Ulf är prövad men skyddad

”Jag kallar mig vetande”

59-årige Ulf Johansson besöker kyrkan i Ankarsrum och andra kyrkor i närheten så ofta han kan och orkar. Där tar han emot nattvarden och ber till Gud. "Jag tänder ett ljus och ber för hela skapelsen. Det känns bra att göra det. Man vet ju att Herren är där när man tänder ljuset", säger Ulf.

TEXT: Filip Ewertsson FOTO: Fredérick Lindström

Han bor på ett gruppboende i Ankarsrum. Ulf har sitt ursprung i Kronobergs län, vilket inte går att ta miste på i dialekten. På frågan om han kallar sig troende kommer svaret blixtsnabbt: – Jag kallar mig vetande, inte troende. Gud och Jesus är lika verkliga för mig som det spöke jag en gång såg hemma på gården som liten. Jag har varit kristen sedan jag var barn. Jag började att läsa Bibeln som liten och predikade för min morbror. Min faster var oerhört religiös och cyklade till kyrkan i Rävemåla, där hon alltid satt på samma bänk. Jag vet att Gud finns. Jag pratar med Herren varje dag, berättar Ulf.

Prövad men skyddad Han berättar att han tagit nattvarden sedan han konfirmerade sig och att han brukar buga och göra korstecknet vid altartavlan. – Jag brukar känna mig belåten när jag varit med Kristus och ätit och druckit med honom en stund. Det känns bra att samlas tillsammans med lärjungarna runt om sig.

I hans lägenhet finns många tavlor med kristna motiv och så har han änglar över sängen. – Det är kul med änglar tycker jag. Man får inte glömma änglarna! Jag känner mig prövad men skyddad av Gud, säger Ulf Johansson. ■

MARIKA MARKOVITS

är Linköpings stifts nästa biskop

Vid biskopsvalets andra omgång i början av november fick Marika 63,4 procent av rösterna och i januari väntar en flytt från Stockholm till Linköping. En flytt hon ser mycket fram emot.

TEXT: Katarina Sandström Blyme FOTO: Steve Nyström

Jag har fått ett varmt och starkt välkomnande. Det här känns fantastiskt roligt, säger Marika Markovits dagen efter valet.

Hon är på plats i Linköping för att träffa bland annat stiftsstyrelsen och kontraktsprostarna – och media. Intresset för Linköpings stifts 65:e biskop är stort, delvis för att hon är stiftets första kvinnliga biskop, något reportrarna ställer många frågor om. – Det är en stor sak och samtidigt en liten sak. Svenska kyrkan har under lång tid haft kvinnliga ledare i olika led, ett uttryck för var Svenska kyrkan befinner sig idag och har gjort sedan länge, säger Marika.

I två år har hon varit domprost i Stockholm och dessförinnan arbetade hon som direktor på Stockholms Stadsmission i 17 år. Genom det arbetet har hon haft ett nära samarbete med Linköpings Stadsmission. – Mitt hjärta klappar för de sociala frågorna, för diakonin i stiftet, säger Marika och lyfter samtidigt andra områden hon ser som särskilt viktiga. Barn och ungas plats i kyrkan är ett sådant område. Hon har egna, goda erfarenheter från tiden i Västerleds församling i Stockholm. – Jag upptäckte att kyrkan var en plats där jag fick möjlighet att växa. Jag fick förtroendet att bli ungdomsledare och det skulle jag säga är anledningen till att jag sitter här idag, att det har funnits vuxna i kyrkan genom åren som har uppmuntrat mig att tro på mig själv som ledare.

Hon tycker om att leda och utveckla men även att förvalta. – Jag tror på ett ledarskap som bygger på det tidigare ledare gjort. Jag har stor respekt för biskop Martins arbete där han hela tiden lyft vikten av levande församlingar och ideellt engagemang.

Marika Markovits är uppväxt i Farsta och har med undantag av präststudieåren i Uppsala bott hela sitt liv i Stockholmsområdet. Nu är hon nyfiken på Östergötland och norra Småland och längtar efter att komma till församlingarna på besök. Med i flytten till Linköping finns 19-åriga sonen Edvin och whippeten Banksy, en hund som tagit Marika till miljöer hon aldrig trott att hon skulle besöka: Hundracingbanor. Där får familjens vinthund utlopp för sin lust att springa. Förutom hundintresset tycker hon om att se ubåtsfilmer och att dyka. Hon är tyskspråkig tack vare sin pappa som kom till Sverige som flykting efter andra världskriget. Hon uppskattar rak kommunikation och som person är hon hängiven sitt arbete. – Att vara präst är en passion för mig, säger Marika Markovits.

MARIKA MARKOVITS

Biskop electa, d v s vald till biskop.

Ålder: 58 år Prästvigd: januari 1994 för Stockholms stift Bor i: domprostgården i Gamla stan Flyttar till: biskopsgården i Linköping 15 januari biskopsvigs hon i Uppsala domkyrka av ärkebiskop Martin Modéus 21 januari tas hon emot i Linköpings domkyrka.