Byggvärlden nr 16, 2023

Page 1

MEDLEMSERBJUDANDE

Läs Byggvärlden +Plus kostnadsfritt i 6 månader därefter 49:-/mån (ord pris 199:-). Ingen bindningstid.

Gratis för medlemmar i

BRANSCHENS LEDANDE AFFÄRS- OCH NYHETSTIDNING PRIS: 1 599 KR/ÅR ALLTID SENASTE NYTT PÅ BYGGVARLDEN.SE

Miljöministern invigde världsunik byggnad i fossilfritt stål

SID 16

FOTO: GETTY IMAGES

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Storsatsning på bad och idrott i Haparanda

Minimilönens påverkan på byggsektorn

SID 5

SID 4

DEBATT

I tider av kris behöver politiken sänka risken för investeringar

Posttidning B Byggvärlden/BF Docu AB Löjtnantsgatan 9, 827 32 Ljusdal

NUMMER 16 • november 2023


2

Nummer 16 • november 2023

Ska Sverige undvika en fördjupad ekonomisk kris – och vad som riskerar att bli starten på en spiral av ökad arbetslöshet – behöver byggnadsarbetarna bygga, skriver Linn Svansbo, PR-konsult och specialist på Hållbart byggande, Westander.

”Bygg landet ur krisen, Svantesson” Sverige står mitt i en ekonomisk kris och det slår stenhårt mot både företag och människor. Vi läser om barn som äter dubbelt i skolmatsalen på fredagar för att gå mindre hungriga under helgen, samtidigt som antalet konkurser fortsätter att öka i det svenska näringslivet. Framtidsutsikterna kan tyckas mörka – men kriser går att investera sig ur. Med ökade satsningar på byggande kan den ekonomiska utvecklingen vända snabbare. BYG G S E K TO R N Ä R E N enorm motor för Sveriges ekonomi. Enligt fackförbundet Byggnads sätter en av deras medlemmar tre andra yrkesarbetare i jobb. Om det byggs bostäder behöver någon dra in elen och måla innertaken. I nya bostadsområden behövs så småningom förskolelärare, Ica-handlare och bibliotekarier. Därför är Byggföretagens larm om 16 000

färre jobb i byggbranschen nästa år förödande nyheter för hela Sveriges ekonomi. Ska Sverige undvika en fördjupad ekonomisk kris – och vad som riskerar att bli starten på en spiral av ökad arbetslöshet – behöver byggnadsarbetarna bygga. Men det är inte konstigt att privata investerare drar öronen åt sig när konjunkturen sviktar. Enligt Byggföretagens prognos påbörjas byggnationen av omkring 23 000 lägenheter nästa år, vilket kan jämföras Boverkets behovsanalys om 67 000 bostäder årligen fram till 2030. Bostadsunderskottet är redan enormt, men riskerar nu att förvärras. Samtidigt behöver befintligt bostadsbestånd renoveras och energieffektiviseras. Byggbranschen är enormt drivande för sysselsättningen i Sverige, men också en stor bov när det kommer till koldioxidutsläpp. Här finns en enorm möjlig-

Det här är bara ytterligare ett slag i magen på kompetensbristen

Siri Hallberg Björklund, expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen. SID 5

Det behövs en långsiktig bostadspolitik med väldigt långsiktiga åtgärder som går att räkna med över tid

Isabell Lundberg, mark- och exploateringschef, Västerås stad.

het att bidra i Sveriges viktiga klimatomställning – både genom att bidra i arbetet med att modernisera energitunga byggnader, och använda hållbara lösningar när det byggs nytt.

vesteringar för att mobilisera privata, kan Elisabeth Svantesson bidra till att lösa flera av vår tids stora utmaningar. Hon har helt enkelt inte råd med att fler byggkranar stannar runt om på Sveriges byggarbetsplatser.

I T I D E R AV kris behöver politiken sänka risken

för investeringar och agera motor för att stimulera ekonomin. Att hålla byggandet i gång är en av de viktigaste insatserna för att undvika fördjupad lågkonjunktur och försvagad arbetsmarknad. Därför bör finansdepartementet nu lyssna på larmen från byggbranschen och Boverket. Offentlig sektor är en enorm beställare av stora bygg- och anläggningsprojekt och har därmed möjligheten att hålla i gång byggandet trots sviktande konjunktur. Genom att stimulera nybyggnation, och understödja energieffektivisering av befintligt bostadsbestånd och använda offentliga in-

​L INN SVANSBO PR-KONSULT OCH SPECIALIST PÅ HÅLLBART BYGGANDE, WESTANDER

Byggkrisen slår till på många olika plan, dels är det färre projekt ute, sen skapar det även en oro bland medarbetarna

Marcus Palmqvist, projektchef, Peab. SID 7

Gapet mellan var vi befinner oss idag och vad vi behöver ha gjort fram till 2030 och 2040 är stort

Erika Hedgren, innovationsstrateg, Trafikverket. SID 12

SID 10-11

FOTO: MAGNUS GRUBB

Världsunikt bygge med fossilfritt stål invigt Världens första byggnad med fossilfritt stål invigdes av miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Layout: n Anna Björner anna.bjorner@svenskamedia.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

n Stefan Jonsson, 070-311 37 58 stefan.jonsson@svenskamedia.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

N VA

ENMÄRK

Tryck: Pressgrannar AB, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.

n Personuppgiftspolicy: Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Vi har förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy n Senaste nytt på: byggvarlden.se

Följ Byggvärlden på

Facebook,

Twitter och

Linkedin.

Trycksak 3041 0174

E T

n Byggvärlden produceras och ges ut av Svenska Media i Ljusdal AB, ett företag i Byggfakta Group-koncernen. n

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

S

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se


Projektverktyg och affärssystem av byggare, för byggare.

Framtidens viktigaste verktyg Nej, med appar och molntjänster bygger man inga hus. Men i dagens och framtidens tuffa branschklimat är digitala verktyg nödvändiga för att automatisera och få järnkoll på din projektekonomi, från budget till prognoser och fakturering. Låt oss på Next hjälpa dig att få full överblick över både dina projekt och din verksamhet. Så att du får mer pengar över och tid att planera inför framtiden.

www.next-tech.com


4 NYHETER

Peab får i uppdrag att rusta Svedala tågstation. FOTO: TRAFIKVERKET

Peab rustar upp tågstation i Skåne Peab har fått uppdraget att rusta upp Svedala station och bygga en gångtunnel. Beställare är Trafikver­ ket och kontraktssumman uppgår till 106 miljoner svenska kronor. Projektet orderanmäls i det fjärde kvartalet 2023. Uppdraget innebär att bygga en gångtunnel samt byta ut mellan­ plattformen mot två nya, längre sidoplattformar som gör det möjligt för längre tåg att trafikera sträckan. Uppdraget är en utförandeentre­ prenad med byggstart i november 2023. Färdigställande beräknas till mars 2025.

Q

5,9 %

... ökade försäljningen av projekt­ balk med under september, jämfört med samma månad förra året. Lager­balk gick däremot ner med 18,9 procent jämfört med samma månad föregående år, det visar leveranssiff­ ror från Svenskt Trä. Sett till årets nio första månader har försäljningen av projektbalk ökat med 7,4 procent, medan lager­ balk har gått ner drygt 25 procent jämfört med föregående år. Totalt har försäljningen minskat med 5,9 procent under de nio första måna­ derna av 2023.

Moelven varslar 25 i Töreboda Moelven Töreboda AB varslar om uppsägningar till följd av minskad projektorderstock och vikande volymer till bygghandeln och indu­ strisegmentet. Ett varsel om 25 med­ arbetare har lagts. – Det känns såklart otroligt trå­ kigt att behöva lägga ett varsel och att några av våra medarbetare kan bli tvungna att lämna oss. Tyvärr bör­ jar marknadens generella nedgång få effekter även på vår verksamhet och vi ser en vikande orderingång, säger Johan Åhlén, vd på Moelven Töreboda.

Q

Länssjukhuset i Ryhov.

FOTO: JOAKIM KRÖGER, NCC

NCC moderniserar Länssjukhuset Ryhov NCC ska inom sitt ramavtal med Region Jönköping modernisera Länssjukhuset Ryhov genom omfat­ tande renovering och ombyggna­ tion. Affären görs i strategisk partne­ ring och har ett ordervärde på cirka 220 miljoner kronor. Byggstart är planerad till fjärde kvartalet 2023 och arbetet ska vara klart fjärde kvartalet 2025. Uppdraget är det första av tre obe­ roende delprojekt. I detta delprojekt ska NCC bygga om vårdavdelningar, bygga en integrerad rehabilite­ ringsverksamhet och installera nya tekniska system för hela byggnaden. I uppdraget ingår även renoverings­ arbeten.

Q

Nummer 16 • november 2023

Ministern invigde världens första byggnad med fossilfritt stål Världens första byggnad med fossilfritt stål är nu klar. Peab har byggt på uppdrag av Wihlborgs och stålet kommer från SSAB. – Vi är oerhört stolta över att vara en del av en historisk förflyttning för vår bransch. Byggnaden är ett startskott för arbetet att på bred front minska klimatpåverkan inom stålsegmentet, säger Jesper Göransson,­­­ koncernchef Peab. Nej, det går inte att se vad som är speciellt med den 6 000 kvadrat­ meter stora industrianläggningen i Hasslanda, Lund. Men byggnaden i två nyanser av grått är världsunik ef­ tersom det är den första byggnaden med fossilfritt stål. Det fossilfria SSAB-stålet har använts i tillverk­ ningen av sandwichpaneler till de­ lar av byggnadens väggar. (De mör­ kare delarna av fasaden – de ljusare delarna består av vanligt stål.) Peab har byggt på uppdrag av fast­ ighetsbolaget Wihlborgs. Stålet är tillverkat av SSAB genom Hybrit-tek­ nik och sandwichpanelerna är till­ verkade av Ruuki i Finland. På onsdag förmiddag presente­ rades byggnaden under en press­ träff. – Sverige har gjort mycket för att ställa om och gå mot nettonoll 2045, men resten av världen mås­ te också öka takten. Vi är inne i en avgörande stund nu, vilket också innebär att vi har många möjlighe­ ter framför oss. I dag, med den här

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). byggnaden, visar vi på en av de möj­ ligheterna. Det här är en världsny­ het och vi måste se till att exportera våra lösningar, sa klimat- och miljö­ minister Romina Pourmokhtari (L). JESPER GÖRANSSON, PEABS VD, sa att han är stolt över att Peab nu som första byggbolag kan använda fossilfritt stål i ett byggprojekt. Det är möjligt tack vare ett långvarigt samarbete med SSAB, som bland an­ nat resulterat i bindemedlet för be­ tongtillverkning, tillverkat av slagg från SSAB. – Vi är oerhört stolta över att vara en del av en historisk förflyttning för vår bransch. Byggnaden är ett startskott för arbetet att på bred front minska klimatpåverkan inom stålsegmentet. Det är samhälls­ byggnad på riktigt och tillsammans med Ruukki och SSAB stärker sig nu

NCC satsar grönt Under 2024 kommer affärsområde NCC Green Industry Transformation (GIT) att etableras. Ambitionen är att kapa åt sig av de växande investeringarna som den gröna omställningen innebär inte minst i norra Sverige.

Det nya affärsområdet med fo­ kus på den gröna omställningen presenterades under NCC:s kapi­ talmarknadsdag. Enligt NCC be­ räknar man de framtida investe­ ringarna enbart i norra Sverige till 150 miljarder kronor det närmaste decenniet. Det är en marknad som man vill vara en framträdande ak­ tör. – Den stora industriella tillväxt som vi ser idag, primärt i Sverige men också i övriga Norden, skapar stora möjligheter. Den ställer också tydliga krav på oss att fokusera vår expertis och våra resurser på rätt sätt för att driva dessa projekt effek­ tivt, säger Tomas Carlsson, vd NCC. Han menar att NCC har den specialistkompetens som krävs för att möta efterfrågan från de stora industriutbyggnaderna som planeras. NCC har idag långtgåen­ de diskussioner med kunder om kommande projekt. Arbetet pågår med rekrytering av ny affärsområ­ deschef. Hur ska ni särskilja de här projekten från den övriga verksamheten? – För mig är det ganska tyd­ ligt. Det är ett antal större projekt som kräver ny teknik, stora inves­ teringar och specialister. Vi har gjort en gränsdragningslista mel­ lan affärsområdena. Det är inte så många projekt att det blir svårt att hantera.

Kan du ge något exempel på projekt som det kan handla om? – Vi skulle exempelvis vara in­ tresserade av återvinningen av malmen som LKAB ska genomföra, nya stålverk och den typen av verk­ samhet. Man skulle också kunna tänka sig vätgasprojekt i Danmark. Det kan bli en del av GIT. Men exem­ pelvis energiöverföring är en del av infrastructures verksamhet, säger han. Q

Hur stor del av NCC:s verksamhet tror du att GIT kan bli? – Det vet vi inte idag. Men vi tar ett comittment att vi vill satsa på det här och jag har förhoppningar att det ska bli lika stort som de övri­ ga affärsområdena. Q

När har ni första projektet i det nya affärsområdet? – Den frågan får du återkomma till när vi har det första projektet säkrat. Men jag tror att vi kommer börja bygga upp volym efter 2024. Q

SAMUEL KARLSSON

Q

Tomas Carlsson, vd, NCC.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Peab ytterligare för att möta kun­ dernas höga krav på mer hållbara materialval, sa han. Redan nästa år kommer Peab att använda fossilfritt stål i fler projekt, men vilka går de inte ut med nu. – Vi är beredda, så snart SSAB ska­ lar upp produktionen. – År 2026 kommer SSAB:s stål tillverkat med Hybrit-teknologi att finnas på marknaden. Då, när den

större demonstrationsanläggning­ en i Luleå står klar räknar vi med att kunna producera drygt ett ton fossilfritt stål om året, sa Christina Friborg, hållbarhetschef på SSAB. Hybrit-teknologin innebär att järnmalm direktreducerats med vätgas och fossilfri el till skillnad från kol och koks som används i en masugnsprocess. Restprodukten blir då vatten i stället för koldioxid. Bygget inleddes i början av året och då var det ännu inte klart att den skulle bestå av fossilfritt stål. Det blev klart senare, genom samar­ betet mellan Peab och SSAB. – Vi kan bara nå branschens mål om klimatneutralitet om vi sam­ verkar och tillsammans utvecklar produkter och byggnader som gör verklig skillnad. Det här projektet är ett viktigt steg i den riktningen och vi som beställare har ett stort ansvar att hela tiden öka vår egen kravnivå så att hela kedjan präglas av höga hållbarhetsambitioner, sa Ulrika Hallengren, vd för Wihl­ borgs. ANNA SJÖSTRÖM

Projektfakta Byggnaden kallas Tomaten 1 och finns i Hasslanda, Lund. Q Byggherre och fastighetsägare: Wihlborgs Q Byggentreprenör: Peab Q Stomentreprenad: Smidmek, som är en del av Peab Byggsystem Q Hyresgäst: Kontraktstillverkaren Inpac Q

Byggnadens vägg- och takkonstruktion har projekterats och producerats av Ruukki Construction, där det fossilfria stålet har använts i tillverkningen av sandwichpanelerna. Q Byggperiod: Februari 2023-hösten 2023 Q

Så går Trafikverket vidare med Haga-etappen I slutet av 2024 ska samtliga fem entreprenader i Haga-etappen vara i gång. Det handlar om tre utförandeentreprenader och två totalentreprenader. – Vi kommer att jobba väldigt tight vid utförandeentreprenaderna, så det är kvalité vi efterfrågar, säger Lars Björklund, projektledare för Haga-etappen. Någon gång mellan 2029 och 2032 kommer Västlänken i Göteborg att stå helt klar. Det klargjorde Bo Lars­ son, projektchef för Västlänken, vid torsdagens pressträff vid Tra­ fikverkets projektkontor i Haga. – Faller allt ut som det ska kan det bli 2029, men vi har några risker och faller dessa ut kan det bli 2032. Medan Centralen-etappen tuf­ far på som den ska, är det värre med Korsvägen och Haga-etappen. – Konsortiet WLC som ansvarar för Korsvägen säger att de ska vara klara 2030, men vi har inte fått några detaljer i den tidsplanen, så vi vet inte tillräckligt, enligt Bo Larsson. M E N DAG E N S P R E S ST R Ä F F be­ rörde framför allt Haga-etappen som AGN Haga fick lämna i janua­ ri tidigare i år. Från att ha varit en totalentreprenad kommer tre av deletapperna att bli utförandeen­ treprenader på löpande räkning med fast arvode och resterande två blir totalentreprenader. De tre förstnämnda är Rosenlund – en be­ tongtunnel i djup lerschakt med många temporära stödfunktioner. Den andra är Vasastan, en bergen­ treprenad som även inkluderar stora delar av stationen i Haga. Den

tredje är Otterhällan, en bergtun­ nel som går under det så kallade Skattehuset och Kungsgatan bort mot Stora Hamnkanalen. Att det blir utförandeentrepre­ nader betyder att mer ansvar läggs på Trafikverket som kommer att få anställa ytterligare 30-35 medarbe­ tare till projektkontoret i Haga, vil­ ket betyder en fördubbling av den nuvarande styrkan. De tre utförandeentreprena­ derna är två-stegsförfarande. För Rosenlund har man gått förbi för­ sta steget och planerar att ha en tilldelning under första kvartalet 2024. Samma sak för Otterhällan, där planeras en tilldelning under första kvartalet 2024 och entre­ prenör på plats under kvartal tre. För Vasastan-etappen ska ansök­ ningsinbjudan skickas ut nu och en entreprenör ska finnas på plats under tredje kvartalet nästa år. – Vi söker entreprenörer väldigt mycket baserat på kompetens, på erfarenhet och förmåga att utföra just den här typen av arbete. Också en förmåga att kunna samarbeta nära oss, säger Lars Björklund. Resterande två delar i etappen är totalentreprenader. Det gäller Stora Hamnkanalen, som omfattar en betongtunnel i lera som ska an­ slutas till Kvarnberget. Den femte entreprenaden är en installationsentreprenad, där ska ansökningsinbjudan skickas ut under andra kvartalet nästa år och en entreprenör ska vara på plats i slutet av 2024. För Stora Hamn­ kanalen skickas förfrågan ut för­ sta kvartalet med entreprenör på plats i slutet av 2024. HENRIK EKBERG


NYHETER 5

november 2023 • Nummer 16

Så påverkas byggsektorn av nya minimilönen

Den första november införde regeringen ett förhöjt lönegolv för arbetare från tredje land. Trots omfattande protester från arbetsmarknadens parter. För byggbranschen får de nya reglerna omfattande effekter. – För en del företag blir det helt enkelt förödande, säger Siri Hallberg Björklund, expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen.

