Byggvärlden nr 2, 2024

Page 1

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING PRIS: 1 599 KR/ÅR NUMMER 2 • februari 2024

ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: SAMUEL KARLSSON

TRÄ LYFTER DEN GRÖNA PROFILEN Dubbla världar för träbyggarna

SID 8-9

SID 6

FOTO: HENRIK EKBERG

FOTO: TRAFIKVERKET

Så går arbetet vidare efter skredet i Stenungsund

32-årige bygg-vd:n tror på den yngre generationen SID 14

SID 10-11

DEBATT

Vår bransch behöver en högre byggtakt här och nu

Posttidning B Byggvärlden/BF Docu AB Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal

Ny rapport: Anstalter och häkten byggs för tolv miljarder


2

Nummer 2 • februari 2024

DEBATT

Säkerheten är ett helhetsansvar – arbetsmarknadens parters, företagets och individens. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, inför mötet med regeringen den 13 februari.

Det behövs en säkerhetskultur på varje arbetsplats Bygg- och anläggningsbranschen har lämnat ett ”skitår” bakom sig. Inflation och stigande räntor pressade marginalerna för både familjer, företag och finansministern.

Det har alltid funnits svartjobb inom byggbranschen. Men de senaste tio åren har marknaden förändrats i grunden

VÅ R B R A N S C H B E H ÖV E R en högre byggtakt här och nu. Och hela samhället är i behov av en livskraftig byggbransch för att kunna rusta Sverige med fler bostäder, bättre vägar, klimatanpassade VA-system och anläggningar som stärker totalförsvaret. Därför är det viktigare att få befintliga regelverk att fungera, än att införa nya pålagor som gör det ännu svårare att få ihop kalkylen.

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

VÄ L KO M N A R BYG G F Ö R E TAG E N att Arbetsmiljöverket ges ökade resurser till fler arbetsplatskontroller. Vi fortsätter också att trycka på för en uppluckring av sekretesslagstiftningen. Myndigheter som Försäkringskassan, Skatteverket, Migrationsverket måste

DÄ R F Ö R

på ett bättre sätt än i dag kunna dela information med varandra. Däremot vill vi inte se några begränsningar i UE-leden vid offentlig upphandling. Byggarbetsplatser består av många olika moment som alla är i behov av specialkompetens – en specialisering som innebär högre kvalitet, kortare byggtider och effektivare produktion. ​: ​

D E T Ä R T U F FA tider för många. Sista kvartalet 2023 hade bygg- och anläggning flest antal varsel av alla branscher. Vi fick också en dyster avslutning på året. Arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång har berört oss alla. Byggföretagens vision är noll arbetsskador. Jobba säkert, eller inte alls. Det är den enda rimliga hållningen till säkerhet i byggbranschen. Att mycket har behövts byggas på kort tid har skapat möjligheter för lycksökare som inte har i branschen att göra. Och när konjunkturen nu viker riskerar ett för stort fokus på lägsta pris i upphandlingar gynna företag som kompromissar med arbetsmiljön. Byggåret 2024 inleds med att Byggföretagen medverkar på branschmötet med arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, och

biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg, den 13 februari. På mötet kommer vi bland annat lyfta behovet av en säkerhetskultur på varje arbetsplats. Beslutsfattarna måste få med sig att säkerheten är ett helhetsansvar – arbetsmarknadens parters, företagets och individens. För att främja sund konkurrens måste de schyssta byggarnas position på marknaden försvaras. Byggföretagen är särskilt bekymrade över problemen med arbetslivskriminalitet där i första hand utländsk arbetskraft drabbas. Att få bort oseriösa företag från vår bransch är en ödesfråga för att kunna bygga Sverige bättre.

CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD, VD FÖR BYGGFÖRETAGEN

Många skyddsrum är defekta på grund av att man gjort felaktiga ingrepp

Peter Törnmalm, Presto SID 12-13

Jessica Löfström, Ansvar Säkerhet SID 4

Roger Johansson, Skanska Fastigheter

Det är skillnad på bostadskonjunktur och byggkonjunktur. Byggkonjunkturen är väldigt spretig

Susanne Rudenstam, Träbyggnadskansliet SID 8

SID 16

Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

Före Berlinmurens fall inspekterades skyddsrummen kontinuerligt. Men därefter har skyddsrummen sakta förfallit. SID 12-13

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Layout: n Anna Björner anna.bjorner@svenskamedia.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

n Stefan Jonsson, 070-311 37 58 stefan.jonsson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

N VA

ENMÄRK

Tryck: Pressgrannar AB, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.

n Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy n Senaste nytt på: byggvarlden.se

Följ Byggvärlden på

Facebook,

Twitter och

Linkedin.

Trycksak 3041 0174

E T

n Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media i Ljusdal AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen. n

FOTO: PRESTO

Skyddsrummen åter högaktuella

S

Det blir lite flisigare tegel, men det kan oftast se lite fräckare ut, det ser återbrukat ut, vilket är positivt


Tillfällig elbilsladdare utrustad med maximal säkerhet. GAROs nya tillfälliga elbilsladdare med dubbla uttag, flexibel montering och inbyggd debiteringslösning positionerar ert företag som en klimatmedveten, flexibel och framåtriktad aktör inom tillfälliga projekt. Utvecklad med stort fokus på säkerhet, vilket möjliggör en trygg och enkel etablering av en grön arbetsplats. Det går dessutom att utrusta GARO Entity Flex med både ett motorvärmaruttag och en laddbox. På så sätt blir både elbilsförare och ägare av fossildrivna fordon nöjda. GARO Entity Flex


4 NYHETER

Det nya kvarteret Grävlingen i BILD: TENGBOM centrala Jönköping.

Peab får bygguppdrag värt 368 miljoner Peab får uppdraget att bygga 191 hyreslägenheter, kontor och garage i Jönköping. Beställare av hyreslägen­ heterna är Brandtornet och beställa­ re av kontorsbyggnaden är Hamhus. Den totala kontraktssumman upp­ går till 368 miljoner svenska kronor. Projektet omfattar två samman­ hängande byggnader, innergård samt ett stort gemensamt garage under mark. Uppdraget är en totalentrepre­ nad och startar i december 2024. Jönköpings kommun ska före det genomföra en sanering av tomten, som startar före sommaren 2024. Färdigställande beräknas i maj 2028.

Q

17,5 %

... minskade försäljningen av byggmaterial med i det fjärde kvar­ talet 2023, enligt Byggmaterialindex från Byggmaterialhandlarna. – 2023 var ett utmanande år på många sätt. Vi gick in i en lågkon­ junktur med hög inflation, ränte­ höjningar och stigande levnads­ kostnader. Det tuffa ekonomiska läget har drivit många bolag inom byggbranschen till konkurs vilket påverkat försäljningsutvecklingen i byggmaterialhandeln negativt. Efterfrågan på våra medlemmars produkter har minskat när flera företag försvinner från marknaden, säger Monica Björk, vd för Byggma­ terialhandlarna.

Båda parter avbryter kontrakt i Förbifarten Trafikverket tecknade i maj 2020 kontrakt med spanska Copasa för etappen E3 på Ekerövägen. Den omfattar breddning av vägen mel­ lan Edeby och Nockebybron samt breddning av Drottningholmsbron. Arbetet påbörjades 2021. Men arbetet på sträckan håller inte tidplanen. Nu avbryter därför Trafikverket och entreprenören där­ för kontraktet i samförstånd. – Arbetet har både försenats och fördyrats. Att göra en omstart av projektet är det mest förnuftiga vi kan göra i det här läget. Att genom­ föra en ny upphandling kommer att skapa bättre förutsättningar för de arbeten som återstår, säger Daniel Burström, Trafikverkets biträdande sektionschef på sektion Lovö och talesperson för Ekerövägen.

Q

Nummer 2 • februari 2024

”Skärp straffen för svartarbete” En ny rapport från Ansvar Säkerhet sammanfattar läget med svartjobben i byggbranschen. Och det är dyster läsning. – Omfattningen av svartjobben är så stor att det är systemhotande, säger Jessica Löfström, grundare av Ansvar Säkerhet.

Alla vet att det förekommer svart­ arbete inom byggbranschen. Det är svårare att bedöma den exakta omfattningen. I rapporten Arbets­ livskriminalitet – ett hot mot god produktivitetstillväxt, som Ansvar Säkerhet tagit fram på uppdrag åt regeringen, har man sammanställt de fakta som finns på området. Om­ fattningen av arbetslivskriminalite­ ten har fått systemhotande dimen­ sioner, menar Jessica Löfström. – Det är väldigt svårt att få fram någon helt täckande statistik över arbetslivskriminaliteten. Det lig­ ger i sakens natur att det är dolt för myndigheterna. Men det finns mycket som talar för att svartjob­ ben ökar, säger hon. under­ sökning om svartarbete som publ­ icerades 2020 uppgick skatteun­ dandragandet till 17.6 miljarder om året. Totalt uppgick svartarbete till 17 procent av den deklarerade inkomsten för sektorn. Den är en markant ökning från 2006 och det finns inte några tecken på att det skulle minska. – Det har alltid funnits svart­ jobb inom byggbranschen. Men de senaste tio åren har marknaden förändrats i grunden. Vi har fått ett större inflöde av illegal arbetskraft via Östeuropa. De är oftast vana vid att det inte finns skyddssystem eller vita ”riktiga” jobb. De lovas mer lön än vad de har i sina hemländer. Det är organiserat av ligor som utnytt­ jar arbetskraften och systemet. Det finns väldigt stora pengar att tjäna, fortsätter Jessica Löfström. Den avtalsenliga lönen för en byggnadsarbetare i Sverige ligger på runt 240 kronor i timmen plus sociala avgifter, samtidigt får den illegala arbetskraften räkna med lö­ ner på 40–50 kronor i timmen. Med det bistra konjunkturläget som rå­ der får de kriminella nätverken allt större inverkan på byggbranschen. – Nu när konjunkturen viker är det otroligt stor risk att arbetslivs­ kriminalitet ökar. När alla måste se över kostnaderna är det lätt att man börjar fuska, säger hon. E N L I GT

Jessica Löfström, grundare av Ansvar Säkerhet vill se politiska initiativ mot svartjobben.

FOTO: NIRVANA GHARNI

S K AT T E V E R K E T S

Få det senaste nyheterna direkt Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev

www.byggvarlden.se/prenumerera-pa-nyhetsbrevet/

Många som kommer hit är även personer som kanske håller sig undan lagens långa arm I den nya rapporten lyfter man fram att rot-tjänster är ett område där det förekommer mycket ut­ ländsk arbetskraft utan några kon­ troller. När rot-avdraget infördes var en av motiveringarna att det skulle minska arbetslivskriminali­ teten och svartjobben. Men det har inte fått avsedd effekt. – Det var en god tanke när man införde rot-avdraget men ofta finns det ingen kontroll på vilka det är som utför arbetet. I stället för att svartjobben minskar kan vi se att det blivit en markant ökning när det gäller rot-projekt.

rot-projekt som utförs åt olika pri­ vatpersoner. Där är kontrollen ofta obefintlig. Efter karenstiden på sex månader kan de ansöka om ett nytt ID06-kort. – Många som kommer hit är även personer som kanske håller sig undan lagens långa arm och har ett brokigt förflutet i hemlandet och behöver hålla sig under radarn. När vi bygger stora skuggsamhäll­ en så bygger vi även en frizon för dessa personer, Akilov var en typisk sådan person. Idag är medvetenheten om pro­ blematiken med arbetslivskrimina­ liteten hög. Rapporten från Ansvar Säkerhet bekräftar det allvarliga lä­ get och visar att omfattningen ökar

i väldigt många branscher. Det blir ett hot mot hela samhällsekono­ min. I praktiken finansierar vi kri­ minella nätverk med skattemedel. Men enligt Jessica Löfström finns det nu en möjlighet att faktiskt göra någonting för att få bukt med problemen. – Vi har lämnat över rapporten till regeringen och jag hoppas att den kan bidra till att vi får en för­ ändring i praktiken. Vi behöver inte ännu en paneldiskussion som myn­ nar ut i ett policydokument. Här krävs kraftigare sanktioner och höj­ da straff. Idag är det knappt straff­ bart med ekonomisk brottslighet, säger Jessica Löfström. SAMUEL KARLSSON

Sex förklaringar till att svartarbete ökar: Byggarbetsplatser är tillfälliga. Det minskar riskerna för upptäckt. Byggföretag anlitar alltid olika underentreprenörer. Det kan finnas under­ entreprenörer i flera nivåer. Det underlättar bruk av illegal arbetskraft. Q Det förekommer ofta många byggnadsarbetare från andra EU-länder. Då blir det mindre märkbart med tredjelands-medborgare. Q Fackliga organisationer har svagare representation än vid permanenta arbetsplatser. Q Det är mycket lönsamt att anlita lågbetald okvalificerad arbetskraft för enkla uppgifter. Q Lönesättningen för legal och illegal tillrest arbetskraft utgår nästan all­ tid från lönenivån i arbetstagarnas hemländer. Q

ÅTG Ä R D E R N A S O M I N F Ö RT S för att

hindra arbetslivskriminaliteteten har inte lyckats stoppa fusket. Ett exempel är införandet av ID06kort. Den som ansöker och får ett IDO6-kort har rätt att befinna sig i Sverige i 183 dagar och samtidigt be­ tala sin skatt utomlands. Efter det måste vederbörande lämna landet i sex månader. Den begränsningen kringgås av fuskande företag som skickar sina arbetare vidare till

Q

KÄLLA: ARBETSLIVSKRIMINALITET – ETT HOT MOT GOD PRODUKTIVITETSTILLVÄXT

Som medlem i Byggcheferna läser du allt på byggvärlden.se gratis i 6 månader Läs mer här!


