Bikt Det är först från senare delen av 1900-talet som den enskilda bikten åter börjat upptäckas som en tillgång i Svenska kyrkan. Reformatorerna fäste inte någon större vikt vid den. Den vanliga formen var det kollektiva skriftermålet, som ju också kunde och kan föregås av enskilda själavårdssamtal, särskilt vid sjukkommunion. I bikten får, heter det i kyrkoordningen, den enskilda människan ta emot Guds förlåtelse i sitt eget liv. Den biktande bekänner sin synd och skuld, som kan handla
kyrkan (46,4 procent av de födda) och 2015 52 000 (45,5 procent av de födda). Ser man till födda barn med minst en förälder som tillhörde Svenska kyrkan var andelen 67,9 procent 2015. Så sent som 2007 låg andelen över 80 procent. Denna nedgång är väl så allvarlig som den totala andelen dop eftersom den säger något om medlemskapets innebörd för föräldrarna. Antalet vuxendop var 2014 ca 800, vilket betyder att Svenska kyrkan är en ganska stor ”vuxendöparkyrka”.
FÖRDJUPNING
Gudstjänsten från inledning till avslutning lekmän. Alla texterna läses gärna ur församlingens stora evangeliebok. Efter körsång eller orgelmusik följer predikan, som kan hållas från predikstolen, från en ambo eller fritt stående i koret. Därpå kan ytterligare sång eller orgelmusik följa. Trosbekännelsen (credo), som lämpligen finns i dagens ordning för gudstjänsten, agendan, men som annars finns i psalmboken, läses gemensamt. Därefter följer kyrkans förbön. Den kan utformas på många olika sätt. I kyrkans förbön kan man infoga böner om aktuella händelser och böner som lämnats i kyrkan under veckan. Ber man inlämnade böner är det en självklar regel att inte läsa upp namn på den som lämnat bönen om han eller hon inte direkt uttryckt önskemål om det. Är bönen noga hopvikt kan det betyda att vederbörande inte vill att bönen ska bedjas högt.
Samling i sakristian De som ska ha funktioner samlas i god tid före gudstjänsten i sakristian. Tillsammans går man igenom gudstjänsten. Uppgifterna fördelas om det inte redan är gjort. Textläsare kan behöva några dagar på sig för att på egen hand läsa igenom texten och ta den till sig. Textläsning fordrar även för erfarna textläsare övning och förberedelse. Det ryms mycket latin i en gudstjänst. Det är inget att skrämmas av. Ofta finns det dessutom svenska motsvarigheter. I slutet av denna bok finns en språklista med förklaringar. En gudstjänst kan se ut på många sätt, men det finns inslag som alltid eller ofta återkommer. Gudstjänstens början Processionen, som går in under preludiet, har blivit allt vanligare. Den inleds av korsbäraren och eventuellt ljusbärare. Efter den kan kyrkvärdar, gudstjänstvärdar eller andra deltagare följa med oblatask (ibland också den patén på vilken oblaterna (hostian) läggs vid nattvardsgången, den vikta bursan med nattvardsduken (corporale) samt evangelie-bok. Sist kommer den präst som leder gudstjänsten (cele-branten) med vinkannan (kalken). Också en assisterande präst (ministrant) kan delta i processionen. Efter en psalm följer beredelsen, bön om förlåtelse, förlåtelse och tackbön. Det har blivit allt vanligare att prästen vid altaret står vänd mot församlingen, ”mot folket” (versus populum). Till prästens liturgiska klädsel hör mässkjorta (alba), ett band i liturgisk färg (stola) och mässhake vid nattvardsgudstjänst eller röklin, stola och korkåpa då nattvard inte firas.
Måltiden Nattvardsfirandet inleds med tillredelsepsalm (offertorium) och fortsätter med lovsägelsen (sursum corda), inledningsord (prefationen), Helig (Sanctus), nattvardsbön, Herrens bön (som också lämpligen finns i dagens agenda, men som också finns i psalmboken) som läses gemensamt, brödsbrytelsen, fridshälsning (pax) då man vänder sig till andra gudstjänstdeltagare, tar i hand och önskar Guds eller Herrens frid, O, Guds lamm (Agnus Dei), kommunionen och tackbön, som läses av någon av dem som deltagit i nattvardsfirandet. Vid nattvardsfirandet bör man kunna erbjuda alkoholfritt vin och glutenfria oblater. Man kan också helt använda alkoholfritt vin och, även om de är betydligt dyrare, glutenfria oblater. Den som är döpt och tillhör Svenska kyrkan får biträda prästen vid nattvardsutdelning. Särskilda regler gäller vid ekumeniskt nattvardsfirande.
Ordets gudstjänst Man ”går in” i den fortsatta gudstjänsten med introitus som följs av Herre, förbarma Dig, Ära åt Gud (gloria), . lovsång (laudamus) och samlas i dagens bön (collecta) . Textläsningarna är tre: gammaltestamentlig läsning som kan följas av körsång eller orgelmusik epistel som följs av gradualpsalmen och evangelieläsning. Evangelietexten läses oftast av en präst. Övriga texter läses ofta av
Gudstjänsten avslutas Högmässan avslutas med lovpsalm, välsignelse (som i Kristi namn ges av biskop eller präst) och postludium. Vid 17 gudstjänstens slut går man ut i procession och avslutar gudstjänstfirande genom att tillsammans be en kort bön).
17
Se språklistan i slutet av boken för en förklaring av begreppen procession och det ibland använda recession.
63