De nya reglerna innebär att arbetare från tredje land (ej EU) ska erhålla 80 procent av medianlönen för att få arbetstillstånd. Förändringen är redan infört i en lagändring men dessutom pågår en utredning med förslag på ett lönegolv på 100 procent av medianlönen. Från Byggföretagens sida ser man en risk att det nya lönegolvet kan vara lönedrivande. – Vi ser redan i andra branscher att företag tvingas höja lönerna för den här gruppen av anställda för att kunna behålla dem. Risken är att lönegolvet redan nästa år kan bli ännu högre. Och man vill inte ha något som är lönedrivande i en pågående lågkonjunktur som vi har nu, säger Siri Hallberg Björklund. Vilka andra konsekvenser får den förhöjda minimilönen för byggbranschen? – Den gröna omställningen i norr kan försenas och vi riskerar att tappa en del specialistkompetens. Det är en hel del av de företag som plockar ut arbetstillstånd från tredQ

– Vill man på allvar komma Den gröna omställ- åt dem som fuskar och utnyttjar ningen i norr kan människor så har vi på Byggföretaförsenas och vi riskerar gen tagit fram en rad åtgärder inte att tappa en del specialist- minst inom initiativet Sund konkurrens. Vi vill se mer befogenheter kompetens

je land som verkar i norr. De riskerar att tappa en del specialistkompetens som idag inte kan ersättas av andra personer i Sverige. För en del företag blir det helt enkelt förödande. Man tappar en del av sin personalstyrka som inte går att ersätta. Q Vilken typ av tjänster kan drabbats av kompetensbrist? – Vi har redan en extrem kompetensbrist i princip i alla våra yrkeskategorier. Det här är bara ytterligare ett slag i magen på den kompetensbristen.

Vad är regeringens syfte med det nya regelverket? – Man motiverar ett höjt löne­ golv med att man vill komma åt den arbetslivskriminalitet som förekommer i branschen kopplat till personer från tredje land som arbetar i Sverige. Vi på Byggföretagen anser inte att ett höjt lönegolv kommer innebära någonting för att komma åt alla de som befinner sig illegalt här och det kommer inte stoppa företagen som utnyttjar systemet. Q

Vilka åtgärder skulle ni vilja se i stället för att komma åt arbetslivskriminaliteten? Q

till Tull och Polis. De måste få verktyg att komma åt den här kriminaliteten. Vi skulle också önska en större samverkan mellan näringsliv och politik. Vilket vi inte har sett i de här utredningarna. Från politikens håll har man inte varit speciellt lyhörda för de här varningsflaggorna som vi har kommit med. Man har inte heller varit intresserad av alternativa lösningar. Vilken är er allmänna reaktion på införandet av det nya lönegolvet? – Vi på Byggföretagen tycker det är anmärkningsvärt att politiken avfärdar näringslivets och övriga samhällets högljudda kritik mot inskränkningarna i den svenska modellen. Vi skulle mycket hellre se att man från bransch till bransch sätter löner enligt kollektivavtalen. Det är lite märkligt nu när vi har ett medianlöngolv som gäller för alla branscher oavsett de variationer

Siri Hallberg Björklund, expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen. FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Q

som finns på arbetsmarknaden. Man pratar om att de här arbetarna som försvinner ska ersättas med långtidsarbetslösa. Men då tar man inte hänsyn till att det inte går i byggbranschen. Vi har så många specialiserade yrkesarbetare. Vi skulle behöva utbilda fler men vi har inte råd att vänta. Vi har redan en skriande kompetensbrist i branschen. SAMUEL KARLSSON

Så påverkas branschen enligt Byggföretagen Byggbranschen berörs i högre utsträckning av ett 100-procentigt medianlönegolv på 34 200 (64 procent) än ett lönegolv på 80 procent, 27 360 (14 procent). Q Av de totalt 36 966 beviljade arbetstillstånd för 2022 så är cirka 17 procent av de till bygg. Det är 5 600 till byggstäd och cirka 1 200 yrkesarbetare. 4100 företag har sökt arbetstillstånd i år. Q

Stomentreprenören Smidmek rodde nyligen hem ett 160 miljoners-projekt i Helsingborg och slår all time high. Här berättar vd:n Victor Hallberg om hur det Peabägda bolaget lyckas slå rekord i lågkonjunkturens Sverige.

S M I D M E K B L E V 2 0 1 9 en del av Peab-

koncernen och det är också byggjätten som är beställare av Helsingborgsprojektet. Närmare hälften av bolagets uppdrag görs åt Peab. I orderstocken finns i dag mycket lager- och logistikprojekt, men även bostäder. – Vi har det lite skralt med kontor, hotell och liknande. Men samhällsfastigheter som skolor och häkten går bra, liksom då lager och logistik samt bostäder faktiskt.

BILD: HORISONT ARKITEKTER

MVB anlitas för skolbygge i Lund Kommunfullmäktige i Lund har tagit beslut om att renovera men även bygga till Vikingaskolan. Upphandlingen av entreprenör är nu klar och det blir MVB som tilldelats rollen som totalentreprenör för projektet. Entreprenaden omfattar rivning av befintliga enplansbyggnader som ersätts av ny tvåplansbyggnad på 7 400 kvadratmeter. Vidare renoveras dagens tvåplansbyggnader, ett större och bättre tillagningskök skapas och skolans utemiljö förnyas. Tanken är att återbruk ska implementeras under hela projektet.

Q

Smidmek slår all time high i byggkrisen

Smidmek projekterar, levererar och monterar prefabricerade stål- och betongstommar. Bolaget arbetar även med tunnplåtskonstruktioner. Nyligen skrev bolaget kontrakt om ett lager- och logistikprojekt omfattande två hallbyggnader på totalt 56 000 kvadratmeter i Ramlösa, söder om Helsingborg. Det är bolaget hittills största projekt inom lager och logistik. Men det är bredden som gör att Smidmek lyckas nu i dessa tuffa tider, enligt Victor Hallberg, som tillträdde som vd vid årsskiftet 2019/2020. – Hade vi enbart jobbat med lager och logistik så hade vi inte lyckats lika bra. Men vi jobbar även med bostäder och kontor och det är nog bredden av vårt erbjudande samt att vi har många återkommande kunder som gör att det går bra för oss nu, säger han.

Visionsbild över nya skolan.

Sänkta fängelsestraff i muthärvan En tidigare chef på Statens fastighetsverk som tog emot mutor för 7,6 miljoner kronor döms även i hovrätten. Däremot får han, och de två byggentreprenörer som också dömes till fängelsestraff, sänkta fängelsestraff. I domen står det ”när hovrätten meddelar dom har det gått ytterligare cirka två år och sju månader sedan brotten begicks. Hovrätten anser därför att det finns skäl att reducera fängelsestraffens längd för samtliga tilltalade med ytterligare två månader.”

Q

Bostadsprojektet i Uppsala byggs med en stomme i KL-trä.

BILD: LINK ARKITEKTER

Bygger åt Skandia och Nordr för 235 miljoner

Wästbygg har tecknat två avtal om att bygga bostäder: ett med Skandia Fastigheter om ett bostadshus i Uppsala och ett projekt i Lund åt Nordr. Uppsala-projektet omfattar ett fem våningar högt hus med 47 lägenheter. Byggnaden ska byggas enligt Miljöbyggnad Silver och Noll CO2, ordervärdet uppgår till 73 miljoner kronor. Arbetet inleds inom kort och 2025 ska lägenheterna vara klara för inflyttning. Utöver detta är det nu klart att bygget av projektet Teaterkatten i Lund blir verklighet. Projektet har varit villkorat av försäljningsmålet skulle uppnås. Projektet omfattar 74 Svanenmärkta bostäder som nu ska byggstartas och som har ett ordervärde om 162 miljoner kronor.

Q

Smidmeks vd Victor Hallberg.

De klassiska byggarna med ett gäng tjänstemän och en massa byggnadsarbetare finns inte längre Vad gäller bostäder så vann till exempel vann Smidmek en upphandling i somras om 151 lägenheter, förskola, gruppboende och butikslokaler på Södermalm i Stockholm. Ett uppdrag man utför åt Stockholmshem och med ett ordervärde på 143 miljoner kronor. Andra projekt i Stockholm är Danderyds

FOTO: SMIDMEK

sjukhus och ett bostadsprojekt för Väsbyhem. Den typiska kunden för Smidmek är ett byggbolag. Tiden då byggbolagen själva satt inne med all kompetens är förbi, resonerar Victor Hallberg. – De klassiska byggarna med ett gäng tjänstemän och en massa byggnadsarbetare finns inte längre. De köper i stället in de flesta disciplinerna. Det som utmärker oss är att vi även utför gjutningar som byggarna normalt sett gör själva, vi tar ett bredare grepp, säger Victor Hallberg.

Smidmek har i dag närmare 95 anställda, jämnt fördelat på tjänstemän och yrkesarbetare. Årets omsättning beräknas landa på cirka 675 miljoner kronor. Kontoren finns i Eslöv, Göteborg och Stockholm, ett fjärde ben är bolagets bostadskoncept som finns i hela landet. Enligt Victor Hallberg snurrar hjulen så snabbt just nu att det kan finnas behov av fler medarbetare. – Det kan bli aktuellt med rekrytering av vissa tjänster i samtliga våra regioner. HENRIK EKBERG

58

...minuter om dagen lägger hantverkare på på att sitta i bilköer, leta efter borttappade verktyg eller köpa nya verktyg. Det visar en ny undersökning som IoT-företaget Abax har gjort tillsammans med Sifo. Enligt undersökningen motsvarar det 31 arbetsdagar per år. Undersökningen visade även att vart åttonde verktyg som köps in av hantverkarnas företag ska ersätta ett verktyg som har tappats bort. Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 13–19 juni 2023. Totalt intervjuades 1 024 personer i åldern över 18 år.


6 ÅRETS BYGGCHEF

Nummer 16 • november 2023

HÄR ÄR FINALISTERNA I Fem byggchefer från olika delar av landet och med olika titlar har kvalificerats sig som finalister till Årets Byggchef 2023. Sedan 2010 har Byggcheferna och Byggvärlden arrangerat Årets Byggchef. I år är det fem finalister som har chansen att ta över titeln efter Carolina Detterfelt som valdes till Årets Byggchef 2022. Det har inkommit många kvalificerade nomineringar, men dessa fem finalister har imponerat extra mycket

på juryn, som bedömer parametrar som ledarskap, lönsamhet, etiskt agerande, hållbarhet, förnyelse och säkerhet. Stor vikt läggs även vid referenstagningen. Någon gång i november eller december får vi svaret på vem som blir den 14:e Årets Byggchef.

Förra årets vinnare: Carolina Detterfelt på JM Entreprenad. FOTO: SAMUEL KARLSSON

Årets Byggchef

Tidigare vinnare: 2010: Konstantin Spinos, arbetsledare Veidekke 2011: Magnus Rudén, projektchef AF Bygg 2012: Sofia Edoff, produktionschef NCC 2013: Helena Söderberg, projektchef Züblin Scandinavia 2014: Henrik Bratt, affärsområdeschef Erlandsson Bygg AB 2015: Eva Torberger, distriktschef Skanska

Juryn: Amanda Borneke (Byggcheferna) Peter Åhs (Byggfakta) Viktoria Edelman (AG Advokat) Greger Gunnarsson (Airteam) Mustafa Sherif (Afry, Urbanistica podcast) Carolina Detterfelt (JM Entreprenad, Årets byggchef 2022)

Q

Q

2016: Jens Andreasson, arbetschef Svevia 2017: Daniel Pettersson, vd Segermo Entre­prenad/ NRC Group Sverige 2018: Alexander Sandstedt, produktionschef, NCC 2019: Jeanette Rohdin-Körössy, avdelningschef JM 2020: Liselott Bergkvist, regionchef på Peab 2021: Jack Len, regionchef på Ramirent 2022: Carolina Detterfelt, JM Entreprenad

Juryn bedömer fem kriterier: Lönsamhet Etiskt agerande, externt och internt Ledarskap Förnyelse Säkerhet/arbetsmiljö Referenserna väger också tungt Q Samarbetspartners: Byggcheferna, Byggvärlden, Talentia och Ledarstudion. Q

Finalist 1

Dan Bjerregård platschef Peab, region Syd Vad är det bästa med att jobba som byggchef? – Att få vara delaktig i byggprocessen och skapa något som är hållbart över en lång tid. Det är ett omväxlande arbete eftersom alla projekt är olika. Det tredje är gemenskapen med arbetskamraterna och möjligheten att lära känna nya personer i de olika projekten. Q

Vad gör dig till en bra ledare? – Jag har fått höra att jag är ödmjuk och engagerad och jag tycker att det är viktigt att visa mitt engagemang för att få en god och positiv stämning. Jag försöker att få en bra sammanhållning mellan alla på bygget. Det är en utmaning, men ett mål. Jag är tydlig med att alla är lika viktiga, det enda som egentligen skiljer är att vi har olika roller. Q

Vad väger du som byggchef in i begreppet hållbarhet? – Att bygga hållbart och att arbeta hållbart. Vi ska bygga med hög kvalitet med rätt material. Byggnaden ska kunna stå i minst 50 år utan att en massa material behöver bytas ut. Att arbeta hållbart handlar om att vara uppmärksam på hur kollegor och övriga på arbetsplatsen mår, att de mäktar med sina arbetsuppgifter och inte riskerar att skada sig eller bränna ut sig. Det är viktigt att lyssna på folk och ha förståelse för deras situation. Samtidigt måste jag sätta ner foten när det behövs, till exempel för att inte tumma på säkerheten. Q

Vad jobbar du med just nu? – Nybyggnation av häktesbyggnad med 96 häktesplatser i Helsingborg. I projektet ingår även omfattande ombyggnationer av befintliga byggnader. Projektet utförs under pågående verksamhet, innanför befintligt perimeterskydd, vilket ställer höga krav på säkerhet och ett väl fungerande samarbete med både vår beställare SpecialfastigheQ

ter samt med Kriminalvården som driver verksamheten. Vi har jobbat där i snart två år och ska vara färdiga i april. Vi befinner oss i en byggkris, hur tacklar man det som byggchef? – Det ställer högre krav på oss i produktionen, bland annat måste vi vara väldigt uppmärksamma på fluktuerande prisbilder, hålla koll på att våra leverantörer är solventa och att de håller sina leveranstider. Det blir även ännu viktigare att man ”kavlar upp ärmarna” och jobbar ännu hårdare för att hålla resultat uppe vad gäller lönsamhet och kundnöjdhet. Nöjda kunder är ofta återkommande kunder. Q

Hur gör du för att hålla uppe motivationen hos medarbetarna, ge gärna konkreta exempel? – Först och främst försöker jag själv vara ett gott exempel genom att visa att jag är närvarande och stöttande. Det är också viktigt att titta i backspegeln och tillsammans reflektera över vad vi åstadkommit. Man glömmer lätt bort goda exempel. Det är även viktigt, speciellt i byggkristider, att tydliggöra att vi inte bara jobbar för vår egen överlevnad utan även för våra kollegors och arbetskamraters. Q

En av dina positiva egenskaper som lyfts fram i referensrapporten är att du är bra på att skapa en arbetsplats där alla är inkluderade. Hur gör du för att skapa en sådan arbetsplats? Ge några tips! – Vid planering av projekten inte bara tar hänsyn till våra egna arbeten utan även bjuder in övriga kategorier och låter dem vara delaktiga i processen att ta fram tidplaner, etappindelningar, arbetssätt med mera. Det är också viktigt att inte låsa sig vid vägval gällande metoder, etapper och liknande utan att först ha lyssnat av övrigas input. Q

ANNA SJÖSTRÖM

Dan Bjerregård, Peab.