NYHETER 5

februari 2024 • Nummer 2

Infranord har tilldelats basunder­ hållskontrakt för Jönköpings­ FOTO: INFRANORD banan.

Infranord får förlängt av Trafikverket Trafikverket tilldelar Infranord uppdraget att utföra basunderhåll av järnvägsanläggningen Jönköpingsbanan. Anbudssumman uppgick till 545 miljoner kronor. Infranord har sedan tidigare det pågående uppdraget att utföra basunderhåll av järnvägsanläggningen Jönköpingsbanan. Det nya uppdraget gäller från och med 1 april 2025 och löper i sex år med möjlighet till ytterligare ett optionsår.

Q

Konkurserna under januari 2024 har totalt sett ökat med 45 procent i jämförelse med samma månad året innan. För byggbranschen är siffrorna FOTO: GETTY IMAGES ännu högre.

Konkurser: ”Toppen på ett isberg” Enligt UC:s riskprognos är bygg­ sektorn en av de branscher som riskerar att drabbas av flest kon­ kurser under 2024. Under januari har konkurserna ökat inom alla stora branscher i Sverige. Byggindustrin är en av de värst drabbade, men en ökning med 52 procent jämfört med januari 2023, enligt en sammanställning av UC. I antal företag betyder det 142 förra året och 216 i år. – Konkurserna fortsätter att bokstavligen skjuta i höjden från redan

katastrofalt höga nivåer i Sverige. Inom vissa branscher är ökningen över hundra procent. Riksbankens räntesänkning kan komma att vänta till efter sommaren, vilket bidrar till fortsatt minskad köpkraft hos hushållen. Regeringens stödåtgärder gentemot den hårt drabbade byggsektorn med ROT-avdrag och energieffektiviseringsbidrag får förhoppningsvis också positiv effekt, säger Gabriella Göransson som är vd på UC. UC har också tittat på vilka branscher som bedöms ha högst san-

nolikhet att gå i konkurs under det kommande året. Enligt deras analys löper totalt 16 000 bolag hög risk att gå i konkurs under 2024. Den bransch med flest bolag som löper hög risk att drabbas är byggsektorn (13 procent). Näst högst risk löper restaurangverksamhet (9 procent) och på tredje plats detaljhandeln (8 procent). – Under förra året såg vi det högsta antalet konkurser sedan finanskrisen. Men de konkurser som vi sett fram till i dag kan vara toppen på ett isberg, inte minst inom bygg, res-

taurang och detaljhandeln. Dessa är också branscher som både vår riskanalys och historiska data pekar på som mer drabbad av konkurser under lågkonjunkturen. Många företag saknar rätt förutsättningar och uthållighet för att klara av kris på kris. Enligt skatteverket fanns det dessutom i mitten på januari fortfarande 22 000 företag med anstånd på sammanlagt 43 miljarder kronor, och skattesmällen för dessa företag kan komma att bli hård, avslutar Gabriella Göransson. ANNA SJÖSTRÖM

”Ett bra år trots en komplex och varierad marknad” – Det har varit ett bra år för NCC, även om marknaden är splittrad, sa Tomas Carlsson, vd och koncernchef för NCC, när han presenterade siffrorna för 2023. Rapporten visar att NCC nådde målet om vinst per aktie och att både orderingång och rörelsere­ sultatet ökade under 2023. – Vår bransch saknar inte utmaningar men det är ingen entydig bild. Marknaden är tudelad. En god marknad inom många samhällssegment är en positiv drivkraft. Bostadsmarknaden är svårt pressad, sa Tomas Carlsson. Rörelseresultatet uppgick till 358 (544) miljoner kronor i det fjärde kvartalet och till 1 802 (1 358) miljoner kronor i perioden januari till december. Det lägre rörelseresultatet i kvartalet var främst hänförligt till Property Development då inget projekt resultatavräknades. O R D E R I N G Å N G E N I D E T fjärde kvar-

talet uppgick till 16 159 (12 280) miljoner kronor, vilket var drygt 32 procent högre än samma kvartal föregående år då fler större projekt registrerades i Infrastructure och Building Nordics. Den ökade orderingången i kvartalet i Infrastructure drevs av samtliga länder. Ökningen i Building Nordics beror främst på den danska verksamheten. I Building Sweden minskade orderingången. För helåret uppgick orderingången till 56 819 (53 285) miljoner kronor. Orderingången ökade i Building Nordics och Infrastructure men minskade i Building Sweden. Den högre orderingången i Infrastructure beror på fler

61 %

... av företagarna uppger att det blivit vanligare med beställare som betalar senare än avtalat. Det visar Byggföretagens senaste Byggbarometer. Det har också blivit mer förekommande att beställare bestrider fakturor enbart för att förlänga tiden för betalning. Det uppger 44 procent av företagarna som har svarat.

Nytt häkte med 180 platser i Norrköping Kriminalvården har beslutat att ett nytt häkte i Norrköping bör placeras tillsammans med den anstalt som planeras på Kvillingeslätten, nära Ingelsta. Tanken är att det nya häktet ska ha cirka 150 rum och att 20 procent av dem ska ha plats för två intagna, vilket ger en kapacitet på omkring 180 platser. Det förväntas ge cirka 140 nya arbetstillfällen. Målet är att den nya kriminalvårdsanläggningen, inklusive häktet och anstalten, ska vara i bruk från 2029 och helt färdigställd 2031.

Q

Tomas Carlsson, vd och koncern­ chef NCC. FOTO: HENRIK EKBERG större projekt som orderregistrerats under helåret. Den högre orderingången i Building Nordics drevs av den danska och norska verksamheten. E X E M P E L PÅ O R D R A R och avtal un-

der fjärde kvartalet 2023 är: Infrastructure har fått i uppdrag av Roslagsvatten att bygga ett nytt reningsverk i Österåker, Sverige. Ordervärdet uppgår till cirka 1,2 miljarder SEK. I Göteborg har Infrastructure påbörjat arbetet med att förstärka Skandiahamnen, Skandinaviens största hamn. Ordervärdet uppgår till drygt 1 miljard SEK. Building Nordics bygger nya huvudkontor i Danmark. Utanför Fredericia, på Jylland för Energinet (900 MSEK) och i Ballerup för Bosch. Building Sweden har flera stora sjukhusprojekt i Sverige. I Västerås byggs nytt akutsjukhus, (800 MSEK), i Gävle ska sjukhuset byggas ut (430 MSEK) och i Jönköping kommer Länssjukhuset Ryhov moderniseras (220 MSEK). NCC når också målet för vinst per aktie på 16 kronor. – Det är ett mål som vi satte upp 2020 och jag är väldigt glad och stolt att ni når dit nu, trots en tudelad byggmarknad och inga fastighetsförsäljningar. ANNA SJÖSTRÖM

Koncernchef Johan Skoglund.

FOTO: MAGNUS LIAM KARLSSON

JM: ”Kunder avvaktar med att köpa ny bostad” JM:s resultat före skatt för hel­ året 2023 minskade till 632 mil­ joner kronor (1 994). Samtidigt meddelar bolaget att man går från sex till fem affärssegment.

För det fjärde kvartalet redovisar JM ett resultat före skatt på -113 miljoner kronor, att ställa mot 746 miljoner samma period 2022. Intäkterna för kvartalet uppgick till cirka 3,4 miljarder kronor (cirka 5,2). För helåret 2023 uppgick intäkterna till cirka 13,9 miljarder kronor mot 2022-års cirka 16,4 miljarder. Rörelseresultatet för helåret minskade till 732 miljoner kronor (2 064) och resultatet per aktie uppgick 2023 till 6,70 kronor, mot 23,40 för 2022. Antalet sålda bostäder minskade under året till 1 901 (2 659) och produktionsstarterna minskade till 1 609 (3 113). ”Hela 2023 har präglats av en sällsynt svag marknad. Vi får gå tillbaka till början av 1990-talet för att hitta jämförbara utmaningar. Hög

inflation och höga marknadsräntor tillsammans med oro i omvärlden bidrar till att kunder avvaktar med att köpa ny bostad”, skriver koncernchef Johan Skoglund i vd-ordet. Johan Skoglund påpekar ändå att de underliggande förutsättningarna alltjämt är goda och syftar på bostadsbristen och indikatorer på sjunkande bolåneräntor. Johan Skoglund skriver även i efterordet att han efter 37 år på bolaget, varav 21 som vd, under 2024 kommer att gå i pension. Arbetet med att leta efter hans efterträdare har inletts. Bolaget meddelar också att affärssegmentet JM Entreprenad från första kvartalet 2024 kommer att ingå i koncerngemensamt, ”då verksamheten inte längre uppgår till en så väsentlig del att den utgör ett eget affärssegment”. Därmed återstår fem segment: JM Bostad Stockholm, JM Bostad Riks, JM Norge, JM Finland och JM Fastighetsutveckling. HENRIK EKBERG

Tamarinden beskrivs som en energi­ BILD: ÖREBRO KOMMUN smart stadsdel.

Klartecken att testa ny typ av energisystem Det planerade ledningsnätet i området Tamarinden i Örebro beviljas undantag från kravet på nätkoncession. Det innebär att det blir möjligt att dela energi inom och mellan fastigheter. – Mycket glädjande att vi får detta erkännande från Energimarknadsinspektionen! Det visar att de också tycker att det är viktigt att vi kan demonstrera en helt ny typ av energisystem, i en hel stadsdel, för att visa hur man kan utnyttja energin mycket smartare och minska belastningen på klimatet. Det ger oss en viktig möjlighet att visa hur vi kan expandera en stad mer hållbart men ger oss också pusselbitar för hur vi tar hand om den största klimatpåverkande delen, den befintliga staden, berättar Jan Johansson, projektledare energi och hållbart byggande, Örebro kommun.

Q


6 NYHETER

Nummer 2 • februari 2024

Efter skredet: Snart inleds nästa etapp Asfalten har rivits i norra delen av gamla E6.

FOTO: TRAFIKVERKET

Det är nu fyra månader sedan skredet i Stenungsund och i området har arbetet pågått sedan dess. Inom kort kommer grundläggningen för den nya vägen att påbörjas. – Det som är utmaningen här är att hitta rätt metod för platsen och att förutsättningarna skiljer sig åt i själva skredområdet, säger Daniel Svensson, projektchef på Trafikverket.

Den 23 september raserade skredet i Stenungsund delar av E6:an. Daniel Svensson, projektchef på Trafikverket, har jobbat på platsen sedan veckan efter skredet och är ansvarig för återuppbyggnadsDaniel projektet för E6 på Svensson Trafikverket. Han berättar att före jul handlade arbetet mycket om att skredsäkra området. Bland annat har de branta slänterna i öster som bildades då skredet gick flackats av och jordmassor schaktats bort. Totalt har 17 000 kubikmeter massor hanterats i skredsäkringen. – Det var ett stort arbete. Utmaningarna med det är att man behöver fast berg att stå på för att kunna göra jobbet. Så vi fick börja i ytterkanten och jobba oss metodiskt framåt, säger Daniel Svensson.

Det var under natten till lördagen den 23 september som jordskredet inträffade i höjd med Stenungsundsmotet, cirka fyra mil norr om Göteborg. FOTO: TRAFIKVERKET

Vi satte ut monitoreringssystem för mätutrustning för att mäta rörelsen i marken

– Vi satte ut monitoreringssystem för mätutrustning för att mäta rörelsen i marken. Systemet består av över 100 prismor och mätpunkter för geodetisk mätning. De mest kritiska, ett 30tal, finns inom den så kallade nogo-­zonen. De placerades ut sist med I D E C E M B E R N Å D D E de området i hjälp av helikopter. skredgropens centrum. Det som Prismorna består av en speciell tidigare benämndes som en no-go-­ typ av glas som när de blir belysta zone eftersom ingen hade tillträde reflekterar tillbaka till minst en av till området, inte ens till fots. de två så kallade totalstationerna i

området. Det är dessa som sänder ut laserljuset som speglas tillbaka från prismorna. Varje punkt mäts av flera gånger per dygn och positionen för punkterna kan bestämmas med god precision. F Ö R ST DÅ , E F T E R skredsäkring och mätsystemet på plats, kunde de skicka in borrvagnar in i området för att genomföra olika geotekniska undersökningar och ta prover. – Före jul var vi inne i skredets centrum och borrade och nu är vi längre ut mot kanterna inom skredet och gör undersökningar, säger Daniel Svensson. Genom undersökningarna får de information om markens nya egen-

Det inledande arbetet har också inneburit att anlägga stockmattor, FOTO: TRAFIKVERKET grävmaskinsmattor, på området. skaper, något som är nödvändigt för att bygga upp den raserade delen av E6:an. – Nu håller vi på att utvärdera vilken grundläggningsmetod vi ska använda. Det som är speciellt i ett sådant här område är att jorden varit omrörd. I den södra delen har jorden varit omrörd ner till 9-10 meter och det ger andra förutsättningar jämfört med ett vanligt vägbygge där man bygger på mark som har legat i många, många år.

med grundläggningen i början av februari. – Det känns bra att kunna börja med det eftersom grundläggningen är det stora arbetet. Metoden i sig är inte ovanlig, den används på andra ställen där marken behöver stabiliseras. Det som är utmaningen här är att hitta rätt metod för platsen och att förutsättningarna skiljer sig åt inom själva skredområdet, säger Daniel Svensson. D E N N YA VÄG E N som ska anläggas

kommer man att använda sig av en grundläggning med kalkcementpelare för att förstärka och stabilisera jorden. Trafikverket räknar med att starta I SÖDRA DELEN

är cirka 400 meter lång. För arbetet med återuppbyggnaden har Trafikverket bland annat tecknat avtal med Peab och Cowi. ANNA SJÖSTRÖM


Dörrar för alla viktiga ögonblick. Man ska inte underskatta betydelsen av en bra dörr. Hur skulle man annars få lugn och ro i en tv-studio till exempel? Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa tjuvar och eldsvådor, dödliga brandgaser och explosioner. Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se


8 TEMA TRÄ

Nummer 2 • februari 2024

Tudelad marknad för träbyggarna Träbyggarna lever i dubbla världar just nu. – Vi har klimatfrågan som driver på och det fallande bostadsbyggandet som bromsar, säger Susanne Rudenstam, kanslichef på Träbyggnadskansliet. I intervjun lyfter hon också några tydliga trender som hon ser inom träbyggandet.

