veckans gudstjänster

S:t Andreas kyrka är öppen för enskild bön och ljuständning. Vardag 09.00–16.00 | Helg 10.00–15.00

Sommaröppet 26 juni – 13 augusti.

Alla dagar (utom fredagar fr o m midsommarafton) 10.00–15.00

Onsdagar 08.30 Morgonmässa

Torsdagar 13.00 Middagsbön* 19.00 Kvällsmässa**

Söndagar 11.00 Högmässa

* Följer Öppet hus. Nu sommaruppehåll. Startar åter 21 september.

** Nu sommaruppehåll. Startar åter 7 september.

Andra typer av gudstjänster förekommer regelbundet, t ex Mässa med små och stora eller Våga vara-mässa . Håll utkik på hemsida och Facebook.

AV PETER NYGREN, PRÄST

En försmak av himlen

Vi rör oss mot årets ljusaste dagar, efter att vi firat kyrkans tre största festhögtider: jul, påsk och pingst. Dessa tre säger oss något om Guds treenighet. På julnatten uppmärksammar vi mysteriet att vår himmelske

Fader sände Jesus till världen, ”[inte] för att döma världen, utan för att världen skulle räddas genom honom” (Johannes 3:17). På påskdagen firar vi att Jesus, Guds Son, uppstått från döden och har gett oss hopp om evigt liv. Slutligen, på pingstdagen sändes den Helige Ande över lärjungarna och gav dem kraft till att vittna om det kristna hoppet. I ljuset av dessa tre festhögtider rör vi oss, från och med den 4 juni, in i Trefaldighetstiden. Denna högtid som i den anglikanska kyrkan kallas för ordinary time och som skulle kunna översättas till vardagstiden. Intressant nog inbegriper själva namnet på dagen – Heliga trefaldighets dag – att Gud är ”trefaldig”. Den treenige Guden är själva utgångspunkten, även för vår vardagstid. Fadern älskar oss. Jesus går med oss. Anden förvandlar oss.

TransfiguraTionens högTid

Heliga trefaldighets dag kallas också för missionsdagen. Precis som lärjungarna sändes ut för att vittna om det kristna hoppet, har vi alla fått samma uppdrag. Detta är vårt vardagsuppdrag. Vår vardagsmission. Även om tanken på att ha ett missionsuppdrag i världen är stort och spännande, är jag övertygad om att många med mig kan tycka att det stundvis är betungande. Hur ska jag fin- na motivation att vittna om ”goda nyheter” när jag hela tiden påminns om det motsatta i världen? Utifrån hör jag om krig, klimatkatastrof, fattigdom och så vidare. Inifrån påminns jag om mina egna begränsningar som människa. Var ska jag egentligen finna inspiration? En nyckel till motivation och glädje i missionsuppdraget finner vi i Kristi förklarings dag som i år firas söndagen den 23 juli. Vid Kristi förklaring glimtar vi in i framtiden. Vi skymtar att vårt kristna hopp har sitt ankare i evigheten. I Lukasevangeliet 9:28–36 kan vi läsa om när Jesus tar med sina lärjungar Petrus, Johannes och Jakob upp på ett berg för att be. ”Medan han bad förvandlades hans ansikte och hans kläder blev vita och lysande”. Lärjungarna får se Jesus förklaras. Lärjungarna får se Jesus sådan han är – strålande med den härlighet han haft hos sin Fader före världens begynnelse. Denna vision av Jesus har man i alla tider i kyrkans historia tolkat som en försmak av himlen. En försmak av det liv som väntar oss. Ett gudomligt strålande liv utan lidande, utan ondska, utan död. Kristi förklarings dag kallas också för Transfi- gurationens högtid, vilket anspelar på att allt ska förvandlas. Allt ska transfigureras. Himlen och jorden ska bli ett. Detta inne- sommarens fesTdagar

4 juni Heliga trefaldighets dag

25 juni Johannes döparens dag

9 juli Apostladagen

23 juli Kristi förklarings dag bär en framtid utan fysiskt, psykiskt eller andligt mörker: “Ty Herren Gud skall lysa över dem” (Uppenbarelseboken 22:5). Ja, Gud ska lysa över oss, i oss och genom oss, som Jesus lyste över Petrus, Johannes och Jakob på förklaringsberget. 