FOTO: PEAB

Dan Bjerregård Roll: Platschef, Peab Sverige AB, Region Syd Ålder: 55 år Q Bor: I villa i Ödåkra, strax utanför Helsingborg Q Familj: Fru och två utflugna barn, två barnbarn Q Bakgrund i korthet: Utbilad gymnasieingenjör Började som arbetsledare på NCC 1989, för att gå vidare till Peab som arbetsledare 1998 och har varit Peab trogen sedan dess. Platschef sedan 2005 Q Q

Ledarskapsmotto: Behandla andra som du själv skulle vilja bli behandlad. Q Från referenstagningen, tre viktiga styrkor: •H an har ett sätt att arbeta på som gör att han får med sig hela gruppen på banan, han är rak och rättvis. •D an ser alltid till att säkerheten ligger högst upp på hans agenda och han tullar aldrig på det. • ​​​​​​​Han har alltid kontroll över ekonomin och följer upp den noga. Q


ÅRETS BYGGCHEF 7

november 2023 • Nummer 16

ÅRETS BYGGCHEF 2023 Finalist 2

Finalist 3

Andreas Karlsten

Marcus Palmqvist

projektchef på Peab

lokalförsörjningschef i Ale kommun

Marcus Palmqvist, Peab. Vad är det bästa med att jobba som byggchef? – Det är egentligen utmaningen i att ta sig an projekt av olika karaktärer. Men också samarbetet man skapar med beställare, medarbetare och underentreprenörer, hela den processen, det brinner jag för. Att få alla involverade så att alla drar åt samma håll för att få en bra slutprodukt, det är charmen med branschen. Q

Andreas Karlsten, Ale kommun.

FOTO: ALE KOMMUN

Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef? – Kombinationen med att arbeta med människor och byggnader. Att se hur en tom yta lever upp, som vid nyproduktioner, är en härlig känsla att vara del av. Det är jättekul när det går som man tänkt från början samtidigt som det är kul och utmanande när det inte går riktigt som man tänkt, då får man använda sin kreativitet. Roligt också att se en utdömd byggnad förädlas och få liv igen.

Vi befinner oss i en byggkris, hur tacklar man det som byggchef? – Det märks nog inte lika tydligt att det är en byggkris när man jobbar i en kommun, men vi märker att de större byggbolagen nu är mer intresserade av våra projekt. På det sättet är det positivt. Sen får vi dra vårt strå till stacken, man brukar ju säga att offentlig sektor ska hålla i gång marknaden när det är tuffa tider. Vi har en ganska stor projektportfölj om man ser till storleken på kommunen.

Vad gör dig till en bra ledare? – När jag hör med medarbetare så säger de att jag är ganska lyhörd, engagerad och tar till mig det de tänker och vill. Sen tror jag att jag är ganska positiv också, jag försöker jobba med mantrat att vara försiktigt positiv. Jag tror också jag är rak och tydlig, men på ett trevligt sätt.

Hur gör man för att hålla upp motivationen hos medarbetarna? – Nu är inte vi drabbade på det sättet, men för att hålla upp motivationen brukar jag bryta ner det i dagliga positiva feedbacks, så att det inte enbart blir när man har planerade samtal med medarbetarna. Det kan handla om att uppmuntra ett initiativ på en annorlunda lösning vid ett byggprojekt.

Q

Vad väger du som byggchef in i begreppet hållbarhet? – Framför allt långsiktighet, att saker ska fungera över tid med så liten miljöpåverkan som möjligt. Samtidigt måste byggnaderna fungera på rätt sätt också för människor och omvärld.

Q

Q

Q

Vad jobbar du med just nu? – Just nu håller vi på med en lokalsamordning av administrativa lokaler i en av våra centralorter, Nödinge, i Ale kommun. Jag håller också på att ta fram en projektplan som kopplas till den tioåriga lokalförsörjningsplanen. Jag sitter också som ombud vid byggnationen av det nya LLSboendet i Surte. Där pågår sedan en tid tillbaka sprängningsarbete, men eftersom det är ganska nära Surte-skredet så blir det extra känsligt, inte minst nu med tanke på det som nyligen hände i Stenungsund. Q

En styrka som dina medarbetare nämner att du har är hur du jobbar med förnyelse. Kan du ge något exempel på detta? – Jag försöker tänka nytt när vi stöter på patrull. Bland annat försöker vi standardisera allt som går och lägga upp planer. Mycket är ordning och reda och det kanske inte riktigt har funnits tidigare, därför upplevs det som nytt. I de fall det är lönsamt så försöker vi teckna större ramavtal och jobba mer med partnering för att få en långsiktighet. Vid upphandlingar är det viktigt att vi själva vet hur vi vill bygga. Vi behöver sätta upp en byggstandard för hur byggnader ska byggas i Ale kommun, kopplat till bland annat LCC (Livscykelkostnader, reds anm.) och LCA (Livscykelanalys, reds. anm.). Jag tror det inte finns någon sådan standard i dag i Sverige. Vi ser oss gärna om i landet och i de nordiska länderna hur de bygger. Q

HENRIK EKBERG

Andreas Karlsten Roll: Lokalförsörjningschef Ålder: 36 Bor: Kungälv Familj: Fru och två barn Bakgrund i korthet: Utbildad fastighetsekonomi, två och ett halvt år i Ale kommun och innan dess över tio års erfarenhet inom fastighetsbranschen.

Ledarskapsmotto: ”Jag vill att medarbetarna ska må bra, det ska vara roligt att gå till arbetet”. Från referenstagningen, tre viktiga styrkor: • Pragmatisk och prestigelös, det är viktigt i en sådan här roll. • Andreas förstår och kan byggbranschen och de tekniska delarna. • ​​​​​​​​​​​​​​Analytisk - förstår vad som behövs.

Vad gör dig till en bra ledare? – Jag har en bakgrund som yrkesarbetare, jag tror det har gett mig en trygghet i att kommunicera ute på byggarbetsplatsen. Jag har haft många roller under de 30 år jag har jobbat i branschen, det skapar en förståelse för hela processen och gör att jag kan prata med alla involverade, det tror jag är min styrka.

FOTO: PEAB

Vi befinner oss i en byggkris, hur tacklar man det som byggchef? – Byggkrisen slår till på många olika plan, dels är det färre projekt ute, sen skapar det även en oro bland medarbetarna. Oron är svår att hantera som ledare, man får många frågor. Men jag tänker att det är viktigt att fortsätta hålla igång projekten och få nöjda kunder, så vi kan få nya projekt. Vi försöker också bevara jobben i egen regi inom Peab för att trygga arbetstillfällen. Q

Q

Vad väger du som byggchef in i begreppet i hållbarhet? – Det är så många parametrar som faller in i det begreppet. Vi jobbar till exempel mycket med energianvändning, både under byggtiden och när huset är klart. Men också med avfallsuppföljning och återbruk. Sen har vi social hållbarhet, med mångfald och att rekrytera nya människor till byggbranschen. För tillfället har jag två kvinnliga yrkesarbetare som är kopplade till Byggåret, Peabs ettåriga lärlingsprogram för att locka fler kvinnor till yrket. Q

Vad jobbar du med just nu? – Vi är i avslutningsskeendet för Rimnersområdet i Uddevalla, som omfattar två stora projekt, dels Rimnersvallen, som är en kombinerad fotbolls och friidrottsarena, som vi nu bygger om för att klara Superettan-standard för fotbollen och SM-standard för friidrotten. Det andra är nya simhallen Rimnersbadet. Detta är två mycket intressanta projekt. Q

Hur gör du för att hålla uppe motivationen hos medarbetarna? – Jag brukar tänka att vi ska ha samma kartbild allihop, det ska vara tydliga mål. Har alla samma kartbild så brukar det skapa ett engagemang som aktiverar hela laget. Feedback är också bra och är man positiv och visar uppskattning så brukar det höja motivationen. Jag lyssnar gärna på medarbetarna också, goda idéer brukar jag verkställa så ofta det går. Q

Du är själv djupt involverad i hockeyn i Munkedal, hur kan man hämta inspiration från idrottsvärlden? – Det är nog mycket man tar med sig från idrotten, utan att man tänker på det. Jag försökte alltid komma till träningar och matcher väl förberedd när jag själv spelade hockey, det har jag tagit med mig i jobbet. Viljekraften är stor, det kommer alltid talanger som kanske är duktigare i både idrott och på jobbet, men med viljan kan du bestämma mycket hur både matchen och arbetsdagen ska se ut. I lagidrotter lär man sig också tidigt att fungera i en grupp, att läsa av signaler, se till att alla mår bra. Sen får man också tänka på vem som tränar mest, det är givetvis spelarna och yrkes­arbetarna, då måste man som ledare lyssna till deras idéer. Q

HENRIK EKBERG

Marcus Palmqvist Roll: Projektchef på Peab Ålder: 48 Bor: Munkedal Familj: Sambo och två barn Bakgrund i korthet: På Peab sedan 2015, innan dess på Skanska i olika roller i 16 år. Ledarskapsmotto: Ledarskap är en handling, inte en position.

Fler finalister

Från referenstagningen, tre viktiga styrkor: • Kunskap och erfarenhet, förmågan att samverka • Marcus är inte rädd för att ta ett beslut även om det kan vara jobbigt i besvärliga eller obekväma situationer • ​​​​​​​Hålla ihop gruppen och att ta ansvar för projektet och att gruppen skall må bra


8 ÅRETS BYGGCHEF

Nummer 16 • november 2023

Finalist 4

Finalist 5

projekt- och byggledare, gruppchef, Sweco

KMA-chef, BRA Bygg

Angelica Starke

Angelica Starke, Sweco. Q Vad är det bästa med att jobba som byggchef? – Det allra bästa är att få följa utvecklingen av personerna som jag jobbar med. Det är också intressant att se hur grupper med människor samarbetar med varandra i takt med att ett hus tar form. Man växer tillsammans under projektets gång.

Vad gör dig till en bra ledare? – Jag gillar att se människan och är intresserad av deras utveckling och perspektiv. Jag har lätt att engagera mig i deras utmaningar, både stora och små. Mitt engagemang har gjort att jag blivit bättre på att lyssna på varje enskild medarbetare. Q

Vad väger du som byggchef in i begreppet hållbarhet? – Hållbarhet är en otroligt viktig fråga för mig. Det handlar om ett helhetsperspektiv med allt från miljö och social hållbarhet till ekonomi som tillsammans tillgodoser samhällets behov av olika typer av byggnader. Samtidigt måste jag vara medveten om att jag inte får igenom ett enda beslut om inte ekonomin går ihop. Hur återbrukar vi utan att ge avkall på ekonomin? Kan vi göra det även om det inte finns några tydliga processer för återbruk? Q

Vad jobbar du med just nu? – Jag har tidigare arbetat på Sweco men står nu i begrepp att starta ett eget bolag. Jag är konsult och är nu bland annat projektledare för ett företag som heter Hydri som bygger 24 vätgasstationer på mindre än två år. Ambitionen är att få upp infrastrukturen. Jag är också byggledare för projektet Hoppet 2. Det är en nybyggnation av en förskola med fokus på återbruk. Vi har demonterat ett hus och bygger delvis med produkter som fanns på plats. Det är superspännande. Jag har även två uppdrag med hyreshus för Framtidens ByggQ

Kjell Bye

FOTO: SWECO

utveckling, Kvarteret Omställningen och Kvarteret Återbruket. Vi befinner oss i en byggkris, hur tacklar man det som byggchef? – En kris är både en utmaning och en möjlighet. När vi får kniven mot strupen börjar vi ifrågasätta hur vi jobbar. Man behöver vara modig som chef och backa upp medarbetare för att hitta nya affärsmöjligheter. Krisen kan exempelvis bidra till att vi får snurr på återbruket på ett mer övergripande sätt. Q

Hur gör du för att hålla uppe motivationen hos medarbetarna? – Vi genomgår alla olika faser i livet. För mig handlar det om att se vart medarbetaren befinner sig i livet. Ibland vill man utvecklas men andra gånger gäller det bara att försöka klara av arbetet för dagen. Det är viktig att anpassa utmaningen till den fas som medarbetaren befinner sig just nu. Hur många procent av din arbetstid orkar du att utmanas och hur stor del vill du göra på rutin? Blir det för mycket av det utvecklande släcker du motivationen och tvärt om. Q

Vad är det bästa med att jobba som byggchef? – Varje dag är unik och annorlunda. Det är inte statiskt och monotont arbetet. Jag träffa väldigt mycket olika människor och har en möjlighet att påverka min och andras vardag. Det skapar en unik möjligt. Q

Vad gör dig till en bra ledare? – Jag tror att det är viktigt att medarbetarna får en möjlighet att arbeta med ansvar och frihet och därmed styra över sin vardag. Min erfarenhet är att medarbetare växer med sin roll om de vågar och får påverka. Jag gillar att se hur människor växer och tar nya steg. Då kan jag känn att ”gött nu sitter det.” Det är rackarns roligt. Q

Vad väger du som byggchef in i begreppet hållbarhet? – Allt, hållbarhet finns i alla aspekter och delar av en verksamhet. I Byggbranschen arbetar vi med människor, material och transporter. Faktorer som helt klart påverkar vårt samhälle på många olika sätt. Framför allt den sociala hållbarheten. Vi är redan duktiga på allt som gäller miljö och utsläpp men det är också viktigt att involvera det mänskliga spelet. Q

Hur gör man för blir bra på obekväma samtal? – Första sanningen först. Jag säger som det är. Jag uttrycker att det jag ska säga är något som är obekvämt eller att jag är orolig för att medarbetaren inte kommer tycker om det jag vill säga. Jag vill vara transparent och öppen. Om det är ett beslut som har tagits som jag inte håller med om behöver jag inte stå bakom det men jag måste respektera det. Det handlar återigen om att vara modig. Det kan vara läskigt att vara chef och det är många samtal som inte är bekväma. Men jag kan berätta hur jag känner. Mina känslor får gärna visa att jag berörs. Q

SAMUEL KARLSSON

Angelica Starke Roll: Nuvarande roll projektledare och bygg­ ledare. Kommer bli vd och projektledare och byggledare. Ålder: 36 år Bor: Göteborg Familj: Två barn och en man. Bakgrund i korthet: Har tidigare hållit på med synkroniserad konståkning. Utbildning på Chal­ mers väg och vatten och Masterprogram: Design for sustainable delevlopment. Därefter trafikin­ genjör på Partille kommun. Gick vidare till Rot­ partner. Företaget bytte namn till Dayspring och blev uppköpta av Sweco. Där har hon jobbat som biträdande byggledare, projekteringsledare, projektledare, kontrollansvarig och teamledare.

Kjell Bye, BRA Bygg.

Ledarskapsmotto: • Engagemang och mod. • Design your own future. • Och ”Just do it”. Bara gör och ta lärdomar efteråt. Från referensgruppen tre viktiga styrkor: • Hennes engagemang och passion för att göra samhället till en bättre plats för vår nästa ge­ neration smittar av sig. • Grymt strukturerad och har ordning och reda på sina projekt. • ​​​​​​​Tydlig i sin kommunikation och håller sina medarbetare och övriga berörda informerade.

