Byggvärlden 1, 2024

Hälften så tung som ditt vanliga virke

Ansvarsfullt producerade lättbalkar sedan 1974.

Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING PRIS: 1 599 KR/ÅR NUMMER 1 • januari 2024

ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE FOTO: BYGGFÖRETAGEN

FOTO: HENRIK EKBERG

Vill se initiativ från regeringen SID 6

Förvirring kring ny EU-lag

SID 16 FOTO: HEDIN CONSTRUCTION

Snabba ryck för nye vd:n SID 14 ILUSTRATION: WHITE ARKITEKTER

BOSTÄDER Bostadsmarknaden i Sverige och grannländerna

SID 8-13

SID 23

DEBATT

Låt oss hoppas att handläggningen nu fungerar

Posttidning B Byggvärlden/BF Docu AB Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal

MÖRK TID FÖR

Unikt utkiks­ torn byggs i fågelparadis

2

Nummer 1 • januari 2024

DEBATT

Ljuspunkterna i Byggsveriges nattsvarta verklighet är få – vi gick in i 2024 med sorgen efter den ofattbart tragiska förlusten av fem kollegor. Tragedin blev en tung påminnelse om sektorns stora utmaningar, och att vi måste göra allt för att förhindra olyckor och dödsfall. Varje arbetsplatsolycka är en för mycket, skriver Kajsa Hessel.

Vi i Byggsverige behöver både mer och rätt kompetens

D E T F R Ä M J A R ÄV E N kompetensutveckling, som är extra viktigt i sektorer som vår. Utan att ekonomiskt belasta arbetsgivare får medarbetare möjlighet att fördjupa eller

komplettera sin kompetens. Vi i Byggsverige behöver ju både mer och rätt kompetens för att accelerera den hållbara omställningen – parallellt med byggkrisen.

F Ö R R A V E C K A N S K R E V utbildningsminister Mats Persson att det storsatsas på landets yrkesutbildningar med 20 000 nya platser. Han lyfte samtidigt att det kan bli svårt att fylla dessa, delvis på grund av fördomar som finns gentemot yrkesutbildningar.

Att det krävs en attitydförändring är en relevant invändning. Den senaste tidens mörka nyheter kan säkerligen prägla bilden av vår samhällsviktiga sektor. Därför fruktar jag att de byggrelaterade yrkesutbildningarna kan få det särskilt svårt att fylla klassrummen.

Incitament och möjliggörande insatser såsom omställningsstudiestödet är därför enormt viktiga. Det är i grunden en win-win:

individer utvecklas, företag avlastas och sektorer framtidssäkras. Om det fungerar alltså.

A N S Ö K N I N G S P E R I O D E N F Ö R STÖ D E T är åter öppen; låt oss hoppas att handläggningen nu fungerar. Bland de sökande finns medborgare som Ulrika, och säkert även våra egna branschkollegor. Dessa vill vi kunna välkomna tillbaka till sektorn, så att de med stärkt kompetens kan skapa morgondagens Bygg­ sverige.

FOTO: JULIANA WIKLUND

U N D E R M E L L A N DAG A R N A K U N D E man i Kommunalarbetaren läsa om undersköterskan Ulrika som drömt om att vidareutbilda sig till ambulanssköterska. Ett, i ordets sanna bemärkelse, livsviktigt arbete. Ulrika sökte och kom in på drömutbildningen, men inför kursstarten saknade hon besked på sin ansökan om omställningsstudiestöd. Hon

tvingades därför att tacka nej till utbildningsplatsen.

Ulrika är inte ensam om detta. I slutet av förra året hade endast tolv procent av de som sökt det nyinrättade omställningsstödet för studier fått det beviljat. Strax över 43 procent väntade fortfarande på besked. Orsaken?

Myndighetens bristande handläggningsförmåga.

Stödet infördes för att möjliggöra utbildning mitt i karriären. För någon som Ulrika innebär stödet en chans att äntligen kunna förverkliga en dröm. Och för den som riskerar arbetslöshet kan det ge alternativ sysselsättning.

​: ​

Med historiskt få byggstarter, varsel, kompetensflykt och konkurser fortsätter byggkrisen att prägla vårt älskade Byggsverige. Det gör ont.

Många av våra samhällsviktiga kollegor har tvingats lämna sina jobb, och tyvärr kan det bli fler. I bästa fall finner de annat jobb i sektorn, i värsta fall tvingas de lämna eller riskera arbetslöshet. Därför är det både oroande och illavarslande att åtgärder som kan stärka sektorn inte fungerar.

KAJSA HESSEL, VD PÅ SVENSK BYGGTJÄNST

KRÖNIKA

En bra chef prioriterar sig själv

I Å R L Ä R det här bli viktigare än någonsin

inom samhällsbyggnad. Vi har just lämnat

Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

S O M O R D F Ö R A N D E F Ö R Byggcheferna ser jag

att branschens chefer och ledare har en nyckelroll på flera sätt. Om våra verksamheter ska kunna drivas på ett säkert och långsiktigt vis måste alla medarbetare ha en hållbar arbetssituation, både fysiskt och psykiskt. Det är på chefens ansvar att skapa de förutsättningarna – men också att se till att ha en hållbar vardag själv.

Därför har vi på Byggcheferna gett ett nyårslöfte: år 2024 ska vi fokusera intensivt på

att hjälpa våra 19 000 medlemmar att vara hållbara chefer. Vi kommer att erbjuda konkreta tips och trix för att alla ska kunna känna sig starkare, lugnare och bättre än någonsin.

En satsning som förhoppningsvis kommer att göra stor skillnad för hela branschen.

I E T T Y R K E där tempot alltid varit högt riske-

piga tider, och till exempel betrakta träning och motion som en naturlig del av arbetslivet.

Jag lär återkomma i frågan på den här sidan framöver. Du får också gärna följa Byggcheferna på Linkedin, för att inte missa när vi släpper nyheter om detta under året. Till dess: ta hand om dig!

rar stressen att öka ännu mer framöver. Studier visar att regelbunden träning fungerar som en buffert mot stress och kan förebygga utvecklingen av trötthet och utmattning. Att vi som chefer och ledare hjälps åt i det här, och ger varandra verktyg för att hantera problemet, är oerhört viktigt.

Ibland kan jag nästan uppleva att det är högstatus att vara överbelastad och inte hinna tänka på något annat än jobb. Så borde det inte vara. I stället behöver vi lyfta fram värdet i att vara snälla mot oss själva, speciellt i käm-

JEANET CORVINIUS, ORDFÖRANDE, BYGGCHEFERNA

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Layout: n Anna Björner anna.bjorner@svenskamedia.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

n Stefan Jonsson, 070-311 37 58 stefan.jonsson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

N VA

ENMÄRK

Tryck: Pressgrannar AB, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.

n Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy n Senaste nytt på: byggvarlden.se

Följ Byggvärlden på

Facebook,

Twitter och

Linkedin.

Trycksak 3041 0174

E T

n Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media i Ljusdal AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen. n

FOTO: BYGGCHEFERNA

Att prioritera sig själv kan låta själviskt – men det kan också vara livsnödvändigt. Visst har du hört den klassiska liknelsen med syrgasmasker på flygplan? Enligt säkerhetsrutinen ska du se till att själv få på dig en syrgasmask innan du bryr dig om andra, för om du blir medvetslös kan du ändå inte hjälpa någon.

Det exemplet används ofta för att belysa något viktigt: att det egna måendet påverkar omvärlden. När vi själva är låga känns det tungt att lyfta andra. När vi i stället mår bra kan vi orka stötta, inspirera och vägleda.

ett stökigt 2023 bakom oss, präglat av krig, inflation och en svag svensk krona, och ska nu fortsätta in i en lågkonjunktur som vi inte kan ana slutet på. I så utmanande tider är det helt avgörande att fokusera på individers hälsa och välbefinnande. För när branschen mår kasst måste vi som jobbar i den orka fortsätta hjälpa den.

S

Ett vanligt nyårslöfte är att börja leva mer hälsosamt. Det löftet kan hela vår bransch tjäna på, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.

4 NYHETER Rekonstruktionen av AGN Haga förlängs Rekonstruktionen av AGN Haga AB förlängs till och med den 19 mars 2024. Till grund för beslut i Göteborgs tingsrätt ligger en begäran från AGN om att få förlänga rekonstruktionen i ytterligare tre månader.

Tingsrättens beslut innebär att AGN får ytterligare tid att på uppdrag av Trafikverket fortsätta arbetena med E03 (Kvarnberget) samt att träffa en uppgörelse med fordringsägarna i rekonstruktionen.

Q

82

... nya yrkeshögskoleutbildningar inom samhällsbyggnad och byggteknik har beviljats av Myndigheten för yrkeshögskolan. Det är en ökning med elva procent jämfört med 2023, enligt Byggföretagen.

– Det här är viktiga och välkomna besked! Branschen hade ett tufft 2023 vilket ställer allt högre krav på rätt kompetens och utbildning. Vår förhoppning är att utbildningarna ska rusta vår bransch för när framtidens byggande tar fart - den som börjar en utbildning 2024 kommer ut på arbetsmarknaden 2026, säger Elin Kebert, expert kompetensförsörjning på Byggföretagen.

Nummer 1 • januari 2024

Byggchefer tror inte på någon vändning 2024 En stor undersökning av Byggcheferna visar att byggkrisen slår hårt mot verksamheterna med uppsägningar och oro inför framtiden.

– Krisen slår kraftfullare och i ett snabbare tempo än tidigare byggkriser, säger Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna.

Byggcheferna har tagit pulsen på 3 300 chefer inom bygg, anläggning, installation, fastighet och teknisk konsultverksamhet. Undersökningen gjordes under november och december och visar bland annat att byggkrisen har slagit väsentligt mycket mer inom bygg än övrig samhällsbyggnad, och i synnerhet i södra Sverige.

Indikerar att byggkrisen inte nått botten A N TA L E T

HITTILLS

G E N O M F Ö R DA

uppsägningar är betydligt fler än cheferna rapporterade var planerade i våras. Ett halvår senare har siffran 19 procent planerade uppsägningar växt till 43 procent genomförda.

Resultatet i korthet Drygt fyra av tio chefer (43 %) uppger att deras verksamhet har sagt upp folk som följd av krisen i branschen. I Bygg svarar 6 av 10 chefer att anställda har fått gå.

Q I syd svarar nära 6 av 10 att anställda har fått gå medan det i Norrland gäller 3 av 10.

Q Nära varannan chef (48 %) är orolig för fortsatta uppsägningar.

I Bygg är 6 av 10 oroliga att fler kommer att få gå.

Q I Sydsverige har cheferna mest oro över fortsatta uppsägningar.

Q De flesta (47 %) menar att en vändning ligger mer än ett år bort.

Q Enligt 7 % av cheferna råder inte kris just nu. I Bygg är samma siffra 2 % och i Infrastruktur 19 %.

Q

Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna.

– Den stora skillnaden mellan vårens prognos och höstens utfall är ett tecken på att krisen slår kraftfullare och i ett snabbare tempo än tidigare byggkriser. Det är många som drabbas hårt just nu, säger Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna.

UNDERSÖKNINGEN,

GJORD

AV

Novus, visar att krisen hittills har

FOTO: HENRIK EKBERG

slagit till med full kraft i bygg medan anläggnings- och infrastrukturbranscherna drabbats minst.

Inom infrastruktur menar nära var femte chef att branschen inte är i kris. I installationsbranschen tycks krismedvetenheten ha ökat under hösten. Trots att väsentligt färre medarbetare inom installation har sagts upp är oron för kommande uppsägningar relativt stor.

– Vår pulsmätning indikerar att byggkrisen inte nått botten och ingen vändning är trolig under 2024. Krisen har hittills handlat om bygg men framöver kommer den nu även drabba de andra delarna av samhällsbyggnad, framför allt andra ledets underentreprenörer, installationssidan och tekniska konsulter, säger Jeanet Corvinius.

HENRIK EKBERG

Bostadsbyggandet vänder nedåt igen Bostadsbyggandet sjönk med 4,7 procent mellan november och december, enligt Byggfaktas Byggstartsindikator.

– Trenden ser lite mer negativ ut nu än tidigare under hösten, säger Tor Borg, analyschef på Byggfakta.

YIT har beslutat att avvecklar sin infrastrukturverksamhet i Sverige.

FOTO: YIT

YIT lägger ner verksamheten i Sverige

Det finska bygg- och anläggningsbolaget YIT kommer att lägga ner sin infrastrukturverksamhet i Sverige.

Det sker när pågående projekt har avslutats och totalt berörs 125 tjänster.

YIT har genomfört en strategisk översyn av infrastrukturverksamheten i Sverige, något de meddelade i juni att de skulle göra. Nu är den klar och som ett resultat av den har bolaget beslutat att lägga ner den verksamheten, skriver de i ett pressmeddelande.

De pågående projekten beräknas vara klara 2027, och efter det har YIT inte någon verksamhet kvar i Sverige.

– Vi har utvärderat flera olika alternativ för att öka lönsamheten i vår infrastrukturavdelning i Sverige.

Vårt team har gjort ett väldigt bra jobb under utmanande omständigheter och arbetet hårt för att vända verksamheten och beslutet att lägga ner verksamheten var inte lätt, säger Aleksi Laine, Vice verkställande direktör för YIT:s infrastruktursegment.

125 anställda berörs totalt.

Den svenska infrastrukturverksamheten stod för cirka 4,5 procent av YIT:s intäkter under 2022.

Q

Byggstarterna av samtliga nyproduktionsprojekt, exklusive anläggningar och infrastruktur, sjönk i december med 0,3 procent. Där stod bostadsbyggandet för den stora nedgången, medan övrigt byggande ökade med 1,3 procent, enligt Byggstartsindikatorn som bygger på nybyggnadsprojektens uppskattade byggkostnader.

– Byggstartsindikatorn sjönk något under december. Vi såg också ganska stora nedrevideringar av tidigare månadsutfall, framför allt i bostadssektorn, som gör att trenden ser lite mer negativ ut nu än tidigare under hösten. Överlag är det osäkert just nu. Det finns en hel del projekt som skulle kunna byggstartas under 2024, frågan är om det kommer att göras, säger Tor Borg.

vara inställda är också negativt för utsikterna, säger Tor Borg och fortsätter: – Byggstartsindikatorn signalerar att nedgången i bostadsbyggandet bromsat in. Det är dock för tidigt att säga att nedgången är över. I nuläget indikeras en årstakt på 19 000 byggstartade bostäder för både fjärde och första kvartalet.

För övrigt byggande ser det mer positivt ut, med en uppgång i de-

cember med 1,3 procent och en ökning på årsbasis med 13,7 procent.

– Byggstartsindikatorn för byggandet utanför bostadssektorn har pendlat kring nuvarande historiskt höga nivåer under det andra halvåret. Stocken av projekt i tidiga faser borde kunna motivera en fortsatt hög byggtakt men det finns en risk att nedgången i bostadsbyggandet drar med sig övrigt byggande också, säger Tor Borg.