Av Paula Dubbink, präst

Väldigt mycket av det som sker i S:t Andreas kyrka bärs av ideellt arbete. I varje kyrkoblad lyfter vi fram en viktig ideell insats, denna gång gudstjänstvärdarna.

Klockan är närmare kvart i tio på söndagsförmiddagen, men Jan-Erik Lindsjö och Gertrud Nylander-Lindsjö har redan anlänt till kyrkan. Idag står deras namn på schemat att tjänstgöra som gudstjänstvärdar vid högmässan. Efter att de är färdiga med sin första värduppgift – att lägga veckoschemat och agendan i psalmböckerna – hinner vi prata en stund om deras uppdrag före gudstjänstgenomgången klockan halv elva.

Hur blev ni egentligen gudstjänstvärdar?

Gertrud: ”Efter vår pensionering började vi gå på bibelstudiet, som hålls på onsdagar i församlingssalen. Johan Jesperson, som leder det, var den som efter ett tag frågade om vi skulle vara intresserade av att bli gudstjänstvärdar.” Det var en fråga som paret uppskattade och de tackade ja.

Vad innebär det att vara gudstjänstvärd?

Jan-Erik: ”Först och främst ser vi till att alla känner sig välkomna i kyrkan på söndagen. Vi står vid dörren och byter ofta några ord. Många människor är ensamma, då är det skönt att någon säger hej när man kommer hit.”

Gertrud: ”Det handlar om medmänsklighet, om att vara öppen och om att verkligen se människor. ”

Gudstjänstvärdarnas uppdrag slutar inte när klockorna börjar ringa. Under gudstjänsten har värdarna också flera uppgifter: de bär kors eller ljus, läser ofta en av bibelläsningarna, tänder tacksägelseljus vid förbönen och assisterar vid nattvardsutdelandet.

Jan-Erik: ”Utdelandet är en av de viktigaste uppgifterna, tycker jag. Att säga ’Kristi blod för dig utgjutet’ till alla som tar emot – det betyder ju verkligen något. Det är inget man brukar säga.”

Både Jan-Erik och Gertrud uttrycker att gudstjänstvärdskapet är betydelsefullt för dem.

Gertrud: ”Att följa Jesus, det är det viktigaste för mig. Tidigare i livet har jag också haft olika ideella uppdrag i kyrkan; det är för mig ett sätt att tjäna Gud och mina medmänniskor. Det gäller också när jag nu är gudstjänstvärd här.”

Jan-Erik: ”Ja, man får verkligen möjlighet att tjäna församlingen. När man är del av en gemenskap, så känner man att man vill bidra. Det är också ett sätt att växa som människa.”

Tyvärr slutar Jan-Erik och Gertrud som värdar i slutet på terminen, eftersom de flyttar till Kristianstad.

Gertrud: ”Men vi kommer säkert fortfarande ibland fira gudstjänst här och vi har sagt till Johan att vi kan rycka in om behovet finns. Om det är något vi kommer att sakna i Malmö är det ju S:t Andreas.”

Det finns alltså plats för fler och nya gudstjänstvärdar. På frågan om vad som skulle krävas för att bli gudstjänstvärd kommer det lite förvånade blickar från de båda.

Jan-Erik, leende: ”Jag har nog aldrig sett mig som en speciell person, så det krävs inga specialkompetenser. Men det är visst bra om man är öppen och välkomnande, att man har lite social förmåga. Annars får man nog lära sig hur värdskapet funkar, man måste inte kunna allt direkt.”

Från församlingens håll vill vi passa på att tacka Jan-Erik och Gertrud för deras insatser och för att de har varit en del av vår gemenskap i S:t Andreas. Allt gott och Guds välsignelse över ert liv i Kristianstad – och vi är glada över att vi kommer fortsätta att träffas då och då!

Så här blir du gudstjänstvärd. Prata med någon av prästerna i S:t Andreas eller med de tjänstgörande gudstjänstvärdarna. Efter en introduktion tjänstgör värdarna i högmässan ungefär var fjärde till sjätte vecka.