Vad jobbar du med just nu? – Jag är ansvarig för våra stora inköpsavtal på BRA Bygg. Just nu är det ett tufft arbete att säkerställa att våra entreprenörer följer de lagar och regler som gäller på den svenska marknaden. Vi som aktör har som målsättning att alla som är verksamma på våra projekt ska ha justa villkor. Vi ska inte ha någon skit på våra byggen. Det handlar mycket om kontroller, men också att guida och informera. Vi ser många mindre företag som inte förstår hur de kan redovisa att de är sunda. ÄrQ

FOTO: BRA BYGG

ligt och samverkan kommer man vansinnigt långt med. Vi befinner oss i en byggkris, hur tacklar man det som byggchef? – Man får kavla upp armarna och göra det lilla extra, stötta och skapa förutsättningar och involvera medarbetare så att den positiva känslan får ta över. Det är lätt att lockas att köpa något som är lite för billigt för att vara sant när ekonomiska kraven ökar. Vi har dock tur att bygga övervägande del kommersiella fastigheter, en del av branschen som inte är lika kraftigt påverkad av konjunkturen som bostäder. Q

Hur gör du för att hålla uppe motivationen hos medarbetarna? – Lita på dem, stötta och pusha dem så att de vågar fortsätta ta framgångsrika beslut i sin vardag. Samtidigt måste jag vara vaksam på deras välbefinnande så att ingen av dem går sönder. Det är viktigt att våga ta beslut. Åtta av tio beslut är bra, så jobbar vi tillsammans med de två som är kvar Q

Hur jobbar ni med arbetslivskriminalits-­ frågor? – Det är en av de viktigaste hållbarhetsfrågorna. Jag arbetar kraftfullt och aktivt men framför allt med att skapa en opartisk kontrollmöjlighet för våra beställare. Det gäller att bygga relationer med viktiga partners och vägleda dem i det snåriga regelverk som finns. Även om du är inhyrd eller kommer från ett annat land ska du ha samma justa förutsättningar som dina kollegor som gör samma jobb. Jag kallar det människovärdes balansen. Det är en blandning mellan piska och morot att lära entreprenörer att göra rätt. Det är ofantliga summor pengar som det fuskas med. Q

SAMUEL KARLSSON

Kjell Bye Roll: KMA Chef / Avtalsansvarig Centralt Ålder: 57 år Bor: Göteborg Familj: Fru och två vuxna barn samt tre barn­ barn (Och en hund) Bakgrund i korthet: YA i botten, arbetat med verksamhetsutveckling sedan 1987 varav flertalet år utomlands med att bygga verksam­ heter.

Ledarskapsmotto: Våga ta beslut Från referensgruppen tre viktiga styrkor: • Han är en stark arbetskämpe, omhänder­ tagande. •K ompetens både i nya ämnen och djup i befintliga. • ​​​​​​​Kraft att genomföra och få människor att lyssna.


Dörren som skyddar allt och alla. Daloc Säkerhetsdörr dämpar inte bara ljudet av glada hundskall. Den skyddar även mot tjuvar och eldsvådor, matos och brandgaser. Dörren har en unik design som gör att den håller väldigt länge utan att förlora sina skyddande egenskaper. En trygg investering för dig och dina projekt – och för alla som får bo bakom dörren.

Läs mer om Daloc Säkerhetsdörr på daloc.se


10 STATISTIK

Nummer 16 • november 2023

Därför byggs det me Det nya regionsjukhuset i Västerås.

Västerås toppar listan över de 20 största kommunerna i landet där det investeras mest totalt per invånare de tolv senaste månaderna. Det byggs nytt regionsjukhus och flera tunga industriföretag satsar i staden men det finns orosmoln på bygghimlen.

Med byggstartade projekt för 103 miljarder kronor under oktober 2022 till september 2023 så stod de 20 största kommunerna sammantaget för 39 procent av byggstarterna i landet, enligt färsk statistik från Byggfaktas databas. Totalt innebär det dock en nedgång för byggstarter i de här kommunerna på 14 procent i jämförelse mot samma period året före. I resten av landet ökade byggstarterna med sammantaget 13 procent. BYG G E T AV D E T nya regionsjukhuset

i Västmanland bidrar till att Västerås seglar upp i topp på listan med 59 597 kronor i byggkostnad per invånare. Det nya akutsjukhuset är ett av landets största pågående sjukhusbyggen och Region Västmanlands

BILD: REGION VÄSTMANLAND/LINK ARKITEKTUR/CARLSTETDS ARKITEKTER/TMRW:​

största investering hittills. Budgeten för byggnadsinvesteringarna ligger på 5,8 miljarder kronor. Men det byggs mycket mer i Västerås. Flera stora företag som Northvolt, ABB, Alstom och Hitachi investerar i staden och det kan sätta press på bostadsmarknaden där byggandet bromsar in. – Vi har ett väldigt aktivt näringsliv som satsar stort i Västerås. Det är stora arbetsgivare med många anställda som bygger och Isabell investerar. Området Lundberg Finnslätten är glödhett, det är ett verksamhetsområde i norra Västerås, säger Isabell Lundberg, mark- och exploateringschef, Västerås stad. T I D I G A R E H A R D E T byggts mycket bostäder i området som heter Öster Mälarstranden. Där är det färdigbyggt på marken som kommunen har ägt men Peab, JM och det kommunala bostadsbolaget Mimer har fortfarande mark kvar i området som är obebyggt.

Om det blir total tvärnit och det inte byggs några nya bostäder då kan vi hamna i brist igen ganska fort

– Det börjar bli färdigbyggt på Öster Mälarstrand. Det är en satsning som har pågått i många år och nu landar i en färdig stadsdel. Vi har haft ett högt tryck med nya bostadsprojekt och under 2022 var det rekord i antal byggstarter. Det var väldigt många bygglov som blev beviljade och många som kom till byggstart. Nu har det gått ner men de projekt där grävskopan var på plats innan konjunkturen vände, där bygger man färdigt. Vi ser inte lika stor tillströmning av nya projekt men vi har mycket som färdigställs, säger hon. B O STA D S P R O D U K T I O N E N Ä R fortsatt

stor i Västerås men det börjar tippa över så att tillgången är lite större än efterfrågan. Det kommer färdigställas väldigt mycket nya bostäder i Västerås i år och nästa år men det börjar bli svårt att sälja och hyra ut.

Det har att göra med ränteläget och osäkerheten i bostadsrättsföreningarna vad avgiften ut mot kund i slutändan blir, enligt Isabell Lundberg. – Det svänger så mycket från det att man tecknar sig för en lägenhet till det att man flyttar in. Det är ett problem som vi har i hela Sverige, säger hon och fortsätter. – Samtidigt är vi oroliga för vad den här kraftiga inbromsningen innebär på sikt. Vi är fortfarande ett hett område när det gäller nya arbetstillfällen och de människorna måste ha någonstans att bo. Om det blir total tvärnit och det inte byggs några nya bostäder då kan vi hamna i brist igen ganska fort. Det svänger så fort tyvärr. Vi klarar inte av att hantera de här kraftiga ner- och uppgångarna. Vi skulle helst se att det var mer på en normal nivå hela tiden. En tydlig effekt av inbromsningen är att man har märkt att färre söker om bygglov. Det finns många detaljplaner klara med färdiga byggrätter i kommunen men investerarna ligger och väntar på en annan marknad.

– Det har blivit en väldigt kraftig inbromsning i antalet ansökta bygglov. Vi har byggherrar som vi gett markanvisningar till som inte kommer till byggstart utan de begär förlängning och vill vänta tills marknaden ser annorlunda ut och man kan sälja sina bostadsprodukter, säger hon.

I N V E ST E R I N G S STÖ D E T B I D R O G T I L L

att det blev en enorm uppgång av produktion av hyresrätter och det är vi nog inte unika med i Västerås utan det har skett på många håll i Sverige. Isabell Lundberg efterlyser en mer långsiktig bostadspolitik för att undvika det häftiga svängningarna. – Det är positivt att det byggts så mycket hyresrätter eftersom det var en upplåtelseform som få ville bygga under flera år. Men nu kommer en hyresnivå som få konsumenter har svårt att klara av. Det finns en risk att vi får tomma hyresrätter när det blir ett så stort tillskott, säger hon och fortsätter: – Det har varit ett problem med investeringsstödet som har kommit och gått. Det har bidragit till en stor osäkerhet i branschen. Det behövs


STATISTIK 11

november 2023 • Nummer 16

st i Västerås Framtidsvision för Nacka.

en långsiktig bostadspolitik med väldigt långsiktiga åtgärder som går att räkna med över tid som inte förändras från ett år till ett annat. Det är så långa processer. Det kan gå fem till åtta år från det första initiativet till ett projekt tills någon kan flytta in i lägenheterna. Då kan vi inte ha kortsiktiga ekonomiska lösningar för bostadsproduktion. Man behöver veta vad det är som gäller över lång tid, säger Isabell Lundberg. N AC K A S O M T I D I G A R E legat i topp

kliver ned till andraplatsen i sammanställningen över kommunerna som bygger mest. Det är T-baneöverenskommelsen från 2013 som ligger till grund för att Nacka bygger stad i de centrala delarna där de tre nya T-banestationerna byggs. – När vi bygger stad är det ju både bostadsprojekt, arbetsplatser och infrastruktur, och samtidigt byggs tunnelbanan ut av regionen just nu, säger Nina Morling, enhetschef, på exploateringsenheten i Nacka. Att summorna är så höga beror på att det pågår både bostadsproduktion, arbeten med tunnelbanan och att kommunen bygger om

bland annat Värmdövägen, de kommunala gatorna i Orminge Centrum och Älta Centrum. Utöver det har Nacka flera så kallade förnyelseområden där kommunen bygger om gator, bygger ut kommunalt VA och privatpersoner bygger nya villor och bygger till. – Kommande år kommer vi hålla en fortsatt hög takt i utbyggnaden av infrastruktur, och bygget av tunnelbanan fortsätter. Vad gäller Nina bostads och arbetsMorling platsprojekt är det ju en utmanande omvärldssituation just nu som såklart påverkar utbyggnadstakten på kort sikt. Vi har flera projekt igång och många i planeringsstadiet, så på lite sikt ser vi att vi kommer att hålla tempo. Det är naturligt utifrån omvärldsläget att byggtempot tappar fart och byggnation kommer att genomföras när det är möjligt, säger Nina Morling.

T I T TA R V I L Ä N G R E ner i listan så av-

ancerar Göteborg till tredjeplats. Räknar man enbart på totalkostna-

den i investeringar så hamnar kommunen högst i hela landet med investeringar på 22,4 miljarder kronor under det tolv senaste månader. Stockholm tappar dock mark och hamnar på 13 plats i Byggfaktas sammanställning. Både bostadsoch tunnelbanebyggandet minskar. Men kontorsbyggandet ligger kvar på samma nivå som tidigare. Malmö tar sistaplatsen i vår topplista och här minskar byggandet i så gott som samtliga sektorer. – Största nedgången står Uppsala på 17:e plats med en halvering av totalkostnad av byggstarterna per innevånare. SamTor Borg mantaget har de 20 största kommunerna faktiskt drabbats hårdare av den svagare byggkonjunkturen än resten av landet. Bostadsbyggandet faller ungefär lika mycket i dessa kommuner som på andra ställen men de får inte lika stor del i de satsningar inom industri, infrastruktur och offentligt byggande som görs, säger Tor Borg, analyschef, Byggfakta. SAMUEL KARLSSON

BILD: AMANDA WAHLÉN FRITT EFTER ORIGINAL AV MANDAWORKS

ALLT BYGGANDE

Tabellen visar byggandet i de 20 befolkningsrikaste kommunerna. Beräknade byggkostnader för samtliga byggstartade projekt oavsett storlek, kategori och typ. KOMUN

BEF 2022

BYGG 2023

PER PERSON 2023

1.

Västerås

158 500

9 462 000 000

59 697

2.

Nacka

109 248

4 433 000 000

40 577

3.

Göteborg

595 574

22 426 000 000

37 654

4.

Lund

128 378

3 910 000 000

30 457

5.

Norrköping

145 163

4 249 000 000

29 271

6.

Umeå

132 175

3 656 000 000

27 660

7.

Södertälje

102 274

2 704 000 000

26 439

8.

Jönköping

144 947

3 713 000 000

25 616

9.

Sundsvall

99 342

2 495 000 000

25 115

10.

Gävle

103 409

2 491 000 000

24 089

11.

Helsingborg

150 728

3 577 000 000

23 731

12.

Örebro

157 919

2 960 000 000

18 744

13.

Stockholm

984 685

18 433 000 000

18 720

14.

Huddinge

114 308

1 987 000 000

17 383

15.

Eskilstuna

107 857

1 802 000 000

16 707

16.

Borås

114 492

1 768 000 000

15 442

17.

Uppsala

241 870

3 668 000 000

15 165

18.

Halmstad

105 173

1 475 000 000

14 025

19.

Linköping

166 542

2 225 000 000

13 360

20.

Malmö

356 670

4 752 000 000

13 323

KÄLLA:


12 INTERVJUN

Nummer 16 • november 2023

VILL SE OFFENTLIGA AKTÖRER AGERA

Erika Hedgren arbetar på Trafikverket och utsågs i oktober till Årets Samhällsbyggare.

Erika Hedgren har ett starkt intresse för hållbarhet och digital omställning. Hon jobbar som innovationsstrateg inom inköp på Trafikverket och är dessutom adjungerad professor inom byggproduktion och teknik vid Luleå tekniska universitet. Nyligen mottog hon utmärkelsen Årets samhällsbyggare vid Samhällsbyggnadsdagarna i Stockholm. TEXT: ULRIKA VALLGÅRDA

Föreningen Samhällsbyggarna delar årligen ut priser till betydelsefulla personer inom sektorn och det var den främsta som Erika Hedgren knep. Enligt juryn har hon har ”en nyckelroll i omställningen till ett mer innovativt och hållbart samhällsbyggande” och hon ”driver innovationsfrågorna framåt med djup kompetens och stor energi”. Hon beskrivs som en ”outtröttlig motor i omställningsarbetet som gör att vi alla kan känna lite mer tillförsikt inför framtiden”. – Jag blev så klart jätteglad. Men även lite chockad, för jag visste inte ens att jag var nominerad, så det kom ju som en väldig överraskning, säger hon leende när vi pratar om det ett par veckor efteråt. Priset var en skulptur, S-kronan, och ett diplom. Erika Hedgrens forskning handlar om de offentliga beställarnas roll och hur man genom de offentliga affärerna kan agera som en förändringsagent och driva på innovation för Sveriges hållbara och digitala omställning. – Dels handlar det om de statliga myndigheterna som Trafikverket och andra myndigheter inom anläggning, infrastruktur och bygg, dels om alla statliga bolag, regioner och kommuner och deras bolag som också lyder under den offentliga lagstiftningen. Har de ett större ansvar än de privata aktörerna? – Ja, det har de. Privata byggherrar har ett ansvar att skapa vinst till sina ägare, medan vi offentliga byggherrar och beställare har ett samhällsutvecklingsansvar. Q

På vilket sätt går det att få de offentliga aktörerna att ta ett större ansvar? – Vi inom offentliga myndigheter har ju faktiskt regeringen, riksdagen och departementen som vår uppdragsgivare. Kommunerna och regionen har sina regionstyrelser och kommunstyrelser. Så jag skulle säga att det är statlig, kommunal och regional ledning som alla har ett stort ansvar, men också en stor möjlighet att göra skillnad. Q