Summerar man 2023 landar den uppskattade byggkostnaden för byggstartade nyproduktionsprojekt på drygt 147 miljarder kronor, fördelat på 41,9 miljarder för bostäder och 105,3 miljarder för övrigt byggande. Detta kan ställas mot siffrorna för 2021 då de uppskattade byggkostnaden var totalt 163,7 miljarder (101,6 miljarder bostäder och 62,1 miljarder övrigt byggande.

HENRIK EKBERG

Byggstartsindikatorn Q

Byggstartsindikator antal bostäder och antalet byggstarter enl. SCB (rullande årstal)

Trenden ser lite mer negativ ut nu än tidigare under hösten STÄ L L E R M A N E N B A RT bostadsbyg-

gandet i december 2023 mot samma månad 2022 så visar indikatorn en nedgång på 38,7 procent. Från att ha planat ut något i höstas vände alltså bostadsbyggandet ner igen i slutet av året.

– Det är svårt att dra slutsatser utifrån enstaka månadsutfall. Men det kan vara så att Bostadsindikatorn har återtagit sin nedåtgående trend efter ett par månader med mer positiva signaler. Att flera projekt som tidigare rapporterats som byggstartade i efterhand visar sig

Uppskattad byggkostnad (exkl. markköp) för de nybyggnads­­projekt som byggstartas de senaste tolv månaderna

Q

dec - 23 dec - 22 dec - 21

Totalt 147,1 mdkr 160,8 mdkr 163,7 mdkr

Bostäder 41,9 mdkr 78,6 mdkr 101,6 mdkr KÄLLA:

Övriga projekt 105,3 mdkr 82,1 mdkr 62,1 mdkr

NYHETER 5

januari 2024 • Nummer 1

Arkivbild från Northvolt-bygget.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Företagsbot för fall­ olycka på Northvolt En fallolycka på Northvolt 2021, då en montör föll fyra meter och skadade ryggen, fick nyligen ett rättsligt avgörande. En underentreprenör på bygget döms för arbetsmiljöbrott genom vållande till kroppsskadaoch ska betala 350 000 i företagsbot.

I domen skriver Skellefteå tingsrätt: ”Hade en tillräcklig riskbedömning genomförts hade det uppmärksammats att det innebar risker att beträda innertaket och att innertaket inte, utan särskilt tillstånd, var tillgängligt för bolagets anställda samt att det krävdes särskild utbildning för att få beträda innertaket.”

Q

Port of Skellefteå.

FOTO: SKELLEFTEÅ KOMMUN

Peab får miljardkontrakt i Skellefteå Peab får uppdraget att bygga en ny kaj i Skelleftehamn åt Skellefteå kommun. Kontraktssumman uppgår till drygt 1,1 miljarder kronor.

Den nya kajen blir enligt Peab 7 700 kvadratmeter stor till ytan och ska möjliggöra för större fartyg att lägga till i hamnen, som krävs i och med de stora industrisatsningarna som sker i Skellefteå och i hela regionen.

Uppdraget innefattar muddring och erosionsskydd samt pålning, betongarbeten och utrustningskompletteringar för kajen. Utöver

Det här är ett tekniskt avancerat projekt detta byggs omfattande ytor för logistik. Bland att ska Eco-betong användas och pålar med stål baserat på återvunnet stålskrot.

– Det här är ett tekniskt avancerat projekt där vi får möjlighet att nyttja hela vårt hållbarhetskunnande inom Peab. Samtidigt bidrar vi till en samhällsviktig funktion i Skellefteå med omnejd. Det känns spännande och mycket betydelsefullt att få vara en del av den

satsningen som kommunen gör för samhällsutvecklingen, säger Jörgen Eriksson, regionchef på Peab.

– Efter ett omfattande förbereJörgen Eriksdelsearbete ser vi son, regionnu fram emot att chef på Peab. starta genomförandet av projektet. Tillsammans med Peab kommer vi att arbeta aktivt för att minska klimatpåverkan i produktionen men även förbereda

kajen för att möjliggöra en fossilfri verksamhet, säger Thérese Bäckström Zidoli, funktionschef projektledning Skellefteå kommun.

U P P D R AG E T Ä R E N partnering i to-

talentreprenad med byggstart i januari 2024. Projektet beräknas vara färdigställt i slutet av 2027.

Den nya kajen planeras att vara 275 meter lång, 28 meter bred och med ett ramfritt djup på 12,5m, vilket är både längre, bredare och djupare än befintliga kajer. Kajen förbereds även för att möjliggöra en fossilfri verksamhet.

HENRIK EKBERG

Omstart på olycksbygget Efter den tragiska hissolyckan i Sundbyberg före jul stod arbetet stilla. Nu har byggentreprenören Andersson Company påbörjat arbetet igen.

Efter olyckan vid Ursviks torn i Sundbyberg öppnades en förundersökning av åklagaren avseende arbetsmiljöbrott, grovt brott, i fem fall. Förundersökningen utvidgades sedan till att omfatta ytterligare två fall av arbetsmiljöbrott. Dessa avser framkallande av fara för annan.

Polisens arbete på plats i Sundbyberg orsakade stopp i byggprojektet. Men nu har byggentrepren­ ören Andersson Company återupptagit arbetet igen och produktionen startade första veckan i januari.

– Efter att polisen gett oss tillträde har vi utfört erforderligt skyddsarbete, säger Patrik Toresäter, vd, Andersson Company.

Han berättar att de kontrollerat hela arbetsplatsen och genomfört skyddsarbeten för att kunna återuppta arbetet på ett säkert sätt.

– Kontroll av byggnadens bärande stomme har utförts av sakkunnig konstruktör. Exempel på skyddsarbete har varit komplettering av skyddsräcken i anslutning till den demonterade bygghissen och hissbryggorna, kontroll av byggstaket, väderskydd, röjning av snö samt uppvärmning och uttorkning. Vi har även haft en arbetsmiljörond tillsammans med Byggnads regionala skyddsombud.

Får rätt om vindkraft 15 år efter beslutet Våren 2009 beviljade Vara kommun bygglov för fyra vindkraftverk, som flera år senare togs i drift. Men Försvarsmakten har invänt mot satsningen med hänvisning till närheten till Såtenäs flygflottilj – och fick till sist rätt mot vindkraftsbolaget på regeringsnivå. Det beslutet står nu fast, efter att Högsta förvaltningsdomstolen gjort en så kallad rättsprövning.

Regeringen ansåg i sitt utslag att ”det allmänna intresset hade sådan tyngd att bolagets enskilda intresse fick stå tillbaka”. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar nu att regeringens beslut har en tillräcklig motivering och inte kan sägas strida mot någon rättsregel, varför det ska stå fast.

Q

I DAG S L ÄG E T PÅG Å R arbeten i käl-

lare och i de lägre våningarna samt arbeten med väderskydd och åtgärder för uppvärmning och uttorkning. Totalt är cirka 40 personer ute på arbetsplatsen.

– Vi arbetar även med att upphandla och planera för uppförandet av en ny bygghiss för flervåningsbyggnaden. Montaget av den nya hissen kommer som vanligt inbegripa besiktning av en extern ackrediterad besiktningsman. Vi kommer även att utföra besiktningar med samma besiktningsman vid varje ny höjning av bygghissen.

Få det senaste nyheterna direkt Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Byggstart av nya tingsrätten planeras till april 2024.

Fem personer miste livet i hissolyckan den 11 december.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Q Hur ser planen ut framöver när det kommer till att utöka arbetet?

– Vi planerar för att återuppta arQ Här finns betet med betongstommen under fler artiklar vecka 6 för att därefter kunna återom hiss­ gå till en normal produktion, säger olyckan Patrik Toresäter.

ANNA SJÖSTRÖM SAMUEL KARLSSON

NCC anlitas när skola blir tingsrätt NCC får order värd 180 miljoner kronor när Ångermanlands nya tingsrätt i Härnösand ska byggas om och till. Arbetet utförs på uppdrag av Härnösand Seminariet, som är ett dotterbolag till Smedjan Samhällsfastigheter AB. Den befintliga byggnaden är en äldre skolbyggnad, med en bruttoarea på cirka 2 600 kvadratmeter som kopplas samman med en tillbyggnad. Utöver dessa byggnader, som kommer utgöra Ångermanlands nya tingsrätt, ska NCC även riva en byggnad från 1950-talet som tillhört skolbyggnaden.

Q

Bjerking får nytt ramavtal med Göteborg Bjerking undertecknar ett ramavtal med Göteborgs stad rörande bergtekniska och geotekniska tjänster. Avtalet sträcker sig över fyra år.

Avtalet omfattar även kunskapssammanställningar och utredningar i detaljplaneprocessen samt stabilitetsanalyser med tillhörande konsekvensbedömningar, åtgärdsförslag och projektering.

Q

www.byggvarlden.se/prenumerera-pa-nyhetsbrevet/

BILD: WESTER + ELSNER

6 NYHETER

Nummer 1 • januari 2024

”2024 blir ett förlorat år” 2023 blev ett riktigt uselt år, eller ett skitår, om man så vill.

Kommer 2024 att bli likadant?

– Det blir ett förlorat år, men vi kanske ser ljuset i tunneln efter sommaren, säger Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig på Byggföretagen.

”Vi kommer förmodligen se fler varsel och konkurser. Risken finns att 2023 blir ett riktigt uselt år.” Så sa Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig på Byggföretagen, i en intervju med Byggvärlden i början av 2023.

Han fick rätt.

– Ja, tyvärr. Det blev ett skitår.

Stigande materialpriser, skenande energikostnader och svagare hushållsekonomier skapade en växande osäkerhet.

Statistik från Arbetsförmedlingen visar att totalt varslades 9 166 personer inom byggverksamhet om uppsägning under 2023. Det är en ökning med 154 procent jämfört med 2022, då 3 611 personer varslades.

– Vi har inte sett så många varsel inom bygg sedan finanskrisen, säger Johan Deremar.

U N D E R Å R E T H A R nästan 1 500 bygg-

firmor och entreprenörer gått i konkurs och enligt prognos från Dun & Bradstreet ser det ungefär lika illa ut 2024 –Totalt sett skulle jag säga att byggbranschen har nått botten nu när det kommer till varsel, konkurser och bostadsbyggande och därifrån kravlar vi oss sakta vidare. Men

gen. Höjningen av rot-avdraget kanske kan dra upp tempot tillfälligt, när det börjar gälla den 1 juli.

– Men å andra sidan har många kanske väntat med renoveringarna, så det handlar snarare om en ryckighet och på det stora hela blir det ingen skillnad för branschen. Rot-avdraget borde ändras till 50 procent igen, det skulle göra att småföretag för högre efterfrågan igen, säger Johan Deremar.

Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig på Byggföretagen.

Totalt sett skulle jag säga att byggbranschen har nått botten nu när det kommer till varsel, konkurser och bostadsbyggande och därifrån kravlar vi oss sakta vidare vi tror ändå att 2024 kommer att vara ett förlorat år, och tittar man på årsbasis så blir det ungefär som 2023. Men vi kanske ser ljuset i tunneln efter sommaren och förhoppningsvis går vi mot bättre tider det

15 000 har skrivit på uppropet Uppropet för att få regeringen att agera mot byggkrisen är nu uppe i över 15 000 namnunderskrifter och flera fackförbund har anslutit. Den 6 februari lämnas underskrifterna över till bostadsminister Andreas Carlson (KD).

I slutet av november startade kampanjen Bygg bort krisen – bygg bostäder i Stockholm.

Sedan starten har den spridit sig på byggarbetsplatser runt om i Sverige och nu har över 15 000 personer skrivit på.

– Det visar att det är en stor oro där ute över vart det här ska ta vägen med tanke på varsel och konkurser.

Våra medlemmar är Johan oroliga över jobben.

Lindholm Ingen vill hamna i det läget där man inte har jobb och inte få ihop ekonomin i slutet av månaden. Situationen håller inte. Med de siffror som finns nu så är det väldigt illavarslande om våra politiker inte vaknar till nu, säger Johan Lindholm, Byggnads förbundsordförande.

N Y L I G E N A N S LÖT O C KSÅ GS-facket,

som organiserar anställda i småhusfabriker. Även Målarna, Elektrikerna och Hyresgästföreningen Stockholm har tidigare anslutit sig till uppropet.

– Det är jättebra att alla i sektorn ställer sig bakom det här. Man brukar säga att en av oss sätter tre i arbete, så det är en stor del av Sveriges befolkning som blir drabbade när

bostadsproduktionen sjunker som den gör just nu.

Den 6 februari avslutas namn­ insamlingen med en demonstration på Sergels torg. Byggnads har fått löfte att bostadsminister Andreas Carlson (Kd) kommer att delta.

– Förhoppningsvis har han något positivt besked att ge. Det är det vi efterlyser och hoppas att de många namnunderskrifterna ska signalera. Vi hoppas att han tar vår oro på allvar och att han gör något åt det, säger Johan Lindholm.

Byggnads vill se någon form av stimulans och ett övergripande ansvar från staten.

– Det känns som om det har gått prestige i investeringsstödet. Om det blir mer politiskt käbbel om det då tycker jag att man kan vara tillräckligt finurlig och faktiskt hitta på ett nytt namn – något mera positivt, någon form av jobb-bonus eller bygg-bonus något som är framåtsyftande och ger lite tro och hopp hos människor.

E N A N N A N STO R risk med lågkonjunkturen och byggkrisen är den kompetensflykt som kan drabba branschen.

– På 90-talet dränerades en hel bransch när 20 000 unga byggnadsarbetare lämnade branschen och inte kom tillbaka. Skulle något liknande hända idag så skulle det ge katastrofala följder för både branschen och samhället i stort.

Det borde man ju ta på allra högsta allvar, det ger katastrofala följder för både branschen och samhället i stort, säger Johan Lindholm.

ANNA SJÖSTRÖM

andra halvåret 2024, säger Deremar.

När det kommer till bostadsbyggandet säger han att tvärniten är långt ifrån över.

– Jag tror att det blir lite bättre i år, men det finns ingen kraft i vändningen. ska komma krävs att Riksbanken börjar sänka räntan ordentligt, att inflationen hålls i schack och att byggkostnadsutvecklingen börjar dämpas.

– Riksbankens agerande får stor effekt. Sänks styrräntan kommer hushållen att repa mod igen och då kan transaktionerna börja öka igen,

F Ö R AT T VÄ N D N I N G E N

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

även om det kommer att gå trögt.

Den öppna arbetslösheten höll emot länge, men ökade under hösten och byggbranschen går in i 2024 med en svag arbetsmarknad.

– Nu börjar varslen och konkurserna att översättas till verklig arbetslöshet tyvärr. En förklaring till det är att även om det varit rekordmånga konkurser så har en stor andel av de företagen varit små.

Men under hösten började även mellanstora bolag gå i konkurs. ÅTG Ä R D E R F Ö R att lindra byggkrisen gör varken till eller från, menar han, och Byggföreta-

REGERINGENS

D E ÖV R I G A ÅTG Ä R D E R N A , stöd för omvandling av kontor och planeringsstimulans för fler småhus, avfärdar han.

