2 minute read
Kommittélös: skreppsbruten i den
“I refuse to join any club that would have me as a member” - Groucho Marx
Advertisement
text: Matti Jokela
När någon förbryllat frågar varför man ej är medlem i någon av de fantastiska kommittéer som erbjuds oss hankeiter så är ovanstående citat ett frestande svar. Ett mera sanningsenligt svar på frågan kan lätt bli mera deppigt. En klassisk ursäkt är tidsbrist: “Visst borde jag vara medlem, men jag helt enkelt hinner inte” . Många är för sin del ofrivilligt kommittélösa.
Ofta för kommittélöshet med sig en viss oro. När jag skriver detta lyder det färskaste inlägget på Hankens Jodel-kanal: “Hur kan man skaffa nya vänner om man int kommer med i kommittéer :/ ” , vilket inte är den första gången frågan ställts. För flera är kommittéer höjden av studielivet; det är flerårig yacht-seglats på den studentikosa ankdammens mest fartfyllda farled. Kommittélöshet blir då enkelt förknippat med att vara skeppsbruten, ensam på sin flotte i kommittéernas svallvågor. Är detta den kommittélöses ensliga öde?
Själv är jag en så kallad frivillig kommittélös. Den fartfyllda farleden är något jag personligen njuter av i måttlighet, så kommittéer har aldrig i den aspekten verkat som det rätta för mig. Trots det har jag aldrig känt mig “utanför” i någon bemärkelse. En fin del av studielivet tycker jag faktiskt är hur många sätt det finns att lära sig känna människor. Att studera med kurskamrater på plats i Hanken, att gå på evenemang, att fredagar träffa vänners vänner i Hankens pizzakö samt att delta i klubbverksamhet är alternativ tillgängliga för alla. Man bör också minnas att en väldigt stor del av Hankeiter inte är kommittémedlemmar. I egna kretsar är den klara majoriteten kommittélösa, trots detta har vi upptäckt varandra och våra gemensamma passioner.
Känslan av att vara “utanför” är dock något som många kommittélösa erfar, särskilt de ofrivilligt kommittélösa. Man måste vilja vara “innanför” för att känna sig “utanför” trots allt. Om man njuter av den mest fartfyllda farleden, och om ser sina vänner åka längs den i kommitté-yacht, handlar oron om mera än att få nya vänner, det handlar om att få vara med om något oförglömligt. Vänner kan göras överallt, men upplevelsen av kommittémedlemskap endast som kommittémedlem.
Vi tenderar därför att på skadligt sätt förvirra vad det är som kommittélöshet faktiskt innebär. Kommittélöshet kan vara ett bakslag. Det kan vara en förarglig konsekvens av kompetitiva antagningsprocesser, som utesluter dig från en fantastisk upplevelse. Du kan känna dig utanför. Vad kommittélöshet inte innebär är ett studieliv utan spänning, fart och gemenskap. Ingen av oss är skeppsbruten och ensam på sin flotte. Vi är alla på samma stora Hanken-yacht, fria att gästa på andra kryssare på den studentikosa ankdammen. Må vara att båtens bästa klubb utesluts oss, men det är bara att lyfta på hakan och försöka igen nästa termin. Tills dess får du använda citatet jag inledde artikeln med, och om du känner dig skeppsbruten hoppas jag se dig på fredag i Hankens pizzakö.
