”Teologin är allas tillgång” Det här kan uttryckas också på andra sätt. Kyrkosekreteraren Cristina Grenholm skriver i Levande teologi att Svenska kyrkans evangelisk-lutherska tradition innebär att varje kristen i denna tradition bjuds in att göra teologi. Varje kristen kan själv läsa Bibeln och själv möta Gud. Det var ingen tillfällighet att reformationen ledde till att Bibeln gavs ut på svenska, att tron sammanfattades på svenska genom översättningen av Martin Luthers katekes och att gudstjänsten firades och sjöngs på svenska. ”I vår tradition är teologin alltså allas tillgång”, skriver Cristina Grenholm. Det är viktigt att understryka att tron gestaltas i både gudstjänst och liv. Tro, bekännelse och lära är något som lever där människor firar gudstjänst tillsammans och tar ansvar för att gudstjänsten får konsekvenser för hela livet. Där har bekännelsen sitt naturliga sammanhang och sin utgångspunkt. Det är lovsången till Gud som är den primära bekännelsen. Cristina Grenholm understryker också att kyrkan finns för världens skull och att det kristna livet därför måste levas i vardagen. Där verkar Gud på många vis och kyrkan är ett av de sätt på vilka Gud och Gudstron kommer till uttryck. I boken Uppdrag förtroendevald summerar Cristina Grenholm:
kapitlen, utrycker också Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Andra grundläggande dokument av lärokaraktär är t.ex. det av kyrkomötet antagna dokumentet Guds vägar – judendom och kristendom från 2001 och brev utfärdade av Biskopsmötet. Det behöver inte finnas ett beslut i kyrkomötet för att ett dokument ska ha lärokaraktär, men det ska, som det heter i den kommenterade utgåvan av kyrkoordningen, ”vara fråga om dokument som accepterats på ett brett plan inom Svenska kyrkan och där ett beslut snarast får karaktären av att formellt bekräfta detta förhållande”.
Gudstjänst och sakrament Utan gudstjänst, ingen församling Den i generation efter generation vanligaste gudstjänsten, högmässan, har sina rötter i urkyrkan. Bibeln säger visserligen inte mycket om hur en gudstjänst ska vara utformad, men man kan spåra två viktiga källor till inspiration, dels synagogans gudstjänst med böner, sånger, läsning och utläggning av texten, dels Jesu instiftande av nattvarden. Vid reformationen behölls till stora delar den utformning av högmässan som vuxit fram inom Romersk-katolska kyrkan. Gudstjänstlivet är en grundläggande del av Svenska kyrkans identitet. Utan gudstjänster finns ingen församling. Gudstjänstlivet är grunden och centrum för kyrkolivet. Svenska kyrkans gudstjänster är öppna för alla.
Vi betonar alla människors religiösa myndighet. Vi pekar ut ett tydligt centrum i evangelium om Jesus Kristus. Vi betonar att varken kyrkan eller tron finns för sin egen skull, utan för världens.
Kyrkans sakrament Sakrament är, för att citera kyrkofadern Augustinus (354439), ”synliga tecken som förmedlar en osynlig nåd”. Sakramentens antal fastställdes i Romersk-katolska kyrkan på medeltiden till sju:
Andra av Svenska kyrkan bejakade dokument Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära kan också framgå av andra ”av Svenska kyrkan bejakade dokument”. Ett exempel är 1878 års katekesutveckling, som länge spelade en stor roll för den kristna undervisningen. Den var en presentation av kyrkans bekännelse för lekfolk. Ett annat exempel är den text som låg till grund för 1909 års överenskommelse med Engelska kyrkan Också senare dokument som antagits av kyrkomötet i samband med beslut om kyrkogemenskap har samma karaktär. Uttalanden av grundläggande lärokaraktär som gjorts av Svenska kyrkan som medlem i Lutherska världsförbundet (LVF) och Kyrkornas världsråd (KV) kan också nämnas, bl.a. Kyrkornas världsråds (KV) beslut om Dop, Nattvard, Ämbete (Baptism, Eucharist and Ministry (BEM)) inklusive Svenska kyrkans eget remissvar inför detta beslut. Svenska kyrkans gudstjänstböcker – utöver Bibeln kyrkohandboken, evangelieboken, psalmboken och bönboken – hör också hemma här. Kyrkoordningens inledande texter, både i den inledande introduktionen och i de texter som inleder de olika avdelningarna och
Dop och konfirmation, bot (som ålades syndaren, ursprungligen efter att denne varit utesluten ur kyrkan och ofta sträng, även om den mildrades med tiden, bl.a. efter avlatens tillkomst), nattvard, äktenskap genom en kyrklig vigsel, prästvigning och smörjelse av sjuka med olja som välsignats av biskop (förr med en starkare knytning än i dag till smörjelse inför döden, ”den sista smörjelsen”). 1500-talets lutherska reformation bröt med denna uppfattning. Reformatorerna skilde ut de sakrament som man betraktade som frälsningsgrundande och som var instiftade av Kristus. Det kom att betyda en begränsning till dop och nattvard. Det hindrar inte att också bikten ibland nämns som ett sakrament, men då som en del av dopets sakrament. Smörjelse av sjuka dröjde också kvar en tid efter reform-
30