– Det är växelpengar, rent nonsens faktiskt. Per kommun blir det inte mycket. Vi ser det som ett billigt sätt för regeringen att få ut reklam utan att betala för reklamplats. Vi menar att regeringen inte vidtagit några åtgärder alls för att lindra krisen.

Vilka åtgärder vill Byggföretagen se?

– Det som får snabbast effekt är att slopa amorteringskravet och införa fri hyressättning vid nybyggnation. För fri hyressättning finns det ju ett färdigt förslag, så det kan gå fort att få igenom.

Startlån till förstagångsköpare av bostad och skattebefrielse på ISK-konton eller annat långsiktigt sparande är andra åtgärder han lyfter.

– Det var sådant som regeringen lovade före tillträdet. Nu efterfrågar vi att det blir genomfört.

Q

ANNA SJÖSTRÖM

Prognos: konkurserna fortsätter att öka Enligt en ny prognos från Dun & Bradstreet kommer konkurserna i branschen fortsätta öka under 2024. 1,97 procent av bolagen väntas gå i konkurs under 2024, vilket motsvarar 1 434 bolag.

Risken för konkurs är nu nästa dubbelt så hög i byggbranschen, som snittet för svenska aktiebolag.

Under 2023 stod branscherna bygg, handel samt hotell och restaurang för mer än hälften av alla konkurser i Sverige. Den nya prognosen från analysföretaget Dun & Bradstreet visar att den trenden kommer att fortsätta under 2024.

I S N I T T G Å R 1 procent av alla svenska aktiebolag i konkurs under ett år.

Inom byggbranschen är risken nästan dubbelt så Henrik hög. 1,97 procent av Hargéus byggbolagen väntas gå i konkurs under 2024, vilket motsvarar 1 434 bolag. Det ligger i linje med den prognos Dun & Bradstreet gjorde i augusti 2023, där man uppskattade att mellan 1 200 och 1 400 byggföretag skulle gå i konkurs inom ett år. Sedan dess har så många som 637 byggbolag gått i konkurs.

– Vi ser tyvärr en stadig ökning för varje månad, vilket indikerar att antalet konkurser inom tolv månader kommer att öka ytterligare jämfört med prognosen från augusti. Just nu är det tufft för branschen från flera håll. Räntehöjningar och

2023 har varit ett tufft år för byggbranschen och enligt prognosen FOTO: GETTY IMAGES kommer 2024 att bli minst lika tufft. ökade material- och produktionskostnader påverkar bolagens marginaler, vilket tär på motståndskraften. Samtidigt har slutkunderna svårare att finansiera sitt boende, vilket gör det svårare att starta upp nya projekt, säger Henrik Hargéus, affärsanalytiker på Dun & Bradstreet.

U N D E R H Ö ST E N H A R det också skett ett trendbrott, nu börjar det bli allt större bolag inom byggbranschen som försätts i konkurs.

I december ökade konkursrisken i byggbranschen med 2,74 procent jämfört med föregående kvartal (Q3). Jämfört med december 2022 är ökningen hela 29,99 procent.

Byggverksamhet är också en av de branscher med högst andel betalningsanmärkningar. 9,83 procent

av byggbolagen hade betalningsanmärkningar i december 2023, vilket jämfört med Q3 är en ökning med 4,13 procent.

P R O G N O S E N Ä R B AS E R A D på uppgifter om kreditvärdighet hos svenska aktiebolag, kombinerat med historiska data om konkursrisk för olika kreditvärdighetsbetyg (AAA-C) samt nya bolag och befintliga bolag utan kreditbetyg.

ANNA SJÖSTRÖM

1 487 byggfirmor och entreprenörer gick i konkurs under 2023. Här listas de 20 största.

Q

VI FIRAR 35 ÅR I KUNSKAPENS TJÄNST! VI FINNS HÄR FÖR DIG NÄR DU SÖKER KUNSKAP EGA - KURSER NÄRA DIG SEDAN 1989

Du som läser Byggvärlden, ange kod BV24 vid bokning och du får 25% rabatt* på valfri kurs! *Detta erbjudande kan inte kombineras med andra rabatter eller samarbetsavtal.

R I N G 0270-105 10 | B E S Ö K O S S PÅ E G A . S E

8 BOSTADSBYGGANDET

Nummer 1 • januari 2024

Tre kommuner om bos Byggvärlden har tittar närmare på hur det ser ut med bostadsbyggandet i tre storstadskommuner i år.

Stockholms stad säger att byggstarterna kommer att ligga i nivå med 2023 års nivåer, Uppsala tror att byggstarterna troligtvis hamnar på lägre nivåer och Malmö förutspår rejäl minskning.

Antalet påbörjade bostäder föll mycket kraftigt 2023 och enligt Boverkets senaste prognos kommer takten att avta ytterligare något i år.

De senaste siffrorna från Boverket visar på cirka 27 000 påbörjade bostäder 2023, varav 25 000 genom nybyggnad och 2 000 genom ombyggnader. Det är en minskning med cirka 55 procent jämfört med året före. I år kan takten komma att falla ytterligare, då bedömningen är att det påbörjas cirka 19 500 bostäder, varav 17 500 genom nybyggnad.

Byggvärldens enkät där storstadskommunerna Stockholm, Malmö och Uppsala deltagit (Göteborgs stad hade inte möjlighet att svara nu) visar att byggtakten hittills har varit relativt god, men att en del tror det blir tuffare framöver. har till och med november 2023 drygt 2 600 bostäder i ny- och ombyggnation byggstartats. År 2022 byggstartades drygt 4 800 bostäder.

Drygt 4 500 bostäder har färdigställts under 2023 i ny- och ombyggnation. Jämfört med helåret 2022 är den ökning med 25 procent. Bland annat har flera större studentbostadsprojekt färdigställts under 2023.

– Det är svårt att redan i januari ha

I STO C K H O L M S STA D

en tydlig prognos för byggandet i år.

Däremot är vår bedömning att läget 2024 kommer att påminna om 2023 och att det kommer att vara fortsatt svårt att komma igång med byggen.

En tidig uppskattning är att antalet starter kommer att ligga i nivå med 2023, Oscar Lavelid, byggeneral på stadsledningskontoret, Stockholms stad.

Malmö stad färdigställde till exempel 3 347 bostäder under 2023, att jämföra med 2 549 under 2022. Byggstarterna har däremot minskat: 1 828 byggstartade bostäder 2022 och 842 stycken under 2023. I år blir det troligtvis ännu färre.

– Byggstarter i Malmö under 2024 uppskattas till mindre än 500 bostäder, säger Tyke Tykesson, arkitekt, Malmö stad.

U P P SA L A SVA R A R AT T antal färdigställda bostäder var på fortsatt höga nivåer med drygt 2 200 bostäder år 2023, vilket är på samma nivå som genomsnittet för de senaste fem åren.

Antalet bostäder i beviljade bygglov och antalet bostäder i beviljade startbesked minskade däremot med 40 procent mellan år 2022 och 2023. Antalet bostäder i beviljade startbesked blev drygt 1 100 bostäder år 2023.

– Vi har politiska mål om att planera förutsättningar för ett bostadsbyggande om 2 000–3 000 bostäder per år. Kommunen har en god planeringsberedskap men hur många bostäder som faktiskt kommer att påbörjas detta år blir dock troligen än lägre än förra årets nivåer, säger Sara Lundén, chef för Mark och exploatering på Uppsala kommun.

ANNA SJÖSTRÖM

Frågor till kommunerna 1. Beskriv kort läget när det kommer till bostadsbyggandet 2023.

2. Tror du på en vändning av bostadsbyggandet under 2024?

Q 3. Vad gör kommunen för att underlätta bostadsbyggandet? Ge gärna exempel på åtgärder och vad de har resulterat i.

Q 4. Hur stort är bostadsbehovet i kommunen just nu?

Q 5. Hur ser prognosen för bostadsbyggandet ut i år för er?

Q 6. Planerar ni att använda er av någon av regeringens åtgärder för ökat bostadsbyggande?

Q Q

STOCKHOLM

Oscar Lavelid, byggeneral på stadsledningskontoret, Stockholms stad

1. Definitiva siffror för 2023 kommer i slutet på januari. Till och med november 2023 har drygt 2 600 bostäder i Oscar ny- och ombyggna- Lavelid tion byggstartats i Stockholm stad. Merparten, 86 procent, av bostäderna som byggstartats i nyproduktion är hyresrätter. År 2022 byggstartades drygt 4 800 bostäder i Stockholms stad. Drygt 4 500 bostäder har färdigställts under 2023 i ny- och ombyggnation.

Jämfört med helåret 2022 är den ökning med 25 procent. Bland annat har flera större studentbostadsprojekt färdigställts under 2023. Totalt 1 400 studentbostäder har färdigställts till och med november 2023.

Q 2. Nej, vi tror inte på någon vändning 2024, däremot en stabilisering i takt med att inflationen verkar vara på väg ner och att vi kan ha nått räntetoppen. Stabila marknadsförutsättningar är viktigt för byggaktörer, staden och de som är Q

på jakt efter en ny bostad. Förhoppningsvis kommer vi att i slutet på året se positiva signaler.

En tidig uppskattning är att antalet starter kommer att ligga i nivå med 2023 3. Vi vill påpeka att den nedgång i byggandet vi nu ser i huvudsak beror på makroekonomiska faktorer vilket lett till en kraftig försämring av de ekonomiska förutsättningarna för byggande. Dessa makroekonomiska faktorer påverkar även kommunala investeringar i allmän plats, bostäder och samhällsfastigheter. Den kommunala rådigheten över det aktuella läget är begränsad och vi konstaterar att det är staten som har möjlighet, och ett ansvar, att agera i syfte att hålla byggandet i gång.

Det finns givetvis åtgärder som kommunen kan och har vidtagit för att hålla igång byggandet. Kortfattat kan sägas att den kommunala rådigheten att påverka byggtakten i huvudsak är på medellång och lång sikt medan vi på kort sikt på marginalen kan påverka antalet byggstar-

Q

ter 2023-2025. Nedan några av en mängd åtgärder staden vidtagit: • En fördjupad analys av stadens 25 000 bostäder i lagakraftvunna detaljplaner pågår i syfte att identifiera projekt som skulle vara möjliga att påbörja men som inte kommer igång. Med bakgrund till detta tas kontakt med byggaktörer med flera för att diskutera genomförbarhet och eventuella åtgärder.

• Att i större projekt pröva möjligheterna till etappvis utbyggnad, för att underlätta aktörers möjligheter till finansiering.

• Att i större stadsutvecklingsprojekt se över utbyggnadsordningen för att i större utsträckning prioritera projekt med gynnsamma förutsättningar.

Q 4. Det är svårt att kvantifiera hur stort bostadsbehov i kommunen är. Under de senaste åren har den årliga ökningen av antalet hushåll i Stockholms stad varit cirka 6 000 7 000 – vilket då skulle innebära att vi behöver 6 – 7000 nya bostäder per år. Under de senaste decennierna har byggandet legat relativt nära den siffran på omkring 5 500 per år.

Samtidigt vet vi att det finns en trångboddhet i staden och om-

I Haga Norra i Solna bygger NCC 285 lägenheter åt Birger Bostad som är en del av Fabege. Byggstart sker under första kvartalet 2024 och BILD: BIRGER BOSTAD planeras pågå fram till slutet av 2026. kring 30 procent av alla som bor i Stockholms stad är att anse som trångbodda. Denna kan vara självvald eller ofrivillig.

Q 5. Det är svårt att redan i januari ha en tydlig prognos för byggandet i år. Däremot är vår bedömning att läget 2024 kommer att påminna om 2023 och att det kommer att

vara fortsatt svårt att komma igång med byggen. En tidig uppskattning är att antalet starter kommer att ligga i nivå med 2023.

Q 6. Vår bedömning är att regeringsåtgärderna för ett ökat bostadsbyggande är otillräckliga och att de aktuella åtgärderna inte kommer ha någon avgörande effekt i Stockholm.

BOSTADSBYGGANDET 9

januari 2024 • Nummer 1

stadsbyggandet 2024 Boverkets senaste bedömning är att det påbörjas cirka 19 500 bostäder i år.

FOTO: BYGGVÄRLDEN

I Malmö bygger Tornstaden 192 hyresbostäder åt MKB. Godsfinkan blir BILD: FOJAB MKB:s första hus i Nyhamnen, planerad inflyttning är 2026.

MALMÖ Tyke Tykesson, arkitekt, Malmö stad 1. Färdigställda bostäder i Malmö 2023: 3 347 (2022: 2 549) Byggstartade bostäder i Malmö 2023: 842 (2022: 1 828).

Q 2. Nej. Utifrån sigTyke naler från aktörerna Tykesson på marknaden.

Q 3. Malmö stad har en omfattande planberedskap, det vill säga många bostäder möjliggörs i antagna detaljplaner eller pågående planarbeten. Kommunen investerar fortsatt i samhällsservice och arbetar vidare med satsningar på infrastruktur inom ramen för Storstadspaketet (utifrån Sverigeförhandlingen 2017).

Q 4. Den stora bostadsbristen som fanns under 2010-talet har som Q

helhet (kvantitativt) arbetats bort under de senaste årens omfattande bostadsbyggande. Behov kvarstår för hushåll med svaga ekonomiska förutsättningar. Framöver finns ett demografiskt behov på grund av prognosticerad befolkningsökning.

Q 5. Byggstarter i Malmö under 2024 uppskattas till mindre än 500 bostäder.

Det krävs mer omfattande insatser från staten för att upprätthålla bostadsbyggandet 6. Hittills har inga beslut tagits i Malmö om att använda dessa stöd.

Malmö stad ser inte att åtgärderna kommer att ge effekter på bostadsbyggandet. Det krävs mer omfattande insatser från staten för att upprätthålla bostadsbyggandet.

Q

UPPSALA

Sara Lundén, chef för Mark och exploatering på Uppsala kommun 1. Antal färdigställda bostäder var på fortsatt höga nivåer med drygt 2 200 bostäder år 2023, det vill säga samma Sara nivå som genomLundén snittet för de senaste fem åren.

Antalet bostäder i beviljade bygglov och antalet bostäder i beviljade startbesked minskade däremot med 40 procent mellan år 2022 och 2023. Antalet bostäder i beviljade startbesked blev drygt 1 100 bostäder år 2023.

Q 2. Förhoppningsvis ser vi snart en vändning för bostadsbyggandet och vi försöker göra vad vi kan från kommunens håll för att underlätta bostadsbyggandet men 2024 blir nog tyvärr ändå ett ganska utmanade år med tanke på att hushållens köpkraft är lägre på grund av högre räntor och inflation samtidigt som byggkostnaderna ökat.

