktingar från fjolårets kvot i flyktingläger och väntar på att få komma till Finland. De sitter där, för att våra kommuner inte erbjuder dem en plats här hos oss som de behöver för att få flyga till Finland. Att skriva dessa siffror känns pinsamt när jag samtidigt läser att Sverige har tagit emot upp till 15000 syriska flyktingar. Samtidigt måste vi också komma ihåg alla andra konflikter som satt människor på flykt runtom i världen. Dessa behöver vi också hjälpa, och Finland har ett ansvar här, ett mycket större än vad vi nu väljer att ha. SU har i många år arbetat för att flyktingkvoten ska höjas och jag hoppas på att den

——Lämna in motionerna senast 30.1 2013 genom att skicka dem per mail info@su.fi

Exempelmotion från kongressen 2013 i Österbotten vill arbeta för att avskaffa den så kallade kassettavgiften/privata kopieringsersättningen till TEOSTO. Avgiften betalar konsumenterna idag för varje tom cd-skiva, mp3-spelare, digitalbox, hårdskiva och övriga lagringsmedia som inhandlas, som en slags reservation för eventuell framtida kopiering. Att samla in avgiften såsom nu känns orättvist gentemot dem som inte bryter emot lagen genom kopiering och vidaredistribuering. Upphovsmännen och samfunden använder denna avgift till att finansiera sin egen verksamhet, något som vi motsätter oss. SU i Österbotten önskar därför att SU jobbar för:

Avska f fa ” kassettavgi f ten ”. S U

—— Att privatkopieringsersättningen avskaffas

KOLUMN

SANDRA GRINDGÄRDS, förbundssekreterare

Vi har råd med medmänsklighet!

temporära höjningen skulle bli permanent. Samhällsklimatet blir bara hårdare och hårdare, och det mest skrämmande är att vi har sett det här förut i Europa och vet vad det kan leda till. I tider av ekonomisk kris, som också leder till sociala och politiska kriser, frodas nationalism och extremism. Det här ser vi hända runtom i Europa och också här hemma, samtidigt har vi ett europaparlamentsval på kommande där prognoserna säger att främlingsfientliga partier, i stil med Sannfinländarna, kommer att gå framåt. Även många andra traditionella partier har börjat använda sig av deras retorik, vilket ger en bild utåt av att det skulle vara okej. Det är det inte. Vi, som SU:are och liberaler, har ett ansvar att stå emot och värna om våra värderingar och se till att det är vi som vinner valet. Att hjälpa människor i nöd handlar inte om hur mycket vi kan förtjäna på det eller hur mycket det kostar, det handlar om medmänsklighet och det måste vi ha råd med. Det vi inte har råd med är en ännu mer splittrad värld med stängda gränser.

/ 2013

POLITIK

Tema /

Ungdomars illamående

Då livet känns jobbigt finns hjälpen nära till hands Hej, kära läsare. Hur mår du? Är du nöjd med livet eller finns det något som tynger dig? Om så är fallet är du inte ensam – Tiotusentals unga mår psykiskt dåligt i Finland i dag. Många visar det tyvärr inte förrän det är för sent. Men saker är inte så mörka som de ser ut. Hjälpen finns nära till hands. Hitta någon att prata med – en psykolog, en terapeut, en familjemedlem, en vän. Det känns bra efteråt. På de här sidorna får du läsa om Maria som tagit sig ur sina problem, om Linda och Heikki som vill arbeta för de ungas bästa och om ett nytt sätt för samhället att hjälpa ungdomarna. Fredrik

SVENSK FRAMTID

”Jag känner sorg och ilska” Maria var mobbad och deprimerad under större delen av sin uppväxt. I fjol blev hon slutligen utbränd. Nu mår hon bättre än någonsin tidigare men vägen tillbaka har varit lång. Samhället borde vara mer stöttande, tycker hon. Text & Foto / Fredrik Westblom

H on ä r glad . Hon skrattar och pratar ivrigt om vad som än faller henne in. Maten, jobbet, Österbotten. Men när vi kommer in på själva orsaken till varför vi träffas den här höstdagen i Helsingfors blir hon med ens allvarlig. ɝɝ Det började med mobbningen. Jag har mått psykiskt dåligt i tio års tid och jag förstod på ett teoretiskt plan att det hade något att göra med att jag mobbats i två repriser, dels som barn och dels som tonåring, säger Maria. Hon är hemma från en by i Österbotten. Skolan var liten och hon var den enda flickan på klassen. Det ledde snabbt till att hon blev utsatt för pojkarnas elakheter. ɝɝ De hade stora problem, pojkarna. Skolan borde ha fått mera resurser för att ta itu med saken. Kommunen borde ha tagit ansvar, säger hon. Mobbningen ledde till att Maria aldrig kunde känna sig trygg. Hon var fast övertygad om att ingen tyckte om henne som person. Hon tolkade andra människors signaler som att det var något fel på henne och att ingen egentligen ville umgås med henne. ɝɝ Jag kunde inte ha normala relationer med någon. Efter gymnasiet sökte jag till en folkhögskola och var livrädd för att inte bli insläppt i gänget. Det gjorde att jag satte mig själv i utanförskap. Jag vågade inte heller ha relationer med män på grund av mobbningen – jag trodde inte någon ville ha mig som flickvän. Det ledde till att jag blev deprimerad. Utanförskapet fortsatte under högskolestudierna. Efter utbildningen började hon jobba och där kände hon att hon fick uppskattning för det hon gjorde. Däremot trodde hon fortfarande inte att någon gillade henne som person. ɝɝ Jag arbetade hårt för på så vis fick jag uppskattning. Det handlade om en djup önskan om att få vara med i gemenskapen. Det och flera svåra förluster jag upplevt under de senaste åren ledde i slutändan till att jag blev utbränd. Man kan inte säga ”ryck upp dig” åt en utbränd person, för du försöker varje dag men det går bara inte. Du blir inte utbränd på grund av att du