De senaste åren har knappt 20 procent av alla färdigställda flerbostadshus haft stomme av trä, enligt siffror från TMF:s Trähusbarometer. –Träbyggandet står sig trots allt bra i dag. Det är skillnad på bostadskonjunktur och byggkonjunktur. Byggkonjunkturen är väldigt Susanne spretig. BostadsbygRudengandet är verkligen stam krisdrabbat och det har givetvis drabbat träbyggandet också, säger Susanne Rudenstam. Hon tror att träbyggandet kommer att behålla ungefär samma marknadsandel även i år när det kommer till flerbostadshus, men antalet kommer att minska kraftigt. För småhus ser det annorlunda ut. Under första halvåret 2023 minskade den totala orderingången för TMF:s trähusmedlemmar med 54,5 procent till 1 430 småhus av trä, jämfört med samma period 2022. – Det här påverkar bolagen oerhört mycket. Man har genomfört många varsel och fler varsel ligger. Sedan när bostadsbyggandet tar fart igen så är det en stor utmaning att komma ikapp med kompetensförsörjningen. Det är en riktig braindrain, ett stort kunskapstapp. Det är ett krondike som industrin ska ta sig över nu, och hon hopas att branschen orkar ta sig över på andra sidan. Men om bostadsbyggandet bromsar så finns det andra typer av byggande som går bra. – Annan typ av byggande som infrastruktur, lager och logistik har gått jättebra, även under förra året. Intresset för trä är jättestort. Det är en dubbel värld. Och när kommunerna nu bygger klimatpositiva stadsdelar, och andra klimatinitiativ, så är det med träbyggare som ska vara med och leverera. Hon sammanfattar: – Det finns mycket superspännande på ritbordet, men det dagsaktuella är bedrövligt. Q Borde det införas en nationell träbyggnadsstrategi igen? – Jag tycker inte att politiker ska välja byggmaterial, men ja, jag tycker att vi ska ha en nationell träbyggnadsstrategi. Detta för att bygga upp kunskapen, driva utvecklingsfrågor

Vi ser att företag som vill förstärka fram sin gröna profil och varumärke genom att bygga huvudkontor, lager och butiker i trä

och verka för innovationskraften. Jag tycker inte att man ska sätta krav på byggmaterial vid exempelvis markanvisningar, jag tycker att man ska sätta mycket skarpa klimatkrav. De kommunala träbyggnadsstrategierna som finns syftar till just att höja kunskapen om träbyggsystem och att dela erfarenheter från träbyggprojekt. Även på nationell nivå är det viktigaste att det kommer skarpa krav i den kommande klimatlagstiftningen från Boverket. Vilka insatser vill du se från politiken? – Det som kommer vara viktigt för träbyggandet är att klimatdeklarationerna övergår till att innehålla gränsvärden för klimatprestanda. Det behöver vara skarpa krav som gör att vi utmanar industrin. Kunskapen finns. Vi behöver också ha ett reformpaket för bostäder, det behövs en ordentlig bostadspolitik och den behöver insatser för att stimulera byggandet och driver efterfrågan. Vi blir också oerhört sårbara som industri om vi bara kan bygga när det är låg ränta, det måste till en stabilare efterfrågesituation. Det borde gå att kunna skapa en större stabilitet och förutsägbarhet med tanke på att 60 procent av investeringarna i byggbranschen är från det offentliga. Q

Har trä blivit mera ekonomiskt konkurrenskraftigt de senaste tio åren? – Ja, det tycker jag. Förklaringen till det är ett vi nu passerat många pilotprojekt och träaktörerna blivit fler de senaste 5-6 åren. Förut var det industrins leveranskapacitet som var en flaskhals och volymen fanns inte, men nu har vi investerat i kapp. Volymen och tillväxten i sig gör att vi är konkurrenskraftiga. Fler aktörer har nu kunskap och erfarenheter att bygga med trä, man blir säkrare också på de ekonomiska kalkylerna och generellt kortare byggtider leder till bättre totalerbjudande.

World of Volvos konstruktion består av över 2 800 ton trä från Sverige, Österrike och Tyskland, Nycklarna till World of Volvo lämnades över i slutet av förra året och öppnar för allmänheten den 14 april 2024.

BILD: WORLD OF VOLVO

Q

Vilka trender ser du i år? – Jag tycker att det finns något som är jättetydligt: nämligen att trä blir en perfekt partner till den nya gröna industrin. Vi ser att företag som vill förstärka fram sin gröna profil och varumärke genom att bygga huvudkontor, lager och butiker i trä. Som exempel ger hon Micropowers nya batterifabrik, laddarfabrik och huvudkontor i Öjaby Q

Micropowers fabrik och huvudkontor i Öjaby utanför Växjö är ritad av BILD: ARKITEKTBOLAGET Arkitektbolaget. De blir inte billiga och är komplexa på alla sätt och vis, men samtidigt så är det viktigt att pröva tekniken och sådan konceptbyggen ger oss kunskap som vi kan använda oss av även i andra byggen.

utanför Växjö, kontorsbyggnaden Magasin X i Uppsala, World of Volvo i Göteborg och Icas och Lidls butiker i trä. En annan trend är timber on top, det vill säga påbyggnader i trä. – Man låter byggnader få nytt liv. En mycket viktig del i utvecklingen är den cirkulära och möjligheten att bygga till och bygga om det existerande byggnadsbeståndet. Vi kommer inte ha råd att riva väl fungerande byggnader på det sätt vi gjort, vare sig av klimatskäl eller ekonomiska. Dessutom finns det stora sociala möjligheter med att utveckla utsatta områden och tillföra värden genom planering och arkitektur.

Hur ser framtiden ut för träbyggandet? – Min spaning framåt är att vi haft en konjunktur som gjort att vi haft råd att prata enskilt om till exempel hållbarhet, men det har vi inte längre. Nu måste vi prata hållbarhet i alla tre dimensioner: ekonomisk hållbarhet, ekologisk/miljömässig och social. Det kommer att gynna branschen.

Vad säger du om idén på ett 140 meter högt trähus i Kista? – Det är kul att sådana idéer finns.

Och i år? – Vi, och alla andra är oroliga för bostadsbyggandet. Det är jäd-

Q

Q

Q

Magasin X i Uppsala är ett flaggskepp för svenskt träbyggande. FOTO: SAMUEL KARLSSON ra tufft, helt enkelt. Eventuell kan vi se en ljusning om räntan sänks vid halvårsskiftet. Men en stor fördel för oss inom trä är att de finansiella verktygen driver mot grön omställning. Det är också spännande att det finns ett jättestort internationellt intresse för det industriella träbyggandet i Sverige. Jag ska exempelvis åka till USA om två veckor och träffa det amerikanska federala bostadsdepartementet. Vi har också tagit emot delegationer från bland annat England, Tyskland, Frankrike, Japan och Kina och där kan det finnas exportmöjligheter framöver, både när det kommer till material och kompetens, säger Susanne Rudenstam. ANNA SJÖSTRÖM

”Trämaterialet har mycket att ta igen” Föreningen Trästad Sverige vill förbättra samverkan mellan aktörer inom samhällsbyggnad i syfte att öka byggandet i trä. Nyligen drogs det statliga stödet in, men föreningen tror ändå på en fortsättning.

Mikael Bergström på länsstyrelsen i Västerbotten fungerar som föreningens kontaktperson.

synnerhet hos offentliga beställarna som kommuner och regioner. Detta gör vi genom att arrangera olika typer av workshops och konferenser. Vi erbjuder medlemmarna konsulttimmar där man får prata med vår koordinator hur man ska tänka mer hållbart och vad det finns för verktyg att använda. Vi har även ett utbildningspaket som vi kallar Wood First som kommuner kan använda sig av.

Vad gör ni för att öka träbyggandet? – Trästad är en nationell förening och vårt syfte är att öka kunskapen om träbyggande, i

Finns det risk att ni tvingas lägga ner? – Nej, jag hoppas och tror att vi kan fortsätta, det är ambitionen. Q

Q

Mikael Bergström

statliga medel för att jobba med de här frågorna. Nu får vi inte det stödet längre, så vi genomför en omorganisation som innebär en ökad medlemsnytta men även att vi höjer medlemsavgiften från första januari i år. Det är ingen jättehöjning, men vissa har aviserat att de vill hoppa av, det gäller i synnerhet mindre byggföretag som har det tufft i dag. Men jag tror vi har runt 50-60 medlemmar i dag.

Q

Varför behöver vi bygga mer i trä? – För att uppnå klimatmålen.

Hur många medlemmar har ni? – Lite svårt att säga i dag. Vi har sedan 2017 finansierats med hjälp av Q

Hur bra är vi i Sverige på att bygga i trä?

Q

– Jag tror vi är riktigt bra på att bygga i trä. Vi har mycket kunskap och vi exporterar en del. Men jag är inte expert, jag vet att Finland och Norge är duktiga på att bygga i trä, men jag tror att det i övriga Europa fortfarande finns mycket att göra. Vilken är den viktigaste frågan i dag för att öka träbyggandet? – Jag tror det är att nå ut till fler och få större genomslag hur effektivt det är att bygga i trä. Q

Förespråkare för andra material brukar lyfta kombinationen av olika byggmaterial. – Det gör vi också. I många fall behöver man en betongplatta eller stål Q

för att byggnaden ska bli stadigare. En kombination är det bästa.

Q Kanske ett bättre samarbete mellan olika materialslag vore något? – Ja, det skulle man kunna tänka sig. Det samarbetet går alltid att förbättra. Trä slår ju lite i underläge eftersom betongen har dominerat i så många år. Vi började till exempel bygga högre trähus först när vi gick med i EU, innan dess var det enbart betong. Trämaterialet har mycket att ta igen på marknaden, i folks medvetande och i beställarleden. Vi har länge varit en underdog, men vi knapar in allt eftersom.

HENRIK EKBERG


TEMA TRÄ 9

”Det finns inget liknande i Sverige” februari 2024 • Nummer 2

I Järfälla uppförs ett unikt projekt med en stomme i trä. Det är familjeföretaget Arvid Nordquist som står bakom bygget av ett helt nytt kafferosteri. – Det här är en möjlighet för oss bygga ett modernt rosteri med minimal klimatpåverkan, säger Peter Dannqvist, projektledare för etableringen på Arvid Nordquist.

Går det bygga ett kafferosteri i trä? När man rostar kaffe krävs det hög värme. För en utomstående kan det verka som en brandfarlig verksamhet och brand och trä brukar vara en dålig kombination. Bygget av Arvid Nordquist nya kafferosteri i Järfälla utmanar en del förutfattande om trä som byggmaterial. – Det är i någon mening en brandfarlig verksamhet som vi sysslar med. Det bygger på att vi hettar upp kaffebönor. Men vi är vana att hantera det. Vi har varit tvungna att vidta en del åtgärder men vi har fullgott brandskydd inne i maskinerna. Det finns även fördelar med den är typen av träkonstruktion. Limträ och KL-trä förkolnar snarar än att de brinner. Har du en stomme som är en stålkonstruktion så faller den samman om det blir för varmt, säger Peter Dannqvist. delar bestående av höglager, kontor och rosteri med produktionsanläggning. Stommen till rosteri och produktionsanläggning består till 70 procent av trä, kontorets stomme till 90 procent. Däremot blir inte tillhörande höglager byggt i trä då pelarna som håller upp takstolarna då skulle ta för mycket yta i anspråk. Totalt för fastigheten byggs cirka 70 procent av stommen i trä. För Arvid Nordquist del var valet av trä som byggmaterial ett led i företagets hållbarhetsambitioner. – Vi är inriktat på en hållbar verksamhet i alla led. Allt från hur kaffet odlas i till exempel Brasilien och hela värdekedjan med transporter och produktion. Redan idag använder vi biogas till 100 procent i vår produktion vilket inget annat rosteri gör. Vårt mål är att ha en hållbar och fossilfri verksamhet, säger Peter Dannqvist och fortsätter: – Det är inte varje dag vi bygger hus. Vi har jobbat i Solna sedan 1960. Det här är en möjlighet, ett fönster, som vi har att bygga ett långsiktigt modernt rosteri som håller för en lång tid framöver och som generar minsta möjliga klimatpåverkan. Själva rosterihallen blir en 24 meter hög och unik byggnad som ställer speciella tekniska krav på konstruktionen. Takstolarna har specialutformats för att kunna skapa fri golvyta och samtidigt bära upp lasterna från teknisk utrustning.

