snällhet gör oss lyckliga

Goda handlingar och snällhet för oss långt och får oss att må bra, menar lyckopsykologen Katarina Blom.

Det räcker inte längre att vara snälla vid jul. Snälla ska vi vara året runt om vi ska tro lyckopsykologen Katarina Blom. Framför allt för att vi själva mår bättre av det, men också för att det påverkar vår omgivning på ett positivt sätt. – Det är en myt att den som har de vassaste armbågarna klarar sig bäst. Forskningen pekar tvärtom på att den grupp människor, som känner medkänsla för varandra, är den grupp som kommer att klara sig längst. Det här beteendet sitter i oss ända sedan stenåldern. Vår hjärna är formad så att vi ska hjälpa och samarbeta med varandra, eftersom det är förknippat med överlevnad, säger Katarina Blom.

De snällaste överlever I boken Lycka på fullt allvar, som hon skrivit med journalisten Sara Hammarkrantz, menar hon att ”de snällaste överlever” – inte de som är ”de starkaste”. Citatet ”de starkaste överlever” tillskrevs felaktigt evolutionsbiologen Carles Darwin, han lade i själva verket stor vikt vid sympati, vilket han började studera efter sin tioåriga dotters död. – Egoistiska beteenden är nödvändiga i situationer där vi är i ett väldigt utsatt läge. Men på lång sikt lönar det sig att vara snäll. Ett exempel kommer från Google där man kartlade vad som gjorde vissa team framgångsrikare än andra. Det visade sig att team där medarbetarna var snälla mot varandra var de mest produktiva och framgångsrika. – I de snälla grupperna kände sig människor trygga, alla fick komma till tals och blev inte utskrattade om de sade något dumt. De gjorde att de vågade mer och var kreativa och bidrog till företagets utveckling på ett positivt sätt. Den gyllene regeln Den gyllene regeln ”Gör mer av sånt du vill att andra ska göra för dig”, är något som Katarina Blom återkommer till. Regeln finns i bibeln och de flesta stora världsreligioner. – Allmänt handlar det om ett aktivt val att vara snäll och vilja andra väl. Inom den positiva psykologin kunde man kanske översätta det med att det som du blir glad av, blir antagligen också andra glada av. När vi beter oss illa socialt bottnar det i många fall i att vi tycker att vi blivit föremål

Att hjälpa andra är en stärkande upplevelse, menar Katarina Blom.

Vår hjärna är formad så att vi ska hjälpa och samarbeta med varandra, eftersom det är förknippat med överlevnad, menar Katarina Blom.

för en orättvisa och har rätt att tänka på oss själva, menar Katarina Blom. – Det är när vi är stressade och i larmläge som de egoistiska tendenserna kommer fram. När vi är välmående tenderar vi att bli mer generösa och givande. Studier visar att grupper där alla i första hand gynnar sig själva, varken är särskilt långvariga eller presterar särskilt bra.

”Att vara snäll mot sig själv kallas ibland självmedkänsla och handlar om hur vi är mot oss själva i utmanande lägen”

Ger styrka Vi ska också vara uppmärksamma när vi ställer upp för andra. Självvalda goda handlingar gör oss lyckligare och bättre utrustade för att möta livets utmaningar. Men om vi ger mer än vad vi har, exempelvis av gammal vana eller på grund av höga ideal, så behöver snällheten inte längre bara vara positiv. Det är som alltid viktigt med balans, och svårt att ge genuint om vi själva är dränerade. – Om du är så snäll att andra personer utnyttjar dig, måste du jobba med gränser. Utvärdera varför du gör vänliga saker. Ställer du upp för andra för att det är viktigt för dig att vara en medkännande person eller för att du känner att du måste på grund av andra orsaker. Definiera vad snällhet betyder just för dig.

Självmedkänsla Studier har visat att goda och snälla handlingar ökar vår lycka. – I ett experiment på ett universitet fick 46 studenter antingen 200 eller 50 kronor att spendera innan dagen var slut. Pengarna fick de spendera på sig själva eller på andra. Vid dagens slut var de som hade spenderat pengar på andra personer betydligt lyckligare än de som hade lagt pengar på sig själva. Det var till och med så att de som hade lagt 50 kronor på andra var lyckligare än de som hade lagt 200 kronor på sig själva. Vad kan vi då göra för att vara snälla mot andra och oss själva? – Du kan bestämma dig för att vara slumpmässigt snällare i vardagen mot främlingar, något som kallas ”Random acts of kindness”. Det kan vara småsaker i vår närhet som får oss att må bra, som att öppna dörren för någon annan, eller ge pengar till hemlösa. Man ska heller inte glömma bort att vara snäll mot sig själv. Att vara snäll mot sig själv kallas ibland självmedkänsla och handlar om hur vi är mot oss själva i utmanande lägen. Det handlar om att visa samma värme och förståelse mot sig själv, • som man skulle visa en vän som har det svårt, att inte vara dömande.

om/ katarina blom

yrke: Leg. Psykolog, föreläsare och författare. familj: Partner och son 2 år. lägenhet eller villa? Haha, faktiskt båda! Bor i en villa som är indelad i lägenheter med gemensam trädgård. favoritfilm: Amores Perros. gör på fritiden: Undervisar i acroyoga före pandemin slog till. en förebild för mig: Min mamma. drömmer om: Att vi ska bli mer öppna och generösa mot varandra. Tillsammans mår vi bättre! instagram: @katarinablom