har för mycket att göra, du blir utbränd på grund av allt mentalt skräp du bär med dig i bagaget. Nu har Maria varit heltidssjukskriven i ett år. Hon har utöver det varit arbetslös i tre månader eftersom hon fått avslag på sin ansökan om rehabiliteringsstöd från FPA, då hon efter ett års sjukskrivning inte kände sig redo att återvända till arbetet utan ville ha fortsatt rehabilitering. ɝɝ Motiveringen från FPA var att jag enligt dem "lider av svår värk och ångest men att det inte förhindrar arbetet." Jag har alltså bokförts som arbetslös i tre månader när jag egentligen fortfarande var sjuk. Hade jag fått rehabiliteringsstöd hade jag istället bokförts som sjukpensionär fast det egentligen handlar om att jag behövde vara längre sjukskriven för att återhämta mig från extrem emotionell stress som också fick fysiska symptom. Under tiden har hon satsat helt på psykoterapin, en process hon började med för tre år sedan. Terapi måste få ta sin tid och kosta pengar, säger hon. ɝɝ Samhället borde ge mer resurser åt folk att gå till botten med sina problem. Det är ingen inbesparing att flytta skolpsykologen till hälsocentralen, till exempel. Det leder bara till större kostnader längre fram. Det fanns ingen skolpsykolog eller kurator i min hemkommun för det var bortsparat under nittiotalets ekonomiska kris. Jag har kostat jävla mycket pengar för samhället, ska du veta. Maria mår i dag bättre än någonsin tidigare. Hon har planer för framtiden och ser fram emot att börja arbeta igen. Hon har däremot inte konfronterat sina mobbare ännu. ɝɝ Nej, jag känner mig inte redo för det. Jag förstår ju att de inte är samma människor i dag som de var då men det känns ändå alltid problematiskt att se dem. Jag bär fortfarande på ett berg av sorg och ilska inom mig. ɝ H ar du något råd till de unga so m m år dåligt i dag?

ɝɝ Satsa på terapin. Hittar du en bra terapeut som du litar på ska du definitivt ta chansen. Det kräver mod att gå in i ett terapiförhållande men det är värt det. Du får ett helt nytt liv efteråt. Maria heter i verkligheten något annat.

№5

/ 2013

POLITIK

"Du blir inte utbränd på grund av att du har för mycket att göra, du blir utbränd på grund av allt mentalt skräp du bär med dig i bagaget." MARIA, som arbetade hårt under en längre tid för att bli accepterad på jobbet Personen på bilden har inget med texten att göra

"Det kräver mod att gå in i ett terapiförhållande men det är värt det. Du får ett helt nytt liv efteråt. " MARIA, som inledde sin egen terapiprocess för tre år sedan och idag mår bättre än någonsin

SVENSK FRAMTID

№5



"Rehabiliteringarna behövs och måste få kosta för utan dem hamnar de unga in i en ond cirkel de inte kan ta sig ur. Dessutom skulle flexiblare lösningar på arbetsmarknaden med större tillgång till deltidsjobb vara en bra lösning." Linda Niemi, viceordförande för Svensk Ungdom



"Det finns många instanser som erbjuder hjälp i dag men tyvärr varierar möjligheterna till vård från kommun till kommun. Generellt sett kan man säga att hjälpen som ges inte är tillräcklig. Över hälften av de som söker vård får inte vad de behöver." heikki kurkiala, psykoterapeut

/ 2013

POLITIK

De unga mår dåligt – Ta det på allvar! 18 000 ungdomar får sjukrehabilitering för psykiska problem i Finland. Jämfört med de andra åldersgrupperna är antalet enormt. Varför mår de unga så dåligt och vad kan vi göra åt saken? SU:s Linda Niemi och psykoterapeut Heikki Kurkiala ger svar på tal. Text & foto / Fredrik Westblom

Mobbning . Dålig s j ä lvbild. Otrygga familjeförhållanden och samhällets krav. Det är några av orsakerna till ungdomarnas illamående. Psykiska problem leder allt oftare till att unga söker rehabiliteringsstöd hos folkpensionsanstalten. Problemen berör inte bara de drabbade – Utslagna ungdomar är en stor riskfaktor för hela samhället. ɝɝ Vi måste ta detta på allvar. Vi har inget annat alternativ. Det är naivt att tro att vi har en framtid om inte ungdomen är med i samhällsbygget, säger Linda Niemi, klasslärare och viceordförande för Svensk Ungdom. I dag är medvetenheten om de ungas illamående stor jämfört med hur situationen såg ut för tio år sedan. Samtidigt sker inga praktiska förändringar, menar Niemi och kräver mera resurser till hälso- och psykvården samt till skolkuratorerna. ɝɝ Vi behöver en attitydförändring i samhället. De unga måste göras delaktiga för vi har mycket att erbjuda. De unga måste uppskattas mera, inte bara av de äldre utan också av ungdomarna själva. Samtidigt som samhället erbjuder goda möjligheter till vård för personer med psykiska problem ökar antalet unga som mår dåligt. Dessutom råder det stor brist på terapeuter, säger psykoterapeut och sjukhuslärare Heikki Kurkiala. ɝɝ Det finns många instanser som erbjuder hjälp i dag men tyvärr varierar

möjligheterna till vård från kommun till kommun. Generellt sett kan man säga att hjälpen som ges inte är tillräcklig. Över hälften av de som söker vård får inte vad de behöver, säger han. Orsaken till ungdomarnas illamående är till stor del stress, mobbning och andra traumatiska händelser i barndomen samt samhällets inverkan och media. ɝɝ Mycket handlar om kommunikationen med ungdomarna. Via medierna presenteras de med förvrängda bilder av hur en perfekt människa ska vara. Ungdomarna är känsliga för sådana påverkningar. Mycket handlar också om vilket stöd de vuxna erbjuder under den här jobbiga tiden. Ungdomarna söker sin identitet. Grunden till självbilden kommer från uppväxten och har de inte tillgång till den trygga auktoritet som föräldrarna borde utgöra går det på tok, säger Kurkiala. Alkoholberoende och stökigt beteende är typiska symptom på psykiskt illamående hos pojkar. För flickorna är det fortfarande vanligt med självskadebeteende. ɝɝ Tyvärr är alkoholen fortfarande den vanligaste depressionsmedicinen i Finland, säger han. ɝ Vad kan vi göra åt saken ? ɝɝ Staten och kommunerna måste åtgärda resursproblemen. Rehabiliteringarna behövs och måste få kosta för utan dem hamnar de unga in i en ond cirkel de inte kan ta sig ur. Dessutom skulle flexiblare lösningar på arbetsmarknaden med större tillgång till deltidsjobb vara en bra lösning, säger Linda Niemi.