Och hur går det till? – Det handlar om hur man ser på och använder sin efterfrågan som kund, sina offentliga affärer som ett verktyg för att faktiskt efterfråga morgondagens hållbara lösningar. Det allra första man måste se till är att kravställningarna i en upphandling eller själva regelverken inte står i vägen för utveckling. Att sedan ställa krav på en miljöcertifiering räcker inte, menar hon. – Ett certifieringskrav är visserligen ett incitament att hålla en lägsta-nivå, men skapar ingen utveckling framåt. Att driva utveckling mot nya, bättre lösningar är komplext och det finns ingen enkel kardinallösning. Det handlar om att i grunden förändra synen på offentliga affärer. – De flesta som köper in tjänster, varor och entreprenader idag gör det utifrån ett anskaffningsbehov, ser bara till specifika lösningar och efterfrågar det till lägsta pris. Det är det vi behöver ändra på om vi ska möta morgondagens behov. Och det är bråttom, enligt Erik Hedgren. – Ska vi klara hållbarhetsmålen, där bland annat klimatneutralitet är en viktig del, behöver vi bland annat nyttja digitaliseringens möjligheter, automation, göra saker avsevärt mer resurseffektivt och ställa om till cirkulära flöden. Gapet mellan var vi befinner oss idag och vad vi behöver ha gjort fram till 2030 och 2040 är stort. Offentliga beställare står för drygt 50 procent av efterfrågan inom samhällsbyggnadssektorn. – Tänk om alla dessa skulle agera och använda offentliga affärer för att efterfråga innovation mot hållbarhetsmålen, så att det gav leverantörsmarknadens aktörer en konkurrensfördel att erbjuda det. På det sättet skulle de offentliga affärerna kunna bli ett styrmedel som leder till hållbara innovationer och omställning. Det skulle också få kringeffekter på andra branscher tror hon. Med innovation avses någonting som är nytt eller utvecklat som används och skapar ökat värde. – Då krävs det att någon efterfrågar nya lösningar av olika slag. Det krävs en modig byggherre och beställare som tar rollen som första kund, det krävs affär. För att nå hållbarhetsmålen har därför de offentliga beställarna ett stort ansvar – och en stor möjlighet – att vara den kunden. Det kan vara alltifrån kompetens, metoder, material och teknik till processer, arbetssätt och digitala lösningar. – Men det är inte så enkelt som att man genomför ett projekt där man går från noll till hundra och så har man en implementering som gör skillnad direkt. Det kan ofta vara många projekt som genomförs efter varandra som i slutändan leder till en effekt. Det är en lång resa vi måste göra. På Trafikverket kan det exempelvis handla om att efterfråga elektrifierade arbetsmaskiner. Eller varför inte Q

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Vi behöver tänka om och göra saker på helt andra sätt

digitala lösningar för tågstyrning som inte kräver att man bygger kostsamma järnvägskorsningar med bommar. – Vi behöver tänka om och göra saker på helt andra sätt. Alltifrån när det gäller hur vi jobbar med regelverken till hur vi skapar incitament för marknadens aktörer, till exempel tågoperatörerna så att de installerar en utrustning i sina fordon så att vi kan hålla koll på var alla tåg befinner sig och varna bilister och andra vägtrafikanter som närmar sig en järnvägskorsning. När hon fick frågan om hon ville bli adjungerad professor var det inte själva karriärssteget som fick henne att tacka ja. – Jag kände att det gav mig chansen att vara en förebild för mina döttrar och andra kvinnor i en mansdominerad bransch. Känner du att du får gehör för dina synpunkter och de värderingar du för fram? – Inte alltid. Jag jobbar med frågor som ligger i framkant och det kan vara så att det jag gör idag får gehör om fem år. Det är traditionellt sett ingen innovativ sektor jag jobbar i och jag har fått kämpa ganska hårt att få folk att lyssna. Q

Hur kommer det sig att du själv har blivit engagerad i klimatfrågan och miljön? – Hur kan man inte bli det, tänker jag, när det är vår framtid som står på spel? Q

ERIKA HEDGREN

Ї Ålder: 44 år Ї Gör: Arbetar som Innovationsstrateg inom inköp på Trafikverket och som adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet. Ї Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi och teknologie doktor i träbyggnad från Luleå tekniska universitet. Ї Familj: Man, två döttrar, 10 och 15 år gamla, och en hund. Ї Bor: I Gammelstad utanför Luleå. Ї Gör helst en ledig dag: Umgås med familjen och vännerna, är i stugan eller promenerar med hunden i skogen på sommaren, åker slalom med familjen i fjällen på vintern. Ї Senast spelade låten på Spotify: Kenny Rogers The Gambler – är inte så innovativ i min musiksmak. Ї Senast lästa/lyssnade bok: Tusen strålande solar, av Khaled Hosseini. Ї Senaste resan: Stockholm, i jobbet. Ї Kuriosa: ”Jag är en siffermänniska. Konstigt nog yttrar sig det till exempel i att jag kommer ihåg hur många bokstäver personer har i sitt namn – och ofta första bokstaven – men inte själva namnet.


BARA STÅL SKYDDAR MOT STOCK OCH STEN

Stål är starkare än plast. Och mycket bättre för att skydda motor och växellåda från stubbar, stenar och annat som kan sticka upp. Därför är våra underkörningsskydd gjorda av stål, och standard på alla våra modeller. Det är så vi bygger pickuper som går att lita på. 7 dagar i veckan, 24 timmar om dygnet. Pickuper med hårt arbete i blodet, precis som du.

isuzusverige.se Isuzu D-Max Double Cab fr. 324.900 kr exkl. moms. Bränsleförbr. bl. körn. 8,2–9,2 l/100 km, CO2 bl. körn. 216–241 g/km (WLTP)


14 NYHETER

Nummer 16 • november 2023

Byggboom för kriminalvårdsanläggningar Behovet av kriminalvårdsanläggningar är stort och allt fler fängelser, häkten och anstalter byggs. Enligt statistik från Byggfaktas databas ökar byggkostnadsvolymen för kategorin med närmare 80 procent. Kriminalvården befinner sig i ett mycket expansivt skede. Sedan oktober 2021 har Kriminalvården skapat en bra bit över 1 000 nya platser för intagna, som en följd av det ökade behovet. Det motsvarar sju Peter Åhs medelstora anstalter eller elva medelstora häkten, enligt myndighetens egna uppgifter. Även i Byggfaktas statistik syns Kriminalvårdens satsning Susanne tydligt. KriminalWedin vårdsbyggnader, där fängelser, häkten och anstalter ingår, är den byggkategori som sticker ut mest i statistiken om man ser till procentuell ökning. De senaste tolv månaderna har nämligen byggandet ökat med 78,7 procent (baserat på total byggkostnad) jämfört med föregående tolvmånadersperiod (okt 2021-sep 2022). J Ä M F Ö R V I M E D ytterligare en period

tillbaka (okt 2020-sep-2021) så har årsindex för kriminalvårdsbyggnader ökat med hela 482,4 procent. – Det är sällan man ser så stora ökningar inom en kategori. Det är alltid upplyftande när byggandet ökar, men i just detta fall så är ju orsakerna bakom byggboomen inte

Cirka 50 olika platsökningsprojekt pågår runt om i landet. Skänningeanstalten är efter utbyggnaden en av landets största fängelser med 372 platser. FOTO: KRIMINALVÅRDEN särskilt positiva, säger Peter Åhs, affärsutvecklare på Byggfakta, som tagit fram statistiken. Enligt Kriminalvårdens beräkningar uppgår summan för den totala byggnadsinvesteringen för alla deras projekt (ny- och ombygg-

nation) som de har i gång till cirka 30 miljarder kronor. Här finns även projekt som byggstartat tidigare än för tolv månader sedan med. för avdelningen anstalt, häkte och frivård på

S U SA N N E W E D I N , C H E F

Kriminalvården, har tidigare kommenterat den ”historiskt höga ökningstakten” i ett pressmeddelande från Kriminalvården. – Vi börjar nu få ordentlig utdelning för de insatser som sjösattes för några år sedan. Vi kan dessutom räk-

na med en växande ökningstakt de kommande år. Det här betyder att vi är en betydande tillväxtmotor både lokalt och regionalt, både i ett kort och i ett långt perspektiv. HENRIK EKBERG SUSANNE BENGTSSON

Senaste nytt på byggvarlden.se Med vårt kostnadsfria nyhetsbrev missar du inget!

Hotell på hjul! Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige. Ring 036-393725 www.kaberental.se


15

november 2023 • Nummer 16

KRÖNIKA

Är hoppet ute? N

är jag slog upp gratistidningen Mitti tidigare i höstas möttes jag av artikeln om att Stockholms stad, på grund av att byggtakten är alldeles för låg, missar byggmålet om att färdigställa 10 000 bostäder nu i år. Förklaringen utgjordes av att efterfrågan avseende nyproducerade bostadsrätter och villor till följd av den stigande räntan är för låg. En annan förklaring var höga produktions- och finansieringskostnader som enkelt uttryckt motverkar att skopan sätts i backen. Fastighetsvärldens rapportering, mitt flöde på LinkedIn och samtal med byggbranschens aktörer under diverse branschmingel nu under hösten har inte bidragit till att motverka den bilden. Tillvaron känns rätt så dyster sett till att antalet konkurser har ökat och att det nu rör sig om den högsta siffran på 20 år. För att inte tala om att transaktionsmarknaden är trög och att antalet tvister stadigt ökar.

mån undvika en kostsam tvist. Vad kan man som entreprenör och beställare tänka på? Till beställarbolag kan jag inte nog understryka vikten av att kontrollera om den entreprenör som är tänkt att handlas upp är vid god ekonomisk hälsa och att förmåga finns att fullgöra entreprenaden. Jag får slå ett extra slag för att avtala om säkerheter för att säkerställa fullgörandet av entreprenaden. Glöm heller inte bort att begära in de säkerheter som avtalas. Hävningsrätt kan föreligga om entreprenören underlåter att överlämna avtalad säkerhet. Sett till att obefogade hävningar av avtal kan komma att bli en dyr historia rekommenderar jag dock att advokat konsulteras innan eventuell hävning sker. Slutligen är det viktigt att säkerställa att betalning sker mot värdet av utförda arbeten. Framtunga betalningsplaner bör undvikas. T I L L E N T R E P R E N Ö R B O L AG V I L L jag skicka med

I D E S SA T I D E R är det därför extra viktigt att

vara vaksam för att skydda sig mot att förlora pengar i projekten, och för att i möjligaste

att det är viktigt att säkerställa att beställaren har en plan för att finansiera projektet. Vid minsta tveksamhet kring hur projektet ska

finansieras kan säkerhet avtalas om. Missa heller inte att ställa ut fakturor löpande avseende utförda kontrakts- och ÄTA-arbeten. Bevaka förfallotider och påminn vid utebliven betalning. I vissa fall kan det även vara på sin plats att överväga att avtala om kortare förfallotidpunkter, särskilt om osäkerhet föreligger kring beställarens betalningsförmåga. Ta heller inte på er en kostym som är för stor att bära, och var noga med att följa avtalen. Skicka skriftliga aviseringar om avtalad sluttid inte kan hållas och om ÄTA-arbete/hinder/väsentlig rubbning uppkommer. Se också till att överenskommelser skrivs ned antingen vid separata möten eller följ upp via mejl eller sms.

pet utan vi får alla anpassa oss utifrån rådande omständigheter och sätta vårt hopp till att det snart vänder.

C H E F S E KO N O M A N N I K A Winsth nämnde i ett föredrag på Fastighetskvinnan tidigare i höstas att den svenska ekonomin är som att tugga på rå grönkål. Det kanske inte låter så hoppfullt, men det fick i vart fall mig att tänka på talesättet ”misströsta inte.” Det är inte första gången som Sverige hamnar i en lågkonjunktur. Så nej, vi ska inte förlora hop-

N O R D E AS

MARIA FAHLCRANTZ ADVOKAT, PARTNER, AG ADVOKAT

UR PROGRAMMET

Hur får vi en tillförlitlig nationell materialförsörjning för hållbart samhällsbyggande och krisberedskap?

Karin Lexén Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Larry Söder, Ledamot Civilutskottet, KD

Magnus Ohlsson, vd Heidelberg Materials Cement Sverige AB

Arrangörer: Arrangörer:

Pär Malmberg Särskild utredare

Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap

Joakim Henriksson vd OBOS Sverige

Catharina Elmsäter Svärd vd Byggföretagen

Stefan Fölster Nationalekonom Tankesmedjan Better Future Economics


16 BYGGPROJEKT

Nummer 16 • november 2023

Historisk satsning på idr Ilpo Salmela är arbetsledare på CWN och Jan Kanto är markarbetare på BDX.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Nu slipper barnen åka till Finland för att lära sig simma I fyra år har Haparanda varit utan badhus och barnen har fått simundervisning på finska sidan i Torneå. Nu har kommunen beslutat att bygga både ny simhall och sporthall. Ilpo Salmela på CWN jobbar som arbetsledare på marksidan. Det är fredag eftermiddag en kall och klar vinterdag och några av byggjobbarna har redan hunnit åka hem, men han arbetar fortfarande, och längre bort är en grävmaskin igång. Han blickar ut över området där man redan tydligt kan skönja var bassängen kommer att ligga och var sporthallen ska resas. – Nu håller vi på att justera marken för sporthallens golv, berättar han. Bygget drog igång i juni i år och ska pågå till hösten 2025. Peab är huvudentreprenör och har i sin tur anlitat underentreprenörer som Civil Works Nordic (CWN) och BDX. Det finns flera utmaningar med att bygga ett badhus, konstaterar Ilpo Salmela. – Det är ju en komplex byggnad. Vi bygger långt under marken så vi länspumpar och slår spont runt alltihop för att kunna jobba i säkerhet där nere. Vi har även säkrat under kranen med bergkross och nät.

D E T Ä R M YC K E T installationer som ska göras i ett badhus och även det är komplicerat. – Det ska vara bra ventilation för att hålla borta fukt. Luften måste cirkulera hela tiden. Bredvid det uppgrävda området står väggformarna uppställda. De ska användas sedan när de börjar gjuta

Det är jättetråkigt det som händer i Kiruna, men vi följer ju flera projekt i Sverige och det är jättemånga badhus som byggs som det går bra för väggar. Totalt jobbar det just nu ett 20-tal på byggarbetsplatsen. Markgänget är från Haparanda, andra hälften veckopendlar hit. Markarbetaren Jan Kanto är anställd av BDX. Han bor liksom Ilpo Salmela i Haparanda och ser behovet av ett badhus för kommunen. Hans egna barn är nio och elva år och har fått åka till Finland för att bada och lära sig simma. Under coronapandemin stängde gränsen och då blev det problem, de fick ingen simundervisning. J I M M Y H E N R I KS S O N Ä R teknisk chef

på Haparanda kommun och projektledare för sim- och sporthallen som ännu inte har fått något namn. – Det kommer kanske bli något som har med vårt ortsnamn att göra. Haparanda kommer från finskan och betyder aspstrand, berättar han. Den befintliga friidrottshallen Aspenhallen, som den nya sporthallen byggs ihop med, ska samtidigt byggas ut med bland annat en läktare med plats för 150 personer. Bakgrunden till kommunens satsning är att Idrottshuset med simhall från 1967 är uttjänt. – Sporthallen är ännu i bruk, men simhallen stängde 2019. Det var sådana fuktskador i väggarna och risk att det skulle drabba inomhusmiljön så vi avvecklade den.

Bygget av simhallen påbörjades i somras med Peab som entreprenör. I slutet av 2025 beräknas simhallen och FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA den intilliggande idrottshallen stå klar. I Torneå finns ett fint äventyrsbad med rutschkanor och hopptorn som de kunde hyra in sig på. Men när gränsen stängdes och barnen inte kunde åka till Torneå fick man sig en tankeställare. – Så kommunen beslutade att bygga en egen ny simhall i Haparanda, men lite enklare ungefär som den gamla. Inte så mycket hopp och lek utan mer för idrott, motion och undervisning och som ett komplement till simhallen i Torneå.

Bassängen blir 25 meter lång med fem banor. – Man kan hålla tävlingar på lägre nivå men det är inte några SM-banor, för det hade krävts något helt annat. Kontraktssumman ligger på 209 miljoner kronor för simhallen och sporthallen. Totalt blir det när allt är klart tre hallar – en för innebandy och handboll, en liten för exempelvis bordtennis ovanpå omklädningsrummen och så utvidgas den stora friidrottshallen.

– Vi försöker utnyttja ytorna till max, säger Jimmy Henriksson. Den stora hallen blir tillbyggd för att rymma fler banor så att man kan utöka friidrotten i framtiden. – Dagens tre banor är 175 meter långa men för att uppfylla kraven för tävlingar skulle vi behöva ha fyra banor på 200 meter. Banorna gör vi inte i första omgången, men vi bygger volymen på tak och väggar för att kunna utveckla hallen långsiktigt.


BYGGPROJEKT 17

november 2023 • Nummer 16

ott och bad i Haparanda Illustration av den nya simhallen.

BILD: KENNETH SÖDERLUND, MAF ARKITEKTKONTOR

Jimmy Henriksson är teknisk chef på Haparanda kommun och projektledare för sim- och sporthallen.

FOTO: KIRUNA KOMMUN

Q Ni har inte blivit avskräckta av Kirunas badhusbygge? – Det är en fråga som hela tiden kommer upp. Det är jättetråkigt det som händer i Kiruna, men vi följer ju flera projekt i Sverige och det är jättemånga badhus som byggs som det går bra för. Däremot försöker vi givetvis se till att vi har resurser att kontinuerligt följa upp projektet och jobbar tätt med Peab när det kommer till kostnader och tekniska lösningar.

