livet på griftegårdarna
Lilla Aska fyller 50 år text: jörgen silverstig
”Det susar genom livets strid En fläkt av himmelrikets frid” Så skriver Carl Boberg i psalm 109, och dessa rader hade mycket väl kunnat handla om Lilla Aska. Många är de som för första gången kommit till Lilla Aska och förundrats över platsens stillhet och frid, trots sin närhet till bebyggelsen i Slaka och Lambohov. När Linköpings och S:t Lars församlingars pastorat köpte Lilla Aska av familjen Nordell 1958, för att användas som griftegård, var det en jordbruksfastighet med åkrar, ängar och skog. Kanske är det denna lantliga idyll i kombination med läget mellan skogen och rullstensåsen, samt de mjuka linjerna i griftegårdens utformning som gör platsen så rofylld och lummig. När de centrala griftegårdarna inte 26
kunde utvidgas mer i mitten av 1950-talet, började man göra mer allvarliga sonderingar för en ny begravningsplats utanför Linköpings stadsplanelagda
”Krematoriet med sina tre kapell och sin blommande atriumgård utsågs samma år av Sveriges Arkitekters Riksförbund, till Sveriges vackraste byggnad.” område. 1957 presenterade trädgårdsdirektör Gunnar Heiman och stadsplanechef Bernt Nordberg ett förslag på en ny griftegård i Lilla Aska. Undersökningar hade gjorts på sex olika platser såsom Staby, Glyttinge, Ryd, Mjärdevi, Valla
och Lilla Aska, men endast Lilla Askas marker bestod av sand och grus. Detta ansågs vara ett fördelaktigt kriterium för en ny begravningsplats. 1967 utlystes en arkitekttävling inför anläggandet av griftegården. Segrande var SAR-arkitekterna bröderna Sam och Tommy Granström från Stockholm med förslaget Aurora. Aurora var den första landskapskyrkogården i Sverige. Växtbeståndet planterades i mjuka linjer som fick den ganska flacka ytan att bli lummig och fridfull, samtidigt som den kunde skötas rationellt. I avvaktande på uppförandet av ett nytt krematorium byggdes ett kapell med en annexbyggnad efter ritningar av arkitekten Rolf Bergh. I byggnadsetappens östligaste del byggdes en ekonomibyggnad med utrymmen för griftegårdens personal och ett väntrum. Griftegården invigdes i juni 1972 av biskop Ragnar Askmark.