Tecken på att unga mår dåligt ——Betygen försämras och skolk blir vanligare. ——Social isolering. Blir en tidigare utåtriktad person inbunden ska vänner och familj se upp. ——Ökad alkohol- och droganvändning eller självskadebeteende.

De ungas illamående ——I ålderskategorin 7 till 30 får 17 970 personer sjukrehabilitering för psykiska problem och beteendestörningar från Folkpensionsanstalten. Av dessa är cirka 900 arbetslösa. ——Den totala kostnaden för rehabiliteringen uppstiger till nästan sextio miljoner euro. ——Problemen är störst i åldersgrupperna 7 – 15 (4524 personer sjukrehabiliterade), 20 – 24 (4809 personer sjukrehabiliterade) och 25 – 29 (4799 personer sjukrehabiliterade). ——Kostnader för åldersgruppen 7-15: tjugofem miljoner euro. Kostnader för åldersgruppen 20-24: tolv miljoner euro. ——Jämförelsevis är antalet sjukrehabiliterade för psykiska problem i åldersgruppen 55 – 59 knappa tvåtusen personer. G R A F / Antal sjukrehabiliterade för psykiska problem och beteendestörningar enligt åldersklass

Ungdomsgarantin lanseras i Europa 30 år ska garanteras utbildning, jobb och fortbildningsmöjligheter. Det föreslår Regionkommittén, ett av Europeiska Unionens rådgivande organ, för att öka tillväxten och förhindra ungdomsarbetslöshet och utslagning. Ungdomsgarantin har redan implementerats i flera Europeiska länder, däribland Finland. Därför föreslår nu kommittén att garantin ska införas i hela unionen. Regionala och lokala myndigheter och aktörer skulle enligt förslaget medverka i processen från första början. På så vis tas lokala arbetsmarknader med i beräkningen och lokala auktoriteter är också bäst lämpade att utveckla egna specifika program för ungdomarna. Samarbete över gränserna är ändå att föredra, enligt Regionkommittén. Antalet arbetslösa ungdomar i Europa är nu 5,7 miljoner.

7–15 år = 20 –24 år =

E uropeiska ungdo m ar under

25 –29 år = 4000

55 –59 år =

3000

2000

1000

Källa: FPA

SVENSK FRAMTID

Migration och integration på GLOBSOL 2013

№5

Ett 70-tal ungdomar från Finland och Sverige samlades den 18 till 20 oktober 2013 på Hanaholmen i Esbo för GLOBSOL 2013. Evenemanget ordnas årligen av bl.a. Pohjola Nordens Ungdomsförbund i Finland och Föreningen Norden i Sverige. Helgen var fylld med såväl nöje som nytta. Vi fick vara med om föreläsningar, workshop-arbete, besöka Sveriges ambassad i Helsingfors, samvaro och mycket annat. Lördagskvällen firades även med en festlig middag.

KOLUMN

Bildung ist Bundessach Veronica Björklund, medlem av SU:s internationella utskott

glad som får studera i Finland” har jag ofta hört folk säga under min studietid. Men är läget verkligen så illa ställt i övriga Europa, och hur fungerar studiefinansieringen i Tyskland egentligen? Svaren på mina frågor fick jag på "Liberale Hochschulgruppens (LGH) International training" i Dresden i november. Seminariets tema var "Financing of studies across Europe". För en tysk universitetsstuderande finns det huvudsakligen fyra sätt att finansiera sina studier. Det vanligaste sättet är att få ” D u skall vara

hjälp av sina föräldrar. Andra alternativ är att arbeta, få stipendium eller att ta lån. Dock når stipendierna bara 4 % av alla studerande (jfr. USA 66%). Det finns tre olika sorters lån: studielån, utbildningslån avsedda för slutskedet av studierna och ett skilt lån för att betala terminsavgifterna. Ytterligare ett sätt att finansiera sina studier finns: BagöG (Bundesausbildungsförderungsgesetz). BagöG är en kombination av studiestöd och lån och är precis lika invecklat som det låter. Hälften av peng-

arna bör betalas tillbaka och endast en fjärdedel av alla studerande kan få BagöG. En tjej berättade att hon inte kan få stödet på grund av att hennes pappa är egenföretagare och därför inte kan förutspå hur mycket han kommer att förjäna på ett år. BagöG regleras av 650 lagar och enskilda kontor hjälper dig att fylla i ansökan. Precis som hos oss stöter den som jobbar för flitigt på problem: inkomstgränser finns. I motsats till Finland ses finansiering av studier som ett privat problem. En av semi-

/ 2013

POLITIK

Det här är Globsol ——Ett ungdomsforum som arbetar för ökad internationell solidaritet som arrangeras på Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland I Esbo. ——Globsol är initierat av Kulturfonden för Sverige och Finland för att skapa fler kontaktytor mellan unga och aktiva medborgare och framtida beslutsfattare i de nordiska länderna.

——Deltagarna är mellan 16 och 25 år gamla och kommer bland annat från olika ungdomsförbund och högskolor eller universitet från hela Norden. ——Globsol har arrangerats sedan 2005.