P R O J E K T E T I N N E FAT TA R T R E

Nya kafferosteriet Beställare: Arvid Nordquist Byggherre: Sagax Q Totalentreprenör: RO-Gruppen Q Arkitekt: Eppens Arkitektur Q Träleverantör: Södra Building Systems Q Certifiering: Miljöbyggnad Silver Q Q

Tomas Holmér framför nya kafferosteriet som uppförs med en hybridstomme som till stora delar består av limträ och KL-trä men även en del stålFOTO: SAMUEL KARLSSON och HDF-balkar.

Den nya anläggningen består av tre delar: kontor, produktionsanläggning och höglager. BILD: ARVID NORDQUIST – Vi har inte hittat några andra jämförbara träbyggnader i Sverige med samma krav på volym men det finns ett kafferosteri i Norge som är byggt i trä. Vi har varit där på studiebesök och hämtat inspiration till vårt projekt, säger Peter. D E T Ä R FAST I G H E T S B O L AG E T Sagax

som bygger rosteriet för Arvid Nordquist räkning och Eppens Arkitektur har utformat både kontors- som produktionsbyggnad. Totalentreprenör är RO-Gruppen och projektchefen Tomas Holmér menar att det är ett tillfälle att öka på kompetensen om träprojekt i hela organisationen. – Jag är ingen expert på träprojekt men jag försöker att bli det. Det är två utmaningar med det här projektet. Det ena är att vi har en hy-

Jag är ingen expert på träprojekt men jag försöker att bli det bridstomme med stora delar trä. Vår organisation är inte vana vid trä så det har varit mycket nytt att lära sig inför det här projektet. Det är många praktiska frågor som måste hanteras. Hur levereras trä jämfört med betong som du monterar direkt från bil? Hur hantera du brandfrågan och fukten? Det är mycket nytt att lära sig, säger han. V I B E S Ö K E R byggarbetsplatsen i Järfälla pågår arbetet för fullt med att resa stommen till rosteriet och kontorsbyggnaden. En del av pelarna är inklädda i plast som vä-

NÄR

Bottenvåningen till kontoret byggs i betong resten i trä.

derskydd. Men det är inte någon självklar lösning för att undvika att få fukt i materialet. – Det där är någonting som vi håller på och lär oss. Kan vi skydda pelarna från att bli blöta så är det bra men det är en risk om du får in fukt under plasten. Vi har tittat på alla knutpunkter och alla detaljer för att identifiera riskerna och tagit beslut om var vi ska täta eller hålla öppet. I vissa fall har vi varit tvungna att vattendammsuga eller tejpa skarvar. Vi har försökt hitta alla moment hur vi ska bete oss vid montaget, säger Tomas. Markarbetena började i mars 2023 på tomten i Järfälla och projektet ska vara klart i juni 2025. Nu har man kommit nästan halvvägs in i projektet. Stommen är påbörjad

FOTO: SAMUEL KARLSSON

i alla byggnader. Höglagret är tätt hus och stomfärdigt. Återstår stomkompletteringar. Fram till sommaren beräknar man att stommarna ska vara klara och det ska vara tätt hus även i de delar av entreprenaden som berör rosteriet och det nya kontoret. Därefter återstår stomkomplettering och installationer. Projektet byggs enligt Miljöbyggnad silver. F Ö R R O - G R U P P E N S P E R S O N A L inne-

bär entreprenaden med det nya kaffe­rosteriet att man står bättre rustad inför framtida träprojekt. – Det är roligt att lära sig något nytt och jag skulle tro att det kommer bli mycket mer träprojekt i framtiden, säger Tomas Holmér. SAMUEL KARLSSON


10 ANALYS

Nummer 2 • februari 2024

Första spadtaget för tillbyggnaden av Österåkeranstalten.

Miljardsatsning på häkte I byggkrisens spår har det offentliga byggandet pekats ut som en allt viktigare faktor för att hålla branschen vid liv genom krisen. I en helt färsk rapport från Byggfakta tittar man närmare på behoven av det offentliga byggandet de kommande åren. Den visar att behoven av skolor, idrottshallar minskar samtidigt som behoven av äldreboenden samt häkten och fängelser ökar. – Trots den potentiella vikten offentligt byggande kommer att ha för byggbranschen i sin helhet så är den i dagsläget spridd i Max sin utveckling. Av allt Rydman offentligt byggande så är fängelser och häkten de fastigheter som har störst potential att påverka byggbranschen positivt. Dagens politik kommer leda till ett stort behov av ytor som det redan finns brister på, säger Max Rydman.

fastslog att beläggningsgraden på de fasta platserna legat över 100 procent under hela året. Inklusive tidsbegränsade platser och beredskapsplatser var beläggningsgraden 99 procent i häkten, och 97 procent i anstalt. I dagsläget finns det 9 000 platser i häkten och anstalter. Kriminalvården bedömer att den siffran

B E H OV E T AV N YA fängelser och häk-

ten sticker ut lite extra i rapporten. Skärpta straff är en faktor som skapar trängsel och ökar behovet av fler platser för intagna. Kriminalvårdens senaste platskapacitetsbedömning

kommer uppgå till 27 000 under 2033. Med ett behov på 18 000 fler häktes- och anstaltsplatser inom tio år så kommer många stora byggprojekt behövas inom en snar framtid. – Med ett redan överbelastat system som är på gränsen till fullt även med extra insatser för att öka kapaciteten så är behovet enormt. Många stora projekt är redan påbörjade och fler därtill har påbörjat projektering. Det är också möjligt att ändringar av prognoser på sikt kan leda till ett större behov än tidigare bedömt och som konsekvens även ytterligare byggnation, säger Max Rydman.

Byggstartade kriminalvårdsprojekt, rullande tolvmånaderstal 5,0 4,5 4,0

8

14

12

7

12

6

6

2,0 1,5

4

1,0 0,5 0,0

10

5 Mr d kr

8

2,5

D E N G E N O M S N I T T L I G A beläggningen i häktena har ökat från lite drygt 1 600 under 2015 till nästan 2 900 under 2022, en ökning med drygt 75 procent. Detta är en följd av ett ökat antal häktade, längre häktningstider och en ökad väntetid innan överföring till anstalt görs.

14

10

3,0

ningen kommer att vara på sikt beror både på antalet nyintagna och strafftidernas längd. Fortsätter de öka i denna takt så är det fullt möjligt att antalet platser som behöver tillkomma är större än kriminalvårdens nuvarande prognos, fortsätter han.

Projekteringsstartade kriminalvårdsprojekt, rullande tolvmånaderstal

Antal

Mr d kr

3,5

I den nya rapporten från Byggfakta lyfter man fram två parametrar som sannolikt kan ge den bästa utsikten på behovet av häkten och anstalter. Det handlar om antalet nyintagna klienter, och den genomsnittliga tiden som de spenderar häktade respektive på anstalt. Längden på medelstrafftiden har ökat från ungefär 300 dagar för 10 år sedan till 434 dagar under 2022. Antalet nyintagna på anstalt har inte ökat lika dramatiskt utan har främst sett ökningar under 2021 och 2022. – Antalet klienter på anstalterna väntas fortsätta öka ytterligare de kommande åren. Hur snabb ök-

8

4

6

3

4

2

2

1

0

0

2 0

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

2014

Beräknad byggkostn ad (mr d kr, vä skala)

Beräknad byggkostn ad (mr d kr, vä skala)

Antal pr ojekt (hö skala)

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

Antal pr ojekt (hö skala)

Antal

Med ett redan överbelastat system som är på gränsen till fullt även med extra insatser för att öka kapaciteten så är behovet enormt

KÄLLA:

På tio år ska antalet platser på häkten och anstalter ökas med 18000. Utbyggnaden är redan i full gång men det kommer krävas fler stora byggprojekt. Totalt ska det startas nya projekt för tolv miljarder kronor.


februari 2024 • Nummer 2

ANALYS 11

Hotell på hjul! Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige. Ring 036-393725 www.kaberental.se

FÖRETAGSPAKET

FOTO: SAMUEL KARLSSON

en och anstalter Antalet byggstartade projekt inom kriminalvården de senaste tio åren har gått från genomsnittliga årliga investeringar på 40 miljoner under 2014–2019, till ett snitt på nästan 1,5 miljarder kronor under 2020–2023. Fokuset på större ny-, om- och tillbyggnad kan även urskiljas från att antalet byggstartade projekt fortfarande är ett fåtal trots att byggkostnaderna är nästan 40 gånger högre.

– Utifrån dessa siffror är det rimligt att anta att den långsiktiga trenden kommer fortsätta uppåt, med en plan på över tre gånger så hög tillförsel av anstaltsplatser under perioden 2027–2029 jämfört med 2024–2026. Detta bör rimligtvis gå att hänföra från projekteringsstarterna då projekteringsstadiet tenderar ligga ett antal år före byggstartade projekt, säger Max Rydman.

Antalet projekteringsstarter har legat på en relativt stabil nivå med ett genomsnitt på strax under fem projekt per år sedan början av 2018, vilket indikerar på en fortsatt jämn nivå av byggstartade projekt framöver. Under samma period har projekt för ett förväntat värde av cirka miljarder miljarder startats, vilket indikerar liknande nivåer av byggstarter de kommande åren.

50%

i 12 månader för hela företaget

SAMUEL KARLSSON

Håll hela företaget uppdaterat med de senaste nyheterna www.byggvarlden.se/foretagspaket

www.byggvarlden.se/foretagspaket

Ett standardiserat typhus byggs på de nya anstalterna.

FOTO: SAMUEL KARLSSON


12 KRISBEREDSKAP

Nummer 2 • februari 2024

Skyddsrummen

Ingången till det gigantiska skyddsrummet under Hötorget i Stockholm med en gassluss.

FOTO: PRESTO

Det kan bli dyrt för många, allra helst mindre fastighetsägare

Om kriget kommer kan svenskarna inte räkna med att få plats i skyddsrum. Sedan kriget bröt ut i Ukraina har man panikgranskat de svenska skyddsrummen. De har visat sig vara funktionsodugliga. – De allra flesta vi har inspekterat har visat på fel, säger Peter Törnmalm på Presto.

I februari 2022 rullade Putins stridsvagnar in över Ukrainas gränser. Västvärlden togs på sängen. Men snabbt kom man på fötter och började inventera sin försvarsförmåga. I Sverige där skyddsrummen länge varit ryggraden i civilförsvaret kom snart domen. – Så fort kriget bröt ut började det ringa hos oss. Vi har gjort många inspektioner och det är en hel del som måste åtgärdas, säger Peter Törnmalm. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har i ansvar från regeringen att se över de svenska skyddsrummen. Men myndigheten är underbemannade och när tidningen Byggvärlden ringer hänvisar de till sin information på hemsidan. – De har inte mer än deras resurser ger utrymme till, säger Törnmalm. Det svenska nätet av skyddsrum var länge ett av världens mest omfattande. Här var vi först med att börja bygga. Det kom sig redan 1938 efter Münchenfördraget när Tjeckoslovakien tvingades avträda Sudetlandet till Tyskland. Västledarna hoppades på att man blidkat den galna Hitler. Men några framsynta politiker i Stockholm förstod bättre. Man initierade bygge av skyddsrum runt om i huvudstaden. Bland annat under Hötorget med plats för fyra tusen människor.

Men kriget i Ukraina blev en brutal väckarklocka. Plötsligt var man tvungna att se över skyddsrummen och resultatet var minst sagt oroande. Under decennier av bristande underhåll hade många skyddsrum förstörts efter felaktiga ingrepp i byggnaden. – Många skyddsrum är defekta på grund av att man gjort felaktiga ingrepp. Ett vanligt fel är att de använts som cykelförråd, vilket i och för sig är ok. Men man har ofta kapat av bultar som sticker upp i golvet och skulle användas för att fästa skyddsrummets ventilationsaggregat, säger Peter Törnmalm.

Peter Törnmalm på Presto. Sedan under hela Kalla Kriget var skyddsrummen väl underhållna. Alla svenskar visste var man kunde söka skydd i händelse av krig. Men så föll muren och en tro om en evig fred med Ryssland spred sig genom västvärlden.

FOTO: PRESTO

– Det var under 1990 och in på 2000-talet då man trodde från politiskt håll att det aldrig mer kunde bli krig. Den här tanken spred sig ner genom leden och ledde till att skyddsrummen glömdes bort, säger Peter Törnmalm.