Q 3. Politiken och stadsbyggnadsQ

förvaltningen har bjudit in till flera dialoger, enskilt och i grupp, med bygg- och bostadsföretag för att lyssna in vad vi som kommun kan göra för att upprätthålla ett bostadsbyggande och vad vi kan göra för att stå bättre rustade när konjunkturen vänder. I uppdrag från politiken har vi en arbetsgrupp tillsammans med bland annat det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem för att utveckla innovativa idéer och följa konsekvenser för bostadsförsörjningen i kommunen. Exempel på frågor vi arbetar med, utifrån förslag från byggaktörer, är att se över betalningstillfället för mark och att se över kostnadsdrivande aspekter i planeringsskeden.

Q 4. Det beräknade bostadsbehovet är som störst för de hushåll som har svårt att på egen hand efterfråga en lämplig bostad då de saknar tillräckligt med kapital, inkomst eller ködagar. Den beräknade efterfrågan av nyproduktion utifrån demografiska förändringar och hushållens köpkraftiga efterfrågan är beräknad till närmre 1 700 bostäder per år under de kommande femton åren.

5. Vi har politiska mål om att planera förutsättningar för ett bostadsbyggande om 2 000– 3 000 bostäder per år. Kommunen har en god planeringsberedskap men hur många bostäder som faktiskt kommer att påbörjas detta år blir dock troligen än lägre än förra årets nivåer. Vi arbetar just nu med en möjlig prognos över antal påbörjade bostäder för detta år och nästa, att rapportera i Boverkets bostadsmarknadsenkät.

Q

Kommunen har en god planeringsberedskap men hur många bostäder som faktiskt kommer att påbörjas detta år blir dock troligen än lägre än förra årets nivåer 6. Ja. Vi håller nu på att inventera vilka planer som vi förväntar oss kommer omfattas av de olika stöden. Planen är att söka för alla detaljplaner som omfattas av stöden

Q

I Rosendal i Uppsala bygger Peab 94 lägenheter åt Obos. Beräknad inflyttning sker i slutet av 2024.

BILD: OBOS

10 BOSTADSBYGGANDET

Nummer 1 • januari 2024

Läkemedelsbolaget Novo Nordisk satsar miljarder på nya anläggningar i Danmark, något som Martin Kyed på Prognoscentret tror kommer att ha en positiv påverkan även på bostadsbyggandet. Bilden är en illustration på utbygganden av fabriken i Kalundborg.

BILD: NOVO NORDISK

Grannländerna bättre rustade än Sverige Att bostadsbyggandet har tvärstannat i Sverige vet vi, men hur står det till i våra grannländer?

Byggvärlden har hört med Prognoscentrets experter i Sverige, Norge, Danmark och Finland om situationen dag, när vändningen kommer och vilka politiska åtgärder som genomförts i respektive land. Men också om varför Sverige drabbas värst.

Det minskade bostadsbyggandet märks i hela Europa och inte minst i Norden där Sverige toppar den dystra listan med högst procentuell nedgång i antal byggstartade bostäder.

Enligt Prognoscentret minskade byggandet av bostäder i Sverige under 2023 med över 50 procent. Och den låga aktiviteten förväntas fortsätta, enligt Mårten Pappila, marknadsanalytiker på Prognoscentret i Sverige.

– Vi tror att nivån på bostadsbyggandet kommer att förbli låg både 2024 och 2025, även om vi kommer att se en marginell förbättring när det makroekonomiska läget stabiliseras något under andra halvåret 2024. Under 2026 förutspår vi att byggstarterna kommer att öka lite, men de kommer ändå att ligga på en lägre nivå än 2020-2022, säger han.

S I T UAT I O N E N I F I N L A N D liknar på många sätt den i Sverige, enligt Markku Riihimäki, vd på finska Forecon. Flera goda år och mycket byggnation har följts av en rejäl nedgång på grund av bland annat höga räntor och en sämre ekonomi bland köparna. Nedgången för bostadsbyggandet i Finland under 2023 förväntas landa på -38 procent.

– Byggstartade bostäder har nästan stannat av sedan 2022 och föll från 37 000 till 19 000 under 2023.

Nedgången var särskild djup i början av 2023 och marknaden har varit

trög sen dess. Ett liknande svagt läge väntas bestå åtminstone fram till sommaren, även om vi räknar med en lite återhämning under året. En större bostadsefterfrågan och en starkare återhämtning förväntas ske först under 2025, säger han.

I Norge har man också påverkats av flera räntehöjningar, ökade byggkostnader och en minskad efterfrågan på nya bostäder, vilket har gjort att byggstarterna har sjunkit rejält i vårt västra grannland. Bostädernas priser har ökat samtidigt som hushållens ekonomi har försvagats, vilket gör att efterfrågan på bostäder minskar.

– Om man mäter antal tillstånd för nya bostadshus så har vi en nedgång under 2023 med 26 procent.

Men vi räknar med en vändning under andra halvan av 2024. Med räntesänkningar och en ökande disponibel inkomst tror vi på en högre efterfrågan av bostäder under hela 2024.

Men kanske att aktiviteten kommer att avta ytterligare första halvåret innan det vänder, säger Marte Herje Strømme, analytiker på Prognoscentret i Norge.

I DA N M A R K S E R man en nedgång av

byggstartade bostäder under 2023 med 30-35 procent, jämfört med 2022. Det övriga byggandet står sig ändå ganska starkt i Danmark. Dock ser man, i likhet med Norge, att aktivitetsnivån för byggstarter kommer att sjunka ytterligare under det första halvåret 2024.

– Med förväntade räntesänkningar från sommaren 2024 bör vi också se ökade byggstarter, även med tanke på en ökad aktivitet vid bygget av Novo Nordisks nya anläggningar i Danmark, säger Martin Kyed, Chief Economist på Prognoscentret i Danmark.

Några större politiska åtgärder för att få bukt med det minskade bo-

Mårten Pappila, marknadsanalytiker på Prognoscentret i Sverige.

FOTO: PROGNOSCENTRET

Markku Riihimäki, vd på finska Forecon.

stadsbyggandet märks varken i Sverige eller de andra tre nordiska länderna. I Sverige har beslut tagits för ett par stimulanspaket under 2024; 60 miljoner till landets kommuner för arbetet med detaljplaner för småhusbyggande samt 20 miljoner för möjliggörande av omvandling av lokaler till bostäder. Dessutom en ökning av Rot-avdraget från och med andra halvåret 2024.

– Ingen av dessa politiska åtgärder kommer att öka aktiviteten märkbart. Rotavdraget kan öka renoverings-marknaden något, men hushållen måste också ha råd att renovera, säger Mårten Pappila.

I F I N L A N D H A R vissa politiska åtgärder vidtagits, men inga omfattande, enligt Markku Riihimäki. Bland annat en sänkning av överlåtelseskatterna och en påskyndning av genomförande av så kallade ARA-projekt (statligt stödda hyresbostadsprojekt).

– Dessutom har man fokuserat på att öka efterfrågan på bostäder och förbättra sysselsättningssituationen för att påverka bostadsmarknaden positivt. Stoppet av räntehöj-

FOTO: FORECON

Marte Herje Strømme, analytiker på Prognoscentret i Norge.

Martin Kyed, Chief Economist på Prognoscentret i Danmark.

FOTO: PROGNOSCENTRET

ningarna kommer också att hjälpa till att stabilisera bostadsmarknaden och främja tillväxten, även om den inte direkt är någon politisk åtgärd.

FOTO: PROGNOSCENTRET

ägare får tillbaka totalt 13 miljarder danska kronor under 2023 och 2024, vilket ökar det privata sparandet och konsumtionen, säger Martin Kyed.

När det gäller nedgången i bostadsbyggandet är Sverige det värst drabbade landet i Norden och även i hela Europa. Frågan är varför?

Mårten Pappila: – Effekten av räntehöjningarna har slagit hårt i Sverige på grund av hushållens stora skulder och att bolånen i genomsnitt består av cirka 60 procent rörlig ränta. Penningpolitiken får därmed stor och snabb påverkan på hushållen. Dessutom saknas det i Sverige en effektiv bostadspolitik och vi bygger inte tillräckligt för att möta behoven och skapar därmed brist på bostäder. Vi har en brist på hyresrätter och vill gärna äga vårt eget boende. I praktiken har vi en stark prisreglering av hyror men saknar marknadsmekanismer. Offentliga sektorn har ett stort ansvar att säkerställa en tillväxt i bostadsbeståndet i takt med behoven, men detta är eftersatt.

Q

I N O R G E H A R inte mycket gjorts än,

men fortsätter nedgången förväntas något hända, även om dessa åtgärder kanske inte direkt berör bostadsbyggandet utan andra byggsegment, enligt Marte Herje Strømme.

– Det är definitivt en nedgång för nya bostadshus, men det finns få andra systemrisker på denna marknad, så den förväntas förbättras utan några större politiska åtgärder.

I Danmark har politikerna generellt varit ovilliga när det gäller expansiv finanspolitik. Det främsta ekonomiska målet är att få inflationen under kontroll 2023 och 2024.

Regeringen har till och med uttalat sig om att satsa extra på förvarsbyggande på bekostnad av övrigt byggande i budgeten.

– Tidigare politiska beslut har dock påverkat marknaden, som möjligheten till skatterabatter vid köp av bostad före 2024. Detta nya skattesystem innebär också att bostads-

HENRIK EKBERG

Bli en del av den gröna omställningen med tillfällig elbilsladdare.

GAROs nya tillfälliga elbilsladdare med 3-fas laddning, dubbla uttag och alla inbyggda skydd gör er till ett klimatmedvetet, flexibelt och framåtriktat företag inom byggbranschen. Den inbyggda debiteringslösningen gör det enkelt att betala för laddningen genom Swish, Apple Pay eller ett vanligt bankkort. Klockrent på exempelvis tillfälliga etableringar där det ofta är många människor i rörelse och behovet av snabb, enkel och användarvänlig hantering av laddning är stor.

Läs mer.

12 BOSTADBYGGANDET

Nummer 1 • januari 2024

Bostadsprojekten so

Sara Albrecht, avdelningschef Bostad Stockholm NCC Building, Tobias Johansson, projektledare på Stockholmshem, Bengt Rehn, projektkoordinator för Stockholmshusen.​​ FOTO: SAMUEL KARLSSON

Bostadsbristen är stor i Stockholmsområdet. För att möta efterfrågan och effektivisera byggprocessen har man tagit fram konceptet Stockholmshusen och kapat byggtiderna med närmare tre år. Målsättningen är att bygga tusentals nya hyresrätter i Stockholmsområdet.

Vi är väl en av få aktörer som lyckats starta några nya projekt det senaste året rätter med rimliga hyror. Det har pågått sedan 2015 och det är de tre allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder som samarbetar kring projektet. En av de stora utmaningarna med att bygga nytt till rimliga hyror och hantera kostnader är att korta processerna. Det har man gjort genom att bostadsbolagen handlat upp ramavtalsentreprenörer som kommit in tidigt i processerna. Det är NCC, Skanska och Lindbäcks som man haft med på tåget sedan starten. Man har även en god samverkan med stadens stadsbyggnadskontor och exploateringskontor – Ett mål är att korta byggtiden från åtta till fyra år. Vi gör det genom att vi jobbar väldigt mycket parallellt. Under planprocessen jobbar bostadsbolagen och entreprenörerna med att projektera husen samtidigt som stadens exploateringskontor projekterar allmänna anläggningar. När väl planen vinner laga kraft så är man redo att trycka på knappen och besluta om bygglov och då kan man köra i gång, säger Bengt Rehn, projektkoordinator för Stockholmshusen.

Byggbranschen och framförallt bostadsbyggandet har dominerats av svarta krisrubriker under det senaste året. Det är tvärnit och antalet nya projekt minskar drastiskt. Men det finns undantag som går mot strömmen. Precis intill den brusande motorvägen, vid Mälarhöjden i södra Stockholm, pågår ett bygge som skapat stort intresse bland allmänheten. Här är NCC totalentreprenör i projektet Fotsacken som man bygger i samverkan med Stockholmshem. Totalt ska det bli 91 lägenheter i fyra huskroppar.

– Vi är väl en av få aktörer som lyckats starta några nya projekt det senaste året. Men det är jättekämpigt att få ihop ekonomin. Vi sliter verkligen. Men tack vare att vi jobbar inom ramen för konceptet Stockholmshusen har vi lyckats genomföra projekten. Alla inblandade parter har ett bra samarbete och vi ser en vilja från exploateringskontoret att komma vidare med projekten. Det är ett jättearbete från alla håll, säger Tobias Johansson, projektledare på Stockholmshem.

U N D E R D E F Ö R STA sex första projek-

av Stockholms stads största stadsutvecklingsprojekt. Det främsta målet är att bygga tusentals nya hyres-

ten inom ramen för Stockholmshusen har man lyckats korta ner byggtiden till 5,2 år. En förutsättning som bidrar till man kunnat effektivisera är att Stockholmshusen har ett för-

STO C K H O L M S H U S E N

ÄR

ETT

utbestämt gestaltningsprogram.

Det finns både varianter på lamellhus i slanka volymer och punkthus.

Man har styrt upp kulörerna på putsen och alla detaljer. Det är nätta balkonger och förutbestämda fönsterinfattningar. Entrépartierna ser likadana ut på alla projekt. Men när det gäller interiören har man styrt upp utformningen med varje enskild entreprenör. Gemensamt för alla nya projekt är att det inte finns några separata förråd eller tvättstugor. De ligger i lägenheterna.

– Det är inte några typhus som vi bygger. Det skulle inte fungera eftersom det är så olika förutsättningar i Stockholm. Men det är ett enkelt, förutbestämt koncept som skapar fina hus och verkligen bidrar i stadsmiljöerna samt skapar en trygghet för staden och det märker vi när det gäller att öka upp tempot för att få fram detaljplanerna, fortsätter Bengt Rehn D E T F Ö R STA BYG G E T där man använde konceptet var Säterhöjden i Hagsätra, söder om Stockholm, där Lindbäcks var entreprenör och Familjebostäder beställare. Projektet byggstartade 2018 och omfattade 73 lägenheter som stod klara 2022.

Under mandatperioden är allmännyttans totala volymmål 3 500 nya lägenheter varav Stockholmshusen ska utgöra minst hälften.

– Under nästa år ska det markanvisas 2 500 lägenheter till allmännyttan, varav minst hälften ska vara Stockholmshus. Det är en jättesatsning. Det är väldigt tydliga politiska mål att bostadsbyggandet är ett prioriterat område. I den budget som

Gestaltningsprogrammen är framtagna för att smälta in i omgivningarna.

VISIONBILD: STOCKHOLMSHEM

man har tagit nu gör man allt vad man kan för att det ska byggas bostäder och allmännyttan ska bidra till att hålla byggandet i gång. Sedan är det jättetufft ekonomiskt i alla projekt, säger Bengt Rehn.

F Ö R N C C , S O M är totalentreprenör

vid Fotsacken, jobbar gärna med samma team inom ramen för Stockholmshusen. Både goda och mindre bra erfarenheter kan bidra till att man vässar slutprodukten när man går vidare till nästa projekt.