Källa: globsol.se

D et roliga m ed evenemanget var att både talarna och deltatagarna hade mycket varierande bakgrund. Vi fick lyssna på docent Pasi Saukkonen från Helsingfors universitet och Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore i Finland samt Ludvig Beckman, professor vid Stockholms universitet. Debattören och aktivisten Nabila Abdul Fattah talade om ”Alby ska inte säljas”, en stor namninsamling och aktion för att stoppa försälning av lägenheter och förhöjning av hyror i ett svenskt bostadsområde med rikligt av invandrare. Fatbardhe Hetemaj, stadsfullmäktigeledamot och

vice ordförande för ungdomsnämnden i Helsingfors talade om sin verksamhet. Vi hade även ett rollspel som gick ut på att spela ett fullmäktigemöte, där det diskuterades och röstades om att bygga en moské till staden. Vi var grupperade till politiska partier, ungdomsrörelser, ”folket” etc. På fredag kväll åkte vi även på sightseeing i Helsingfors och besökte Sveriges ambassad. Ambassadör Anders Lidén stod som värd för besöket. Kvällen präglades av mingel i ledig stämning. Det officiella anförandet var kort och efteråt hade man möjlighet att ställa frågor och diskutera med Lidén. Veckoslutet präglades av workshoparbete. Man kunde välja två workshopar bland alternativen ’Obehindrad

skola och arbetsmarknad’, ’Ekonomins inverkan’, ’Stadsplanering och boendepolitik’ samt ’Gränsöverskridande möten’. I workshoparbetet var teoridelarna korta och alla fick ge en aktiv insats för att diskutera olika problem och lösningar till problemen. På så sätt kom också deltagarnas olika personliga erfarenheter fram. Många av deltagarna hade en anknytning till något annat land än Finland eller Sverige. Jag fick träffa människor födda bl.a. i Kenya, Uganda, Somalia, Etiopien, Indien, Kosovo, Ryssland, Litauen och Spanien. Deltagarna representerade olika organisationer. En del hade möjligt att delta via sina skolor, men största delen av deltagarna representerade någon

nariedeltagarna berättade om sin kompis som gärna ville studera, men hennes förmögna föräldrar vägrade stöda hennes studier. Flickan löste problemet med att starta en rättegång mot sina egna föräldrar. I vilken delstat du studerar spelar en stor roll. Är du intresserad av att studera i det forna Östtyskland kommer delstaterna rentav att slåss om att få anta just dig som studerande. Fattiga delstater vill nämligen ha fler studenter. Registrerar du dig i Berlin belönas du med 50 euro. Delstaten kan

dessutom ge dig hundra euro i gåva per termin. Ofta är boendet i studenthem gratis under det första studieåret. Även terminsavgifternas storlek beror på delstaten och kan uppgå till 650 €. Har du lyckan att studera i Bayern slipper du terminsavgifterna helt och hållet. För att få en förändring till stånd inom tysk utbildningspolitik måste alla delstater övertygas. Säger en delstat nej, är idén förkastad. Utan kristdemokraternas medhåll går det inte att genomföra några reformer.

LHG vill att alla ska ha möjlighet att studera, oavsett föräldrarnas inkomst. LHG hoppas i alla fall på att den nya undervisningsministern Johanna Wanka (CDU, kristdemokraterna) gör något åt saken, men stora förändringar är inte att vänta. Komplicerat? Absolut. Å andra sidan fick jag mina fördomar om att allt är sämre utomlands krossade. Att studera i Tyskland behöver inte vara så tokigt i alla fall, trots att studiefinansieringen är en enda byråkratisk labyrint.

TExt / Katja Flittner foto / GLOBSOL

politisk eller annan organisation som jobbar för samhälleliga intressen t.ex. Röda korset och Ungdom mot Rasism. Bland deltagarna fanns bl.a. Maxwell Mandela, politisk sekreterare för Folkpartiet Liberalerna som var ledare för workshopen ’Ekonomins inverkan’ och Alex Rogers från Centerpartiets ungdomsförbund, bägge från Sverige. Allt som allt kan man säga att det var frågan om en mycket intressant och lärorik helg som man träffat många nya vänner. Kan varmt rekommendera evenemanget för alla som vill ha en lärorik helg i trevligt sällskap. Planeringen av GLOBSOL 2014 med temat Milleniemålen har redan inletts.

SVENSK FRAMTID

Bästa LSK:are, Liberala Studerande LSK håller förbundsmöte i år den 18 januari 2014 i Åbo. Pricka in datumet i era kalendrar, så ses vi för en spännande helg i Åbo, med bl.a. Europaparlamentariker Nils Torvalds samt SFP:s viceordförande Åsa Gustafsson. För en deltagaravgift på 25 euro får du traktering inklusive supé, hotell och transport enligt billigaste transportmedel. VÄLKOMNA! Valseger för LSK i studerandekåren N O V I U M S kårval På m åndagen den 18 november blev resultatet för NOVIUMS kårval klart och Liberala Studerande LSK gläds åt stora framgångar i valen. Resultatet blev 7 platser i fullmäktiget för 2014. Detta betyder en höjning med 3 mandat. Liberala Studerande LSK var den enda politiska grupperingen i Novium och samtidigt också den enda gruppen med spridning från alla Novias campus. Man lyckades visa att man är färdig att jobba för alla Novias studerande. I det sittande kårfullmäktiget har LSK 4 mandat och efter valen för fullmäktige 2014 lyckades man kavla in hela 7 mandat. Med detta resultat är LSK den största grupperingen i Noviums nya fullmäktige. ɝɝ 7 mandat av 15 är ett fint resultat. Jag är väldigt stolt över det arbetet som gjordes av LSKarna på Novium. Man har lyckats sprida en glad och öppen LSK anda, vilket också visade sig vara

lyckat, med tanke på valresultatet”, säger Liberala Studerande LSKs förbundsordförande Elin Blomqvist I flera år har det för LSK varit svårt att locka aktiva från Novias campus i Åbo, men nu lyckades LSK kavla in 3 mandat från Åbo. ɝɝ Tacket för detta skall nog gå till ett fint samarbete mellan lokalavdelningen för LSK i Åbo samt förbundets vice ordförande Sanna Bergström, som ansvarade för LSKs lista på Novium. Utan deras hårda jobb skulle detta aldrig ha varit möjligt”, fortsätter Blomqvist Förutom i Novium finns LSK representerade i Åbo Akademis Studentkår ÅAS med 4 mandat och på Arcada Studerandekår- ASK med 3 mandat under den kommande fullmäktige perioden. LSK tackar alla som ställt upp på listorna runtom i de olika kårerna och vill samtidigt också tacka alla som trott och röstat på den liberala värdegrunden.