TA N K E N Ä R AT T bygga så rationellt

som möjligt med beprövad teknik. – Vi är inte ute efter att ta några risker eller testa något nytt. I fokus står hållbarhetsaspekten. Hallen ska stå i minst 50 år. – Vi väljer därför att bygga i betong, prefab-betong och satsar på rostfria bassänger. Vissa lösningar som vi väljer är dyrare, men vi har räknat på att de håller längre och blir billigare i underhåll. När det gäller arkitekturen har

Just nu arbetar man med bygget under marknivå och har slagit spånt runt hela området där simhallen ska ligga. de valt fasader av fibercementskivor i mindre bitar som skiftar i olika blå nyanser och påminner om ett glittrande hav eller älv, berättar han. I undervisningsdelen där barnen ska vara har de runda fönster, i övrigt är det större glaspartier. – Vi försöker se till att fönstren vetter mot norr, så att det inte blir solinstrålning som stör så att vi måste hålla på med markiser och att vi kan hålla jämn temperatur.

Takmaterialet ska vara papp och plåt och innerhöjden sex meter. Det kommer bli ett mindre kafé i anslutning till receptionen. Och så blir det bastu – så klart. – Bastun är viktig hos oss i Haparanda. Det blir en för herrar och en för damer där man kan sitta i tre plan. I december 2025 ska Haparandas nya sport- och simhall vara klar för invigning. ULRIKA VALLGÅRDA

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Haparandas nya idrottshall och simhall Beslut: Kommunfullmäktige i Haparanda beslutade 16 maj 2023 att bygga en ny idrottshall och simhall i centrala Haparanda. Q Byggstart: Juni 2023 Q Färdig att tas i bruk: December 2025 Q Storlek: Ytan för badhuset är cirka 1000 kvadratmeter och för sporthal­ Q

larna cirka 1 800 kvadratmeter. Tota­ lyta för hela nya byggnaden är 5160 kvadratmeter bruttoarea. Q Kostnad: Den totala investeringen ligger på 250 miljoner kronor. Q Entreprenör: Peab Q Entreprenadform: Samverkans­ entreprenad/partnering tillsammans med Haparanda stad.


18 NYHETER

Nummer 16 • november 2023

Larmar om ökat antal fallolyckor I takt med att solceller blir vanligare på hustaken ökar också fallolyckorna. Arbetsmiljöverket larmar nu om ökade antal inspektionsärenden. – Alla tänker inte på att detta är ett arbete som regleras i föreskriften om byggnads- och anläggningsarbeten, säger Agneta Axelsson, handläggare, bygg – och anläggningsarbete på Arbetsmiljöverket.

Dyrare el och statliga stöd har lett till att allt fler investerar i solceller. Men enligt Arbetsmiljöverket frångår många huvudprincipen om gemensamma fallskydd vid montering av solceller på tak. – Ärendena som rör detta har ökat mycket i omfattning den senaste tiden. Vi har haft ett flertal inspektionsärenden med omedelbara förbud, avgiftsföreläggande för sanktionsavgift, inspektionsmeddelanden samt olycksfallsutredning kopplat till det här, säger Agneta Axelsson. Hon menar att det finns en ”ska bara”-mentalitet eller att vissa tänker att det endast handlar om några timmars jobb och då struntar man i skyddsanordningar. Frågan är då vem som bär ansvaret för att det finns fallskydd och att de är korrekt uppsatta? – Det är bygg- och anläggningsföreskriften från 1999 som styr här och Q

Ärendena som rör detta har ökat mycket i omfattning den senaste tiden

då är det byggherren som redan i arbetsmiljöplanen måste fundera på vilka åtgärder som ska vidtas. I dessa ärenden kan privatpersonen Agneta vara byggherre. Men Axelsson när det gäller montering av solceller har oftast solcellsföretaget ett samlat och självständigt uppdrag när privatpersonen köper ett ”paket”. Och om det är så är det solcellsföretaget som har rollen som både byggherre och byggarbetsmiljösamordnare, säger hon och fortsätter: – Sen kommer vi också in på arbetsgivaransvaret, arbetsgivaren har alltid ansvaret för arbetstagarnas säkerhet så att man förebygger fallriskerna. Agneta Axelsson menar att aktörer inom solcellsbranschen verkar okunniga om bygg- och anläggningsreglerna. – Enligt arbetsmiljöreglerna ska det vara gemensamma fallskyddsanordningar på alla fyra sidor av ett tak så att alla kan jobba på ett säkert sätt. Den kunskapen måste man ha. Det är också vanligt att man bygger upp ställningar och

Fallolyckorna ökar i samband med att allt fler väljer att investera i solceller. använder dessa som fallskydd, men då måste man också ha kunskap att bygga dem så att de verkligen fungerar som fallskydd. Är det solcellsföretaget själva som monterar eller brukar de i sin tur anlita en entreprenör? – Min känsla när jag hör med inspektörerna är att företagen har Q

Det tilltänkta nya skolområdet i Tomelilla, markerat i rött, är 5–6 hektar och kan komma att omfatta mer än en skola. Men behovsinventeringen sträcker sig utanför och omfattar cirka 14 hektar.

egen personal som monterar solcellerna. Här ser vi också att branschföreningarna, som till exempel Installatörsföretagen, har blivit mer synliga och vill ta tag i det här problemet och det är mycket bra. Hur ska man agera som privatperson om man funderar på att investera i solceller?

FOTO: GETTYIMAGES

– Man ska anlita kompetenta och seriösa aktörer. Man kan gå in och titta på branschföreningarnas hemsidor om vilka aktörer som uppfyller kraven. På Arbetsmiljöverkets hemsida finns också information på vad som kan vara viktigt att tänka på.

Q

HENRIK EKBERG

Verksamhetsutvecklare Stefan Persson och kommundirektör Britt-Marie McQueen tillsammans med projektledaren Jenny Grettve, arkitekt och strategisk FOTO FABIAN RIMFORS/TOMELILLA KOMMUN designer från When! When!

FOTO: SVERKER BERGGREN/TOMELILLA KOMMUN

Wingårdhs tar sig an munkmodellen i Tomelilla Tomelilla kommun ska använda sig av den så kallade munkmodellen när de gör en behovsinventering inför bygget av en ny skola. Inventeringen görs av arkitekt- och designbyråerna Wingårdhs och When! When! De ska bland annat se om behoven sträcker sig bortom ”bara” en ny skola.

Tomelilla kommuns största skola för årskurs F–6 är i stort behov av renovering. Dessutom behövs mer plats för fler elever. Därför ska kommunen bygga en ny skola på en ny plats. Platsen är bestämd: söder och väster om högstadiet Kastanjeskolan. Men kanske blir det mer än bara en skola. – Uppdraget är bredare. Vi ska se över hela området. Därför påbörjar vi nu en behovsinventering. Kanske visar den att vi är i behov av fler

Detta är ett spjutspetsprojekt som sätter en ny global standard

servicefunktioner eller bostäder också. Det blir en grundlig översyn över hela området, säger Per-Martin Svensson (M), kommunstyrelsens ordförande i Tomelilla kommun. Behovsinventering är nu upphandlad. Den kommer att genomföras av arkitekt- och designbyråerna Wingårdhs och When! When! och arbetet kommer att ledas av Jenny Grettve. – Detta är ett spjutspetsprojekt som sätter en ny global standard. Om vi ska ha breda perspektiv på hållbarhet måste vi exempelvis använda lokala byggmaterial och undersöka vilka förutsättningar vi har i just Tomelilla, säger Jenny Grettve,

arkitekt och strategiskdesigner på When! When! skolområdet i Tomelilla arbetar efter den så kallade munkmodellen, eller Doughnut Economics, som det heter på engelska. Det innebär att man har ett helhetsperspektiv med cirkulärt tänkande som ska vara hållbart ur alla aspekter. – Vi börjar med att titta på projek-

P R O J E K T E T M E D N YA

tet utifrån social och ekologisk hållbarhet, i stället för tvärtom, då man börjar med en budget som sedan kan visa sig ge kostnader på andra håll. Wingårdhs och When! When! visar att de tittar på helheten. Nu kommer vi att få en övergripande kalkyl och få konkreta förslag innan vi går in i nästa fas, som blir budgetprocessen, säger Britt-Marie McQueen, kommundirektör på Tomelilla kommun.

Behovsinventeringen för det nya skolområdet börjar omgående och kommer bland annat att omfatta dialoger med berörda parter, inklusive elever. ANNA SJÖSTRÖM

Läs mer om munkmodellen här!

Q

Munkmodellen Munkmodellen (doughnut-modellen) är ett sätt att visualisera ekonomi. Namnet har den fått eftersom den bildsätts med en munkliknade cirkel. Munkens inre cirkel illustrerar den sociala grund som garanterar alla människor tillräckliga basala resurser. Munkens yttre cirkel representerar

Q

de planetära gränserna som utgör både de biofysiska förutsättningarna såväl som begränsningarna för samhällsutvecklingen. Det njutbara, säkra, och långsiktigt hållbara utrymmet för mänskligheten finns inuti munken. Flera städer runt om i världen utforskar munkmodellens potential som verktyg i

olika delar av hållbarhetsarbetet, bland annat Amsterdam, Köpenhamn och Bryssel. I Sverige är Tomelilla den första kommunen som testar modellen. De har sedan 2021 arbetat med att på olika sätt integrera munkmodellen i planering, uppföljning och utvärdering.

KÄLLA: TOMELILLA KOMMUN, IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET


MEDLEMSERBJUDANDE

Medlem i Byggcheferna? Nu får du läsa Byggvärlden +Plus kostnadsfritt i 6 månader Obegränsad tillgång till allt digitalt innehåll

Fördjupande analyser och rankinglistor

Senaste branschnyheterna

Statistik från hela byggbranschen

Aktuella reportage och intervjuer

E-tidning

TILL ERBJUDAND

ET

Medlemserbjudande

6 månader kostnadsfritt därefter 49 kr/mån (Ord. pris 199:-)

Säg upp när du vill!

www.byggvarlden.se/byggcheferna


20 MOTOR

Nummer 16 • november 2023

Opel Movano rymmer mycket last och finns i flera olika storlekar.

FOTO: OPEL

Transportbil i det större formatet Opel Movano är en fossildriven transportbil för den som behöver lasta mycket. Bilen säljs i flera olika utföranden och storlekar, men eldriften lyser än så länge med sin frånvaro.

I Tyskland har Opel valt att slå på stora trumman för den eldrivna versionen av Movano, men den kommer av allt att döma inte att tas in i Sverige. Här får vi istället hålla tillgodo med en 2,2-liters dieselmotor som uppfyller utsläppstandarden Euro 6d och har effektuttag på 120, 140 eller 165 hästkrafter. N YA M OVA N O U P P G E S ha betydligt lägre driftskostnader än tidigare, och Opel räknar med att det handlar om cirka 20 procent lägre kostnader för underhåll, reparationer och däck samt 11 procent lägre kostnader för drivmedel. Värt att notera att det inte finns automatisk växellåda utan samtliga versioner har sexväxlad manuell växellåda. I Sverige kostar en fossildriven Movano från 387 900 kronor plus moms och det innebär att det sannolikt aldrig skulle gå att spara in mellanskillnaden genom att välja en

Plus Många olika utföranden Q Lastar mycket Q

Minus Q Q

Hög malusskatt Ingen elektrifiering

Förarmiljön är enkel och avskalad.

Nya Movano uppges ha betydligt lägre driftskostnader än tidigare eldriven version som kostar nästan dubbelt så mycket i Tyskland. Som transportbil uppfyller Opel Movano de flestas önskemål eftersom det är enkelt att konfigurera den efter verksamhetens behov. Skåpbilskunder kan välja mellan fyra längder, L1: 4 963 millimeter; L2: 5 413 mm; L3: 5 998 mm och L4: 6 363 mm. Till det kommer de tre höjderna H1: 2 254 mm; H2: 2 522 mm och H3: 2 760 mm. B E R O E N D E PÅ M O D E L L är den max-

imala lastkapaciteten mellan 8 och 17 kubikmeter, och det finns plats

FOTO: OPEL

Skjutdörren på höger sida underlättar lastning, som tillval finns även FOTO: OPEL skjutdörr på vänster sida.

för upp till fyra europapallar. Bruttovikterna sträcker sig från 2,8 till 4 ton, med en maximal nyttolast på 1,8 ton. Det går även att konfigurera samtliga modeller för att maximera lastkapaciteten upp till taket.

vägassistanspaketet. Det är snålt eftersom det blir allt vanligare att all säkerhetsutrustning ingår i grundpriset. Även larm och däcktrycksövervakning är tillval som Opel borde skickat med som standard.

M OVA N O

F Ö R A R M I L J Ö N Ä R E N K E L och avskalad och ger till en början ett gammeldags intryck. Till exempel

ÄR

STA N DA R D U T R U STA D

med hytt som har en rad med tre sittplatser, men det går även att beställa hytt med en andra rad som har plats för fler passagerare. I likhet med de flesta andra moderna transportfordon har Movano förarassistanssystem som till exempel autobroms, hjälp för start i backe samt backkamera. Tyvärr är inte filhållningsassistans, automatisk hel- och halvljus, trafikskyltsavläsning standard utan är tillval som ingår i det så kallade

är pekskärmen endast på fem tum, men å andra sidan finns det tydliga knappar som styr de viktigaste funktionerna och det är en lösning som de flesta brukar föredra. Inte minst med tanke på att det är enklare att hantera knappar när man kör istället för att tvingas ta blicken från vägen för att bläddra på en pekskärm.

Fakta Opel Movano 2024 Pris: Från 387900 kronor exklusive moms Motor: Fyrcylindrig diesel, Euro 6d Max effekt: 88 kW/120 hk, 103 kW/140 hk och 123 kW/165 hk Max vridmoment Nm: 370 Längd mm: Från 4 963 Höjd mm: Från 2 254 Bränsleförbrukning l/100km blandad: Från 6,0

PETER FREDRIKSSON


HUR LEDER VI OMSTÄLLNINGEN? Kraven på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ökar. Är branschens chefer rustade att möta dem? Hur ser förutsättningarna ut för att leda hållbara byggen? Det har vi låtit Bygg­ chefernas medlemmar svara på.

Resultatet visar bland annat att knappt hälften av cheferna har utbildats i hållbarhet – samtidigt som sju av tio uppger att de har hållbarhet som ett direkt ansvar. Vad innebär det för branschen? Och för den enskilda chefen?