E T T A N N AT VA N L I GT problem är att man borrat i väggarna när det installerats fiberkablar. Om kriget kommer är inte skyddsrummet längre tätat från gasangrepp. – I Sverige har vi en tanke att skyddsrummen ska kunna användas som förråd och liknande under fredstid. Men fastighetsägarna har också ett ansvar enligt lagen att se till så de är funktionsdugliga, säger Peter Törnmalm. Med krigsutbrottet började fastighetsägarna att ringa till företag som Presto för att inspektera deras skyddsrum. – Som sagt, de allra flesta har fel, det kan vara allt från mindre till mer allvarliga som kräver kostsamma åtgärder för att återställa, säger Peter Törnmalm. Enligt en statlig utredning 1966 ska det finnas plats för sju miljoner människor i de svenska skyddsrummen. Men eftersom få når upp till kraven är det osäkert hur många

som skulle kunna få skydd om kriget kommer. – Jag kan inte svara på hur många platser det finns, säger Peter Törnmalm. Det kan inte heller MSB. Myndigheten står inför ett monumentalt arbete. – I Sverige räknar de allra flesta med att kunna få skydd om det börjar smälla. Men så är det inte i dag. Jag förstår att det kommer att bli dyrt, men vi behöver hitta en lösning på detta, säger Törnmalm. PÅG Å R E N infekterad politisk debatt kring de svenska skyddsrummen. Oppositionen anklagar regeringen för att inte göra tillräckligt för att skydda medborgarna. – Nej, det gör regeringen ju inte. Utredningen om skyddsrum har ju legat på Bohlins bord i över ett år, och han kan fortfarande inte svara på frågan om hur regeringen ska gå vidare med den, säger Morgan Morgan Johansson, SocialJohansson demokraternas utrikespolitiska talesperson, till Byggvärlden. Carl Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, (M) försvarar sig mot den skarpa kritiken: – Det finns en rimlig förklaring att många byggnader med skyddsrum har blivit kulturmärkta och därigenom taCarl Oskar gits bort som skyddsBohlin rum, förklarar han. För ett år sedan fick regeringen en utredning som krävde en ordentlig utbyggnad av skyddsrum. Men

SA M T I D I GT


KRISBEREDSKAP 13

februari 2024 • Nummer 2

som inte skyddar Sverige började bygga skyddsrum redan före krigsutbrottet 1939.

FOTO: PRESTO

Det är dyrt att rusta upp förfallna skyddsrum. Här är ett som renoveras och förses med en luftsluss. FOTO: PRESTO politikerna vet inte om det går att genomföra. – Först måste vi se över det befintliga beståndet som är i behov av upprustning, säger Bohlin.

E N H E L D E L mindre bostadsrättsför-

ersättning från staten för underhåll av skyddsrum. Men för felaktiga ingrepp och om skyddsrummet blivit eftersatt av försumlighet finns ingen möjlighet till ekonomisk kompensation.

eningar med skyddsrum i källaren drabbas hårt. Under eran av fredsoptimism har föreningen glömt bort sitt skyddsrum, som förfallit. Nu kan det kosta medlemmarna ganska stora pengar. – Ett skyddsrum som behöver rustas upp kan bli ganska dyrt. Jag

FAST I G H E T SÄG A R E K A N FÅ

– Det kan bli dyrt för många, allra helst mindre fastighetsägare, förklarar Törnmalm.

förstår dem, men samtidigt är det en lagskyldighet, säger Törnmalm. Presto, precis som andra företag inom branschen, arbetar nu för högtryck med att inspektera svenska skyddsrum. Samtidigt varnar politiker och även överbefälhavare Micael Byden för att vi inte kan ta freden för självklar. – Men det här är något som inte görs över en natt, inte efter så lång tid av försumlighet, säger Törnmalm. ANDREAS JEMN

Många skyddsrum har använts som cykelförråd och då har man också FOTO: PRESTO skadat inredningen.

Skyddsrum i Sverige I Sverige finns omkring 65000 skyddsrum. Dock är några hundra ej längre i bruk. Q I dem ska det finnas plats för 7 miljoner medborgare vid ett angrepp. Q I krig räknas de svenska skyddsrummen som allmän plats. Om något händer kan vem som helst söka skydd var som helst. Q I händelse av krig ska skyddsrummen öppnas upp inom två dygn. Q I Sverige har det inte byggts skyddsrum sedan 2002. Q Besiktning av skyddsrum är det MSB som står för. Men det finns en rad olika företag över hela landet som är specialiserade på området och kan göra inspektion och påtala fel och brister. Q


14 INTERVJUN

Nummer 2 • februari 2024

”MAN ÄR INTE SOM MAN ÄR”

Vid årsskiftet efterträdde Philip Eliasson pappa Peter Eliasson som vd för Bygg och Konsult.

32-årige Philip Eliasson tog över som vd för Bygg och Konsult vid årsskiftet. Det har varit en krokig väg, men ändå inte. – Jag har läst en del kurser och program utanför byggområdet, men den kunskapen har jag nytta av nu också, säger han. TEXT: HENRIK EKBERG

Det är frukostdags för medarbetarna på Bygg och Konsult i Torslanda i Göteborg. 15-20 personer har slagit sig ner runt borden i köket och samtalen är i full gång. Philip Eliasson började på företaget som snickare direkt efter gymnasiet 2010. Det var också året som hans pappa Peter köpte upp Bygg och Konsult och själv tillträdde som vd. Ändå var det långt ifrån självklart att Philip skulle fortsätta inom verksamheten och kanske även en dag ta över. Studier lockade och under de första åren som snickare blev det också en del pluggande på helger och kvällar. Bland annat psykologi, ledarskapsutveckling, kvalitetsutveckling och programmet Automatiserad produktion och underhållsteknik. Helt enkelt för att det var roligt. – Jag visste inte vad jag ville bli och jag avundas folk som vet det tidigt. Jag tänkte att jag pluggar lite allt möjligt och ser vad jag tycker är roligt. Roligt var det, men det blev ändå en fortsättning på byggföretaget. Philip Eliasson gick vidare som kalkylator och projektledare för att därefter bli kalkylchef och vice vd i tre år innan han efterträdde sin pappa vid årsskiftet 2023, 2024. Men det finns ingen bitterhet över bortkastade lektionstimmar på olika högskolor. – Jag har stor nytta av de kurser och program jag läst, jag kan tillämpa mycket som vd på ett byggföretag. I stället för att sitta och lyssna på någons problem som psykolog använder jag den kunskapen i kontakten med medarbetare och kunder, säger han. BYG G O C H KO N S U LT startades upp 1990, men har sedan

uppköpet 2010 blivit mer av ett familjeföretag. Bolaget står framför allt på två ben; en entreprenaddel som främst utför renoverings- och tillbyggnadsprojekt samt

en byggservicedel. Det sistnämnda benet rör projekt med en kostnad på upp till två miljoner medan rot-uppdragen oftast landar på mellan 2 och 50 miljoner kronor. Bygg och Konsult har ramavtal med både Kungsbacka kommun – där man också nyligen öppnade ett nytt kontor – och Mölndals kommun och man utför även uppdrag åt flertalet privatägda fastighetsbolag. – Vi låg förra året etta i både Mölndals och Kungsbackas rangordningslista, vilket bland annat beror på vår satsning på klimatneutrala fordon. Vi har en flotta på närmare 40 bilar och i dag är 98 procent av dessa rena elbilar. För detta fick vi extra poäng vid kommunernas utvärderingar, vilket betyder att de ringer oss först av alla med ramavtal, berättar Philip Eliasson. 2022 omsatte bolaget drygt 170 miljoner kronor och förra årets omsättning beräknas landa på närmare 200 miljoner kronor. De omkring 60 medarbetarna är uppdelade på 17 tjänstemän och resterande är yrkesarbetare, vilket i dag är en ganska ovanlig fördelning. – Vi jobbar enbart med egen personal i det som rör bygg. För vår del är det viktigt att vi känner byggarbetarna väl, det kan vara känsligt att utföra ett uppdrag hemma hos någon privatperson eller hos ett företag där verksamhet samtidigt pågår. Skulle vi köpa in de här tjänsterna så vet man aldrig vad man får, menar Philip Eliasson. Hur skulle du beskriva dig själv som chef? – Jag tror jag är ganska rak, nu för tiden. Jag har sysslat med lite ledarskapsutveckling de senaste åren och har jobbat mycket med mig själv, med coacher och så. Man kan säga att jag har jobbat för den här rollen ett tag. Jag lyssnar mycket, tar in synpunkter och försöker skapa någon bra av det. Jag är ganska driven, gillar att jobba hårt. Jag får nästan panik när det blir för lugnt.

Vi har en flotta på närmare 40 bilar och i dag är 98 procent av dessa rena elbilar

FOTO: HENRIK EKBERG

anbud tidigare så är det 20 nu. Priserna pressas då också. Men vi har lyckats behålla hela styrkan, bland annat tack vare avtalen med kommunerna. B O L AG E T S H Å L L B A R H E T S P R O F I L M Ä R KS förutom på for-

donsflottan även i ett drivande engagemang i Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande, CSR Västsverige och Handslaget – en satsning som är tämligen ovanlig för ett bolag av Bygg och Konsults storlek och något som man även fått beröm för av branschorganisationen Byggföretagen. Hållbarhetsprofilen är också något, enligt Philip Eliasson, som går lite hand i hand med föryngringen av bolaget. Förutom Philip Eliasson tillsattes till exempel nyligen Michael Emanuelsson, 35 år, som ny arbetschef. – Vi har en utvecklingsgrupp som vi kallar Hållbar utveckling där enbart yngre medarbetare medverkar, detta är en typ av ledningsgrupp med fokus på hållbarhet. Det händer mycket i branschen och det gäller att vara på tårna för att hänga med. Jag tror man har lättare att hålla ett högre tempo som yngre, det är lätt att bli lite bekväm efter många år i branschen.

Q

Vad är det viktigaste du har fått med dig från dina ledarskapsutbildningar? – Jag hörde ett citat för några år sedan: ”Man är inte som man är”. Alltså, om man vet om att man har vissa brister så går det att jobba med dem. Vissa säger att ”jag gör på det här sättet eftersom jag är sån som person”. Jag kan se folk som gör om samma misstag varje dag. Men man kan förändra hur man är. Själv tyckte jag konflikter var jättejobbiga för jag ville vara alla till lags. Men det har jag jobbat bort ganska mycket av. Q

Hur har ni klarat byggkrisen? – Vi berörs på så sätt att det är fler aktörer som gör upp om uppdragen. Om det var tre bolag som lämnade Q

PHILIP ELIASSON

Ї Ålder: 32 Ї Utbildning: Bland annat kurser i ledarskap och psykologi samt 1,5 år på programmet Automatiserad produktion och underhållsteknik. Ї Familj: sambo och snart 3-årig son Ї Bor: Kungälv Ї Gör helst en ledig dag: Snickrar hemma Ї Senaste spelade låt på Spotify: Creeds låt Push up. Ї Senast lyssnade eller lästa bok: Flykten från Nord­ korea av Masaji Ishikawa för några år sedan. Lyssnar annars mest på poddar, gärna P3 Krim Ї Senaste resan: För tre år sedan var vi i Budapest. Ї Kuriosa: Gillar att DJ:a, har ljus- och ljudanläggning hemma.


15

februari 2024 • Nummer 2

KRÖNIKA

Är byggbranschen dömd att ägna sig åt eviga tvister? Det stora antalet ekonomiska konflikter i byggbranschen beror förstås inte på att den befolkas av ovanligt många koleriska och grälsjuka individer, som mer eller mindre längtar efter att få avsluta varje projekt med en efterföljande tvist i domstol eller skiljenämnd. Tvärtom är mitt intryck att detta är något som både beställare och entreprenörer gärna vill undvika, inte minst då tvister ofta uppkommer i entreprenader som tids- och/eller kostnadsmässigt inte gått som beställaren eller entreprenören hade tänkt sig.

del av Konkurrensverkets ansökan som framhåller att en träffad förlikning som innebär en ändring av kontraktet måste ha stöd i en ursprungligt avtalad ändringsklausul som klart, exakt och entydigt beskriver under vilka förutsättningar den kan tillämpas samt anger arten och omfattningen av ändringarna som kan bli aktuella.

Det är inte svårt att tänka sig att detta i så fall skulle kunna medföra att upphandlade myndigheter avstår från att ingå sådana förlikningar för att istället avvakta ett domstolsavgörande. Vi skulle därmed vara ett steg närmare att behöva besvara frågan i något dystopiska rubrik jakande.

E N L I GT M I N M E N I N G finns det dessvärre i AB

04 och ABT 06 flera bestämmelser som knappast kan sägas uppfylla dessa krav på tydlighet och förutsebarhet. Om Konkurrensverket vinner bifall till sitt yrkande – och det framstår inte precis som omöjligt – skulle upphandlande myndigheter därmed riskera att behöva utge upphandlingsskadeavgift vid ingående av i branschen idag ganska sedvanliga förlikningar, innefattande exempelvis betalning till en entreprenör för krav på ersättning för likställda ÄTA-arbeten, rubbade förutsättningar och förlängd etablering.

FOTO: AG ADVOKAT

E T T SÅ DA N T P R O J E K T har ofta innan färdigställandet kantats av många och långa energidränerande ekonomiska diskussioner mellan parterna och då känns det förstås ofta inte så lockande att inte kunna avsluta entreprenaden och gå vidare och koncentrera sig på nästa projekt. Istället får den som vill maximera sin möjlighet till framgång i en efter-

följande tvist ägna mycket av sin tid och sitt engagemang till att tillsammans med sina advokater driva saken vidare till ett slutligt avgörande, ofta under flera års tid. Faktum är också att det bland jurister under senare tid diskuteras hur man ska kunna minska antalet entreprenadtvister, eller i vart fall tvisternas omfattning. Saker som diskuteras är bland annat effektivare tvistlösningsformer, medling eller att branschen helt enkelt kollektivt ska ”besinna sig” och inte tvista så mycket (det sistnämnda är väl sannolikt mer en from förhoppning än något förslag på reell lösning). Frågan är dock om det inte snarare finns en risk för en motsatt utveckling. Konkurrensverket ansökte nämligen nyligen om att Förvaltningsrätten ska meddela en upphandlinsskadeavgift på 10 000 000 kr mot Trafiknämnden inom Region Stockholm. Jag tänkte inte här gå in på alla aktuella frågeställningar i Konkurrensverkets ansökan, utan kort uppehålla mig till den

JOHAN ROSÉN, MANAGING PARTNER, AG ADVOKAT

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN NORDBYGG

officiell mediapartner

Äntligen möts vi på Nordbygg – nya temaområden som du inte får missa

Lina Hann är Nordbyggs projektledare, nu kan hon berätta om en rad nyheter. – Skillnaden mot tidigare år är ett mer omfattande föreläsningsprogram, nya temaområden och ökad internationell närvaro. Men alla vana besökare kommer känna igen sig, det är en fantastisk mötesplats redan, hit kommer ju ca niohundra utställare, säger hon. Här är några satsningar som Nordbyggs besökare kommer kunna ta del av.

som vill presentera sina tjänster på den svenska marknaden.