T vå L S K : are valda till ordförande. På tisdagen 3.12 har Liberala Studerande LSK:s Alexander Lång valts till ny styrelseordförande för Åbo Akademis Studentkår. Under sitt konstituerande möte valde Åbo Akademis Studentkårs fullmäktige Alexander Lång till styrelseordförande med en klar majoritet. Arcada Studerandekår – ASK har 25.11 valt Liberala Studerande LSK:s styrelsemedlem Christoffer Andersson till sin nya fullmäktigeordförande. Liberala Studerande LSK lyckönskar både Alexander Lång och Christoffer Andersson för de nya förtroendeposterna och ÅAS samt ASK för goda val av ordförande.

Kontakta oss g ä rna o m du ä r intresserad av att delta i st y relsearbetet n ä sta år .

Elin Blomqvist, Ordförande för Liberala Studerande LSK elin.blomqvist@liberal.fi

Karin Palmén, Politisk sekreterare för högskolepolitik och organisation, LSK, Svensk Ungdom karin.palmen@liberal.fi

+3 5 8 ( 0 ) 4 0 7 7 5 3 0 4 0

+3 5 8 ( 0 ) 4 57 7 3 1 0 2 7 5

№5

№ 5 /2013

EKONOMI

Svensk Framtid

”Vad har vi någonsin fått ut av EU?” S å krossar du antieuropeiska argument – i dag

Euron är dålig och allt var bättre förr med marken. Eller? Nej, det stämmer inte riktigt. Här har ni några användbara motargument till de antieuropeiska rösterna.

”EU är dyrt” Inte alls, om man har förmågan att tänka i annat än cash flow. Vi får så mycket mera ut av EU än de fysiska pengar vi för in i det. Finland har det ekonomiskt bättre nu än innan EU-medlemskapet i och med handel, företagsamhet och internationella kontakter. Finland är nu en del av den globala världen och drar mycket nytta av allt EU- och EMUmedlemskapet tillför.

”Vi vill ha marken tillbaka” Skulle vi återgå till finska marken i dag skulle den nya valutan vara mycket billigare än euron. Det skulle alltså påverka handeln negativt, minska värdet av utländska investeringar och öka statsskuldens värde dramatiskt. Dessutom skulle effekterna på den fria rörligheten och den fria handeln vara avsevärda.

”Visst, men Sverige och Norge då?”

”Det är inte vårt problem att de inte har jobb i Spanien”

Det går bra för Sverige och Norge trots att de inte har euron som valuta, men det beror på Norges stora oljetillgångar. Samtidigt är det dyrt för norrmännen att bedriva handel med EU. Sverige har ett stabilare och mera progressivt affärsklimat än Finland, är ett intressant och tryggt land att investera i och har dessutom produkter och tjänster utöver bara råvaror att sälja. Dessutom har Sverige mer invandrare än oss vilket är en stor fördel med tanke på hållbarhetsunderskottet. Bör också påpekas att Sverige i dagsläget har en högre arbetslöshet än Finland, trots hård stimulanspolitik från nuvarande regering. Samtidigt pensionerar sig svenskar i snitt upp till fem år senare än Finländare, vilket inte har med valutan att göra.

Visst är det vårt problem. Skulle det gå dåligt här, vill vi också ha hjälp. Går det dåligt för resten av världen går det även dåligt för oss. Vi lever inte i en lokal ekonomisk bubbla.

I skrivande stund har regeringens förhandlingar kring det som så vackert kommit att heta strukturreformsprogrammet påbörjats. Under en vecka kommer strukturen för det framtida finska välfärdssystemet mejslas ut och manglas fram, inte för att man nödvändigtvis vill det, utan för att man är illa tvungen. Det system vi har idag byggdes för en annan demografisk struktur och vi har helt enkelt inte råd med den nivå av välfärd många av oss kommit att betrakta som en självklarhet. Istället för att hänga oss fast vid den struktur vi har blivit vana vid måste vi nu se om det finns andra sätt att sköta det som idag sköts av det offentliga. Den finska staten har alltför länge levt på lånade pengar och i något skede kommer en vägg att komma emot. Man kan fråga sig varför man inte gjort något tidigare, man kan anklaga tidigare regeringar för ansvarslöshet eller också ifrågasätta de som ursprungligen skapat ett ohållbart välfärdssystem - med all rätt. Dock känns det ibland som om det saknas

en grupp i jakten på den eller de skyldiga nämligen vi väljare. En politiker är och kommer alltid att vara beroende av sitt väljarunderstöd. När man ställer upp i val ger man löften och förbinder sig till att försvara sina väljares intressen och frågor som för dem är av avgörande betydelse. Om förväntningarna inte uppfylls finns det en risk att man i nästa omgång inte längre får vara med i leken. Hur ska då en politiker göra för att fatta rätt beslut? Många av de som är med i politiken skriker att regeringen ska bära ansvar, att beslutsfattare ska sluta låna av framtiden och göra stora förändringar i dagens strukturer. Andra hör kanske att det ska skäras ner i den trygghet de upplever att de redan nu betalar mycket för och att de i fortsättningen ska få mindre för samma pengar. Vilket val gör politikern då? Fattar hen beslutet som är bättre på lång sikt, medveten om att man kanske mister sin plats vid bordet i nästa spelomgång? Eller fattar hen ett mer bekvämt beslut som bär en in i nästa mandatperiod?

