Smedby kyrka

Doften av smultron

text: MARGARETHA H MAGNUSSON

Smultron har alltid varit symbolen för något fint, sött och väldoftande gott. När jag var barn trädde vi smultronen på strån. Kladdiga satt de där och smakade sommar. Även fingrarna blev kladdiga och smakade också sött och gott. Man visste var smultronställena fanns och njöt av doften och solvärmen där. En sån enkel och okomplicerad kärlek. Om smultronen var många räckte de sedan till att rulla in i en nygräddad pannkaka. Då var det sommar och sommar på riktigt.

Men ger vi oss tid numera att leta smultron och sätta oss ner i gräset och njuta av de små bären, skratta åt de rödfärgade fingrarna och känna oss som barn på nytt? Har vi glömt bort känslan av salighet, när man som barn blev ett med naturen och glömde tid och rum? Jo, vi letar smultronställen ännu. Och de kan skifta stort mellan människor. Men den gemensamma nämnaren är nog stillheten, ron, skönheten, naturen, glädjen och nostalgin. Vi kan bo i en paradisisk trädgård, där vi själva styr och ställer. Jobba mycket eller bara njuta av den naturliga växtligheten. Besöka nya och gamla platser, nära eller längre bort. Nyfikna utforska. Känna viljan att återkomma. En dragningskraft. Njuta av utsikter vid sjöar, hav, en ringlande kringväxt å, öppna landskap, ängar, skogar, höjder och berg. Men också upptäcka små idylliska byar, en raserad överväxt gammal lada, forna stenrösen.

Tänkta smultronställen tar aldrig slut. Själv har jag många smultronställen, skiftande under årstiderna. Men visst påverkas vi nordbor av sommarens explosiva mängd av örter och grönska och ljuva helande synintryck i jakten efter speciella smultronställen. Och de finns runt oss bara vi stannar upp, lugnar ner oss och glömmer vår egen och världens oro för en stund. Bara stannar i den otroliga stillheten och känner glädjen över livet. Att få bo på eller komma till en sån fantastisk ö, som Öland, ger oss otaliga möjligheter att njuta av smultronställen, som just ger oss detta, tacksamhet, själslig stillhet och livsglädje.

I sången av Alice Tegnér och Paul Nilsson från den gamla sångboken ”Nu ska vi sjunga”, har barnen dukat bordet till mammas namnsdag. När en överraskad mamma kommer till bordet möts hon av ett av sina älskade smultronställen. Barnen, sommaren och kärleken.

”Röda små smultron, blommor och grönt läggas kring bordet sirligt och skönt. Nu är det mammas namnsdag!”