1.SAM LI NG S MONTE R N FÖR G LAS

2. B I LSALONG E N

I samarbete med Glasbranschföreningen presenterar Nordbygg en samlingsmonter för glas i C-hallen. Här kommer innovationer inom materialet visas upp av företag som investerat i produktutveckling, inklusive internationella aktörer

Många besökare har ett extra intresse för framtidens fordon, i år etableras därför en bilsalong på utställningsytan AE i A-hallen. Detta initiativ belyser den växande marknaden för eldrivna fordon och dess påverkan på byggbranschen.

Tips! På glasscenen har vi flera spännande programpunkter varje dag. För alla som vill arbeta mer med glas i sitt hållbarhetsarbete finns till exempel en programpunkt onsdagen den 24/3 kl 13.30 om klimatförbättrat glas.

F OTO: GUSTAV KAISER

Nu är det dags igen, den 23-26 april möts vi för att inspireras och knyta kontakter på Nordbygg, norra Europas största mötesplats för bygg- och fastighetsbranschen. Nyheterna i 2024 års tappning är många, här bjuder vi på ett axplock av de nya temaområden som du inte får missa.

4. TEMAOMRÅDET FÖR SOLTEKNIK

6. BYGG MATE R IALSCE N E N

Energifrågans framskjutna plats på agendan märks även på Nordbygg 2024. I A-hallen lanseras för första gången ett temaområde för solteknik med en egen kunskapsscen.

Byggmaterialdagen blev en succé på Stockholmsmässan i höstas. Intresset för materialutveckling tas nu tillvara på genom en ny scen i C-hallen.

Lina Hann, projektledare för Nordbygg.

Tips! Inspireras av de alltmer estetiskt tilltalande innovationerna inom solteknik och sug åt dig kunskap om tekniken och hur lokalproducerad energi kan främjas.

Tips! Känn och kläm på de senaste modellerna för fossilfri körning.

5. R E KOR D I I NTE R NATION E LLA SAM LI NG S MONTRAR

3. SÄKE R H ETS PAR KE N

Byggföretagen tar Säkerhetsparken till Nordbyggs hall B. Här möts besökarna av ett fullspäckat program som kommer sätta en annorlunda prägel på de väldigt seriösa frågorna om arbetsmiljö och säkerhet. Tips! Missa inte Säkerhetsparkens miniutbildningar. Det utlovas även digitala brandsläckningsövningar, lyftsimuleringar och tävling i montering av spontkasetter.

Vänd blicken utanför den inhemska marknaden och inspireras av nationsmontrarna i C-hallen, i år är de fler än någonsin! Här möter du företag som är intresserade av att etablera sig i Norden, ofta med ländernas handelskammare och ambassader som samordnande parter. Tips! Om du är extra intresserad av att möta internationella aktörer så kom till Invest Stockholms internationella program på Nordbygg Talks-scenen, tisdag 23/4 kl 13-15. Därefter följer en internationell nätverksträff.

Tips! Ta del av scenprogrammet. Lär dig till exempel om cirkulära materialflöden och hur vi arbetar med det i byggprocessen kl 14.30 onsdagen den 24/4.

FLE R OCH FLE R ÖVE R RAS KN I NGAR

Nordbyggs temaområden är bara en del av årets nyheter. Det späckade föreläsningsprogrammet fylls på efter hand och nya branschpris kommer delas ut i komplement till väletablerade utnämningar som Årets byggkvinna och Nordbyggs guldmedalj. – Till sist vill jag uppmana alla utställare till att delta i den stora festkvällen Nordbygg by Night. Välkommen torsdagen 25 april 2024 till Brygghuset, Norrtullsgatan 12 N, i Stockholm, men glöm inte att se till att säkra din biljett först, uppmanar Lina Hann, och avslutar med en glad hälsning om att hon ser fram emot att ses på Nordbygg 2024!

Nordbygg arrangeras på Stockholmsmässan i Älvsjö den 23-26 april. För biljetter och mer information, besök www.nordbygg.se


16 ÅTERBRUK

Nummer 2 • februari 2024

Att återbruka tegel kräver synkning mellan maskinisterna som hanterar gripklon och flaket.

Skanska sätter återbruk i omlopp Det cirkulära byggandet blir allt vanligare. I Göteborg river nu Skanska Fastigheter en byggnad vid Gullbergsvass där material tas om hand och återanvänds i den nya kontorsbyggnaden vid Kilsgatan . – Vi minskar klimatavtrycket mycket genom återbruk, säger Matilda Moberg, hållbarhetsansvarig på Skanska Fastigheter i Göteborg.

Vid Gullbergsvass, ett stenkast från glaskuben Platinan och Hisingbron, ska Skanska uppföra ett nytt kontorshus med delvis återbrukat material från den nuvarande byggnaden, som under många år har inhyst anrika butiken Holmens Herr. Demonteringen på långsidan har nyligen påbörjats och just nu plockas tegelfasaden ner, sjok för sjok, med hjälp av en gripklo. Delarna som bryts bort från fasaden är ungefär en halv kvadratmeter stora, dessa landar sedan på ett flak som placerats under. – Vi har tidigare börjat plocka ner

FOTO: HENRIK EKBERG

teglet på gavlarna, men det gör vi manuellt eftersom det är så nära trafik och tredje man. Men här på långsidagen är det plats att utföra det maskinellt, säger Roger Johansson, projektchef på Skanska Fastigheter.

E N P E R S O N R AT TA R maskinen med

gripklon medan kollegan i den andra maskinen följer efter med flaket som samlar upp tegeldelarna. Här krävs ett välsynkat samarbete. – Det är viktigt att flaket kommer så nära gripklon som möjligt för att minska fallhöjden. I går hade de telefonkontakt hela tiden, men Roger sen kom de fram till Johansson att det bästa är att läsa av varandras rörelser, så nu använder de inte telefonerna längre, berättar Roger Johansson. Totalt är det 750 kvadratmeter tegelfasad som tas tillvara, vilket beräknas ta sex dagar att utföra. Efter det plockas skärmtak och glaspar-

Gripklon föser ner teglet i flaket. Optimalt är att plocka FOTO: HENRIK EKBERG ner en halv kubik åt gången. tier ner, därefter följer en traditionell tungrivning av stommen. Teglet sattes upp på 1980-talet och har labbtestats, bland annat har tryckhållfasthet, porositet och absorption kontrollerats för att säkerställa kvaliteten. Teglet ska sedan transporteras ner till Bruksspecialisten i Vessigebro, Falkenberg där teglet tas om hand, bruket tas bort så att tegelstenarna blir rena, dessa staplas sedan på pallar redo att säljas på marknaden. – Det blir lite flisigare tegel, men det kan oftast se lite fräckare ut, det ser återbrukat ut, vilket är positivt. Cirka 70 procent använder vi och 30 procent går till spillo. D E T N YA KO N TO R E T som ska byggas

Den nya kontorsbyggnaden som Skanska börjar bygga till hösten får en totalyta på drygt 21 000 kvadratmeter. På bilden syns tegelväggen som sparas från nuvarande byggnad. Som syns på bilden blir det tre olika BILD: ARKITEMA höjdnivåer på det nya kontorshuset.

på platsen kommer att präglas av hållbarhetskrav med bland annat Leed- och NollCo2—certifieringar, – Det viktiga här är att det återbrukade materialet sätts i omlopp. Även om det skulle an-

Matilda Moberg, hållbarhetsansvarig på Skanska Fastigheter i Göteborg, framför tegelgaveln från slutet av 1800-talet som kommer att bevaras och bli en del av det nya kontorshuset. FOTO: HENRIK EKBERG

Det viktiga här är att det återbrukade materialet sätts i omlopp vändas i något annat projekt. Vi får en liten summa för teglet och tegelleverantören får en summa när de säljer det. Vi får samtidigt ner vår klimatpåverkan i projektet, säger Matilda Moberg och fortsätter: – Men vi kommer att försöka använda så mycket vi kan från den gamla byggnaden till kontorsprojektet och även köpa in annat återbrukat material, poängterar hon. B L A N D A N N AT KO M M E R glaspartier,

undertak, kalksten, fasadplåt och stål att användas till det nya kontoret. En del av det gamla materialet ska även nyttjas som utsmyckning i form av konstverk, men även till mer funktionella föremål, som till exempel cykelställ. – Eftersom projekteringen av

kontorshuset inte har startat än vet vi inte hur och var vi ska använda allt material, säger Matilda Moberg. I mitten av april förväntas rivningsarbetet vara klart och till hösten kan det nya kontoret börja byggas. I dagsläget planeras för kontor med kommersiella lokaler i bottenplan med en totalyta på drygt 21 000 kvadratmeter. Men först ska detaljplanen fastställas, den befinner sig på granskning just nu. Arkitema har ritat huset och Skanska är totalentreprenör. Den högre delen är tänkt att bli 18-våningar, sen följer en mellandel och en lägre del närmast Platinan, detta för att få in så mycket ljus som möjligt. I den lägre delen kommer den nuvarande fasaden från slutet av 1800-talet att behållas eftersom det är den äldsta byggnaden i Gullbergsvass. – Vi ser ett värde i det också, vi bygger ihop det nya och det gamla, säger Matilda Moberg. HENRIK EKBERG


HUR ÄR LÄGET I KRISLÄGET? Byggkrisen berör oss alla – men på vilket sätt? Hur skiljer sig läget åt mellan olika delar av Sverige? I vilket skede av krisen befinner vi oss? I december 2023 lät vi branschens chefer svara på det. Resultatet kan du se i vår nya och snabblästa rapport, framtagen för att stärka dig som chef och ledare i vardagen.

Vår undersökning, som besvarades av 3 300 medlemmar, visar att byggkrisen ännu inte verkar ha nått sin botten. Ingen vändning anses heller vara trolig under 2024, enligt personerna som svarat. Tvärtom riskerar krisen att drabba även de delar av samhällsbyggnadssektorn som hittills har varit förskonade.

Läs rapporten gratis på byggcheferna.se

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se


18

Nummer 2 • februari 2024

PRODUKTNYHETER AV ANNIKA RÅDLUND

Fristående badkar i gjutmarmor Sandhamn är ett fristående badkar i exklusiv gjutmarmor. Det rymliga badkaret har en tunn sarg för att inte ta upp alltför mycket plats. Q Rymmer över 300 liter vatten och har ett baddjup på 45 cm. Q Materialets egenskaper gör att vattnet håller värmen länge. Q Badkaret finns i två storlekar; 157 cm och 170 cm. Q Finns med blank eller matt yta. www.nordhem.se Q

Varm arbetskänga i läder

Återvunnen färg

Blåkläders nya serie Storm med läderkängor i tre modeller lämpar sig bäst för utomhusarbete inom byggnation och konstruktion, transport, underhåll, reparation samt drift. Q Vattentät. Q Foder i ull/polyester och Thinsulat Insulation. Q Friktionssula i nitrilgummi ska ge bra grepp även på snö och is. Q Freelock-systemet gör det smidigt att komma både i och ur kängan. Q Tåhätta i komposit med TPU-förstärkt tåkappa och spiktrampskydd. Q Finns i storlekar 35-48, damläst i storlek 35-39. www.blaklader.se Q

Nordsjö lanserade Evolve Recycled i slutet av januari. Det är en helmatt vägg- och takfärg som innehåller 35 procent återvunnen färg. Evolve Recycled är utvecklad i samarbete med färgåtervinningsföretaget InterCheM som tar hand om och bearbetar färg från färgburkar som lämnats in till återvinningscentraler. Förenklat filtreras och omarbetas den återvunna målarfärgen innan den blandas med nyproducerad färg. Q Finns i vita och ljusgråa kulörer. Q Ska vara lätt att att applicera och ge en helmatt finish. Q Passar både väggar och tak. www.akzonobel.com Q

Fem nya utomhuskulörer

Termosmugg i säsongens färg

Jotun Demidekk har tagit fram en ny färgkarta med utomhuskulörer för skandinavisk arkitektur och klimat. Den innehåller 72 av Jotuns kulörer, med rekommenderade detaljfärger för grund, terrass och lister. Dessutom presenteras även fem helt nya kulörer. Q 20118 Amber Red: En varm terrakottafärg som ger en fin kontrast mot en grön trädgård och är även fin under vintermånaderna. Q 0239 Mellanrosa: Det här är en anrik och traditionell kulör som hittats i arkiven. Mellanrosa passar särskilt bra på klassiska villor. Q 5556 Nordic Blue: En dämpad blågrå ton. Ett fint alternativ för de som vill gå ifrån grått. Q 4710 Daggblå: En dämpad, blåröd ton som varken är för ljus eller för mörk. Kulören ger huset karaktär utan att vara för prålig. (Bilden visar Daggblå). Q 7043 Reflektion: En dämpad, grågrön ton som ger karaktär åt huset. Kulören är hämtad från Jotuns färgarkiv och ger nytt liv åt både nya och gamla hem. www.jotun.com/se Q