”All makt finns i Bryssel” Det stämmer inte. Lokala beslut fattas fortfarande på lokal nivå medan beslut som rör Europa och stora globala frågor som enskilda medlemsstater inte har möjlghet att ensamma påverka fattas på EU-nivå. Vill vi delta i beslutsfattandet måste vi sitta med vid förhandlingsbordet. Endast en femtedel av all lagstiftning riksdagen beslutat om har kommit från EU, resten är bestämd på nationell nivå. Dessutom: Visste ni att Europarådet utgörs av representanter från samtliga medlemsländer? Ja, det betyder också Finland.

”Vi vill slopa Euron och gå ut ur EU” Då skulle handeln bli dyrare och mer komplicerad, och vi skulle få mindre trovärdighet i Europa. Är vi inte medlemmar av EU kan vi inte heller påverka Unionens utveckling och samarbetet med de övriga EU-länderna försämras. Förutom det skulle det också leda till att Finland skulle tappa ansiktet rent politiskt.

”Ta inte in invandrare innan alla finnar har jobb” Det finns tyvärr vissa jobb som finländare inte vill göra. Lägg till att vi under de kommande tio åren enligt uträkningar behöver 150 000 nya arbetare för att ta itu med hållbarhetsunderskottet, så märker vi att vi behöver all arbetskraft vi kan få.

Källa: Svensk Ungdoms ekonomipolitiska utskott

KOLUMN

Ida Schauman, förbundsstyrelsemedlem

Att skjuta sig själv i benet

För att beslutsfattare ska kunna fatta jobbiga beslut måste man ha väljarnas stöd i ryggen. I dagens regering har vi sex partier som alla har olika gruppers intressen att försvara och ett riksdagsval som närmar sig med stormsteg. Samtidigt har vi ett välfärdssamhälle med sprickor i kanterna och en statsskuld som nästa år överskrider 100 miljarder euro och således kommer utgöra nästan 60 procent av BNP. Svåra beslut måste fattas och utgifterna i den offentliga sektorn måste skäras ner. Att då var och varannan minut kritisera regeringen för att den tänker skära ner i en mycket viktig sektor - varje sektor är viktig för någon grupp - bygger varken en långsiktig eller hållbar politik. Sist och slutligen är det inte politikerna som fattar besluten utan i allra högsta grad vi väljare. Om vi vill bygga ett nytt och bättre fungerande välfärdssamhälle på en hållbar ekonomisk grund, bör vi föra en ärlig och konstruktiv diskussion där vi ser till hela samhällets bästa, inte bara till det egna. Allt annat är att skjuta sig själv i benet.

SVENSK FRAMTID

№5

Så skriver du en pitch —— En pitch är en kort, koncis presentation av ditt företag för att sälja in din idé, få folk att tro på den eller söka investerare. —— Fokusera på det centrala. Ta fasta på problemet du vill lösa eller möjligheten du erbjuder. Berätta vad som skiljer dig från andra företagare. —— Uttryck dig tydligt. Du har kort tid på dig – allt från ett tiotal sekunder till några minuter. —— Kort sammanfattning: Presentera ditt team, problemet du vill lösa och idén till hur ni ska göra det, vilket värde kunden har av detta, vilken marknad ni riktar er till och vad ni vill ha ut av pitchen.



"För oss är framtiden närmast oändlig. Finland behöver nya företag för de skapar jobb och de upprätthåller vårt nuvarande monetära system." Joachim Hesthammer, finansdirektör för och medgrundare av Infinify



"Långa dagar, inga pengar och osäker framtid. Det är en hel del learning by screwing up." NiClas Jern, medgrundare av Walkbase, om de störta utmaningarna för nya företagare

KOLUMN

Sluta utbilda magistrar! Niklas Mannfolk, Ekon. mag. U ndervisnings - o ch kulturm inisteriet

planerar, i enlighet med statsminister Katainens önskemål om världens högst utbildade folk, en temporär höjning i antalet intagningsplatser för högskolor. I förslaget ingår bl.a. en planerad ökning på 1050 av antalet magis-

terstuderande i ekonomi. Detta trots att vi i dagens läge har 2500 arbetslösa ekonomer i Finland. Samtidigt sänks antagningskvoten för de flesta linjer inom yrkeshögskolorna. Finland lider överlag av en så kallad utbildningsinflation. Det är beundransvärt att vara möjligast högutbildad, gärna med minst dubbel- om inte trippelexamen. Detta dels från samhällets sida, men likväl inom arbetsmarknaden. Till skillnad från resten av Västvärlden kan man i Finland bara drömma om ett jobb om man ”bara” har kandidatexamen. Har det verkligen så stor betydelse för

vår internationella konkurrenskraft att så många finländare som möjligt utbildar sig så länge som möjligt? Att våra rörmokare fått världens bästa grundskoleutbildning innan de startar sitt mokeri är jag fullständigt för, men varför ska vi ha alla dessa evinnerliga magistrar i knutarna? Enligt den Bolognaprocess även Finland gått med på att följa är magistersexamen en utbildning man går efter flera år i arbetet, eller med syfte att fortbilda sig till forskare. Inte en grundnivå av utbildning som gör att man duger på arbetsmarknaden.