Läs rapporten gratis på byggcheferna.se

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se


22

Nummer 16 • november 2023

PRODUKTNYHETER AV ANNIKA RÅDLUND

Visselblåsarverktyg Crona Software har nu lanserat Crona Visselbox. Detta visselblåsarverktyg är utformat för att hjälpa företag att uppfylla EU-direktiven om visselblåsning samtidigt som det ska främjar en öppen och etisk arbetsmiljö. 17 december 2023 kommer alla privata arbetsgivare med minst 50 anställda att behöva anpassa sig till den nya visselblåsarlagen. Q 100% anonymitet - trygg kommunikation för alla. Q EU-direktivskompatibel, det vill säga uppfyller aktuella krav. Q Säker ärendehantering. Logga in med Bank-ID och hantera rapporter effektivt. Q Det går att skapa en unik plattform - med egen visselblåsarsida anpassad efter ditt företags branding. www.crona.se Q

Ställbar vinkelhake Quattro 270 har ett roterbart blad med fasta lägen för 45-, 90- och 135-gradersvinklar och är dessutom helt hopfällbar. Bladet kan rotera trekvartsvarv vilket innebär att man får två positioner där bladet står i 90 grader. Det ger en möjlighet att välja mellan ett skarpt ytterhörn, precis som på en vanlig vinkelhake, och ett avrundat ytterhörn som underlättar om exempelvis lite byggplast eller skum sticker ut och är i vägen längs skarven där man vill mäta. I den ena positionen så slipper man också skåran i anslaget som krävs för att bladet skall kunna fällas in, något som underlättar om man jobbar med tunna plåtdetaljer som annars riskerar att glida in i skåran. www.hultaforsgoup.se

Q

Handtag och knoppar i rostfritt stål Beslag Designs senaste tillskott är beslagen Helix Stripe i mörk brons. Finns i olika modeller och med dess bruna toner med rökgråa inslag passar de till många stilar. Finns även som dörrhandtag. www.beslagdesign.se

Q

Borrhammare med dammutsug Bosch GBH 18V-22 Professional är en kompakt sladdlös borrhammare i två­ kilosklassen, Den har optimerats för installationsarbeten som utförs över huvudhöjd, vilket gör det enklare för exempelvis elektriker att borra hål för taklampor. Q Borrhammare med idealisk storlek och balans för installationsarbete över huvudhöjd. Q Effektiv dammutsugning för en renare och mer hälsosam arbetsmiljö. Q Instegsverktyg med alla funktioner och gediget användarskydd. Q Batterisystem med flera märken sparar tid, utrymme och pengar. www.bosch-professional.com/se/sv/ Q

Ny arbetssko från Heckel Blue Line-kollektionen från Heckel är metallfria, istället används komposit och textil i spikskyddet – vilket ska göra dem extra bekväma. Q De har GTX läder och Boa Fit-­ snörningssystem och bra ergonomi. Q Passar arbetare inom bygg- och anläggningsbranschen och allt från rörmokare till trädgårdsmästare. Q Finns i fyra olika modeller. Q Macsole-teknologin är Heckels egen teknologi för gummisulor, tillverkade av exklusiva blandningar av nitrilgummi som ska skydda i extrema temperaturer. www.osloworkwear.no Q

Ytterdörr med lågt U-värde

Swedoors tillval ECO ska ge goda isolerande egenskaper med ett lågt U-värde. Dörren Classic Rossini ECO är inspirerad av klassisk arkitektur från förra århundradet med dekor på utsidan och språrfräsning på insidan. Den moderna konstruktionen ska ge en mycket slitstark dörr som uppfyller hårda kvalitetskrav. U-värde: 0.75. www.swedoor.se

Q

Skyffel som klarar -40°C Gardena combisystem snöskyffel KST 40 är optimal för snöröjning på mindre ytor. Skyffeln är resistens mot salt och kyla och klarar temperaturer ner till -40 °C. Skyffeln är kompatibel med alla Gardena combisystem-skaft. www.gardena.com/se

Q

Tydliga skyltar

Personalskylt i gammaldags stil framtagen av Happy Print .Skyltfabriken har många alternativ för både företag, bostadsrättsföreningar och privatpersoner. Det finns flera olika stilar och motiv, som till exempel; Privat mark, Laddplats, Återvinning, Parkeringsplats, Kameraövervakning med mera. www.happyprint.se

Q



24

Nummer 16 • november 2023

Nyligen upphandlade projekt

Konkurser i byggbranschen

Byggentreprenör

FÖRETAG

Projektnamn

Projektrubrik

Kommun

Bygg­kostnad

Dime Usinovske

We Construction Göteborg AB

Fiskodling

Nybyggnad av fiskodling i Kall, Åre kommun

Åre kommun

700 mkr

Stefan Erixon

Nåiden Bygg AB

Hertsöskolan

Nybyggnad och rivning av skola i Luleå

Luleå kommun

366 mkr

Hanna Ivansson

Lindbäcks Bygg Aktiebolag

Furiren - Surbrunnshagen etapp 2

Nybyggnad av flerbostadshus i Surbrunnshagen, Falun, etapp 2

Falu kommun

250 mkr

David Sundström

Lindbäcks Bygg AB

Östra Stråket NKC, Kiruna nya stadskärna

Nybyggnad av flerbostadshus i Kiruna

Kiruna kommun

Ej officiell

Roger Barkman Johan Norenäs

NCC Sverige AB

Takryttaren

Nybyggnad av flerbostadshus i Uppsala

Uppsala kommun

200-250 mkr

William Hallin

MVB Syd AB

Vikingaskolan

Rivning och nybyggnad av f-9 skola i Linero, Lunds kommun

Lunds kommun

200-250 mkr

Fredrik Grind

Snickarbolaget i Uddevalla AB

Torslandaskolan

Nybyggnad av en F-6 skola i Torslanda

Göteborgs stad

216 mkr

Olle Olsson Mani Mozaffari Andreas Persson

Peab Sverige AB

LPR Logistikposition Ramlösa, et 2

Nybyggnad av logistiklokaler i Långeberga, Helsingborg

Helsingborgs stad

150-200 mkr

Anders Nolander

Bra Bygg AB

Air Port City vid Flygplansmotet

Nybyggnad av logistiklokal och lager i Landvetter

Härryda kommun

100-200 mkr

Robin Ansin

Wisab Bygg AB

Klintehamn

Nybyggnad av SÄBO i Klintehamn

Gotlands kommun

100-180 mkr

Henrik Andersson

Henrik Anderssons Byggnads AB

Roslättsskolan

Om-ny- och tillbyggnad av skola i Svedala

Svedala kommun

Ej officiell

Mikael Jönsson

SERNEKE Sverige AB

Väröbackaskolan

Till- och ombyggnad av skola i Väröbacka, Varberg

Varbergs kommun

100-150 mkr

Kristian Bergman

Skanska Sverige AB Region Hus Sydost

Hedenstorp

Nybyggnad av industrihus i Jönköping

Jönköpings kommun

Ej officiell

Roland Turesson Ulf Werner

Turessons Bygg i Varberg AB Nära Hem AB

Tärnan

Nybyggnad av nytt kvarter, Varberg

Varbergs kommun

Ej officiell

André Lundsten

Nåiden Bygg AB

Vuxenutbildning - Champinjonen 1

Om- och tillbyggnad av skola i Umeå

Umeå kommun

90 mkr

Mattias Nordahl

Vaner AB

Magasin 3

Hyresgästanpassning av kontor m.m. i Stockholm

Stockholms stad

90 mkr

Ulf Werner Pär Börjesson

Nära Hem AB

Fyrstrandsbyn et 4

Nybyggnad av bostäder, Varberg

Varbergs kommun

80-90 mkr

Anders Larm

Totalentreprenad i Umeå AB

Ersboda handelsplats

Nybyggnad av livsmedelsbutik mm i Umeå

Umeå kommun

70-90 mkr

Pär Börjesson

Nära Hem AB

Västerport, Lott 9

Nybyggnad av bostäder i Varberg

Varbergs kommun

50-100 mkr

Damjan Maksovic

Rune Adielsson Byggnads AB

Propellern 11

Renovering, om- och tillbyggnad av industrifastighet på området Stallbacka i Trollhättan

Trollhättans stad

Ej officiell

Christopher Arping

Svea Byggteknik AB

Rydboholm

Nybyggnad av multihall i Österåker

Österåkers kommun

60-80 mkr

Lars-Åke Andersson

GBJ Bygg AB

Vindskivan

Nybyggnad av industrihus i Kristianstad

Kristianstads kommun

60-70 mkr

Michael Hjälmeby Viktor Hjälmeby

Willa Entreprenad i Göteborg AB

Banvaktsvägen

Nybyggnad av bostäder i Göteborg

Göteborgs stad

60 mkr

Christopher Arping

Svea Byggteknik AB

Rydboholm

Nybyggnad av idrottshall i Österåker

Österåkers kommun

50-70 mkr

Joacim Bolin

BWN Bygg AB

Brf Keramiken

Nybyggnad av parhus i Nacka

Nacka kommun

50-70 mkr

Henrik Andersson

Henrik Anderssons Byggnads AB

Drabantvägens Förskola

Nybyggnad av förskola i Stångby

Lunds kommun

50-60 mkr

Wilhelm Fredholm

JSB CONSTRUCTION AB

Kungsparken

Nybyggnad av bostäder mm i Mörrum, Karlshamn

Karlshamns kommun

40-60 mkr

Henrik Ljungdahl Jenny Tures

MVB Väst AB

Kortedala

Ombyggnad av flerbostadshus i Göteborg

Göteborgs stad

30-40 mkr

Mikael Skanby Anders Ekberg

Treano Bygg AB

Malmöhus nr 30

Utvändigt underhåll av flerbostadshus i Malmö

Malmö stad

Ej officiell

Andreas Furubom

Peab Sverige AB

Nytt kontor för Leksandsbostäder

Nybyggnad av kontor och förråd m.m i Limhagen i Leksand

Leksands kommun

30-40 mkr

Linn Ha

Henrik Anderssons Byggnads AB

Klockaregården

Nybyggnad av förskola i Strövelstorp, Ängelholm

Ängelholms kommun

30 mkr

Per Lygnholm

Byggfokus Väst Entreprenad AB

Krokslättsskolan, Hus A

Invändig ombyggnad av skola i Mölndal

Mölndals stad

30 mkr

Anton Johnsson Daniel Andersson Magnus Jörgensen

We Construction Malmö AB

Kv Gäddan etapp 2

Ombyggnad till gymnasieskola i Malmö

Malmö stad

Ej officiell

Claes Johansson

CJ Byggtjänst AB

Gladö Industriområde

Om- och tillbyggnad av industrioch verkstadsbyggnad på Gladö, Huddinge

Huddinge kommun

Ej officiell

Fredrik Fridlund

Jiben AB

Tensta gymnasium, hus A

Renovering av skola i Tensta, Stockholm

Stockholms stad

Ej officiell

André Persson

Byggtjänst i Åre AB

Hamre etapp 1

Nybyggnad av parhus i Åre

Åre kommun

20-30 mkr

Martin Birgersson

Thage i Skåne AB

Bussdepå

Tillbyggnad av bussdepå i Lund

Lunds kommun

Ej officiell

Hannah Landgren

BYGGFAKTA HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV NYLIGEN UPPHANDLADE BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT AV VARIERANDE STORLEK.

KOMMUN

Stockholms län JVS ENTREPRENAD AB Rotbyggen 2.0 AB Bingselius Bygg AB Kungs-Glas & Bygg AB Agria Bygg AB ADAMO Byggservice AB Stark Montering AB LS Tak Sverige AB Convalia AB Safe Up Byggnadsställning AB Byggnadsbolaget Skadi AB Bygg o badrumsentreprenader i Stockholm AB Siljans Plåt & Bygg AB Nordic Holding Emporium AB Croswe All Service AB T Bygg & Måleri Konsult AB Äppelviken Bygg AB Uppsala län Robin C Holding AB Södermanlands län Sandabacken Bygg AB Adam Nordin AB Östergötlands län Torpheimer System AB Norrköpings Bygg & Måleritjänst AB Byggeffektiv i Linköping AB Jönköpings län Sven Anderssons Rör AB Kronobergs län PS bad AB Entreprenad Sweden AB SM Autocenter i Växjö AB Kalmar län Modig Bygg AB Blekinge län Nättraby Plåtslageri AB Bygg o Markentreprenad i Blekinge AB Skåne län H15 MODULER AB AB Nilsson & Johansson El Anders Xet Erikssons Bygg AB Skånska Bad AB Swedin Trade AB JHT Fastighetsteknik AB Davidssons Consulting Europe AB We Got This AB T.Q Reslövs Energi AB MNM Bygg & Fastighet AB Hallands län Dagnex Montage AB Västra Götalands län Stinol AB GBG bygg Groups AB RPM Entreprenad & Konsult 2 AB Algeröd Jokumsen Fastighetsbolag AB Mario's entreprenader AB E.R.C Bygg AB Nentreprenad AB Daniel Bygg och måleri AB KHG Kakel AB GM Service in West AB Värmlands län AB Wermlands Byggplåt K&J Diving AB Örebro län Lanna Fönster AB Sydnärke Rör Och Montage AB Dalarnas län Jemths Rail AB Gävleborgs län Brynäs Glas AB M Gräv & Entreprenad AB Gefle Rail Consulting AB JMB Entreprenad Sverige AB MnD Kakel Bygg AB Västernorrlands län Bartvent i Stockholm AB Epmek AB Norrbottens län Husvikhus i Kiruna AB

Hägersten Sundbyberg Västerhaninge Stockholm Haninge Nykvarn Stockholm Åkersberga Stockholm Skogås Stockholm Vallentuna Stockholm Stockholm Upplands Väsby Stockholm Tyresö Uppsala Strängnäs Nyköping Linköping Norrköping Linköping Mullsjö Växjö Växjö Älmhult Nybro Nättraby Karlskrona Helsingborg Tågarp Kristianstad Helsingborg Oxie Svedala Ystad Helsingborg Helsingborg Helsingborg Åled Kållekärr Partille Viskafors Henån Angered Lindome Angered Göteborg Gråbo Ytterby Karlstad Karlstad Vintrosa Örebro Orsa Gävle Bollnäs Gävle Bollnäs Gävle Långsele Utansjö Kiruna

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV ­F ÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.


Effektivisera ditt arbete med SMART SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden. Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna. SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat • Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar • Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval • Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter • Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter • Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post • Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas


26 NAMN OCH NYTT

Nummer 16 • november 2023

Årets Arkitekturkommun för fjärde gången Karlstad vinner utmärkelsen Årets Arkitekturkommun för fjärde gången i följd. Karlstads framgång förklaras av ett gott omdöme från arkitektkåren samtidigt som Karlstad ligger bra till när det gäller byggtakt, rutiner och lagefterlevnad.

Utmärkelsen Årets Arkitekturkommun lyfter kommuner som lyckas kombinera goda villkor för att utveckla arkitekturen tillsammans med att hantera bostadsförsörjningen och ambitioner om att minska klimatpåverkan. Utmärkelsen delas ut i samarbete mellan HSB Riksförbund och Sveriges Arkitekter. – Det är helt fantastiskt att vi kunde vinna i år igen, en otrolig prestation. Jag är mycket glad och stolt över priset som är ett kvitto på att byggtakten varit fortsatt god och att vår samverkan med arkitektkåren och andra i byggbranschen fungerar mycket väl, säger Anders Tallgren (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Karlstad. – Vi är verkligen glada över att få ta emot priset ett år till. Det ger oss uppmuntran och ett betyg på att det sätt vi jobbar på med byggprocessen, från planläggning till färdiga byggnader, och i samverkan med aktiva aktörer, är framgångsrikt och uppskattat av branschen. Något som kommer Karlstadsborna till del genom mer, snabbare och bättre byggande, säger Marie Eddeborn, tf stadsbyggnadsdirektör. – Vi är glada att för sjunde året i rad lyfta fram de kommuner som jobbar bäst med arkitekturen och samtidigt strävar efter att tillgodose bostadsbehovet och minska byg-

Jessika Lundgren, vd, HSB Värmland, Henrik Sjöberg, stadsarkitekt, Karlstads kommun, Anders Tallgren, ordförande stadsbyggnadsnämnden, Karlstads kommun och Tobias Olsson, förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter. FOTO: SVERIGES ARKITEKTER gandets klimatpåverkan. Den bästa grogrunden för vackra och hållbara livsmiljöer finns i de kommuner som skapat ett gott samarbetsklimat med sina invånare, byggaktörer och arkitekter, säger Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter. Arkitekturkommun bygger på två olika komponenter. Den första är ett index som är skapat utifrån en enkätundersökning riktad till Sveriges arkitektkår. I enkätundersökningen

UTMÄRKELSEN

ÅRETS

har arkitekterna ombetts bedöma dialogklimatet mellan kommunen och arkitekterna och även arkitekturkompetensen i kommunen, hur kommunen arbetar för att utveckla arkitektoniska värden med mera.

Den andra komponenten i utmärkelsen bygger på offentlig statistik från SCB. Här värderas landets kommuner utifrån förmågan att planera byggande ställt i relation till befolkningsutvecklingen, hur

väl planerna realiseras men också hur väl kommunerna lever upp till lagkrav vad gäller riktlinjer för markanvisningar, översiktsplanering med mera. REDAKTIONEN

Topp-tjugo-listan: 1. Karlstad 2. Borås 3. Landskrona 4. Sundsvall

5. Tyresö 6. Lund 7. Växjö 8. Järfälla

9. Örebro 10. Helsingborg 11. Gävle 12. Karlskrona

13. Eskilstuna 14. Västerås 15. Täby 16. Malmö

17. Botkyrka 18. Uppsala 19. Skellefteå 20. Sollentuna

FÖRETAGSPAKET

50%

i 12 månader för hela företaget

Håll hela företaget uppdaterat med de senaste nyheterna www.byggvarlden.se/foretagspaket

www.byggvarlden.se/foretagspaket


NAMN OCH NYTT 27

november 2023 • Nummer 16 Ny affärsområdeschef på PE Teknik & Arkitektur

Den 1 januari tillträder Johanna Karlgren som chef för PE Teknik & Arkitekturs affärsområde Byggnad, med plats i företagets ledJohanna ningsgrupp. Hon är Karlgren civilingenjör inom väg och vatten. Hon har arbetat som byggnadskonstruktör sedan hon tog examen på KTH i Stockholm 1999. Till PE rekryterades hon som gruppchef för fyra år sedan och blev i februari 2021 sektionschef för Byggkonstruktion i Stockholm. Den tidigare chefen för affärsområde Byggnad Jonas Sindler har innehaft posten sedan 2020. Nu byter han bana och satsar på att utbilda sig inom möbelsnickeri och byggnadsvård. Q

Från Skanska till Vasakronan

Jonas Törnå är utbildad högskoleingenjör och har närmare 14 år inom asfaltbranschen. Han har arbetat i flera olika ledande roller Jonas som bland annat omTörnå rådeschef och kommer närmast från en roll som area manager på NCC inom både utläggning och tillverkning av asfalt.