– Våra medarbetare har ett väldigt engagemang i produkten. Det finns en stolthet att jobba med de här projekten. Vi har kunnat dra nytta av tidigare projekt eftersom det är samma koncept. Det gäller både små detaljer och större frågor. Det är otroligt positivt och det är så vi vill jobba, säger Sara Albrecht Avdelningschef Bostad Stockholm NCC Building.

Det är en utmanande konjunktur som berör bostadsbyggandet och det märks tydligt i Stockholm. Att allmännyttan går in som en motor för att skapa nya projekt ser man som en positiv faktor.

– Vi tycker allmännyttans bostadsbolag är väldigt bra kunder som vi gärna samarbetar med och som vi vill ha mer av. Det som gör Stockholmshusen till ett så värdefullt tillskott i vår portfölj är att vi får en erfarenhetsöverföring mellan olika projekt som vi kan dra lärdom av för att utveckla vårt arbetssätt, säger Sara Albrecht.

D E T Ä R N ÅG R A detaljer som sticker ut med Fotsacken och en av dem är energiåtgärderna. De nya husen är utrustade med bergvärme, fjärrvärme, solvärme, solceller och FTX-ventilation. Det är alla teknikslag som bidrar till att få ner energiförbruk-

BOSTADBYGGANDET 13

januari 2024 • Nummer 1

om kapar byggtiden I badrummet finns plats för tvättmaskin.​​ ningen. Kravet från staden är 55 kilo­watt per kvadratmeter men här ligger man på 46 kilowatt. Det gör att man hamnar på 56 procent av nybyggnadskraven enligt Boverkets byggregler. En anledning till att man satsat på att ligga så lågt är att man sökte och fick investeringsstöd för projektet. Ett krav för att få stödet var en låg energiförbrukning. Det har även kvalificerat projektet till en energibonus. Bidragen medför att det är förhållandevis låga hyresnivåer i Fotsacken.

– Alla pengarna som vi fick genom investeringsstödet använder vi till att få så låga hyror som möjligt, säger Tobias Johansson, projektledare på Stockholmshem.

Normhyran för investeringsstödet låg på 1 550 kronor per kvadratmeter. Vilket är väldigt lågt i dagens prisnivå där man hamnar på runt 2 200 kronor per kvadratmeter. För en standardtrea på 76 kvadratmeter hamnar hyran på strax under 9000 kronor i månaden istället för 13 500 kronor.

– Vi har inte lyckats använda investeringsstödet i något annat projekt Det här är det enda där vi på Stockholmshem kan genomföra med investeringsstöd. Här kunde vi komma i nivå bland annat tack vare att det fanns utrymme för markparkering. Vi behövde inte bygga något parkeringshus. Det hade varit en klar fördel för oss om investerings-

Intresset för lägenheterna i Fotsacken har varit rekordstort. stödet funnits kvar för att uppnå målet att sätta rimliga hyror.

Projektet omfattar nybyggnation av 91 hyreslägenheter som kommer fördelas i fyra huskroppar med en blandning av fyra till fem våningar.

Lägenheterna är i storleken två till fem rum och kök med flest tvåor och treor.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Fakta om Fotsacken Fotsacken är en del av Stockholmshusen som är ett samarbetsprojekt mellan de allmännyttiga bostadsbolagen, privata entreprenörer och Stockholms Stads tekniska förvaltningar med målet att öka byggtakten och möta det stora behovet av fler hyresrätter i Stockholm.

SAMUEL KARLSSON

Byggherre: Stockholmshem Totalentreprenör i samverkan: NCC Q Arkitekt: Larsson Arkitektur AB Q Certifiering: Miljöbyggnad Silver Q Ordervärde: cirka 180 MSEK Q Inflyttning: våren 2024.

Q Q

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN NORDBYGG

23–26 APRIL 2024

officiell mediapartner

Skatteverket på Nordbygg: Lättillgänglig information och stöd för byggföretagare som vill göra rätt Skatteverket har bokat en monter på Nordbygg 2024 i syfte att träffa byggföretagarna på deras egna hemmaplan. Med fokus på att göra det lättare att göra rätt erbjuds lättillgänglig information och möjlighet att knyta viktiga kontakter.

Skatteverket kommer att delta i Nordbygg, norra Europas största mötesplats för bygg- och fastighetssektorn, som går av stapeln i april på Stockholmsmässan.

– Vi vet att byggsektorn är en bransch med hög risk för osund konkurrens. Vi vet också att de allra flesta byggföretagare vill göra rätt. Vårt syfte med att finnas på plats på Nordbygg är att skapa dialog, informera och hjälpa till att förmedla kunskap och kontakter. Det ska helt enkelt bli lättare att göra rätt, säger Madeleine Sandquist.

Det ska helt enkelt bli lättare att göra rätt Madeleine är en erfaren skatteinformatör och ansvarar för Skatteverkets närvaro på mässan. Hon har specialiserat sig på förutsättningsskapande åtgärder för byggbranschen, med målet att förse företa-

våra kontrollresurser på avsiktliga fel och fusk.

TA R U P P VA N L I G A U T M A N I N G A R

Skatteinformatör Madeleine Sandquist ser fram emot att träffa byggföretagare på Nordbygg.

FOTO: FIALOTTA BRATT gare med information och stöd för att undvika onödiga misstag och fallgropar.

SÅ R B A R F Ö R O S U N D KO N K U R R E N S

Skatteverket är medvetna om att det kan vara svårt att navigera rätt, även om man vill. Byggbranschen är arbetskraftsintensiv och sårbar för osund konkurrens. Myndigheten tillsammans med många andra strä-

var efter att skapa förutsättningar för att motverka detta.

– Många av felen är ofrivilliga.

Därför vill vi kommunicera vilken hjälp vi kan erbjuda. Vi vill agera som ett stöd snarare än att avskräcka, informera i förväg hellre än att granska och kontrollera i efterhand, förklarar Madeleine, och tillägger: – På så sätt kan vi lägga mer av

– Vi undersökte vilka mässor och mötesplatser som fanns, och valde Nordbygg eftersom den stora mäs�san ger möjlighet att träffa jättemånga samtidigt och nå ut med vårt budskap till precis rätt målgrupp, säger Madeleine.

På Nordbygg kommer besökare att kunna ställa frågor och få vägledning av Madeleine själv och flera kunniga kollegor. De kommer att ta upp vanliga problem, som att handla upp på rätt sätt, bedöma fast driftsställe för utländska företag som arbetar i Sverige, frågor kring personalliggare och ge råd om hur företagaren undviker fallgropar.

Man välkomnar synpunkter på förbättringar och vad som underlättar framtida dialog.

Genom att samarbeta och agera gemensamt kan byggföretagen själva bidra till att stärka branschen, minska osund konkurrens och främja rättvis affärspraxis.

D I A LO G I N R I K TA D ST R AT E G I

Skatteverkets närvaro på Nordbygg syftar inte bara till att informera om regler och förutsättningar utan

också att skapa en positiv upplevelse och öka medvetenheten om möjligheter till förbättringar på längre sikt.

– Genom en dialoginriktad strategi strävar vi efter att få fler företag, både inom bygg och i andra branscher, att upptäcka enklare och rättvisa sätt att bedriva sin verksamhet. Det finns webbseminarier och inspelade klipp på Skatteverkets webbplats för den som vill fördjupa sig, tipsar Madeleine.

M ÖT E R M Å N G A SA M T I D I GT

– Vi är jätteglada att Skatteverket valt Nordbygg som arena för att träffa många byggföretagare samtidigt. Vi vill vara precis en sådan mötesplats, som sprider kunskap som är bra för både branschen Lina Hann, och som samtidigt skapar samhällsnytprojektta, säger Lina Hann, ledare för Nordbygg. projektledare Nordbygg.

– Nordbygg ska vara en mötesplats som sprider kunskap som är bra för branschen och skapar samhällsnytta, säger Lina Hann, projektledare Nordbygg.

Nordbygg är Nordens största mötesplats för bygg- och fastighetsbranschen och arrangeras på Stockholmsmässan 23-26 april.

14 INTERVJUN

Nummer 1 • januari 2024

”VI FÖRSÖKER ARBETA ÖVER GRÄNSERNA” Erik Löveryd tog över som vd för Tuve Bygg i december.

I december 2023 tog 38-årige Emil Löveryd över som vd för Tuve Bygg som samtidigt blev Hedin Construction. Efter en genomlysning av byggbolaget ser man nu framåt med en mer sammansvetsad organisation.

– För att nå framgång krävs både engagemang och kompentens, säger nye vd:n.

FOTO: TUVE BYGG

medarbetarna samarbetar i dag mer mellan avdelningarna. Regionchefernas uppgifter har till exempel övertagits av arbetscheferna.

– Det är sådana förändringar som vi har gjort för att effektivisera verksamheten och för att höja kompetensen.

Vi försöker arbeta över gränserna, vara proaktiva och inte sitta och vänta in exempelvis planbesked. Samtidigt som vi krokar arm med Hedin Group och använder kraften från det bolaget. Vi har också ett större kundfokus i dag, säger Emil Löveryd, som själv får en mer operativ vd-roll, vilket bland annat märks i att han valde bort det större vd-kontoret, för ett mindre rum närmare kollegorna som han jobbar dagligen med.

H E D I N C O N ST R U CT I O N H A R regionkontor i Göteborg och

TEXT: HENRIK EKBERG

Han har alltid varit yngst, poängterar han. Han är Hedin Constructions yngsta vd, han var yngst även som regionchef när han började på bolaget för ett halvår sedan. Även i sina olika roller på Flodéns Byggnads och på NCC var han inte sällan yngst. Nu tar Emil Löveryd steget upp som vd för det Mölndalsbaserade byggbolaget som förra året omsatte drygt 2,5 miljarder kronor. Efter några veckor i den nya rollen på kontoret i Mölndal är det fullt upp, berättar han.

– Det är mycket att stå i. Jag har inte riktigt hunnit bromsa in från rollen som regionchef utan det har varit en snabb övergång till vd-tjänsten. Det är också lite andra sorters frågor som dyker upp. Det känns roligt, säger han.

T U V E BYG G E L L E R numera Hedin Construction - efter

bilhandelskoncernen Hedin Group som numera äger byggbolaget till 100 procent – har liksom många andra i branschen haft en tuff period med lågkonjunktur och inflation. Hjulen har snurrat på bra ändå med en stabil omsättning och när Johan Eriksson gick in som tillfällig vd i april 2023 gjorde han det för att vässa organisationen. Bland annat har verksamheten effektiviserats och

Stockholm. Den tidigare enheten i Uddevalla kommer successivt att läggas ner, även om man fortsätter med uppdrag i Bohuslän, dessa sköts dock från Göteborg. Organisationen är uppdelad i tre affärsområden: Entreprenad, Byggservice samt Snickeri – den enda kvarvarande verksamheten som är belägen i stadsdelen Tuve på Hisingen. Fördelningen av byggarbetare och tjänstemän bland de 180 anställda är ungefär fifty-fifty. Som byggare är Hedin Construction breda, förklarar Emil Löveryd.

– Vi är specialiserade på bostäder, samhällsbyggnader, bil och logistikanläggningar samt Rot-arbeten. Entreprenadformerna varierar. En ganska stor del, cirka 20 procent, omfattar bilhallar som vi bygger runt om i landet åt Hedin Group, säger han.

Vilken skulle du säga är Hedin Constructions främsta styrka?

– Våra medarbetare och deras ständiga fokus på att hela tiden göra saker ännu bättre för våra kunder.

Ett pågående projekt som Emil Löveryd lyfter fram som speciellt är Smedjan på Tredje Långgatan i Göteborg som omfattar 39 bostadsrättslägenheter. Den gamla smedjan som varit verksam på adressen i hundra år ska förvandlas till fyra stadsradhus med inspiration från engelska Town Houses. Bakom dessa byggs åtta glasade våningsplan med 1–2 rum och kök.

Q

Den gemensamma målbilden är att öka dynamiskt med god lönsamhet, 2028 ska vi omsätta cirka tre miljarder kronor

– Det som gör projektet utmanande och speciellt men också fantastiskt roligt är att renovera den gamla smedjan enligt bevaringskraven och allt som det för med sig.

Komplexiteten ligger även i att resa den nya huskroppen på en yta av cirka 20x20 meter där även etableringsytan är minimal och transportvägarna är smala mitt i Linnéstan i centrala Göteborg” H E D I N C O N ST R U CT I O N O M SAT T E 2021 närmare 1,7 miljar-

der kronor och ökade under 2022 till drygt 2,5 miljarder kronor. Efter genomlysningen av bolaget samt byggkrisen förväntas omsättningen i år sjunka något, men sen ska det vända.

– Den gemensamma målbilden är att öka dynamiskt med god lönsamhet, 2028 ska vi omsätta cirka tre miljarder kronor, säger Emil Löveryd.

EMIL LÖVERYD

Ї Ålder: 38 Ї Gör: Vd för Hedin Construction (tidigare Tuve Bygg) Ї Utbildning: Är i botten byggingenjör och med kompletterande kurser inom ekonomi. Ї Familj: Fru Ї Bor: Mölnlycke Ї Gör helst en ledig dag: Grejar gärna i garaget. Ї Senast spelade låten på Spotify: Guns N’ Roses It´s so easy Ї Senast lästa/lyssnade bok: Fort – Fortare! Fortast? av Joakim Bonnier Ї Senaste resan: Sri Lanka förra året. Ї Kuriosa: Är utbildad sotare.

NYHETER 15

januari 2024 • Nummer 1

Trots dystra tider så ser bostadsutvecklare och småhusföretag ändå en ljusning, enligt Prognoscentret.

FOTO: GETTY IMAGES

Bostadsutvecklare tror på ljusning Bostadsutvecklare och småhusföretag ser mer positivt på det kommande kvartalet än tidigare när det gäller antalet byggstarter och försäljning. Det visar den senaste Bobyggarbarometern från Prognoscentret.

Jämfört med förra mätningen, i september, är branschen mer positiv det kommande kvartalet än tidigare när det gäller antalet byggstarter, försäljning samt känslan för den generella utvecklingen.

M E D M ÄT N I N G E N från kvartal tre så har indexet ökat med 11 punkter – från 33 till 44.

Majoriteten tror fortsatt på att antalet anställda kommer att minska både i det egna företaget och i branschen som helhet.

J Ä M F Ö RT

Det är tredje gången som Prognoscentret redovisar resultat från Bobyggarbarometern, där landets bostadsutvecklare och småhusproducenter ger sin syn på framtidsutvecklingen.

Drygt åtta av tio tror att antalet anställda kommer minska i branschen de kommande sex månaderna. För det egna företaget är andelen något lägre.

Hur man bedömer att förutsättningarna kommer förändras det kommande halvåret när det gäller att kunna hitta lämpliga underentreprenörer är en ny fråga, så där finns inget att jämföra med.

H Ä L F T E N AV D E svarande tror att det kommer bli lättare att hitta lämpli-

ga underentreprenörer, samtidigt som fyra av tio tror att förutsättningarna kommer bli svårare eller oförändrade de kommande sex månaderna.