Det svåra med att planera utbildning är att man borde förutse behovet av arbetskraft fem till sju år i framtiden. Inte ens de nu arbetslösa ekonomerna, eller deras anställda studiekamrater, har spåkulor som lyckas med detta konststycke. Vad vi med stor säkerhet kan säga är däremot att vi inom de kommande 10 åren kommer att behöva upp till 150 000 nya arbetstagare till vårt land. Dessa kommer inte att behöva ha en ekonomie magistersexamen, eller så gott som någon akademisk examen överhuvudtaget. De kommer att

/ 2013

EKONOMI

Tro på er själva, företagare! Det första steget är oftast det tyngsta. Så när du grundar ett företag är den första tiden avgörande. Långa arbetsdagar, brist på pengar och den ständiga risken att misslyckas gör att många inte vågar satsa på sin idé. Men det lönar sig alltid att försöka, säger startupexperter. Text & Foto / Fredrik Westblom

D et ä r i de nya företagen som framtidens jobb finns. Därför behövs så kallade acceleratorer – program och organisationer som hjälper de nya företagarna att resa sig. Två Finländska företag som tagit hjälp av det Åbobaserade företagarsällskapet Boost Turku’s acceleratorprogram är Walkbase och Infinify. Walkbase har sedan 2009 arbetat med inomhuspositionering. Infinify experimenterar med en oändlig webbaserad whiteboardtavla som underlättar företagsmöten, föreläsningar och grupparbeten. Båda företagen är teknikbaserade, båda är i startskedet och båda tycker framtiden ser ljus ut. ɝɝ För oss är framtiden närmast oändlig. Finland behöver nya företag för de skapar jobb och de upprätthåller vårt nuvarande monetära system, säger Joachim Hesthammer, tidigare chefredaktör för Svensk Framtid och numera finansdirektör för och en av grundarna av Infinify. Företaget sysselsätter sex personer, varav fem är grundare och en är anställd. De har varit verksamma sedan juni i år och arbetar för tillfället med att vidareutveckla sin produkt, den oändliga whiteboarden. ɝɝ Vi har en tidig version ute på nätet. Det är nödvändigt för att testa systemet och se att det fungerar. Till våren ska vi lansera den egentliga produkten, säger verkställande direktören och medgrundaren Mikael Sand.

"Jo, enligt en rapport från 2009 av the New Economics Foundation besudlar bankirer i snitt £7 av samhället för varje £1 de tillför, medan t.ex. sjukhusstädare tillför £10 för varje £1 de tjänar."

Infinify fick precis som företaget Walkbase sin början som ett studerandeprojekt men har nu kommit i gång på allvar. Walkbase sysselsätter numera tio personer plus en styrelseordförande och har redan börjat sälja sin produkt – en sensor som genom att avläsa mobiltelefonsignaler kan positionera exakt var i rummet du befinner dig. Det är en produkt som butiker och företag har nytta av i sin marknadsföring, säger företagets tekniska direktör Björn Sjölund. ɝɝ Många företagare har stora problem med att avgöra vilka varor som kunderna är intresserade av och vilken marknadsföring som går bra. Vi erbjuder ett verktyg som tar reda på det här. Det dagliga arbetet går numera ut på kodning och att skaffa nya kunder, men sedan de fick en miljoninvestering av bland annat före detta Nokiachefen Olli-Pekka Kallasvuo har kunderna allt mer börjat hitta till dem självmant. ɝɝ Vi kallar oss fortfarande för ett startup-företag. När man börjar gå på vinst och vet exakt vad man håller på med kan man säga att företaget kommit ur startskedet. Vi är inte riktigt där ännu men vi använder den nya investeringen för att vidareutveckla företaget, säger medgrundaren Niclas Jern. ɝ Vad ä r de största ut m aningarna ɝɝ Långa dagar, inga pengar och osäker framtid. Det är en hel del learning by screwing up, säger Jern. ɝɝ Allmänt anses det vara utmanande att få verksamheten att löpa friktionslöst. Som företagare ska du utveckla

arbetsdag bara en dröm. Man är i tjänst hela tiden. Halonen uppmanar däremot unga företagare att inte jobba 24 timmar om dygnet utan också unna sig lite ledigt. Dessutom lär man sig mycket genom att lyssna på erfarna personers råd. ɝɝ Samtidigt ska du inte tro på allt som ”Lyssna på sägs. Om ingen köper din idé behöver äldre men tro på det nödvändigtvis inte bero på att din idé är dålig. Den kanske bara är före sin dig själv” tid. Det centrala är egentligen att satsa på att verifiera din idé så väl som möjS o m n y f öretagare ska man våga kämligt, testa den, se om den väcker intresse. pa för sin sak och tro på sin produkt. Gör den det så kan det vara en bra idé, Samtidigt måste man vara ödmjuk och gör den det inte, kan det vara värt att erkänna ett misslyckande om det händer, lyssna på folk med mer erfarenhet som säger Erika Halonen från Boost Turku. säger att de inte tror på din idé. Det viktiga är att inte ta ett negativt besked som ɝɝ Den största frågan du måste ställa ett misslyckande. Se det snarare som en dig själv är ifall det finns ett behov för det du gör, om det finns en marknad del av läroprocessen. Antingen utnyttjar för din produkt. Om så inte är fallet du det till din fördel eller så säger du ska du också våga ändra den om den ”f-ck this” och så får du inget gjort. För inte funkar, säger hon. det finska folket är tyvärr misslyckanHon är uppvuxen i Sverige, började den fortfarande väldigt stigmatiserat. studera kultur men sökte till Svenska ɝ H ur ser m an o m ett f öretag ä r på handelshögskolan i Finland och blev v ä g att lyc kas ? antagen. Sedan 2012 arbetar hon på ɝɝ Har du en idé som väcker intresse Boost med att hjälpa studerande som är eller provocerar är du något på spåren. intresserade av entreprenörskap. Kan du få kunder direkt är det ett gott ɝɝ Det krävs hårt arbete för att bli en tecken, säger hon. lyckad företagare. Många luras att tro Boost Turku erbjuder nya företagare ett det bara är coolt och att du genast kan tio veckors acceleratorprogram, Startup lyfta stora löner. Vi vill väcka intresse Journey. Man kan inte söka som ensamför företagande bland studerande och vi vill hjälpa nya företag att etablera sig stående företagare utan endast som grupp. men man ser också ganska snabbt vem Deltagande i acceleratorprogrammet ger som är seriös, säger Halonen. tio studiepoäng. För en företagare är en åtta timmars