Termosmuggen City To Go Cup är lätt att öppna och stänga i farten tack vare locket med klickfunktion, som enkelt kan hanteras med en hand och ger möjlighet att dricka från alla sidor. Mocca är en ny färg för säsongen. Q De dubbla väggarna med vakuumeffekt håller värmen perfekt upp till 6 timmar eller kyla upp till 12 timmar. Q Tillverkad av 90 % återvunnet rostfritt stål och plast. Q Rymmer 0,35 l. www.evasolo.com/sv Q

Handtag för innerdörrar Habos dörrhandtag Brighton finns i svart/polerad mässing och svart/krom. Det har dold fastsättning och passar till dörrtjocklek 38-42 mm. Utsprång 58 mm. Q Går även att komplettera med wc-beslag av mässing med dold fastsättning. Q Levereras med M5-skruv. www.habo.com Q

Uppgraderingar i Multifix-serien Nu kommer nya uppgraderingar för infällda 1-moduls apparatdosor och Bigbox i Multifix-serien från Schneider Electric som är speciellt anpassade för svenska byggmetoder. Uppgraderingen är att dosan nu har en förlängd kil/mutter i skruvringen, vilket gör att skruven kan skruvas ut ytterligare 3 mm jämfört med de tidigare dosorna där skruven ansågs vara för kort. Q De nya dosorna har en ljusare grön ring än de hade tidigare. Q Skruvringen är nu tillverkad av återvunnen plast. www.se.com Q

Stilren strömbrytare Strömbrytare inspirerad av 30-talet med så kallade ”droppbrytare” från det franska företaget Mejlac. Här med 5 knappar i finishen Argent Patiné från kollektionen Classique. Mått: 142 x 80 x 3 mm. Q Meljacs knappsatser och vägguttag tillverkas på beställning, de är handgjorda och kan anpassas efter önskemål. www.aloud.se Q


MEDLEMSERBJUDANDE

Medlem i Byggcheferna? Nu får du läsa Byggvärlden +Plus kostnadsfritt i 6 månader Obegränsad tillgång till allt digitalt innehåll

Fördjupande analyser och rankinglistor

Senaste branschnyheterna

Statistik från hela byggbranschen

Aktuella reportage och intervjuer

E-tidning

TILL ERBJUDAND

ET

Medlemserbjudande

6 månader kostnadsfritt därefter 49 kr/mån (Ord. pris 199:-)

Säg upp när du vill!

www.byggvarlden.se/byggcheferna


20 STATISTIK

Nummer 2 • februari 2024

Nyligen upphandlade projekt Byggentreprenör

Konkurser i byggbranschen FÖRETAG

Projektnamn

Projektrubrik

Kommun

Bygg­kostnad

Jörgen Christiansson Viveka Boström

Skanska Sverige AB

Malmö Designer Village, et 1

Nybyggnad av outlet i Löddeköpinge.

Kävlinge kommun

600 mkr

Sofia Kevsjö

NCC Sverige AB

Sickla Skola, hus D

Ombyggnad och tillbyggnad av F-9 skola i Sickla, Nacka

Nacka kommun

200-300 mkr

Daniel Pettersson Björn Boman

ED Bygg Sverige AB

Kv Labbet etapp 2 mfl

Nybyggnad av flerbostadshus i Ebbepark, Östra Valla etapp 2 mfl

Linköpings kommun

170-200 mkr

Andreas Ulmeby

Derome AB

Rullbanan

Nybyggnad av flerbostadshus i Riksten, Botkyrka

Botkyrka kommun

150-200 mkr

Anders Hassel

Projektfastighet 9 Ystad AB

Verkmästaren

Nybyggnad av flerbostadshus i Ystad

Ystads kommun

130-150 mkr

Loffe Malmberg

MTA Bygg & Anläggning Halland AB

kv Hästen nr 2,3,4,7

Nybyggnad av flerbostadshus i Laholm

Laholms kommun

100-150 mkr

Mattias Svensson

NCC Sverige AB

Falsterbonäset, et 1 o 2

Nybyggnad av skyddsvallar i Vellinge

Vellinge kommun

90 mkr

Magnus Olsson

Hic Construction AB

Tingsbacken Trygga hem

Nybyggnad av trygghetsboende i Alvesta

Alvesta kommun

85 mkr

Jimmy Nilsson

GBJ Bygg AB

Bölsö

Om- och tillbyggnad av stenlada till konferenscentrum i Älmhult

Älmhults kommun

80 mkr

Peter Johansson

Lindbäcks Bygg AB

Kiruna nya stadskärna, kv 6

Nybyggnad av flerbostadshus i Kiruna nya stadskärna

Kiruna kommun

60-100 mkr

Shobana Selvarajah

Byggnadsfirman Erik Wallin AB

Ersta

Rivning av kontor och nybyggnad av bostäder på Skeppsholmen i Stockholm

Stockholms stad

Ej officiell

Jens Andersson

Rekab Entreprenad AB

Vegahallen

Nybyggnad av idrottshall i Vännäs

Vännäs kommun

60 mkr

Magnus Sjölyck

Byggnads AB Axel Andersson & Son

Folkteatern

Nybyggnad av trygghetsboende i Norrköping

Norrköpings kommun

55 mkr

Pär Knutsson

Sjötorpshus AB

Förskola Skogsänggården

Nybyggnad av förskola i Salem

Salems kommun

40-60 mkr

Per Jameson

James ON AB

Centralkök

Nybyggnad av centralkök i Vadstena

Vadstena kommun

46,3 mkr

Gustav Nordgaard

SEHED Bygg Hälsingland AB

Fastbränslepanna 4 MW Arbrå

Ny fastbränslepanna till panncentral i Arbrå

Bollnäs kommun

45 mkr

Johan Karlsson

ByggPartner i Dalarna AB

Herrhagen

Ombyggnad av kontor i Falun

Falu kommun

45 mkr

Christer Olsson

Skanska Sverige AB Hus Väst

Brf Hästen

Stambyte i flerbostadshus i Karlstad

Karlstads kommun

Ej officiell

Rickard Svensson

Rickard Svensson & Stefan Svensson Byggnads AB

Gravströmmen

Ombyggnad av vind i Trelleborg

Trelleborgs kommun

40-45 mkr

Daniel Himlevik

Brixly AB

Brf Göteborgshus Nr 37

Rivning och nybyggnad av carportar i Göteborg

Göteborgs stad

40 mkr

Henrik Ljungdahl Jenny Tures

MVB Väst AB

Kalendervägen 10, Kortedala

Renovering av flerbostadshus i Göteborg, Etapp 2 (option)

Göteborgs stad

40 mkr

Anders Carlsson

Svensk Entreprenad i Torsås AB

Brf Golfrundan

Nybyggnad av radhus i Saxnäs, Öland

Mörbylånga kommun

30-40 mkr

Theresia Hultgren Marcus Dalén

Treano Bygg AB

Ronnebys stadshus, Flygel D

Ombyggnation av stadshuset i Ronneby

Ronneby kommun

35 mkr

Mats Håkansson

Contractor Bygg i Skellefteå AB

Morö Backe

Nybyggnad av industrihus i Skellefteå

Skellefteå kommun

20-40 mkr

Kenneth Ploghed

Brixly AB

Solhöjdens äldreboende

Ombyggnation av äldreboende i Öckerö

Öckerö kommun

25 mkr

Morgan Lindstam

AB Lindstams Bygg

Skogsgläntan

Nybyggnad av parhus i Ullstämma, Södra Hjulsbro etapp 2

Linköpings kommun

20-30 mkr

Fredrik Jernberg

BF Stambytesentreprenad AB

Alborga 2:13, Alborgen

Om- och nybyggnad av bostäder i Gävle

Gävle kommun

20-30 mkr

Mimmi/Marwa Haidar

Bjärno Byggsystem AB

Luftvärnet

Tillbyggnad av skola i Malmö

Malmö stad

25 mkr

Christer Karlsson

Granflo Bygg AB

Skyttbrink

Nybyggnad av verkstad och kontor i Botkyrka

Botkyrka kommun

20-30 mkr

Edna Sivic

Skanska Direkt AB

Gränna reningsverk

Nybyggnad av reningsverk i Jönköping

Jönköpings kommun

20-30 mkr

Johan Åhlund Samuel Oktay

OBK Sverige AB

Almby skolans idrottshall

ROT-renovering av idrottshall i Örebro

Örebro kommun

Ej officiell

Bo Arkblad

Arkblad Fastigheter 2 AB

Kusken

Nybyggnad av flerbostadshus i Alingsås

Alingsås kommun

25 mkr

Marcus Gerdåker

Tegelstaden Entreprenad AB

Fabriken 4

Installation av ventilations­ aggregat i industrihus i Katrineholm

Katrineholms kommun

20 mkr

Jimmy Nilsson

GBJ Bygg AB

Bölsö

Nybyggnad av konferenscentrum och övernattningshus i Älmhult

Älmhults kommun

15-20 mkr

Per-Johan Johansson Robin Johansson

Sehed Bygg Gävleborg AB

Barn- och ungdomsboende LSS Björsjö

Ombyggnad till barn- och ungdomsboende LSS i Gävle

Gävle kommun

15 mkr

Oskar Isaksson

Imola Entreprenad AB

Entréytor Riksteatern

Om- och tillbyggnad av entréytor vid Riksteatern i Norsborg

Botkyrka kommun

15 mkr

Magnus Larsson

Nyvest Bygg AB

Gumsbacken

Ombyggnad av bilhall i Nyköping

Nyköpings kommun

10-20 mkr

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

KOMMUN

Stockholms län J S Produktion AB

Tyresö

ServCom AB Rosersbergs VVS och Entreprenad AB Linnbygg & Co AB Mark & Rotbygg Entreprenad i Stockholm AB Hgc Bygg AB Cheja Bygg AB Patrik Vestlund AB VSR BYGG STOCKHOLM AB Effektiv Isolering i Sverige AB Råsunda Bygg AB VIKING GROUP BYGG - VVS - EL AB PIB Bygg AB Ostap Bygg och Takläggning AB

Lidingö Rosersberg Sollentuna Johanneshov

Raigson EL & VVS AB EGC Rör och Vvs AB Fastighets Expansion i Mälardalen AB Kent Lundkvist Måleri & Entreprenad AB Machina Magnifica AB Byggprojekt i Nacka AB JS Byggproduktion AB Nomad Entreprenad AB PREEF AB Snabb Snickare i Stockholm Bygg AB Peter A Bygg och Fastighets AB Marcus Andersson Entreprenad AB Laxforsen Bygg & Entreprenad AB L&E byggproduktion AB Stockholms el och styr entreprenad GJ networks AB BR Klonowski Bygg AB Spanner Projekt & Fastighet AB Knutbjörn snickeri och konstruktion AB Uppsala län CH Byggservice AB Södermanlands län T Byggtjänst i Torshälla AB Schakt & Byggarbeten på ö i Mälaren AB Jönköpings län Tabergs Entreprenad AB KG Bygg i Småland AB Kabashis Bygg & montage AB Skåne län Annaba byggkonsulter Malmö AB Blomgrens Entreprenad i Arlöv AB IR Renovering och Bygg AB Robert Skåne Byggnads & Konsult AB Kamil Turowski Bygg AB T.C.G Bygg AB Riseberga bygg AB HusBygg & Fastighet i Småland AB Mellan Skåne Bygg AB Hallands län PLONKA BYGG AB Västra Götalands län E Edvardsson Byggresurs AB M.A Bygg i Borås AB Rådanäs Construction Invest AB Landfors Plåt AB JDS Kakel & Bygg Stenungsund AB JE-RO Byggservice AB Markus Frölin Bygg i Skaraborg AB Örebro län Abolins group AB InNordics AB Västmanlands län Bergsing Plåt & Montage AB MR Bygg i Fagersta AB Gävleborgs län Hissbyggarna Tgs AB SSBP AB Västernorrlands län MKE Sverige AB Byggarn JE'S AB Jämtlands län Lokal services in Åre AB Västerbottens län ETEKHAB El & Automation AB Norrbottens län Granövägen Bygg AB

Stockholm Skogås Bromma Ekerö Hägersten Nacka Tyresö Sundbyberg Vallentuna Handen Stockholm Sorunda Stockholm Hägersten Årsta Älvsjö Stockholm Bromma Grödinge

Stockholm Stockholm Stockholm Vendelsö Skogås Bromma Stockholm Stockholm Huddinge

Uppsala Torshälla Kvicksund Jönköping Huskvarna Huskvarna Hässleholm Hässleholm Åstorp Malmö Oxie Malmö Trelleborg Vallåkra Bunkeflostrand Fjärås Västra Frölunda Borås Mölnlycke Göteborg Jörlanda Kungälv Skövde Kumla Örebro Arboga Fagersta Gävle Gävle Örnsköldsvik Långsele Åre Lycksele Norrfjärden

DUN & BRADSTREET HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV ­F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.


Effektivisera ditt arbete med SMART SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden. Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna. SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat • Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar • Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval • Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter • Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter • Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post • Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas


22 NAMN OCH NYTT

Nummer 2 • februari 2024

Ann Lindkvist är ny hållbarhetsansvarig på MVB Vid årsskiftet tillträdde Ann Lindkvist tjänsten som ny hållbarhetsansvarig på MVB. – Jag vill öka kompetensen kring hållbarhet för alla medarbetare på MVB, säger hon.