De paneldeltagare som arbetar hos en bostadsutvecklare fick även svara på en fråga som handlar om bostadspriserna. Frågan gällde hur mycket man tror att priserna eventuellt måste justeras för att företaget man arbetar på ska kunna byggstarta ett nytt bostadsprojekt. Inte helt oväntat är majoriteten av de svaran-

de överens om att det måste till en prisökning för att man ska kunna starta ett nytt bostadsprojekt.

D RYGT 4 0 P R O C E N T av de svarande tror att rör sig om en prisökning på 5–10 procent och 25 procent svarar att priserna måste öka mer än 10 procent. Det är ytterst få av de som svarat som tror att det inte krävs någon prisjustering alls för att man ska kunna byggstarta.

REDAKTIONEN

KRÖNIKA

Dags att införa UE i högst två led på bred front Hissolyckan i Sundbyberg den 11 december 2023. Raset av Sandöbron den 31 augusti 1939.

Två händelser som skakade om Sverige. Vid olyckan på Sandöbron avled 18 arbetare när det väldiga och nästan färdiggjutna betongbrospannet plötsligt gav vika. Till följd av kriget hamnade händelsen tillfälligt i skugga men fick stor betydelse under följande årtionden i den gryende debatten om en ny arbetarskyddslagstiftning. an kommer att få är för tidigt att säga. Men att den kommer att utgöra en ny referenspunkt och högst troligt resa krav på nya politiska initiativ är högst troligt. En debatt som redan fått nytt bränsle är den om riskerna med långa underentreprenadkedjor. I sambanden med hissraset den 11 december fanns 119 underentreprenörer kontrakterade i totalt fem led. I debatten som följde direkt efter raset menade såväl Byggnads som Solidariska Byggare (SAC) att de långa UE-kedjorna troligtvis är en anledning till att minst två av de omkomna hade oklart tillträde till arbetsplatsen. Enligt media saknade en av de omkomna ID 06-kort och en annan uppehållstillstånd. I sinom tid har vi mer exakta svar.

D E A L LT H Ö G R E kraven på specialisering har också varit och är fortsatt Byggföretagens centrala argument när man försvarar långa UE-kedjor. I tidningen Byggindustrin den 19 december menar vice VD Mats Åkerlind att det förvisso finns en gräns ”men jag kan inte säga var den gränsen går. Jag kan inte ange en siffra, för det varierar från fall till fall”, och hänvisar till olika situationer som ur produktionssynpunkt motiverar längre kedjor.

Personligen har jag svårt att förstå den argumentationen. Veidekke i Sverige har tillämpat UE i två led sedan 2016. Inom den norska byggindustrin har arbetssättet varit etablerat sedan 2015 och blev med ”Anskaffel-

seforskriften” lag 2017. Föreskriften innebär att företag som tillämpar mer än två led blir avvisade från en offentlig upphandling men omfattar även privata uppdragsgivare. De norska erfarenheterna av UE i två led finns redovisade i en masteruppsats av Beate Aure, Norges Naturvetenskapliga-Tekniska Universitet (NNTU) som publicerades 2020.

Uppsatsen som bygger på en kvalitativ undersökningsmetodik, det vill säga intervjuer och samtal med branschföreträdare, konstaterar att ”branschen upplever två led positivt.

De samlade erfarenheterna med kravet är också positivt.” I uppsatsens analyserande avsnitt konstateras att ”vid flera led är kontroller svårare att upprätthålla för det översta ledet, huvudentreprenören” och konstaterar en ”avtagande kontroll konsekvent med ökat antal led i leverantörskedjan.”

LÖ S E R DÅ U E i två led alla problem? Svar nej.

I likhet med Veidekkes svenska seriositetsgrupp menar Beate Aure att det ”fortsatt finns behov av att kontrollera UE 1 och 2” men att ”tillsammans med andra verktyg kan två led vara värdefullt.” Slutsats: för komplexa problem behövs som alltid en bred men samtidigt vass verktygslåda. Arbetet med att

få bukt med oseriösa företag kräver förutom kollektivavtal och F-skatt även effektiva kontroller av vandel, finansiell status, rutiner för inskrivning av individer och företag, kontroll av korrekt in- och utpassering men också fördjupade bolagsutredningar via jämförelser av data från årsredovisningar, utstationeringsregister, ID 06, FORA och Lösen. Så är det.

Ingen enskild åtgärd löser allt. Men en sak är klar, om vi inte är beredda att förändra olika delar av branschens arbetssätt kommer vi aldrig att lyckas. Därför borde också Svensk byggindustri införa UE i två led, helst på eget initiativ.

FOTO: VEIDEKKE

V I L K A L Å N G S I K T I G A F Ö L J D E R som hissolyck-

För oss som verkar i branschen är förekomsten av många underentreprenörer på ett projekt i sig inget anmärkningsvärt. Byggverksamhet är per definition en plats- och projektbaserad verksamhet vilket innebär att man bygger en unik fabrik varje gång.

Med varierande förutsättningar följer behovet av flexibel organisation. En annan premiss är den nödvändiga specialisering som skett under senaste årtionden, i takt med allt högre krav på ekonomisk rationalitet, miljöoch energikrav samt tekniska egenskapskrav.

LENNART WEISS, KOMMERSIELL DIREKTÖR PÅ VEIDEKKE

16 BYGGREGLER

Nummer 1 • januari 2024

Nu införs tuffare EU-krav Osäkerhet om uppgifter när hållbarhetsrapporteringen skärps Till rapporteringen ska underentreprenörer lämna sina uppgifter kring hållbarhet till beställaren.

Men det råder en osäkerhet om vilken information som kommer att efterfrågas. Det menar Christine Olofsson som är sakkunnig inom hållbarhet på branschorganisationen Byggföretagen.

Från årsskiftet skärpte EU reglerna för att rapportera hållbarhet. Det nya direktivet CSRD, som står för Corporate Sustainability Reporting Directive, innebär att det blir lag­ krav på hållbarhetsrapportering i årsredovisningen. Detta är ett led i EU:s arbete för att nå målet med noll­ utsläpp inom unionen till 2050.

Men lagkravet omfattar inte alla företag. EU har satt en gräns på fö­ retag, både privata och noterade, som omsätter mer än 350 miljoner kronor, har en balansomslutning mer än 175 miljoner kronor och har fler än 250 anställda. Samt även min­ dre bolag om de är noterade. Om ett företag uppfyller två krav ska man upprätta en hållbarhetsrapport till årsredovisningen. Detta gäller alla typer av företag och även byggbran­ schen.

L AG K R AV E T O M FAT TA R A L LT SÅ stör­

re företag. Men får följder även för de som inte uppfyller rapporte­ ringsvillkoren.

I byggbranschen har ofta ett pro­ jekt flera underleverantörer som samarbetar i en värdekedja till en be­ ställare. De påverkar varandra men också omgivningen som inte direkt hör till byggprocessen, och omgiv­ ningen påverkar i sin tur företagen.

Det kallas dubbel väsentlighetsana­ lys i CSRD. Varje aktör ska bedöma hur man påverkar och vilka uppgif­ ter det skapar. Uppgifterna rappor­ teras till beställaren som då får en totalbild till hållbarhetsrapporten som förs in i årsredovisningen, om man omfattas av lagkravet. Då blir också rapporteringen transparent i alla led.

Emma Bonnevier är klimatpoli­ tisk expert och Christine Olofsson är specialist inom innovation och hållbarhet på branschorganisatio­ nen Byggföretagen. De får ofta frå­ gor från de mellanstora och mindre företagen om vad som ska rapporte­ ras. För alldeles glasklart är det inte.

Det råder en märkbar osäkerhet.

– Man vet inte riktigt vilken data som kommer att efterfrågas av be­ ställaren, säger Christine Olofsson.

Det beror på vilka uppgifter som beställaren behöver till sin rappor­ tering. Då måste företagen längre ned i kedjan kunna leverera dessa uppgifter.

Många företag har fullt upp med sin produktion och saknar möjligheter att bevaka EU:s lagstiftning. Det menar Christine Olofsson på Byggföretagen.

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Man vet inte riktigt vilken data som kommer att efterfrågas av beställaren Det handlar om en mängd sakuppgifter som ska vaskas fram.

– Allt är beroende på vilken typ av verksamhet som man bedriver, om byggprojektet och det som sker kring byggplatsen som transporter och liknande.

BLAND BYGG- OCH anläggningsföre­

tagen är det ofta oklart att de behö­ ver ta fram dessa uppgifter.

– Många mindre företag har inga möjligheter att bevaka EU:s lagstift­ ning utan har fullt upp med sin pro­ duktion, säger Christine Olofsson.

Men kommer krav från beställare så

kommer de arbeta med att uppfylla kraven.

CSRD är ny kunskap för företa­ gen i byggbranschen. Att det större företaget, som omfattas av lagkra­ vet, behöver samla in datauppgifter från de mindre företagen i varje led för att det större företaget ska kunna rapportera korrekta uppgifter. Sam­ tidigt så måste det större företaget vara klar över vilka uppgifter som ska samlas in och berätta detta för sina underleverantörer.

Rapporteringen kompliceras av att hållbarhet handlar inte bara om klimatavtryck utan även om social hållbarhet som arbetsvillkor och hur företaget styrs och affärsmodel­ ler. Vilka uppgifter som ska rappor­ teras är en öppen fråga och kommer sannolikt inte att minska osäkerhe­ ten.

D E T F I N N S E N STO R M E DV E T E N H E T

Vilka uppgifter som kan komma att efterfrågas av beställaren till rapporteringen skapar osäkerhet.

FOTO: LOVE JANSON

om betydelsen av hållbarhet och kli­ matomställning hos bygg- och an­ läggningsföretagen, menar Emma Bonnevier.

– Man jobbar dagligen med sakfrågor kring miljö, klimat och hållbarhet, säger Emma. Man för­ står fullt ut att CSRD handlar om att skapa långsiktig konkurrens­ kraft, lönsamhet och motverka gre­ enwashing. Men man kan känna en osäkerhet kring hur detta ska fung­ era, hur rapporteringen ska genom­ föras och vilka uppgifter som ska lämnas.

Osäkerheten beror i hög grad på att bygg- och anläggningsföretagen inte haft tid att sätta sig in i vad CSRD innebär. Samtidigt präglas bygg­ branschen av ständigt nya krav som bidrar till att branschen är van vid förändringar.

Emma Bonnevier på Byggföretagen sprider kunskap om vad det nya regelverket innebär för branschen.

FOTO: ROSIE ALM – De har lärt sig anpassa verksam­ heten efter den mängd av direktiv och lagförslag som kommer från EU, säger Emma Bonnevier. Och nu ska man lära sig vad det nya direktivet handlar om och hur man ska hante­ ra insamlandet och rapporteringen på bästa sätt.

Rapporteringen införs stegvis fram till 2026. På Byggföretagen planeras flera utbildningsinsatser för att sprida kunskap om vad re­ gelverket betyder för bygg- och an­ läggningsföretagen och bidra till att mildra oron.

LOVE JANSON

Tips för att få en bra start av hållbarhetsrapporteringen 1. Börja utbilda om CSRD och inkludera hela företaget, styrelse, ledning och medarbetare.

2. Analysera hur företaget påverkar, alltså väsentlighetsanalysen och ta fram uppgifter.

3. Ha nära dialog med beställaren för att förstå vilka krav som man kommer att ställa på uppgifterna.

ETT BREV FRÅN 19 000 VÄNNER Byggcheferna består av 19 000 människor med samma vardag som du.

Samma ångest över svåra projekt. Samma kickar av att lösa problem.

Samma stolthet över att vara med och bygga Sveriges samhälle.

Medan du sköter ditt jobb kämpar Byggcheferna för att ditt företag ska få lätt att rekrytera. Vi jobbar för att makthavare och politiker ska förstå vad du behöver. Vårt mål är att hela samhällsbyggnadssektorn ska präglas av säkra arbetsmiljöer, schysta villkor, sund konkurrens och mångfald.

Tack vare din medlemsavgift kan vi sprida en uppdaterad bild av sektorn, debattera i riks- och branschmedier, möta ministrar, driva kampanjer, besöka skolor och hålla koll på allt som rör din yrkesroll.

Byggcheferna är en del av Ledarna, Sveriges chefsorganisation, och vi hjälper dig att bli den bästa möjliga chefen i en av Sveriges viktigaste branscher.

För vi vet att alla tjänar på ett bra ledarskap. Tack för att du är med!

Fa• koll pa• dina förma• ner •

•

•

Se vad som ingår i ditt medlemskap på byggcheferna.s e

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

18

Nummer 1 • januari 2024

PRODUKTNYHETER AV ANNIKA RÅDLUND

Ny arbetssko med stötdämpning Norrvik S3 från den svenska varumärket Nordhaus lanserar en ny vattenresistent sko med stötdämpande sulor inspirerade av löparskor.

Q Lättviktshätta, spiktrampskydd och TPU - förstärkningar.

Q Låg vikt som ska göra stegen lättare.

Q Grovmönstrad sula som ska passa både inomhus och utomhus.

www.nordhaus.se Q

Digitalt färgverktyg Byggmax har lanserat ett digitalt färgverktyg där det går att testa tusentals olika kulörer i virtuella rum. I verktyget kan färgerna appliceras både inomhus som sovrum, kök, vardagsrum samt utomhus på olika fasader som liggande och stående träpanel men även släta fasadytor. Det går dessutom att beställa färgprover för test, antingen som hemleverans eller upphämtning hos ombud.

Q Det går att lägga in specifika NCS-koder eller välja olika nyanser med hjälp av NCS-kulörer som finns tillgängliga.

www.byggmax.se Q

Golv i tre lager Den danska golvtillverkaren Dinesen har lagt till två nya träslag i sitt sortiment av lamelluppbyggda golv. Dinesen Layers består av tre skikt av massivt trä som ska göra golvet extra slitstarkt samt förhindra ihåliga eller dova ljud när man går på det. Golven kräver minimalt underhåll och plankorna kan monteras utan mellanrum för ett mer enhetligt intryck.

Q Layers Ask är tillverkat av ask och ek som kompletterar varandra i hårdhet och styrka. Kombinationen av båda träslagen ska bidra till plankans motståndskraft och hållbarhet.

Q Layers Douglas är helt uppbyggt av douglasgran, med ett massivt ytskikt av högsta kvalitet och ett mellanskikt och bottenskikt av massiv douglas eller fingerskarvat restträ i douglas.

Q

www.dinesen.com

Minimalistiskt ventilationsdon Ventilationsföretaget FläktGroup lanserar nu i samarbete med arkitekten Linus Fernström ett nytt slimmat ventilationsdon för inomhusmiljöer. ArtX monteringsram är avsedd att spacklas in i vägg- eller takytan så att den blir helt dold bakom ytskiktet. Den reglerbara spridaren är det enda som sticker ut.

Q ArtX finns för både 100 och 125 mm kanaler.