Sveriges Arkitekter får utredare från Regeringskansliet

Anki Kaplan Wikström är ny i rollen som samhällspolitisk utredare på Sveriges Arkitekter. Tidigare har hon varit stadsarAnki kitekt i Nacka och Kaplan avdelningschef för Wikström bygglov i Stockholm. Nu senast kommer hon från jobbet som departementssekreterare på Regeringskansliet, där hon var verksam i sex år. På Sveriges Arkitekter ska Anki bevaka översynen av Boverkets byggregler (som förbundet är starkt kritiskt till) och svara på remisser, nu närmast den om certifierade byggprojekteringsföretag. Q

Martin Kron är ny chef för Investeringar och projekt på Vasakronan. Han är civilingenjör och har en lång bakgrund inom Skanska där Martin han haft en rad oliKron ka roller i ledande befattningar. Bland annat inom Skanska Commercial Emil Jansbo tillträder som Development i Sverige och i Fin- CFO i Emilshus Q Emil Jansbo har land där han var ansvarig för den nu tillträtt rollen kommersiella projektutvecklingen. som Chief Financial Han kommer närmast från en roll Officer, CFO. för bolainom Skanska Commercial Deveget. Han efterträder lopment Nordic,med ansvar för att Jonas Karlsson som bygga upp den långsiktiga förvalthar valt att lämna sin ningsportföljen. Emil tjänst. Jonas Karlsson Martin Kron tillträder under Jansbo kommer att fungera våren och ingår då i ledningen för som rådgivare till boVasa­ kronan. Han efterträder Jan-­ Erik Hellman som tidigare i höstas laget fram till årsskiftet. Emil är civilekonom från Linköannonserade att han har för avsikt att lämna bolaget för en tjänst som pings universitet och har en gedigen erfarenhet från såväl fastighetssekvd ICA fastigheter. torn som finans- och kapitalmarkHon blir hållbarhetsansvarig nad samt revision. Emil kommer på Bygg & Konsult närmast från en roll som CFO på fastQ Göteborgsbaseraighetsbolaget Intea och har tidigare de Bygg och Konsult varit bland annat CFO på Randviken AB nästa steg i sitt Fastigheter och Head of Finance på hållbarhetsarbeSavills Investment Management. te och anställer en Han har även varit avdelningschef hållbarhetsansvainom PwC. rig – Amanda ÖrteAmanda gren. Hon kommer Bravida tillsätter ny chef för Örtegren närmast från en roll Special Projects Q Martin Syberg som konsult på Öbergs Miljö & Kvatillträder som ny litetskonsult AB i Göteborg, där hon chef för Bravidas arbetade med att hjälpa olika föreaffärsområde Spetag i olika branscher. Dessförinnan cial Projects, PMO. har hon bland annat läst samhällsHan har en lång miljövetarprogrammet på hanbakgrund från fastdelshögskolan med inriktning mot Martin ighets- och energistatsvetenskap och miljö Syberg sektorn, infrastrukSvevia rekryterar arbetschef tur och andra samfrån NCC hällsbyggande områden. Martin Q Den 7 november tillträder Jonas kommer senast från Sweco (tidigare Törnå som arbetschef för utlägg- Metria) som affärsområdeschef för ning av asfalt inom division Indu- planering och mätning. stri. Jonas kommer att leda arbetet Mika Sundholm, tidigare chef för inom arbetschefsområde Mitt som Special Projects tillträder samtidigt sträcker sig över Västmanland, Öre- en ny roll som Senior Advisor för bro och Värmland. PMO. Q

Nu även Webbutik Vägmärken Trafikanordningar Fordonsbarriärer Avspärrning

www.vagjobb.se

Swecon Sverige rekryterar ny vd

Ulf Hellström har rekryterats som ny vd för Swecon Anläggningsmaskiner AB i Sverige Han kommer närmast från en tjänst som AfUlf färsområdeschef för Hellström ABB Motion i Sverige och har en lång framgångsrik karriär inom ABB bakom sig. Ulf kommer att vara placerad vid Swecon Sveriges huvudkontor i Eskilstuna och tillträder sin tjänst den 8 januari 2024. Q

Ny chef för Arkitektur på PE Teknik & Arkitektur

Den 17 januari tillträder Fredrik Toller som chef för PE Teknik & Arkitekturs affärsområde Arkitektur, med plats i företagets ledningsFredrik grupp. Han kommer Toller närmast från en roll som chef och affärsutvecklingsstrateg på Sweco Architects. Han tog sin examen i landskapsarkitektur på SLU Ultuna 2003 och har arbetat i konsultbranschen alltsedan dess, de senaste tio åren i olika chefsroller. Den tidigare chefen för affärsområde Arkitektur, Marika Axén, väljer att gå vidare till nya utmaningar efter att ha arbetat i bolaget sedan 2007. Q

Mexl rekryterar från Svensk Byggtjänst

Mexl förstärker sitt team med Mats Werner som senast kommer från Svensk Byggtjänst och som är ett känt namn inom hela svensMats ka anläggningsWerner branschen. Han har varit huvudförfattare till ett antal publikationer, som exempelvis AMA AF 21, MER Anläggning och Motiv MER. Mats har även varit redaktör för ett antal av Trafikverkets krav- och rådsdokument. Utöver detta har Mats även under många år agerat som expert och rådgivare för beställare och konsulter i stora projekt, däribland Förbifart Stockholm och Västlänken i Göteborg. Mats kommer i sin nya roll på Mexl bland annat att utbilda den yngre generationens samhällsbyggare med målsättningen att få en större kunskap och förståelse för anläggningsbranschens regelverk. Utöver utbildning kommer Mats även att fortsätta med sitt engagemang inom AMA Anläggning och AMA AF samt expertrådgivning. Q

Aarsleff Pipe Technologies har fått ny vd

Tidigare vice vd Victor Julin intar vd-posten. Med sammanlagt 17 år i branschen, varav 13 år från flera olika positioner på Aarsleff Pipe Techno-

Q

logies, blir nu Victor Julin vd för bolaget. Som ny vd kommer han att fokusera på att öka tillväxten och stärka företagets marknadsledanVictor de position inom Julin schaktfri ledningsförnyelse i mark och relining i fastighet.

Nabo välkomnar ny HR-chef

Madeleine Robinson Rundgren blir ny HR-chef på Nabo. Hon har lång och bred erfarenhet inom strategisk, operativ och verkMadeleine samhetsnära HR Robinson från personalintenRundgren siva tjänsteföretag. Madeleine kommer senast från detaljhandelsföretaget Rusta. Q

Abax tillsätter John Håkansson som ny CPO

Abax AS tillkännarger att John Håkansson har antagit rollen som Chief Product Officer, CPO, med omedelbar verkan och kommer att John utgå från kontoret i HåkansStockholm. CPO-rolson len är en nyligen inrättad position inom Abax ledningsgrupp och understryker företagets åtagande att ytterligare utveckla innovativa SaaS-lösningar inom smart mobilitet. Håkansson har varit produktchef i det kommersiella teamet på Abax under de senaste två månaderna och har med sig en omfattande erfarenhet av produktutveckling från tidigare roller som VP Product på Optimizely och ledande positioner på Telia. Hans fokus har varit att utveckla ledande B2B molntjänster, samt bidragit till att framgångsrikt initiera och skala upp ett globalt produktutbud. Q

Stena Bygg i Stockholm internrekryterar ny chef

Sevil Ahmadi är ny avdelningschef för Stena Bygg i Stockholm. Hon har arbetat som projektchef på Stena Fastigheters projekSevil tutvecklingsbolag Ahmadi Stena Bygg sedan 2019 och har sedan i våras varit tillförordnad avdelningschef för Stena Bygg i Stockholm. Nu kliver hon, från den 1 november, permanent in i rollen. Sevil har gedigen erfarenhet inom bostadsutveckling och har tidigare arbetat både på HSB bostad och BTH Bostad. Q

samhet i Falun, Borlänge och Mora där Rapp kommer att ha det yttersta ansvaret för affären och de lokala teamen. Henrik Rapp Henrik kommer närmast Rapp från en tjänst som vd på bostadsbolaget Gruvstaden och har dessförinnan arbetat som förvaltare på fastighetsbolaget Masmästaren. Med gedigen erfarenhet inom fastighetsbranschen kommer han att spela en nyckelroll i Diös fortsatta utveckling i Dalarna.

Han blir ny chef för Svevias anläggningsdivision

Mattias Gretzer har utsetts till ny divisionschef för anläggningsverksamheten inom Svevia och blir en del av bolagets koncernledMattias ning. Han tillträder Gretzer sin nya roll den 1 jan­ uari 2024. Mattias Gretzer har en stor branscherfarenhet och har arbetat i Svevia som regionchef i Stockholm inom division Anläggning, sedan 2019. I division Anläggning samlas Svevias entreprenadtjänster inom väg, grundläggning, mark och betongarbeten. Verksamheten erbjuder ny- och ombyggnationer av infrastrukturprojekt allt från vägar, broar, energiparker, grundläggning och marksanering.   Q

Ny tillförordnad vd på Kraftstaden

Anders Torslid lämnar sitt uppdrag som vd på Kraftstaden Fastigheter AB med omedelbar verkan. Han ersätts tillfälligt av Kraftstadens styrelseordförande Ricky Karlsson, som kommer att leda bolaget till dess att en ny vd utsetts. Bakgrunden till förändringen är den genomlysning av Kraftstaden Fastigheter AB som gjorts av Ernst & Young, på uppdrag av styrelsen. Detta efter att kritik riktats bland annat mot ledning och styrning av företaget i ett anonymt brev. Ovanstående åtgärd till trots vill styrelseordförande Ricky Karlsson betona det gedigna arbete som Anders Torslid utfört för Kraftstaden såväl som Trollhättan. Karlsson beskriver att Torslids engagemang genom åren har haft stor positiv inverkan på näringslivsutvecklingen i staden. Anders Torslid som har varit vd för bolaget sedan 2011 kommer att fortsätta i en annan roll under de sex månader hans kontrakt anger.

Q

Ny affärschef till Diös i Dalarna

Q I januari tillträder Henrik Rapp som ny affärschef för Diös i Dalarna. Affärsenheten innefattar Diös verk-

Vi bygger den modul du behöver Kundanpassade arbetsbodar och moduler Support/stöd hela vägen Leveranssäkert

www.maxmoduler.se

0950-138 88 info@maxmoduler.se

Framtiden tillhör dig som vill utvecklas Välkommen att utbilda dig hos oss. 010-228 15 55 • www.byggakademin.com


28 EFTERSNACK

Nummer 16 • november 2023

Renovering gör slottet tillgängligt för fler Sofiero slott rustas för att kunna ta emot fler besökare, bland annat kommer vinden att renoveras, slottscaféets glasveranda ska byggas ut och ett restaurang­kök vid slottets södra gavel ska skapas. Det kommer också att göras flera förbättringar vad gäller tillgängligheten och byggnadens tekniska installationer ska moderniseras.

Sofiero slott, som ligger fem kilometer norr om Helsingborg, besöks varje år av tusentals besökare som både är intresserade av att se den sagolika byggnaden och promenera i den praktfulla parkträdgården som anses vara en av Europas vackraste. Slottet har tidigare varit ett kungligt sommarresidens så det har inte varit vinterbonat, nu kommer det att få nyrenoverade tilläggsisolerade fönster och även vinden ska isoleras. – Hälften av fönstren byts ut för att de har blivit utdömda, de får samma utseende som originalet och blir högvärdigt isolerade. Resterande fönster renoveras och ett nytt fönster placeras innanför originalfönstret där den nya klimatskärmen blir, berättar Christer Jakobsson från Fastighetsförvaltningen i Helsingborgs stad. R U M M E N PÅ V I N D E N kommer delvis

att inredas till konferenslokaler som blir tillgängliga via en hiss. Den delen av slottet användes förr i tiden till gästrum och personalbostad och har länge varit stängd för allmänheten. – Vi har installerat en hiss som går till alla våningar, breddat vissa gångar och installerat ett flertal dörrautomatik samt utrymningsplatser. Mats Falk, projektchef på Treano Bygg AB, berättar att det även kommer att bli kontor och grupprum på vinden. – Där är det antikvariska delar, torn, vinklar, vrå, brandcellsgränser och hiss med tillhörande takkupa som gör att hantverkarna får diverse utmaningar för att sy ihop helheten.

Sofiero Slott Byggprojekt: Om- och tillbyggnad Totalentreprenad: Treano Bygg (totalentreprenad med partnering) Q Byggherre: Helsingborgs stad, Fastighetsförvalningen Q Byggstart: Juni 2024 Q Färdigbyggt: Sommaren 2024 Q Arkitekter: Magasin A Arkitekter AB, Barup & Edström Arkitektkontor AB Q Projektkostnad: 113 Mkr. Q Q

Sommarslottet Sofiero uppfördes 1864-65 av Oscar II och drottning Sophia, då hade det bara en våning. Tio år senare fick slottet det utseende det har idag. 1905 gav de Sofiero i bröllopsgåva till sonsonen Gustaf VI Adolf som sedan testamenterade det till Helsingborgs stad. Det har varit i stadens ägo sedan 1973 och nu kommer slottet att bli vinterbonat för året runt-verksamhet. FOTO: SARA SCHÖLANDER

Det antikvariska är en stor utmaning för entreprenaden och slottet i sin helhet Han förklarar att antikvarien är därför en mycket viktig länk i projektet och för att föra arbetet framåt. – Det antikvariska är en stor utmaning för entreprenaden och slottet i sin helhet - att länka samman gammalt med nytt utan att det blir för stora kontraster. Samspelet har fungerat bra och en tät dialog med platsledning och samtliga hantverksgrupper är en självklarhet för att få det resultat och den slutfinish som önskas. D E T Ä R H A R även dykt upp fler prövningar under arbetets gång. – De största utmaningarna har varit att få ihop ekonomin då projektets budget sattes innan krigets utbrott och den inflation som därefter tog fart. Rent byggmässigt var det att få fram den normenliga ventilationen, att få fram den i alla trånga utrymmen. Till exempel har vi varit tvungna att lägga många stammar som markrör. Då det inte finns en rät vinkel eller samma höjd på något golv så 3D-skannades hela slottet i ett tidigt skede och det togs fram en Revitmodell, som sedan har

Sofieros restaurangentré kommer bestå av glaspartier och återvunnet tegel.

Slottscaféet kommer att få en stor veranda som invigs nästa sommar. FOTO: CHRISTER JAKOBSSON

ILLUSTRATION: BARUP & EDSTRÖM ARKITEKTKONTOR AB

legat till grund för projekteringen. Även fast vi gjort allt för att undvika kollisioner mellan installationer så stöter vi på det i emellanåt på grund av balkar och avväxlingar som ligger i bland annat väggar och bjälklag, förklarar Christer Jakobsson. ÅT E R B R U K A N VÄ N D S DÄ R det är möj-

ligt. – Vi jobbar kontinuerligt med återbruk i den omfattning det går. Vi återanvänder bland annat gamla innerdörrar (spegeldörrar), dörrau-

tomatiker, taggläsare, det gamla brandlarmet, tegel med mera, berättar Mats Falk. Planen är att allt ska vara klart till nästa sommar. – Under vintern kommer vi jobba med tillbyggnaderna, få dem täta och torra, därefter är det vent-, el- och VVS- installationer som ska på plats. Till våren blir det ytskikt såsom kakel, klinker, epoxi, tapeter i ny tappning i gammal stil samt installationer av storkök, inredning, sakvaror med mera.

På frågan vad det är som kommer att bli mest tydligt för besökare, efter renoveringen, svarar Christer Jakobsson: – De stora skillnaderna som kommer märkas förutom att hela slottet fått nya ytskikt är en tillbyggnad söderut och en västerut samt att hela den tidigare oinredda vinden då är inredd. Slottet har då gått från en sommarbyggnad till en åretom-byggnad

BISON TUNGA BARRIÄRER

BISON TA-BALK ELITE

SÄKRA DIN ARBETSPLATS KONTAKTA OSS: tel. 0371-33 500 bygg@demex.se www.demex.se

BISON TA-BALK STRONG

ANNIKA RÅDLUND


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.