behöva kunna dona (från don = göromål, saker). Vad vi därför borde eftersträva är att återinföra prestigen hos, och uppskattningen för, de yrken som framtidens Finland verkligen behöver. Dels sker det redan genom egenföretagande rörmokare som tjänar dubbelt upp vad de flesta akademiker, eller elingenjörer som bygger sitt andra hus vid 25 års ålder då familjen i takt med den ekonomiska stabiliteten växer. Mer prestige åt de nyttigare yrkena och mindre press på oss unga att prestera så

mycket som möjligt utan uppenbara belöningar leder till lyckligare finländare och således ett bättre samhälle för alla. Vad menar jag med ”nyttigare yrken”? Jo, enligt en rapport från 2009 av the New Economics Foundation besudlar bankirer i snitt £7 av samhället för varje £1 de tillför, medan t.ex. sjukhusstädare tillför £10 för varje £1 de tjänar. Så enligt studien går det bättre för samhället ju fler allmännyttiga yrken vi uppmuntrar till, och därmed ju färre ekonomer vi utbildar. Quod erat demonstrandum.

f ör n ya f öretagare ?

din produkt, forma ditt budskap och skaffa betalande kunder. Den största motiverande faktorn är att få agera i en bransch som berör oss nu och i framtiden, säger Hesthammer.

№ 5 /2013

POPKULT

Svensk Framtid

Ritz ska vara ett alternativ Att ge publiken alternativa kulturupplevelser, och samtidigt ge intresserade chansen att själva engagera sig i kulturverksamhet. Skafferiet jobbar för att Ritz ska uppfylla både och.

liten lapp på universitetet där det stod att aktiva medlemmar söktes till Ritz, så jag tog kontakt. Skafferiets styrelsemedlem Valter Lidsle står lutad över glasdisken och diskuterar med Anders Englund, som har slagit sig ner i en av de många fåtöljerna i cafédelen av Ritz. Anders har flera år varit aktiv inom Skafferiet, föreningen som sedan 2008 driver kulturverksamhet i den anrika biografbyggnaden i Vasa. ɝɝ Syftet med Ritz är nog att vara en mera alternativ kulturscen. Åtminstone när vi själva ordnar program. Genom att ordna sådant som annars inte skulle ha erbjudits i Vasa känns det som att vi bidrar med något annorlunda, säger Anders. Samtidigt har man på Ritz inte något emot att hyra ut sin imponerande, dryga 500 sittplatser stora, salong också till större evenemang som drar fulla hus. ɝɝ Det vanligaste har varit musikframträdanden, men jag hoppas på ännu fler konstformer. Gärna mera teater, säger Valter. Inte för att Ritz känns som en enkelriktad verksamhet nu heller. Förutom olika konserter har man under de första fem åren ordnat filmvisningar, små festivaler, galor, alternativ julmarknader, open stage-cafékvällar, konstutställningar av olika slag... Det har inte alltid

— Jag såg en

Text & foto / Pia Backman

 Ritz är till för alla, säger Anders Englund och Valter Lidsle, aktiva medlemmar i Vasaföreningen.

gått smärtfritt, och ekonomin har sina upp- och nedgångar i en frivillig förening. Verksamheten är så pass omfattande att det behövs en heltidsanställd verksamhetsledare, och för det behövs inkomster. För tillfället ser i alla fall den ekonomiska situationen ut att vara stabil, och Ritz har omkring 20 aktiva medlemmar som hjälper till på evenemang några gånger i månaden. Som tack får de aktiva gå gratis på det som ordnas. ɝɝ Själv gick jag med efter att ha flyttat tillbaka till Vasa efter studierna. Jag ville engagera mig i något och samtidigt lära känna nya människor, berättar Anders. Och många verkar göra som Anders, det vill säga aktiverar sig i Ritz både av intresset för kultur och för den sociala sidan. En del medlemmar har varit föreningsaktiva sedan tidigare, men långt ifrån alla. ɝɝ Nu i höst har vi fått med ganska många utbytesstuderande i verksamheten. Några av dem har berättat att de inte har så mycket att göra på fritiden, och tyckte att det här var en bra idé. Det är med andra ord ett ganska in-

ternationellt gäng som jobbar på Ritz, men hur är det med de finskspråkiga i Vasa? Föreningen Skafferiet grundades av ett gäng som alla hade svenska som modersmål, något som har gett Ritz en relativt svensk stämpel. Men enligt Valter och Anders ordnar man lika mycket program på finska som på svenska. ɝɝ Vi hoppas att fler finskspråkiga upptäcker att Ritz är till för alla. Det råkade det sig bara att grundarna var finlandssvenskar. Ritz vill gärna se sig som en aktör när det gäller att sysselsätta unga, och även om man inte har kapacitet att anställa fler personer annat än på frivillig basis finns det alternativ. Föreningen har haft praktikanter som avlönats av arbetskraftsbyrån, vilket har fungerat bra. I planerna finns också att börja samarbeta med resurscentret Föregångarna, som bland annat hjälper unga att hitta jobb eller studieplats. ɝɝ I mitt arbete inom psykiatrin har jag träffat många som jag tror skulle må bra av att vara en del av den här verksamheten, säger Anders som är psykolog till yrket. Under intervjun smiter ljudet från stora salen in i caféet och jag frågar vem som repar. Det är Silver Beatles som ska ha konsert samma kväll, och Valter och Anders tror att spelningen kommer att dra mycket folk. ɝɝ Artisterna själva har varit väldigt nöjda med våra utrymmen och med salen. Bland annat Johnny Logan berömde den, och att höra sådant motiverar förstås, säger Valter och ler. Den som vill aktivera sig i Ritz verksamhet, antingen som medlem eller kulturutövare uppmuntras att ta kontakt med styrelsen på skafferiet@ritz.fi.

Vi tackar för det goda samarbetet under året och önskar Er en

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

Niklas Mannfolk, förbundsordförande

Sandra Grindgärds, förbundssekreterare

OFFICIELL WEBBPLATS / su.fi

– Håll dig uppdaterad, följ oss på Facebook och twitter! – fb.com/svenskungdom @svenskungdom