Q I 125 mm-utförande blir diametern på den synliga spridaren 110 mm mot 195 mm i ett traditionellt don. Utsticket blir aldrig större än den effektiva öppningen.

Q Donet kan både målas och tapetseras över för att ytterligare minska synligheten.

Q Passar både inom nybyggnation och renovering.

www.flaktgroup.com Q

Takplåt av fossilfritt stål Plannja, tillverkare av byggplåtprodukter och en del av Ruukki Construction, blir först i Skandinavien med att leverera takplåt i fossilfritt stål till bostäder. Det fossilfria stålet tillverkas av moderbolaget SSAB och produkterna kommer att produceras vid Plannjas produktionsanläggningar i Järnforsen och Landsbro under året. Pilotleveransen går till ett bostadsområde i Björröd i Västra Götaland, vilket är under uppbyggnad av Obos. Takprodukten som används är profilen Plannja Trend, med en biobaserad färgbeläggning med svensk rapsolja, vilket ska ge ytterligare en miljöbonus.

Q Det fossilfria stålet har en process som avger vatten i stället för CO2 som restprodukt. Utsläppen från tillverkningsfasen kommer dessutom att minimeras genom användning av grön energi och val av material- och logistikalternativ med lägsta möjliga miljöpåverkan.

www.plannja.se Q

Dolda gångjärn Character Virga Eco är en av de senaste innovationerna bland Swedoors stilrena designdörrar där de dolda gångjärnen förstärker dörrens rena linjer. Kombinerat med den solida konstruktionen ska det göra dörren mycket säker.

Q Swedoors tillval Eco är en etikett på att dörren har mycket goda isolerande egenskaper, det vill säga ett lågt U-värde.

Q Dörren Character Virga Eco har U-värde: 0,7

www.swedoor.se Q

Ny bok om trädgårdsplanering Boken Trädgårdsdesign visar hur man tar sig an en trädgård. Den innehåller bland annat tankar och tips kring form och struktur, växtkomposition i olika typer av rabatter samt tips för en maffig krukträdgård. Den innehåller även trädgårdens lilla extra som orangeri, fiskdamm eller cirkel-parterr. En bok där man får lära sig att planera en trädgård från grunden och hur man förändrar en redan existerande. Här får man följa med trädgårdsingenjör Karolina Brising i arbetet med den egna Länsmansgården, en storslagen trädgård som varje år inspirerar såväl besökare som följare i sociala medier.

Hennes grundsyn vad gäller att formge utemiljöer är detsamma oavsett om det gäller den egna trädgården eller ett uppdrag. Det gör att trädgården på Länsmansgården går att applicera på vilken utemiljö som helst. Boken kommer ut 8 mars 2024.

www.norstedts.se

Q

Integrerad diskmaskinsavstängning FM Mattsson lanserar nu en köksblandare med integrerad elektronisk diskmaskinsavstängning – utvecklad för att minska vattenskadorna och därmed spara pengar för bostads- och fastighetsägare. FM Mattsson 9000XE stänger sutomatiskt av vattnet till diskmaskinen efter att valt tidsprogram löpt ut utan behov av extern installation i köksbänken.

Q Hela 9000XE-serien är blyfri.

Q Har energibesparande funktioner såsom kallstart, mjukstängning, temperaturspärr samt energi- och vattenbesparande strålsamlare.

Q Blandaren finns i de slitstarka ytbehandlingarna krom och borstad krom samt med tre olika utföranden av pipar.

www.fmmattsson.com/sv Q

MEDLEMSERBJUDANDE

Medlem i Byggcheferna?

Nu får du läsa Byggvärlden +Plus kostnadsfritt i 6 månader Obegränsad tillgång till allt digitalt innehåll

Fördjupande analyser och rankinglistor

Senaste branschnyheterna

Statistik från hela byggbranschen

Aktuella reportage och intervjuer

E-tidning

TILL ERBJUDAND

ET

Medlemserbjudande

6 månader kostnadsfritt därefter 49 kr/mån (Ord. pris 199:-)

Säg upp när du vill!

www.byggvarlden.se/byggcheferna

20 STATISTIK

Nummer 1 • januari 2024

Nyligen upphandlade projekt Byggentreprenör Fredrik Leo

JSB Construction AB

Konkurser i byggbranschen

Projektnamn

Projektrubrik

Kommun

Bygg­kostnad

Slättgårds­ skolan, hus K

Återuppbyggnad av skola på Skärholmen, Stockholm

Stockholms stad

289 mkr

Nicklas Backfjärd Anna Svenson

JM AB

Väsjö torg, ekosystemet 1, 2 och 4

Nybyggnad av flerbostadshus i Sollentuna

Sollentuna kommun

200-300 mkr

Roger Persson

Perex Industribygg AB

Ala sågverk

Uppförande av ny tork i Ala

Söderhamns kommun

ca 200 mkr

Mohammed Sadi

Vestia Construction Group AB

Ytterbyskolan, etapp 6-7

Tillbyggnad och renovering av skola i Kungälv

Kungälvs kommun

200 mkr

Petter Lundqvist

NCC Sverige AB

Ångermanlands Tingsrätt

Ny- och ombyggnad av Ångermanlands Tingsrätt, Härnösand

Härnösands kommun

180 mkr

Jan-Eric Järletoft

AB Järletoft Bygger

Härlövs handels­ område Etapp 2

Nybyggnad av handelsplats i Härlöv, Kristianstad Etapp 2

Kristianstads kommun

150-200 mkr

Anders Bysell Marcus Jansson Emmelie Ingemarsson

IN3PRENÖR AB

Ärentunaskolan

Totalrenovering av skola i Uppsala

Uppsala kommun

170 mkr

Anders Ericsson Martin Cronholm

Peterson & Hansson Byggnads AB

Trädgården 8

Nybyggnad av bostäder i Falkenberg

Falkenbergs kommun

Ej officiell

Erik Linder

Tuve Bygg AB

Danaplatsen

Nybyggnad av flerbostadshus i Göteborg

Göteborgs stad

141 mkr

Andreas Ulmeby

Derome AB

Inflygningen

Nybyggnad av flerbostadshus i Botkyrka

Botkyrka kommun

120-150 mkr

Peter Furness

SH Bygg Sten & An­ läggning AB

Kungsholmens brandstation

Upprustning av brandstation på Kungsholmen, Stockholm

Stockholms stad

Ej officiell

Johan Jarl

NCC Sverige AB

Schenker

Nybyggnad av logistikbyggnad i Skellefteå

Skellefteå kommun

Ej officiell

Håkan Öfverström

Lindesberg's Bygg AB

Birkaskolan

Nybyggnad av skola i Ekerö kommun

Ekerö kommun

100-150 mkr

Peter Johansson

Byggmästarn i Skåne AB

Nya Nyhamns­ gården

Nybyggnad av vårdboende samt drift av vårdboenden m.m. i Höganäs

Höganäs kommun

112,5 mkr

Fredrik Rosarfve

Skanska Sverige AB

Tofta Garnison

Nybyggnad av logistiklokaler i Visby

Gotlands kommun

Ej officiell

Henrik Sunesson

MVB Öst AB

Väktaren

Påbyggnad av hotell och kontor i Stockholm

Stockholms stad

80-100 mkr

Gustav Holm

RO-Gruppen AB

Värjan 12

Om- och tillbyggnad av kontor och produktionshall på Berga, Helsingborg

Helsingborgs stad

60-100 mkr

Peter Johansson

Lindbäcks Bygg AB

Kiruna nya stadskärna, kv 6

Nybyggnad av flerbostadshus i Kiruna nya stadskärna

Kiruna kommun

60-100 mkr

Johan Sundkvist

Schenker Property Sweden AB

Forsmark

Tillbyggnad av paketterminal i Stockholm

Stockholms stad

60-80 mkr

Markus Enstedt

Enstedts Förvaltning & Finans AB

Pumpen

Tillbyggnad av kontor i Sala

Sala kommun

60-70 mkr

Fredrik Lundin

Våtrumsteknik i Skandinavien AB

Brf Ekbacken nr 1

Stamrenovering i flerbostadshus

Lidingö stad

50-80 mkr

Magnus Pettersson

Multibygg Sydost AB

Stansen

Nybyggnad av industrihus i Nybro

Nybro kommun

59 mkr

Richard Frisk

HF Industri Bygg i Stockholm AB

Fyrislund

Nybyggnad av industrihus i Uppsala

Uppsala kommun

50-60 mkr

Magnus Sjölyck

Byggnads AB Axel Andersson & Son

Folkteatern

Nybyggnad av trygghetsboende i Norrköping

Norrköpings kommun

55 mkr

Jesper Stenhoff

Olofsson Bygg & En­ treprenad AB

Kronoslätt

Tillbyggnad av industrihus i Staffanstorp

Staffanstorps kommun

50-60 mkr

Marcus Bramer

RO-Gruppen Göte­ borg AB

Nordstaden

Utvändigt underhåll av kontor i Göteborg

Göteborgs stad

55 mkr

Erik Strandberg Jon Kvarnäs

Peab Byggservice AB

Projekt Torkel

Ombyggnad av lokaler för Polis­ myndigheten inom region Syd

Malmö stad

50 mkr

Peter Furness

SH Bygg Sten & An­ läggning AB

Frescati Hage, Remus

Ombyggnad till studentbostäder i Stockholm

Stockholms stad

50 mkr

Daniel Durante

Vattenfall Services Nordic AB

M10 Övermo

Nybyggnad av ställverk, Dala Energi AB, Leksand

Leksands kommun

50 mkr

Charlie Veddevik

Upplands Projekt­ bygg AB

Ica Solen

Nybyggnad av livsmedelsbutik i Storvreta

Uppsala kommun

40-60 mkr

Håkan Dernell

DNA Bygg AB

Ceremonimäs­ taren

Nybyggnad av bostäder i Bromma, Stockholm

Stockholms stad

30-50 mkr

Pelle Hurtig

Vaner AB

Storskogens förskola

Nybyggnad av förskola i Enköping

Enköpings kommun

30-50 mkr

Johan Karlsson

ByggPartner i Dalarna AB

Syrafabriken

Tillbyggnad av datorhall i Falun

Falu kommun

30-50 mkr

Magnus Andersson

Protective System Svenska AB

Dotegården 15 – 18, 37 – 38

Renovering flerbostadshus i Mölndal, etapp 2 m fl

Mölndals stad

30-45 mkr

Mantas

INO BYGG AB

Kv Leoparden

Rivning och om/nybyggnad av hantverksgårdar, Uppsala

Uppsala kommun

30-40 mkr

Johan Edvardsson

Byggtec i Norrköping AB

O’Learys

Hyresgästanpassning av galleria i Norrköping

Norrköpings kommun

35 mkr

Cedrik Andersson

Peab Sverige AB

Kommunarkiv (Östra Navet)

Ombyggnad av kommunarkiv i Skellefteå

Skellefteå kommun

35 mkr

Niklas Skagerstam

Brixly AB

Mullsjö simhall

Utvändig renovering av simhall i Mullsjö

Mullsjö kommun

32,5 mkr

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

FÖRETAG

KOMMUN

Stockholms län Flenmo Golv AB

Stockholm

S.F.B Group Scandinavia AB Temer Bygg AB Konsigliere Entreprenad AB Bmd Group AB Ställningsalliansen AB M. Brandt VVS AB Norsborg entrepenad AB L.M. Byggspecialisten M&G Entrepre­ nad AB Workish Group Sweden AB TG11 Entreprenad AB Maskinhajen Entreprenad AB SandHelm Bygg AB CRIGO BYGG AB RENTACELL SVERIGE AB Chirita Kakel AB Rela Anläggning Entreprenad AB Mål Entreprenad AB Essens & Co AB Reriksberg AB ViKanGolv I Dalarna AB Nybro Bygg & Måleri AB RAW Berg & Anläggning Sverige AB Artin Bygg AB Insidia AB Uppsala län Lords Ceramica i Uppsala AB Hellbergs Sverige AB Glanfast AB Södermanlands län Ventilation Design Sverige AB Östergötlands län JC's Antirost Entreprenad AB Jönköpings län Loic Chaillet AB Skåne län Sofielunds Byggservice AB FOURSIX AB Limerick's Kakel & Bygg AB Enekulla Entreprenad AB Robin K bygg AB BYGGEA AB M&M Specialister AB I & O Construction AB Tre V Bygg AB JEH Grovarbete i Skåne AB NB construction & Consulting AB BYGG NU MALMÖ AB Hallands län Eltrend AB Bygg och Bo i Norden AB Garanthus Fastigheter AB Västra Götalands län Evolution Entreprenad AB ABT Bygg AB KW Method Remodeling AB Åbergs Bygg & Montage A Dema Mark & Anläggning AB All Men Constructions AB Värmlands län Västbygg i Kristinehamn AB Örebro län Gyll Entreprenad & Schakt AB Kumlin Bygg AB Västmanlands län Sällman & Dackebo AB Bergslagsmark AB Dalarnas län SRR infrateknik AB Byggmans snickarglädje Dalarna AB Gävleborgs län BKB Agera Energi AB Rosell Prefab AB Hudik Bygg AB Västernorrlands län R&G Fastighetsservice AB Danä Entreprenad AB Norrbottens län SBL Norr AB

Stockholm Märsta Spånga Huddinge Hägersten Stockholm Stockholm Stockholm Farsta Stockholm Järfälla Skogås Stockholm Solna Stockholm Skogås Huddinge Handen Ekerö Stockholm Stockholm Stockholm Vällingby Stockholm Vänge Bålsta Uppsala Eskilstuna Motala Jönköping Malmö Klagshamn Lund Ekeby Arlöv Malmö Båstad Malmö Höör Malmö Malmö Malmö Varberg Getinge Träslövsläge Stenungsund Göteborg Göteborg Trollhättan Göteborg Trollhättan Kristinehamn Askersund Hallsberg Västerås Västerås Orsa Falun Gävle Ramsjö Hudiksvall Utansjö Domsjö Boden

DUN & BRADSTREET HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV ­F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

Effektivisera ditt arbete med SMART SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform.

Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna.

SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat • Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar • Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval • Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter • Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter • Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post • Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

22 NAMN OCH NYTT

Nummer 1 • januari 2024

”Vi befinner oss i en krävande omvärld” Svevias nye vd Joachim Hallengren om utmaningarna Joachim Hallengren tillträdde nyligen tjänsten som vd för Svevia, efter att ha varit tillförordnad på posten sedan i somras.

Här berättar han hur den första tiden har varit och vilka utmaningar Svevia står inför just nu.

Jag kommer att bidra med hög energi, starkt engagemang och en rak och tydlig kommunikation Hur kommer Svevia-medarbetarna att märka att du är vd?

– Jag kommer att bidra med hög energi, starkt engagemang och en rak och tydlig kommunikation.

Q

Du blev tillförordnad i sommar, hur har den första tiden på Svevia varit?