Du kommer närmast från rollen som senior miljökonsult på PE Teknik & Arkitektur. Vilken blir den största skillnaden att nu jobba på ett byggbolag? – Som entreprenör kommer jag att få lägga till de hållbarhetsaspekter som själva byggandet, produktionen medför. De lokala förutsättningarna påverkar också hållbarhetsmålen, som exempelvis hantering av ökade transporter i området, buller från produktionen och arbetsvillkor. Q

Vilken prägel kommer du sätta på MVB:s hållbarhetsarbete? – Jag är övertygad om att det kommer att krävas en ökad dialog mellan parter för att kunna uppnå de internationella hållbarhetsmålen. Därför vill jag öka kompetensen kring hållbarhet för alla medarbetare på MVB, så de känner sig tryggare i pågående dialoger och är bättre rustande för framtiden. – Vidare vill jag öka samarbetet Q

Cowi rekryterar avdelningschef från Peab

Andreas Furenberg kliver den 1 mars in som avdelningschef för Industry & Buildings i region syd och väst på Cowi. Andreas De senaste åren 12 Furenberg åren har han jobbat på Peab, som chef i olika roller inom teknik och produktion. Senast ansvarade han för uppbyggnad och ledning av Peab Teknik inom bygg med ett team på 35 personer. Q

Hon blir tillförordnad vd för Projektengagemang

I december 2023 meddelades att Helena Hed har valt att avgå som vd och koncernchef för Projektengagemang Sweden AB. Liselotte Finansdirektör Haglind Liselotte Haglind tog då över posten och kommer att inneha rollen tills styrelsen utser en permanent vd. Under denna övergångsperiod kommer Liselotte även fortsättningsvis att inneha rollen som Finansdirektör. Liselotte Haglind har varit Finansdirektör på Projektengagemang sedan 2022 och har över 20 års erfarenhet från ledande befattningar inom ekonomi och finans. Q

Ny operativ chef till Coreco

Andreas Ingemarsson ansluter till Coreco i rollen som operativ chef och tar även plats i ledningsgruppen. Andreas kommer Andreas från en roll som vd Ingemars- för Anläggningsson gruppen där han också varit inköpschef i Infreakoncernen. Q

Jag är övertygad om att det kommer att krävas en ökad dialog mellan parter för att kunna uppnå de internationella hållbarhetsmålen

mellan våra verksamheter i de olika landsdelarna så att vi lär oss våra särarter och tar tillvara på de som passar för respektive situation. Det tror jag dels kommer att effektivisera vårt arbete dels att våra kunder får ett mer kvalitativt arbete utfört, de kommer att bli nöjdare. Var ser du mest utvecklingspotential hos MVB vad gäller hållbarhet? – Ta tillvara på resultaten från den forskartjänst om energieffektivt byggande som MVB:s ägarkoncern finansierar samt att implementera detta i hela bolaget. Skapa en tydligare hållbarhetsdialog med våra intressenter. Öka fokus på materialval, cirkuläritet och återbruk. Öka antalet kvinnor inom produktionen samt öka säkerheten på byggarbetsplatsen. Q

Ann Lindkvist är ny hållbarhetsansvarig på MVB.

FOTO: MVB

Vilka är de största utmaningarna generellt i dag för byggbolag vad gäller hållbarhetsfrågor?

– För att klara Parisavtalet och de mål FN satt upp för hållbarhet behövs en mer öppen dialog kring frågorna och även mellan fler aktörer som tidigare kanske inte deltagit

för att hitta effektiva lösningar. Det är också en utmaning för entreprenörer att få gehör för mer effektiva lösningar, då uppdragen vi får ofta redan beslutat systemval med mera.

Ramirent rekryterar marknadschef från tech-bolag

har en magisterexamen i företagsekonomi från Uppsala universitet.

mande åren fortsätta företagets tillväxt och samtidigt befästa sin ställning på marknaden. Framöver kommer ledarna för koncernens Anders geografiska Wiktorson fyra verksamheter samt chef­erna för People and Culture och teknik- och designcenter att ingå i koncernledningen.

Q

Johanna Bonthron är ny marknads- och kommunikationschef på Ramirent sedan mitten av januari. Hon har en bakgrund inom Johanna såväl försäljning Bonthron som marknad. Senast kommer hon från start-up och techbolaget Norban, där hon var ansvarig för att bygga upp ett nytt affärsområde. Dessför innan har hon arbetat som chef för försäljning och marknad på HSB Södertörn och som sälj- och marknadsansvarig på Serneke. Q

Hon blir ny chef på Heidelberg Materials slipersfabrik

Lisa Conradsson Hult har tillträtt som fabrikschef på Heidelberg Materials Precast Abetongs slipersfabrik i Vislanda. Hon kommer Lisa Connärmast från Volvo radsson CE i Braås, där hon arHult betat i olika ledande positioner sedan 2018. Q

Ny vd utsedd på Örebrobostäder

Från och med den fjärde mars tillsätts Mattias Broström som vd för Nyab Infrastruktur. Han har en gedigen erfarenhet inom infrastrukMattias tur och energi. Han Broström kommer närmast från en roll som vd på Älvsbyns Energi och har under sin karriär haft ett högt antal ledande befattningar på både kund- och entreprenörssidan. Mattias kommer även att ingå i Nyab:s ledningsgrupp för Sverige. Nyab Infrastruktur är ett dotterbolag i Nyab-koncernen. Specialiserat på utmanande väg-, järnvägs- och brobyggnationer, Vatten och Avlopp samt underhåll av statlig och kommunal infrastruktur.

Q Efter en lång rekryteringsprocess som startade i november har vi Örebrobostäder gått i mål. Petra Karlsson Ekström tillträder vd-tjänsten Petra den 19 augusti 2024 Karlsson och efterträder då Ekström Ulf Rohlén som går i pension efter att varit koncernens vd i 15 år. Petra Karlsson Ekström är i dag vd på Fastighets AB Förvaltaren, det allmännytta bostadsbolaget i Sundbyberg, där hon arbetat sedan 2016. Parallellt med det uppdraget var Petra under ett par år även vd för koncernbolaget Sundbybergs stadshus AB. Dessförinnan var hon fastighets- och utvecklingschef hos Telge Hovsjö AB, det allmännyttiga bostadsbolaget i Södertälje, samt under en tid även tillförordnad vd.

Byggfakta Group utser ny CFO

Vd för Cowi Sverige tar plats i koncernledningen

Q

Q

Mattias Broström tillträder som vd för Nyab Infrastruktur Q

Fredrik Lundqvist kommer närmast från Cabonline Group, där han varit anställd sedan 2018 och haft rollen CFO sedan 2022. Dessförinnan var Fredrik verksam inom FMCG i Anora Group och General Electric, bland annat som finanschef för GE Medical Diagnostics Norway. Fredrik

Anders Wiktorson, vd för Cowi i Sverige, tar plats i ledningen för moderbolaget Cowi Group. Teknikkonsultbolaget, som har huvudkontor i Danmark, utökar koncernledningen för att kunna stärka genomförandet av sin strategi. Ambitionen är att under de kom-

Öka kompetensen och känslan för varors och metoders inneboende miljöbelastning. HENRIK EKBERG

Vasakronan rekryterar ny marknadschef

Vasakronan har rekryterat Karolina Wilderfalk till rollen som marknadschef. Hon har en bakgrund som marknadsekonom Karolina och bred erfarenhet Wilderfalk inom marknadsföring och kommunikation, både från B2B och B2C. Hon kommer närmast från Schneider Electric Sverige där hon ansvarat för att leda och utveckla marknadsfunktionen med fokus på digital utveckling, tillväxt och positionering av Schneider Electric som partner för ökad digitalisering och hållbarhet. Karolina tillträder den 4 mars och ingår då i ledningsgruppen för Kund och marknad. Hon efterträder Viktoria Nilsson som valde att lämna bolaget vid årsskiftet för en utlandsflytt. Q

Nya ledamöter till vd-rådet hos Sveriges Allmännytta

Sveriges Allmännyttas välkomnar åtta nya medlemmar till vd-rådet. Vd-rådet är sammansatt av 14 vd:ar från medlemsföretagen och är ett betydelsefullt organ inom ramen för Sveriges Allmännytta. Dessa vd:ar utses av övriga vd:ar inom medlemsföretagen och har en central roll som rådgivare till Sveriges Allmännyttas vd. Utöver detta agerar vd-rådet som Sveriges Allmännyttas representation i Hyresmarknadskommittén.

Q

Ola Richard, Lotta Björklund, Cathrine Holgersson, Eric Engelbrektsson, Jennie Sahlsten, Anders Karlsson, Christina Johansson och Jonas Larsson. Nya i vd-rådet är: Jonas Larsson, vd, Malungshem AB, Christina Johansson, vd LysekilsBostäder AB, Erik Engelbrektsson, vd Junehem, Lotta Björklund, vd Mitthem, Ola Richards, vd Hässlehem, Anders Karlsson, vd Umluspen AB, Jennie Sahlsten, Järfällahus AB och Cathrine Holgersson, vd, Gavlegårdarna.


EFTERSNACK 23

februari 2024 • Nummer 2

När limträbalkarna tagits ned kommer de att bearbetas så att de kan användas igen.

FOTO: GÖTEBORGS STAD

Ishall återanvänds i nya bostäder Framtiden Byggutveckling bygger Kvarteret Återbruket i Göteborg där man vill använda sig av storskaligt återbruk. Bland annat kommer limträbalkar från Isdala ishall att användas i de nya bostäderna. – Eftersom minst hälften av allt inbyggt material ska vara återbrukat behöver vi arbeta innovativt med både nytt och befintligt material i cirkulära processer. Limträbalkarna blir en viktig pusselbit, säger Anna Wetterberg, projektledare på Framtiden Byggutveckling.

Projektet omfattar cirka 70 hyreslägenheter som ska byggas i Selma stad i Hisingsbacka i Göteborg. De nya bostäderna har fått namnet Kvarteret Återbruket, som också ska återspegla att det handlar om hållbart byggande. För att minska klimatpåverkan är målet att minst hälften av det inbyggda materialet ska vara tillvarataget material från andra byggnationer. – Fokus är storskaligt återbruk, just nu utreds möjligheten till att återbruka HDF-bjälklag, berättar Anna Wetterberg. Isdalas ishall i Kortedala som nu har närmare fyrtio år på nacken revs under hösten för att i stället ge plats åt en simhall. Innan rivningsarbetet påbörjades i september inventera-

Det här pilot­ projektet är ett jätte­intressant initiativ

des anläggningen för att identifiera vad som gick att återanvända. – Det som vi ansåg var möjligt att återanvända men som vi själva inte kunde ta tillvara lade vi ut på CC-Build, marknadsplatsen, på Centrum för cirkulärt byggande, berättar Magnus Elsilä byggprojektledare på idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborg. Framtiden Byggutveckling var då framme och visade intresse för limträbalkarna eftersom de kan användas i byggnationen av det nya bostadskvarteret. – Vi behöver arbeta innovativt med både nytt och befintligt material, säger Anna Wetterberg. Efter att limträbalkarna tagits ned transporterades de till Moelven Töreboda för vidare bearbetning. – Just limträ har extra lämpliga naturliga egenskaper då det är lätt att bearbeta till andra dimensioner och återanvända i nya sammanhang, förklarar Johan Åhlén, vd på Moelven Töreboda. Han tycker att det här pilotprojektet är ett jätteintressant initiativ. – Vi är säkra på att återbruk kommer vara en förutsättning för att uppnå ett hållbart byggande.

Nu även Webbutik Vägmärken Trafikanordningar Fordonsbarriärer Avspärrning

www.vagjobb.se

Anna Wetterberg, projektledare på Framtiden Byggutveckling, Johan Åhlén, vd på Moelven Töreboda och Magnus Elsilä, projektledare på idrotts- och föreningsförvaltningen. FOTO: FRAMTIDEN BYGGUTVECKLING Uppdraget genomförs i samverkan, där NCC tillsammans med Framtiden Byggutveckling planerar, budgeterar och projekterar program- och systemhandlingar för att ta fram ett riktpris för uppdraget. Detta arbete påbörjades i slutet av oktober. På frågan hur om återbruket gör att byggprojektet blir billigare, dyrare eller samma som om materialet varit nytt, svarar Anna Wetterberg så här:

Limträbalkarna från Isdala ishall i Kortedala kommer att användas i byggnationen av Kvarteret Återbruket. VISIONSBILD: LENDAGER GROUP

– I dagsläget kan vi inte säga hur kostnaden påverkas av återbruk då vi är i en utredningsfas men målet är att det ska gå på ett ut. Lägenheternas storlek kommer att variera från enrummare till femrummare. Byggstarten är planerad till det sista kvartalet i år och planerad byggtid av lamellhusen är två år. ANNIKA RÅDLUND

Kvarteret Återbruket Antal bostäder: Cirka 70 Var: Litteraturgatan i Göteborg Q Byggstart: Q4-2024 Q Uppdragsgivare: Poseidon Q Byggherre: Framtiden Byggutveckling Q Typ av entreprenad: Totalentreprenad i samverkan Q Färdigbyggt: Q4-2026 Q Q

Vi bygger den modul du behöver Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert

www.maxmoduler.se

0950-138 88 info@maxmoduler.se

Framtiden tillhör dig som vill utvecklas Välkommen att utbilda dig hos oss. 010-228 15 55 • www.byggakademin.com


HELHETSLÖSNINGAR INOM STÄNGSEL & OMRÅDESSKYDD

BRETT UTBUD. LÅNG HÅLLBARHET. • Byggstängsel • Kravallstaket • Industristängsel • Grindar • Räcken m.m.

www.demex.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.