– Det har varit ett intensivt halvår, där effekterna av en alltmer utmanande omvärld med lågkonjunktur, fortsatt hög inflation och en ökad konkurrens och prispress, har slagit fullt ut i marknaden. Samtidigt har det varit väldigt givande att lära känna de ambitiösa och professionella medarbetarna och Svevias organisation.

Q

Vad har du fokuserat på?

– Mitt främsta fokus har varit att lära känna medarbetarna och organisationen, och inte minst att förstå vår affär fullt ut.

Q

Vad har Svevia på gång under 2024?

– Vi befinner oss i en krävande omvärld, vilket gör att marknadsförutsättningarna är utmanande med hög konkurrens och prispress. Det gör att vi behöver prestera på högsta nivå! För att bibehålla vår konkurrenskraft kommer vi att anpassa vår kostnadsmassa och organisation efter de rådande marknadsförhållandena.

Q

Vad innebär det i praktiken? Kommer ni att behöva säga upp personal under året?

– Det handlar om att anpassa och ställa om vår verksamhet efter marknadsläget, men vilka konkreta åtgärder som ska göras önskar jag inte tas med här.

Q

Var det självklart att tacka ja till vd-rollen?

– Svevia är ett fint och stabilt bolag, och jag är supermotiverad att fortsätta utveckla bolaget tillsammans med våra kompetenta medarbetare.

Q

Bjerking rekryterar VA-expert

Bjerking har rekryterat Ann Elfström Broo till rollen som enhetschef för den nya enheten VA-Process i Göteborg.

Hon är senior Ann VA-konsult och en Elfström av Sveriges ledande Broo VA-experter.

Efter studier och forskning på Göteborgs universitet disputerade hon 1995.

Hon arbetade på SWECO fram till 2002 då hon grundade företaget Miljökemigruppen och arbetade som vd och konsult. Miljökemigruppen förvärvades 2019 av Norconsult där Ann sedan dess arbetat som gruppledare och seniorkonsult. Hon tillträdde sin nya roll i december.

Q

Niklas Sparw och Helena Hed

NCC utser två nya affärsområdeschefer

NCC har utsett nya chefer för två affärsområden.

Niklas Sparw har arbetat mer än 25 år inom NCC bland annat som chef för NCC Teknik och Hållbarhet, och är idag divisionschef inom NCC Building Sweden. Han är civilingenjör från Chalmers Tekniska Högskola. Han tillträder sin nya roll den 1 februari 2024 då han efterträder Henrik Landelius som, vilket tidigare meddelats, lämnar NCC för en roll utanför företaget.

Helena Hed är sedan 2020 vd och koncernchef för konsultkoncernen Projektengagemang. Hon har tidigare arbetat 19 år inom Sweco, bland annat som vd för Sweco Management och regionchef för Sweco Rail och Sweco Environment. Hon har en civilingenjörsexamen inom Samhällsbyggnadsteknik från Luleå Tekniska Universitet. Hon tillträder sin nya roll på NCC senast i juni 2024.

Q

Hon är ny arbetschef på Svevia division Anläggning

Från och med första januari är Marie Hansson ny arbetschef i Stockholm, för Svevias division Anläggning. Hon har en bred erfarenhet Marie av att ha jobbat med Hansson allt från inköp och kalkyl till olika arbetsledande roller i över 20 år inom byggbranschen, till största delen på Svevia. Hon kommer närmast från en roll som projektchef för Svevias mångåriga uppdrag vid Mälarbanan.

Q

Tillförordnad blir ny CFO på Specialfastigheter

Specialfastigheter har rekryterat Eva Bång som ny CFO. Hon har under de senaste månaderna arbetat i bolaget som tf CFO och har många Eva Bång års erfarenhet från fastighetsbranschen, bland annat som CFO på Intea fastigheter AB, Ingka Centres (Ikea) i Nederländerna och Hemsö AB. Hon tillträdde tjänsten 1 januari 2024.

Q

ÅWL rekryterar affärsutvecklare inom hållbarhet

Q ÅWL rekryterar Andreas Lebisch som affärsutvecklare och uppdragsansvarig arkitekt. Han kommer närmast från arkitektkontoret Warm in the Winter och började på ÅWL Arkitekter i mitten av december. På hans cv inom fossilfritt och klimatneutralt byggande finns uppmärksammade projekt som förskolan Hoppet och Lidls pilotprojekt inom Noll Co2.

Hifab rekryterar ny uppdragschef inom anläggning

Q Hifab rekryterar Richard Åhman till uppdragschef inom anläggning

Joachim Hallengren har utsetts till vd och koncernchef för Svevia AB.

FOTO: RICKARD KILSTRÖM

Vilka är de största utmaningarna för Svevia?

– De största utmaningarna för Svevia just nu är den ökade konkurrensen från aktörer inom husbyggnadssektorn som gått över till anläggningssektorn, samt prispressen.

Volatiliteten på insatsvaror som salt, stål och bitumen har skapat osäkerhet och gör det svårare att bedöma läget.

Hur tar ni er an dessa utmaningar?

– Vi anpassar vår kostnadskos­ tym och har redan börjat anpassa vår organisation och verksamhet efter omvärldens förutsättningar.

Till syvende och sist handlar det om att ha rätt medarbetare på rätt plats.

Svevia är ett företag med vassa och professionella medarbetare som kommer att vara avgörande för att möta dessa utmaningar.

Joachim Hallengren tillträdde sin nya tjänst den 1 januari 2024.

Han har en bred branscherfarenhet från ledande befattningar inom NCC-koncernen och som vd och koncernchef för bostadsutvecklaren Bonava. Han innehar även flera styrelseuppdrag och sitter i Svevias styrelse sedan 2022.

i Stockholm. Han har lång erfarenhet inom samhällsbyggnad och av att arbeta som projekt- och byggledare i olika typer av projekt.

Richard I rollen som uppÅhman dragschef kommer Richard vara med och ansvara för att utveckla Hifabs erbjudande inom tidiga skeden och kundernas projekt i Stockholmsregionen.

Nu senast kommer han från rollen som projektchef Infrastruktur på PE Teknik & Arkitektur.

Structor Riskbyrån växer inom riskhantering

ar, hållbarhetsrapportering och redovisning i praktiken, samt att ta fram strategi för företags hållbarhetsarbete.

Q

Hon är ny affärschef på Tyréns

Under november blev det klart att Sara Jarmakowski Svanbom är ansvarig för Konstruktion och installations verksamheter i Syd Sara Jaroch i Väst från den 1 makowski december 2023. Det Svanbom omfattar brand och risk, konstruktion, el och akustik.

Sara har en gedigen erfarenhet från sina många år på Tyréns, först som akustiker och senast i rollen som biträdande affärschef för Konstruktion och installation Syd. Q

Svefa fortsätter sin satsning på norra Sverige

Svefa rekryterar Jeanette Kjellberg som ny affärschef Norr för Svefa Samhällsbyggnad & Fastighetsutveckling. Rekryteringen görs för Jeanette att möta kundernas Kjellberg behov och den starka marknadsutvecklingen i landets norra delar.

Hon är utbildad politices magister inom kulturgeografi och samhällsplanering vid Umeå Universitet.

Hon har erfarenhet från roller som bland annat vd för Hahnemann Fastigheter AB och avdelningschef Arkitektur och Planering Tyrens AB. Hon kommer närmast från en tjänst som avdelningschef i Umeå på Hifab AB. Q

Q

Magnus Cederlund ansluter till Structor Riskbyrån och med Magnus i teamet får Structor Riskbyrån ytterligare en senior resurs och stärker bolagets kompetens inom in-

Q

Magnus Cederlund

frastruktur.

Han har arbetat med riskhantering inom infrastruktur- och transportområdet i närmare 15 år. Han kommer närmast från Sweco där han arbetade i rollen som senior konsult och affärsutvecklare inom riskhantering.

Han är ny inköpschef på Assemblin El

Joakim Jansson blir ny inköpschef på Assemblin El från och med den 19 feb­ ruari 2024.

Han kommer närmast från en Joakim roll som Strategisk Jansson Business Partner på fastighetsbolaget Bonava, vilket inkluderade rollen som inköpschef för den svenska verksamheten. Innan dess har Joakim bland annat varit inköpschef konceptutveckling på Skanska Sverige AB, men också ha haft operativa chefspositioner på flera tjänste- och handelsorienterade bolag samt inom industrin. Joakim är i botten drift- och underhållstekniker med flera kompletterande utbildningar.

Q

Från Veidekke till Woody Bygghandel

I december tillträdde Christian Clase som ny miljöoch hållbarhetschef för Woody Bygghandel.

Christian har Christian arbetat i byggbranClase schen i mer än 20 år, bland annat på Veidekke, Skanska och BoKlok. Han har god kunskap om samordning av ISO-certifieringQ

ANNA SJÖSTRÖM

Red Management expanderar – regionchef i Malmö tillsatt

Fastighetskonsultbolaget Red Management etablerar sig i Malmö och välkomnar Pär Hammarberg som operativ regionchef för RegiPär Hamon syd. Pär tillträdde marberg den 8 januari och kommer närmast från HSB Projektpartner. Han har tidigare även jobbat på både Cowi och Sweco.

Q

Klarabo utser ny CFO

Klarabo har utsett Per Holmqvist till ny CFO. Per har gedigen erfarenhet från ekonomi- och finansområdet i olika branscher såsom fastigheter, detaljhandel och livsmedel. Han kommer nu senast från rollen som CFO på Hövding Sverige AB. Per tillträder som CFO senast 1 april 2024 och kommer att ingå i Klarabos ledningsgrupp och rapportera till vd.

Q

Hon är ny i Samhällsbyggarna Stockholms styrelse

Karin Gunnerbeck är ny styrelseledamot i Samhällsbyggarna region Storstockholm. Hon är marknads- och kommunikationsKarin Gunchef på proptechnerbeck bolaget Hydda och har tidigare jobbat inom finans och fintech.

Samhällsbyggarna region Storstockholms styrelse 2023–2024 består av: Bertil Rosquist, Skanska, Alexander Yü, Atrium Ljungberg, Jenny Kåhre, Kåhre Arkitektur, Per Ankersjö, A Beautiful Soup och Karin Gunnerbeck, Hydda.

Q

EFTERSNACK 23

januari 2024 • Nummer 1

Bygger en 12 meter hög kärve Varbergs kommun har tilldelat MTA Bygg och Anläggning uppdraget att uppföra ett utkikstorn i naturreservatet Getterön i Varberg.

– Här finns vissa klurigheter men det är ju också tjusningen med Kärven som projekt, säger Veronica Ehrinton som är projektchef på MTA Bygg och Anläggning i Varberg.

Utkikstornets siluett påminner om en kärve, en bunt strån av säd som är sammanbundna i mitten, eller ett timglas. Tornet kommer att byggas av smala ribbor av trä, närmare bestämt 140 stycken reglar som är 13 meter långa som kommer fogas samman i en tät flätstruktur.

Arkitekter som har ritat utkikstornet och det var det vinnande förslaget när Varbergs kommun bjöd in till en arkitekttävling. Viktiga kriterier för tornet var, förutom att ha den traditionella funktionen av ett utsiktstorn, att det även skulle ha kvalitéer som gjorde det unikt och till ett av stadens nya landmärken.

Juryn var eniga om att White Arkitekters förslag var det bästa eftersom det utmärker sig genom sin form och kommer att väcka tankar och frågor hos betraktaren: ”Förslagets stora kvalitet är dess enkla och spännande form vilket ger utsiktstornet möjlighet att bli ett mycket tydligt landmärke. Formen stimulerar till funderingar – hur kan något rakt faktiskt upplevas som böjt?”.

DET ÄR WHITE

Utkikstornet, som liknar formen av en fågelkärve, kommer byggas av smala ribbor i trä som fogas samman i en tät flätstruktur. Längst upp i tornet ILUSTRATION: WHITE ARKITEKTER kommer det finnas möjligheter att både sitta och stå och studera den omkringliggande naturen och fågellivet.

Det mest utmanande kommer att vara att få upp stålringarna Planerad byggstart är i februari.

– Vi kommer att vara cirka tio personer i olika professioner som ser till att utsiktstornet Kärven i Fågelbacka blir verklighet, berättar Veronica Ehrinton.

På frågan om de byggt något liknande tidigare svarar hon så här: – Nej, det har vi inte och det finns det ju kanske egentligen ingen annan som har gjort heller, sett till att det är ett så speciellt projekt med en unik konstruktion. Sedan är det inte nytt för oss att förverkliga projekt som detta med det ”lilla extra”.

Vi har byggt fina utflyktsmål på olika platser tidigare, till exempel utsiktsplatsen i Björkris i norra Kungsbacka.

D E M AT E R I A L S O M kommer använ-

das är främst stål och trä.

– Virket är kärnfuru som kommer att brandklassas. Kärnfuru har goda förutsättningar för att hålla upp den bärande konstruktionen och grundläggningen utförs med pålning till fast berg.

Som en del av utvecklingen av Varbergs nya ekologiska rekreationsområde vid Getteröns naturreservat kommer nu ett utkikstorn i trä att uppföras.​​ Det finns en del utmaningar i byggprojektet.

– Det mest utmanande kommer att vara att få upp stålringarna som utformar själva timglasformen, där reglarna måste passa ihop perfekt in i kugghjulen. Här utgår vi från de datamodeller som finns framtagna så vi ser att allting klaffar rätt, genomgående i konstruktionen.

Just nu arbetar vi dessutom med att komma fram till bästa lösningen för att få ståltrappan på plats. Här

Nu även Webbutik Vägmärken Trafikanordningar Fordonsbarriärer Avspärrning

www.vagjobb.se

finns vissa klurigheter men det är ju också tjusningen med Kärven som projekt.

S K A L E DA upp till övre planet som har utsikt åt alla håll. Naturreservatet består av både våtmark, strandängar, vassruggar och grunda vattenområden.

Det finns häckningsöar och det är många flyttfåglar som rastar i området. Besökarna kommer att ha mycket att titta på uppifrån tornet.

S P I R A LT R A P PA N

Platsen för byggnationen är det nya naturområdet som fått namnet Fågelbacka, tidigare Lassabackadeponin.​​

– Jag är övertygad om att Kärven kommer att bli ett uppskattat utflyktsmål för både Varbergsbor och tillströmmande, säger Richard Karlsson som är arbetschef på MTA i Varberg.

U T K I KSTO R N E T B E R Ä K N AS STÅ klart

i sommar. Konstruktion kommer att synas i det flacka landskapet och skapa ett nytt landmärke.

ANNIKA RÅDLUND

Utsiktstornet Kärven Byggföretag: MTA Bygg och Anläggning Uppdragsgivare: Varbergs kommun Byggstart: Februari 2024 Färdigställs: Sommaren 2024 Projektkostnad: 6 miljoner Arkitekt och design: White arkitekter Material: Kärnfuru

Vi bygger den modul du behöver Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert

www.maxmoduler.se

0950-138 88 info@maxmoduler.se

Framtiden tillhör dig som vill utvecklas Välkommen att utbilda dig hos oss.

010-228 15 55 • www.byggakademin.com